Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis
|
|
- Björn Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet Loimaa, Ilmajoki
2 Granskning av sortskillnader I Jockis med hjälp av de gjorda sortförsöken (1 försök nr 823) med hjälp av gårdsmaterialet som samlades in 211
3 Anläggande, skötsel och skörd av 1. sortförsöket i Jockis Sådd , 55 groende frön/m2 (motsvarande kg/ha beroende på sort) Gödsling: insåningsåret 6 kg N/ha (ÅY ), skördeåren 8 kg N/ha (ÅY ) Ogräsbekämpning med Fenix 29 före och efter kumminets plantbildning (1,5 + 1, l/ha). Under skördeåren 21 och 211 bekämpades inte ogräsen. Tidigt på våren 212 dubbla besprutningar med Fenix. Bekämpning av kumminmal: Under skördeåren dubbla besprutningar före blomning Skörd: 1) ) )
4 Kg/ha Puitu sato 21 Tröskad skörd 21 Puitu sato 211 Tröskad skörd 211 Puitu sato 212 Tröskad skörd 212 Kg/ha > De plantor som pruducerat skörden 212 har delvis grott av drösade frön, vars sortäkthet är oviss. P.g.a. detta kan de plantor som producerat skörd 212 och drösat vara av annan sort än den som ursprungligen växte i rutan. 21 Varisseet kg/ha Drösat kg/ha Varisseet kg/ha Drösat kg/ha Drösat Varisseet kg/ha 212 kg/ha Bild 1 och 2. Tröskade skördar i sortförsöket 1 i Jockis samt beräknad drösad skörd kg/ha.
5 Kg/ha Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varisseet) drösat) Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varisseet) drösat) 211 Skördepotential (tröskat Satopotentiaali (puitu + drösat) 212 varisseet) Kg/ha Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varsisseet) drösat) Skördepotential Satopotentiaali (2 x tröskat 2 (puitu 2 + x drösat) + varisseet) Skördepotential Satopotentiaali (tröskat (puitu + + varisseet) drösat) 212 Bild 3 och 4. Skördepotentialen i sortförsöket 1 (försök 823) i Jockis räknad på två sätt: År 211, övre bilden tröskad + drösad skörd; nedre bilden tröskad skörd x 2 + drösad.
6 5 Kg/ha 4 Tröskad skörd kg/ha/3 år Kg/ha Puitu sato 212 Tröskad skörd 212 Puitu sato 211 Tröskad skörd 211 Puitu sato 21 Tröskad skörd 21 Skördepotential kg/ha/3 år 212 Skördepotential Satopotentiaali (puitu + varisseet) (tröskat + drösat) Skördepotential Satopotentiaali (2 x 2 (puitu tröskat 2 x + + drösat) varisseet) 211 Skördepotential 21 (tröskat Satopotentiaali + drösat) (puitu + varsisseet) 21 Bild 5 och 6. Den tröskade skördens totala mängd i 1. sortförsöket (försök 823) i Jockis (övre bilden) samt den största skördepotentialen (nedre bilden).
7 PLANTOR TAIMIA kpl/m2 st/m BLOMMANDE KUKKIVIA kpl/m2 PLANTOR st/m PLANTOR TAIMIA kpl/m2 st/m BLOMMANDE KUKKIVIA kpl/m2 PLANTOR st/m2 211 Bild 7. Plantantal och de blommande plantornas antal (st/m2) i sortförsöket (823) i Jockis PLANTOR TAIMIA kpl/m2 st/m BLOMMANDE KUKKIVIA kpl/m2 PLANTOR st/m2 212
8 st/m TAIMIA PLANTOR ALUSSA I BÖRJAN (29) (29) KUKKINUT BLOMMANDE yhteensä PLANTOR 3 kasvukauden totalt under 3 aikana växtsäsonger (21-212) Bild 8. De blommande plantornas totala antal under tre växtsäsonger i sortförsöket (823) i Jockis. Utsädesmängden 29 var 55 groende frön/m2.
9 Aromatisk olja % Jockis Jokioinen Jockis Jokioinen 211 Bild 9. Frönas aromatiska oljehalt i sortförsöket (823) i Jockis under skördeåren 21 och 211 [(oljans vikt g/frövikt g)*1].
10 oljehalt % Olja ca 2,5 24,5 % -ny användning för oljan? Öljy Olja % Öljy Olja % 211 Klorofyll mg/kg olja Klorofyll 5 55 mg/kg olja -återspeglar frönas mognad? 21 Klorofyll Lehtivihreä mg/kg olja mg/kg 21 öljyä 211 Klorofyll Lehtivihreä mg/kg olja mg/kg 211 öljyä Bild 1 och 11. Frönas olje- (% av frönas torrsubstans) och klorofyllhalt (mg/kg olja under åren 21 och 211 i sortförsöket (823) i Jockis.
11 TKV g TKV 21 TKV 211 Bild 12. Tusenkornsvikten för skördarna 21 och 211 i sortförsöket (823) i Jockis.
12 Skördeuppgifter från gårdsförfrågan En uppskattning över den osorterade kumminskörden fick man från ca 95 gårdar 211. Huvudsakligen dessa sorter: Sylvia (4 gårdar) Niederdeutcher (3 gårdar). Dessutom odlades i viss mån Bleija, Konczewicki, Prochan eller Volhouden-sorterna Gintaras-sorten var inte alls i odling från 14 gårdar erhölls inte sorten
13 25 SORTVIS OSORTERAD KUMMINSKÖRD ENLIGT GÅRDSFÖRFRÅGAN 211 Kg/ha 2 Niederdeutcher Sylvia okänd 15 Y Data medelskörd 1 X = 127 kg/ha X= 931 kg/ha X=122 kg/ha X Data Bild 13. Den sortvis osorterade kumminskörden (kg/ha) enligt gårdsförfrågan 211. Medelskörde 989 kg/ha. Andra sorter =Bleija, 2=Konczewichi, 4= Prochan, 7=Volhouden
14 VÄDERUPPGIFTER FRÅN VÄXTSÄSONGERNA
15 25 JUNI dygnets medeltemperatur JO vrk keskim. LT 29 Jockis, dygnets m.temp. 29 JO vrk keskim. LT 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 JO vrk keskim. LT 211 Jockis, dygnets m.temp. 211 Jockis, dygnets m.temp. 212 JO vrk keskim. LT JULI dygnets medeltemperatur JO vrk keskim. LT 29 Jockis, dygnets m.temp. 29 JO vrk keskim. LT 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 JO vrk keskim. LT 211 Jockis, dygnets m.temp. 211 Jockis, dygnets m.temp. 212 JO vrk keskim. LT
16 VARMT VÄDER I JUNI 211 +SVALT VÄDER I JUNI JUNI dygnets medeltemperatur JO vrk keskim. LT 21 JO vrk keskim. LT 211 JULI dygnets medeltemperatur VARMT VÄDER I JULI 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 Jockis, dygnets m.temp SVALT VÄDER I JULI JO vrk keskim. LT 21 Jockis, dygnets m.temp. 21 Jockis, dygnets m.temp. 211 JO vrk keskim. LT 211
17 Slutsatser (1) I södra Finland har Sylvia och dessutom Record, Prochan och Gintaras kumminsorterna visat sig vara skörderika, de drösar inte så lätt Konczewicki, Niederdeutcher och Volhouden var svagare i skörd vid sortförsöken i Jockis. Den låga skörden beror delvis på förluster via drösning, som kan vara ¼ eller mer av den potentiella beräknade skörden. Fastän man beaktar den drösade skörden, kommer inte totalskörden upp till samma nivå som hos de bättre sorterna Niederdeutcher var den enda sorten, vars aromatiska oljehalt 21 och 211 var > 4 % (w/w) (resultatet för 212 saknas!)
18 Slutsatser (2) Totalskörden enligt den största skördepotentialen (inklusive drösning och skördeförlusten från 211 pga vädret) kan vara kg/ha alltså kg/ha/år beroende på sort Tre års totalskörd (verklig) var kg/ha alltså kg/ha/år beroende på sort Record, Sylvia och Prochan sorterna producerade under tre år en medelskörd på 1 kg/ha eller mera
19 Slutsatser (3) Under åren 21 och 211 var vädret under juni-juli i Jockis närmast tvärtemot varandra 21: svalt i juni och varmt i juli 211: extremt varmt i juni och kallt och regnigt i juli En alltför varm period i början av juni 211 minskade skörden med uppskattningsvis hälften. Tröskad + drösad skörd var ca 5 kg oberoende av sort, uppskattningsvis ungefär lika mycket förlorade man pga av det ogynnsamma vädret
20 Sortvis bestämning av skördetidpunkt Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis Arjo Kangas, Merja Högnäsbacka och Vesa Hietanen, MTT Forskning om växtproduktion, Ylistaro EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN-seminariet Loimaa, Ilmajoki
21 Granskning av sortvis skördetidpunkt på gång I Jockis och Ylistaro utgående från försöken för skördetidpunkt som påbörjades 211 (JO försök nr 833, Ylistaro försök nr 843)
22 Anläggning, skötsel och skörd av försöken gällande skördetidpunkt Sådd (Jockis), , 55 groende frön/m2 (motsvarade kg/ha beroende på sort). Vid sådden i Ylistaro använde man 5 groende frön/m2 Gödsling (Jockis): insåningsåret 6 kg N/ha (ÅY ), 1. skördeåret 8 kg N/ha (ÅY ) Ogräsbesprutning (Jockis) 211 Fenix + Goltix före och efter plantbildning hos kummin (1l + 1 kg samt,5 l + 1 kg/ha). Sorter: Gintaras, Konczewicki, Niederdeutcher, Prochan, Record, Sylvia och Volhouden. Gintaras och Volhouden såddes inte i Ylistaro. Bekämpning av kumminmal: 2 x före blomning Skördetidpunkter Jockis: 31.7., 8.8. och Skördetidpunkter Ylistaro: 6.8., och
23 Tabell 1. Försöksrutornas blomning i Ylistaro 212 Blomningens början Mognad Konczewicki 15.Juni 11.Augusti Niederdeutcher 11.Juni 5.Augusti Prochan 15.Juni 11.Augusti Record juni 1.Augusti Sylvia juni 11.Augusti Försökens blomning i Jockis Niederdeutcher Sylvia
24 Kg/ha Sorten saknades Sorten saknades Ylistaro Puintiaika Skördtidpunkt ( ) ( ) Puintiaika Skördtidpunkt ( ) ( ) Puintiaika Skördtidpunkt ( ) ( ) Kg/ha Jockis 212 Puintiaika 1 ( ) 1. Skördtidpunkt ( ) Puintiaika 2 ( ) 2. Skördtidpunkt ( ) 3. Skördtidpunkt ( ) Puintiaika 3 ( ) Bild 14 och 15. De tröskade skördarna (kg/ha) 212 vid försöken gällande skördetidpunkt i Ylistaro och Jockis.
25 Kg/ha Sorten sakandes Sorten saknades 1.Puintiaika ( ) 1. Skördtidpunkt ( ) 2. Puintiaika ( ) 2. Skördtidpunkt ( ) 3. Skördtidpunkt ( ) 3. Puintiaika ( ) Kg/ha Sorten saknades Sorten saknades Drösat före 1. skördetidpunkten ( ) Varisseet ennen 1. puintiaikaa ( ) Drösat före 2. Varisseet ennen 2. skördetidpunkten puintiaikaa ( ) ( ) Varisseet Drösat före ennen puintiaikaa ( ) skördetidpunkten ( ) Bild 16. Tröskad och drösad skörd (kg/ha) vid försöken gällande skördetidpunkt i Ylistaron 212.
26 3 Kg/ha Sorten saknades Sorten saknades Satopotentiaali Skördepotential 1. puintiaika 1. ( ) skördetidpunkten (sato + ennen (skörd korjuuta + varisseet) drösat före skörd) Satopotentiaali Skördepotential 2. puintiaika 2. ( ) skördetidpunkten (sato + ennen (skörd + korjuuta drösat före varisseet) skörd) Satopotentiaali Skördepotential 3. puintiaika 3. ( ) skördetidpunkten (sato + ennen (skörd + korjuuta drösat före varisseet) skörd) Bild 17. Skördepotentialen (kg/ha) vid skördetidpunktsförsöken i Ylistaro 212.
27 st/m Taimitiheys 1 (kpl/m) Planttäthet 1 (st/m) Taimitiheys Planttäthet 2 (st/m) (kpl/m) Taimitiheys Planttäthet 3(st/m) 3 (kpl/m) st/m Kukkivia 1 (kpl/m) Blommande 1 (st/m) Kukkivia 2 (kpl/m) Blommande 2 (st/m) Blommande 3(st/m) Kukkivia 3 (kpl/m) Bild 18 och 19. Planttäthet och antalet blommande plantor (st/m) vid skördetidpunktsförsöket i Jockis (833). Såtäthet 68 groende/m (55/m2)
28 Roten växte/ 1 frön Frönas groning inom 11 dygn -> tidigare skördade frön grodde sämre Korjuuaika 1. juuria 11 vrk:ssa Skördetidpunkt 1, rötter inom 11 dygn Korjuuaika 3. juuria 11 vrk:ssa k Skördtidpunkt 3, rötter inom 11 dygn 5 Mögliga /1 frön Frönas mögelskador inom 11 dygn -> tidigare skördade frön blev mögliga! Korjuuaika 1. homeisia 11 vrk:ssa 11 dygn Skördetidpunkt 1, mögliga inom Korjuuaika Skördtidpunkt 3. 3, homeisia mögliga inom 11 vrk:ssa 11 dygn Bild 2 och 21. Frönas groning och mögelskador i skörden vid olika skördetidpunkter vid skördetidpunktsförsöket i Jockis (833).
29 Slutsatser Tack vare att skörda vid olika tidpunkter fick man fram skillnaderna i mognad mellan olika sorter Två typer av sorter. Att skörda vid fel tidpunkt kan resultera i skördeförluster på hundratals kg/ha: 1) Tidigt mognande och ytterst känsliga för drösning Niederdeutcher, Konczewicki, Gintaras, Volhouden Skördeförluster p.g.a försenad skörd -> 55 kg/ha Bör tröskas före huvudskottens frön är mogna Att tidigarelägga skörden rekommenderas Risksorter p.g.a. drösningen 2) Senare mognande och väldigt liten drösning Prochan, Record, Sylvia Skördetidpunkten kan senareläggas En senare tröskning kan höja skörden ->4 kg/ha
30 Slutsatser Alla sorter, både i Jockis och i Ylistaro (förutom Volhouden i Jockis), producerade åtminstone en nöjaktig skörd (>1 kg/ha) förutsatt att tröskningen skedde i rätt tid De bästa enligt ha-skördarna Jockis Ylistaro Gintaras 4 - Konczewicki 5 4 Niederdeutcher 6 5 Prochan 2 2 Record 1 1 Sylvia 2 2 Volhouden 7 -
31 Slutsatser Den tidiga skördens eventuella inverkan på frökvaliteten? Försämrad grobarhet hos fröna Ökande skador av mögel Den aromatiska oljehalten kan bli lägre (enligt tidigare försök) Fröna är fuktigare, oljehalten lägre, i oljan finns kanske mindre karvon som minskar mögelbildning
32 TACK! Sorten Sylvia i Jockis Kuva Jaana Nissi
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna
Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merOgräsbesprutningens påverkan på kumminskörden
Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för
Läs merHandbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016
Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merEN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012
EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR
Läs merTio steg till toppskördar
Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,
Läs merOgräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet
Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj
Läs merRåd för produktionen av en bättre skörd
Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna En överlägsen kumminkedja
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merFrån kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning
Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA
Läs merGreppa Marknaden 12.6.2013
Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merNYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB
NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merKARATE 2.5 WG. 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005. Bekämpningsmedel mot skadedjur. Hälsoskadlig Miljöfarlig
KARATE 2.5 WG Bekämpningsmedel mot skadedjur 1 Försäljningsemballagets text 14.2.2005 Aktiv substans: lambda cyhalotrin 25 g/l Preparattyp: WG Hälsoskadlig Miljöfarlig Användningsändamål: För bekämpning
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merSå blir hampa ett effektivt bränsle
Så blir hampa ett effektivt bränsle Michael Finell SLU, Biomassateknologi & Kemi Umeå 1 Finansiär Detta projekt Produktion och karakterisering av hampa som råvara för fasta biobränslen är finansierat av
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merBeställning och mottagning av utplanteringsväxter
nr 10 mars 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Beställning och mottagning av utplanteringsväxter Detta Observera
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merFusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014
Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till
Läs merSälj inte ditt frö för billigt!
Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-
Läs merMed en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden
Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna
Läs merBibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter
Bibliografiska uppgifter för Aktuella undersökningar i oljeväxter Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merLokal nr 8. Höreda, Eksjö
Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merDet finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.
OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merProgram IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat
Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat växtskydd på? Vad vet vi i dag om kraven? 10:05-10:30
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merSignifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.
3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård
Läs merARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING
1 ARBETSBESKRIVNING 03 12 10 NY PANEL - UTVÄNDIGT WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING Ända fram till 30-talet användes huvudsakligen hyvlat, tätvuxet furukärnvirke till klädselbräda. Detta virke
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merMobilapplikation htp:/aktjon.argentum.se/activitymobile
E-tjänst-Aktivitetsstöd htp:/aktjon.argentum.se Mobilapplikation htp:/aktjon.argentum.se/activitymobile INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning...2 Om denna dokumentation...3 Teckenförklaring...3 Revisionshistorik...3
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merHydrangea macrophylla Magical sortiment
Hydrangea macrophylla Magical sortiment Magical Four Seasons Speciellt utvald Skiftar i färg under säsongen Tjusig present Fyra årstider med Magical Hydrangea macrophylla Magical är en fröjd för ögat.
Läs merGlöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman
Så perenner - så här kan du göra! Publicerad: 2012-01-03 Det kliar i många gröna fingrar nu. Så snart det nya året börjar blickar vi framåt mot en ny vår och sommar och vi vill börja så fröer! Perennerna
Läs merKonkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och
Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd
Läs merolssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som Såtidpunkt Val av gröda Placering av viltåker
olssons frö Viltåkrar 2013 Syftet med en viltåker är att gynna viltet samtidigt som man minskar viltskadorna på lantbruksgrödar och skogsmark. En viltåker ökar fodertillgången. Beroende på val av gröda
Läs merLandscape. Bästa utsädet - vår strategi
Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti
Läs merUPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER
UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna
Läs merRedovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merJordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.
GRUNDSTÖD En del av det tidigare gårdsstödet All jordbruksmark är stödberättigat Betalas till aktiv odlare enligt stödrätter Betalas för jordbruksskiften som är minst 0,05 ha. Betalas inte för: Tillfälligt
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.
Läs merVÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:
Läs merSvensk fruktproduktion, en blomstrande framtid!
Svensk fruktproduktion, en blomstrande framtid! Svensk fruktodling Totalt ca 250 odlare 24 000 ton frukt Totalt konsumtion ca 100 000 ton Ca 1600 ha odling 90 % i Skåne Svensk fruktodling Husqvarna Mälardalen
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merPopulärversion villor och radhus Renhållningstaxa för 2016
Populärversion villor och radhus Renhållningstaxa för 2016 Fullständig version finns på kommunens webbplats www.kungalv.se Gäller fr.o.m 2015-10-01 Om inget annat framgår är taxan per år och inklusive
Läs mer1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen
Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden
Läs merMajs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha 2013. L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Majs Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige. Artist och Activate
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Bibliografiska uppgifter för Kålfluga - ett viktigt skadedjur i höstraps? Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Nilsson C.
Läs merSkanskas Kontorsindex våren 2005
Skanskas Kontorsindex våren 2005 1 Skanskas Kontorsindex är en undersökning som Skanska Projektutveckling Sverige genomför två gånger per år (maj och november). Den syftar till att förutse framtida behov
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merJord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av olje- och spånadsväxter
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 17/ Datum Dnr 8.6.20 1692/14/20 Ikraftträdelse- och giltighetstid 24.6.20 - tills vidare Ändrar Bilagorna 1, 2 och 3 till jord- och skogsbruksministeriets
Läs merProtokoll från årsmöte i Torsby Samfällighetsförening, den 6 mars 2004, i Värmdö bygdegård
www.torsbysamfall.org Protokoll från årsmöte i Torsby Samfällighetsförening, den 6 mars 2004, i Värmdö bygdegård!"!# $!" & '( # Föreslagen dagordning godkändes med tillägget av punkt under 19. Övriga frågor
Läs merKUMMIN PÅ SKÅNSKA TRÄDGÅRDSLIV VÅREN 07
KUMMIN PÅ SKÅNSKA AV A N N A W E N D T KUMMIN RUVAR PÅ FANTASTISKA SMAKER. INTE BARA SOM SNAPS- ELLER KRÄFTKRYDDA. MEN DEN HAR TYVÄRR BLIVIT LITE BORTGLÖMD. SLÄPP FRAM DEN UR SKAFFERIET & NJUT AV DE SMAKPOTENTA
Läs merROSENKNOPPS- & MÅRBACKA-
Sveriges Trädgårdsmästare Tidig Vår 2015 Välkomna våren med läcker vårlök! BRUDORKIDÉ 2 stänglar Mot Kupong Mormors älsklingar, men även moderna favoriter! ROSENKNOPPS- & MÅRBACKA- Köp 10 st kraftiga penséer
Läs merOptimerad lagringstidpunkt vid sen leverans
Finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans 27 28 Slutrapport 27-1-4-65 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver
Läs merBibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Selektivitet för gräsherbicider i höstvete Författare Gruvaeus I. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska
Läs merSjukdomssituationen i kummin
Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12
Läs merCelest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt
Paras lähtö hyvälle kasvulle NYHET för betning av spannmålsutsäde För betning av utsäde av stråsäd. Bekämpar utsädesburna och jordburna sjukdomar som angriper växten i grodd- och broddstadiet Flytande
Läs merPROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12
PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merFörbättringsrapportering enligt art 69, MRR
Förbättringsrapportering enligt art 69, MRR Amanda Hagerman Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll 1. Vad är förbättringsrapportering? 2. Förbättringsrapportering 2014; hur går det? 3. Inför 2015 års förbättringsrapportering
Läs merÅsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp
Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merKvalitet, vad är det?
Kvalitet, vad är det? Henrik Stridh 92 Medlemmar Skörd, ca 20 ton/ha Mål 30-40 ton/ha Antalet medlemmar minskar, skörden ökar något Ca 12 000 ton totalt, 7 000 ton i Kivik 1 Svensk fruktodling? Yttre kvalitet
Läs merBaka med surdeg. I Egypten använde man surdeg för 4000 5000 år sedan.
Baka med surdeg I Egypten använde man surdeg för 4000 5000 år sedan. I Sverige har vi använt surdeg sedan början av 1000-talet e Kr. Man sparade lite deg från varje bakning och höll degen vid liv. Eller
Läs merVad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Läs merBIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker
BIOENERGIRESURSER PÅ BOTTENVIKSBÅGEN - Skogsbiomassa och skogsindustrins biprodukter - Jordbruksrelaterat bioavfall och gödsel - Biomassa från åker 2010-12-31 Sammanfattning Bottenviksbågens bioenergipotential
Läs merLINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL
03 12 05 ARBETSBESKRIVNING LINOLJEFÄRG PÅ TIDIGARE SLAMFÄRGSMÅLAD PANEL alt. KRAFTIGT UTKRITAD LASYR/TÄCKLASYR/CUPRINOL WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 929-24410 Hus som målats med Falu Rödfärg eller andra slamfärger
Läs merPrognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år
PROGNOS FÖR LÖKBLADMÖGEL PÅ ÖLAND 1999 AV ANN-SOFI FORSBERG,PROVEGETA-VÄXTSKYDDSRÅDGIVNING,SMÅSKOLEVÄGEN 38, 224 67 LUND Prognosvarning för bladmögel ovanligt tidig i år Arbetet med att behovsanpassa bekämpningen
Läs merSkötsel- och monteringsinstruktion för Kupol
1 För monteringen behövs: Krysskruvmejsel Torxmejsel storlek T20 (alternativ skruvdragare med dito bits) Skift- eller fast nyckel 10 mm Förpackningarna innehåller: 2 st. långsidor av lärkträ 2 st. kortsidor
Läs merRENHÅLLNINGSTAXA 2015 ENBOSTADSHUS
RENHÅLLNINGSTAXA 2015 ENBOSTADSHUS Detta ingår i taxan Tömning av kärl och hämtning av säck för hushållsavfall Inlämning av grovavfall, el-avfall och trädgårdsavfall samt farligt avfall (oljor, lösningsmedel,
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merSolen skiner inte under dygnets alla 24 timmar... därför har vi tagit fram arbetslamporna Goliath
GOLIATH Solen skiner inte under dygnets alla 24 timmar... därför har vi tagit fram arbetslamporna Goliath Professionellt dagsljus dygnet runt. För stort, smått och allt däremellan Goliath När solen går
Läs merSolhöjdens växelboende och dagverksamhet
Solhöjdens växelboende och dagverksamhet ISBN: 978-91-977210-8-0 Huddinge kommun 2010. Tryck: Bergs Grafiska, XT Externtryck, Stockholm. Foto: Text: Solhöjdens personal Erika Svärdh Janni Karlsson Daina
Läs merBRUKSANVISNING. ver. 1.2
BRUKSANVISNING ver. 1.2 OBS Denna produkt är ämnad för barn över tre (3) år gamla. OBS Vi (Lillagunga) bär inget ansvar för eventuella olyckor eller skador som uppstått som följd av att ha missförstått
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merEKOAVGIFTER 01.05.2013
EKOAVGIFTER Avfallsavgiftstabell nr 1 /år /år Alv 0 % Alv 24 % Bostäder med en person inskriven 20,00 24,8 Bostäder med 2 personer inskrivna 33,00 40,92 Bostäder med 3 eller flera personer inskrivna 38,00
Läs merbia HÄRDPLAST AB Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100
Datablad för lagerbehållare VCSPE 1100 förstärkningsrör. Behållaren har på ovansidan 1 öppning med 2 rörgänga och en Typ: VCSPE 1100 Längd: 1400 mm Bredd: 720 mm Höjd: 1400 mm Vikt: 55 kg Volym: 1100 liter
Läs merLinolja utvinns ur fröna från en ört som heter just Lin och som är en av de äldsta kulturväxterna som vi känner till.
LINOLJA Linolja utvinns ur fröna från en ört som heter just Lin och som är en av de äldsta kulturväxterna som vi känner till. Linblomman tillhör en familj som har 15 släkten och hela 300 olika arter spridda
Läs merUppgift 2 Betrakta vädret under en följd av dagar som en Markovkedja med de enda möjliga tillstånden. 0 = solig dag och 1 = regnig dag
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF904 MARKOVPROCESSER MÅNDAGEN DEN 26 AUGUSTI 203 KL 08.00 3.00. Examinator: Gunnar Englund tel. 073 32 37 45 Tillåtna hjälpmedel: Formel- och tabellsamling i Matematisk
Läs merProteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851
Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs mer