E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J."

Transkript

1 E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. Mayhew Rasha Alshammari, Robert Höglund, David Shore, Jonas Svanberg,

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Uppgiftsbeskrivning Översikt Användarprofil Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Kontextuell uppgiftsanalys Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Användbarhetsmål Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Plattformsmöjligheter och begränsningar Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Generella Design Principer Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftledare Andra deltagare Arbetsomstrukturering Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Konceptuell modelldesign Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Konceptuella skisser Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare

3 11.3.2Andra deltagare Iterativ konceptuell modellutvärdering Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Standarder för användargränssnitt Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Prototyp för standarder för användargränssnitt Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Iterativ utvärdering av standarder för användargränssnitt Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Utveckling/Uppdatering av stilguiden Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Detaljerad design av användargränssnitt Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Iterativ utvärdering av detaljerad design av användargränssnitt Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Användaråterkoppling Köksportalen Dokumentation Roller Uppgiftsledare Andra deltagare Tidplanering Roller

4 1 Sammanfattning Detta projektarbete beskriver en metod för användarcentrerad utveckling, framtagen av Deborah J. Mayhew, och hur den kan applicerad på ett fiktivt projekt. Det fiktiva projektet består av att ta fram en köksportal för att hjälpa privatpersoner handla ett kök och alla dess tillbehör. Metodens steg förklaras kortfattat och i varje steg tas speciellt upp de aspekter som rör det fiktiva projektet. För varje steg nämns också vilka dokument som skapas och lite om hur det olika stegen hör ihop. En kort överblick om vilka personer som jobbar med varje steg samt om och hur användarna är involverad tas också upp. Alla namn på stegen är översatta till svenska. En viktig aspekt av metoden är att den inte i sig tar upp systemutvecklingsprocessen utan är inriktad på det användarcentrerade och hur det kan integreras i en befintlig utvecklingsprocess. I boken förklaras hur varje steg passar in i en systemutvecklingsprocess och då speciellt OOSE. Detta är något som inte tagits upp i denna rapport. Metoden i boken beskrivs på vanligt amerikanskt manér mycket utförligt och med många exempel från författarens tid som användbarhetskonsult. Varje steg är grundligt förklarad och det finns steg för steg exempel som visar hur man kan implementera metoden. I varje kapitel nämns även genvägar om man har ett litet projekt eller ont om tid. I varje kapitel finns även ett stycke om webbutveckling och vad man ska tänka på där. Tar man metoden för vad den är och inte slaviskt försöker implementera allt på en gång verkar den vara ett mycket bra sätt att öka chansen att få ett användbart system. Det som kan ses som en nackdel skulle kunna vara att användarna överförs till en modell som sedan används men om man utför de schemalagda testerna med riktiga användare så borde detta inte ställa till några problem. Det största problemet är nog att få fram en produktstilguide som bara innehåller relevant information och inte sväller till oanade proportioner. 4

5 2 Uppgiftsbeskrivning Att bygga eller inreda ett kök är inte alltid så lätt. Det är många olika delar som ska planeras och köpas in från olika håll byggvaruhus, kakelaffärer, färghandel, möbelaffärer, vitvaror och så vidare. En del av arbetet kan man kanske göra själv, medan en del kräver hantverkare. Uppdraget innebär att utveckla en e-handelstjänst för att hjälpa privatpersoner att planera, hitta, välja och köpa hela eller delar av kök från olika leverantörer. Tjänsten ska också hjälpa användarna med att beställa hantverkare till olika jobb. Utgångspunkten är ett nystartat företag med ovanstående som idé. Entreprenörerna har tidigare erfarenhet inom branschen då de jobbat som köksförsäljare eller dylikt. 5

6 3 Översikt Boken som används som grund för denna projektuppgift är The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. Mayhew. Metoden som beskrivas i boken är uppdelad i tre faser. I den första fasen plockar man fram användarprofiler som sedan används för att samla in kraven. Relevant information sammanställs i en stilguide som sedan används genom hela projektet. Den andra fasen handlar om design, testning och utveckling och är uppdelad i tre delar. Den första delen fokuserar på designen på hög nivå. Organisationen undersöks och förbättringar letas för att optimera införande av systemet. Vidare skapas en bild av den övergripande designen och pappersprototyper skapas och evalueras. Den andra delen handlar mycket om standarder. Genom att sätta upp standarder för olika delar av gränssnittet skapas en bra grund för systemet. En fungerande prototyp skapas som sedan itereras med tester och utvärdering tills ett tillfredsställande resultat uppnåtts. Resultatet dokumenteras noga i stilguiden. I den tredje delen färdigställer man designen baserat på resultatet i de två första delarna. Den tredje och sista fasen tar upp installationen och användaråterkoppling. 6

