Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04"

Transkript

1 Projektuppgift i Användarcentrerad Systemdesign, ht 04 E-Dagis enligt systemutvecklings metoden The Usability Engineering Lifecycle, Deborah J. Mayhew Grupp 3: Daniel Lundberg, Hanna Wallin,

2 INLEDNING...3 SAMMANFATTNING...3 REQUIREMENTS ANALYSIS...5 Aktivitet: User Profiles...5 Aktivitet: Contextual Task Analysis...6 Aktivitet: Platform Capabilities and Constraints...7 Aktivitet: General Design Principles...7 Aktivitet: Usability Goals...7 DESIGN/TESTING/DEVELOPMENT...9 Aktivitet: Work Reengineering Model (WRM)...9 Aktivitet: Conceptual Model Design, Screen Design Standards och Detailed UI Design...9 INSTALLATION Aktivitet: Feedback SLUTSATS PRAKTISKT Projektgrupp Tidsplan

3 INLEDNING Som förälder vill man gärna följa sitt barns alla steg i utvecklingen, men då barnet tillbringar flera timmar om dagen på dagis är det svårt. Mycket händer under dessa timmar, och i bästa fall har dagispersonalen sett och har dessutom tid, möjlighet och ork att berätta om detta när föräldern hämtar barnet på eftermiddagen. Om föräldern själv har tid och ork att lyssna. I Krylboda har man beslutat att alla dagis i kommunen ska erbjuda en betaltjänst, E-Dagis, till föräldrarna. Tanken är att personalen ska dokumentera barnens lek och aktiviteter under dagen och att föräldrarna ska få tillgång till valda delar av denna dokumentation (ljud, bild, personalens och barnens reflektioner och kommentarer, etc.). Kommunens idéer om den här applikationen är mycket vaga, därför anser man det nödvändigt att arbeta användarcentrerat. Man är villig att ställa dagispersonal, och eventuellt ett helt "pilotdagis" till förfogande. Man har också gjort en marknadsundersökning och tror sig veta att intresset för detta är stort hos föräldrarna. Syftet med detta projekt är alltså att ta fram ett system som gör det möjligt för personalen att göra denna dokumentation. Projektet kommer att följa en metod som kallas för The Usability Engineering Lifecycle. SAMMANFATTNING Dr. Deborah J. Mayhew, PhD, har genom sin erfarenhet 1 och under många år utvecklat en unik, effektiv och strukturerad metod för att uppnå användbarhet i mjukvaruutvecklingsprojekt. Metoden kallas för The Usability Engineering Lifecycle (UEL). UEL är inte en komplett utvecklingsprocess men tar ansvar för att säkra användbarheten genom att bl. a. 2 : ställa användarna i fokus. låta användarna aktivt deltaga i utvecklingsarbetet redan från start. aktiviteterna utförs iterativt. användbarhetsmålen styr utvecklingen och fungerar som testkriterium. prototyping används tidigt och kontinuerligt föra att visualisera och utvärdera idéer med användarna. processerna specificeras, anpassas och införs lokalt i varje organisation. Här följer en kort sammanfattning aktiviteterna i The Usability Engineering Lifecycle (UEL). Se figur bilaga 1. User Profiles Beskrivning av de olika användargrupper som kommer att använda systemet. Deras förutsättningar, inställningar, erfarenhet, förväntningar på systemet och datorvana. Användarprofilerna erhålles genom en detaljerad enkät som utvecklas i samarbete med användarna. Contextual Task Analysis En analys och beskrivning av användarnas arbetsmiljö och hur användarna utför sina arbetsuppgifter i denna miljö. Uppgiftsanalysen genomförs genom observationer kombinerat med intervjuer på förskolan. En modell beskrivande arbetet mellan uppgifter snarare än inom. Platform Capabilities and Constraints Begränsningar i och eventuella krav på den tekniska miljö som ska användas Användarcentrerad systemdesign, Gulliksen & Göransson, s.184 3

4 Usability Goals Mål för användningen av systemet. Fungerar som fokus i designprocessen och står även som testkriterium. Användbarhetsmålen återfinnes i användarprofilerna och uppgiftsanalysen. General Design Principles I denna aktivitet identifieras och dokumenteras, de för systemet, relevanta designprinciperna och riktlinjerna. Reengineered Work Models I samband med de observationer och intervjuer man gör med användarna i uppgiftsanalysen kommer det ofta fram att deras arbetssätt och rutiner kan förbättras i den meningen att de kan göras enklare eller effektivare. I denna aktivitet omarbetas den modell som åstadkommits i Contextual Taskananalysis med inverkan av användarna. Conceptual Model Design Är det första steget i utvecklingsprocessen. I denna aktivitet designas systemet och användargränssnittet på en hög konceptuell nivå. Här definieras en mängd med regler för interaktionen. Conceptual Model mock-ups I denna aktivitet startas arbetet med de första skisserna på systemet enligt designreglerna från föregående aktivitet. Skisserna evalueras till dess att de uppfyller kraven. Screen Design Standards Är det andra steget i utvecklingsprocessen. Här tas riktlinjer fram för projektet som fungerar som en slags standard för systemet. Screen Design Standards Prototyping I denna aktivitet utvecklas en prototyp för en del av den totala funktionaliteten för systemet. De standarder som designats i föregående steg realiseras. Prototypen evalueras till dess att de uppfyller användbarhetskraven. Style Guide Development Alla de artefakter som producerats i aktiviteterna samlas i projektets Style Guide. Denna samling beskriver således hela arbetet och följs genom hela arbetet. Detailed User Interface Design Detta är den sista nivån i designarbetet. Här appliceras alla tidigare åstadkommanden för att i detalj utforma gränssnittet med hög användbarhet till användaren. Här skapas det slutgiltiga användargränssnittet. Det evalueras och vidareutvecklas till dess att all funktionalitet uppfylls enligt kraven. User Feedback När systemet är driftsatt utförs återigen en användarenkät. Den information som erhålles används för framtida projekt och versioner. 4

5 REQUIREMENTS ANALYSIS Aktivitet: User Profiles Målet med denna aktivitet är att skaffa sig nödvändig information om användarna. Mayhew föreslår två olika sätt att skaffa sig den. Anpassade och detaljerade enkäter med alla användare eller intervjuer med representanter för användarna. Metoden med enkäter valdes av den anledningen att antalet användare är relativt litet och att det inte är troligt att några representanter kan ses som representativa för alla användare. Användarna utgörs av de personer som har kontakt med barnet och förskolan. Detta kan vara personal, föräldrar, far och morföräldrar, barnvakter och s.k. extramammor och -pappor. Utöver dessa kan även beställaren i detta fall kommunen ses som användare. Ur användargruppen kan man urskilja ett antal undergrupper, de kommer att använda produkten på olika sätt. Personalen kommer inte att ha samma interaktion med systemet som föräldrarna har. Det är personalen som kommer att stå för produktionen tillsammans med barnen och föräldrarna kommer vara konsumenter av denna produkt. Användargruppen kan även delas in i användarkategorier, de kategorierna bestäms av användarprofilerna. Exempel på egenskaper för en användarkategori kan vara datorvana och erfarenhet. Följande steg utförs för att skapa en bild av användarna: Steg 1 Utveckla en enkät ( User Profile Questionnaire). Steg 2 Gör en pilot-enkät och gå igenom den stegvis med en liten grupp användare (2-3st). Leta efter oklarheter. Vi vill att de ska svara på de frågor vi ställer inte vilka de tror att vi ställer. Användarna skall godkänna den slutliga versionen. Steg 3 Distribuera den slutliga versionen. Under tiden som enkäten är ute förbereds sammanställningen av enkäten ( User Profile Data Entry and Analysis). Steg 4 Samla in enkäter och sammanställ informationen ( User Profile Data Summary). Steg 5 Analysera materialet och ställ upp implikationer på design. Konkretisera ett antal användarkategorier. Försök att se användbarhetsmålen. ( User Profile Conclusions and Design Implications) Steg 6 Materialet ( User Profile Conclusions and Design Implications, User Profile Data Entry and Analysis) skall distribueras till alla berörda parter och adderas till projektets Style Guide. Steg 7 Presentera materialet för alla inblandade. Användarna. Användbarhetsdesignern är ansvarig i denna del av projektet. I de slutsatser man drar från denna aktivitet måste användbarhetsexperten få stort inflytande. Utöver användbarhetsdesignern deltar hela projektgruppen inklusive User Interface (UI) -designern. Användarna deltar på så sätt att de är involverade i utvecklingen av enkäten och sedan svarar de även på den. User Profile Questionnaire, User Profile Data Entry and Analysis, User Profile Data Summary, User Profile Conclusions and Design Implications och StyleGuide. 5

6 Användarprofilerna ligger som direkt underlag till nästa aktivitet på så sätt att de identifierar de användarkategorier som skall studeras i nästa aktivitet. Användarprofilerna ligger även som grund till hela designarbetet som går ut på att realisera användbarhetsmålen. Användbarhetsmålen utarbetas delvis från användarprofilerna. Aktivitet: Contextual Task Analysis Målet med denna aktivitet är att skaffa sig en modell över och förståelse för hur arbetet på förskolan utförs i nuläget. Observationer där små intervjuer/utfrågningar även ingår kommer att utföras på förskolan för att ta reda på hur användarna i de olika kategorierna utför sitt arbete samt hur arbetsmiljön ser ut och påverkar arbetet. Det speciella arbete som E-Dagis kräver utförs inte ännu, däremot utförs arbete som är högt relaterat till det. Uppgiftsanalysen används således i detta fall för att samla in information som kan vara till hjälp i utvecklingsarbetet med systemet. E-Dagis kommer eventuellt att innebära oönskat extraarbete för personalen om det inte infogas på rätt sätt. Uppgiftsanalysen består egentligen av flera steg: samla bakgrundsinformation, identifiera de aktiviteter som utförs och modellera de aktiviteter som utförs. Dessa steg ingår i uppgiftsanalysen Steg 1 Utför 3-6 observationer/intervjuer för en given användarkategori under flera dagar. Därefter analyseras, organiseras och dokumenteras den information som erhållits enligt ( Contextual Observation Data Collection, Work Environment Analysis, Task Analysis, Task Scenarios). Det är lättare att dokumentera efter varje observation än att samla på sig för mycket information som blir svår att smälta. Om det uppstår informationsluckor utförs nya observationer och efterföljande dokumentation till dess att alla hål är fyllda. Steg 2 Konstruera en modell över arbetet genom att bryta ner de aktiviteter som utförs till enskilda uppgifter (basic tasks). Gruppera dessa uppgifter logiskt och efter hur det ingår i arbetsflödet. På så sätt skapas en hierarki i någon mening. Det Mayhew strävar här efter är att hitta organisationen mellan uppgifter snarare än inom stegen i en uppgift. Steg 3 Ta hjälp av användarna (3-5 st per användarkategori, 1-2h) Låt användarna (en och en) gruppera uppgifterna utifrån hur de själva ser på hur deras arbete är organiserat. Steg 4 Sammanställ alla användarens förslag till ett och dokumentera det ( Task Organization Model). De identifierade användarkategorierna. Style Guide, Contextual Observation Data Collection, Work Environment Analysis, Task Analysis, Task Scenarios, Task Organization Model En användbarhetsexpert med speciella kunskaper inom uppgiftsanalys. Övriga projektmedlemmar. Användarna deltar genom att bli observerade och utföra modellering. Tillsammans med användarprofilerna skall uppgiftsanalysen utgöra basen för de användbarhetsmål som skall klargöras i nästa aktivitet. 6

7 Aktivitet: Platform Capabilities and Constraints I detta skede borde vi ha fått en idé av hur ett system skulle kunna utformas. Det är antagligen för tidigt att kunna säga exakt vilka begränsningar vi måste ta hänsyn till. Däremot borde vi kunna sätta ut ett antal begränsningar och beroende som måste inkluderas i utvecklingen. Ju längre fram i designarbetet projektet går desto mer kan man säga om beroenden och begränsningarna. Användarprofiler, Kontextuell uppgiftsdesign, Användbarhetsmål Platform Capabilities and Constraints En UI-designer tar ansvaret i denna aktivitet. Användbarhetsexperten kan assistera genom att förse UI-designen med tidigare dokument. Tekniker måste antagligen konsulteras. Detta är ramen för vad projektet kan åstadkomma tekniskt sätt. Aktivitet: General Design Principles Denna aktivitet syftar till att sammanställa och identifiera de generella designprinciper och riktlinjer som är användbara vid framtagandet av systemet. Detta för att skapa en kunskapsbas som kan utnyttjas under arbetets gång. Det handlar alltså om att bygga upp ett litet bibliotek av böcker, kursmaterial, forskningsrapporter och annat nyttigt från tidigare projekt och erfarenheter. Utöver sammanställningen skall även UI-designern i denna aktivitet försöka sätta upp ett schema och en budget för konsultationen för designprocessen. Externt material såsom facklitteratur, forskningsrapporter, kursmaterial exempelvis från äldre projekt. De är en utmärkt källa till input. Underlag till Design/Testing/Development fasen. Användbarhetsdesignern är ansvarig för denna aktivitet. UI-designern ska ta det primära ansvaret att samla material och söka i gamla underlag. Denne skall även försöka sätta upp ett schema och en budget för eventuell konsultation under designprocessen. En kunskapsdatabas som kan hjälpa projektgruppen under hela det fortsatta arbetet. Projektgruppen skall ha en uppfattning om hur design kan se ut och vilka standarder man kan använda. Aktivitet: Usability Goals Projektgruppen skall nu ha en gemensam och riktig bild av användarna och en modell av arbetet och arbetsmiljön. Målet för denna aktivitet är att klargöra de användbarhetsmål som bäst stödjer användarna i deras arbete. Syftet med användbarhetsmål är; ett att fungera som fokus i designprocessen och två att fungera som testkriterium. Mayhew talar om kvantitativa och kvalitativa (ej mätbara) mål. De senare står snarast som vägledning i designprocessen. Kvantitativa mål kan mätas. När användbarhetsmålen väl är formulerade måste de prioriteras. Det är nämligen lätt att lista alla tänkbara och önskvärda användbarhetsmål för ett projekt eller produkt, men svårt att genomföra de. Därför skall hänsyn tas till de mål som bäst anses kunna ge projektet framgång och ge just dessa mål högst prioritet. 7

8 Användbarhetsmål med lägre prioritet kan identifieras och uppfyllas om möjligt, men detta får inte ske på bekostnad av högprioriterade mål eller innebära en utökad kostnad för projektet. Följande steg utförs i denna aktivitet. Steg 1 Undersök användarprofilerna i jakt på användbarhetsmål. Steg 2 I den kontextuella uppgiftsanalysen finns det användbarhetsmål som relaterade till arbetsmiljön och i vilken kontext som arbetet utförs. Hitta de. Steg 3 Användbarhetsmålen måste även relateras de verksamhetsmål som finns. Steg 4 Identifiera de kvalitativa och kvantitativa användbarhetsmålen. Dokumentera ( Usability Goals) Steg 5 De formulerade och dokumenterade målen skall visas för och godkännas av användarna innan nästa steg tas. Steg 6 Bestäm metoder för hur målen skall kunna mätas. Det är viktigt att detta görs när alla är överens om målen för det kräver relativt mycket arbete (vilket görs i onödan om målen inte godkänns) Användarprofiler, kontextuell uppgiftsanalys. Usability Goals En användbarhetsexpert är ansvarig för denna aktivitet. UI-designern skall vara väldigt involverad i identifiering, kvantifiering och prioritering av användbarhetsmålen. Önskvärt är att alla projektmedlemmar även deltar. Mot slutet av denna aktivitet är engagemang av kommunen (verksamhetsmål) och användarna mycket önskvärt. Användbarhetsmålen fungerar som fokus för utvecklingen och som testkriterier. 8

9 DESIGN/TESTING/DEVELOPMENT Aktivitet: Work Reengineering Model (WRM) Det är nu dags att se över vad man har åstadkommit och omarbeta/utvärdera för att få mer effektivitet i det arbete som skall göras. Det är viktigt att när denna aktivitet är avslutad att man har en bra grund för det återstående jobbet, så denna är en mycket viktig del i The Usability Engineering Lifecycle. Det finns tre viktiga mål med WRM: 1. Man ska inse fördelarna av automatisering/datorisering i arbetet. 2. Omarbeta uppgifter och jobb för att mer effektivt uppnå de verksamhetsmål man satt upp. 3. Minimera omskolning i vilken kunskap användaren redan besitter. Maximera arbetet genom att inse människans kognitiva förutsättningar och brister. Arbetet i denna aktivitet går ut på att ommodellera den modell som kallas Task Organization Model. Denna nya modell blir grunden till systemet och arbetsuppgifterna. Task Organization Model, Contextual Task Analysis, User Profile Conceptual Model Design, Detailed User Interface Design UI-designern bor ta ansvaret i denna del. Och de som varit med att arbeta med User Profile och Contextual Task Analysis bör komma med material till input och hjälpa till med utvärderingsarbetet av Work Reengineering Model När man är klar med denna uppgift har man effektiviserat arbetet för användaren som i denna uppgift är dagispersonalen. Rutiner och arbetssätt effektiviseras då uppfattning om vad uppgiften är har blivit tydligare. Detta leder till en bättre grund inför det återstående jobb som finns i The Usability Engineering Lifecycle. En första modell av gränssnittet arkitektur har skapats. Aktivitet: Conceptual Model Design, Screen Design Standards och Detailed UI Design Mayhew delar in designen och utvecklingen av gränssnittet i tre olika nivåer. Hög-nivå, nivå 1, Conceptual Model Design, där utgår man från vad man kommit fram i Work Engineering Model. Låg-nivå, nivå 2, Screen Design Standards (SDS), regler och standarder för hur man designar gränssnittet. Nivå 3, Detailed User Interface Design (DUID) där genereras det slutliga systemet baserat på regler och det man förfinat i nivå 1 och 2. Conceptual Model Design, nivå 1: Det viktigaste här är att skapa en sammanhängande, följdriktig, regelbaserad konstruktion som underlag till det kommande arbetet. Det är här viktigt att försöka skapa sig en mental bild systemet som bygger på användarens naturliga tankesätt, inlärning och syfte. Detta kan t.ex. göras med enkla provisoriska bilder/skisser på papper. Man fortsätter sedan med evalueringsarbetet i aktiviteterna Conceptual Model Mock-ups och Conceptual Model Evaluation. I detta tidiga skede i utvärderingsarbetet ägnas inte så mycket tid åt vad som rätt eller fel utan snarare att man är på väg i rätt riktning. et blir en insikt i hur användaren tänker och vad användaren gör i olika scenarios. Detta för att få en uppfattning om vad användarens behov är. Screen Design Standars, nivå 2: Det är här viktigt att man är konsekvent och använder sig av ett enkelt språk som i nivå 1. Men här går man mer in på detaljerna på skärmen som ska beskrivas på ett mer detaljerat och utförligt sätt. Här tas riktlinjer fram som fungerar som en slags 9

10 standard för systemet. Man använder sig delvis av gamla standarder vilket medför att utförandet blir enklare och man kan använda gamla saker som t.ex. kodning. I och med att man utför Screen Design Standards gör att det blir en hög kvalitet på utformningen då man baserar utvecklingen på User Profile, Contextual Task Analysis, Usability Goal Setting och General Design Principles. I Screen Design Standards Prototyping designar men en prototyp och utvärderar och förbättrar den i Screen Design Standars Evaluation. Den insamlade information från nivå 1-2 dokumenteras i Style Guide och används sen i Detailed Interface Design. Detailed User Interface Design, nivå 3: Allt arbete som gjorts tidigare kommer nu till användning för att utföra denna slutliga aktivitet. Man använder bland annat dokumentationen från Conceptual Model Design och Screen Design Standards som nu finns samlade i systemets Style Guide för att färdigställa systemet. Där står förhoppningvis nu det mesta i detalj beskrivet och eventuella prototyper som representerar olika delar av systemet. Allt för att utvecklarna nu ska på ett så enkelt och effektivt sätt få ihop den slutliga produkten. Slutligen evalueras användargränssnittet och fokus ligger på att det ska stämma så mycket som möjligt med det man satte upp i Usability Goals. Tester som inte kunde utföras tidigare pga. att hela systemet inte var byggt utförs också. När systemet är klart utser man Test piloter ur användarkategorierna. De tas med i arbetet för att debugga, finjustera och utreda eventuella oklarheter. Denna aktivitet utförs iterativt till dess att alla användbarhetskrav är uppfyllda och användarna nöjda. INSTALLATION Aktivitet: Feedback I denna aktivitet är systemet driftsatt och igång sedan en tid tillbaka. Mayhew föreslår då att ytterligare en enkät med användarna skall utföras. Boken tar upp några viktiga saker till varför en sådan enkät skall utföras: Om man i framtiden ska utveckla systemet. Om man i framtiden ska designa/utveckla liknande system åt snarlika användare. Lära sig generella saker som man kanske kan använda senare i organisationen. Den slutliga produkten installerad på plats. Dokumentation Ansvarig i denna aktivitet bör vara The Usability Engineer. Han/hon får hjälp av de som tidigare varit med i designarbetet och bidragit med utvärderingsteknik. Andvändarna är med som källan till feedbacken. et är en återkoppling från användaren av systemet. Detta ger input till kommande snarlika framtida projekt eller versioner. När man är klar med detta har man nått änden på The usability Engineering Lifecycle och projektet är då med slutfört. 10

11 SLUTSATS Att i grunden använda UEL som en utveckling process tycker vi är bra. Den är tydlig och rätt fram och tar med användaren väldigt mycket i utvecklings fasen för att få en mycket hög användbarhet. Användarna involveras redan från första steget i processen. De olika delarna i UEL är klart specificerade liksom arbetets olika moment. I inledningen sätts också upp en tidsplan för de olika delarna vilket medför att projekt planeringen kan underlättas och man kan uppskatta kostnader på ett tidigt stadium. För varje aktivitet finns även en uppskattad tidsåtgång, det medför att det är lätt att uppskatta tiden för projektet. Man får intrycket av att den är ganska flexibel dvs. man kan använda den till stora och små projekt. Men den lämpar sig nog bäst till vidareutveckling av en produkt eller en snarlik uppgift eftersom Mayhew många gånger förutsätter att det redan existerar ett system. Återkoppling och utvärdering/dokumentation tillsammans med användarna utgör en stor del av arbetet i UEL. Detta säkerställer användbarheten. UEL kan även användas tillsammans med en annan utvecklingsmetod som t.ex. Rational Unified Process (RUP), Dynamic System Development (DSDN) eller Object Oriented System Engineering (OOSE). Då står UEL för att säkra användbarheten medan den andra metoden säkrar implementeringen. En stor skillnad mellan UEL och RUP och DSDN är att man under utvecklingen följer den så kallade Style Guide för att försäkra sig om kvalitet, sammanhang och överensstämmelse. Detta gör att den slutliga versionen förhoppningsvis har en hög användbarhet, för att man inte ska behöva lägga så mycket utbildning på användarna inom systemet. Nackdelar kan vara att man lägger för mycket kraft på just utvärdering och analys för att komma fram till en tillräckligt bra och användbar design lösning till nackdel för gränssnittet som då utvecklas med billiga tekniska lösningar och enkla standarder för att hålla projektet inom budgeten. Genom att använda redan utvecklade standarder i utvecklingen av gränssnittet hålls dock kostnader nere och det krävs inte så höga kunskaper inom detta område. Den avslutande fasen med feedback och utvärdering är kostsam och bör bara göras vid större projekt då man troligen kommer att uppgradera systemet eller göra liknade projekt i framtiden. För mindre projekt kan man skippa detta helt och hållet. Vi är dock tveksamma till denna återkoppling överhuvudtaget när systemet är driftsatt. PRAKTISKT Projektgrupp Vi antar att den innehåller fyra projektmedlemmar; två användbarhetsdesignerns, en UI-designer och en utvecklare. I Mayhews exempel ingår det aldrig mer än tre projektmedlemmar i varje aktivitet, men de projekt medlemmar som ingår har olika specialiteter. Tidsplan Se bilaga 2. 11

12 Bilaga 1 12

LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE

LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE LOGISTIKSYSTEM FÖR SNABBA HJULET AB UTVECKLINGSPROCESS BASERAD PÅ DR. DEBORAH J. MAYHEW S THE USABILITY ENGINEERING LIFECYCLE Uppsala Universitet 2005 Andreas Kjellgren (ankj3389@student.uu.se) Fredrik

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Projektuppgift Institutionen för informationsteknologi Ht 2004 Användarcentrerad systemdesign.

UPPSALA UNIVERSITET Projektuppgift Institutionen för informationsteknologi Ht 2004 Användarcentrerad systemdesign. Eva Ericsson, ever@stp.ling.uu.se Jens Moberg, jemo@stp.ling.uu.se Peter Strömbäck, dino@stp.ling.uu.se Pensionsplanering Beskrivning, planering och diskussion av ett projekt baserat på användbarhet 1

Läs mer

Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt

Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt Projekt 4 - FlyttIT Rådgivning och hjälp vid flytt Mattias Kéva 810521-9011 make4911@student.uu.se David Halbik 830227-0338 daha4783@student.uu.se Johan Lindberg 791008-5575 joli7567@student.uu.se Josefin

Läs mer

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J.

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. Mayhew Rasha Alshammari, rasha.alshammari.2454@student.uu.se

Läs mer

Användbarhetsarbete i ERUP

Användbarhetsarbete i ERUP 1 (5) Användbarhetsarbete i ERUP 1 Syfte 2 2 ERUP vad är det? 2 3 Användbarhetsarbete i ERUP 3 3.1 Struktur av användbarhetsarbetet i ERUP 3 3.2 Brister 5 4 Vad händer idag? 5 5 Förkortningar 5 2 (5) 1

Läs mer

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID

Prototyping. Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID Prototyping Susanna Olsson, TietoEnator Funda Denizhan, TietoEnator Ann Lantz, CID TRITA-NA-D0105 CID-139, KTH, Stockholm, Sweden 2001 Susanna Olsson, TietoEnator, Funda Denizhan, TietoEnator, Ann Lantz,

Läs mer

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt

Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Stöd för att skapa intuitiva användargränssnitt Russinen ur kakan Isabella Scandurra Centrum för ehälsa, Uppsala Universitet SAMTIT, Agenda Användbarhetsstandarden ISO 9241-11 Utvecklingsmetoder/utvärderingsmetoder

Läs mer

Test och utvärdering - introduktion. Systemering med användarfokus Malin Pongolini

Test och utvärdering - introduktion. Systemering med användarfokus Malin Pongolini Test och utvärdering - introduktion Systemering med användarfokus Malin Pongolini ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping

Läs mer

Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce

Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Systemet och användaren En arbetsplatsstudie av upphandlingshantering på Visma Commerce Ellen Andersson, Rikard Karlsson, Linn Olsson, Elin Sjöström, Alice Walden Handledare: Mathias Broth & Magnus Bång

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering

Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Min syn på koncepthantering generering och utvärdering Linus Granström KN3060, Produktutv. med formgivning Mälardalens högskola 2007-04-25 Inledning Denna essä beskriver författarens syn på de steg i produktutvecklingsprocessen

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Usify. EasyReader. Affärsmodeller

Usify. EasyReader. Affärsmodeller Usify EasyReader Affärsmodeller Innehåll INLEDNING... 2 WORKSHOP... 3 MODELLERING... 4 GRUPPERING... 4 MODELL ETT... 6 MODELL TVÅ... 6 MODELL TRE... 7 FRAMTIDA ARBETE... 8 REFERENSER... 9 1 Inledning Denna

Läs mer

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3

Innehåll. Dokumentationsmall Inkubator Sida 2 (11) Introduktion 3 stockholm.se Sida 2 (11) Innehåll Introduktion 3 Beskrivning av arbetssätt 4 Interaktiv karta 4 Poängsystem 5 Troféer/Medaljer/ Badges 5 Genomförande av arbetssätt 6 Del 1: Individuell förberedelse 6 Del

Läs mer

Elektronisk budbok för tidningsbud

Elektronisk budbok för tidningsbud Elektronisk budbok för tidningsbud Ett arbete av Johan Millert (millert@home.se) Innehållsförteckning för kursen Interaktionsdesign Sommaren 2004 Inledning...2 Bakgrund...2 Kravanalys...2 Användarintervjuer...2

Läs mer

Kraven är ofta mycket speciella och svåra att uppfylla Man har makt och en tradition att säga nej till det man inte vill ha Historiskt ser man många

Kraven är ofta mycket speciella och svåra att uppfylla Man har makt och en tradition att säga nej till det man inte vill ha Historiskt ser man många Kraven är ofta mycket speciella och svåra att uppfylla Man har makt och en tradition att säga nej till det man inte vill ha Historiskt ser man många misslyckanden Effekten av dåliga lösningar kan vara

Läs mer

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla

Läs mer

Design för användbarhet Klicka här för att ändra format Att tillämpa ACSD

Design för användbarhet Klicka här för att ändra format Att tillämpa ACSD Design för användbarhet Klicka här för att ändra format Att tillämpa ACSD Bengt Göransson Klicka här :: för Användbarhetsdesigner att ändra format på underrubrik i bakgrunden IT-Arkitekterna AB :: Bengt.Goransson@it-arkitekterna.se

Läs mer

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al.

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al. Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper Kapitel 8-9 i Stone et al. Från krav till design hur gör man Work reengineering, dvs. att omstrukturera, konstruera om befintligt sätt Task allocation,

Läs mer

Journalhanteringssystem för World Scout Jamboree 2011

Journalhanteringssystem för World Scout Jamboree 2011 Journalhanteringssystem för World Scout Jamboree 2011 Datum: 2011-01-19 Int09 Per Borneng Mikael Gustafsson Martin Runnding Claes Sundström 1 Executive summary Syftet med denna studie är att ta fram belägg

Läs mer

Examensarbete på Siemens Elema AB

Examensarbete på Siemens Elema AB Introduktion Examensarbete på Siemens Elema AB - att arbeta med användarvänlighet. Kvantitativ utvärdering av användargränssnittet till ett rapporteringsverktyg för dokumentation av kranskärlssjukdomar.

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017. Datum: 2014-09-25 Sida: 1 (6) Mariestads kommun Sektor Utbildning Utbildningsnämnden Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017. Projekt skollokaler f-6

Läs mer

Behovsdriven utveckling. en vägledning

Behovsdriven utveckling. en vägledning Behovsdriven utveckling en vägledning esam Vägledning för behovsdriven utveckling 1.0 2 (84) Vägledning för behovsdriven utveckling Sammanfattning Många myndigheter använder sig idag av behovsanalyser

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Mänsklig styrning av höghastighetsbåtar. Avdelningen för Människadatorinteraktion Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) och CID(KTH) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping Innehåll Planera och genomföra webbproduktionsprojekt Stefan Berglund Prototyping Prototyping LoFi-prototyp HiFi-prototyp Användarcentrerad utveckling Användbarhet Specificering av krav Prototyping Kartläggning

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Domänanalyser och uppgiftsanalyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap.1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Mobil tjänst för föräldrastöd PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET

Mobil tjänst för föräldrastöd PROJEKTSKISS TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET Mobil tjänst för föräldrastöd TILL E-TJÄNSTEPROGRAMMET Förvaltning: 1 (8) 1. BAKGRUND OCH NULÄGE I projektet e-adept samverkar staden med bland annat Post- och telestyrelsen, Vägverket, Banverket, Vinnova

Läs mer

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet Sonja.sheridan@ped.gu.se Föreläsningens fokus Hur kan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning synliggöra barns och ungdomars lärande och deras

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil

IKOT-Projekt. Kontaktdon till elbil IKOT-Projekt Kontaktdon till elbil Utveckling och konstruktion av ett nytt, robust och säkert kontaktdon till Volvos nya elbilar. Rapporten innehåller alla steg inom produktutvecklingen från skapande av

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift

ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift ARKITEKTENS ROLL I BYGGPROCESSEN VBEA05 Byggprocessen Fördjupningsuppgift 9 februari 2015 Erik Appelgren Simon Fast Anton Lundblad Alex Svärd Innehållsförteckning Inledning... 3 Referat... 3 Arkitekten

Läs mer

Innehåll. Användarstudier. Användarstudier enligt Microsoft. Varför? Aktivt lyssnande. Intervjuteknik. Intervju Observation Personor Scenarier Krav

Innehåll. Användarstudier. Användarstudier enligt Microsoft. Varför? Aktivt lyssnande. Intervjuteknik. Intervju Observation Personor Scenarier Krav Innehåll Användarstudier Johan Åberg johan.aberg@liu.se Intervju Observation Personor Scenarier Krav Varför? Användarstudier enligt Microsoft http://www.youtube.com/watch?v=v_s13 VtPpJQ Aktivt lyssnande

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Vad karaktäriserar ett bra användargränssnitt? Riktlinjer för gränssnittsdesign. Vad påverkar utformningen av ett gränssnitt? 1.

Vad karaktäriserar ett bra användargränssnitt? Riktlinjer för gränssnittsdesign. Vad påverkar utformningen av ett gränssnitt? 1. Riktlinjer för gränssnittsdesign Jan Gulliksen Vad karaktäriserar ett bra användargränssnitt? Verksamhetseffektivt Rätt funktioner finns Användarvänligt Lätt att lära Minimerar fel Minimerar onödiga belastningar

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1. Status

KRAVSPECIFIKATION. Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1. Status KRAVSPECIFIKATION Pontus Brånäs Wojtek Thorn Version 1.1 Status Signatur Datum Granskad 2015-01-22 Godkänd LIPS Kravspecifikation i projektgrupppontek@outlook.com PROJEKTIDENTITET Projektgrupp 2, 2014/2015,

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Ris och ros för doris en gränssnittsutvärdering av ett röntgenremissystem på Danderyds sjukhus

Ris och ros för doris en gränssnittsutvärdering av ett röntgenremissystem på Danderyds sjukhus Ris och ros för doris en gränssnittsutvärdering av ett röntgenremissystem på Danderyds sjukhus Åsa Martinsson TRITA-NA-E04066 NADA Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and

Läs mer

IT-universitetet Göteborg Designmetodik 2003-11-06 P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T

IT-universitetet Göteborg Designmetodik 2003-11-06 P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T P R O JE K T 1 D E T L I L L A P R O JE K T E T Inledning Uppgiften var att göra en konceptuell modell över ett kommunikationsverktyg. Det fanns två begränsningar det ena var att artefakten inte fick ha

Läs mer

Upprop & Lediga tjänster

Upprop & Lediga tjänster Upprop & Lediga tjänster Det finns 60 lediga tjänster på PPU AB Välj en ledig tjänst vid första bordet PPU AB har 4 avdelningar vid huvudkontoret i Eskilstuna samt vid Västeråsfilialen: Marknadsavdelning,

Läs mer

Objektorientering. Grunderna i OO

Objektorientering. Grunderna i OO Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys

Läs mer

Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan

Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Den här ansökan omfattar främst Transport 1. Projektidé och bakgrund Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av jordbrukets direkta

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Systemförvaltningshandbok

Systemförvaltningshandbok Systemförvaltningshandbok Titel: Systemförvaltningshandbok Version: 1.3 Godkänd av: Joakim Jenhagen Datum: 2011-09-15 Systemförvaltningshandbok 1(12) Innehållsförteckning FÖRÄNDRINGSHISTORIK... 2 RELATERADE

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till?

1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? 1. (3p) Inom MDI-området framhåller man att människor lär sig via metaforer. Hur menar man att detta går till? Att lära sig via metaforer innebär att man drar nytta av kunskap som användaren redan har,

Läs mer

Teoretiska och empiriska ansatser

Teoretiska och empiriska ansatser Teoretiska och empiriska ansatser I. C. MariAnne Karlsson Teori Empiri Utgångspunkt för kravbild / målbild för diagnos av problem för utvärdering av (design)lösning Scenario inkl. personas 1 Exemplet Diagnos/Utvärdering

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

Redigeringsteknik och postproduktion

Redigeringsteknik och postproduktion Interaktionsdesign- Metod Metoder för att skapa kunskap om användaren: Behov Preferenser Reaktioner Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder Boken: Part 1 (urval) Interaktionsdesign Teoretiskt fokus för

Läs mer

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap

Prototypningsverktyg. A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Mattias Arvola. @mattiasarvola Institutionen för datavetenskap A Human-Centered Design Process (ISO 9241-210, 2010) Prototypningsverktyg 1. Plan the humancentred process 2. Understand the context of use Mattias Arvola Meets the requirements 5. Evaluate against requirements

Läs mer

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult. Consump Consump är en produkt som ska få dig att köra miljövänligare. Den består av en display som visar hur mycket din bil drar och priset per mil. Den har tre olika lägen som lyser grönt, gult eller

Läs mer

Aldrig mer krångliga system

Aldrig mer krångliga system Whitepaper Aldrig mer krångliga system När du investerar i ett nytt system är det viktigt att ställa rätt krav på användbarhet. Bra användbarhet ökar produktiviteten och arbetsglädjen. Läs mer på www.visma.se/commerce

Läs mer

Användarna Nyckeln till ökad användbarhet

Användarna Nyckeln till ökad användbarhet Institutionen för Informatik Handelshögskolan Göteborgs Universitet Användarna Nyckeln till ökad användbarhet Författare: Handledare Johanna Palm Annika Östman Jan Ljungberg Magisteruppsats 20 poäng Vårterminen

Läs mer

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215 TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215 DAG: 14 mars, 2011 TID: 8.30 12.30 SAL: Hörsalsvägen Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades!

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades! Projektkaos. Chaos-rapporten 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget...... 66% misslyckades! 1 Standish Group, 2003 (www.standishgroup.com) Praxis Hantera krav Använd komponentarkitekturer

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29)

Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-09-02 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Göran Goldkuhl Annie Röstlinger Problemlösning och samarbete i designprocesser PROSA (725A29) Kursinformation

Läs mer

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08

Platina och kvalité. Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 Formpipe Platina och kvalité Rasmus Staberg, Teknisk direktör, 2014-04-08 04 08 1 Formpipe Presentation Bakgrund Platina släpptes som första release år 2000. Fick pris för Best in show från Bill Gates

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

TRACOM Sneak Peek Excerpts from. Självskattnings-Guide

TRACOM Sneak Peek Excerpts from. Självskattnings-Guide TRACOM Sneak Peek Excerpts from Självskattnings-Guide självskattnings- GUIDE Innehållsförteckning Introduktion...1 SOCIAL STYLE MODELLEN TM...1 Vad bestämmer din stil?...1 SOCIAL STYLE och arbetet med

Läs mer

Strategi för nästa generations lärande

Strategi för nästa generations lärande Strategi för nästa generations lärande Med lärande i fokus från förskola till gymnasium. Varför: När vi besöker våra förskolor och skolor ska vi se barn, elever och lärare som kommunicerar effektivt, mot

Läs mer

Nationell flerpartstjänst. En pilotstudie

Nationell flerpartstjänst. En pilotstudie Nationell flerpartstjänst En pilotstudie 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Om piloten... 2 4. Resultat... 3 4.1 Administration av piloten av projektet... 3 4.2 Intryck från användarna... 3 5. Norge har

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Kommentarer till MDI tentamen 081003

Kommentarer till MDI tentamen 081003 Kommentarer till MDI tentamen 081003 1) I utvärderingssammanhang vill man ofta att de tilltänkta användarna ska finnas med. Nämn tre sätt att ta med användarna och jämför de olika sätten, likheter och

Läs mer

Analysfasen. Systemering med användarfokus

Analysfasen. Systemering med användarfokus Analysfasen Systemering med användarfokus ACD metoden: faserna Analys Användaranalys Uppgiftsanalys Kravställande Användbarhetskrav Funktionalitetskrav Design Prototyping Utvärdering Suzana R (omarb från

Läs mer

Vuxenutbildning i anstalt

Vuxenutbildning i anstalt Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani

SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER. Suzana Ramadani SYSTEMUTVECKLING METODER & MODELLER 1 Processlinjen Produktlinjen Livscykelmodellen systemutveckling systemering Analys Design Realisering Implementering Förändringsanalys Verksamhetsanalys Förvaltning

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Användbara system INTRODUKTION TILL KURSEN. TDDD35 Aseel Berglund aseel.berglund@liu.se. Användbara system TDDD70

Användbara system INTRODUKTION TILL KURSEN. TDDD35 Aseel Berglund aseel.berglund@liu.se. Användbara system TDDD70 Användbara system TDDD35 Aseel Berglund aseel.berglund@liu.se INTRODUKTION TILL KURSEN 1 Utveckling av användbara system som möter kundens och användarnas behov. Användbara system TDDD70 HT 2013 3 http://www.ida.liu.se/~tddd35

Läs mer

Lärande från olyckor och insatser

Lärande från olyckor och insatser Lärande från olyckor och insatser Lärande från olyckor och insatser After Action Review Händelserapport Olycksundersökning Bostadsbrandsundersökning Dödsbrandsrapport After Action Review, AAR är: - en

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer