Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen"

Transkript

1

2

3

4

5 Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar åtgärdsbehovet. Kapacitetsbristerna i Botniska korridoren som är en av landets primära gods- och persontrafikstråk är i vissa avsnitt akuta. Offentliga företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen är eniga om att betydande åtgärder krävs för att komma till rätta med dessa, för Sverige så allvarliga brister. Kapacitetsutredningen föreslår också åtgärder i båda de primära objekten, Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan, men tyvärr i otillräcklig omfattning. För att infrastrukturen inte ska hämma utvecklingen av den svenska tillväxten och de viktiga exportföretagens internationella konkurrenskraft krävs en målinriktad satsning på att bygga bort de tre primära flaskhalsarna där de första etapperna av projekten, dubbelspårsutbyggnad Gävle Härnösand, ny kustjärnväg Umeå-Luleå samt dubbelspår Mjölby-Hallsberg, ska vara klara år 2021 och banorna i sin helhet ska vara färdigbyggda år Utbyggnaden av de tre sträckorna måste slutföras parallellt, inte det ena objektet före det andra. Detta för att optimera genomförandetiden och därmed uppnå maximal effekt på kapacitet och transportekonomi. Satsningar på stambanan är också nödvändiga eftersom denna, som utredningen också påpekar, är ett funktionellt dubbelspår med kustjärnvägen. Våra synpunkter i sig på utredningen kan sammanfattas i följande punkter: - Brister i prognosmodellerna ger för trubbiga beskrivningar av transportflöden, antaget oljepris är i princip på samma nivå som idag trots kommande oljebrist och svaveldirektivets effekter underskattas. - Godstransporternas utveckling underskattas och överensstämmer inte med den utveckling industrin själv ser, godset transporteras i hög grad på enkelspår och redundansproblemen borde lyftas fram och industrins förmåga till överflyttning av gods till sjöfart överskattas. - Investeringstakten måste höjas och anpassas till de stora faktiska brister som finns. Botniska korridoren en livsnerv för gods och persontrafik. Botniska korridoren utgör basen i landets primära godstransportstråk och löper genom Sverige (Mjölby-Haparanda) och Finland som en mäktig godspulsåder i norra Europa som binder ihop trafiksystemet med de öst-västliga transportkorridorerna och de marknader som de ansluter till. Kopplingarna till Barentsregionen i norr med sina enorma outnyttjade naturresurser och till norrlandskustens hamnar bäddar för effektiva och lönsamma transportsystem. Redan idag är sträckan Stockholm Sundsvall en av de mest betydande stråken för persontrafik men med betydande kapacitetsstörningar, parallellt är även Norra stambanan hårt belastad. När trafiken förlängs till Umeå, och i förlängningen till Luleå, kommer trycket på de redan hårt belastade sträckorna på Ådalsbanan och Ostkustbanan att öka. Genom att skapa förutsättningar för snabba, pålitliga och säkra persontransporter på hela sträckan Stockholm Sundsvall Umeå Luleå kan en kraftfull regionförstoring etableras där anställda kan dagspendla mellan viktiga befolkningscentra efter norrlandskusten och därtill kopplade öst-västliga befolkningsstråk. Persontrafiken på järnväg är också viktig för att stödja den starka utvecklingen i besöksnäringen i såväl fjäll- och inlandsområdena som efter kusten. En till fullo utbyggd botnisk korridor skulle skapa goda förutsättningar för praktisk regionförstoring, säkrad kompetensförsörjning för näringslivet och en utvecklad besöksnäring i norra Sverige. Basnäringarna beroende av effektiva transporter Basindustrins produkter och förädlade råvaror fraktas till stor del på järnväg, från källan i norr och stegvis söderut till Europas industrier och marknader. Godstransporterna är en kritisk faktor om Sverige ska kunna konkurrera på den globala marknaden och vara en del av Europas gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Norra Europa spelar en oerhört viktig roll när det kommer till försörjningen av råvaror till kontinenten. Vår försörjningsandel inom flera strategiska produktionsområden är betydande och mycket viktig för

6 både den svenska och europeiska ekonomin. Ett nationellt mått på detta är att ett produktionsvärde motsvarande 30 miljarder per år utvinns ur de svenska gruvorna för att sedan vidareförädlas i södra och mellersta Sverige till ca 600 miljarder. Basindustrin står för en betydande del av Sveriges tillväxt, BNP och nettoexportvärde. Tillväxt i den högteknologiska basindustrin fortplantar sig till andra näringsgrenar. Framtidsutsikterna i basindustrin är ljusa med betydande satsningar på nya gruvor och industrier. Intermodalitet främjas med bättre kopplingar mellan väg- och järnvägsnätet och de viktiga hamnarna längs norrlandskusten samt för att snabbt kunna ta sig ner till den strategiska hamnen i Göteborg Sverige är attraktivt för utländska besökare. Besöksnäringens exportvärde har mellan 2000 och 2008 ökat med drygt 100 procent och värdet av utländska besökares konsumtion i Sverige (exportvärdet) var nästan 91 miljarder kronor under år Turism och besöksnäring har blivit en ny basindustri

7 med stor potential och genererade i Sverige cirka helårsverken under år Antalet sysselsatta i turistnäringen har ökat med drygt heltidsarbeten sedan år Kompetensförsörjning Effektiv infrastruktur är en förutsättning för rekrytering och kompetensuppbyggnad. En modern järnväg möjliggör effektiv persontrafik och kan mer än halvera restiden med bil, vilket ger avsevärd regionförstoring i ett glest land som Sverige. Kompetensförsörjning anses av företag och regioner som en av de enskilt viktigaste utvecklingsfrågorna. Persontrafiken längs Botniska korridoren utvecklas starkt beroende på det stråk av orter som finns längs korridoren och vars avstånd dem emellan är perfekta för effektiva och lönsamma persontransporter. Längs norrlandskusten bor över 65 % av befolkningen, men idag finns inte en tillräckligt effektiv infrastruktur för att snabbt kunna flytta människor till universitet och mellan nya arbetsmarknader. Mellan kuststäderna Umeå-Skellefteå-Piteå-Luleå i norr finns idag inga dagpendlingsmöjligheter med järnväg. Sträckan Gävle-Härnösand har idag begränsade pendlingsmarknader beroende på restiderna men kan på ett dramatiskt sätt bindas samman till en homogen arbetsmarknad. De östvästliga stråken är tillväxtområden med starka kopplingar och samband till kustområdena och det finns ett ömsesidigt beroende av effektiva transportsamband mellan dessa stråk. Viktig länk i det europeiska transportsystemet Råvaruförsörjning är en strategisk framtidsfråga för Europa där Sverige har avgörande betydelse för Europas gruvbaserade näringar och en viktig roll för de skogsbaserade näringarna. Stora mängder skog och fisk från norra Norge transporteras samma väg via stambanan genom övre Norrland. Men mycket mer skulle kunna läggas på järnvägen genom norra Norrland om kapaciteten var större och om järnvägen gick där industrierna, näringslivet och människorna finns. Det handlar om tillväxt för hela Sverige. På nationell nivå har behovet redan uppmärksammats och både den svenska och den finska regeringen har redan tagit tydlig ställning för den Botniska korridoren. I samband med revideringen av TEN-T

8 inkluderade också EU-kommissionen Botniska korridoren i det prioriterade europeiska transportnätet, Core Network. Den ingår också i Kommissionens förslag om nytt finansieringsinstrument Fonden för ett sammanlänkat Europa, för medfinansiering av TEN-T projekt under programperioden Det är dock angeläget att förslaget kompletteras så att sträckan Gävle Härnösand explicit ingår i fonden. I det förslag som ligger så finns inte sträckan Gävle-Sundsvall. Infrastruktur är gränsöverskridande till sin karaktär och alla järnvägssatsningar måste också ses i ett europeiskt perspektiv. När Fehmarn Bält-bron, med planerad byggstart 2012, äntligen ger Sveriges företag en sammanhängande landförbindelse till Tyskland och vidare ner i Europa. Tillsammans med en utbyggnad av Botniska korridoren krävs järnvägsinvesteringar i de stora svenska godslederna mot Malmö och Göteborg för att dra maximal ekonomisk nytta av Fehmarn Bält. Stor betydelse för svensk ekonomi Näringslivets och råvarornas i de fem nordligaste länen har stor betydelse för svensk och europeisk ekonomi och Sveriges handelsbalans. - Den norrländska industrin svarar för drygt 250 miljarder kr i industriella produktionsvärden, varav ca 60 % går på export. (2008). - Tillväxten (Produktionsvärdena) inom industrin har varit ca +50 % i Norrland, jmf med ca +25% i Sverige ( ) - Gruvorna i Norr- och Västerbotten har ett produktionsvärde på ca 25 miljarder kr (2008), som bidrar till ett ca 550 miljarder i åtföljande produktionssteg inom Sverige. - Norrlandslänen står för 52 % av nettoexporten. (2007) - Varje norrlänning bidrar med kr/år i nettoexportvärde, jmf med kr/år för varje svensk. (2007) Samhällsekonomin, godset och den Botniska korridoren Utvecklingen visar att godstransporterna över tid ökar minst lika snabbt som samhällsekonomin i sin helhet. Om man räknar med att bruttonationalprodukten, som långtidsutredningen SOU 2008:108 förutspår kommer BNP och godstransportarbetet att fördubblas mellan åren 2005 och Godsarbetet på järnväg har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Den nuvarande kapaciteten kan inte möta den ökade efterfrågan på godstransporter på järnväg. En efterfrågan som kan förutse ökas i takt med att den norrländska industrins ökade kapacitet och efterfrågan på marknaden.

9 Mot bakgrund av långtidsutredningens prognoser, de ökade godstransporterna på järnväg och det faktum att godsarbetet ökar snabbare än BNP leder till att investeringarna och kapaciteten utefter den Botniska korridoren måste ske tidigare och mer omfattande än vad som föreslås i kapacitetsutredningen olika investeringsalternativ. Brister i Botniska korridoren Botniska korridoren är inte bara en del av det utpekade primära godstransportnätet utan den är också en ett av de mest trafikerade och lönsamma persontrafikstråken. Kapacitetstaket är nått i åtminstone tre flaskhalsar och utifrån ett nationellt ekonomiskt perspektiv är detta ett stort hot eftersom vi då inom överskådlig framtid kommer att få en tillväxthämmande kapacitetsbrist för några av våra viktigaste exportindustrier. Godstransporterna är en kritisk faktor om Sverige ska kunna konkurrera och vara en del av Europas gränsöverskridande produktions- och förädlingskedjor. Godstrafiken Redan nu är vitala delar av den Botniska korridoren, Sveriges godspulsåder, fullbelagd de tider godskunderna efterfrågar. Det är en allvarlig brist i systemet att långa sträckor är enkelspåriga och därmed ytterst känsliga för avbrott. Kapacitetsproblemen på stambanan genom övre Norrland är akuta. Avvikelsen från standarden med flera kraftiga lutningar och snäva kurvor gör att ett lok maximalt kan dra 1100 ton istället för 1600 ton. Flera företag bland annat Smurfit Kappa, SCA och Lindbäcks trä bekräftar stambanans brist på kapacitet då man har slutat efterfråga tider i spår eftersom de vet att

10 svaret är att det är fullt eller att de bara kan få en del av den kapacitet de behöver. Exemplen är många fler och ett identifierat är att jämfört med år 2009 finns en dokumenterad efterfrågeökning på drygt 45 procent på stambanan mellan Vännäs Boden utöver det som Trafikverket redovisat i kapacitetsutredningen. Läget är alltså sammanfattningsvis mycket allvarligt. Mest akut är sträckan mellan Hällnäs- Bastuträsk där det sannolikt inte går att lösa situationen med fler mötesstationer beroende på banans undermåliga geometriska standard. Lika illa är att näringslivet uttrycker en tvekan att lägga transporterna på järnväg på grund av den dåliga driftsäkerheten. Stambanan är ett enkelspår med redan idag betydande kapacitetsbrister och begränsade omledningsalternativ. Persontrafiken Botniska korridoren ger bättre kompetensförsörjning och ökad tillgänglighet till befintlig samhällsservice och kommersiellt, kulturellt utbud. Det är lönsamt både för företag och för samhället. Redan idag är Stockholm-Sundsvall den tredje starkaste sträckan i landet när det gäller längre tågresor. Resandet och utbudet har ökat kraftigt sedan mitten på 1990-talet, både avseende regional och fjärrtrafik. Ostkustbanan är landets mest belastade enkelspår och klassas årligen överbelastad. De investeringar i mötesspår som planeras löser problemen på kort sikt men ytterligare investeringar i dubbelspår är en absolut nödvändighet. Trängseln på spåren har gjort att restiden mellan Stockholm och Sundsvall har ökat från 3 timmar i slutet på 90-talet till 3 timmar och 40 minuter år När Botniabanan tas i drift förväntas en trafikökning vilket belastar banan ytterligare. Nya Ostkustbanan (Gävle-Härnösand) Ostkustbanan mellan Gävle Sundsvall är idag Sveriges längsta och mest belastade enkelspår med den sortens trafik som råder där. Varje dygn passerar cirka 70 tåg på den 21 mil långa sträckan. Efterfrågan på järnvägstransporter i regionen förväntas också på sikt öka till följd av beslutade höjda miljökrav på fartyg till följd av svaveldirektivet samt ökade drivmedelpriser för vägtransporter. Ådalsbanan sträckan Sundsvall - Härnösand är den järnvägssträcka som är den svagaste länken restidsmässigt mellan Stockholm och Umeå. Ännu allvarligare är att godstransporterna på järnväg påverkas ytterst negativt av den låga spårstandarden på sträckan. I Trafikverkets tidigare utredningar står det skrivet att endast ett dubbelspår hela vägen Gävle Sundsvall och ny dragning Sundsvall Härnösand kan möta framtidens efterfrågan på järnvägstransporter och bidra till rimliga restider i stråket Stockholm Umeå (Luleå). Nya Ostkustbanan dubbelspår Gävle - Härnösand bör därför i Kapacitetsutredningen, förutom mindre kapacitetshöjande åtgärder och åtgärder i samtliga prioritetsnivåer på både persontransportpaket och godspaket, även beaktas som en stor investeringsåtgärd likt Ostlänken, Norrbotniabanan och Helsingborg Helsingör. Region Gävleborg har tillsammans med Trafikverket Region Mitt initierat ett pilotprojekt kallat "Samordnad planering inför dubbelspår Gävle-Sundsvall". Projekt är en samordning/integrering av de fem berörda kommunernas översiktsplanering och Trafikverkets järnvägsplanering. Projektet ska förbättra möjligheterna till att en järnvägsutredning (eller motsvarande) ska kunna färdigställas under år På sträckan Sundsvall Härnösand pågår en järnvägsutredning som ska vara klar sommaren Med Nya Ostkustbanan utbyggd med dubbelspår upp till Härnösand kan följande restider vara möjliga. - Stockholm Sundvall: 2 timmar (idag 3 timmar 40 minuter) - Sundsvall Umeå: 2 timmar (idag går inga tåg) Norrbotniabanan (Umeå-Luleå) Norrbotniabanan är en 27 mil lång sträcka mellan Umeå och Luleå och är den sista länken i Botniska korridoren. Norrbotniabanan sänker transportkostnaderna med cirka 30 % genom att loken kan dra längre, tyngre och snabbare tåg på en rakare och planare bana vilket också skapar kapacitet för hela

11 järnvägsystemet. Restiderna för persontrafiken halveras och bidrar på så sätt till att säkerställa kompetens- och arbetskraftförsörjningen samt turismutvecklingen. Vidare bildar Norrbotniabanan ett funktionellt dubbelspår tillsammans med stambanan genom övre Norrland. Något som ökar driftsäkerheten för transporterna och därmed säkrar ett långsiktigt hållbart näringsliv och klarar de omfattande investeringar som sker i norr. I dag sker transporterna på Stambanan genom övre Norrland (Ånge Boden) som byggdes under senare delen av 1800-talet med låg standard för att hålla kostnaderna nere. Banan är enkelspårig, kurvig och brant och har idag otillräcklig kapacitet för näringslivets transporter. Flera företag bekräftar stambanans brist på kapacitet då man har slutat efterfråga tider i spår eftersom de fått besked om att det är fullt eller att bara en del av den kapacitet som de efterfrågar finns. Stambanan genom övre Norrland utgör ett funktionellt dubbelspår till kustjärnvägen. Inlandsbanan är en omledningsmöjlighet vid större störningar norr om Umeå för den norrländska kustindustrin. Åtgärder på dessa banor kan inte ersätta den samhällsnytta som den kustnära Norrbotniabanan ger längs kusten där betydande befolknings- och industricentra finns. Det gäller att utveckla det samlade transportbehovet på lång sikt och på ett hållbart sätt. Norrbotniabanan ligger långt fram i planeringsprocessen. Beslut om de två kvarvarande järnvägsutredningar JU 110 och JU 150 fattas under våren. Därefter är samtliga järnvägsutredningar klara. I gällande nationella transportplanen gav regeringen i uppdrag till Trafikverket att studera ett medfinansieringsförslag för sträckan Piteå-Skellefteå. Detta arbete är nu klart inklusive ett finansieringsförslag för hela banan, allt för att en alternativ etapp ska genomföras om förutsättningar skapas. Idag lutar det åt att sträckan Umeå- Skellefteå måste byggas först. Mjölby-Hallsberg Projektet Hallsberg Degerön är en del av utbyggnaden av Godsstråket i Bergslagen. I dagsläget arbetar Trafikverket med olika delprojekt inom projektet Hallsberg Degerön. Enkelspåret som idag finns på sträckan skapar problem för godstransporter. Tågen får inte plats på spåret vilket leder till omledningar och förlängda transporttider. Projektet har tilldelats 1,7 miljarder kronor i den nationella planen för Sveriges transportsystem åren Kostnaden för hela projektet är dock beräknad till 5,4 miljarder kronor. Sträckan är högt prioriterad av näringslivet. Synpunkter på Kapacitetsutredningen Vi vill trycka på några viktiga frågor som vi anser antingen inte blir lösta eller inte beskrivs på ett tillräckligt bra sätt i utredningen: Avgörande brister i prognosmodellen Utgångspunkten för hela utredningen och värderingar av olika transportslag bygger på ett antal antaganden i prognosmodellen som får stor betydelse för resultatet och vi finner vissa av dessa måste beskrivas bättre utifrån ett bredare angreppssätt med flera alternativa utvecklingsperspektiv: - Kapacitetsutredningen utgår i sina grundanalyser från efterfrågad kapacitet vid tåglägesansökan. Näringslivet längs banan har tydligt vittnat om att detta är ett mycket trubbigt instrument eftersom många avstår från att söka kapacitet beroende på de brister och störningar som finns och har anpassat sig till andra transportslag som kanske inte är optimala. Detta får en mycket märklig effekt, ett exempel är sträckan Umeå-Boden där antalet dubbelturer år 2008 på detta enkelspår anges till 30 och i prognosen för år 2040 antar utredningen att antalet kommer att öka till 35 dubbelturer. Denna siffra är redan idag uppnådd utifrån vad som redovisas i tågplan Detta är helt oacceptabelt. - Kapacitetsutredningens kalkyler baseras på ett antaget oljepris, dagens, om 115 dollar per fat. Den nu gällande nationella planen bygger på ett oljeprisantagande om 63 dollar per fat. Vi efterlyser alternativa beräkningar där utredningen prövar sina beräkningar mot ett oljepris som är procent högre än idag.

