Remissvar avseende Kapacitetsutredningen

Transkript

1 Trafikverket TRV 2011/17304 Stockholm, den 30 mars Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Sammanfattning Kapacitetsutredningens huvudinriktning är bra med fokus på storstäderna och på godstransporterna. Utredningen har dock underskattat huvudstadsregionens befolkningsökning och därmed också underskattat det framtida behovet av infrastrukturkapacitet. Det krävs stora investeringar för att komma tillrätta med kapacitetsbristerna i järnvägsnätet i anslutning till huvudstadsregionen. En kraftig utbyggnad av tunnelbanenätet är nödvändigt för att öka kollektivtrafikandelen och avlasta vägnätet i regionens centrala och mest belastade delar. En östlig förbindelse är den viktigaste väginvesteringen efter Förbifart Stockholm. Men det behövs också andra tvärförbindelser och kapacitetsförstärkning på infarterna. De stora renoveringsbehoven av befintliga trafiksystemen i Stockholm kommer att kosta pengar och innebära trafikstörningar under många år framöver. För att sjöfarten ska kunna ta hand om en större andel av transportarbetet krävs hamnkapacitet och bra landförbindelser till hamnarna. Utredningens fokus på de nationella godstransporterna är bra, men för Stockholmsregionens måste utrymme för terminaler och noder prioriteras. Box 16050, Stockholm Telefon: Telefax: E-post: diariet@chamber.se Org Momsreg. SE

2 2(9) Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av huvudstadsregionens trafiksystem. Det gäller inte minst kollektivtrafiken. Men det krävs också alternativa finansieringsformer för att klara de mycket stora investeringsbehoven. För att hålla nere kostnaderna för nyinvesteringar behöver planprocesserna kortas. Skatteutjämningssystemet måste förändras så att Stockholmsregionen får förutsättningar att hantera de kostnader som befolkningsökningen för med sig. Inledning Stockholm är för närvarande en av Europas snabbast växande städer. Befolkningsökningen har de senaste åren varit nästan dubbelt så hög som prognostiserat. Stockholm har också under senare tid kommit mycket väl ut i olika internationella rankingar. Det gäller både innovationsförmåga, konkurrenskraft och individklimat. Stockholm beskrivs som den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA. Regionen har också utomordentligt stor betydelse för hela Sveriges tillväxt och välstånd. Stockholms län står idag för 50 procent av statens skatteintäkter. Men regionen lider också av stora kapacitetsbrister när det gäller bostäder och transportinfrastruktur. Det finns stor risk att den fördelaktiga utvecklingen snabbt kan vända nedåt om inte bristerna kan lindras innan de blir helt ohanterliga. Handelskammaren anser att Kapacitetsutredningen gjort en bra analys och sammanställning över bristerna i det svenska transportnätet. Det är utmärkt att utredningen lyfter fram de stora behoven av ökade resurser för drift, underhåll och reinvesteringar, något som försummats i årtionden. Förutom att Sverige ligger på en avsevärt mycket lägre nivå än övriga Europa när det gäller nyinvesteringar i vägar och järnvägar lägger vi betydligt mindre på drift och underhåll. Detta trots att Sverige har stora avstånd och ett exportberoende näringsliv, vilket ställer stora krav på transportinfrastrukturen. Därför krävs nu kraftfulla satsningar för att få befintligt transportnät att fungera tillfredsställande. Det är också utmärkt att utredningen föreslår ökade satsningar på storstadsregionerna. Stockholms internationella attraktivitet för företagsetableringar ökar, vilket kommer att medföra fortsatt tillväxt och ökande befolkning. Befolkningsutvecklingen Kapacitetsutredningen bygger sin befolkningsprognos för Stockholmsregionen på siffror från Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer Stockholms län att har 3,2 miljoner invånare

3 3(9) 2050, vilket är fler än vad Kapacitetsutredningen förutsätter. Detta får dramatiska återverkningar på såväl person- som godstrafik. Därmed har utredningen också kraftigt underskattat behovet av investeringar i huvudstadsregionen. Handelskammaren vill också understryka att det krävs en långsiktig strategi för hur trafiksystemet i Stockholmsregionen ska byggas ut för att klara befolkningsökningen utan att trängseln och miljöbelastningen blir ett samhällsproblem. Det är viktigt för hela Sveriges välstånd att Stockholm kan bibehålla och utveckla sitt internationellt goda anseende för kvalificerade företag. Den kraftiga befolkningsökningen ställer också krav på ökat bostadsbyggande. Detta måste i mycket större utsträckning än vad som sker idag samplaneras med förbättrad kapacitet i trafiksystemen. Spårtrafik Stockholmsregionen har redan idag mycket stora kapacitetsbrister i hela trafiksystemet och i alla trafikslag. För att klara de framtida behoven av persontransporter i huvudstadsregionen behövs en kraftig utbyggnad av kollektivtrafik på egna spår. Pendel- och regionaltåg kommer att få bättre förutsättningar när Citybanan öppnas. Men för att få full effekt av den investeringen krävs också utbyggnad av fyrspår mellan Tomteboda och Kallhäll samt hela vägen till Uppsala. Det är angeläget att bygga om sträckan Arlanda-Skavstaby tidigare än utredningen föreslår för att möjliggöra en bra pendeltågstrafik till Arlanda. Handelskammaren delar Kapacitetsutredningens bedömning att spårvägar inte kan hantera det stora behovet av ökad kapacitet och att det krävs en utbyggnad av tunnelbanan. Det behövs också tvärförbindelser i tunnelbanenätet för att avlasta de mest belastade sträckorna. Handelskammaren är övertygad om att det krävs en kraftfull satsning på att bygga ut tunnelbanenätet i Stockholm. Det är det enda verkningsfulla sättet att minska belastningen på de delar av vägnätet där trängselproblemen är störst. Stockholmarna värderar sin tid högt. De väljer det transportsätt som går fortast. Så länge bil är snabbare i många reserelationer kommer det att vara svårt att öka kollektivtrafikandelen. Därför behövs tunnelbana till förorterna i nordost och sydost, dvs Täby och Nacka, som är de närförorter som saknar tunnelbana idag. Dessa regiondelar har också en hög andel bilpendlare. Tunnelbana till Nacka och till Hagastaden måste prioriteras. Tunnelbana till Hagastaden är inte bara viktigt i sig, den är också en förutsättning för en fungerande tunnelbanelösning för Nordostsektorn. Tunnelbanan delar inte utrymme med några andra trafikslag, vilket gör den snabb och pålitlig. Den byter passagerare snabbt och har mycket hög kapacitet. Därför har ett utbyggt tunnelbanenät de bästa förutsättningarna att

4 4(9) locka över bilister till kollektivtrafiken. Tunnelbanan kan också byggas ut utan att inkräkta på annat trafikutrymme. Genom att avlasta busstrafiken bidrar den också till att trängseln på gator och vägar minskar. Det krävs en övergripande strategi för hur tunnelbanenätet ska byggas ut för att ge bästa möjliga kapacitetsökning. Det är också viktigt att de medel som finns tillgängliga för spårinvesteringar i Stockholm i första hand används till tunnelbana. Nu satsas åtta miljarder kronor på att öka kapaciteten på Roslagsbanan, någon som inte kan ge annat än marginella effekter på kollektivtrafikandelen från Nordostsektorn. Den planerade satsningen på ett omfattande spårvägsnät i Stockholms innerstad innebär mycket liten trafiknytta till mycket stora kostnader. Utbyggnaden av dyrbara kollektivtrafiksystem måste grundas på långsiktiga och strategiska planer med rätt fokus för att undvika dyrbara felinvesteringar. Vägtrafik Kapacitetsutredningen lyfter fram kapacitetsbristerna på vägnätet i nordost. Men det finns många andra vägar med mycket stora kapacitetsproblem. Brommaplan lyfts ofta fram som Stockholms värsta trafikpropp. E4 mellan Stockholm och Södertälje har stora problem med köer i rusningstid, liksom Värmdöleden, Stadsgårdsleden, Ulvsundaleden och inte minst Essingeleden. Den har dubbelt så mycket trafik per dygn som den är dimensionerad för. Utbyggnaden av Förbifart Stockholm och Norra Länken kommer inte att räcka för att minska köerna och avlasta innerstaden från biltrafik. Det kommer att bli nödvändigt att fullborda ringen runt Stockholms innerstad med en östlig förbindelse, något som i hög grad efterfrågas även av godstransportsektorn. Handelskammaren anser att en östlig förbindelse måste finnas med bland de projekt som har högst prioritet. Avsaknaden av den förbindelsen bidrar i stor utsträckning till köer i innerstaden, på Roslagsvägen, Värmdöleden och Stadsgården. Den samhällsekonomiska kostnaden i form av köer, utsläpp och restidsosäkerhet för varje år som går utan en östlig förbindelse måste finnas med i kalkylerna. I Stockholmsregionen gjordes stora investeringar i vägar och spår under åren Det är omfattande betongkonstruktioner som nu är i stort behov av renovering. Det innebär inte bara stora kostnader utan och också stora störningar i trafiken under ombyggnadstiden. Stockholm kommer i många år framöver att tvingas leva med omfattande trafikstörningar. Därför är det också nödvändigt att bygga ut infrastrukturen så att det finns alternativvägar. Cykel Handelskammaren anser att det är riktigt att satsa på utbyggnad av cykelbanor och cykelparkeringar eftersom det är efterfrågat av invånarna. Men cykel kan inte avlasta bil- och kollektivtrafiken annat än marginellt.

