Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna"

Transkript

1 1/2006 mars Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen Arbetsgrupp föreslår bestämmelser om kommunkoncerner och affärsverk i kommunallagen Arbetsmarknadsstödsreformen trädde i kraft Bokföringsanvisningar OFR-examen 2006

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2006 INNEHÅLL Sida Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1270 kpl Upplaga 1270 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Kuntatiedotteet>Kuntataloustiedottet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Det allmänna ekonomiska läget Den kommunala ekonomin Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice 5 Prisindex för offentliga utgifter Prisindex för kommunal basservice Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen 6 Arbetsgrupp föreslår bestämmelser om kommunkoncerner och affärsverk i kommunallagen 7 Arbetsmarknadsstödsreformen trädde i kraft 8 Bokföringsanvisningar 9 Utlåtande 71 om bokföring av byte av outbrutna områden och byggnader Utlåtande 72 om konsolidering av separat regionförvaltning i stadens koncernbokslut Utlåtande 73 om möjligheten att helt eller delvis underlåta att bokföra avskrivningar enligt plan under några år Utlåtande 74 om bokföring av sparförsäkring Utlåtande 75 om bokföring mellan ett räddningsverk som fungerar som affärsverk i en stad och de överlåtande kommunerna av anläggningstillgångar som överlåts av kommuner Rekommendation om hur de olika delarna av KomPL-avgiften behandlas i budgeten och bokföringen Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin år Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Prisindex för offentliga utgifter, Kommunalekonomin (1995=100) (bilaga 7a) Centrala indextal och prognoser för dem (bilaga 7b) Centrala indextal för åren (liite 7c) Utlåtande 71 om bokföring av byte av outbrutna områden och byggnader (bilaga 8) Utlåtande 72 om konsolidering av separat regionförvaltning i stadens koncernbokslut (bilaga 9) Utlåtande 73 om möjligheten att helt eller delvis underlåta att bokföra avskrivningar enligt plan under några år (bilaga 10) Utlåtande 74 om bokföring av sparförsäkring (bilaga 11) Utlåtande 75 om bokföring mellan ett räddningsverk som fungerar som affärsverk i en stad och de överlåtande kommunerna av anläggningstillgångar som överlåts av kommuner (bilaga 12) Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter växte bruttonationalprodukten med 2,1 procent år Finansministeriets uppskattar att produktionen kommer att öka med 3,7 procent i år. Också andra prognosinstitut har förutspått mer än tre procents tillväxt för detta år. Finansministeriet uppskattar att den ekonomiska tillväxten minskar till 2,5 procent år Konsumentprisindex steg i fjol med knappt en procent i genomsnitt. Basåret för konsumentprisindex byttes till Det nya basåret har en viss inverkan på inflationsprognosen. Finansministeriet förutspår att konsumentprisindex i genomsnitt kommer att växa med drygt en procent i år och nästa år. Inflationstrycket i Finland är fortfarande rätt svagt, bland annat på grund av den hårda priskonkurrensen och det moderata inkomstpolitiska avtalet. Arbetslöshetsgraden sjönk i fjol och låg i genomsnitt på 8,4 procent. År 2006 blir den genomsnittliga arbetslöshetsgraden enligt finansministeriets prognos 7,8 procent och nästa år 7,5 procent. Sysselsättningsgraden förbättras med nästan en procentenhet i år. Också nästa år kommer den att förbättras något. Bilaga 1 beskriver den uppskattade utvecklingen av vissa totalekonomiska variabler under åren Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets ekonomiska översikt som gavs ut i mars. Översikten finns på finansministeriets webbsidor, och den kommer att läggas ut på svenska på adressen > Svenska > Ekonomiska utsikter och ekonomisk politik. Prognoserna baserar sig på de uppgifter om nationalräkenskaperna som Statistikcentralen nyligen publicerat. På > Publikationer > Dokument läggs snart också ut ramarna för statsfinanserna , som regeringen kommit överens om. Där granskas bland annat den ekonomiska utvecklingen, finanspolitiken och basserviceprogrammet. Rambeslutet har en bilaga med siffror som beskriver den totalekonomiska utvecklingen och antaganden om faktorer som påverkar den kommunala ekonomin Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur de ekonomiska variabler som är viktigast för kommunernas ekonomi utvecklas år Den kommunala ekonomin Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen om kommunernas och samkommunernas bokslut uppgår de sammanlagda årsbidragen till omkring miljoner euro år Jämfört med fjolåret sjönk årsbidraget en aning, men de slutliga boksluten torde närma sig 2004 års nivå. Som helhet räckte årsbidragen inte till att täcka avskrivningarna. I fjol hade 139 kommuner på fastlandet negativt årsbidrag, dvs. i stort sett lika många som år Det vägda medeltalet av årsbidraget per invånare uppgick i fjol till omkring 200 euro. Det inkomstpolitiska avtalet som slöts i november och löneutvecklingsprogrammet för kommunsektorn höjer kommunsektorns inkomstnivå med sammanlagt sju procent under avtalsperioden Inkomstnivåns utveckling påverkas av de avtalsenliga förhöjningarna och av personalstrukturens utveckling och så kallade löneglidningar. Den kommunala lönesummans utveckling beror utöver inkomstnivån på hur personalstyrkan och arbetsinsatsen utvecklas. Personalstyrkan har vuxit då kommunerna fått fler skyldigheter och servicebehovet ökat. Särskilt inom vården och omsorgen råder ett stort tryck på att skaffa mer personal. Kommunernas svaga ekonomi väntas ändå i någon mån begränsa personalökningen. Skillnaderna mellan enskilda kommuner är stora, bland annat beroende på befolkningsutvecklingen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006 3

4 Kommunernas och samkommunernas lönesumma växte år 2005 med omkring 4,5 procent, dvs. lika mycket som året innan. Lönesummans utveckling påverkades av det ökade behov av service som vårdgarantin medfört. I år kommer lönesummans tillväxttakt att avta något jämfört med fjolåret, bland annat till följd av att verkningarna av de avtalsenliga höjningarna är mindre än i fjol. Det gällande inkomstpolitiska avtalet löper ut i slutet av september nästa år. I avtalet ingår inga egentliga lönehöjningar år Kostnadseffekten av löneutvecklingsprogrammet är dock fr.o.m i snitt 0,5 procent. Som kalkylerat antagande för den genomsnittliga inkomstutvecklingen inom kommunsektorn 2007 kan användas 2,5 procent. Lokala förhållanden och tillämpningar avviker från den genomsnittliga utvecklingen. Bilaga 3 beskriver utvecklingen av vissa faktorer som inverkar på lönesumman inom kommunsektorn åren Kommunernas och samkommunernas socialförsäkringsavgifter år 2006 behandlades i Kommunalekonomi 6/2005. I det här skedet har vi inte tillgång till beslut om socialförsäkringsavgifterna för I bilagan till basserviceprogrammet finns en tabell med kalkylerade uppgifter om kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år Dessa kalkylerade uppskattningar kan användas som utgångspunkt i till exempel beredningen av budgetar och ekonomiplaner. De uppskattade arbetsgivaravgifterna kan ändå ändras när förslagen till nya avgiftsgrunder behandlas i samband med statsbudgeten. När besluten om eventuella ändringar i socialförsäkringsavgifterna fattats kommer vi att informera om dem i senare nummer av Kommunalekonomi. Kommunernas pensionsförsäkring har i sin ekonomi- och verksamhetsplan utgått ifrån att avgifterna totalt uppgår till 28,5 % av lönesumman under åren År 2007 väntas alltså den genomsnittliga förskottsavgiften stiga med 0,2 procentenheter jämfört med årets nivå. För närvarande kan man utgå ifrån att höjningen gäller arbetsgivarens avgift. Den försäkrades avgift väntas förbli oförändrad, i genomsnitt 4,6 procent. Bilaga 4 innehåller uppgifter om kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år Siffrorna för år 2007 är plockade ur bilagan till ramarna för statsfinanserna och de kan ännu ändras. Tabellen visar kommunarbetsgivarens genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter har då viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och SPL-avgiftens andel 10 procent. Sifforna är genomsnittliga tal som beskriver kommunarbetsgivarna som helhet. Kommunernas skatteredovisningar ökade med 4,2 procent år Redovisningarna av kommunalskatt ökade med 3,6 procent. Kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna växte med omkring tio procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med omkring 6 procent. En uppskattning av den kommande utvecklingen av kommunernas skatteinkomster gavs i föregående nummer av Kommunalekonomi (6/2005). Kommunernas skatteredovisningar beräknas öka något snabbare i år, vilket också förutspåddes i föregående informationsblad. Redovisningarna av kommunalskatt beräknas öka med nästan fem procent. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till ganska exakt 13 miljarder euro. Däremot beräknas redovisningarna av samfundskatt minska något i år i motsats till vad man förutspådde ännu i december. Minskningen beror framför allt på att de samfundsskatter som redovisades 2005 minskade jämfört med föregående bedömning. Redovisningarna av samfundsskatt uppgår år 2006 till omkring 1,1 miljarder euro. År 2007 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka nästan lika mycket som i år, dvs. med 4,6 procent. Skatteunderlaget beräknas öka med cirka 4 procent. Förvärvsinkomsterna beräknas öka i samma takt som i år och avdragsgrunderna antas förbli oförändrade. Eventuella höjningar av inkomstskattesatserna medför att kommunalskatten höjs jämfört med de värden som angetts. Samfundsskatterna beräknas nästa år uppgå till drygt 1,2 miljarder euro, vilket är tio procent mer än i år. Också redovisningarna av fastighetsskatt väntas öka något från årets 760 miljoner euro. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

5 Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt inkomstslag under Siffrorna i tabellen bygger på Kommunförbundets skatteprognosram som har uppdaterats i mars. Där har beaktats de faktorer som inverkar på kommunernas skatteinkomster enligt de aspekter som framförs i basserviceprogrammet. Ramen ska enligt planerna uppdateras efter ekonomi- och skatteprognosdagarna maj Bilaga 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen. Siffrorna i resultaträkningen och finansieringskalkylen för 2005 och 2006 baserar sig främst på Statistikcentralens utredning om preliminära bokslut och uppskattningar av den kommunala ekonomins utveckling enligt Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice Prisindex för offentliga utgifter I septembernumret av Kommunalekonomi (4/2005) ingick en artikel om det nya kommunalekonomiska prisindexet. I artikeln anges synpunkter på uppgörande och användning av indexet och tidsserier för indexutvecklingen. Prisindex för offentliga utgifter görs upp separat för den statliga och den kommunala ekonomin. Läs mera om hur indexet görs upp, om utvecklingen och publiceringstiderna på Statistikcentralens webbsidor: > statistik > statistik efter ämne > priser och kostnader > prisindex för offentliga utgifter. Basåret för det senaste indexet är år Indextalen och förändringarna i dem finns under Tabeller. Kommunalekonomins prisindex presenteras efter uppgiftsområde och utgiftsslag. Index anges också separat för kommuner och samkommuner. Observera att trots att basåret är 2000 utgår indexets viktstruktur från år Viktstrukturen har en avgörande inverkan på totalindexets utveckling år Prisindexet 1995=100 för de kommunalekonomiska utgifterna sjönk år 2002 bland annat till följd av det slopade återkravet av momsåterbäringar. Detta å sin sida minskade kommunsektorns finansiella utgifter avsevärt. Prisindexet 2000=100 för de kommunalekonomiska utgifterna steg däremot år Totalindexen utgående från de olika basåren ger alltså mycket olika bilder av den kommunala ekonomins utgiftsutveckling år Skillnaden är cirka fyra procentenheter. Betraktat per förvaltningsområde avviker däremot de olika basårens uppgifter inte i lika hög grad från varandra. I tabellen i bilaga 7a till detta informationsblad presenteras prisindex för de offentliga utgifterna, tidsserierna för kommunalekonomin med basåren 1995 och Ändringarna i det senare indexet har använts sedan 2003 då indextalen med basår 1995 uppdaterades. Utöver indexen anger tabellen en koefficient med vilken utgifterna för ett visst år kan omvandlas till 2005 års priser. Om de nominella utgifterna för kommunens/samkommunens socialvård t.ex. var tusen enheter år 1990, motsvarar det på 2005 års nivå 1537 enheter. I tabellen i bilaga 7b presenteras poängtalen för de ur kommunalt perspektiv viktigaste indexen och finansministeriets uppskattning för åren 2006 och Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006 5

6 I tabellen i bilaga 7c uppges långa tidsserier för pris- och kostnadsindex och kommunalekonomins prisindex. Av kommunalekonomins prisindex framgår bland annat effekterna av att återkravet av momsåterbäringar slopades Kommunförbundet rekommenderar att man vid en översyn av kommunalekonomins utveckling på lång sikt använder tidsserien för kommunalekonomins prisindex, som framgår av bilaga 7c. Prisindexet för den kommunala ekonomin beskriver främst hur priserna och kostnaderna i snitt utvecklats i kommunerna och samkommunerna. Med hjälp av prisindexet kan man dessutom uppskatta hur utgifternas volym utvecklas genom att eliminera kostnadernas och prisernas utveckling från utgifterna enligt gängse pris, dvs. de nominella utgifterna för respektive år. Med hjälp av prisindex kan man också visa hur kommunernas tillgängliga ekonomiska resurser, bl.a. skatteinkomster och statsandelar, reellt har utvecklats per år eller under en längre tidsperiod. Prisindex för kommunal basservice Från början av år 2006 har lagstiftningen om kommunernas statsandelar ändrats bland annat i fråga om grunderna för fastställande av statsandelarna och bestämning av ändringar i kostnadsnivån. Förändringarna i kommunsektorns kostnadsnivå beräknas med prisindex för basservicen, som bättre än tidigare praxis beaktar förändringar i kostnaderna för produktion eller tillhandahållande av basservice. Enligt statsandelslagen fastställs de genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de kalkylerade kostnader som ligger till grund för bestämmandet av dem årligen för det följande finansåret. Vid fastställandet beaktas uppskattade förändringar i kostnadsnivån. Förändringar i kostnadsnivån bestäms utifrån prisindex för basservicen. Indexet baserar sig på förändringar i kostnadsnivån som vägts med social- och hälsovårdens och undervisnings- och kulturverksamhetens driftsutgifter på det sätt som närmare bestäms i statsrådets förordning. Statistikcentralen tar fram och publicerar prisindex för bastjänsterna. Indexet beräknas på förändringar i de index som Statistikcentralen publicerar (förtjänstnivå-, konsumentpris-, partipris- och byggnadskostnadsindex) och i kommunernas lönebaserade avgifter (kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter). Poängtalet för basservicens prisindex är 100 för år Prisindexets viktstruktur, som framgår bland annat av den publicerade statistiken, justeras med jämna mellanrum, minst vart femte år. Den uppskattade förändringen i finansårets kostnadsnivå baserar sig på finansministeriets uppskattning av förändringen i prisindex. Skillnaden mellan finansårets verkliga förändring i kostnadsnivån och finansministeriets uppskattning beaktas med två års fördröjning. Detta nya beräkningssätt för statsandelsindexet tillämpas från början av Justeringen av indexet för år 2005, vilket beaktas i statens budgetförslag för 2007, görs dock enligt det gamla beräkningssättet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen Regeringen överlämnade en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kommunallagen och vissa lagar som har samband med den. Lagarna föreslås träda i kraft våren I förslaget till ändring av kommunallagen ingår bestämmelser om balansering av kommunens ekonomi. En kommun med underskott i balansräkningen föreslås efter änd- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

7 ringen av kommunallagen bli skyldig att göra upp en ekonomiplan som är i balans eller uppvisar överskott. Perioden omfattar då högst fyra år. Om underskottet i balansräkningen inte kan täckas i ekonomiplanen ska kommunen upprätta ett specificerat åtgärdsprogram för att täcka underskottet under en period som fullmäktige särskilt beslutar om. Enligt lagförslaget ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för hur balanseringen utfallit under den räkenskapsperiod som har gått ut och om den gällande ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet är tillräckliga för att lösa kommunens ekonomiska problem. Dessutom ska kommunstyrelsen i bokslutet presentera noter som anger överensstämmelsen mellan avskrivningar enligt plan och genomsnittliga reinvesteringar om beloppen skiljer sig från varandra i avsevärd grad. Avsikten med noterna är att ge en rättvisande bild av hur väl den interna finansieringen räcker till i kommunen. Revisionsnämnden ska i utvärderingsberättelsen bedöma hur balanseringen utfallit. Dessutom ska den bedöma om den gällande ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet är tillräckliga och realistiska. Om lagförslaget går igenom tillämpas de nya balanseringsbestämmelserna första gången redan i höst när kommunens budget för 2007 och ekonomiplanen för de därpå följande åren upprättas. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska första gången upprättas enligt den ändrade lagen för räkenskapsperioden När det gäller revisionsnämndens bedömning av balanseringen av ekonomin ska de nya bestämmelserna tilllämpas nästa vår på räkenskapsperioden Avvikande från det förslag som arbetsgruppen för kommunernas underskott gett innehåller regeringens proposition inte något förslag om att fullmäktige för varje fullmäktigeperiod ska besluta om de centrala målen för verksamheten och ekonomin. I motiveringen till propositionen finns inte heller arbetsgruppens förslag till anvisning för anmärkning av revisor. Enligt arbetsgruppens förslag har förutsättningarna för anmärkning till kommunstyrelsen uppfyllts om kommunstyrelsen i en underskottssituation inte har framlagt en balanserande ekonomiplan för fullmäktige. Regeringspropositionen RP 8/2006 finns på adressen Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Arbetsgrupp föreslår bestämmelser om kommunkoncerner och affärsverk i kommunallagen En arbetsgrupp har utrett behoven av att utveckla lagstiftningen om kommunkoncerner och kommunala affärsverk samt samordningen av kommunernas offentliga upphandling och samarbetet mellan kommuner. Gruppen överlämnade sitt betänkande till region- och kommunminister Hannes Manninen. Arbetsgruppens arbete är en del av ett utvecklingsprojekt om kommunal demokrati som ingår i politikprogrammet för medborgarinflytande. Arbetsgruppen föreslår att begreppen kommunkoncern och koncernledning definieras i kommunallagen och att skyldighet för dottersamfund att lämna uppgifter till kommunen utökas. Dessutom ska kommuner med betydande dottersamfund åläggas att inte bara upprätta koncernbalansräkning utan också koncernresultaträkning och finansieringskalkyl för koncernen. Målet med bestämmelserna om kommunkoncerner är att klarlägga ledningen av och tillsynen över kommunkoncerner och att förbättra ledningens förutsättningar för koncernledning och uppföljning. Arbetsgruppen föreslår att begreppet kommunalt affärsverk, dess uppgifter och affärsverkets ledning definieras i kommunallagen. Stöd eller verksamhetsunderstöd som Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006 7

8 kommunen betalar till affärsverket ska framgå särskilt i bokslutet och basera sig på principen om kostnadsmotsvarighet. Kommunala affärsverks beslutanderätt i fråga om budgeten utökas och affärsverken ska vara skyldiga att upprätta ett särskilt bokslut över sin verksamhet. Om kommuner vill ha ett gemensamt affärsverk kan de enligt förslaget bilda en affärsverkssamkommun där styrelsen har ett större inflytande i organiseringen av verksamheten och ekonomin än i den nuvarande samkommunsformen. Dessutom ska bestämmelsen om att ett organs sammansättning ska motsvara den politiska proportionaliteten i medlemskommunernas fullmäktige inte nödvändigtvis tillämpas vid valet av styrelseledamöter. Målet med bestämmelserna om affärsverk är att göra affärsverkens verksamhet smidigare och mer transparent och klarlägga affärsverkens ställning på marknaden. Enligt arbetsgruppens förslag ska bestämmelsen om samfundsjäv lindras när det gäller kommunens dottersamfund och samkommuner. Ett undantag föreslås från bestämmelsen om samfundsjäv så att en person inte är jävig på den grunden att personen eller en närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ i ett kommunalt affärsverk, kommunens dottersamfund eller en samkommun eller är verkställande direktör i något av dessa eller innehar motsvarande ställning. Personen är emellertid jävig om det är fråga om ett ärende där kommunens och ovan nämnda samfunds intressen står i strid med varandra eller där en opartisk behandling av ärendet förutsätter att personen i fråga inte deltar i behandlingen. Målet med undantaget från bestämmelsen om samfundsjäv är att stärka koncernledningens verksamhets- och styrmöjligheter. Arbetsgruppen lägger inte fram några förslag till ändringar av kommunallagen när det gäller samordning av upphandlingslagstiftningen och kommunernas samarbetsformer. Arbetsgruppen har gjort en utredning om gränsytorna för kommunernas samarbetsformer i kommunallagen och upphandlingslagstiftningen samt klarlagt viktiga begrepp. Arbetsgruppen har kommit fram till att största delen av kommunernas samarbete faller utanför upphandlingslagstiftningen. Betänkandet av kommunkoncerns- och affärsverksgruppen finns på finska med svensk resumé på adressen Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Arbetsmarknadsstödsreformen trädde i kraft Arbetsmarknadsstödsreformen trädde i kraft vid årets början. I februari tog FPA ut den kommunala andelen av arbetsmarknadsstödet av kommunerna. Detta har föranlett en mängd frågor. Den vanligaste frågan är varför FPA fakturerar kommunerna för stödkostnader som gäller arbetslöshet under 2005, till och med tidigare än december. De fakturor som skickats till kommunerna i februari utgår från kostnader som uppstått i januari. Avgörande är tidpunkten för när arbetsmarknadsstödet har betalats. Betalningsgrunden framgår av ikraftträdelsebestämmelsens 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1217/2005) och 20 i statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1225/2005), där det står: Folkpensionsanstalten skall före den 15 varje månad till kommunerna sända en faktura över kommunens finansieringsandel enligt 14 kap. 3 a 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa med avseende på det arbetsmarknadsstöd som betalats under föregående månad. Arbetslöshetsperioder som infallit under 2005 kan inverka på faktureringen till kommunerna också under de närmaste månaderna. Arbetsmarknadsstödet är en förmån som betalas ut i efterskott. Den retroaktiva ansökningstiden är tre månader. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