7 4 Användarprofil Det första steget i utvecklingsmetoden är att ta fram användarprofiler för de tänkta slutanvändarna. En användarprofil innehåller en sammanfattning av relevant data om användarna för gränssnittsdesign. Dessa data kan inkludera psykologiska aspekter(attityd och motivation), kunskap och erfarenhet(datorvana), arbetsuppgifter(hur ofta och hur länge) och fysiska aspekter (färgblindhet). Informationen kan samlas in via intervjuer och/eller formulär. 4.1Köksportalen Det finns en stor grupp potentiella användare för köksportalen. Dessa användare kan vara svåra att hitta och därför är det en bättre lösning att plocka fram användarprofilerna med hjälp av de företag som ingår i köksportalen. Genom att intervjua de marknadsansvariga på varje företag bör man kunna få fram en överblick över kundernas beteenden inom de olika branscherna. Skulle det underlaget inte räcka för att ta fram tillfredsställande användarprofiler kan man skicka ut ett frågeformulär med relevanta frågor direkt till kunderna. En annan möjlighet vore att intervjua kunder på plats hos de företag som har någon sorts butik eller försäljning. 4.2Dokumentation Både användarprofilerna och de slutsatser man gjort om designen utifrån den insamlade informationen dokumenteras i produktstilguiden. Användarprofiler ligger till grund för stegen kontextuell uppgiftsanalys och användbarhetsmål. Den är också ett viktigt input för alla designsteg. 4.3Roller 4.3.1Uppgiftsledare Om man väljer att använda ett frågeformulär bör en användbarhetsdesigner leda denna del. Det är viktigt att frågorna utformas med tanke på det fortsatta designarbetet. Om man använder intervjutekniken kan en gränssnittsdesigner ta över rollen som ledare för uppgiften Andra deltagare Övriga projektmedlemmar kan hjälpa till i de olika stegen i denna del. Användarna spelar också en stor del vid utformningen av frågeformulären. 5 Kontextuell uppgiftsanalys Detta steg fokuserar på hur det planerade systemet ska kunna underlätta uppgifterna som utförs idag. Det gäller att skaffa en överblick över hur de olika arbetsuppgifterna sköts idag och fokusera på hur dessa kan automatiseras och stödjas av den planerade lösningen. Man börjar med att sammanställa de uppgifter som ska underlättas av systemet. Sedan samlar man in och sammanställer information från användarna när de utför uppgifterna. Utifrån detta konstruerar man en modell över användarna och organisationen. 5.1Köksportalen Köksportalen är en Internettjänst för en blandad grupp av användare som man inte lätt kan observeras och undersökas. Även i detta steg bör man gå till de olika ingående företagen och undersöka hur deras kunder beställer och köper idag. Det största fokuset bör dock ligga på vad användarna skulle kunna tänkas vilja ha för funktionalitet. Detta steg kan uppdateras fortlöpande när man startat tjänsten genom en återkopplingssida på webbplatsen. Den informationen kan användas 7

8 när man vill uppdatera systemet. 5.2Dokumentation Resultatet av uppgiftsanalysen dokumenteras i produktstilguiden. Man utgår från materialet som samlats in under användarprofilsteget och resultatet används framför allt i stegen användbarhetmål och arbetsomstrukturering. 5.3Roller 5.3.1Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner bör leda denna del Andra deltagare Alla övriga projektmedlemmar bör hjälpa till med denna del. Arbetet kan ofta delas upp och utföras parallellt genom att fokusera på olika användare. Användarna kan användas aktivt under utformandet av analysen. 6 Användbarhetsmål Användbarhetsmål hjälper till att fokusera gränssnittsdesignen mot det gemensamma målet. De används också under utvärderingsfasen och ligger till viss del grund för om iterationscykeln är klar eller behöver köras igen. Användbarhetsmålen bygger direkt på resultatet från användarprofiler och uppgiftsanalysen. Man kan ha olika mål för olika användargrupper och arbetsuppgifter. Först sätter man upp kvalitativa mål som guidar designarbetet. Utifrån dessa sätter man upp kvantitativa mål som används för testning. Innan listan med användbarhetsmål är klar måste man prioritera målen så det viktigaste verkligen hinns med. 6.1Köksportalen Köpa ett kök är något man inte gör varje dag. De flesta användarna kommer att använda köksportalen endast ett fåtal gånger. Därför måste användbarhetsmålen fokusera på att gränssnittet ska vara lätt att lära och lätt att komma ihåg. När det gäller just webbplatser så kan det vara svårt med kvantifierbara mål p.g.a. att man inte exakt vet vad användarna har för system. Istället för att ha absolut kvantifierbara mål kan man ha relativt kvantifierbara mål som jämför med en liknande tjänst. 6.2Dokumentation Man utgår från materialet som samlats in i de två föregående stegen för att sammanställa de prioriterade kvalitativa och kvantitativa målen. Dessa mål förs in i produktstilguiden och driver den fortsatta designprocessen. 6.3Roller 6.3.1Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner bör leda detta steg Andra deltagare Framför allt en användargränssnittsdesigner bör vara med och ta fram målen. Övriga 8

9 projektmedlemmar och andra intressenter bör också vara med. Målen måste till slut godkännas av projektledningen. 7 Plattformsmöjligheter och begränsningar Beroende på vilken sorts plattform man utvecklar för blir detta steg olika stort. En väldefinierad plattform som t.ex. Windows kräver inte mycket undersökning då redan det mesta är dokumenterat. Det är dock viktigt att tänka på vilka verktyg man kommer använda då dessa har olika möjligheter och begränsningar. Detta steg blir betydligt viktigare vid tillfällen då man inte har en standardiserad plattform 7.1Köksportalen Då köksportalen är Internetbaserad finns det en del att beakta. Det finns inget standardiserat sätt att utveckla gränssnitt för webben och med tanke på alla tredjeparts produkter som finns tillgängliga gäller det att fundera över vilka tillgängliga produkter man ska använda. Det är viktigt att en stor del av användarna kan använda systemet samtidigt som det blir användbart. 7.2Dokumentation Då detta steg är oberoende av det andra stegen har det egentligen inte någon input. Det begränsningar och möjligheter som samlats in dokumenteras i produktstilguiden. Framför allt används resultatet från detta steg i designstegen. 7.3Roller 7.3.1Uppgiftsledare En gränssnittsdesigner bör leda detta steg Andra deltagare En användbarhetsdesigner kan bidra med dokumentation om känd plattform. Teknisk personal med kunskap om den tänkta plattformen bör konsulteras. 8 Generella Design Principer Detta steg innebär att man går igenom de generella designprinciper eller regler som finns och tittar extra på dem som kan ha betydelse för det aktuella projektet. Exempel på detta är att veta vilka färger som fungerar ihop, hur man avgränsar information och hur mycket information en användare kan se samtidigt 8.1Köksportalen Det kan vara värt att titta på några av de råd som dykt upp efter utvärderingar av andra webbplatser. Både sidor som är liknande men även allmänna råd som rör t.ex. navigering. 8.2Dokumentation De principer som ses som viktiga dokumenteras men inte i produktstilguiden. Resultatet används som en extra input till designstegen. 9

10 8.3Roller 8.3.1Uppgiftledare En användargränssnittsdesigner bör leda och utföra detta steg Andra deltagare Andra projektmedlemmar med kunskap om design och möjligen någon utomstående konsult. 9 Arbetsomstrukturering Detta moment handlar om att utvärdera och förbättra de modeller som tagits fram under den kontextuella uppgiftsanalysen. Modellerna beskriver användarnas arbetssituation, uppgiftshantering och organisation. Själva arbetsomstruktureringen utgår ifrån följande tre effektivitetsmål: Realisera den effektivitet och kraft som görs möjlig med hjälp av automatisering Att mer effektivt uppnå affärsmässiga mål. Att minimera återinlärning genom att använda existerande kunskap om hur uppgifterna ska lösas. Tex. att använda samma koncept, terminologi, osv. och att utgå från kunskap om människans kognitiva beteende. Den arbetsomstrukturerade modellen blir en kompromiss av dessa tre mål. Modellerna ska bara förändras med hänsyn till dessa mål och inget annat. När modellerna är arbetsomstrukturerade validerar man dem genom att utvärdera dem med hjälp av användare. 9.1Köksportalen Vår användning av metoden är ganska begränsad i detta moment eftersom det inte finns någon arbetsorganisation att strukturera om. Istället tittar vi på den önskade funktionaliteten av systemet som tagits fram under den kontextuella uppgiftsanalysen och användbarhetsmålen. Utifrån dem bestäms hur de olika momenten på webbsidan kan struktureras, vilken funktionalitet som är viktigast och vad som ska finnas med. Dessa beslut görs med utgångspunkt från de tre definierade målen för arbetsomstrukturering. Det som man har kommit fram till utvärderas sedan av potentiella användare och/eller marknadspersonal från företagen som ska samlas på webbsidan. 9.2Dokumentation De förslag på funktionalitet som tagits fram under detta moment och utvärderingen av dem dokumenteras i produktstilguiden. 9.3Roller 9.3.1Uppgiftsledare En gränssnittsdesigner leder arbetet Andra deltagare Alla som arbetat med steget kontextuell uppgiftsanalys är viktiga resurser vid arbetet av detta moment. 10

11 10 Konceptuell modelldesign Detta är första steget mot ett användargränssnitt. Konceptuell modelldesign är en samling regler som bestämmer den övergripande designen av gränssnittet. Reglerna ska vara en grund för det fortsatta användargränssnittsarbetet och det är därför viktigt att reglerna bildar ett väldefinierat ramverk för hur saker ska utföras så att man får en konsekvent design genom hela gränssnittet. En regel kan t.ex. vara hur en viss produkt representeras eller vilken typ av fönster som väljs. Dessa regler ska vara grundade på de modeller som tagits fram under steget arbetsomstrukturering. Vissa standarder för dessa regler finns redan. T.ex. i Windows finns en hel del regler för hur saker ska se ut, vad som får vara ikoner osv. En viktig sak att veta när reglerna utformas är om det är en produkt eller process ska stödjas av systemet. I ett produkt orienterat system kan produkter som man har arbetat med sparas, öppnas och modifieras, som t.ex. i MS Word. I ett process orienterat system är det ett förlopp som måste stödjas, som t.ex. när man bokar en flygbiljett på internet. När man har klart för sig om man har att göra med ett process- eller produktorienterat system är det lättare att gå vidare och skapa en konceptuell modell av systemet. 10.1Köksportalen För vår kökssida definieras de övergripande reglerna för webbsidan, såsom navigation, övergripande layout och hur de olika funktionerna på sidan ska hänga ihop. Dessa tas fram med hjälp av modellen för systemets funktionalitet som bestämts under momentet arbetsomstrukturering. Den konceptuella modellen för vår webbsida identifieras som processorienterad eftersom proceduren att planera, hitta, välja och köpa ses som en process som måste stödjas i varje moment. Varje del i denna process identifieras så att en överblick av vad som ska finnas med på sidan skapas. Ett antal förslag på olika konceptuella modeller tas fram för att senare kunna utvärderas av användare. 10.2Dokumentation De förslag som tas fram doktumenteras i produktstilguiden 10.3Roller Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner och en grafisk designer jobbar tillsammans på denna del. Användbarhetsdesignern tar fram de övergripande designreglerna och den grafiska designern försöker illustrera olika förslag. 11 Konceptuella skisser I detta moment görs skisser eller prototyper av den konceptuella modellen man tagit fram i det föregående steget. Optimalt tar man fram skisser på flera konceptuella modeller så att man sedan kan jämföra dem. Det är bra om dessa skisser delas upp så att en skiss beskriver en funktion eller en del av systemet. 11.1Köksportalen Vid konstruktion av en webbsida är det lätt att göra prototyper i html-kod. Prototypen behöver inte ha någon funktionalitet utan visar bara hur man ska kunna navigera sig genom webbsidan och vilka delar som finns med. Man kan dock hoppa över att utvärdera prototypen tills det att man har gjort en mer detaljerad prototyp för att vinna lite tid. 11

12 11.2Dokumentation Prototyperna sparas för att man sedan ska kunna gå tillbaka och titta på vad som har gjorts och hur man kommit fram till olika saker. 11.3Roller Uppgiftsledare En gränssnittsdesigner leder arbetet Andra deltagare Alla som har arbetat under de tidigare momenten i livscykeln bör arbeta även med detta moment. 12 Iterativ konceptuell modellutvärdering Det är i detta steg som skisserna av den konceptuella modellen används. Här vill man att användarna ska utvärdera skissen eller prototypen som i grunden representerar den konceptuella modellen. Detta vill man göra formellt enligt vissa regler så att utvärderingen blir så trovärdig som möjligt. Man kan t.ex. utvärdera om systemet är lätt att lära genom att endast ge användaren en begränsad användningsmanual. Att videofilma användaren är ett bra hjälpmedel när man vill utvärdera användningen av systemet. Utvärderingen av dessa skisser sker iterativt med följande steg i varje cykel: Analysera testresultatet Modifiera den konceptuella modellen Modifiera skisserna Modifiera användartestplanen gör nytt användartest och börja om 12.1Köksportalen Eftersom en webbsida inte är ett så omfattande projekt vinns det tid genom att skippa detta moment och istället utföra utvärderingen med användare när en mer detaljerad prototyp tagits fram. 12.2Dokumentation Detta steg utförs flera gånger tills den konceptuella modelldesignen stabiliserats och resultatet förs in i produktstilguiden. 12.3Roller Uppgiftsledare Användbarhetsdesigner Andra deltagare Användargränssnittsdesignern kan också delta. Användare deltar i testfasen. 13 Standarder för användargränssnitt Syftet med uppgiften är att på detaljnivå bestämma och beskriva designstandarder för applikationen. På så vis säkerställs enkelhet och konsistens i applikationens användargränssnitt. Konsistens i 12

13 designen av användargränssnittet får användaren att känna igen sig och det blir därmed enklare att lära, minnas och använda. Genom att basera Screen design standards på stegen för User Profiles, Contextual Task Analysis, Usability Goal Setting och General Design Principles så kan kvaliteten i uppgiften höjas. När Screen design standards är färdigt så kan det effektivisera framtida utvecklingsarbete genom återanvändning av kod och återanvändning av designprinciper. 13.1Köksportalen I en webbapplikation för handel med köksdelar kan antas att användare föredrar att använda sig av formulärobjekt liknande de som ingår i html-standarden för inmatning av diverse uppgifter. När och hur dessa ska användas måste bestämmas. Detta görs utifrån resultaten av de tidigare stegen. Tyvärr finns ingen universell designstandard för webbsidor likt den för Windows. Dock finns en del vedertagna standarder för webbformulär vilket skulle kunna användas där det är lämpligt. Genom att analysera användare och deras surfvanor kan designstandarder från andra populära webbsidor användas, t.ex. Internetbanker. 13.2Dokumentation Alla designstandarder ska skrivas ner och även illustreras. Bilder säger mer än ord här. Allt dokumentation ska föras in i produktstilguiden. En del standarder för användargränssnitt kan tas från andra populära webbsidor. Hänsyn måste tas till de begränsningar som webbtekniken och användarnas webbläsare sätter. Standarder för användargränssnitt kommer kontinuerligt att förfinas och förbättras i de senare delarna i livscykeln. Dokumentationen förs in i produktstilguiden. 13.3Roller Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner bör leda utvecklingen av detta steg Andra deltagare Samtliga deltagare som varit del i utvecklingsprocessen från krav analys till detta steg bör delta. 14 Prototyp för standarder för användargränssnitt Uppgiften i detta steg är att bygga prototyper av användargränssnittet. En delmängd av applikationens funktioner väljs ut. Funktionerna väljs på ett sätt att så många designval som möjligt används, gärna på så få funktioner som möjligt. Syftet med att bygga prototyper är flera. Prototyper ger feedback på tidigare designbeslut. Prototyper kan utvärderas mot användare för att ytterligare få kunskap om och förstå användares behov. Valfritt är om prototyperna ska vara av låg eller hög naturtrogenhet. Pappersprototyper kan vara lika effektiva som skärmprototyper samt är billiga och snabba att ta fram. 14.1Köksportalen Istället för att använda pappersprototyper eller skärmprototyper som används temporärt så ska delvis färdigkodade webbsidor användas som prototyper. Detta är en bra idé då många webbutvecklingsmiljöer fungerar bra för prototyputveckling. Prototyperna ska innehålla utvalda 13

14 delar ur webbapplikationen så att alla designaspekter kan utvärderas. De funktioner vars grafiska gränssnitt kan antas bli problematiskt ur någon aspekt ska ingå. 14.2Dokumentation Resultatet av detta steg dokumenteras i produktstilguiden. Användargränssnitt implementerade som prototyper är baserade på stegen generella design principer, kontextuell uppgiftsanalys och standarder för användargränssnitt. 14.3Roller Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner bör leda design av prototyperna Andra deltagare Samtliga deltagare som varit del i utvecklingsprocessen från krav analysen bör delta med idéer till prototyputvecklingen. Utvecklare med kunskap i webbutveckling ska implementera. 15 Iterativ utvärdering av standarder för användargränssnitt Syftet med uppgiften är att få tidig feedback på användbarheten av prototyperna som byggts i det förra steget. Att i detta tidiga skede skaffa feedback genom iterativ utvärdering är effektivt. Då inga större investeringar ännu gjorts är det kostnadseffektivt att förfina designen utan att det får några större konsekvenser. Att spendera tid på utvärdering i detta skede sparar tid i implementeringen genom att minimera modifikationer i koden. En utvärderingsteknik är att låta ett antal(3-10) representativa användare utföra ett antal realistiska och vanligt förekommande uppgifter, om möjligt helst i användarens vanliga arbetsmiljö. Testerna bör videofilmas så att testdata kan samlas in i efterhand. Under utförandet av testerna ska användarna uppmuntras att tänka högt. För att testa svårighetsgraden i att lära sig användargränssnittet så ges minimala instruktioner innan testerna påbörjas. För att testa svårigheten i användning av användargränssnittet så ska användarna få tillgång till utbildning och relevant information innan testerna. Itereringen avslutas då alla identifierade problem har blivit åtgärdade. 15.1Köksportalen För att evaluera webbprototyperna så används testpiloter i form av ett antal representativa användare. Användarna ges skrivna instruktioner vilka uppgifter som ska utföras och hur dom ska utföras. Uppgifterna som användarna ska utföra ska vara utformade på ett sätt att alla typer av design används och att de funktioner som kan antas vara krångliga används. Under evalueringen kan användarna sitta hemma. Detta är möjligt genom att installera en speciell mjukvara på användarens dator som samlar upp användardata. Det uppsamlade datat skickas sedan över Internet till utvärderarna där det analyseras. 15.2Dokumentation I varje iteration skrivs resultaten ner i en rapport med identifierade problem och rekommenderade lösningar. Den färdiga rapporten blir sedan en del av produktstilguiden. Testuppgifter skapas utifrån steget användbarhetsmål. Det går även att hämta testuppgifter från stegen kontextuell uppgiftsanalys och iterativ konceptuell modellutvärdering. Val av testpiloter sker utifrån User Profiles. Efter den sista iterationen så är dokumenten från stegen koceptuell modelldesign och standarder för användargränssnitt reviderade och kan föras in i produktstilguiden. 14

15 15.3Roller Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner bör leda detta steg Andra deltagare En användargränssnittsdesigner ska delta i planeringen och genomförandet av utvärderingen. Andra projektmedlemmar ska delta i utvärderingen av testdata. Under testfasen så deltar användare som testpiloter. 16 Utveckling/Uppdatering av stilguiden Syftet med denna uppgift är att samla alla föregående krav och användargränssnittsdesignens standard i ett och samma dokument. Det här kapitlet är en av de viktigaste och är användbar av flera skäl: Dokumentationen försäkrar att all information som tas in under projektets gång inte försvinner och att uppgifter inte behövs göras om när medlemmar i projektgruppen byts ut samt att materialet ej behöver omorganiseras. Dokumentationen är viktig för att kunna kommunicera mellan projektgruppens medlemmar särskillt då arbetet är uppdelat och om medlemmarna är geografisk sprida. Då ett projekt är stort och komplext är det omöjligt för varje projektmedlem att komma ihåg krav, designbeslut osv. Därför behöver de dokumentation som de konstant kan referera till, så att det som utförs stämmer överens med det som har tagits fram under informationsinhämtning och utvärderingar. I arbetet med köksportalen är den viktigaste delen av dokumentationen de designstandards som ska användas. Detta eftersom en central del av arbetet med köksportalen bygger på att de användbarhetskrav och mål som tagits fram under informationsinsamlingsarbetet verkligen används under de olika designstegen. 16.1Dokumentation 16.2Roller Uppgiftsledare En gränssnittsdesigner leder detta arbete Andra deltagare Alla andra medlemmar deltar i detta arbete och speciellt de som har varit inblandade kravanalysdelen. 17 Detaljerad design av användargränssnitt Den kompletta designen ända ner på detaljnivå är det övergripande målet för denna metod. Alla de tidigare stegen i livscykeln syftar till att denna uppgift ska genomföras så effektivt som möjligt. Målet är ett komplett användargränssnitt som optimerar användarens prestation och tillfredsställelse 15

16 samt utvecklas kostnadseffektivt. I större projekt där personal kommer och går och/eller där utvecklarna inte har erfarenhet av att utveckla direkt från en stilguide blir det viktigt för en användbarhetsdesigner att skapa en komplett specifikation av det detaljerade användargränssnittet som utvecklarna kan koda utifrån. I andra fall kan utveckling ske genom att utvecklarna följer Conceptual Model Design och Screen Design Standards som finns samlat i Style Guide. 17.1Köksportalen I detta steg knyter utvecklarna samman de prototyper som använts i tidigare delar samt utökar webbsidorna med den funktionalitet som krävs. Alla länkar/referenser mellan dialogrutor, menyer och andra meddelanderutor ska knytas samman. Användargränssnittet utvecklas enligt de riktlinjer för design som finns specificerade i stilguiden. I denna uppgift har utvecklarna självklart en framträdande roll då de bersitter den kunskap som utvecklingsarbetet kräver. 17.2Dokumentation Ingen speciell dokumentation krävs i detta steg. Den producerade dokumentationen från tidigare steg räcker. Eventuell dokumentation producerad här förs in i produkt stilguiden. Denna del realiseras som kod för att i nästa steg evalueras. 17.3Roller Uppgiftsledare Utvecklarna själva ska leda utvecklingsarbetet. Förutsättningen är att de jobbar nära varandra för att på så sätt säkertställa en bra kommunikation Andra deltagare Användbarhetsdesigners ska fungera som rådgivare åt utvecklarna rörande frågor/konflikter kring användargränssnittet. 18 Iterativ utvärdering av detaljerad design av användargränssnitt Detta steg behandlar utvärderingen av hela gränssnittet. I tidigare steg har man utvärderat detaljer och specifika delar och nu utvärderar man helheten. Tidigare utvärderade man modeller och prototyper medan denna utvärdering är på en mer färdig produkt. Då de stora användbarhetsmissarna bör ha upptäckts under de tidigare utvärderingarna bör misstag inte vara så svåra att rätta till trots att man utvärderar en nästan klar produkt. I detta steg testar man främst de kvantitativa målen som togs fram i användbarhetsmålsteget. 18.1Köksportalen Ska vi slå ihop ett eller flera steg och isåfall varför och hur? 18.2Dokumentation Detta steg bygger direkt på det föregående, detaljerad design av användargränssnitt och på steget användbarhetsmål. För att plocka ut användare för testning tas information från steget användarprofil. Om något ändras i tidigare steg måste produktstilguiden uppdateras med den nya informationen. 16

17 18.3Roller Uppgiftsledare Användbarhetsdesigner Andra deltagare En användargränssnittsdesigner kan hjälpa till och planera och utföra utvärderingen. Andra projektmedlemmar kan assistera vid behov. Självklart måste användarna vara med och göra utvärderingen. 19 Användaråterkoppling Användaråterkopplingen sker först när systemet i sig är klart och har installerats. Den information som samlas in används främst för framtida uppdateringar, underhåll och liknande produkter. Utförandet av detta steg beror på vad man fokuserat på. Har tonvikten legat på att systemet ska vara lätt att lära bör utvärderingen ske av relativt nya användare medan om tonvikten legat på lätt att använda bör utvärderingen ske av användare som använt systemet ett tag. Det finns flera olika sätt att göra denna utvärdering på. Bland annat kan man använda användbarhetstest, intervjuer, fokusgrupper, frågeformulär och användningsstudier. 19.1Köksportalen Denna utvärdering kan med fördel hållas direkt på sidan via en länk. Det är viktigt att tänka på att testet inte får ta för lång tid och att användaren ska få någon nytta av testet, t.ex. rabatt på nästa inköp. 19.2Dokumentation Detta steg utförs sist i utvecklingscykeln och dokumentationen används främst för underhåll och nya produkter, 19.3Roller Uppgiftsledare En användbarhetsdesigner bör leda detta steg Andra deltagare En användargränssnittsdesigner kan hjälp till liksom även andra projektmedlemmar. Användarna gör testet. 17

18 20 Tidplanering I tabellen nedan kan den uppskattade tidsåtgången för projektets olika faser utläsas. Vad som inte finns med i beräkningen är den dödtid som kan uppstå vid problem med kontakter utanför projektets medlemmar. Det kan vara personer i utomstående företag eller slumpvisa användare som måste nås för att kunna slutföra en viss del i livscykeln. Sådan extratid är svår att beräkna i förväg då detta är utanför projektets kontroll. En viss extratid utöver den inplanerad bör kalkyleras. Den extratiden för detta projekt beräknas till minst en vecka. 20.1Roller För att genomföra projektet krävs ett antal personer med diverse olika kompetenser. Dessa är användbarhetsdesigners, grafiska designers och webbutvecklare. Utöver projektmedlemmar så krävs samarbete med marknadsföringspersonal från företag anknutna till köksportalen samt testpiloter i form av representativa användare. Projektets sammansättning: 1 gränssnittsdesigner, 2 användbarhetsdesigners och 2 webbutvecklare. En användbarhetsdesigner är projektledare. Uppgift Antal personer Tid (dagar) Mantimmar Krav analys (16) (380) Användarprofil 4** Kontextuell uppgiftsanalys 4** Användbarhetsmål 4** Plattformsmöjligheter och begränsningar 4** 2 40 Generella designprinciper 5* 1 20 Design/Test/Utvärdering (33) (1030) Nivå 1 (7) (200) Arbetsomstrukturering 4** 3 80 Konceptuell modelldesign 5* Konceptuella attrapper 5* 1 20 Iterativ konceptuell modellutvärdering Nivå 2 (16) (510) Standarder för användargränssnitt 5* Prototyp för standarder för användargränssnitt 5* Iterativ utväredering av standarder för 5* användargränssnitt Utveckling/uppdatering av stilguide 5* Nivå 3 (10) (320) Detaljerad design av användargränssnitt 5* Iterativ utvärdering av detaljerad design av 5* användargränssnitt Installation (1) (50) Användaråterkoppling 2*** 1 50 TOTALT * samtliga projektmedlemmar deltar ** 2 användbarhetsdesigners, 2 webbutvecklare *** 2 användbarhetsdesigners 18

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Projektuppgift Institutionen för informationsteknologi Ht 2004 Användarcentrerad systemdesign.

UPPSALA UNIVERSITET Projektuppgift Institutionen för informationsteknologi Ht 2004 Användarcentrerad systemdesign. Eva Ericsson, ever@stp.ling.uu.se Jens Moberg, jemo@stp.ling.uu.se Peter Strömbäck, dino@stp.ling.uu.se Pensionsplanering Beskrivning, planering och diskussion av ett projekt baserat på användbarhet 1

Läs mer

Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt

Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt Mattias Kéva 810521-9011 make4911@student.uu.se David Halbik 830227-0338 daha4783@student.uu.se Johan Lindberg 791008-5575 joli7567@student.uu.se Josefin

Läs mer

Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare

Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare Uppsala Universitet Institutionen för informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign, 5p Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare enligt metoden redovisad i Institutionalization of usability

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 DAG: 5 mars, 2012 TID: 8.30 12.30 SAL: Hörsalsvägen Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al.

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al. Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper Kapitel 8-9 i Stone et al. Från krav till design hur gör man Work reengineering, dvs. att omstrukturera, konstruera om befintligt sätt Task allocation,

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Användarcentrerad Systemdesign

Användarcentrerad Systemdesign Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för människa-datorinteraktion Användarcentrerad Systemdesign, 5p HT2006 Caroline Hägglund caha3800@student.uu.se Anna Küller anku8060@student.uu.se

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Grafisk formgivning. Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet

Grafisk formgivning. Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet 1-1 Grafisk formgivning Gränssnittet utformning skall på ett naturligt sätt stödja användarens interaktion mot programsystemet Komponenter måste utformas och användas på ett konsekvent och enhetligt sätt.

Läs mer

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH

Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Bonus Rapport Kommersiell Design KTH Johan Holmström & Lars Åkesson Introduktion Denna rapport beskriver projektet och delmomentet Kommersiell Design i kursen Interaktionsdesign 2 på KTH i Stockholm. Detta

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

Nevenka Silfverhielm

Nevenka Silfverhielm Nevenka Silfverhielm 52 miljoner användare och 231 manår senare är vi säkra: Det roligaste vi vet är att skapa produkter och tjänster som ger effekt Om inuse 45 medarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Konsumenten i centrum. Samrådsgrupp 10 december 2013

Konsumenten i centrum. Samrådsgrupp 10 december 2013 Konsumenten i centrum Samrådsgrupp 10 december 2013 Dagordning Välkomna! Presentation av Konsumenten i centrum Konsumentverkets samordnande roll Projektgruppen Frågor Det praktiska/faktiska samarbetet

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer

Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Kursplanering Utveckling av webbapplikationer Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-WEB Klass Systemutvecklare.NET Syfte och koppling till yrkesrollen För att kunna arbeta som systemutvecklare

Läs mer

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning

MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.

Läs mer

Användningsforum. Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it

Användningsforum. Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it Användningsforum Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it Uppdrag: Användare, 2015-04-14 Andreas Richter, projektledare för Användningsforums kansli Vad är Användningsforum? Regeringens

Läs mer

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09

Projektanvisning. Webbsideprojekt. Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Projektanvisning Webbsideprojekt Författare: Johan Leitet Version: 2 Datum: 2012-10-09 Inledning Du har nu under ett antal laborationer i webbteknik fått relativt styrda uppgifter där du ensam fått lösa

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Slutrapport. APFy.me

Slutrapport. APFy.me Slutrapport APFy.me Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Projektbeskrivning... 3 4 Leverabler... 4 5 Resultat... 4 6 Utvärdering och analys... 4 6.1 Utvärdering av resultat... 4

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

Presentation av uppgiften. Företaget. Vi ger er i uppgift att: Sista-minuten-företaget. Målanalys. Arbetssätt under övningarna

Presentation av uppgiften. Företaget. Vi ger er i uppgift att: Sista-minuten-företaget. Målanalys. Arbetssätt under övningarna Arbetssätt under övningarna Kort introduktion av övningsledaren Påbörja den aktuella veckans uppgift Redovisning: handledaren går runt mellan grupperna en av handledaren utvald person kort redovisning,

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014

Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kursplan Webbutveckling 2, 100p Läsår 2013-2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Webbutveckling 2 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se Hösttermin 2013 Vecka Tema

Läs mer

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609

Priskamp. En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Priskamp En prisjämförelsesite Björn Larsson 130609 Abstrakt Detta är en post-mortem slutrapport om mitt projekt "Priskamp" inom ramen för kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt VT 2013. Projektets

Läs mer

TDDC74 - Projektspecifikation

TDDC74 - Projektspecifikation TDDC74 - Projektspecifikation Projektmedlemmar: Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Namn Efternamn abcde123@student.liu.se Handledare: Handledare handledare@ida.liu.se eller handledare@student.liu.se

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

Kravställande/kravhantering

Kravställande/kravhantering Kravställande/kravhantering Systemering med användarfokus Suzana Ramadani 1 ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Funktionalitetskrav Egenskapskrav Användbarhetskrav Design

Läs mer

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Prototypningsverktyg 1. Plan the humancentred process 2. Understand the context of use Mattias Arvola Meets the requirements 5. Evaluate against requirements

Läs mer

Diagnos och design av Verksamhet och IT, 7, 5 HP. Föreläsning 2 Sofie Pilemalm

Diagnos och design av Verksamhet och IT, 7, 5 HP. Föreläsning 2 Sofie Pilemalm Diagnos och design av Verksamhet och IT, 7, 5 HP Föreläsning 2 Sofie Pilemalm Dagens Agenda Systemutveckling i backspegeln och för framtiden Problem och utmaningar Användarcentrerad utveckling Som del

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Test ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1

Läs mer

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Introduktion. Kursens mål. För att ni ska

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Introduktion. Kursens mål. För att ni ska Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Introduktion Ann Lantz, Associat professor, alz@kth.se Elina Eriksson, phd-student, elina@kth.se Rebekah Cupitt, phd-student ebekah@csc.kth.se Kursens mål diskutera

Läs mer

TestForum 2014 2014-04-09. Robert Magnusson, Nordic Medtest, Karlstad Lars Palm, Temagon AB / Future Position X, Gävle

TestForum 2014 2014-04-09. Robert Magnusson, Nordic Medtest, Karlstad Lars Palm, Temagon AB / Future Position X, Gävle TestForum 2014 2014-04-09 Robert Magnusson, Nordic Medtest, Karlstad Lars Palm, Temagon AB / Future Position X, Gävle NMT:s definition av testning Testning är en empirisk, teknisk undersökning i syfte

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Den direkta användarmedverkans problematik

Den direkta användarmedverkans problematik Examensarbete i Människa-datorinteraktion, Interaktionsdesign. Den direkta användarmedverkans problematik Lina Pettersson, Kalle Ulvstig Göteborg, Sweden 2005 REPORT NO. 2005/05 Den direkta användarmedverkans

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Lyckade projekt - finns det?

Lyckade projekt - finns det? Lyckade projekt - finns det? Maria Lindqvist Björkman Enea Business Software Enea Business Software 2002 Sida 1 Agenda Förväntningar kund & leverantör Statistik om projekt Framgångsfaktorer Exempel på

Läs mer

Bilaga 3b. Användbarhet. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm

Bilaga 3b. Användbarhet. Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm SID 1 (12) Bilaga 3b Användbarhet Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt material inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress

Läs mer

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll

Handbok Fjärranslutning till skrivbord. Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll Handbok Fjärranslutning till skrivbord Brad Hards Urs Wolfer Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Protokollet Remote Frame Buffer 6 3 Använda Fjärranslutning till skrivbord 7 3.1 Ansluta

Läs mer

Praktikum i programvaruproduktion

Praktikum i programvaruproduktion Praktikum i programvaruproduktion Introduktion Föreläsare/Ansvarig: Pontus Boström Email:pontus.bostrom@abo.fi Rum A5055 Assistent: Petter Sandvik Email: petter.sandvik@abo.fi Rum: A5048 Föreläsningar:

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Användbarhetstestning

Användbarhetstestning Användbarhetstestning Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Användbarhetstestning Användare utför realistiska uppgifter i prototypen/systemet Observationer, tänka högt kompletteras med intervjuer

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

Användbar webbdesign.

Användbar webbdesign. Examensarbete Användbar webbdesign. Vilka faktorer som är avgörande för att en användare ska uppleva användbarhet på en webbplats. Författare: Ellinor Grönfors Handledare: Peter Adiels Examinator: Patrik

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007 Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Användbarhet Eget kompetensområde Behov av tidigare kompetensområden kvarstår Behovet om

Läs mer

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Utvärdering Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Användbarhetstest med pappersprototyp 4 eller 6 användare som testar 3 eller 5 uppgifter Balansera ordningen

Läs mer

Axalon Process Navigator SP Användarhandledning

Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP 2013, senast reviderad: den 11 juni 2014 Innehåll Innehåll... 2 Om denna användarhandledning... 3 Syfte... 3 Vem är denna handledning

Läs mer

Strukturering och Planläggning

Strukturering och Planläggning Strukturering och Planläggning 9 November 2005 I början av projektet försökte vi strukturera upp arbetet och få en bättre översikt över vad projektet innebar. Direkt satte vi igång med att producera hemsidan

Läs mer

Collector en Android-app för att samla saker. Kim Grönqvist (kg222dk) 2013-06-10 Slutrapport

Collector en Android-app för att samla saker. Kim Grönqvist (kg222dk) 2013-06-10 Slutrapport Collector en Android-app för att samla saker Kim Grönqvist (kg222dk) 2013-06-10 Slutrapport Abstrakt Jag har gjort en Android-app för att samla saker, Collector. Med den kan man upprätta att göra-listor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Nya uppsala.se. Att förenkla medborgarnas vardag genom användarstyrd design av webb och tjänster. Webbstrategidagarna offentlig sektor 2014.

Nya uppsala.se. Att förenkla medborgarnas vardag genom användarstyrd design av webb och tjänster. Webbstrategidagarna offentlig sektor 2014. Nya uppsala.se Att förenkla medborgarnas vardag genom användarstyrd design av webb och tjänster. Webbstrategidagarna offentlig sektor 2014. Maria Aulén Thomsson, webbstrateg, Uppsala kommun Nya uppsala.se

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Designmetodik. Systemering med användarfokus Malin Pongolini

Designmetodik. Systemering med användarfokus Malin Pongolini Designmetodik Systemering med användarfokus Malin Pongolini ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping Utvärdering

Läs mer

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt

Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Design och konstruktion av grafiska gränssnitt Peter Börjesson Interaktionsdesign Tillämpad informationsteknologi Chalmers/GU Idag Kort kursinfo Lab info Föreläsning - Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-09-11. Regelverk för Region Skånes webbplatser

BESLUT. Datum 2013-09-11. Regelverk för Region Skånes webbplatser Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2013-09-11 1 (1) Regelverk för s webbplatser Framtaget regelverk för s webbplatser fastställes. Regelverket

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper

Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign. Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Välkommen till kursen i Avancerad interaktionsdesign Certec & EAT Institutionen för designvetenskaper Idag Översikt över kursen Kursmål och metoder Examinationskriterier Inspiration Praktisk information

Läs mer

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt 1 BESKRIVNING AV UTFÖRANDE Uppdraget planeras att genomföras med ett agilt arbetssätt samt best practice från Microsoft gällande SharePoint online. Uppdraget

Läs mer

KAi SENSEMAKING SYSTEM

KAi SENSEMAKING SYSTEM Alexander Hall, 791023-8554 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 7,5 hp Linnéuniversitetet 2013-06-09 KAi SENSEMAKING SYSTEM ABSTRAKT KAi Sensemaking System är en webbapplikation för feedback/återkoppling

Läs mer

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 Formpipe Platina och kvalité Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 04 08 1 Formpipe Presentation Bakgrund Platina släpptes som första release år 2000. Fick pris för Best in show från Bill Gates

Läs mer

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2012-07-23 WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet WebbLättLäst har vi utvecklat teknik för att automatiskt rangordna svenska webbsidor efter hur läsbara de är. Detta gör att

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT

INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!

Läs mer

Lathund för webbshop

Lathund för webbshop Lathund för webbshop Ocay.se version 2014-12 Nu har vi lanserat nya ocay.se och därför släpper vi en ny guide för hur sidan används. Även om mycket uppdaterats layoutmässigt och under skalet kommer mycket

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Utveckling av Läsaren

Utveckling av Läsaren Utveckling av Läsaren Projektet steg för steg Läsaren har utvecklats sucessivt till att bli den anpassningsbara och situationsoberoende tjänst den är idag. Tabellen nedan visar hur utvecklingen har skett

Läs mer