12 - Med ett högre oljepris och med ett genomförande av EU s svaveldirektiv kommer kostnaderna för godtransporter till sjöss att öka vilket i sig står i motsats mot utredningens förhoppningar att sjöfarten ska lösas stora delar av kommande kapacitetsproblem. Allt tyder på att genomförandet av svaveldirektivet kommer att ställa nya krav på effektiva godstransporter på järnväg, då lastbilstransporter i många fall är vare sig miljömässigt, logistiskt eller ekonomiskt sett realistiska alternativ. Alternativet för industrin i norra Sverige kan, om inte infrastrukturen byggs ut, snabbt och i tillräcklig grad, medföra att näringslivet inte kan expandera i den takt man önskar vilket på sikt innebär att produktionen flyttas. Detta leder till arbetslöshet och negativ regional utveckling och med märkbara ekonomiska effekter för hela landet som följd. Godstransporternas utveckling underskattas Utredningen har tydligt underskattat godstransporternas utveckling. Landets välstånd bygger i hög grad på en konkurrenskraftig exportindustri och av detta skäl måste utredningen tydligare beskriva olika framtidsscenarior för godset. Ett utmärkt exempel är Malmbanan där utvecklingstakten är mycket hög och begränsningarna i banan stora: - Godstrafiken måste prioriteras. Godstrafiken är helt avgörande för den svenska tillväxten och måste prioriteras lika högt som persontrafiken. Ett viktigt konkurrensmedel för den svenska industrin är snabba, pålitliga och ekonomiskt rimliga transporter. Det är inte antingen gods eller persontrafik det är båda i kombination som skapar goda tillväxtvillkor. - Ett grundläggande problem för utredningen är svårigheten att bedöma godsets kapacitetsbrister på ett realistiskt sätt. Speciellt uppenbart blir detta på sträckan Umeå-Luleå. Exempelvis visade ett de största transportföretagen, Green Cargo, i sin rapport Hållbara transporter för framtiden (2008) att sträckan Umeå Luleå var en av landests mest belastade bandelar. I Kapacitetsutredningen är denna sträcka i vissa delar markerad utan kapacitetsproblem I prognoserna finns ökning av godstrafik på landväg och sjöfart men inte på järnväg inte ens i alternativet UB utan begränsad kapacitet på sidan 91 i bristanalysen. - Botniska korridoren har till absolut största delen enkelspår. Kapaciteten på enkelspår är mycket begränsad och störningskänslig. Redundansproblematiken är viktig att lösa och de strategiska kopplingarna mellan stambanan och kustjärnvägen är viktiga för systemfunktionen, främst avseende Långsele-Nyland och Söderhamn-Kilafors. Inlandsbanan är ett alternativ för större störningar, inte som en rationell standardlösning för förbättrad redundans. Utbyggnaden av kustbanorna kommer att ta tid och det är viktigt att stambanorna och Inlandsbanan ges tillräcklig kapacitet och teknisk standard för att vara alternativ vid störningar. - En annan mycket viktig aspekt är industrins förmåga till överflyttning av gods till sjöfart. Redan idag har de stora exportföretagen en blandning av transporslag för att kunna utföra sina transporter på ett optimerat sätt. Vår bild är att överflyttningsmöjligheterna från järnväg till sjöfart är mycket begränsade, främst beroende på de stora varuvärden med därtill kopplad kapitalbindning som föreligger. Övriga kommentarer - Investeringstakten är för låg. Det finns idag kapacitetsbrister för motsvarande 600 miljarder kronor men i utredningen finns förslag på satsningar på 240 miljarder kronor i utvecklingspaketen. Behovet av investeringar måste styra investeringsnivåerna i högre grad. Sverige har i ett internationellt perspektiv hamnat på efterkälken när det gäller investeringar i järnväg. Den återställning som nu pågår måste slutföras för att landet ska kunna behålla sin konkurrenskraft i framtiden. Järnvägsinvesteringar är långsiktiga och måste behandlas som sådana. Vårt förslag till utbyggnadsstrategi Ett första strategiskt steg är att komma tillrätta med kapacitetsproblemen genom att en genomtänkt etappvis dubbelspårsutbyggnad påbörjas snarast möjligt på sträckorna Hallsberg-Mjölby, Gävle-