9 Kommunförbundet samlar in erfarenheter av stödreformen. Vi be er skicka era frågor, erfarenheter och kommentarer om genomförandet av reformen till någon av personerna nedan. Adress enligt principen Närmare upplysningar: Jorma Palola, tfn (09) , Mirja Salonen, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Sirkka-Liisa Karhunen, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Bokföringsnämndens kommunsektion har gett följande utlåtanden. Utlåtande 71 (bilaga 8) Utlåtande om bokföring av byte av outbrutna områden och byggnader Genom ett bytesbrev hade samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt överlåtit flera outbrutna områden samt byggnader och lösöre till staden och staden hade överlåtit flera outbrutna områden till samkommunen. Värdet på de områden med byggnader som samkommunen överlät var euro och värdet på de områden som staden överlät var euro. Staden betalade samkommunen euro i mellanskillnad och resten av skillnaden, euro, utgjorde samkommunens ersättning till staden för utveckling av markanvändningen enligt detaljplaneändringen. I det fall att detaljplaneändringen inte genomfördes skulle staden betala också det sistnämnda beloppet till samkommunen. Samkommunen bad kommunsektionen ge ett utlåtande om hur bytet av markområdena och byggnaderna enligt bytesbrevet skulle behandlas i samkommunens bokföring. Samkommunen bad kommunsektionen särskilt ta ställning till balansvärdet för de markområden som tillfaller samkommunen, vilket belopp som ska bokföras som försäljningsvinst och var det ska bokföras i resultaträkningen samt den bokföringsmässiga behandlingen av utvecklingskostnadsersättningen för markanvändningen enligt bytesbrevet. Kommunsektionens utlåtande Bytena av markområden och byggnader enligt bytesavtalet behandlas enligt prestationsprincipen som bruttobelopp i samkommunens bokföring när byteshandeln vunnit laga kraft. Prestationsprincipen uppfylldes i och med att byteshandeln vann laga kraft. Bytena behandlas enligt bruttoprincipen som köp och försäljningar, oberoende av betalningsmedlen för det överenskomna bytesvärdet. I detta fall skulle balansvärdet på de markområden som samkommunen fick, euro, aktiveras i balansräkningen och mellanskillnaden på euro bokföras som kundfordringar, eftersom betalningstiden överenskommits i bytesbrevet. De markområden och byggnader som samkommunen överlåtit bokfördes i balansräkningen till balansvärdet enligt bytesbrevet, och euro, och överlåtelsevinsten på euro bokfördes i resultaträkningen som verksamhetsintäkter under Övriga intäkter/försäljningsvinster. Till byteshandeln hör också ett avtal om ändring av detaljplanen och om utvecklingskostnadsersättning. Samkommunen har förbundit sig att betala staden euro för utveckling av markanvändningen, förutsatt att detaljplaneändringen enligt avtalet genomförs på mark som ägs av samkommunen. När detaljplaneändringen vunnit laga kraft och bokföringskriteriet därmed uppfyllts, bokförs utvecklingskostnadsersättningens andel, vilken ingått i kundfordringarna, som anskaffningsutgift för markområdet och som minskning av kundfordringarna. I det fall att detaljplaneändringen inte genomförs ska staden enligt bytesbrevet betala beloppet till samkommunen i pengar. I så fall bokförs beloppet Per Penningkonto An Kundfordringar Eftersom samkommunens balansräkning sammanställs med koncernbalansräkningen för staden som är andra part i byteshandeln, ska samkommunen uppge beloppet av koncernens internvinst för staden. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006 9

10 Utlåtande 72 (bilaga 9) Utlåtande om konsolidering av separat regionförvaltning i stadens koncernbokslut Begäran om utlåtande gällde om och hur kommunsamarbete enligt lagen om försök med samarbete inom regioner ska konsolideras i stadens koncernbokslut. Enligt samarbetsavtalet deltar kommunerna i kostnaderna för regionförvaltningen i proportion till antalet invånare. Utöver regionförvaltningen har kommunerna avtalat om att överföra skötseln av bygg- och underhållstjänsterna för kommunernas trafikområden och allmänna områden till ett affärsverk som sorterar under den regionala förvaltningen. Kommunernas ägarandelar i och ansvar för affärsverket fördelas under det första året av verksamheten i proportion till beställningsvolymerna i produktionsavtalen. Beställningsvolymen är den totala kostnaden för de tjänster som kommunen beställt. Ägarandelarna justeras på basis av de enskilda kommunernas beställningsvolym i enlighet med bokslutet för det första verksamhetsåret Efter det görs justeringar i det fall att det sker väsentliga förändringar i beställningsvolymen. Affärsverket fungerar som ett särredovisat kommunalt affärsverk och det upprättar ett särskilt bokslut med resultaträkning, balansräkning och bilagor till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Uppföljningen av affärsverkets verksamhet och ekonomi görs per kommun och objekt. En av samarbetskommunerna begärde ett utlåtande om huruvida det sammanställda bokslutet för regionförvaltningen och affärsverket för kommunaltekniska tjänster ska konsolideras i sökandens koncernbokslut och med vilken andel bokslutet i så fall tas in i sökandens bokslut. Kommunsektionens utlåtande På organet för det regionala samarbetet tillämpas kommunallagens bestämmelser om samkommuner och därför tillämpas på koncernbokslutet motsvarande bestämmelser och kommunsektionsanvisningar för samkommuner. Enligt kommunsektionens utlåtande ska samarbetskommunerna med anledning av detta konsolidera den sammanställda balansräkningen jämte noter för regionförvaltningen och dess affärsverk i sin koncernbalansräkning, på samma sätt som en samkommuns balansräkning och noter konsolideras i kommunens koncernbalansräkning enligt kommunsektionens allmänna anvisning för koncerner. I samarbetsavtalen ingår inte något sådant överenskommet grundkapital för regionförvaltningens organ eller för affärsverket som skulle vara fördelat mellan samarbetskommunerna. På det sättet finns det inte någon grundkapitalsandel som motsvarar samkommunsandelen enligt vilken kommunernas andel kunde räknas ut vid konsolideringen. Därför konstaterade kommunsektionen i sitt utlåtande att för att den sammanställda balansräkningen med noterna för det regionala samarbetet ska kunna konsolideras i kommunernas koncernbalansräkningar ska regionalförvaltningen eller samarbetskommunerna fastställa de vägda andelarna på grundval av samarbetsavtalet och avtalet om samarbete om kommunalteknisk serviceproduktion. Utlåtande 73 (bilaga 10) Utlåtande om möjligheten att helt eller delvis underlåta att bokföra avskrivningar enligt plan under några år En kommun bad kommunsektionen ge ett utlåtande om huruvida man kan avvika från avskrivningar enligt plan så att kommunen helt eller delvis låter bli att bokföra avskrivningar enligt plan under några år i syfte att förhindra ackumulerande underskott. Kommunen viktigaste motiveringar var att kommunen befinner sig i ekonomiskt trångmål och att detta innebär att det icke täckta underskottet blivit stort samt att investeringar nästan helt täcks genom lån. Kommunsektionens utlåtande Kommunsektionen ansåg i sitt utlåtande att lagstiftningen och kommunsektionens anvisningar inte ger några möjligheter att utgående från motiveringarna i begäran om utlåtande helt eller delvis underlåta att göra avskrivningar enligt plan under några år. Detta förfarande är inte heller förenligt med god kommunal bokföringssed. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

11 Kommunsektionen motiverade sitt utlåtande bland annat med avskrivningarnas syfte. Avsikten med avskrivning enligt plan är att periodisera anskaffningsutgiften för en aktiverad produktionsfaktor under dess verkningstid, vanligen den ekonomiska användningstiden, som kostnad genom årliga avskrivningar, med iakttagande av utgift mot inkomst-principen eller principen om utgift mot nyttjande av produktionsfaktorer. Beloppet för avskrivningarna bör på lång sikt svara mot den genomsnittliga årliga nivån på ersättande investeringar. Kommunsektionen konstaterade i sitt utlåtande att det faktum att man låter bli att bokföra avskrivningar emellertid inte förbättrar kommunens ekonomi; de ekonomiska problemen blir bara synliga vid en senare tidpunkt. Avskrivningarna påverkar inte heller kommunens behov av lån. Lånebehovet är beroende av i vilken utsträckning de internt tillförda medlen räcker till. Utlåtande 74 (bilaga 11) Utlåtande om bokföring av sparförsäkring En kommun har bett kommunsektionen ge ett utlåtande om hur en terminalbonus som ska betalas den 1 januari 2006 i samband med att sparlivförsäkringen förfaller ska behandlas i bokföringen och bokslutet och särskilt för vilket år terminalbonusen bör bokföras som intäkt och i vilken post i resultaträkningen bonusen bör ingå. Med sparförsäkringar eller sparlivförsäkringar avses generellt försäkringar där sparsumman med avkastning betalas till försäkringstagaren när de upphör. På sparsumman betalas beräkningsränta och kundåterbäring, och försäkringsbolagets kostnader samt debiteringar för försäkringsskydd dras av. Till sparförsäkringar kan det förutom kundåterbäring också höra extra förmåner som fastställs och utbetalas när försäkringen upphört. I den sökandes fall har en sådan extra förmån benämnts terminalbonus, som betalas när försäkringen förfaller. Bokföringsnämnden har gett ett utlåtande 1754/2005 om behandlingen av kapitaliseringsavtal i bokslut. Enligt det inkomstförs avkastningen för ett kapitalisationsavtal som baserar sig på beräkningsränta så att avkastningen enligt beräkningsräntan och en eventuell kundåterbäring i sin helhet bokförs som ränteintäkter under räkenskapsperioden. I balansräkningen upptas denna årliga avkastning som fordran och läggs till kapitalet för kapitaliseringsavtalet, under förutsättning att sannolikheten för att avkastningen inte utbetalas är ringa. I utlåtandet sägs det vidare att avkastningen av ett placeringsbundet kapitaliseringsavtal inkomstförs som intäkter för placerings- och finansieringsverksamhet allt efter som prestationer har erhållits av försäkringsbolaget. Andra eventuella avkastningar bokförs när avtalet upphör. Om det inte finns något skydd mot en negativ utveckling i avtalet bör placeringens minskade värde kostnadsföras som en nedskrivning då de förutsättningar som nämns i bokföringslagen uppfylls. Enligt kommunsektionens allmänna resultaträkningsanvisning specificeras ränteintäkterna i ränteintäkter från utlåning, övriga placeringar och depositioner samt från betalningsrörelsekonton periodiserade enligt prestationsprincipen. Som övriga finansiella intäkter upptas skatteredovisningsräntor, dividender och räntor på andelskapital, dröjsmålsräntor samt kursvinster av finansieringslån och försäljningsvinster av värdepapper. Kommunsektionens utlåtande Kommunsektionen ansåg att en sparlivförsäkring kan jämföras med ett kapitaliseringsavtal och därför bokförs avkastningen av försäkringen enligt samma principer. Beräkningsräntan och kundåterbäringen minskade med de kostnadsposter som bolaget dragit av bokförs enligt prestationsprincipen som ränteintäkt för räkenskapsperioden och fogas som fordran till kapitalet för sparförsäkringen, under förutsättning att sannolikheten för att avkastningen inte utbetalas är ringa. Terminalbonus är en avkastning av placeringsbunden försäkring som beror på försäkringsbolagets ackumulerade extra tillgångar i anslutning till sparförsäkringar, och den betalas tillsammans med försäkringens sparbelopp när försäkringen upphört. I detta fall betalades terminalbonusen när försäkringen förföll , och därför bokförs den bland 2006 års intäkter som övriga finansieringsintäkter. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 Utlåtande 75 (bilaga 12) Utlåtande om bokföring mellan ett räddningsverk som fungerar som affärsverk i en stad och de överlåtande kommunerna av anläggningstillgångar som överlåts av kommuner Direktionen för en stads räddningsverk begärde ett utlåtande om hur anläggningstillgångar som överlåtits till räddningsverket av de övriga avtalskommunerna i det regionala räddningsverket ska bokföras både i räddningsverket och i de överlåtande kommunerna, när det regionala räddningsverket den 1 januari 2004 inleder sin verksamhet. Staden och 18 kommuner hade genom ett samarbetsavtal kommit överens om att organisera ett regionalt räddningsväsende på det område som fastställts av statsrådet. Problem uppstod i samband med den punkt i samarbetsavtalet som gällde överlåtelse av materiel enligt vilken i det första stycket har avtalats om överlåtelse av materiel vederlagsfritt. I det andra stycket i samma punkt har emellertid överenskommits om överlåtelsen enligt bokföringsvärdet, vilket å andra sidan tyder på en överlåtelse mot vederlag. Den sökande hade med tillämpning av det andra stycket tagit upp förvärvet av anläggningstillgången bland sina anläggningstillgångar till bokföringsvärdet och som skuld i det främmande kapitalet bland övriga långfristiga skulder. Den sökande hade föreslagit att de överlåtande kommunerna på motsvarande sätt tar upp sin överlåtelse av materiel och lösöre bland övriga långfristiga fordringar till sitt bokföringsvärde. Eftersom kommunsektionen ger anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen och i kommunallagen kunde den inte ta ställning till vilkendera bestämmelsen i samarbetsavtalet som ska iakttas. Parterna ska sinsemellan komma överens om den saken. Därför redogjorde sektionen endast för bokföringsalternativen och förutsättningarna för dem i sitt utlåtande. Finlands Kommunförbund har gett en rekommendation Alueellinen pelastustoimi taloudenhoidon järjestäminen (2003) där det också behandlas olika alternativ för överlåtelse av anläggningstillgångar och behandlingen av den i bokföringen. Alternativen i utlåtandet är förenliga med rekommendationen. Alternativet Överlåtelse vederlagsfritt Det första stycket i punkten i samarbetsavtalet om överlåtelse av materiel kan tolkas som vederlagsfri överföring av egendom så att avtalskommunerna överlåter anskaffningsutgiften för egendomen till sitt fulla belopp. I detta fall uppstår inget balansvärde att bokföra för anskaffningsutgiften i räddningsverkets balansräkning. Behandlingen i avtalskommunernas bokföring av egendom som överlåtits vederlagsfritt kan ske på flera sätt: 1. Restvärdet för materiel och lösöre som överlåtits överförs till Övriga utgifter med lång verkningstid i balansräkningen. Dessa ska avskrivas under högst fem år eller under den återstående avskrivningstiden enligt en avskrivningsplan, dock högst 20 år. I noterna ska specificeras de poster som ingår i denna balanspost. 2. Den vederlagsfria överföringen, restvärdet för egendomen, kan tas upp som en engångskostnad, främst som en verksamhetsutgift, bland Övriga kostnader/överlåtelseförluster, eller 3. som extraordinära kostnader, när beloppet är betydande och effekten på årsbidraget är väsentligt, eller 4. som extra avskrivningar, om effekten på årsbidraget är litet. Alternativet Överlåtelse till bokföringsvärde Andra stycket i samarbetsavtalets punkt om materielöverlåtelse till bokföringsvärde enligt avtalskommunernas balansräkning kan tolkas som att det är fråga om ett förvärv mot vederlag, även om man inte särskilt kommit överens om något vederlag i avtalet. Vid räddningsverket hade denna avtalspunkt tolkats så, att bokföringsvärdet för den egendom som avtalskommunerna överlåter togs upp bland anläggningstillgångar i balansräkningen och en motsvarande post togs upp bland långfristiga skulder under främmande kapital. Avtalskommunerna hade tillråtts ta upp motsvarande post bland 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

