Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Transkript

1 Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt kväve i marken. I försöket sår man en 1-årig bottengrödeblandning i vårvetet. En del av skiftet lämnas obearbetat på hösten. Målsättningen är att skydda den lutande åkerns yta från erosion och samla tillgodo kväve för följande skördeväxt. Uppgifter om skiftet: Observationsförsökets belägenhet Vichtis Observationsförsökets areal 0,9 ha Skiftets odlingshistoria 2009 Vårvete, 2008 Korn, 2007 Ryps Markkarteringsuppgifter: Jordart Mellanlera, mullrik, ph 6,8, P 5,4, Ca 3450, K 255, Mg 590, S<9, Cu 4,5, Mn 22, Zn 1,98 A B C 2010 Vårvete + vitklöver-italienskt rajgräsblandning Vårvete + vitklöver-italienskt rajgräsblandning Vårvete Bearbetning på våren Plöjning på hösten 2011 Korn+ italienskt rajgräs Korn + itallienskt rajgräs Korn Odlingsuppgifter 2010 Basbearbetning och tidpunkt Lätt bearbetning med spadrullharv Såddbearbetning och tidpunkt Harvning en gång Frömängd av huvudgrödan och Vårvete Bjarne 215kg/ha, tidpunkt för sådden N 119 kg/ha, P 15 kg/ha, K 31 kg/ha Gödsling (N-P-K) Sättet att så bottengrödan I växtligheten som skjutit brodd Frömängd av bottengrödan 15kg/ha, sådd Växtskyddsåtgärder Skördeuppgifter Inga växtskyddsåtgärder kg/ha (Bottengrödan hade ingen märkbar inverkan på skörden) Inom projektet Näringsurlakningen under kontroll (RaHa) insamlas och fördelas information och praktiska erfarenheter beträffande åtgärder som främjar vattenskydd och hållbart jordbruk.

2 Observationer Bottengrödan såddes i växtligheten som skjutit brodd ungefär 2 veckor efter huvudgrödan. Bottengrödan bildade ett jämnt plantuppslag över hela arealen, fast det fanns stora höjdskillnader på skiftet. Enligt jordbrukarens observationer hade bottengrödan ingen inverkan på skörden av huvudgrödan, som blev svag till följd av torkan (3300 kg/ha). Bottengrödan var inte till besvär vid tröskningen. En del av skiften plöjdes ganska tidigt på hösten (i slutet av september) medan resten av skiftet bearbetades inte på hösten. Ingen ogräsbekämpning utfördes på skiftet. På skiftet observerades inte mer ogräs än på det skifte som saknade undervegetation. Växtligheten dominerades av klöver och andelen italienskt rajgräs var klart mindre. Italienskt rajgräs och vitklöver (en del av sorterna) är i finländska förhållanden ettåriga. En del av växtbeståndet övervintrade ändå i skydd av det tjocka snölagret. Växtbeståndet som hade klarat sig över vintern avslutades genom bearbetning på våren i samband med bearbetningen av den övriga åkern. Avslutning av växtbeståndet lyckades bra och ingen återväxt observerades. Små plantor av italienskt rajgräs och vitklöver under vårvetet Försöket fortsatte under sommaren På skiftena med bottengröda sådde man italienskt rajgräs som bottengröda i kornet. Enligt jordbrukarens observationer grodde kornet bättre på de delar av skiftet som inte hade bearbetats på hösten. Observationsförsöket anlades på en sluttande åker. Bilden är tagen

