Råd för produktionen av en bättre skörd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Råd för produktionen av en bättre skörd"

Transkript

1 Råd för produktionen av en bättre skörd Marjo Keskitalo och forskningsteamet från MTT för En överlägsen kumminkedja Utgående från EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariepresentationerna

2 En överlägsen kumminkedja forskningsteam och uppgifter Universitetslektor Asko Hannukkala, Helsingfors Universitet/MTT Forskning om växtproduktion (växtsjukdomar) Äldre forskare Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion (gårdsbesök, växtskadegörare) Biometriker Lauri Jauhiainen, MTT Forskning om växtproduktion (forskningsplanering, statistisk behandling) Kundchef Arjo Kangas (Markku Niskanen), MTT Forskning om växtproduktion, Ylistaro (sortundersökningar, skördetider, N-trappstegsförsök) Forskare Timo Karhula, MTT Forskning om ekonomi (produktionens lönsamhet) Specialforskare Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion (sortundersökningar, kummin i skyddsväxter, efter skörd, kvalitet, groning) Äldre forskare Hannu Känkänen, MTT Forskning om växtproduktion (direktsådd, utsädesmängd) Forskare Antti Laine, MTT Forskning om växtproduktion (organiska gödselmedel, P och K- trappstegsförsök, spårämnen) Kundchef Pentti Ruuttunen, MTT Forskning om växtproduktion (ogräsbekämpning)

3 En överlägsen kumminkedja - SUPERIOR CARAWAY CHAIN arbetspaket (H) En noggrann skiftesdatabank och en interaktiv rådgivning bidrar till kumminproduktionen (A) D A T A Ö V E R F Ö R I N G B) Kartläggning av kummingårdarna för att hitta skördenedsättande faktorer: Utreda kumminåkrarnas kondition, förekomsten av växtsskadegörare samt odlingssätt C) Höjning av medelskörden & minska skördevariationerna: Nya sorter och utvecklad bekämpning av Observation av skördeförsöken D) Integrering av kummin i spannmålsodlingen genom att ta fram erfarenheter och fakta om kummins förfruktsvärde och utveckla växtföljder. F) Frönas oljehalt och mikrobiologiska kvalitet som en del av vidareförädlingen. E) Optimera bruket av produktionsinsatser och minimera kostnaderna genom att granska biogödselmedel och utsädemängder. Observation av skördeförsöken. G) Utredning om kumminproduktionens lönsamhet genom gårdsmodeller och med hjälp av observerade skördeförsök. (A) D A T A Ö V E R F Ö R I N G (H) Ny fakta till undervisning om kummin för att inspirera nya producenter En bättre skörd av kummin 2012 Marjo Keskitalo m.fl. MTT

4 För en lyckad första skörd av kummin är detta viktigt A) Anläggningsåret Skördemängden kan påverkas av följande: - Vid sådden behövs tillräckligt med fukt, men efter sådden får det inte vara för regnigt och kallt, vilket kan leda till sämre groning och plantbildning. - Som utsäde bör man använda en sort som inte drösar och med bra grobarhet. Vid konventionell sådd åstadkommer man inte tilläggsskörd första skördeåret genom att öka utsädesmängden till >15 kg/ha. - Utsädesmängden bör ökas enligt såmetod: konventionell -> ytsådd -> direktsådd - Kummn kan sås senare (i södra Finland ännu i början av juli). Hur det lyckas beror på om man får tillräckligt med fukt efter sådden för att sporra groningen och utvecklingen av beståndet - Målsättningen är ett jämnt men inte för tätt bestånd, så att kummin får utvecklas utan extra konkurrens. Detta är viktigt för övervintringen och följande års blomning. Stora rötter är viktigt för blomningen. - Kvävegödslingsbehovet bestäms av jordarten, på goda organiska jordar är kvävebehovet litet (0-40 kg/ha), på marker med låg bördighet ca 60 kg/ha - En lyckad ogräsbekämpning: Försenad sådd och/eller Roudupbehandling före sådd förbättrar bekämpningseffekten. Bekämpningen av ettåriga ogräs kan förstärkas genom slåtter i augusti. - Kortvarigt tål kummin torka, men en längre torrperiod försvagar rotutvecklingen och nästa års skörd Skördekvaliteten kan påverkas av följande: En lyckad ogräsbekämpning förbättrar skördens renhet. Sorten inverkar på oljehalten samt på frövikten. Odling på mullmark leder till sämre oljehalt än odling på mineraljordar.

5 För en lyckad första skörd av kummin är detta viktigt B) Första skördeåret Skördens storlek påverkas av eller kan påverkas av - Kvävegödsling på våren genast när åkern bär. På organogena jordar räcker mindre än 60 kg/ha till (0-60 kg/ha), på mindre bördiga mineraljordar kg/ha. - Eventuell ogräsbekämpning bör göras väldigt tidigt medan kummin inte har för stor bladmassa och ogräsen kan hittas. I värsta fall kan besprutning minska skörden. - Bekämpningen av kumminmal skall göras omsorgsfullt varje skördeår, men beskämpningstidpunkten kan variera årligen. - Viktigt är också vädret under växtssäsongen. En alltför hög temperatur (låg luftfuktighet) i början av blomningsskedet kan skada blombildningen och/eller blomningen och kan förstöra skörden. Regn och mulet väder i juli försämrar skörden ytterligare. - Bestockning av kumminplantorna kompenserar ett glest bestånd, men hur mycket? - De år då kummingallkvalster finns kan skördeförlusterna vara betydande. Lyckligtvis kan samma bestånd de kommande åren producera en någorlunda skörd. - Kumminsjukdomar såsom bomullsmögel och bladfläckssjukdomar kan i värsta fall minska skörden - Beroende på sort kan rätt skördetidpunkt ge tilläggskilon. Tillräckligt tidig skörd (drösande sorter) eller aningen senare skörd än vanligt (icke drösande sorter) kan ge hundratals kg/ha i merskörd Skördekvaliteten påverkas eller kan påverkas av: En lyckad ogräsbekämpning förbättrar skördens renhet. En alltför tidig skörd kan försämra frönas grobarhet. Regn före skörd kan försämra frönas livsmedelsegenskaper.

6 Kumminproduktionens gårdsvisa lönsamhet lönar det sig att kontrollera först då man har åtminstone två skördeår att utgå från. För att höja lönsamheten borde man fästa stor vikt vid produktionens fasta kostnader, som utgör största delen av produktionskostnaderna. Åtgärder som gör att man får nytta av det första icke skördeproducerande året kan förbättra situationen. Exempel på sådana är att anlägga kummin i sådana skyddsväxter som ger skörd samma år, och kummin följande år. Spridning av biogödselmedel under anläggningsåret. Förutom gödslingseffekten kan materialet förbättra markens vattenhushållning och på så sätt bidra till en lönsammare kumminproduktion. Andra kumminskörden beror i allmänhet på den första. Om den första skörden var svag är den andra i allmänhet bättre och tvärtom. Stora skördevariationer är vanliga både i Finland och i andra produktionsländer. Fakta som minskar på skördevariationerna söks fortsättningsvis i projektets fältförsök som fortsätter även 2013.

7 Det är svårt att göra prognoser för kummnskörden då växten är två-årig, men kan producera skörd först det tredje året. Man kan också få skörd från kumminfält tre år i rad (fjärde= skördeår). I beståndet finns samtidigt plantor i olika utecklingsfas, det är en utmaning att påverka alla plantor på rätt sätt. När man ser till att producera den första skörden måste man väga in a) anläggningsårets och b) skördeårets produktionstekniska faktorer samt väderleken. Frågan är den, hur mycket a- och b- faktorerna inverkar på den slutliga skörden. Resultaten tyder på att det är under anläggningsåret man skapar en möjlighet eller grund för produktionen av en stor kumminskörd. Problemet är att fastän beståndet ser bra ut på hösten garanterar det inte en god första skörd. Ett bra bestånds skördepotential kan man också förlora skördeåret. Kumminskörden kan bli svag (fastän beståndet föregående höst såg bra ut) orsakade bl.a. av följande faktorer under skördeåret: - lämna baldersbrå som bildat planta under hösten obekämpad - för hög temperatur/låg luftfuktighet i juni under blomningen och regn i juli - förekomst av kummingallkvalster - blommornas och frönas uttorkning (orsaken oklar, beror troligen på många faktorer) - skördens drösning pga försenad skörd

8 Vid produktion av en bättre kumminskörd väger man in insåningsårets och skördeårens produktionstekniska och vädermässiga faktorer. Anläggningsårets produktionstekniska faktorer och väder Första skördeårets produktionstekniska faktorer och väder

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012 Marjo Keskitalo MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki SUPERIOR

Läs mer

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Planering

Läs mer

Tio steg till toppskördar

Tio steg till toppskördar Tio steg till toppskördar Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki Tio steg till toppskördar 1 1. Välj en mullblandad,

Läs mer

Sådd direkt eller i skydd?

Sådd direkt eller i skydd? Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna

Läs mer

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och Vad kan vi konstatera utgående från skadedjurs- och ogräsobservationerna i kummin? Erja Huusela-Veistola & Pentti Ruuttunen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Kummin sått i maj

Läs mer

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Sammandrag Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet Marjo Keskitalo, Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola, Merja Högnäsbacka, Lauri Jauhiainen, Arjo Kangas, Timo Karhula, Hannu Känkänen, Antti Laine,

Läs mer

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden Pentti Ruuttunen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.211 Hyvinge, 24.11.211 Ilmajoki Såtidpunkten för

Läs mer

Sjukdomssituationen i kummin

Sjukdomssituationen i kummin Sjukdomssituationen i kummin 11 12 Asko Hannukkala & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion HU Institutionen för lantbruksvetenskaper EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN seminariet 12.11.12 Loimaa, 19.11.12

Läs mer

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis Marjo Keskitalo, MTT Forskning om växtproduktion, Jockis EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.212 Loimaa, 19.11.212 Ilmajoki Granskning

Läs mer

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden Pentti Ruuttunen & Erja Huusela-Veistola MTT Växtproduktionens forskning Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna

Läs mer

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets

Läs mer

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,

Läs mer

Tidig och sen växtreglering

Tidig och sen växtreglering Tidig och sen växtreglering Praktisk vägledning Medlem i Svenskt Växtskydd. Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och produktinformation före användning.

Läs mer

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund

Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå , Pernå Patrik Erlund Odlingavoljeväxterochbondböna Greppa marknaden Ingå 10.6.2010, Pernå 11.6.2010 Patrik Erlund 180 160 140 Oljeväxtarealen och -skörden 2002-2010 2000 1800 1600 1000 ha 120 100 80 60 40 20 1400 1200 1000

Läs mer

Frö- och Oljeväxtodlarna

Frö- och Oljeväxtodlarna Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA

Läs mer

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD Red clover seed production. Row distance and seed rate Gunilla Larsson Svensk Raps AB Box 96, S-230 53 ALNARP, Sverige Svensk Raps AB,

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Hållbar bekämpning av gräsogräs

Hållbar bekämpning av gräsogräs 2015-02-09 Växtskyddscentralen Alnarp Henrik Hallqvist SJV, Växtskyddscentralen Alnarp Renkavle Åkerven Losta Hönshirs Hållbar bekämpning av gräsogräs 2015-02-09 Renkavle Till största delen höstgroende

Läs mer

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor?

TEMA FÅNGGRÖDOR. Utnyttja fånggrödor effektivt TEMA. Kväve till följande gröda. Växtslaget väljs utgående. med fånggrödan. Vad menas med fånggrödor? FÅNGGRÖDOR Utnyttja fånggrödor effektivt Forskare Hannu Känkänen Naturresursinstitutet (Luke) Efter skörd saknar åkern i vanliga fall ett levande växttäcke. Det kan man råda bot på genom att odla botten-

Läs mer

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.

Läs mer

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis) Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling

Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Biodiversitet i grönsaks- och bärodling Erfarenheter och lärdomar 2015-2016 Christina Winter christina.winter@jordbruksverket.se Elisabeth Ögren elisabeth.ogren@jordbruksverket.se 2016-09-19 Disposition

Läs mer

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Groningsegenskaper och fröbank Art Uppkomst Ljuskrav Groningsvila Fröbank Renkavle Höst (+vår) Ja, delvis

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i

Läs mer

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?!

Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,

Läs mer

Konsten att tillväxtreglera

Konsten att tillväxtreglera Konsten att tillväxtreglera En guide för att tillväxtreglera vid rätt tidpunkt utifrån din grödas behov 1 2 3 Medlem i Svenskt Växtskydd. Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etikett och

Läs mer

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara, Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Gräsogräs biologi och förebyggande åtgärder Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU Sammanfattning Lär känna fienden! Vilka åtgärder gynnar respektive missgynnar? Öka variationen! Höstsådd/

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Jordbearbetning Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2007 till 2010 har olika typer av etableringsmetoder

Läs mer

Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans

Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans Ekonomi och ekologi i balans! Höstvete mot nya höjder Helena Elmquist, Odling I Balans 1 Höstvete mot nya höjder en kunskapsinventering HE kg/h Orsaker till att höstveteskördarna har stagnerat 80000 60000

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling

Läs mer

Agrimarket- kryssning

Agrimarket- kryssning Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel

När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel När ogräset skyddar sig mot bekämpningsmedel Värt att veta om resistens Solutions for the Growing World Förhindra resistens genom att planera en effektiv besprutningsstrategi för flera år framöver TM Broadway

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar

Läs mer

Odlingsguide för kummin 2001

Odlingsguide för kummin 2001 Odlingsguide för kummin TRANS FARM OY Odlingsguide för kummin Syftet med denna odlingsguide är att ge praktiska grunduppgifter om odlingsteknik för kummin. Någon helt uttömmande och entydig guide är det