13 långfristiga fordringar. Inga överenskommelser om några amorteringar har slutits, vilket betyder att i praktiken är skulden och fordringarna bestående. Kommunsektionen konstaterade att upptagning av en post som svarar mot värdet hos den överlåtna anläggningstillgången som grundkapital för räddningsverket inte är möjlig, eftersom en kommun inte kan göra en placering som hänför sig till det egna kapitalet i en annan kommun på samma sätt som i en samkommun. Kommunsektionen konstaterade också att bokföring av överlåtelse av anläggningstillgångar i avtalskommunernas och räddningsverkets balansräkning mot bestående fordringar och skulder kan anses vara förenlig med god kommunal bokföringssed, om det verkligen är avtalspartnernas avsikt att fordringen och skulden ska vara bestående. Kommunsektionens utlåtande I sitt utlåtande konstaterade kommunsektionen att i den sökandes fall förutsätter bestämmelserna i avtalspunkten om överlåtelse av materiel att överlåtelsen av anläggningstillgången tas upp både utan och mot vederlag. Bokföringsmässigt är detta inte möjligt när det gäller en och samma affärshändelse. Kommunsektionen kunde inte inom ramen för sina befogenheter avgöra vilkendera av de motstridiga avtalspunkterna som ska iakttas, utan parterna måste nå en entydig överenskommelse om principen för överlåtelse av egendomen. Efter det kan bokföringsalternativen tillämpas utgående från den överenskomna grunden. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn(09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Rekommendation om hur de olika delarna av KomPL-avgiften behandlas i budgeten och bokföringen Allmänt Från ingången av 2006 består KomPL-avgiften av - en lönebaserad avgift - en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och - en pensionsutgiftsbaserad avgift. Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften ersätter den tidigare självriskavgiften för förtidspensioner. Grunderna för bestämning av den pensionsutgiftsbaserade avgiften ändrades vid ingången av Förändringarna inverkar på bokföringen av de pensionsutgiftsbaserade avgifterna. Behandlingen av den lönebaserade avgiften ändras inte: avgiften budgeteras och bokförs liksom tidigare utgående från de utbetalda lönerna. Hittills har medlemssamfunden i regel fördelat den pensionsutgiftsbaserade avgiften på olika uppgifter i proportion till löneutgifterna. Med tanke på kostnadsfördelningen har denna praxis ändå varit problematisk, eftersom upphovsprincipen inte nödvändigtvis uppfyllts. Från ingången av 2006 ger Kommunernas pensionsförsäkring i samband med faktureringen av den pensionsutgiftsbaserade avgiften och förtidsavgiften en utredning om vid vilken verksamhetsenhet pensionstagaren arbetade när anställningen upphörde. Kommunen kan använda informationen när pensionsutgiften ska hänföras till olika verksamhetsenheter. Det är motiverat att fördela kostnaderna enligt upphovsprincipen särskilt när det gäller uppgifter som kommunen får statsandelar för, eftersom pensionsavgifter är utgifter som hör till statsandelsgrunden. Eftersom förtidsavgifterna baserar sig på genomsnittet för de tre föregående åren medför tillämpningen av upphovsprincipen för förtidsavgiftens del inte lika stora årliga förändringar i enheternas utgifter under räkenskapsperioden som den tidigare engångsfaktureringen. Också inom avbytarservicen är pensionsavgifterna, inklusive den pensionsutgiftsbaserade avgiften och förtidsavgiften, utgifter som berättigar till statsbidrag. Om kommunen inte själv ordnar avbytarservicen kan de utbetalda pensionsutgifterna faktureras den kommun som administrerar avbytarservicen, och den kommunen inkluderar då pensionsutgifterna i sin statsbidragsutredning. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften Kommunernas pensionsförsäkrings delegation har beslutat att självriskavgifterna för arbetslöshets- och invalidpensionsavgifterna från ingången av 2006 ersätts med en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift). Kommunernas pensionsförsäkrings delegation beslutar om förtidsavgiftens totala belopp och beloppet fördelas mellan medlemssamfunden på basis av de sammanräknade pensionsutgifterna för de invalidpensioner, rehabiliteringsstöd, arbetslöshetspensioner och individuella förtidspensioner som börjat löpa under betalningsåret och de två år som föregår detta. På förtidsavgiften betalas förskott varje månad från ingången av Förskottsavgifterna för 2006 baserar sig på den pensionsutgift som börjat år 2005 för de pensionsslag som ligger till grund för förtidsavgiften. Av medlemssamfund vars lönesumma år 2005 beräknat på arbetsgivarens lönebaserade förskott underskred euro (cirka 50 anställda) tas inget förskott ut. Hos övriga medlemssamfund tas förskottsavgifter inte ut till den del de överskrider 2 procent av lönesumman år 2005 beräknat på arbetsgivarens lönebaserade förskott. Begränsningarna i förskottsavgifterna inverkar inte på den slutliga avgiften. Den slutliga avgiften för 2006 bestäms på basis av den pensionsutgift som börjat år 2006 för dessa pensionsslag. Den slutliga fakturan för respektive år skickas till kommunerna på hösten det år som följer efter räkenskapsåret: till exempel faktureras den slutliga avgiften för 2006 hösten Till både förhandsfakturan och den slutliga fakturan bifogas en alfabetisk personlista enligt verksamhetsenhet. Av listan framgår också summan per verksamhetsenhet. Grunderna för avgiften samt bestämningen av förskotten och den slutliga avgiften har behandlats mer ingående i Kommunalekonomi 3/2005. Bokföring av förtidsavgiften Förtidsavgiften bokförs enligt kontantprincipen, varvid förskottsavgifterna för 2006 är kostnader för år Som kostnader för 2007 bokförs förskottsavgifterna för 2007 och den slutliga avgiften för 2006 osv. Förtidsavgiften bokförs i utgiftsslaget Pensionskostnader/KomPL-avgifter/Förtidsavgifter och hänförs till de verksamhetsenheter som motsvarar de verksamheter som anges i bilagan till fakturan. Om kommunen till exempel på grund av organisatoriska förändringar inte längre har någon motsvarighet till en viss verksamhet måste man försöka hänföra förtidsavgiften till den enhet som är mest befogad enligt upphovsprincipen. Om upphovsprincipen inte kan tillämpas kan pensionsutgiften hänföras till allmän förvaltning eller fördelas på olika uppgifter till exempel i proportion till löneutgifterna. Bokföring av förtidsavgiften under 2006 I bokföringen för 2006 finns det ingen direkt koppling mellan bokförda förskott och pensionsbeslut. Förskott år 2006 kan därför under året bokföras t.ex. inom den allmänna förvaltningen och först vid bokslutet hänföras till respektive uppgift, när Kommunernas pensionsförsäkring i början av 2007 har fått meddelande om pensionsfall år 2006 som omfattas av förtidsavgift. Om det på nämnda grunder inte går eller inte är ändamålsenligt att tillämpa upphovsprincipen kan pensionsutgiften hänföras till allmän förvaltning eller bokföras/fördelas på olika uppgifter till exempel i proportion till löneutgifterna. Budgetering av förtidsavgiften I budgeteringen av förtidsavgiften beaktas förhandsavgifter och den slutliga avgiften. Behovet av anslag bedöms utifrån betalningarna under det pågående året och Kommunernas pensionsförsäkrings uppskattning av pensionsavgiftens utveckling under budgetåret. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften Grunderna för den pensionsutgiftsbaserade avgiften har enligt beslut av Kommunernas pensionsförsäkrings delegation ändrats från ingången av 2006 så att avgiften fördelas på medlemssamfunden i relation till endast de löpande pensioner som intjänats före år Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

