Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Transkript

1 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion. Led A 12,5 cm radavstånd B 25 cm radavstånd C 5 cm radavstånd* * Led C är egentligen 2 rader med 5 cm mellanrum med 45 cm radavstånd. Detta upplägg gav exakt samma inställning vad gäller utsädesmängd. Risken för stopp i slangarna eliminerades. Det innebär att det inte var en rad utan en typ av bredsådd med 5 cm bredd. Harvning och hackning: Första hackningen utfördes 12/5 och den andra hackningen utfördes inte. Väderlek och utvecklingen av grödan gjorde att jag bedömde att en andra hackning skulle göra mer skada än nytta. Mycket regn under andra halvan av maj och i början av juni gjorde att hackningen inte kunde genomföras. I led A genomfördes ingen åtgärd. Tistelräkning: Utfördes 11 maj före första hackningen. I varje parcell räknades alla tistlar inom en yta 2 * 3 m. Övriga rotogräs graderades med en relativ skala -1 % täckning. Täckningsgrad av rotogräs samt ogräsräkning genomfördes 24 juni och täckingsgrad av rotogräsen graderades 29 juli. Skotträkning: Utförd 11 maj. Antal räknade skott i olika led. Tabell 1: Skotträkning Led skott /m2 A 12,5 cm 155 B 25 cm 1152 C 5 cm 781 Antal skott i led A var Örtogräsräkning: 4 *,25 m 2 per parcell. Förutom åkertistel var det åkermolke som fanns i några större mängder. Veronika, dån, kvickrot var de övriga ogräs som registrerades.

2 Tabell 2: Ogräsräkning Åkertistel Summa örtogräs Led Antal Vikt Antal/m2 Vikt/m2 A B C Skörd: Tröskningen genomfördes 2 juli. Skörderesultaten är inte klara ännu. De ligger för rensning. Insådd av Westervoldiskt rajgräs gjordes inte på grund av ängsvingelinsådden. Risken för inblandning i frövaran bedömdes för stor. Effekter på tisteln: En gradering görs varje vår före första hackningen. Graderingen görs i en fastlagd ruta på 2*3 meter. Rutan utgör en större del av hela parcellen för att undvika fel i fastläggningen och på grund av enskilda tistelbestånd. Vid räkningen av tistelskott kan man se en anmärkningsvärd sänkning av antalet skott. Medelvärdet för de tre leden över alla registrerade år syns i diagram 1. Mängden tistelskott är 3-4 % av antalet 29. Sänkningen är lika stor i alla led. Konkurrensen av ängssvingelvallen har haft en kraftig effekt på tistelförekomsten. Troligen finns en stor rotkonkurrens (om vatten och näring) från den tidigt växande ängssvingeln antal tistlar/m A 12,5 cm B 25 cm C 5 cm Diagram 1: Förhållandet mellan antalet tistlar 29 och 26 för de olika leden.

3 3,5 3, 2,5 % täckning av tistel 2, 1,5 1,,5, A 12,5 cm B 25 cm C 5 cm Diagram 2: Täckningen i % av åkertistel graderat 24 juni. Förhållandet mellan leden ser ungefär likadant ut 21 som 29 om man tittar på täckningsgraden av tistlar i slutet av juni, diagram 2. En skillnad i ogräsförekomsten är att åkermolken har ökat till 15-3 g/m 2 i ogräsvägningen slumpmässigt i rutorna. Den totala mängden är dock liten, se tabell 2. Hur nära raden går det att hacka utan att skada grödan? I två försök i åkerböna under 21 undersöktes påverkan på grödan av radhackning i ett sent stadium. Fyra olika avstånd till raden undersöktes och två olika hackdjup. Försöken såddes på 25 cm radavstånd med en 8 meters såmaskin. Samma maskin utrustades med 4 olika breda skärtyper inför hackningen. En del av maskinen lämnades utan hackorgan. Fältplan: A. Ohackat B. Hackat med en gåsfot som är 21 cm bred ( 2 cm från raden) C. Hackat med en gåsfot som är 19 cm bred ( 3 cm från raden) D. Hackat med en gåsfot som är 17 cm bred ( 4 cm från raden) E. Hackat med en gåsfot som är 15 cm bred ( 5 cm från raden) Olika hackdjup 1. Grund hackning ca 2-3 cm 2. Djup hackning ca 5-6 cm Försök lades ut på konventionell mark med kemisk bekämpning av ogräsen för att endast undersöka effekten av hackningen. Åtgärder 21: Vågerstad HE 1229: På Vågerstad såddes Tattoo 3 april 275 kg/ha. På grund av stor tusenkornvikt var det problem vid utmatningen som inte upptäcktes förrän vid försökshackningen. I vissa rutor blev

4 det större och mindre luckor i raderna. Vi beslöt att köra försöket vidare trots allt för att se hur effekterna blev. Kemisk bekämpning utfördes med Fenix 2, l/ha efter sådd. På grund av svag effekt av bekämpningen hackade vi med 18 cm skär i alla rutor 19 maj för att undvika för mycket ogräs i försöken vid själva försökshackningen med olika skär. Hackning: Den försöksmässiga hackningen utfördes 1 juli. Djupet blev för grund hackning ca 2,5 cm och för djup hackning ca 5 cm. Åkerbönan var ca 55 cm hög och hade ca 4 blomnivåer. Skörd: Försöket tröskades 9 september under bra förhållanden. Resultat: Den misslyckade sådden gör att det är tveksamt att använda resultaten. En statistisk bearbetning ger en cv % på 7,1. Det är inte extremt högt, men resultaten visar att hackningarna skulle ha gett skördeökning, även vid hackningen 2 cm från raden vilket känns konstigt. Analysen fortsätter kring försöket kg/ha A Ohackad B Grund 15 C Grund 17 D Grund 19 E Grund 21 F Ohackad G Djup 15 H Djup 17 I Djup 19 J Djup 21 Diagram 3: Skörd kg/ha i försöket på Vågerstad HE Helleberga HE 1227: Försöket på Helleberga såddes med Paloma 29 kg/ha 1 maj Focus Ultra 2 l/ha efter sådd och Basagran SG,6 kg/ha efter uppkomst 28 maj. På grund av svag effekt av bekämpningen hackade vi med 18 cm skär i alla rutor 17 maj för att undvika för mycket ogräs i försöken vid själva försökshackningen med olika skär. Hackning: Den försöksmässiga hackningen utfördes 1 juli. Djupet blev för grund hackning ca 2 cm och för djup hackning ca 4 cm (djupare hackning gav stora kokor som kom upp). Åkerbönan var 6-7 cm hög och hade ca 4,5 blomnivåer. Skörd: Försöket tröskades 12 september efter lite regn med ganska hög vattenhalt. Resultat: Vid grund hackning finns inga signifikanta skillnader mellan olika skärbredder/avstånd till raden. Vid djup hackning har 21 och 15 cm skär signifikant sämre

5 avkastning. Varför 15 cm skär har gått dåligt är svårt att förklara. De leden har sämre beståndstäckning vid skörd och lägre stjälkstyrka vilket kanske kan förklara något av skillnaderna. Det fanns även i detta försök enstaka såmissar och de låg till stor del i detta led. Vid en sämre stjälkstyrka är det svårt att få med alla stjälkar vid tröskningen Skörd kg/ha A Ohackad B Grund 15 C Grund 17 D Grund 19 E Grund 21 F Ohackad G Djup 15 H Djup 17 I Djup 19 J Djup 21 Diagram 4: Skörd kg/ha i försöket på Helleberga HE Just nu pågår sammanställning av alla försök i serien. Det är lite oklart hur många av försöken vi ska sammanställa tillsammans HE1229 är diskutabel. Per Ståhl