13 Härnösand, och en ny enkelspårig etappvis utbyggnad på sträckan Umeå-Luleå. Dessa sträckor behöver vara färdigbyggda år Etapper färdigbyggda år 2021; utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 1 - Hallsberg Degerön - Gävle-Axmartavlan och Sundsvall Dingersjö - Umeå-Skellefteå Etapper färdigbyggda år 2025; utvecklingspaket gods och persontransport nivå hög prioritet 2/3 - Hallsberg-Mjölby: Degerön-Mjölby - Gävle-Härnösand: Enånger Långsjön, Stavreviken Härnösand, Långsjön Länsgränsen, Axmartavlan Ljusne, Länsgränsen Dingersjö, Ljusne Enånger och Sundsvall Stavreviken - Umeå- Luleå: Skellefteå-Piteå-Luleå Standardisering och planering Satsningar på en standardisering av de primära transportstråken enligt det förslag som EU kommissionen föreslår måste göras för att uppnå en hög och jämn teknisk standard avseende t ex kapacitet, vagnvikt, STVM, STAX, lastprofil, ERTMS och redundans. Vidare måste medel anslås omgående för att kunna fortsätta och intensifiera utredning och planering. Barbro Holmberg Sven-Åke Thoresen Britt Bohlin Robert Uitto Bo Källstrand Per Wahlberg Glenn Nordlund Birgitta Heijer Erik Bergkvist Per-Ola Eriksson Karl Petersen Kent Ögren Elvy Söderström Landshövding Gävleborgs län Ordförande Region Gävleborg Landshövding Jämtlands län Ordförande Region Jämtland Landshövding Västernorrlands län Landstingsråd Västernorrlands län Ordförande Kommunförbundet Västernorrland Vik Landshövding Västerbottens län Regionråd Region Västerbotten Landshövding Norrbottens län Ordförande Kommunförbundet Norrbotten Ordförande Norrbottens läns landsting Ordförande Intresseföreningen Norrtåg

14 Datum Sid1(6) TRV2011/17304 Trafikverket Yttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning med utblick mot 2050 En ny enkelspårig etappvis utbyggnad på sträckan Umeå-Luleå behöver vara färdigbyggd år 2025 för att komma tillrätta med de kapacitetsproblem som finns på Stambanan genom Övre Norrland. Norrbotniabanegruppen har fått Trafikverkets kapacitetsutredning med förslag på lösningar fram till 2025 och utblick mot 2050 på remiss. Bakom projektet Norrbotniabanegruppen står kommunerna Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå, Luleå, Boden, Kalix och Haparanda samt Norrbottens Handelskammare, Västerbottens Handelskammare, representanter för näringslivet, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, Region Västerbotten, Landstingen i Norrbotten och Västerbotten samt EU - Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Norrbotniabanegruppen arbetar med information, opinionsbildning i syfte att förankra projektet hos beslutsfattande aktörer. Yttrande Trafikverkets (TrV) arbete med kapacitetsutredningen är omfattande och sträcker sig över ett mycket långt tidsperspektiv även om det är ett förhållandevis kort perspektiv om man utgår från järnvägens livslängd på hundra år. Arbetet är ambitiöst och beaktar alla transportslag. Kapacitetsutredningen är en nödvändighet för att belysa bristerna för de olika transportslagen och i synnerhet järnvägen som släpat efter under årtionden. Vi välkomnar kapacitetsutredningen. Norrbotniabanegruppen (NBBG) har följande synpunkter: NBBG instämmer inte med TrV kapacitets- och prognosberäkningar för Stambanan genom övre Norrland. NBBG egna beräkningar visar på att ett större antal tåg kommer att trafikera Stambanan genom övre Norrland och att TrV prognoser för banan år 2020 redan har uppnåtts idag. Vidare får NBBG intrycket av att Trafikverket inte sätter lika stort värde på TEN-T förslagen som den svenska och finska regeringen gör. Det måste poängteras att det är Sveriges och Finlands regering som med emfas har arbetat för att Botniska korridoren skall inkluderas i det Europeiska stomnätet. EUkommissionen har delat regeringarnas uppfattning och inkluderat Botniska korridoren i förslaget till stomnätet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Norrbotniabanan PITEÅ Stadshuset, Svartuddsvägen

15 Datum Sid2(6) Om Trafikverkets prognoser: TrV skriver på sidan 50 under rubriken Trafikprognoser Om utvecklingen bedöms felaktigt finns det risk att man satsar för mycket eller för lite på åtgärder för ökad kapacitet, eller att man gör fel avvägningar mellan trafikslagen.. NBBG instämmer i detta. Därför är NBBG allvarligt bekymrad över att TrV kapacitetsberäkning för stambanan genom övre Norrland skiljer sig så mycket från NBBG och näringslivets syn på banans kapacitet. TrV tar inte tillvara på de tillkommande flödena, se figuren nedan. (finns också längst bak i dokumentet) NBBG har sedan TrV presenterade sina kartor i kapacitetsutredningen hävdat att de innehåller fel för Stambanan genom övre Norrland då fler transporter sker än vad som framgår i TrV eget utredningsmaterial. Näringslivet ger samma bild vilket exempelvis framkom vid hearingen i Luleå 2011 där de bekräftade att de inte ser att det finns kapacitet i samma utsträckning som TrV hävdar. NBBG har till den förra remissomgången i kapacitetsutredningen lämnat in en egen utredning över kapaciteten för stambanan genom övre Norrland. TrV har visserligen ändrat i den skrivna texten till slutredovisningen och föreslagit en fördjupad utredning av sträckan Umeå-Boden, vilket välkomnas. Däremot håller TrV fortsatt fast vid de kartor och den kapacitet som TrV ursprungligen tagit fram. Då NBBG tycker att de är starkt missvisande har vi fördjupat den tidigare utredningen för att visa att banan är mer trafikerad än TrV hävdar och att TrVs prognoser för 2020 och 2030 redan har uppnåtts i tågplanen för 2012: 1) TrVskriver om norra regionen (s26) I framtiden tyder all utveckling på att transportefterfrågan kommer att överskrida tillgänglig kapacitet, framför allt på järnväg men även på vissa vägsträckor. Men när det gäller trafikökning på stambanan genom övre Norrland visar inte TrVs prognoser på att någon ökning kommer att ske. TrVs prognos visar att det år 2020 kommer att köra 24 dubbelturer Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Norrbotniabanan PITEÅ Stadshuset, Svartuddsvägen

16 Datum Sid3(6) på stambanan genom övre Norrland, men enligt T12.1 (tåglägen 2012) kör redan idag 24 dubbelturer på banan! Se bild ovan. Vidare är det märkligt att Malmbanan kommer att öka sina volymer, men enligt TrV kommer ex. inte någon ökning av stålproduktionen att ske och därmed inte någon ökning av transporterna från Luleå till Borlänge heller, se kartan. 2) I den Norska motsvarigheten till den nationella transportplanen står att norska transporter kommer att gå på järnväg genom Sverige från Narvik och söderut. Dessa finns korrigerade på Malmbanan men inte på Stambanan genom övre Norrland. NBBG vill att TrV reder ut detta. Totalt har NBBG identifierat 9.2 dubbelturer för prognosen utöver de som TrV tagit med i sina beräkningar, se kartan. Till saken hör också att företag skulle vilja lägga mer på järnväg om driftsäkerheten var bättre. Enligt TrV var mer än tre fjärdedelar av turerna mellan Stockholm-Luleå försenade eller inställda under vintermånaderna mellan november februari 2011/2012. Enligt TrV är kapacitetsbegränsning en bedömning utifrån kapacitetsutnyttjande och trafikefterfrågan men bortser från det faktum att näringslivet i norr har slutat att efterfråga tider i spår eftersom de vet att de får nej. TrV skriver på s 26 Fram till i dag har standarden på infrastrukturen i norra Sverige ansetts vara relativt väl anpassad för den transportefterfrågan som finns. NBBG instämmer inte i detta. Så sent som 2008 redovisade Green Cargo att sträckan Vännäs- Boden är en av de längsta flaskhalsarna i Sverige tillsammans med bl.a. sträckorna Hallsberg-Mjölby och hamnbanan i Göteborg. I prognosförutsättningarna har TrV inte tagit tillräcklig hänsyn till bl.a. svaveldirektivet och förändrade energipriser. Detta är en stor brist i utredningen då det kommer att ha stor inverkan på våra transporter inte minst från norra Sverige som präglas av långa avstånd. Övriga synpunkter Beträffande oljepriset räknar kapacitetsutredningen med ett oljepris på 115 dollar år 2030, och därefter oförändrat oljepris fram till Detta är ett scenario som ter sig alltmer osannolikt. Kapacitetsutredningen behöver ta in ett bredare forskningsunderlag för att få en realistisk bild av framtidens energipriser. Vidare skriver TrV (s55) Två nya banor antas bli byggda mellan år 2006 till år 2050, nämligen Haparandabanan och Botniabanan, vilka införs i modellen. Färdigställande vore ett bättre ordval då Botniabanan invigdes 2010 och Haparandabanan blir färdigställd i år, På sidan 139 skriver TrV De totala kostnaderna för investeringar enligt ovan bedöms till cirka miljarder kronor om hela kostnaden för Norrbotniabanan, Götalandsbanan och Europabanan räknas in. Det finns många myter om Norrbotniabanan och denna skrivning kommer att tolkas som att Norrbotniabanan är ett 100 miljarders projekt. Vi är tacksamma om Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Norrbotniabanan PITEÅ Stadshuset, Svartuddsvägen

17 Datum Sid4(6) TrV skriver ut den faktiska kostnaden för banan, dvs 23 miljarder i 2009 års prisnivå enligt Norrbotniabanan AB alternativt TrV egen kostnadsberäkning på miljarder ( ). Trafikverket skriver följande om bristerna i region nord (s147) För att förbättra resmöjligheterna i regionen behövs det satsningar i de större stråken. I dag försörjs dessa med en relativt omfattande busstrafik och på många sträckor är kapaciteten relativt god. NBBG vill hävda att det inte är tillräckligt. TrV måste lyfta frågan om kompetensförsörjningen för ett område med så omfattande investeringar. När TrV sedan pekar på att det är mycket kostsamt att bygga ut järnvägen till Luleå, vill NBBG bara påpeka att Norrbotniabanan är ett utav få så stora infrastrukturprojekt som är samhällsekonomiskt lönsamma. Om tvågradersmålet. Järnväg är det mest miljövänliga transportmedel som finns idag, men det finns inte tillräckligt med kapacitet pga av att investeringar inte har skett i någon större omfattning från 50- talet och fram till 90-talet. Svaveldirektivet kommer sannolikt att göra sjötransporterna dyrare vilket i sin tur gör att näringslivet kommer att söka alternativa transporter. Om kapacitet då saknas på järnväg hamnar valet på vägtransporter, dvs mindre miljövänliga transporter. Detta är mycket olyckligt. Persontrafiken längs Norrlandskusten är betydande. Men den omfattande linjebusstrafiken räcker inte till för att tillgodogöra behoven. Bara i Norrbotten investeras över 200 miljarder de närmaste 10 åren och för att klara av investeringarna måste man också klara av kompetensförsörjningen. Ett exempel på att systemet haltar är att Skellefteå som ligger mittemellan två städer med tre universitet har lägre högskoleutbildning än de båda universitetsorterna för att vägsystemet inte klarar av att hålla tillräckligt bra pendlingstider. Turismen satsar över två miljarder bara i Norrbotten de närmaste åren och infrastrukturen är av avgörande betydelse. Enligt finska aktörer finns tankar på att ta turister via tåg från Sverige till Finland för att erbjuda miljövänligare transportalternativ. Persontrafiken på järnvägen i norr måste utvecklas. Trafikverket skriver på s 130 under godsscenario järnväg att investeringar i Norrbotniabanan eller alternativa kapacitetsförstärkningar på Stambanan genom Övre Norrland är en förutsättning. NBBG instämmer inte i att det finns alternativa åtgärder till Norrbotniabanan. Stambanan genom övre Norrland utgör ett funktionellt dubbelspår till kustjärnvägen. Inlandsbanan är en omledningsmöjlighet vid större störningar norr om Umeå för den norrländska kustindustrin. Åtgärder på dessa banor kan inte ersätta den samhällsnytta som den kustnära Norrbotniabanan ger längs kusten där betydande befolknings- och industricentra finns. På sidan 223 står Norrbotniabanan, etapp 1, Umeå Boden men detta är förmodligen en felskrivning och det rätta skall vara Umeå-Luleå? Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Norrbotniabanan PITEÅ Stadshuset, Svartuddsvägen

