Rökning och rökavvänjning. Cancersjukdom och rökning. -sjuksköterskans roll. Tumörhypoxi. Rökning och strålbehandling. ÖNH cancer och rökning

Transkript

1 Rökning och rökavvänjning -sjuksköterskans roll Lena Sharp, leg ssk, Med Dr, Områdeschef Karolinska universitetssjukhuset Onkologkliniken, strålbeh avd Cancersjukdom och rökning cancerfall/år i Sverige Cancerdiagnoser med begränsade behandlingsmöjligheter Passiv rökning ger också cancer Är det inte för sent? Teachable moment Rökning och strålbehandling Tumörhypoxi Ökad risk för bieffekter och komplikationer Sämre effekt av strålbehandlingen Ökad risk för återfall Dödlighet Rökare har sämre syresättning Syrefattiga celler är mer resistenta Kolmonoxid Sitter kvar några dagar Totalt rökstopp ÖNH cancer och rökning Akuta besvär, Oral mukosit % är eller har varit rökare Ökad dödlighet Ökad risk för återfall Ökad risk för komplikationer Ökad risk för rökare Smärta Inläggning Risk för sepsis Dosbegränsande 1

2 Sena besvär, Osteoradionekros Drabbar nästan bara rökare Övriga sena komplikationer Rökning ökar signifikant risken för bihålebesvär för patienter med nasopharynx cancer, 3 m post-rt Huang et al 2007 Övriga sena komplikationer Fortsatt rökning ökar risken för nekros och ödem för patienter med glottisk larynx cancer 10 år efter RT Current smokers rate 28 % Ex smokers rate 13 % Hinder i sjukvården Utbildning/kunskap om rökavvänjning saknas Tradition saknas Rädsla att förstöra patientrelationen Patienterna är omotiverade Inte mitt bord Det är för sent när man redan är sjuk van der Voet et al A Rökavvänjning 5-10 % rökfrihet efter 1 år bland friska Klart högre siffror bland personer med rökrelaterad sjukdom Ask Advice Asess Assist Arrange- follow up 2

3 Ask Advice Fråga alltid alla patienter! Passiv rökning! Dokumentera! Att inte fråga lämnar också ett budskap! Rekommendera alltid rökare att sluta! Rekommendera alla patienter att undvika passiv rökning! Undvik pekpinnar och moralkakor! Assess Assist Rökanamnes Debutålder, mängd och typ av tobak, andra rökare i hemmet, tidigare försök att sluta? Lyssna Dokumentera Stöd Beröm!!!! Remittera Engagera hela vårdteamet Skriftligt material Arrange follow-up Övriga viktiga principer Följ upp vid nästa besök Vad funkar/funkar inte? Dokumentera Låt patienten fatta beslut! Ge individuellt anpassade rekommendationer alla vet att det är farligt att röka men för dig just nu i den här situationen Stöd i kombination med läkemedel Rökfri personal 3

4 Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal Samtalsteknik för livsstilsförändringar Engagerar och utgår från patienten Evidensbaserad metod William Miller, Stephen Rollnick Löser ambivalens Aktivt lyssnande Möte mellan experter Påskyndar förändringsprocessen Om och när patienten är redo Kräver tålamod hos rådgivaren Empati, förståelse Sammanfattningar, bekräftelse MI- spirit Övriga viktiga principer Fagerströms test för nikotinberoende Stöd från närstående Förberedelseperiod Inte ett bloss! De flesta återfall under 1:a veckan (90%) Återfall del av processen Sex frågor 0-10 poäng Snabbt och enkelt Vägleder hur svårt att sluta och hur mycket nikotinläkemedel Fagerströms test för nikotinberoende Fagerströms test för nikotinberoende 1. Hur lång tid efter uppvaknandet röker du dagens 1:a cig? 2. Har du svårt att låta bli där rökning ej är tillåten? 3. Vilken cig har du svårast att avstå? 4. Hur många/dag? 5. Röker du mer på morgonen? 6. Röker du när du är sjuk? Poäng Grad av nikotinberoende Väldigt svagt beroende Svagt beroende Medelstarkt beroende Starkt beroende Mycket starkt beroende 4

5 Läkemedel Läkemedel Läkemedel som innehåller nikotin Plåster (24, 21,14, 7mg) 16 eller 24 h Tuggummi (2, 4 mg) Sugtabletter (1, 2 mg) Nässpray (0,5 mg/dos) Inhallationsånga (10 mg) Läkemedel utan nikotin Bupropion (Zyban) Varenklin (Champix) Abstinens Hur lindrar man abstinensen? Irritation, otålighet, aggression, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, oro, rastlöshet, ökad aptit huvudvärk, ångest, hjärtklappning, illamående, yrsel, skakningar, frysningar, extrem trötthet, hosta, röksug Många rökare är oförberedda! Nikotinläkemedel i tillräcklig dos Undvika vissa situationer (alkohol, umgänge med andra rökare etc) Bryta vanor Stå ut i 30 minuter Innan vi började När vi började En man med ÖNH cancer född på 50 talet. Vi argumenterade och misslyckade. Patienten vill byta läkare och ssk! Vad kunde vi göra annorlunda? Få trodde att vi skulle lyckas Tveksamhet bland läkare (Evidens? Lämplighet?) Tveksamhet bland sjuksköterskor (Vad kan vi göra? Skylla sig själva!) 5

6 Karolinska modellen Intensivt program (ÖNH cancer) 2 nivåer (generell/intensivt program) År publicerade studier Sjuksköterskelett program Integrerat i vården på strålbehandlingsavdelningen Speciellt utsatt patientgrupp 60 % har andra missbruk Högt nikotinberoende Mycket stora risker med fortsatt rökning År 2000 Ökat stöd av via ssk-mott (före, under och efter RT) Regelbunden CO mätningar Fria alternativa nikotinprodukter, inkl snus i 10 v Uppföljning i ett år Intensivt program (ÖNH cancer), studier Intensivt program (ÖNH cancer), resultat Kvalitativ studie (13 patienter, dagbok) Pilotstudie (50 patienter) Jämförande studie (intervention vs. Kontrollgrupp, 117 patienter) Rökfrihet Sista RT v Pilot n = % Intervention n = % Kontrollgrupp n = 56 29% Rökfrihet Efter 1 år 68 % 40 % 27 % Nikotinläkmedel, test-pack! Kolmonoxidmätning i utandningsluft Plåster Tuggummi Sugtabletter Enkelt Ökar motivation Återkoppling Kontroll 6

7 Utmaningar Citat från patienter Attityder Assist and Arrangefollow up Enkla, välfungerande rutiner Återkoppling Jag känner verkligen stödet från personalen på strålet. Jag får en klapp på axeln eller några uppmuntrande ord. Kanske inte verkar vara så mycket men det hjälper mig verkligen att låta bli att röka Kära syster Eva. Jag känner verkligen att du månar om mig och är min vän hur det nu än går med rökningen Citat från patient Omvårdnad vid strålbehandling Det var när hon förklarade hur strålningen funkar, eller rättare sagt inte funkar när man röker som jag förstod att jag måste ta tag i det hela Jag fick veta direkt att jag skulle få hjälp att sluta och det fick när jag kände mig redo Munvård Nutrition Hudvård Hudvård Smärtbeh Patient Rökavvänjning Psykosoc stöd Strålfysik Teknik Rökstopp för svårt sjuka Rökande personal Patienten har rätt till information och rätt att fatta egna beslut Var mera försiktig med rådgivning Vinster med rökstopp Risk för abstinens Generöst med nikotinläkemedel Pekpinnar funkar inte här heller Ofta högt nikotinberoende Stöd från kollegor och chefer viktigt Fd rökare är ofta bra rökavvänjare 7

8 Sammanfattning Stort intresse bland patienter och närstående Integration i övrig vård nödvändig och möjlig Intresse, god planering och samarbete 5A och MI ger struktur och support Nikotinläkemedel i större doser och längre tid Tillgänglighet Sammanfattning Fler cancerpatienter än förväntat röker Uppföljning och återkoppling Pekpinnar och moralkakor fungerar inte! Rökavvänjning kan med fördel integreras med övrig vård på en enhet Tack! lena.sharp@karolinska.se 8