Handbok över kumminodling Handbok över kumminodling 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016"

Transkript

1 Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016

2

3 INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning 6. Gödsling 7. Ogräsbekämpning under insåningsåret 8. Ogräsbekämpning under skördeåren 9. Exempel på besprutningar 10. Problemogräs (baldersbrå) 11. Problemogräs (kvickrot) 12. Problemogräs (flyghavre) 13. Problemogräs (tistel) 14. Skadedjur i kummin (kumminmalen) 15. Skadedjur i kummin (kummingallkvalster) 16. Växtsjukdomar 17. Tröskning 18. Torkning 19. Lagring 20. Rengöring 21. Stödregler för kummin 21.1 Maximala gödslingsgivor enligt miljöersättningens krav 21.2 Markkartering 22. Sammanställning över bekämpningsmedel för kummin 23. Tankblandningar för bekämpningsmedel 24. Effekttabell för ogräs

4 FÖRORD Kummin är numera en etablerad odlingsväxt i Finland och har i drygt 10 års tid odlats mera omfattande. År 2015 odlades kummin på ha. Kummin som odlas i Finland är omtyckt utomlands och därför exporteras nästan all kummin. Försäljningen sker till ett 40-tal länder och Finland står för hela 28 % av världens kumminproduktion. Det är inte svårt att odla kummin. Men det kräver större omsorg än t.ex. spannmålsodling. Det finns förutsättningar för en lyckad kumminodling om man följer våra odlingsrekommendationer. Fördelen med att man sätter in kummin i växtföljden på den egna gården är: 1. Att samma maskiner som för spannmålsodling kan användas. 2. Jämnar ut arbetstoppar (kummin sås efter spannmål men tröskas tidigare). 3. Mångårig växt =mindre arbetstimmar och lägre maskinkostnad. 4. Kräver mindre mindre utrymme (volymer). 5. Bra förfruktsvärde (passar utmärkt i växtföljden med t.ex. spannmål). Kumminets egenskaper som förväxt är förträffliga eftersom den: 1. Luckrar upp jorden tack vare dess djupa pålrot. 2. Förebygger markpackning. 3. Ger kvävetillskott tack vare luckringen. 4. Förbättrar humusbalansen tack vare stor växtmassa (roten främst). 5. Bryter andra växters sjukdomskedja. 6. Gynnar mikroblivet i marken. Tack vare ett intensivt utvecklingsarbete i samarbete med bl.a. Berner Ab och Luke finns numera bekämpningsmedel som fungerar mot ogräs. Därtill finns användningsmängder och besprutningstidpunkter utprovade. Utvecklingsarbetet avstannar inte utan fortsätter oavbrutet. Vi informerar med jämna mellanrum om nyheter kring kumminodlingen på vår hemsida: Gå in där och bekanta dig! Närpes i december 2015 Caraway Finland Ab Dan Kjällberg, fabrikschef Karosserivägen NÄRPES info@carawayfinland.fi 2

5 1. Vilken typ av växt är kummin? Kummin (Carum carvi) är släkt med moroten och hör till familjen flockblomstriga. Kummin bildar inte blomma det första året utan bildar enbart en stark huvudrot. De plantor som bildar tillräckligt tjock rot (minst 5 mm tjock) på hösten, blommar och ger skörd följande år. Kumminplantan är inte känslig för köldgrader, däremot nog i blomningsskedet. Kummin ger således ingen skörd första året (insåningsåret). Under skördeåret börjar kumminplantan växa snabbt på våren. Blomningen sker före midsommar. Det innebär att kummin är skördemoget redan under första halvan av augusti. Frön från sidoskotten mognar lite senare än huvudfröna. Den huvudsakliga skörden kommer dock från sidoskotten. Kummin övervintrar och producerar skörd även långt upp i norra Finland. Tidigare brukade kummin drösa lätt men numera odlas sorter som Rekord och Prochan, vilka inte drösar. Det betyder att man inte behöver skynda med tröskningen. Kummin lägger sig sällan. Kumminplantan dör efter att den gett skörd. Kummin kan ändå skördas flera år efter varandra eftersom en del av plantorna inte bildar tillräcklig rottjocklek under insåningsåret. Dessa plantor fortsätter att utvecklas och ger skörd under följande år. Därför har mängden utsäde och täthet betydelse för hur många år kummin kan skördas. Kumminets trumfkort är den aromrika oljan. Oljehalten är vanligtvis mellan 2-4 %. Kummin används mest som krydda inom livsmedelsindustrin i bröd eller drycker. Kummin av andra klass destilleras till kumminolja. Den används inom kosmetik- och läkemedelsindustrin. Kummin som odlas i Finland kan mycket väl konkurrera med andra länder beträffande skördemängd och oljehalt. Medelskörden är vanligtvis kg/ha. I bästa fall har t.o.m skördar mot 2500 kg/ ha noterats. Skördemängden kan växla stort från år till år. Kummin bildar en kraftig rot som förbättrar markstrukturen. 3