18 Datum Sid5(6) NBBG hänvisar också till det gemensamma yttrandet från Botniska korridoren. Norrbotniabanegruppen tackar för möjligheten att lämna remissvar och ser framemot kapacitetsutredningens resultat. Peter Roslund Ordförande Norrbotniabanegruppen Elisabeth Sinclair Projektledare Norrbotniabanegruppen Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Norrbotniabanan PITEÅ Stadshuset, Svartuddsvägen

19 Datum Sid6(6) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Norrbotniabanan PITEÅ Stadshuset, Svartuddsvägen

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)

Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) 2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen

Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Yttrande över Kapacitetsutredningen Företrädare för offentlig sektor i de fem nordliga länen Kapacitetsutredningen är ett bra initiativ som i flera avseenden kommer rätt, men på avgörande punkter underskattar

Läs mer

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).

Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). 2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt

Läs mer

Yttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12

Yttrande 2012-03-27. Dnr: 341-1301-12 Yttrande över Trafikverkets rapport Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Med anledning av erhållna remisshandlingar lämnar

Läs mer

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå

Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå 1/5 Minnesanteckningar Norrtågsmöte 2013-06-20, kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå Närvarande: - Kommunrepresentanter o Haparanda/Torneå, Göran Wigren o Kalix, Magnus Wiklund o Boden,

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet 2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans

Läs mer

Tågtrafik till Norrland

Tågtrafik till Norrland Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge

Inledning 2012-03-23. Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Trafikverket Ärendemottagningen Kapacitetsutredningen Box 810 781 28 Borlänge Yttrande över Trafikverkets rapporter Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder - förslag på lösningar fram till

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626.

Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Europakorridoren AB lämnar härmed följande remissvar till Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025, ärendenummer TRV 2012/38626. Sammanfattning: Förslaget till nationell plan är väl

Läs mer

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 1(8) Till Diarienr: N2013/2942/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag: Remissyttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Regionförbundet och Landstinget i Jönköpings

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

111 Information om Byggstart Skåne

111 Information om Byggstart Skåne PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Bilaga 3 persontrafik

Bilaga 3 persontrafik Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Godstransporter på järnväg Malmö 2015-09-25 Godstransporter på järnväg Arbetsrapport Datum Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 2015-09-25Fel! Hittar inte referenskälla. Erik Hedman

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake

Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake TMALL 0141 Presentation v 1.0 Järnvägsforum 2015-02-19 Sundsvall Catherine Kotake 2 Hur ser bilden av Norrland ut? 3 Trafikslagsövergripande stråk För ett sammanhängande transportsystem Missing links Möjligheter

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C

Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C PM Effektredovisning för Godssystemkalkyl BVGv_003 Gävle-Sundsvall, ökad kapacitet BVGv_009 Söderhamn-Kilafors, ökad kapacitet, STAX 25, lastprofil C Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon:

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Kapacitetsutredningen

Kapacitetsutredningen Kapacitetsutredningen Inspel från planupprättarna i Västerbotten och Norrbotten Hearing 22 mars 2012 Skellefteå Bo-Erik Ekblom, Länsstyrelsen Norrbotten Mårten Edberg, Region Västerbotten Gruvnäringen

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

Norrbotniabanan. Fakta om

Norrbotniabanan. Fakta om Fakta om Norrbotniabanan Ungefär 60% av godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige. Stambanan genom övre Norrland byggdes på 1800-talet. Den har stora lutningar, tvära kurvor, är anpassad för

Läs mer

Järnväg i norra Sverige

Järnväg i norra Sverige RAPPORT Järnväg i norra Sverige Underlag till Sverigeförhandlingen Publikation 2016:030 1 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel:

Läs mer

Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304

Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304 Handläggare Kent Söderlund 023-777065 kent.soderlund@regiondalarna.se Förslag/Underlag Datum 2012-03-22 Direktion 2012-03-29 Diarienummer RD 2011/52 Sida 1(13) Remiss kapacitetsutredningen TRV 2011/17304

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025

ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län. Nationell transportplan för 2014 2025 ÖSTERGÖTLANDS LÄN Regeringens infrastruktursatsningar för jobb & tillväxt i Östergötlands län Nationell transportplan för 2014 2025 Regeringens beslut den 3 april 2014 I beslutet den 3 april 2014 har regeringen

Läs mer

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens järnväg formas idag! Framtidens järnväg formas idag! Dagens och morgondagens bästa transportsätt Den svenska järnvägen har fler tåg, mer gods och fler passagerare än någonsin tidigare. För att möta den ökande efterfrågan måste

Läs mer

Effektiva tågsystem för godstransporter

Effektiva tågsystem för godstransporter Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar

Läs mer

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029

Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering inför perioden 2018-2029 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2016-03-02 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2015-1509 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss Trafikverkets inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering

Läs mer

Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025

Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025 1 2015-09-08 Trafikverket trafikverket@trafikverket.se Ralf Grahn Dnr 2015/Lu55 Er ref: Dnr TRV 2015/63202 Handläggare: Mattias Andersson Remissyttrande Förslag till införandeplan för ERTMS 2015-2025 Svensk

Läs mer

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE SVENSK TURISM AB REMISSYTTRANDE Box 3546 2013-09-26 103 69 Stockholm Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2014 2025; N2013/2942/TE Svensk

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret

Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret Kommunledningsförvaltningen Peter Eskebrink,0550-85836 peter.eskebrink@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-03-09 Ks/2016:62 Sida 1(1) Kommunstyrelsen Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur

Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för

Läs mer

Sverigeförhandlingen, utveckling av järnvägssystemet i norra Sverige 1 april 2015

Sverigeförhandlingen, utveckling av järnvägssystemet i norra Sverige 1 april 2015 Sverigeförhandlingen, utveckling av järnvägssystemet i norra Sverige 1 april 2015 Nils Alm Stefan Karlsson Agenda Inledning och presentation Sverigeförhandlingen redovisar sitt uppdrag Regionen och regionens

Läs mer

Remissvar avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029

Remissvar avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 Datum: 2016-02-29 Ref: Remissvar avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag för transportsinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 Vår kontakt: Lena Herrmann Vår beteckning: SJCM-2015-0689-005 Er

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet

Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Näringsdepartementet Yttrande över Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Yttrandet lämnas gemensamt av och. Det är oerhört glädjande att Norrbotniabanan återigen tar

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Ostkustbanan 2015 AB Org nr. 559021-6262 Dnr N 2015/4305/TIF Till Regeringen Remissvar: Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 BAKGRUND Trafikverket

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor

Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom

Läs mer

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Svenska synpunkter på höghastighetståg IVA Väst seminarium Oslo 2015-01-13 Svenska synpunkter på höghastighetståg Jörgen Einarsson Region Väst Varför behövs nya transportförbindelser? Den Skandinaviska 8-miljoners-staden. Nationella nyttor.

Läs mer

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer.

E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering. Målbilden uppnås genom ett tvåstegsförfarande som följer. REGIONUTVECKLING FÖRSLAG 2014-04-04 Regeringen Catharina Elmsäter-Svärd 103 33 Stockholm E20 Vägen Framåt förslag till utbyggnad mm med hjälp av lokal och regional medfinansiering I enlighet med infrastrukturministerns

Läs mer

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten Anders Jönsson Tågstrateg Telefon: +46 40 675 30 24, +46 72 599 77 98 E-post: anders.e.jonsson@skane.se PROJEKTPLAN Datum 2015-10-26 1 (8) Tågstrategi

Läs mer

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen

Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Järnvägens transportproblem År 2006 mdr tonkm År 2050 Tillgänglig kapacitet 22,3

Läs mer

Nina Rovala DATUM 2014-06-04 TID 12-16. Seminarium om gränsöverskridande godstrafik Haparanda-Torneå

Nina Rovala DATUM 2014-06-04 TID 12-16. Seminarium om gränsöverskridande godstrafik Haparanda-Torneå 14 UPPDRAG ÅVS Haparanda UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV Nina Rovala DATUM 4 PLATS Haparanda, Sverigefinska folkhögskolan (Svefi) DATUM 4 TID 12-16 NÄRVARANDE Göran Wigren Jan Elgström Tuula

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa

EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa EUROPAFÖRBINDELSEN Oslo Göteborg - Europa Modern järnväg mellan Oslo och Göteborg på rätt spår. PÅ INITIATIV AV: DNB KPMG Norske Skog Borregaard SPACEGROUP DB International COINCO e.v. MarLife Norsk-Svenska

Läs mer

Idéstudie. Godståg genom Bergslagen

Idéstudie. Godståg genom Bergslagen Idéstudie Godståg genom Bergslagen Juli 2009 Datum Diarienummer Idéstudie: Godståg genom Bergslagen Sammanfattning Järnvägstrafiken har ökat mer än vi tidigare förutsett och det finns redan i dag kapacitetsbrister

Läs mer

Nyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011

Nyckelstråket. Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket Almedalen 5 Juli 2011 Nyckelstråket en nationell angelägenhet Viktiga iakttagelser ur rapporten: Stambanor med allt större kapacitetsproblem för både persontrafik och gods. Regionförstoring

Läs mer

Järnvägssystemet Järna Stockholm

Järnvägssystemet Järna Stockholm Järnvägssystemet Järna Stockholm Kapacitetsanalys och objektsbeskrivning Underlag till Sverigeförhandlingen Stockholm C Älvsjö Flemingsberg Södertälje Syd Saltå Ostlänken Titel: Järnvägssystemet Järna

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm Samt: n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF) Göteborg 2016-03-11 Remissvar: Inriktningsunderlag inför

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 8 Västlänken Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 8 Västlänken 1 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 8: Västlänken Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige

Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige Yttrande över EU-kommissionens grönbok om TEN-T (COM 2009/0044) från Europaforum Norra Sverige Inledning Europaforum Norra Sverige (EFNS) välkomnar möjligheten att lämna yttrande över grönboken om TEN-T,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Remissvar avseende Kapacitetsutredningen

Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Trafikverket TRV 2011/17304 Stockholm, den 30 mars 2012 120030 Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Sammanfattning

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Dnr KS/2014:419-032 Stab 2014-09-11 1/3 Handläggare Lennart Nilsson Tel. 0152-292 76 Regionförbundet Sörmland Box 325 611 27 Nyköping Remiss: Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen

Läs mer

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna

Läs mer

Dellenbanan inför kommunalvalet 2010 HUDIKSVALL LJUSDAL 1. Vilken roll eller vilka roller vill ert parti se för Dellenbanan på längre sikt? Välj ett eller flera alternativ V MP KD C FP M SRD S MP C FP

Läs mer

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne

Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Trafikpolitiskt program för Miljöpartiet i Skåne Övergripande Skåne är med sin flerkärnighet och mångfald fantastiskt. I andra delar av landet blickas avundsjukt på pågatågseffekten, på hur satsningar

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(39) Samlad effektbedömning Objekt: BVLu_017 Norrbotniabanan, etapp 1 Datum för upprättande: 2009-12-04 Upprättad av: Henry Degerman Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd av:

Läs mer