Sjukdomssituationen i kummin
|
|
- Marianne Magnusson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjukdomssituationen i kummin Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet Loimaa, Ilmajoki Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT
2 Sjukdomskartläggning Vad eftersträvades? Sjukdomarsomfinnsi beståndet hur vanliga och allvarliga Vilkasjukdomsalstrarefinnsi de växter som uppvisar symptom Fröskördens hälsotillstånd Bomullsmöglets svampkroppar med i skörden Skördens mikrobiologiska kvalitet svampsjukdomar, mögel Mykotoxiner, mögelgifter En Parempaa bättre skörd satoa av kuminasta kummin && ; Asko AskoHannukkala MTT MTT Bild: Hannu Ojanen 2
3 Sjukdomskartläggning Förekomstav bomullmögel och stamfläckar 1 st 1 m 2 arealer/åker Sjukdoms -% Stamfläckarnas och frönas sjukdomsalstrare Odling i agar-gele Arten bestäms med mikroskop Phoma complanatasäkerställt påbasen av DNA-sekvens(HU, Juha Tuomola) Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 3
4 De vanligaste sjukdomarna på fälten Stamfläckar Bomullsmögel Mjöldagg Bilder: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 4
5 Stamfläckar och bomullsmögel på fälten tutkituista lohkoista 11 % av de undersökta fälten 11 1 % av tutkituista de undersökta lohkoista fälten Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 1-4,9 % 8 6 Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 1-4,9 % 4 Stamfläckarnalaikun Verso- totala kokonaismäärä antal 5-9,9 % yli Över 1 % 1% 4 5-9,9 % yli Över 1 % 1% Bomullsmögel Pahkahome Stamfläckar Versolaikku Bomullsmögel Pahkahome Versolaikku Stamfläckar Båda åren var bomullsmögel och stamfläckarna de vanligaste sjukdomarna Bomullsmögel pådrygt3 % av fälten Stamfläckar hittades 12 på över 8% av fälten Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 5
6 Bomullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum) Vanlig sjukdom i Finland På oljeväxter På grönsaker och potatis På prydnadsväxter Spridningsbiologi Svampkroppar upprätthåller smittan Sporer från svamparna sprids i bestånden Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT Bild: Noora Pietikäinen 6
7 Stamfläckar och deras sjukdomsalstrare % tutkituista av de undersökta varsinäytteistä proverna med stammar Stamfläckar Versolaikut 11 Stamfläckar Versolaikut 12 Phoma complanata Fusarium-lajit Fusarium-arter Mycocentrospora acerina Muut Andra sienitaudit svampsjukdomar Övervintrande arter i skörderesterna P.complanataären ny arti Finland M. acerina orsakar svartröta i morot Fusarium-arterna är vanliga påmånga finländska odlingsväxter Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 7
8 Inverkar beståndets ålder på sjukdomarna? % av tutkituista de undersökta lohkoista fälten - Pahkahome bomullsmögel % av tutkituista de undersökta lohkoista fälten - Versolaikku - stamfläckar ,1 -,9 % 1-4,9 % 6,1 -,9 % 1-4,9 % 4 5-9,9 % yli Över 1 % 1% 4 5-9,9 % yli Över 1 % 1% skördeåret satovuosi tai eller 3. satovuosi 3. skördeåret skördeåret satovuosi tai eller 3. satovuosi 3. skördeåret Sjukdomarna blir fler när beståndet åldras Mängden bomullsmögel ökade en aning På1. skördeåretskumminfältfinnsväldigtlitestamfläckar, men i vart fjärde2. och3. skördeårs beståndäröver5 % av plantorna sjuka dethär sänker rätt säkert skörden Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 8
9 Regional förekomst av bomullsmögel % tutkituista av de undersökta lohkoista fälten - Pahkahome bomullsmögel Uusimaa Nyland Häme Tavastland Varsinais- Egentliga Finland Suomi Södra Etelä- Pohjanmaa Österbotten Pohjanmaa Österbotten Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 1-4,9 % 5-9,9 % yli Över 1 % 1% Bomullsmögel har bådaårenhittats mestallmänti Österbotten Nederbörd? Odlingshistoria? %% tutkituista av de undersökta lohkoista fälten - Pahkahome bomullsmögel Sairaita Sjuka kasveja växter 4,1 -,9 % 1-4,9 % 5-9,9 % yli Över 1 % 1% Uusimaa Nyland Tavastland Häme Varsinais- Egentliga Finland Suomi Södra Etelä- Pohjanmaa Österbotten Pohjanmaa Österbotten Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 9
10 Regional förekomst av stamfläckar tutkituista lohkoista - Versolaikku 12 %%av de undersökta fälten stamfläckar Sairaita Sjuka kasveja växter,1 -,9 % 4 1-4,9 % 5-9,9 % Över 1% yli 1 % n rb ot te Ö st e S rb öd ot ra te n st e Ö Eg e Fi ntl nl iga an d tl a nd Ta va s N yl a nd Bild: Noora Pietikäinen Stamfläckar hittades allmänt i Österbotten På många fält i Österbotten hittades fläckar på över 1% av plantorna På de värsta fälten var över 3% av plantorna sjuka Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 1
11 Bomullsmöglets svampkroppar i fröskörden Siemeneriä kpl 12 Fröpartier st ei lainkaan inga Under alle 1 kpl/kg 1 st/kg 1-99 kpl/kg 1-99 st/kg kpl/kg yli Över kpl/kg st/kg I skördenfrån12 (58 prov) fannsmångasvampkropparav bomullsmögel Endast % varfrittfrånsvampkroppar I de värsta partierna närmare 7 svampkroppar/kg Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 11 st/kg
12 Bomullsmöglets svampkroppar i fröskörden Pahkahomeen pahkoja sadossa % siemennäytteistä Bomullsmöglets svampkroppar i % av fröproverna Uusimaa Häme Varsinais- Suomi Etelä- Pohjanmaa Pohjanmaa Österbotten Södra Österbotten Egentliga Finland Tavastland Nyland Svampkroppar i skörden fanns också i sådana trakter, där sjukdomen inte observerades i bestånden Ocksåi NylandochTavastlandhittadespartiermedfrön, därdet fanns över 5 st svampkroppar/kg Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 12
13 Svampsjukdomar i skörden 11 % Kuminan förekommande sadossa 11 sjukdomsalstrare esiintyneet i kumminskörden taudinaiheuutajat 11 % Puhtaat Rena frön siemenet Alternaria-lajit Alternaria-arter Phoma complanata Fusarium-lajit Fusarium-arter Muut Andra taudinaiheuttajat sjukdomsalstrare I fröskörden fanns samma sjukdomsalstrare som i stamfläckarna Alternaria kan orsaka groddbränna Fusarium-arterna kan producera mögelgifter, men farliga möjliga giftproducerandearterfannspåmindreän2 % av fröna I de värstapartierna medfrönvardenhärandelen16% Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 13
14 Sammandrag Växtsjukdomarnaäråtminstone inteännunågotstortproblemi kummin Påenstakaskiftenkan bomullsmögel försvaga både skörden och dess kvalitet Stamfläckar kan på många platser vara ett större problem än bomullsmögel Betydelsen av vilka svampar som finnsi stamfläckarnabordeutredas Bomullsmögel och stamfläckar blir vanligare när kumminbeståndet åldras Förklarardenrikligaförekomsten av groddbrandsmögeli skörden frönas låga grobarhet? Betningsbehov? Påbasenav 11 utgör mykotoxiner inget hot mot kummin Bild: Noora Pietikäinen Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 14
15 Tacktillodlarnaochtillde somgjortobservationeri bestånden Fältobservationerna har gjorts av åtminstone: Erja Huusela-Veistola Noora Pietikäinen Jaana Grahn Marjo Segerstedt Tuula Viljanen Hilkka Timonen Auli Kedonperä Anne Muotila Eira-Maija Tanni Aila Siren Senja Tuominen Parempaa satoa kuminasta 12. & ; Asko Hannukkala MTT 15
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,
Läs merFrån kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning
Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA
Läs merKännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion
Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011
Läs merKonkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och
Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd
Läs merPlanering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merRåd för produktionen av en bättre skörd
Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merEN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012
EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merOgräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet
Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj
Läs merTio steg till toppskördar
Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,
Läs merOgräsbesprutningens påverkan på kumminskörden
Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för
Läs merMed en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden
Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna
Läs mer- basutsäde 99.7 % - certifikatutsäde av 1 gen. 98.0 % - certifikatutsäde av 2 och 3 gen. 97.5 %
BILAGA KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE OLJE OCH SPÅNADSVÄXTER BASUTSÄDE OCH CERTIFIKATUTSÄDE 1. ÄKTHET Utsädet skall vara tillräckligt identifierbart med avseende på sorten och tillräckligt sortrent.. minst 1.1
Läs merSortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis
Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning
Läs merZA6779. Flash Eurobarometer 441 (European SMEs and the Circular Economy) Country Questionnaire Finland (Swedish)
ZA779 Flash Eurobarometer (European SMEs and the Circular Economy) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL European SMEs and the Circular Economy - FIS Da Hur många anställda (motsvarande heltid) har
Läs merBakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år
Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro
Läs merFörsökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar
Försökshandboken 6. Registreringar 6.2 Gradering av svampsjukdomar Reviderad: 2011-03-01 Gäller från: 2011-03-01 Ersätter: 6.2 Gradering av svampsjukdomar daterad 2009-03-01 Allmänt I det följande beskrivs
Läs merPOHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: april 2012
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: april 2012 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT april 2012 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 3128568 och Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Österbottens
Läs merEnskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.
Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017. Hur gör vi en säker riskbedömning av bomullsmögel? Ann-Charlotte Wallenhammar ÖSF- konferensen 29-30 november 2017 Innehåll Biologi Symtom
Läs merNovarbos ekologiska gödselmedel
Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2010 Utgiven i Helsingfors den 15 april 2010 Nr 244 246 INNEHÅLL Nr Sidan 244 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med
Läs merSysselsättningsöversikt augusti 2014
UTSIKTER AUGUSTI 2014 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt augusti 2014 Får publiceras 23.9.2014 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten ökar nästan med en femtedel per år. Yrkesmässigt betraktat
Läs merÖ verblick över förberedelserna inför Finlands årsjubileum. Sekretariatet för Finland 100 år Januari 2016
Ö verblick över förberedelserna inför Finlands 10 0 - årsjubileum Sekretariatet för Finland 100 år Januari 2016 Tema och fokus Tillsammans 2017 Finlands 100 år Finland idag Finland i framtiden Alla finländare
Läs merSysselsättningsöversikt november 2014
UTSIKTER NOVEMBER 2014 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt november 2014 Får publiceras 23.12.2014 kl. 9.00 Arbetslösheten har ökat med över 15, näst mest i hela landet. Ungdomsarbetslösheten
Läs merSysselsättningsöversikt januari 2015
UTSIKTER JANUARI 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt januari 2015 Får publiceras 24.2.2015 kl. 9.00 Antalet nya lediga arbetsplatser är fler än för ett år sedan. Andelen utländsk arbetskraft
Läs merSysselsättningsöversikt oktober 2014
UTSIKTER AUGUSTI 201 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt oktober 201 Får publiceras 25.11.201 kl. 9.00 Arbetslösheten ökar nu i Österbotten snabbare än genomsnittligt i hela landet. Ungdomsarbetslösheten
Läs merSysselsättningsöversikt juli 2015
UTSIKTER JULI 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt juli 2015 Får publiceras 25.8.2015 kl. 9.00 Antalet arbetslösa inom området översteg 12 000 personer. Ungdomsarbetslösheten fortsätter
Läs merSysselsättningsöversikt april 2015
UTSIKTER APRIL 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt april 2015 Får publiceras 27.5.2015 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten fortsätter ännu att öka, ökningen är nästan en femtedel jämfört
Läs merSysselsättningsöversikt juli 2014
UTSIKTER JULI 2014 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt juli 2014 Får publiceras 26.8.2014 kl. 9.00 Ungdomsarbetslösheten är rekordhög. Arbetslösheten ökar också bland chefer och specialister.
Läs merSysselsättningsöversikt augusti 2015
UTSIKTER AUGUSTI 2015 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt augusti 2015 Får publiceras 22.9.2015 kl. 9.00 Antalet arbetslösa inom området är över tiotusen. Antalet långtidsarbetslösa har
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 17/ Datum Dnr 8.6.20 1692/14/20 Ikraftträdelse- och giltighetstid 24.6.20 - tills vidare Ändrar Bilagorna 1, 2 och 3 till jord- och skogsbruksministeriets
Läs merÅkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 6/16 Datum Dnr 17.2.2016 291/01.04/2016 Ikraftträdelse- och giltighetstid 29.2.2016 - tills vidare Ändrar Bilaga 1 och bilaga 2 till jord- och skogsbruksministeriets
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Österbotten Mårten Lövdahl, Vasa 2.12.218 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar och virkesförbrukning Skogssektorns sociala effekter Energianvändningen
Läs merSjukdoms- och bristsymptom hos potatis och deras bekämpning
Sjukdoms- och bristsymptom hos potatis och deras bekämpning Sjukdomar hos potatis Torrfläcksjuka (Alternaria) 2 Sjukdomar hos potatis Potatisbladmögel Stjälkröta (bomullsmögel) 3 Sjukdomar hos potatis
Läs merDet är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merFörfattare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Bomullsmögel i oljeväxter - förbättrad riskbedömning med realtids-pcr Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande
Läs merPOHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: februari 2012
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: februari 2012 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT februari 2012 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 3128568 och Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Österbottens
Läs merPrognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket
Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav
Läs merBladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?
Sockernäringens BetodlingsUtveckling 41 Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen? Lars Persson och Åsa Olsson, Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB Del 4
Läs merSysselsättningsöversikt april 2014
UTSIKTER APRIL 2014 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt april 2014 Får publiceras 20.5.2014 kl. 9.00 Arbetslösheten inom hälsovård och socialbranschen fortsätter att öka. Karleby och Vasa
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merVäxtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd i majs Linda af Geijersstam Sammanfattning Inventering 2018 i södra Sverige Mest av majssot och Fusarium Majssot ofarlig, fusarium farligt bägge kan ta skörd Majsmott upptäcktes bara i Skåne,
Läs merR E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L
Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Skogarnas naturvård Hela landet Seppo Leinonen 27.6.2018 Areal för skyddsområden, skyddade mångfaldsobjekt i ekonomiskogar och special områden som stöder skyddet av naturvärden
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Hela landet Seppo Leinonen 25.4.2018 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar Privatskogsbrukets lönsamhet Skogsvårdsarbeten hektar 450 000 400 000 350
Läs merPrognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket
Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merKlumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merFältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta
Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Fältstudie med bekämpningsmedel mot Fusarium och Phoma på sockerbeta Fungicide study on sugarbeet Rickard Sant Självständigt arbete
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merBiologisk markkartering
Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010 2004-04-17 Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor
Läs merBaljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd
Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd Växjö möte 2018 12 04 Gunnel Andersson Jordbruksverket gunnel.andersson@jordbruksverket.se Odla aldrig
Läs merRotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och
Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt
Läs merDe skånska odlingssystemförsöken
De skånska odlingssystemförsöken Workshop Alnarp 10 mars 2016 Syfte med de skånska odlingssystemförsökens fjärde växtföljdsomlopp Syftet med det fjärde växtföljdsomloppet i detta projekt har varit att
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 6/04
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 6/04 Datum Dnr 30.1.2004 325/01/2004 Ikraftträdelse- och giltighetstid 6.2.2004 tills vidare Bemyndigande 4 1 mom. lagen om handel med utsäde (728/2000) Motsvarande
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Nyland Karen Wik-Portin, Helsingfors 3.9.219 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar och virkesförbrukning Skogssektorns sociala effekter Energianvändningen
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merDanska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö. Barthold Feidenhans l Landscentret, Planteproduktion Afdeling specialviden
Danska erfarenheter av tillväxtreglering och svampbekämpning i gräsfrö Barthold Feidenhans l, Planteproduktion Afdeling specialviden Program! Sjukdomar i dansk gräsfröproduktion Vad visar de danska fältförsöken?
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs merDe stora rovdjurens antal och föryngring år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år
Läs merHandelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet
Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merPatogena svampar (och närbesläktade)
Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merUppföljning av skogsprogrammen
Uppföljning av skogsprogrammen Seppo Leinonen 8.5.219 Innehåll Skogsvårdsarbeten Skogarnas naturvård Avverkningar och virkesförbrukning Skogssektorns sociala effekter Energiandvändingen av trä Skogsvårdsarbeten
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merPM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Läs merVardag På kolonilotten
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 plantor (sida 7, rad 5) små växter Kapitel 3 förvånad (sida 10, rad 1) överraskad Kapitel 6 åt andra hållet (sida 17, rad 7) här: på den sida
Läs merVÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS
VÄXTFÖLJDENS BETYDELSE FÖR Verticillium dahliae I HÖSTRAPS SLUTRAPPORT Finansierat av Stiftelsen svensk Oljeväxtforskning och SL stiftelsen Borgeby 31 december 21 Agronom Magnus Melin HS Malmöhus Borgeby
Läs merMögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för husdjurens utfodring och vård Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi jessica.schenck@slu.se Mögel i inplastat grovfoder med hög torrsubstanshalt
Läs merDe stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Läs merODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG
ODLING, HANTERING OCH LAGRING AV FODER I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT - ETT KLIMATANPASSNINGSVERKTYG Josefine Elving & Erik Nordkvist Avdelningen fö kemi, miljö och foderäkerhet SVA ATT FÖREBYGGA BILDNING AV MYKOTOXINER
Läs merMirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)
Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och
Läs merSysselsättningsöversikt mars 2014
UTSIKTER MARS 2014 NTM-CENTRALEN I ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt mars 2014 Får publiceras 24.4.2014 kl. 9.00 Arbetslösheten har minskat inom industriyrken. I flera kommuner har arbetslösheten börjat
Läs merPOHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Sysselsättningsöversikt: Januari 2014
POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Sysselsättningsöversikt: Januari 2014 SYSSELSÄTTNINGSÖVERSIKT januari 2014 Ytterligare information: Jorma Höykinpuro tfn +358 50 312 8568, Teemu Saarinen tfn +358 50 396 2005 och
Läs merJORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 32/03
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 32/03 Datum Dnr 16.4.2003 1691/01/2003 Ikraftträdelse- och giltighetstid 1.7.2003 tills vidare Bemyndigande 4 1 mom. lagen om handel med utsäde (728/2000)
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merAgrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Läs merEgen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2
EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen
Läs merNYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd
NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2011 Nya och nedlagda företag Nyetableringarna av företag ökar fortfarande medan nedläggningarna minskar Enligt Statistikcentralen antalet nya företag ökade med 1,4 procent under fjärde kvartalet
Läs merLivsmedelshygien inom växtproduktionen
Livsmedelshygien inom växtproduktionen Neuvo 2020 Seinäjoki 3.12 / Vasa (sv) 5.12 / Träskända 10.12 Evira / Enheten för livsmedelshygien 1 Överinspektör Noora Tolin Presentationens innehåll Tvärvillkorskrav
Läs merFörsökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt
Försökshandboken 6. Registreringar 6.1 Graderingar - allmänt Reviderad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 6.1 Graderingar allmänt daterad 2012-04-19 Här ges allmänna anvisningar för graderingar
Läs merNya och nedlagda företag
Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merMetodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter
Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 and Anders Jonsson 2,3
Läs merSLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete
SLF-projekt: Inventering av axfusarioser och fusariumtoxiner i höstvete Thomas Börjesson, Lantmännen Hans Pettersson, SLU Lars Persson, Findus/Brandsberga Gård Cecilia Lerenius, SJV Väst Gunilla Berg,
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs mer