15 Med de pensionsutgiftsbaserade förhandsfakturorna och den slutliga betalningsandelsfakturan får medlemssamfunden från ingången av 2006 automatiskt bilagor med bland annat följande uppgifter som kan användas som hjälp i bokföringen: - Hur avgiften fördelas på basis av medlemssamfundets egna och överförda anställningsförhållanden. Av denna utskrift framgår medlemssamfundets nummer och namn samt den pensionsutgift som hänförts till medlemssamfundet och betalningsandelen. - Hur den avgift som baserar sig på medlemssamfundets egna anställningsförhållanden fördelar sig på de olika verksamhetsenheterna. Av denna utskrift framgår verksamhetsenhetens nummer och namn samt den betalningsandel som hänförts till respektive enhet. - På begäran kan medlemssamfunden också få andra listor på pensionstagarnivå. Bokföring av den pensionsutgiftsbaserade avgiften Förskotten på den pensionsutgiftsbaserade avgiften under räkenskapsperioden och den slutliga avgiften för föregående räkenskapsperiod bokförs enligt kontantprincipen i utgiftsslaget Pensionskostnader/KomPL-avgifter/Pensionsutgiftsbaserade avgifter och hänförs till de verksamhetsenheter som motsvarar de verksamheter som anges i bilagan till fakturan. Om kommunen till exempel på grund av organisatoriska förändringar inte längre har någon motsvarighet till en viss verksamhet måste man försöka hänföra pensionsavgiften till den enhet som är mest befogad enligt upphovsprincipen. Om upphovsprincipen inte kan tillämpas kan pensionsutgiften hänföras till den allmänna förvaltningen eller fördelas till exempel i proportion till löneutgifterna. Budgetering av den pensionsutgiftsbaserade avgiften I budgeteringen av pensionsavgiften beaktas förhandsavgifterna och den slutliga avgiften. Behovet av anslag bedöms utifrån betalningarna under det pågående året och Kommunernas pensionsförsäkrings uppskattning av pensionsavgiftens utveckling under budgetåret. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin år 2006 Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-examen) är en yrkesexamen som fastställts för att man på ett enhetligt sätt ska kunna konstatera yrkesfärdigheterna hos personer som arbetar med revision eller därmed jämförbara uppgifter inom den offentliga förvaltningen och ekonomin. OFR-examen ordnas i Helsingfors den 16 och 17 september Bestämmelser som tillämpas på OFR-examen: - Lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999, ändring 1089/2000 och 370/2005) - Förordningen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (468/1999, ändrad genom statsrådets förordning 1056/2003) - Finansministeriets förordning om den praktiska erfarenhet som behövs för OFRexamen (862/2005) - Finansministeriets förordning om examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin samt om studier som krävs för deltagande i examen (1051/2005) Den som vill delta i OFR-examen ska lämna in en skriftlig ansökan till OFR-nämnen. Till ansökan fogas: - matrikel eller meritförteckning Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 - en kopia av universitets- eller yrkeshögskolebetyg - ett intyg från universitetet om att sökandens slutförda studier till sitt omfång och innehåll motsvarar kraven i 12 1 mom. i finansministeriets förordning (1051/2005) - en kopia av sådana arbetsintyg som sökanden anser har betydelse för beslutet om rätt att delta i examen. Ansökningarna ska vara OFR-nämnden tillhanda den 21 april 2006 klockan Adressen är OFR-nämnden Sekreterare Hilkka Kankaanpää c/o Finlands Kommunförbund PB HELSINGFORS Information om OFR-examen finns på nämndens webbplats: Helsingfors den 26 januari 2006 REVISIONSNÄMNDEN FÖR DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN OCH EKONOMIN 1. Ansökningarna skickas till adressen ovan inom utsatt tid. De ska vara Kommunförbundet till handa senast fredagen den 18 april 2006 kl OFR-nämnden behandlar ansökningarna i maj 2006 och ger ett beslut om dem senast 31 maj Till ansökan fogas ett motsvarighetsintyg över slutförda studier. 5. Intyget utfärdas av det universitet där sökanden har genomfört studierna. 6. Intyget krävs endast av dem som avlagt högre högskoleexamen. 7. Intyget är tidsbundet, se 12 1 mom. i FM:s förordning 1051/ De som sedan tidigare har gällande rätt att delta i OFR-examen behöver inte på nytt ansöka om detta, utan de anmäler sig till examen senare. 9. Modellsvaren för frågorna i OFR-examen år 2005 har liksom tidigare år sammanställts till en bok, som kan beställas av sekreteraren för 30 /st. 10. Man kan också beställa böcker med modellsvar från tidigare år. Närmare upplysningar: Hilkka Kankaanpää, tfn (09) , Enheten informerar Juha Mynttinen, som arbetat som sakkunnig vid kommunalekonomiska enheten, har efter lång tjänstgöring gått i pension Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2006

17 Det allmänna ekonomiska läget Kommunalekonomi 1/2006, Bilaga 1 Variabel (förändring i %) Produktion (volym) Lönesumma Förtjänstnivå Löntagarens arbetsinsats Inflation ,2 3,3 3,5 0,9 1, ,4 3,4 4,0 0,0 0,9 2004* 3,6 4,5 3,8 0,4 0,2 2005* 2,1 4,6 3,6 0,7 0,9 2006** 3,7 4,1 2,7 1,3 1,1 (%-enheter) Arbetslöshetsgrad Skattegrad/BNP Offentliga utgifter/bnp Finansieringsöverskott/BNP Offentlig skuld/bnp Bytesbalans/BNP Euribor 3 kk, % 10 års ränta, % 9,1 45,5 49,8 4,2 42,3 7,3 3,3 5,0 9,0 44, ,3 45,2 3,8 2,3 4,1 8,8 44,2 51,1 1,9 45,1 4,1 2,1 4,1 8,4 44,4 50,7 2,4 41,1 2,4 2,2 3,4 7,8 43,4 49,9 2,5 39,6 3,0 2,8 3, A J. Turkkila/my

18 Kommunalekonomi 1/2006, bilaga 2 Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 Inrättning Publicerad BNP Inflation Arbets- Ändring 2005/2006 ändring löshets- i löne- % % grad, % summan, % FM PT ABC ETLA Sampo Nordea FM Aktia PTT FB ETLA Nordea FM juli 3,0 1,3 7,5 3,6 augusti 3,9 1,2 8,1.. september 3,5 1,3 7,9.. september 4,1 1,6 8,0 3,8 september 3,4 1,5 8,0.. september 3,6 1,3 8,0.. september 3,2 1,3 7,5 3,6 september 3,2 1,6 8,2.. september 3,8 1,6 7,7 3,8 september 3,7 1,6 8,0.. december 3,6 1,5 8,0 3,8 januari 3,9 1,3 7,9.. mars 3,7 1,1 7,8 4, F J. Turkkila/my

19 Kommunalekonomi 1/2006, bilaga 3 Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (Inverkan av åtgärden eller en ändring i den totala lönesumman %) Lönesumma * 2006** 2007** Förtjänstnivåindex 2,9 3,5 3,2 3,7 4,0 4,0 3,0 2,5 Lokala avtal 0,3 0 0, Permitteringar 0, ,1-0,2.... Uppsägningar 0, Övriga faktorer 1) 0,9 2,1 1,6 0,7 0,5 0,7 1,0 0,7 SAMMANLAGT 4,2 5,6 5,0 4,4 4,4 4,5 4,0 3,2 1) Bland annat inverkan av en ändrad arbetsinsats och effekter av strukturella förändringar *) Förhandsuppgifter **) Prognos B J. Turkkila/my

20 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (I procent av den lön som ligger som grund för avgiften) AVGIFT/ÅR SOCIALSKYDDSAVGIFTER Kommunalekonomi 1/2006, bilaga * 2007** * folkpensionsförsäkring * sjukförsäkring ARBETSLÖSHETS- FÖRSÄKRINGSPREMIE KomPL-AVGIFT (i snitt) SPL-avgift (i snitt) ÖVRIGA (i snitt) Arbetsgivarens avgift (i snitt) Den försäkrades pensionspremie (i snitt) a) 0,6 % för lönesumman upp till euro b) 0,7 % för lönesumman upp till euro c) 0,75 % för lönesumman upp till euro 2,40 1,614 2,45 a) 22,76 20,3 1,0 2,40 1,614 2,50 a) 23,19 20,5 1,0 2,416 1,6 2,8 b) 23,4 20,48 1,0 1,948 2,06 2,95 c) 23,7 20,76 1,0 29,98 30,44 30,92 31,36 4,6 4,6 4,9 d) 4,6 1,95 2,06 2,95 c) 23,90 20,50 1,0 31,52 4,6 d) Arbetstagarens pensionsavgift spjälks upp i en avgift för personer under 53 år och en annan (högre) avgift för personer som fyllt 53 år C J. Turkkila/my

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion, 8.12.1998 37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999 Bokföringsnämndens kommunsektion har beslutat

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 1999 BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels-

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT tills vidare 1 (7) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT Finansinspektionen meddelar med stöd av 4 2 punkten lagen om finansinspektionen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2000 HANDELS- OCH INDUSTRIMINISTERIET Bokföringsnämndens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Handels- och industriministeriet BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2006 ISBN-10: 952-213-181-4 ISBN-13: 978-952-213-181-2

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 19 oktober 2012 554/2012 Lag om ändring av lagen om kommunala pensioner Utfärdad i Helsingfors den 19 oktober 2012 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2002 Nr 482 485 INNEHÅLL Nr Sidan 482 Lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden... 3095 483

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5)

FÖRESKRIFT Nr 306.2 Dnr 44/420/98 1 (5) 1 (5) NOTER TILL BOKSLUTET I noter till bokslutet skall redovisas följande: Noter angående upprättandet av bokslutet I noterna skall ingå en beskrivning av redovisningsprinciperna för upprättande av sammanslutningens

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN

ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BEHANDLING AV KOMMUNALA AFFÄRSVERK I BOKFÖRINGEN Helsingfors 2007 ISBN 978-952-213-255-0 (pdf) ISBN 978-952-213-254-3

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag

Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om införande av lagen om bostadsaktiebolag Given i Helsingfors den 22 december 2009 1 Ikraftträdande av lagen om bostadsaktiebolag Lagen om bostadsaktiebolag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

Koncernredovisning Repetition

Koncernredovisning Repetition Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM BOKFÖRINGSMÄSSIG BEHANDLING AV AFFÄRSVERK OCH FONDER VILKA UTGÖR BALANSENHETER I KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Arbets- och näringsministeriet ALLMÄN ANVISNING OM NOTER TILL BOKSLUTET FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER Helsingfors 2013 ISBN 978-952-293-089-7 (häftad) ISBN 978-952-090-3

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden 30 26 Antal anställda i slutet av räkenskapsperioden 32 26 Moderbolagets NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 1.1 31.12.2012 1) Omsättning Hyror 136 700 145,50 132 775 734,25 Ersättningar för nyttjande 205 697,92 128 612,96 Övrig avkastning på fastigheten 59

Läs mer

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN

BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Bilaga Idr nr 2/14.12.2005 93 Bilaga Idr nr 2/19.12.2007 108 Bilaga Idr nr 8/10.12.2009 104 BIDRAGSREGLEMENTE FÖR IDROTTSNÄMNDEN I KYRKSLÄTTS KOMMUN Godkänt i idrottsnämnden 14.12.2005 93 Ändrad 19.12.2007

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem PROPOSITIONENS

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2013 422/2013 Lag om införande av lagen om andelslag Utfärdad i Helsingfors den 14 juni 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Fullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012

Fullmäktige 100 08.12.2014. Justering av avskrivningsplanen 310//2012 Fullmäktige 100 08.12.2014 Justering av avskrivningsplanen 310//2012 KST 271 Kommunstyrelsen 25.11.2014 Beredare: ekonomi- och förvaltningsdirektör Pekka Laitasalo, kommunkamrer Sture Lindqvist, controller

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 296/2015 Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013

Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 14 Finlands Universitetsfastigheter Ab KONCERNENS NOTER Noter till resultaträkningen: 1.1 31.12.2014 1.1 31.12.2013 1) Omsättning Hyror 139 199 578,93 137 267 442,47 Ersättningar för nyttjande 416 079,10

Läs mer

Kommunkoncernen Nykarleby stad

Kommunkoncernen Nykarleby stad Kommunkoncernen Nykarleby stad KONCERNDIREKTIV Ett samfund där kommunen har bestämmande inflytande är kommunens dottersamfund. Kommunen jämte dottersamfunden bildar en kommunkoncern. Även en stiftelse

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND

STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND MODELLSTADGAR FÖR EN PERSONALFOND FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG STADGAR FÖR FÖRETAG AB:S PERSONALFOND 1 Fonden och dess hemort 2 Fondens ändamål 3 Medlemskap Fondens namn är Företag Ab:s personalfond

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN JUSTITIEMINISTERIET ANVISNING PB 1, 00131 HELSINGFORS, Telefon (09) 18 251 ANVISNINGSSAMLINGEN 28 oktober 1998 3268/36/98 JM ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN Behörighet Ikraftträdelsebestämmelsen

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012

Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011, förändring 7 3 mom den 25.9.2012 jsm dnr 1541/481/2012 5.11.2012 ARBETSORDNING FÖR JAKTVÅRDSFÖRENINGARNA Ikraft från den 1.1.2012 tillsvidare Behandlad vid Finlands viltcentrals styrelsemöte den 18.11.2011 Jsm faststäldt den, den 30.12.2011 jsm dnr 768/424/2011,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer