Kumminsorternas skillnader efter två skördeår: Ylistaro
|
|
- Linnéa Sandberg
- för 3 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kumminsorternas skillnader efter två skördeår: Ylistaro Markku Niskanen och Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN - seminariet Hyvinge, Ilmajoki
2 Sortförsöken MTT Jockis Sort Gintaras Konczwicki Niederdeutcher Prochan Record Sylvia Volhouden Ursprungsland Litauen Polen Tyskland Tjeckien Tjeckien Danmark Holland I spåren av skördevariationerna i kummin Marjo Keskitalo MTT
3 Försökens anläggning och skörd, Jockis Sådd Gödsling: insåningsåret 60 kg N/Ha (ÅY ), skördeåren 80 kg N/ha (ÅY ) Utsädesmängd: 550 st groende frön per kvadrat, vilket motsvarade ca kg groende frön/ha beroende på sort. Ogräsbesprutning med Fenix (aklonifeeni) före och efter kumminets plantbildning (1,5 + 1,0 l/ha). Under skördeåren bekämpades inga ogräs. Kumminmalsbekämpning: Före blomning två gånger Skörd: 2010 tröskade man 3.8 och
4 Försökens anläggning och skörd -Ylistaro Sådd , försöken både på mull- och mineraljord Gödsling: insåningsåret 40 kg N(mulljord) och 50 kg N på mineraljord (ÅY 4), 1.skördeåret 50 kg och 65 kg N/ha (ÅY ) och 2. skördeåret 50 kg och 70 kg N/ha. Utsädesmängd: 550 st groende frön per kvadrat, vilket motsvarade ca kg groende frön/ha beroende på sort. Ogräsbesprutning: Insåningsåret 2009: Fenix 0,5 + Goltix 1,0 + Silwet Gold 0,005 l/ha, 6.7. Agil 1,25 l/ha. 1. skördeåret 2010: Afalon 1 l/ha 2. skördeåret 2011: Fenix 1,5 l/ha
5 Försökens anläggning och skörd -Ylistaro Kumminmalsbekämpning: 2010: Före blomning under tiden tre gånger med Mavrik 0,3 l/ha, dessutom på mulljord en gång Kestac 0,2 l/ha 2011: två gånger före bloming med Mavrik 0,2 l/ha Skörd: 2010 tröskade man 6.8. och
6 Tröskad skörd 2011 Bild 1. Kumminsorternas tröskade skörd I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT
7 Mineraljord Mulljord Bild 1. Kumminsorternas tröskade skörd 2011 i Ylistaro. I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT
8 Mineraljord Mulljord Bild 2. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden 2011 i Ylistaro. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Niskanen MTT
9 Drösat 2011 Tröskad skörd 2011 Bild 2. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden I spåren Kuminan av skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
10 Drösat ( ) kg/ha Drösat (fram tills 29.7) kg/ha Tröskad skörd kg/ha Bild 3. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Marjo Keskitalo MTT MTT
11 kg/ha varissut Drösat sato Skörd 0 Gintaras Gintaras Konczewicki Konczewicki Niederdeutcher Niederdeutcher Prochan Prochan Record Record Sylvia Sylvia Volhouden Volhouden Bild 3. Kumminsorternas tröskade skörd och den drösade frömängden i Ylistaro 2010 (den vänstra stapeln mineraljord, den högra mulljord). I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT
12 Skillnad i skörd 1324 kg Skörd 2011 Skörd 2010 Bild 4. Kumminsorternas tröskade skördar 2010 och I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT
13 Skörd 2011 Skörd 2010 Mineraljord Mulljord Bild 4. Kumminsorternas tröskade skörd i Ylistaro 2010 och I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT
14 Drösat 2011 Drösat 2010 Bild 5. Kumminsorternas drösade frömängd 2010 och 2011 i Jockis. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
15 Drösat 2010 Drösat 2011 Mineraljord Mulljord Bild 5. Kumminsorternas drösade frömängd i Ylistaro 2010 och I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT
16 Drösat 2011 Skörd 2011 Drösat 2010 Skörd 2010 Kuva 6. Kumminsorternas skörd och den drösade frömängden 2010 och 2011 sammanlagt. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT
17 Dygnets medeltemperatur juni 2011 Bild 7. Dygnets medeltemperatur i Jockis. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
18 Bild 8. Förändringar i kumminsorternas planttätheter sedan I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
19 St plantor/m2 Bild 9. Kumminsorternas plantantal st/m2 på våren 2011 ( ) I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
20 mineraljord mulljord st plantor/m2 Bild 9. Kumminsorternas plantantal i Ylistaro 2011 ( ) I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT
21 mineraljord Blommande st plantor/m2 mulljord Bild 9. Kumminsorternas blommande plantantal i Ylistaro 2011 ( ) I spåren av skördevariationerna Kuminan satovaihteluiden i kummin jäljillä Markku Markku Niskanen Niskanen MTT MTT
22 Täcknings-% av rutans areal Bild 10. Seriernas täcknings-% av rutans areal I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
23 NIEDERDEUTCHER SYLVIA Bild 11. Sortförsökens blomning i Jockis 3.6 och (bilder Lahti A och Keskitalo, M) I spåren avkuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Marjo Keskitalo Keskitalo MTT MTT
24 NIEDERDEUTCHER 2011 Bild 12. Sortförsökens blomning i Jockis (övre bilden) och (nedre bilden) SYLVIA 2010 NIEDERDEUTCHER 2011 SYLVIA 2010 I spåren av skördevariationerna i kummin Marjo Keskitalo MTT Kuminan satovaihteluiden jäljillä Marjo Keskitalo MTT
25 Niederdeutcher har mera ovanjordisk massa i förhållande till rotmassan än Sylvia Rotens längd, cm, 8.8 Rotens grovlek, mm, 8.8 Serier st/växt 14.6 Rotens vikt, g, 14.6 Rotens vikt, g, 8.8 Skottens vikt, g, 14.6 Skott g/rot g Bild 13. Jämförelse av de växtdelar hos den svagaste (Niederdeutcher) och den starkaste (Sylvia) sorten 2011, som ur skördens synvinkel är de viktigaste. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
26 TRÖSKNING MOGNAD Bild 14. Frönas drösning i slutet av mognaden ( ) samt i samband med tröskningen I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
27 Skörd Bild 15. Frönas drösning i slutet av mognaden ( ) samt i samband med tröskningen. I spåren av skördevariationerna i kummin Marjo Keskitalo MTT Kuminan satovaihteluiden jäljillä Marjo Keskitalo MTT
28 Effektiva värmesumman var 925,5 grader Bild 15. Den effektiva värmesumman Då kummin var skördemoget var värmesumman 925,5 grader.
29 Slutsatser (1) Betydelsen av sortval: Skillnaden i skörd mellan den bästa och den sämsta sorten var under två år över 1300 kg/ha. De sorter som producerar de svagaste skördarna är känsligare för drösning. De sorter som producerar de svagaste skördarna hade till de minsta plantantalen efter två skördeår. Niederdeutcher blommade och mognade tidigare än Sylvia både 2010 och 2011 Rätt sort kan ge mera euro! I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
30 Slutsatser (2) Skördeplanering Ta i beaktande beståndets ålder Andra skördeåret börjar blomningen ca en vecka tidigare än första året, därav mognar också beståndet tidigare Drösningen börjar redan 1,5 månad efter blomningens början, alltså i mitten av juli Under två år kan drösningen uppgå till nästan 1000 kg/ha (Ylistaro), de bästa sorternas dock enbart 100 kg Rätt tidpunkt för skörden (tidigareläggande) kan ge mera euro! I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT
31 Slutsatser (3) Kummin och växtsäsongens temperaturer Medelskörden i försöken var väldigt låg. I blomningsstadiet i slutet av juni var skördeförutsättningarna goda: beståndet var jämnt täta, inga ogräs, blomningen i tid och jämn, väldigt lite skador av kummingallkvalster (Jockis) Oberoende av detta var alla sorternas skördar under 600 kg/ha? Under blomningen var dygnets medeltemperatur ovanligt hög är dethär orsaken till den låga skörden? I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
32 Slutsatser (4) Nytt sortförsök Nya sortförsök såddes av MTT under Samma sorter, men skördetidpunkten skall utredas noggrannare. I spåren av Kuminan skördevariationerna satovaihteluiden i kummin jäljillä Marjo Keskitalo MTT MTT
33 Tack! Sortförsöken fortsätter även nästa år
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merSortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis
Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning
Läs merOgräsbesprutningens påverkan på kumminskörden
Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för
Läs merTio steg till toppskördar
Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merRåd för produktionen av en bättre skörd
Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja
Läs merOgräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet
Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merEN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012
EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR
Läs merMed en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden
Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna
Läs merKonkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och
Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd
Läs merKännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Läs merSammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet
Sammandrag Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Marjo Keskitalo, Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola, Merja Högnäsbacka, Lauri Jauhiainen, Arjo Kangas, Timo Karhula, Hannu Känkänen, Antti Laine,
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merHandbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016
Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning
Läs merRÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD
RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår:
Skördeår: 2004 ADB-nr: 07A115 Län-fnr: BC-20-2004 Ansvarig: Gunilla Larsson Förs.v: HS Landsbygskonsult AB Utförar ansvarig: Anders Gustafson 0730 39 14 49 Fransåker, MÄRSTA 2004-10-27 13:44 Jbr-omr: 13c
Läs merDelrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök
Sådatum : 2005-05-02 Förfrukt: Höstvete Jordart: ph-värde: R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: Plan: OS7-6- Vårrybs. Sortförsök 2005 ADB-nr: 07A213 Län-fnr: BC-10-2005 Ansvarig: Gunilla Larsson
Läs mer20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton
20 upp och 20 ned 20-20 På jakt efter 450 ton Ett god etablering av oljeväxter innebär Rätt bearbetning Plöjning Plöjningsfritt Spara vatten Spara vatten Spara vatten Så när du vet att det kommer att gro
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merSjukdomssituationen i kummin
Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12
Läs merOdlingsguide för kummin 2001
Odlingsguide för kummin TRANS FARM OY Odlingsguide för kummin Syftet med denna odlingsguide är att ge praktiska grunduppgifter om odlingsteknik för kummin. Någon helt uttömmande och entydig guide är det
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök
Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök ADB-nr: 07A100 Län-fnr: MA-718- Ansvarig vid FFE: Desirée Börjesdotter Förs.v: Magnus Larsson Utförar ansvarig: Sune Helmersson, 070 816 10 52 Fleninge Gunnestorp KATTARP
Läs merEtablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Läs merRÖDSVINGEL Odlingsvägledning
RÖDSVINGEL Odlingsvägledning ODLINGSKALENDER Insåningsåret Insådd i vårstråsäd Insådd i höstvete April: Insådd samtidigt med skyddsgrödan. Maj: Ogräsbekämpning Augusti: Vårsädens stubb putsas vid behov.
Läs merAgrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Läs merSkördeår: P R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T SIDA 1 Institutionen för växtproduktionsekologi
ADB-nr: 07A358 Län-fnr: MC-989-2007 Utförar-ansvarig: Göran Tollmar 0411-53 22 60, 0708-161 060 Förs.v: Rydsgård Gods AB 2007-11-01 15:34 RYDSGÅRD Jbr-omr: 1b A Gödsling kg Medel N P K S 2007-04-09 146
Läs merSkräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merFrö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Läs merPM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Fältforskningsenheten Grödor Skördeår: Plan: OS7-31 Höstrybs. Sortförsök
R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: ADB-nr: 07A073 Län-fnr: BC-201-2003 Ansvarig: Gunilla Lindahl-Larsson Förs.v: Eric Järpdal Utförar ansvarig: Anders Gustavsson 073-039 14 49 S.T Bärby ÖRSUNDSBRO
Läs merNormal såtid ,9 16, ,9 26 Såtid dagar senare ,8 23, ,0 8
Försöksdesign: R E S U L T A T B L A N K E T T SIDA 1 Skördeår: 2010 ADB-nr: 07A542 Län-fnr: E-197-2009 Utförar-ansvarig: S-Å Rydell 070 829 08 34 Förs.v: Vretaskolan Jan Vetemark 2010-09-10 14:03 Järngården
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merInverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden
Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden Christer Nilsson, Område Jordbruk, SLU, Alnarp Rapport för anslag från bl a Södra Sveriges frö och Oljeväxtodlare, Svensk Raps och Partnerskap
Läs merBekämpning av skräppa
Bekämpning av skräppa Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Tre orienterade försök med olika strategier för att kemiskt bekämpa skräppa i starkt valldominerade växtföljder pågår i Sjuhärad. Försöken
Läs merFrån kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning
Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA
Läs merOrienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merBetydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö
Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö Bakgrund På grund av ostadigt väder vid tiden för tröskning blir fröodlingar i Norge vanligtvis direkttröskade. Strängläggning
Läs merFörsök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens
Läs merÅkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Nyheter
Läs merVårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.
Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av
Läs merInhemska proteingrödor med fokus på soja
Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin
Läs merVal av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merFÄLTKORT 2003 OS A018
eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merResultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Läs merÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST
Ogräsbekämpning - generellt i bönor och ärtor Bönor och ärtor är mer känsliga för ogräsmedel än spannmålsgrödor och raps. Det är färre alternativ i marknaden för att bekämpa ogräs i bönor och ärtor. Ogräsbehandlingar
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Oljeväxtareal Sverige 1981, 1989-2017 Rekordareal 2017 105000 ha Källa: www.scb.se & www.sjv.se Uppkomsttid höstraps
Läs merAktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen
ä ö Växtskyddscentralen Tillgängliga preparat mot rapsbagge 2010 Pyretroider Beta-Baythroid Resistens lokalt! IRAC 3 Decis Resistens lokalt! Fastac Resistens lokalt! Karate Resistens lokalt! Sumi-alpha
Läs merOdlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund
Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T Växtproduktionsekologi. Sortprovning. Försöksdesign:
SIDA 1 Skördeår: 2010 Plan: R7-910 Vårraps. Sortförsök Ansvarig: Staffan Larsson ADB-nr: 07A570 Län-fnr: BC-14-2010 Utförar-ansvarig: Hans Brimert 070-602 2684 Förs.v: Hushållningssällskapet 2010-10-08
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merGul lök - tjäna på att odla rätt
nr 123 Gul lök - tjäna på att odla rätt Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Gul lök - tjäna på att odla rätt Gul lök är en av de vanligaste
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder
Läs merHUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN
HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN 24.9 2014 Frågeställningens tre aspekter 1) Insats-insats problematiken Främst en teknologisk fråga
Läs merRapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och Lantmannen 1 Rapsmästaren
Läs merKorn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg
Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merMajsodling från sådd till ensilering
Majsodling från sådd till ensilering en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av Kraftsamling Växtodling i Skåne HIR Malmöhus LRF i Skåne Majsodling. HIR Malmöhus har med medel från Kraftsamling
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Läs merVITKLÖVER Odlingsvägledning
VITKLÖVER Odlingsvägledning Odlingskalender Insåningsåret April - maj Maj Augusti September November - Mars Insådd i stråsäd Utsädesmängd: 1 3 kg/ha, sådjup 1 cm. Ogräsbekämpning. Eventuellt bekämpning
Läs merSpecialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Läs merEtt hot mot Mälardalens höstveteodling?!
Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %
Läs merPM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merEtablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten Vad händer med skördarna? Höstvete + 0,2 % Råg + 1,0 % Korn + 0,7 % Havre + 0,3 % Höstraps + 1,7 % Vårraps - 0,2
Läs merPresentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
Läs merVäxtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merRapsmästaren. öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare
Rapsmästaren öppna svenska mästerskapen i höstrapsodling 2016 Anneli Kihlstrand & Albin Gunnarson Sveriges Frö och Oljeväxtodlare Rapsmästaren 2016 arrangerad av Södra Sveriges Frö och Oljeväxtodlare och
Läs merOgräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver
Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar
Läs merDATUM MÄNGD KG/HA N P K
R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2009 SIDA 1 SÅTT DEN: 20090417 KG/HA: 270 PHVÄRDE: 6.2 0.2 Mavrik 20090713 20090515 DC 12 R E S U L T A T: UTSKRIFTSDATUM: 20110805 Balders Balders Stat: Balders
Läs merOgräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Läs merMaltkorn och Yara N-Sensor
Maltkorn och Yara N-Sensor Knud Nissen & G Pettersson Lantmännen En enda giva på hela fältet är (nästan) LLTID fel Medelkompletteringsbehovet på exempelfältet är 40 kg/ha ehovet är större än medelgiva
Läs merEtablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!
Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning
ALSIKEKLÖVER Odlingsvägledning Odlingskalender Insåningsåret April - maj Maj Augusti September November - Mars Sådd: 2 3 kg/ha, sådjup 1 2 cm. Ogräsbekämpning. Eventuellt bekämpning av ärtvivlar. Insåningsgrödans
Läs merMellangrödor, praktisk provning 2000
Mellangrödor, praktisk provning 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk
Läs merInformation om rörflen 1/2004
1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter
Läs merMINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ
MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel
Läs merSlutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden
Slutrapport för projekt SLV2016-0029 finansierat av SLO-fonden Radsprutning för minskad miljöbelastning och exponering av bekämpningsmedel i höstraps Per Ståhl och Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet
Läs merVäxtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6 0103. Sortförsök med vitklöver Version 2018-04-09n och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Variabelkoder
Läs merSortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:
Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post: albin@svenskraps.se Återigen har sortprovningen av höstrapssorter slagit rekord i Sverige. Under 2010
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merMekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.
Mekanisk ogräsbekämpning Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster Mekanisk ogräsbekämpning Åtgärder i växande gröda Radhackning Ogräsharvning Övriga åtgärder Åtgärder före sådd Stubbearbetning, plöjning
Läs merVåroljeväxter. Sorter och odlingsteknik
Av Johan Roland, Lanna försöksstation E-post: johan.roland@slu.se er och odlingsteknik Våroljeväxter Vårrapsodlingen fortsätter att öka Hybridsorterna dominerar i antal provade sorter och även avkastningsmässigt
Läs merRapport från 20/20 projektet
Rapport från 20/20 projektet Exempel söder om Uppsala sommaren 2008 29/5 0,25 Sumi Alpha 4/6 +6 dagar 0,25 Sumi Alpha 9/6 +5 dagar 0,1 Mavrik 15/6 +6 dagar 0,2 Mavrik 25/6 +10 dagar 0,3 Biscaya Fältet
Läs merP R E L I M I N Ä R A R E S U L T A T Växtproduktionsekologi. Försöksdesign: Sådatum : Förfrukt: Vårkorn. ph-värde:
SIDA 1 Skördeår:2014 ADB-nr: 07A763 Län-fnr: LB-244-2013 Utförar-ansvarig: Ingrid Hansson 0708 945379 Förs.v: Thomas Persson 2014-07-31 8:27 Nöbbelöv 61 272 92, SIMRISHAMN Jbr-omr: 4B B Gödsling kg/ton
Läs mer