6 2. Hurudant skifte passar för kummin? Kummin trivs bäst på ett välkalkat och väldränerat skifte. Försök i mån av möjlighet att undvika svackor i skiftet. Kumminplantor som lämnar att stå i vattensamlingar drabbas av syrebrist och dör om inte vattnet fås bort i tid. Försök att hitta ett skifte med sparsam ogräsförekomst. De svåraste ogräsen i kummin är baldersbrå och tistel. Man kan redan föregående år påbörja bekämpningen av dessa ogräs i spannmål med t.ex. Ariane S. Numera finns emellertid bekämpningsmedel som fungerar i kumminodling mot baldersbrå och tistel (se sidorna 8,9,11,16). Däremot rekommenderas inte Ally Class, Mustang Forte, CDQ och Lancelot föregående år, eftersom dessa kan försvåra kumminets groning. Mineral- och lerjordar passar bäst för kummin. Mulljordar är inte lika bra eftersom ogräsförekomsten är större och eftersom markverkande bekämpningsmedel fungerar sämre på marker med högre mullhalt. Även övervintringen kan vara sämre på mulljordar. Den bästa förfrukten är spannmål. Med rybs eller raps som förfrukt ökar risken för angrepp av bomullsmögel. Timotej och övriga gräs kan fungera före kummin men då krävs en lyckad glyfosatbehandling. Oberoende av förfrukt rekommenderas en glyfosatbehandling före insådd av kummin. 3. Bearbetning och sådd Den rekommenderade såtiden sträcker sig under en lång period. Kummin kan sås under tiden majjuni. T.o.m. sådd efter midsommar kan lyckas men då krävs att väderförutsättningarna är gynnsamma under sensommarens och höstens lopp. Eftersom kumminfröet är litet är en jämn jordbearbetning önskvärd. Fröet sås så nära markytan som möjligt (ca 1-2 cm djup). Faller fröet djupare än 2 cm försvårar det groningen avsevärt. Kummin kan sås med vanlig såmaskin d.v.s med radavståndet 12,5 cm. Man kan t.o.m låta fröet falla direkt till marken från sålådan på marker med högre mullhalt. På torrare jordar t.ex. lermarker är det dock önskvärt att fröet sås via såbillarna. Kummin gror långsamt, i normala fall syns de första plantorna efter 2-3 veckor. Groningen underlättas av varmt och fuktigt väder. En jämn uppkomst av kummin underlättar ogräshanteringen. Ogräsen gynnas i fläckar där kummin inte förekommer. Kummin kan även sås med direktsåmaskin. Det kräver dock ännu noggrannare ogräsbekämpning Kumminplantan blommar i juni under skördeåret. 4

7 4. Utsädesmängd Utsädesmängden är ca 15 kg/ha, beroende av grobarhet, önskad täthet och tusenkornsvikt. Rekommenderad såtäthet är grobara frön /m 2. Tusenkornsvikten är vanligtvis 3 gram. Utsädesmängden kan beräknas med följande formel: såtäthet st/m 2 x tusenkornvikt g grobarhet % För att bestämma en exakt utsädesmängd rekommenderas att vridprov utförs. Forskning har visat att en lägre utsädesmängd höjer den årliga kumminskörden men på färre år. Med högre utsädesmängd kan kummin skördas fler antal år men ger lägre skörd per år. Flera än 2 skördeår rekommenderas ändå inte eftersom ogräsen tilltar och skördemängderna blir allt sämre med åren. 5. Kalkning Rekommenderat ph-värde för kummin är klassen god eller 6-6,5 för mineraljordar och 7 för lerjordar. Kalkningen bör helst utföras på hösten eller på vintern före kumminsådd. Kalkning på skördedugligt kummin rekommenderas inte. 6. Gödsling Behovet av gödsling varierar från skifte till skifte. Därför bör analys från markkartering i första hand ligga till grund. Kontrollera tillåtna gödslingsgivor om du är med i miljöersättningssystemet. Gödselbehovet kan indelas i behov under insåningsår och skördeår: Insåningsår: (kg/ha) Kväve Fosfor Kalium Mineraljordar Lerjordar Skördeår: (kg/ha) Kväve Fosfor Kalium Mineraljordar Lerjordar Stallgödsel kan med fördel användas i kummin i synnerhet under insåningsåret. Oftast innehåller stallgödsel mera fosfor och kalium vilket kummin behöver under insåningsåret. Fosforgödslingen har för övrigt bättre effekt under insåningsåret eftersom gödseln då kan myllas in. Utav spårämnen har bor betydelse för fröbildningen. Valet av gödsel beror alltså på markens näringsinnehåll. En gödsel som passar ganska ofta till kummin är Yara Y6 (17-4,6-10). Gödsling under skördeåret får påbörjas så fort marken bär. Det är tveksamt om stallgödsel kan rekommenderas under skördeåren eftersom det kan innebära förhöjda bakteriehalter såsom kolibakterier i skördat kummin. Efter skörd har det visat sig att tilläggsgödsling av kväve kg/ha ger starkare plantor och därigenom möjlighet till större skörd följande år. Miljöstödets krav (bl.a. gödsling) på kummin presenteras på sidan 15. 5

8 Gödslingen får under skördeåret påbörjas så fort marken bär. 7. Ogräsbekämpning under insåningsåret Det är under insåningsåret som grunden för en lyckad ogräsbekämpning görs. Det bästa resultatet från ogräsbekämpningen får man genom att använda både mark- och bladverkande bekämpningsmedel. Eftersom kummin gror långsamt, t.o.m. uppemot 3 veckor, är markverkande medel i synnerhet viktiga. Effekten från dessa är bättre om besprutningen kan utföras på fuktig jord. Markverkande bekämpningsmedel ger sämre effekt på mullrika jordar. Rekommenderas att besprutningen sker minst två gånger. Första gången ungefär 10 dagar efter sådd före kumminplantans uppkomst. Det är viktigt att kummin inte har hunnit bilda planta (före hjärtbladsstadiet = 2 släta blad) eftersom en ung kumminplanta tål besprutning dåligt. Andra besprutningen görs när kumminplantan har bildat ett eller två örtblad (taggigt blad). Som komplettering till kemiska besprutningar kan kummin ännu under sommaren avmejas med slåttermaskin. Kummin klarar slåtter flera gånger under en sommar/höst. Exempel på en lyckad ogräsbekämpning och etablering av kummin. 6

9 8. Ogräsbekämpning under skördeåren Ifall ogräsbekämpningen har varit framgångsrik under insåningsåret är bekämpning under det första skördeåret obehövlig. Om man ändå är tvungen att bekämpa fröogräsen är det skäl att besprutningen görs tidigt i maj månad innan kumminplantan har hunnit täcka markytan. Markverkande bekämpningsmedel har bättre effekt om den träffar marken. Ogräsförekomsten brukar öka med tiden i kummin och därför kan man följa med om behov uppstår för ogräsbekämpning under följande skördeår. Vi rekommenderar ändå inte en långvarig kumminodling (inte mera än 2 skördar) eftersom ogräsförekomsten ökar så mycket att den sänker kumminskörden eller skörden uteblir helt och hållet. I så fall är det bättre att plöja ned och så t.ex. spannmål efteråt för att på det viset bekämpa problemogräs. Bekämpning av kumminmalens larver. 7

10 9. Exempel på besprutningar: FÖRBEREDELSER: Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) Svårbekämpade ogräs I t.ex. spannmål föregående år Ariane S 1,75-2 l såsom baldersbrå, tistel osv Kvickrot På hösten efter spannmåls- Glyfosat enligt anvisningar tröskning eller på våren före jordbearbetning och sådd av kummin. INSÅNINGSÅRET: INSÅNINGSÅRET Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) A Fröogräs 1:a besprutningen görs Alternativ 1: Fenix 0,75-1,0 l + Goltix 1,0-1,5 kg efter sådd men före Alternativ 2: Fenix 0,75-1,0 l + Senkor SC 0,2 l kummin har grott. (ca 10 dagar efter sådd) Alternativ 3: Fenix 0,5-1,0 l + Senkor SC 0,2 l + Stomp 2 l B Fröogräs 2:a besprutningen görs då kummin har 2 örtblad Alternativ 1: Fenix 0,3 l + Goltix 0,7 kg + Lentagran 0,3 kg Alternativ 2: Fenix 1 l + Goltix 1 kg (taggigt) Alternativ 3: Fenix 1 l + Stomp 2 l C Kvickrot När kvickroten har Alternativ 1: Targa 2 l + fästmedel 4-6 blad Alternativ 2: Targa 3 l D Tistel När kummin har Matrigon g/ha + minst 7 blad, Baldersbrå augusti-september 8