3 Resultat av jordproven (nitratkväve NO3 och ammoniumkväve NH4) (mätenhet kg/ha) Resultat av jordproven : NO3 NH4 sammanlagt N kg/ Skifte A 0-20 cm. 6 5,3 11,3 Skifte A cm. 8,9 3 11,9 Sammanlagt N kg/ha 14,9 8,3 23,2 Skifte B 0-20 cm. 9,8 4,8 14,6 Skifte B cm. 7,1 1,5 8,6 Sammanlagt N kg/ha 16,9 6,3 23,2 Skifte C 0-20 cm. 6,6 4,4 11 Skifte C cm. 5,6 2,4 8 Sammanlagt N kg/ha 12,2 6,8 19 Resultat av jordproven : NO3 NH4 sammanlagt N kg/ ha Skifte A 0-20 cm. 4,1 3,9 8 Skifte A cm. 2,3 2,7 5 Sammanlagt N kg/ha 6,4 6,6 13 Skifte B 0-20 cm. 4,4 1,9 6,3 Skifte B cm. 2,6 1,6 4,2 Sammanlagt N kg/ha 7 3,5 10,5 Skifte C 0-20 cm. 4,4 3,6 8,1 Skifte C cm. 1,5 1,5 3,1 Sammanlagt N kg/ha 6 3,2 9,2 Resultat av jordproven NO3 NH4 sammanlagt N kg/ ha Skifte A 0-20 cm. 15,5 5,5 21,0 Skifte A cm. 9,4 4,8 14,2 Sammanlagt N kg/ha 24,9 10,3 35,2 Skifte B 0-20 cm. 11,7 5,7 17,4 Skifte B cm. 8,6 2,9 11,5 Sammanlagt N kg/ha 20,3 8,6 28,9 Skifte C 0-20 cm. 8,3 5,8 14,0 Skifte C cm. 8,6 6,1 14,8 Sammanlagt N kg/ha 16,9 11,9 28,8

4 Skörderesultat Före växtperiodens slut tog man prov av bottengrödan, vitklöver-italienskt rajgräs.växtbeståndet innehöll kväve 47 kg/ ha (kvävehalten 3 %). Växtbeståndet dominerades av klöver medan tillväxten av rajgräs blev kanppare. Växtbeståndets kvävehalt (3 %) var hög vilket innebär att kväve kan frigöras ganska snabbt från växtbeståndet. Enligt jordbrukarens observationer hade bottengrödan ingen märkbar inverkan på huvudväxtens skörd. Bottengrödans tillväxt infaller på hösten, då har den inte någon märkbar inverkan på huvudväxtens skörd. Jordprov för hållbarhetsanalys av jordens smulstruktur. Ytjordens struktur inverkar på jordens erosionskänslighet. Bild Tolkning av jordens kväveresultat (resultaten på föregående sida) Enligt det första provet kan klövern ha ökat mängden kväve i jorden. Enligt det senare provet har klövern inte ökat risken för kväveurlakning i förhållande till enbart vete utan kvävemängden har minskat i jorden under hösten. På det skifte som saknade bottengrödan har kvävet sannolikt urlakats djupare ner i jorden. På det skiftet som hade bottengrödan har kväve antingen urlakats djupare ner i jorden eller så har växtligheten fångat upp kväve ur jorden. Enligt provresultatet hade rajgräsets tillväxt varit anspråkslös så risken för att näringsämnen urlakas ökar. Klövern kan också ha samlat upp kväve ur marken om det finns lätt tillgängligt. Enligt proven från våren 2011 besparade obearbetad åker andelen mineralkväve i marken speciellt i ytskiktet. I slutet av september plöjda B-skiftet hade i en halv meters skikt ca 6kg/ha mindre för växter tillgängligt kväve än i skift A. Även från marken frigörs kväve i löslig form. Skillnaden mellan skiften A och B har dock ökat under hösten som tyder på att mer kväve från bottengrödan fås till bevara när man plogat på våren. Detta beror på antingen (klöver) bottengrödan har samlat upp näring för sin tillväxt ännu efter september eller har den kväve som frisatts från bottengrödan har hunnit djupare ner i skiftet B. Andelen mineralkväve på skiften B och C var lika stor. I B skiftet fanns det mest kväve i ytskiktet som tyder på att bottengrödan har förhindrat kväve avrinning också i det fall att man plöjt på hösten. Bra tillväxt av bottengrödan efter tröskandet. Växtbeståndet skyddar markens yta från regn och samlar upp näringsämnen. Bild

5 En del av skiftet bearbetades inte på hösten. Ett levande växtbestånd tar upp näringsämnen fram till slutet av växtperioden och skyddar åkerns yta från erosion. Bild En del av växtbeståndet övervintrade. Bild Bilder: Jarkko Hovi, Kari Koppelmäki