Läs mer

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Ogräsharvning - danska erfarenheter Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Ogräsharvning i höstvete Ogräsharvning på hösten Ogräsharvning i korn och annan

Läs mer

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv Marcus Willert, HIR Skåne För att lyckas med bekämpningen är det avgörande att ta hänsyn till renkavlens biologi! Gror framförallt på hösten Ljusgroende

Läs mer

Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin

Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin Fältförsök: Olika skördetidpunkter Bakgrund Tyska försök i höstraps

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Handbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016

Handbok över kumminodling 2016. Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 Handbok över kumminodling 2016 INNEHÅLL Förord 1. Vilken typ av växt är kummin? 2. Hurudant skifte passar för kummin? 3. Bearbetning och sådd 4. Utsädesmängd 5. Kalkning

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem Demonstrationsodling Bakgrund David Kästel Mats Engquist Projektfinansiärer Jordbruksverket Väderstadsverken Jordbearbetningen har en stor betydelse

Läs mer

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Jättefloka. - en skadlig främmande art Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6 0103. Sortförsök med vitklöver Version 2018-04-09n och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Variabelkoder

Läs mer

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? 2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?!

Etablering av ekologisk majs. Majs Biologi. Jordart. Jordbearbetning. Växtföljd. Såddtidpunkt. Övrigt: majs efter majs?! Etablering av ekologisk majs Majs Biologi Jordart Jordbearbetning Växtföljd Såddtidpunkt Övrigt: majs efter majs?! Hermann Leggedör HS Rådgivning Agri AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar 0708 156 760 Hermann.leggedor@hush.se

Läs mer

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6, B6-103. Sortförsök med vitklöver Version 2016-04-22 och gäller säsongen 2016 Magnus Halling Variabelkoder

Läs mer

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN

HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN HUR GÖDSLA OPTIMALT? UNIVERSITETSLEKTOR STEFAN BÄCKMAN HU, INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI GREPPA MARKNADEN 24.9 2014 Frågeställningens tre aspekter 1) Insats-insats problematiken Främst en teknologisk fråga

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng

Faktor/kategori Låg, 1 poäng Normal, 2 poäng Hög, 3 poäng Poäng Tillväxtreglering Sedan flera år är det tillåtet att tillväxtreglera fler grödor än bara råg och gräsfrö. Men vid odling av grödor för avsalu finns flera olika kontrakt där behandling inte är tillåten.

Läs mer

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

DATUM MÄNGD KG/HA N P K R E S U L T A T B L A N K E T T, OGRÄS 2004 SIDA 1 ADB-NR: 05A689 LÄN-FNR: E-092-2004 JBR.OMR: 12b GRÖDA: Oljelin Bengt-Olov Gunnarsson Bobergs Västergård (Tornby), Borensberg SORT: Tannus SÅTT DEN: 2004-04-05

Läs mer

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen. Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och

Läs mer

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607

Läs mer

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov. Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat 2007-2010 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU E-post: johan.arvidsson@slu.se Sammanfattning I försök under 2007 till 2010

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor

Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor Spannmål, oljeväxter, ärt, specialgrödor 84 Tillväxtprogram för korn Korn är vår viktigaste foderspannmål. Det är också en viktig råvara inom industrin och används för att producera malt, stärkelse och

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning

dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning dosnyckel Höstsäd För anpassad ogräsbekämpning www.jordbruksverket.se Dosnyckel (finns även på www.jordbruksverket.se/vsc) För att dosnyckeln ska vara användbar krävs att sprutan uppfyller kraven vid funktionstest.

Läs mer

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för

Läs mer

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och

Läs mer

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Läs mer

Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans

Höstvete mot nya höjder. Helena Elmquist, Odling I Balans Höstvete mot nya höjder Helena Elmquist, Odling I Balans Höstvete mot nya höjder en kunskapsinventering HE Orsaker till att höstveteskördarna har stagnerat kg/h 80000 60000 40000 year Causes of yield stagnation

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad

Läs mer

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World

OLJEVÄXTSTRATEGI. Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps. Solutions for the Growing World OLJEVÄXTSTRATEGI Marknadens effektivaste produkter mot ogräs i höst - och vårraps Solutions for the Growing World Få maximal avkastning från dina rapsfält Kerb TM Flo 400 är effektivt mot ett brett spektrum

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Försök med radhackningsteknik och radavstånd Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB per.stahl@hush.se Försök med radhackning 2006-2010 Fastliggande försök med tre radavstånd Följer gårdens

Läs mer