11 DET FÖRSTA SKÖRDEÅRET: DET FÖRSTA SKÖRDEÅRET Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) A Fröogräs Tidigt på våren före Alternativ 1: Goltix 0,75-1,5 kg marken täcks B Kvickrot När kvickroten har Alternativ 1: Targa 2 l + fästmedel blad Alternativ 2: Targa 3 l Flyghavre B Kummin- Från när larverna har Alternativ 1: Karate Zeon 0,05-0,075 l malens kläckts fram tills kummin Alternativ 2: Cyperkill 250 EC 0,1 l larver blommar Alternativ 3: Mavrik 0,2 l OBS! Mavrik orsakar stor risk för rester i kummin och kan bara användas i närhetten av bisamhällen. C Baldersbrå Efter kummintröskning, Matrigon g/ha (tistel) augusti-september 9

12 DET ANDRA SKÖRDEÅRET: DET ANDRA SKÖRDEÅRET Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) A Fröogräs Tidigt på våren före Alternativ 1: Goltix 0,75-1,5 kg marken täcks B Kvickrot När kvickroten har Alternativ 1: Targa 2 l + fästmedel 4-6 blad Alternativ 2: Targa 3 l B Kummin- Från när larverna har Alternativ 1: Karate Zeon 0,05-0,075 l malens kläckts fram tills kummin Alternativ 2: Cyperkill 250 EC 0,1 l larver blommar Alternativ 3: Mavrik 0,2 l OBS! Mavrik orsakar stor risk för rester i kummin och kan bara användas i närheten av bisamhällen. AVSLUTA KUMMINODLINGEN: C Objekt Tidpunkt Behandling (mängd per hektar) Avsluta kummin Efter tröskning. Glyfosat enligt anvisningar på hösten 10

13 10. Problemogräs (baldersbrå) Problemogräs nummer 1 är baldersbrå. Baldersbrå kan antingen vara vår- eller höstgroende. Vårgroende exemplar kan bekämpas i ett tidigt skede och höstgroende på sensommaren (se sidorna 8,9,16,17). Om det enbart förekommer enstaka plantor på skiftet, rekommenderas att kan dessa plockas bort för hand. Höstgroende plantor kan fortsätta att växa följande år. Undvik även att sprida baldersbråfrön genom tröskan eftersom baldersbrå hör till våra frörikaste ogräs. En planta kan innehålla t.o.m frön. Det svåraste ogräset i kummin är baldersbrå. 11. Problemogräs (kvickrot) Kvickrot är inte svårbekämpad i kummin eftersom effektiva bekämpningsmedel finns som kan användas i kummin (se sidorna 8,9,10,16). Dessutom kan glyfosatbehandling göras redan på hösten året före kummin sås eller på våren före markberedningen påbörjas. Undvik att använda bekämpningsmedel sent under skördeåren eftersom det finns risk för rester i kumminskörden! 12. Problemogräs (flyghavre) Flyghavre kan bekämpas med samma medel som kvickrot (se sidorna 8,9,10,16). Flyghavre förekommer mest under insåningsåret, några plantor kan gro under första skördeåret men därefter syns inte flyghavre längre till. Detta eftersom flyghavrefrön kräver att marken brukas för att de ska börja gro. Flyghavrefrön ligger då i groningsvila i marken men väcks till liv igen när kummin plöjs ner. 13. Problemogräs (tistel) Matrigon 72 SG kan användas mot tistel på sensommaren under insåningsåret (se sidorna 8, 9, 16 och 17). Det kan även användas under skördeåren efter tröskning men då är det tveksamt om effekten är tillräcklig mot tistlar. Eftersom Matrigon är helt bladverkande bör en avmejning utföras av tistelblommor och knoppar 1-2 veckor före Matrigon-besprutning. På det viset koncentras tistelns energi till bladen och effekten förbättras. Kummin bör vara i 7-bladsstadie då besprutningen görs. 11

14 14. Skadedjur i kummin (kumminmalen) Den värsta skadegöraren i kummin är kumminmalen (Depressaria daucella). En utebliven bekämpning innebär troligtvis en utebliven kumminskörd! Den ska bekämpas varje skördeår men inte under insåningsåret. Egentligen bekämpas kumminmalens larv. Den uppstår när äggen har kläckts och den kryper fram för att börja äta blomknoppar och blommor. Det sker när värmesumman har överstigit 200 grader och brukar vanligtvis uppnås i månadsskiftet maj-juni. Då brukar även de första kumminblommorna framträda. Värmesumman kan man kontrollera genom att skicka ett textmeddelande till nummer (Meterologiska institutet) och skriva Lämpösumma mellanslag ortens namn. Svaret kommer omedelbart. Bekämpningen kan man göra två gånger (se sidorna 9,10,16). Den andra besprutningen görs en vecka efter den första. Eftersom pyretroiderna enbart dödar larverna bör man inte ha för bråttom med första besprutningen. Låt äggen kläckas och larverna krypa fram först! Eftersom pyretroiderna enbart har kontaktverkan, förbättras effekten genom att tillsätta fästmedel. Det biologiska preparatet Turex har enbart magverkan mot larverna. De måste äta av de behandlade växtdelarna för att kunna bekämpas. Preparatet har bäst effekt mot små larver. Turex kan användas under blomningen utan risk för pollinerande insekter och bekämpningsmedelsrester i skörden. 15. Skadedjur i kummin (kummingallkvalster) En kumminlarv. Kummingallkvalster (Aceria carvi) är en relativt ny skadeinsekt som har ökat i takt med att kumminodlingen har ökat i Finland. Kvalstret som bara är 0,2 mm stort övervintrar i kumminets bladskott. Den förökar sig snabbt och kan producera flera generationer under en sommar. Dess skador är lätt att upptäcka då blommorna blir ljusröda och blomkålsaktiga. Därefter torkar blommorna och fröbildningen uteblir. Kvalstret kan förorsaka märkbara skördeminskningar. Den sprider sig från ett skifte till ett annat med hjälp av arbetsmaskiner och vinden. Det finns inga kemiska bekämpningsmedel för närvarande. Enbart genom växtföljd kan man minska kummingallkvalstrets förekomst. Förebygga kan man även genom att nya kumminskiften anläggs några hundratal meter längre bort. 12

15 16. Växtsjukdomar Bomullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum) är en växtföljdssjukdom som förekommer ganska allmänt i kummin. I likhet med rybs infekterar den kumminplantans stam med skördeförluster som följd. Bomullsmöglet kan överleva i marken under flera år som sklerotie. Vid tröskningen kommer små, svarta, mösspillningsliknande sklerotier med i kumminskörden och försämrar dess kvalité och värde. Bomullsmögel kan bekämpas med godkänt svampmedel t.ex. Amistar. Det bästa är dock att undvika rybs i växtföljd med kummin medan t.ex. spannmål i växtföljden har en putsande funktion av bomullsmögel. Kemisk bekämpning anses inte vara nödvändig. 17. Tröskning Kummin blir tröskningsfärdigt i augusti strax före eller samtidigt som tidigt korn tröskas. Mognaden sker ojämnt. Först mognar huvudblommorna högst upp men det är sidoskotten som ger största skörden. Odlar man sorter som Rekord och Prochan behöver man inte ha bråttom med tröskningen eftersom de inte drösar. Lättare drösar däremot Sylvia, Niederdeutscher och Volhouden och dessa borde man börja tröska så fort det bara är möjligt. Tröskningen kan utföras med vanlig skördetröska. Tröskan kan ställas in efter handbokens instruktioner. Om kummin inte nämns kan rybsens inställningar användas. Kummin bör tröskas så försiktigt som möjligt för att minska drösningsrisken. Därför kan man ta bort stråskiljarna och inmatningshaspeln ska ställas bakåt, hållas högt och köras på låga varv. Om strån ännu sitter fast i fröet bör slagskoavståndet minskas. Rekommenderas att halmkupans alarm kontrolleras före tröskning. Fukthalten är vid tröskning vanligen mellan %. Tröskningen kan inledas inom augusti månad 13

16 18. Torkning Mikrobverksamheten ökar snabbt i kummin efter tröskning och därför bör torkningen inledas direkt. Mögelangripet kummin duger inte till livsmedelsanvändning. Kummin kan antingen torkas i varmluftstork eller i kalluftstork: I varmluftstork rekommenderas en torkningstemperatur mellan grader. En för hög torkningstemperatur minskar oljehalten i kummin. Torkens behandling av kumminfröna bör vara så mild som möjligt eftersom oljehalten minskar när fröet skadas. Vid behov kan cirkulationshastigheten minskas. Det kan även vara skäl att strypa insugningsluften om torken har en tendens att blåsa bort kumminfrön. Det kan i sin tur innebära att torkningstemperaturen stiger för högt och ett mindre munstyck bör då användas i oljebrännaren. Även varma sensommardagar kan innebära hög torkningstemperatur. Fördelen med kalluftstork är att små partier är enklare att torka. Små frön kan eventuellt falla genom gallret och det kan avhjälpas genom att breda ut en fiberduk i botten. Tilläggsvärme kan med fördel användas. Kummin torkas så att dess fuktighet underskrider 11 %. 19. Lagring Kummin kan lagras i silos, vagn eller i storsäckar. Engångssäckar för lagring och transport kan köpas från oss. När kummin lagras är det viktigt att det täcks för att undvika fågelspillning m.m. Om kummin lagras i storsäckar, bör det lagras torrt t.ex. på träpallar. I annat fall finns risk för att fukt kan dras in med mögelbildning som följd. 14 Engångsstorsäckar för lagring och transport kan köpas från Caraway Finland.

17 20. Rengöring När kummin hanteras är det viktigt att hela hanteringskedjan är rengjord såsom t.ex. traktorkärran. Men även efteråt när spannmål eller rybs skördas kan den starka aromen från kummin sitta i. Det beror till största delen på att kumminfrön har lämnat i hörnen på tröskan eller i torken. Detta påverkar inte nämnvärt foderspannmål men före vete-, maltkorns- eller rybströskning kan man först låta lite spannmål cirkulera både i tröskan och i torken och därefter tömma bort. 21. Stödregler för kummin Stöden för 2016 är enligt följande: Stödområde A och B C1 C2 Grundstöd Förgröningsstöd LFA Miljöersättning Allmänt hektarstöd TOTALT Kummin kan räknas in i arealen för växttäcke vintertid. Har man 20 % växttäcke får man 4 /ha, 40 % växttäcke ger 18 /ha, 60 % växttäcke ger 36 /ha och 80 % växttäcke ger 54 /ha Maximala gödselgivor enligt miljöersättningens krav: Miljöersättningen tillåter kvävegödsling: (både insånings- och skördeår) - max. 90 kg/ha för mullfattiga och mullhaltiga jordar - max. 80 kg/ha för mullrika jordar - max. 70 kg/ha för mycket mullrika jordar - max. 50 kg/ha för organogena jordar Miljöersättningen tillåter fosforgödsling, beroende på markens bördighetsklass: (både insånings- och skördeår) - dålig -> max 28 kg/ha - rätt dålig -> max. 28 kg/ha - försvarligt -> max. 20 kg/ha - tillfredsställande -> max. 12 kg/ha - god -> max. 8 kg/ha - hög -> 0 kg/ha - betänkligt hög -> 0 kg/ha Begränsningen av fosfor baserar sig således på markens bördighetsklass. 15

18 21.2 Markkartering Vid odling av kummin ska markkartering utföras vart 5:e år. Tidigare gällde vart 3:e år. 22. Sammanställning över bekämpningsmedel för kummin: Produktnamn Användning Tidpunkt Fenix Goltix 70 WG Boxer Lentagran WP Stomp Senkor SC Matrigon 72 SG Mistral/Metro Targa Super Karate Zeon Mavrik 2F Cyperkill 250 EC Turex 50 WP Olika glyfosatpreparat Fröogräs Fröogräs Fröogräs Fröogräs Fröogräs Fröogräs Bredbladiga ogräs Bredbladiga ogräs Rotogräs Kumminmal Kumminmal Kumminmal Kumminmal Får användas på grundvattenområde Insåningsår Insåningsår + skördeår Insåningsår + skördeår(efter skörd) Insåningsår Nej Insåningsår Insåningsår Insåningsår + skördeår Insåningsår (minst 5 kumminblad) Insåningsår + skördeår Skördeår Skördeår Skördeår Nej Skördeår Rotogräs Insåningsår 16 Vissa Får användas två år efter varandra 6h Nej Nej Regntåligt h 2h 1h 2-4 h 1-2 h 6h 2-4 h 1h 1-2 h 2h 12 h 1-6 h

19 23. Tankblandningar för bekämpningsmedel Tankblandningar vid besprutning av kummin Roundup Ace Stomp 3 Stomp 1 Får blandas Boxer 3 3 Boxer 2 Får inte blandas Fenix Fenix 3 Blandningsmöjligheten okänd Senkor SC Senkor SC 4 Blandningen onödig, olika besprutningstidpunkter Goltix Goltix Lentagran Lentagran Matrigon Matrigon Karate Zeon Karate Zeon Turex Turex Mavrik Mavrik Targa Targa Silwet Gold Silwet Gold OBS: Informationen i tabellen är endast riktgivande. Besprutningsvattnets egenskaper, varierande förhållanden, odlingssätt, skillnader mellan sorter och andra yttre faktorer kan inverka på preparatens skaderisk i blandningar Ansvaret för de använda blandningarna ligger hos användaren. 24. Effekttabell för ogräs Fenix Goltix 70 WG Lentagran WP Boxer Senkor SC Stomp Svinmålla Dån Bekämpningseffekt: Snärjmåra Våtarv % Baldersbrå 2 4* 3 2 4* % Gatkamomill % Åkerbinda <50 % Trampört ingen effekt Harkål uppgifter saknas Plister Jordrök Källa: Spergel Puutarha & Kauppa Åkerförgätmigej / 2011 Åkerviol Pentti Ruuttunen, Luke Korsört Matias Rönnqvist, Berner Lomme * Matias gäller på Rönnqvist, litet plantstadium Berner Åkerrättika * gäller på litet plantstadiu Penninggräs Åkergyllen Korsblomstriga Vitgröe Matrigon 17

20 Karosserivägen Närpes, Finland info@carawayfinland.fi

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.

VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S. VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:

Läs mer

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig

KARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker

olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten- L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:

Läs mer

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.

Läs mer

Integrerad växtodling på Logården

Integrerad växtodling på Logården Integrerad växtodling på Logården 1992-2004 HS Skaraborg rapport nr 1/05 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Integrerad odling Med integrerad odling menas

Läs mer

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna

Läs mer

Kemisk ogräsbekämpning 2011

Kemisk ogräsbekämpning 2011 Kemisk ogräsbekämpning 011 Innehållsförteckning Ogräsbrev nr 1. 011-04-11 Anpassa dosen efter villkoren... Dosnycklar... 3 Ogräsens indelning... 4 Var rädd om vattnet... 5 Höstsäd höstbehandling gräs-

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

79:- Trädgårdens dag söndagen den 11/9. Rosa ölandstok. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap

79:- Trädgårdens dag söndagen den 11/9. Rosa ölandstok. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Trädgårdens dag söndagen den 11/9 Spara 31:-/planta Rosa ölandstok. Potentilla fr. Lovely Pink 79:- Ord. 110:- Kompakt buske

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08

BANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08 BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring.

SPECIMEN. Insektsmedel. Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. Mavrik 2F Insektsmedel Meget effektiv bekæmpelse i knop stadiet, og skåner nyttedyr under blomstring. För användning i ärter, höstraps, lin, potatis, stråsäd och vårraps enligt bruksanvisningen, som anges

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman Så perenner - så här kan du göra! Publicerad: 2012-01-03 Det kliar i många gröna fingrar nu. Så snart det nya året börjar blickar vi framåt mot en ny vår och sommar och vi vill börja så fröer! Perennerna

Läs mer

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering

Läs mer

Aloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug.

Aloysia citridora. BLOMNING Små svagt lila blommor i juli-aug. Växtlista Aloysia citridora Små svagt lila blommor i juli-aug. Bladen är gröna lansettliknande. Det är en vedartad liten buske som med åren kan likna ett litet miniatyr träd 60-80 cm hög. Både blad och

Läs mer

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16

Läs mer

Greppa Marknaden 12.6.2013

Greppa Marknaden 12.6.2013 Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

KUMMIN PÅ SKÅNSKA TRÄDGÅRDSLIV VÅREN 07

KUMMIN PÅ SKÅNSKA TRÄDGÅRDSLIV VÅREN 07 KUMMIN PÅ SKÅNSKA AV A N N A W E N D T KUMMIN RUVAR PÅ FANTASTISKA SMAKER. INTE BARA SOM SNAPS- ELLER KRÄFTKRYDDA. MEN DEN HAR TYVÄRR BLIVIT LITE BORTGLÖMD. SLÄPP FRAM DEN UR SKAFFERIET & NJUT AV DE SMAKPOTENTA

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Att odla kryddväxter enkelt, vackert, väldoftande och gott!

Att odla kryddväxter enkelt, vackert, väldoftande och gott! Att odla kryddväxter enkelt, vackert, väldoftande och gott! Av: Katarina Kihlberg Det finns flera goda anledningar till att odla sina egna kryddor för den goda smakens skull, för doften och skönheten och

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall

Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Kompostering Hushålls- och trädgårdsavfall Ta chansen och ta hand om ditt avfall samtidigt som du gör något nyttigt av det! Genom att kompostera ditt eget köks- och trädgårdsavfall skapar du själv ett

Läs mer

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA

Läs mer

Produktfakta Medlets verkan : Ogräsmedel Registreringsnummer : 5002 Behörighetsklass : 2L Formulering. : 1 liter. Användningsvillkor

Produktfakta Medlets verkan : Ogräsmedel Registreringsnummer : 5002 Behörighetsklass : 2L Formulering. : 1 liter. Användningsvillkor Legacy 500 SC OGRÄSMEDEL Reg. 5002. Behörighetsklass 2L. Endast för yrkemässigt bruk efter särskilt tillstånd. Godkänd för bekämpning av örtogräs i följande grödor: Höst- och vårvete, höst- och vårkorn,

Läs mer

Perennmatta. Perennmatta

Perennmatta. Perennmatta 118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Slutrapport Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland, projektledare Ann-Marie Dock-Gustavsson, Jordbruksverket Finansierat av Jordbruksverket Linköping

Läs mer

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge Titel: Utgiven av: Författare: Copyright: Arealbaserade

Läs mer

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Jordbruksinformation 21 2003 Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson,

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.

Läs mer

INFORMATION DE NYA REGLERNA OM ANDRAHANDSUTHYRNING

INFORMATION DE NYA REGLERNA OM ANDRAHANDSUTHYRNING HSB INFORMATION DE NYA REGLERNA OM ANDRAHANDSUTHYRNING Bakgrund Den 1 juli 2014 började nya regler om andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet gälla. De nya reglerna innebär två nyheter. Den första

Läs mer

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med

VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med VÄXTFÄRGNING FÖR NYBÖRJARE med teljé dda FÖRORD: Jag kommer beskriva denna växtfärgningsprocess som om jag växtfärgade endast en garnhärva. Varför då? Jo, för texten är främst för den som aldrig växtfärgat

Läs mer

29:- Äntligen sommar. Lavendel. /st. Spara 20:-/st. Ord. 49:- En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap

29:- Äntligen sommar. Lavendel. /st. Spara 20:-/st. Ord. 49:- En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Äntligen sommar Spara 20:-/st Lavendel. Lavandula 29:- angustifolia. Ord. 49:- /st Lavendel blommar länge, lavendel doftar

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar. 27 goda orasaker att plantera lök i höst. eller. www.exoticgarden.

Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar. 27 goda orasaker att plantera lök i höst. eller. www.exoticgarden. 2015, Exotic Garden Höstnyheter 2015 Vi presenterar 24 olika höstlöks nyheter och 3 nya vitlökar eller 27 goda orasaker att plantera lök i höst Darwinhybridtulpanerna är kraftiga och ståtliga, ca 60 cm

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Ekologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd

Ekologisk odling av grönsaker på friland. Växtföljd Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtföljd Växtföljd Text och foto: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Växtföljden är ett viktigt redskap för växtnäringsförsörjning, ogräsreglering och

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 17/ Datum Dnr 8.6.20 1692/14/20 Ikraftträdelse- och giltighetstid 24.6.20 - tills vidare Ändrar Bilagorna 1, 2 och 3 till jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått)

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått) 1 / 5 BRUKS- OCH MONTERINGSANVISNING Tack för att du valde bojkorgen Basketbuoy från Finland. Bojkorgen är till för att förtöja högst 2,2 m breda båtar under 800 kg. Båten kan ligga högst - cm djupt beroende

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling

Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling Denna hjälpreda tillhör: Beställning sker via E-post: info@distributionsservice.se Telefon: 08-550 949

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

Bekämpningsmedelsregistret

Bekämpningsmedelsregistret Bekämpningsmedelsregistret Lathund Mall-id: MAG-0007, 2014-10-22 Kemikalieinspektionen Postadress Besök & leverans Faktureringsadress Telefon & fax Internet Org nr Box 2 172 13 Sundbyberg Esplanaden 3A

Läs mer