5 5(9) Trots en kraftig ökning under senare år står cykeltrafiken endast för några få procent av det totala trafikarbetet. Cykelnätet bör i första hand byggas ut på bostadsgator, i parker och på kajer för att undvika alltför stora intrång på redan trånga huvudgator. Sådana lösningar kan också bidra till en bättre och säkrare trafikmiljö för cyklisterna. Kapacitetsutredningen lyfter fram sjöfarten betydelse för att avlasta väg- och järnvägsnätet och vill också se en utveckling av kustsjöfarten. Handelskammaren anser det märkligt att utredningen inte i det sammanhanget poängterar behovet av landförbindelser till hamnarna. Det gäller bland annat Värtahamnen i Stockholm, som skulle bli betydligt mer tillgänglig med en östlig vägförbindelse förbi innerstaden. Handelskammaren anser också att möjligheterna att utveckla kollektivtrafik på vattnet i Stockholm borde har nämnts i utredningen. Det kräver goda landanslutningar och bra bytesmöjligheter till annan kollektitrafik. Flyg Det är bra att utredningen lyfter fram Arlandas utomordentligt stora betydelse för regionen och för hela Sverige. Kraven i gällande miljötillstånd hotar flygplatsens framtid. Om det inte sker en förändring av överflygningsförbudet över Upplands Väsby, som träder i kraft 2018, halveras Arlandas nuvarande kapacitet. Den pågående prövningen av ett nytt miljötillstånd kommer att få avgörande betydelse för hela regionens framtid. Arlanda är också en godsnod som inte kan ersättas av andra flygplatser pga av det starka sambandet mellan godstransporter och ett brett utbud av destinationer för passagerartrafik. Ett flertal mindre flygplatser har lagts ner i Stockholmsregionen under senare tid. Både Tullinge och Barkarby bebyggs nu med bostäder. Trafiken på Bromma ökar kraftigt, vilket gör att flygplatsen nu måste byggas om. I samband med det minskar utrymmet för annat flyg. Därför har affärsflyg, allmänflyg och skolflyg nu mycket svårt att få plats någonstans i Stockholmsregionen. Denna fråga har inte alls berörts av Kapacitetsutredning, trots att det är en mycket viktig fråga för flygets utveckling och för näringslivets transporter av nyckelpersoner. Kollektivtrafikens funktion Det är svårt att bedöma konsekvenserna av den avreglering av kollektivtrafiken som trädde i kraft vid årsskiftet. Det finns stor risk för att kollektivtrafiken blir alltför fragmentiserad för att fungera effektivt. Det kommer att ställas stora krav på trafikhuvudmännen för att det inte ska bli stora störningar och kortsiktiga lösningar i kollektivtrafiken. Handelskammaren anser att det är angeläget att finna former för ett gemensamt biljettsystem som också sträcker sig till andra län. SL borde ta en ledande roll i utformningen av ett sådant biljettsystem. Det är viktigt också för att underlätta pendling över länsgränserna.

6 6(9) Godstransporter Handelskammaren välkomnar att näringslivets transporter alltmer uppmärksammas i infrastrukturplaneringen. Transportslagsövergripande lösningar, samordning med persontrafik och ökat fokus på att lösa även kortsiktiga problem är av största vikt för företagen. Handelskammaren anser det väsentligt att Trafikverket genom Godstransportråd och andra bra fora fortsätter att utveckla dialogen med näringslivet. Kapacitetsutredningen adresserar på ett förtjänstfullt sätt de avgörande bristerna i den nationella transportinfrastrukturen, i synnerhet på järnväg. Det är av stor vikt för den hårt belastade huvudstadsregionen att transporter utan målpunkt i regionen leds förbi, så att de transporter som verkligen ska dit med största möjliga transportkvalitet når sina målpunkter. Men den långsiktiga utvecklingen i huvudstadsregionen inger oro. Den kraftiga befolkningstillväxten i Stockholmsregionen ställer också ökade krav på gods- och kombiterminaler i rätt lägen för att kunna försörja regionen med konsumtionsvaror. Utrymmen för noder, terminaler och sidoanläggning för godshantering måste säkerställas, även centralt i regionkärnan. Här bör en aktualisering av riksintressena för infrastrukturanläggningar göras med sikte på behovsbilden fram till Värtahamnen ingår i TEN-T-nätet, vilket gör den till en av EU utpekad viktig länk i Euroapas övergripande trafiknät. Den är också mycket viktigt för varuförsörjningen av Stockholm och för person- och godstransporter mellan Stockholm och andra Östersjöländer. Kapacitetsutredningen räknar med kraftig ökning av handeln med andra Östersjöländer, vilket kommer att ställa krav på ökad hamnkapacitet. Värtahamnen har också stor betydelse för kryssningstrafiken och besöksnäringen. Hamnens funktion och utvecklingsmöjligheter behöver säkras. Stockholms Stad, som äger hamnen, agerar inte i regionens intressen när området planeras för omfattande exploatering med bostäder och kontor. Risken är stor att hamnen kan drabbas av begränsningar i sin verksamhet. Hamnen kommer inte att ha möjlighet att utvecklas och utöka sin verksamhet i Värtanområdet i framtiden om staden förverkligar sina planer. För att sjöfarten ska kunna ta över en större andel av transportarbetet måste det vara ett konkurrenskraftigt alternativ. Då kan det tyckas märkligt att sjöfarten, i motstats till järnvägstrafiken, ska stå helt och hållet för sina kostnader. Dessutom innebär svaveldirektivet en kraftig höjning av kostnaderna för transporter till sjöss Utredningen föreslår att transportslagen ska internalisera sina kostnader. Här måste marknadsvillkoren noga beaktas så att inte godstransporter flyttar över från sjöfart och järnväg till väg. Inte heller får svensk transportnäring missgynnas i förhållande till sina internationella konkurrenter.

7 7(9) Ibland kommer förändringar snabbt i förhållande till planeringen. Öppnandet av gruvor i Bergslagen och Uppland hör dit. Handelskammaren vill understryka att Hargshamnsbanan och fördjupningen av farleden till Hargshamn måste stå klara när malmbrytningen i Dannemora kräver det. Hanteringen av farligt gods måste tydliggöras i planeringen, i synnerhet för huvudstadsregionen. Vidare blir säkerhetsaspekterna allt viktigare. Organiserad brottslighet med stölder av gods och skadegörelse på fordon ökar behovet av säkra parkeringar och uppställningsplatser. Dessa kan inte ligga alltför långt från övriga logistikfunktioner, vilket ställer krav på mark och anläggningar. Staten ansvarar för huvudsystemet på väg och järnväg, medan andra aktörer ofta svarar för sidoanläggningar och verksamhetsområden mm. Många av de insatser som krävs är av sådan art att statens och företagens investeringar måste gå hand i hand. Det gäller t ex statens investeringar i spår, noder och vägar, som måste göras (eller beslutas och tidssättas) innan andra aktörer kan gå vidare med sina följdinvesteringar. Kostnader och finansiering Det kommer att krävas en kraftig ökning av de statliga insatserna för att finansiera de mycket stora behoven av investeringar, reinvesteringar och ökat underhåll av transportinfrastrukturen. Handelskammaren delar Kapacitetsutredningens uppfattning att staten måste öka anslagen. Handelskammaren anser dock att en större andel måste tillfalla Stockholmsregionen för att möta den mycket stora befolkningstillväxten och för att hämta in flera årtionden av underlåtenshetssynder. Under de senaste 40 åren har Stockholms län får en tiondel av de statliga investeringarna i transportinfrastrukturen med 20 procent av befolkningen och 30 procent av BNP. Handelskammaren anser att det är en riktig princip att låta brukarna betala i större utsträckning med hjälp av banavgifter och trängselskatt. Det är dock viktigt att inte avgifterna sätts så att transporter förhindras och bidrar till en sämre utveckling av näringslivet. Handelskammaren anser att alternativa finansieringslösningar måste användas i större utsträckning. OPS och funktionsentreprenad är i första hand ett sätt att hålla nere bygg- och driftskostnader samt ha kontroll på byggtiden. Men den kan också vara delar av en finansieringslösning. Även exploateringsintäkter och lånefinansiering bör utnyttjas i större utsträckning. Handelskammaren anser att det är ett problem med den statliga ettåriga anslagsfinansieringen. Det bidrar till att projekten tar längre tid och blir dyrare. Staten borde ha en långsiktig investeringsbudget. En viktig aspekt av finansieringsfrågan är att också hålla nere kostnaderna för planering och byggande. En stor del av de höga kostnaderna för

8 8(9) nybyggnad av vägar och järnvägar i Sverige hänger samman med de långa och krångliga planeringsprocesserna. Här vill Handelskammaren se ett genomförande av förslagen i Bo Bylunds utredning samt ytterligare åtgärder därutöver för att begränsa överklagandemöjligheterna och inskränka kommunernas absoluta makt över markanvändningen. Handelskammaren anser att anläggningslagar av den typ man har i Danmark skulle kunna vara en framkomlig väg. Stockholms län har 55 procent av all kollektivtrafik i Sverige. Trots det finns här de bästa förutsättningarna för att öka kollektivtrafikandelen ytterligare tack vare det stora underlaget. SL står för en mycket stor andel av kostnaden för investeringar i kollektivtrafiken. Den statliga medfinansieringen är bara c:a 20 procent, vilket är avsevärt mycket mindre än i övriga landet. Samtidigt är bra kollektivtrafik en förutsättning för att det statliga och kommunala vägnätet ska kunna avlastas i denna överbelastade region. Därför borde det ligga i statens intresse att bidra till förbättrad spårbunden kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Stockholms kommuner och landsting betalar ungefär 12 miljarder kronor netto per år till skatteutjämningssystemet. Det innebär att regionen inte kan tillgodogöra sig de ökade skatteintäkterna från den ökande befolkningen och därmed inte heller finansiera de investeringar som krävs för att hantera denna befolkningsökning. Stockholm har Sveriges utan jämförelse högsta landstingsskatt. Stockholms län står för 50 procent av statens direkta skatteintäkter. Handelskammaren anser därför att staten måste ta ett finansiellt ansvar för utbyggnaden av den spårbundna kollektivtrafiken i Stockholm. Utblick mot 2050 Kapacitetsutredningen konstaterar att det är svårt att få höghastighetsbanor samhällsekonomiskt lönsamma i Sverige på grund av alltför litet resandeunderlag. Handelskammaren delar den uppfattningen. I Stockholms tunnelbana görs 1 miljon resor per dag, medan höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg väntas få 3,5 miljoner resenärer per år. Samtidigt krävs investeringar för att minska trängseln och störningarna på det svenska järnvägsnätet. Med tanke på de långa ledtiderna anser Handelskammaren att det är hög tid att börja planera för huvudstadsregionens trafikförsörjning fram till Handelskammaren anser att den planeringen bör ha tyngdpunkten på en kraftig utbyggnad av tunnelbanenätet, inklusive tvärförbindelser. Det krävs noggranna studier av trafikeffekter, kostnader och geotekniska förutsättningar. I en långsiktig plan för tunnelbaneutbyggnad bör också finnas en tydlig koppling till bostadsbebyggelse och till förutsättningarna att utnyttja exploateringsintäkter som medfinansiering.

9 9(9) Fredrik Johansson Chef Analys och Policy Näringspolitisk expert