Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen

Transkript

1 Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen Inledning Under har vi, tre samfundsledare för Evangeliska Frikyrkan (EFK), Pingst - fria församlingar i samverkan (Pingst) och Svenska Alliansmissionen (SAM), mötts till samtal om möjligheterna till en gemensam teologisk utbildning. Några gånger har vi mötts själva och ibland tillsammans med ansvariga skolledare. Samtalen har hela tiden präglats av en stark vilja att tillsammans söka det som bäst gynnar Guds rike. Viljeinriktning I december 2007 antog de tre samfundens styrelser följande viljeinriktning: Genom samverkan mellan Pingströrelsen, Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen vill vi stärka den evangeliska och väckelsekristna linjen samt den bibelsyn våra samfund står för uttrycka en vilja till fördjupad samverkan mellan våra tre samfund fylla samfundens behov av teologisk utbildning på ett kostnadseffektivt sätt på samfundsnivå handla i linje med ett ökat samgående mellan församlingar i våra samfund och en växande rörlighet över våra samfundsgränser bland pastorer och ungdomar. Enmansutredning Den 25 januari 2008 gav vi Bo Ingemarson uppdraget att utreda förutsättningarna för att driva de tre samfundens teologiska utbildningar på ett effektivare och mer ekonomiskt sätt än för närvarande. Utredningen överlämnades till oss 5 maj Inledningsvis gör Ingemarson en beskrivning av det teologiska högskolelandskapet i Sverige. Även om uppdraget enbart var att utreda förutsättningarna för att gemensamt driva våra tre samfunds utbildningar har Ingmarson träffat ledare också för Evangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS) skola, Svenska Baptistsamfundets (SB) och Svenska Missionskyrkans (SMK) skola samt teologiska fakulteten i Uppsala Följande skolor nämns i utredningen och vi rekommenderar er att själva ta del av, via skolornas hemsidor, utbildningarnas omfattning. Korteboskolan, Jönköping - SAM Örebro Teologiska Högskola (ÖTH), Örebro EFK Skandinaviska Akademin för Ledarskap och Teologi (SALT) är en församlingsbaserad, teologisk utbildning kopplad till ÖTH 1

2 Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS), Uppsala Pffs Johannelunds teologiska högskola (JTH), Uppsala EFS Teologiska Högskolan, Stockholm (THS), Stockholm SB och SMK Teologisk inriktning Den kartläggning utredaren gör av skolornas teologi, inriktning och profil är på intet sätt uttömmande, men ger en tydlig bild som kan sammanfattas i följande punkter: - i den grundläggande teologin och inriktningen våra tre samfunds skolor står för finns inga avgörande skillnader - våra skolor har utvecklat olika profilområden som tex. själavård, pentekostal teologi, exegetik och församlingsbaserad utbildning Av våra tre samfunds teologiska skolor är det enbart ÖTH som är högskola med examinationsrätt. Ekonomi Olika teologiska utbildningar är inte helt jämförbara. Samfundens subventioner och bidrag till skolorna är svåra att bedöma. Detta gör det svårt att få fram exakta jämförelsetal för olika utbildningars kostnader. Utredaren har gjort en så noggrann kartläggning som möjligt av olika kostnader och intäkter för utbildningarna. Utifrån denna kartläggning har han sedan beräknat storleken av de ekonomiska konsekvenserna för de sex olika alternativ som presenteras. Möjliga framtidscenarion I kapitel tre av utredningen, med rubriken Möjliga framtidscenarion beskriver Ingemarson sex olika lösningar och i kapitel fyra ger han sina slutsatser. Dessa båda kapitel följer här i sin helhet. Vi vill gärna ha församlingarnas synpunkter kring de sex alternativen till lösningar Ingemarson presenterar och slutsatser han redovisar. Arbetsgrupp Vi har idag utsett en arbetsgrupp med uppdrag att utifrån Ingemarsons utredning och synpunkter från församlingarna presentera ett förslag på en av våra tre samfund ägd teologisk högskola. Arbetsgruppen består av två representanter från varje samfund samt en sekreterare. Gruppen ska under sitt arbete göra avstämningar, inhämta synpunkter och förankra sitt arbete dels hos skolledarna och dels hos oss samfundsledare. 2

3 Vid årsskiftet 08/09 ska arbetsgruppen vara klar med sin uppgift och förslaget kommer sedan att sändas på remiss till församlingarna i början av Målsättningen är att våra tre samfund ska besluta om en samägd teologisk högskola i sina respektive årsmöten under maj För att arbetsgruppen ska få del av era synpunkter tidigt i den fortsatta processen ber vi er lämna er svar senast 15 oktober 2008 till respektive samfunds kansli. Den 18 augusti 2008 Anders Bengtsson Anders Blåberg Sten-Gunnar Hedin Svenska Alliansmissionen Evangeliska frikyrkan Pingst - fria församlingar i samverkan 3

4 Kapitel 3 och 4 ur Bo Ingemarsons utredning 3. Möjliga framtidscenarion Det är osannolikt att det skulle finnas en lösning på det problem som uppdragsgivarna formulerat. Snarare är det nog så att det finns olika scenarion som kan peka på för- och nackdelar med olika lösningsmodeller. Min avsikt är att försöka beskriva några sådana scenarion, för att fånga upp för- och nackdelar med dessa. 3.1 DEN EFFEKTIVA LÖSNINGEN TH UNITED TH UNITED Utbildningarna läggs samman till en verksamhetsort exv. Örebro eller Uppsala. Skulle kunna vara Göteborg, Stockholm eller Lund också. Den effektiva lösningen skulle kunna vara att slå samman de tre utbildningarna och förlägga dem geografiskt på ett och samma ställe. Vid val av geografi skulle man kunna tänka sig att prioritera tillgången till universitet och campus och därmed skapa en god miljö för akademiska studier. Skulle valet bli Örebro är fördelen uppenbar att ÖTH redan är på plats, infrastrukturen är där och man är också i någon mening den teologiska fakulteten vid Örebro Universitet. Effektiviteten skulle komma av att man kan rationalisera såväl administration som lärarstrukturen, d.v.s. man kan sannolikt finna en mer optimal dimensionering av lärarkåren. Administrationen behöver vara en i stället för som nu tre. Ett annat geografiskt val skulle kunna vara Uppsala. Motiven till det skulle i så fall vara att där finns redan en teologisk infrastruktur i form av bland annat teologiska fakulteten på universitetet och Johannelunds teologisk högskola. Här finns också Livets Ords University som i någon mening också påverkar det teologiska landskapet. Uppsala skulle således skapa goda förutsättningar för en stimulerande och uppfordrande akademisk miljö för teologiska studier där mångfalden finns på ett annat sätt än i Örebro. Kostnadseffektiviteten är densamma som i Örebro, men omställningskostnaderna är däremot inte försumbara. Kostnaderna för att komma till denna lösning innefattar nedläggningskostnaderna för verksamheten i Örebro. 4

5 I båda fallen tillkommer nedläggningskostnaderna för Kortebo. Även om jag här har pekat på Uppsala som en tänkbar lösning, så skulle man också kunna tänka sig Göteborg, Stockholm och Lund. Alla orterna ligger dock geografiskt sämre till tycker jag, Stockholm undantaget. För att göra en grov beräkning på vilka besparingar som skulle kunna uppnås i detta alternativ har jag gjort följande antaganden: Det går att rationalisera på lärarsidan genom att få ett bättre utnyttjande av tillgänglig lärartid och viss dubblering kan undvikas. Jag har antagit att lärarlönerna för Kortebo- och PTS-studenterna blir 67 % av ÖTH-normen, medan jag bibehåller kostnaden för ÖTH-studenterna. På motsvarande sätt har jag antagit att övriga löner kan minskas med 50 % och administrativa kostnader med 15 % (hyrorna blir inte billigare). Jag bedömer att kostnaderna totalt i detta scenario skulle ligga på ca 14 mkr, d.v.s. en minskning med 3 mkr. 3.2 DEN VÄLVILLIGA LÖSNINGEN KORTEBO Själavård m.m. ÖREBRO Exegetik m.m. UPPSALA Pentekostal teologi m.m. I detta scenario skapas en specialisering baserad på tyngdpunkterna i dag på resp. skola. Specialiseringen leder till att man fördjupar sitt specialområde, men ger upp de mer allmänna områdena sett utifrån specialiseringsperspektivet. I det här scenariot är utgångspunkten att det inte är rimligt att lägga ner utbildningar på någon av de tre orterna där man är verksam idag. Fördelen är att identiteterna som byggts på dessa skolor bibehålls och man kan inom resp samfund också relatera till sin utbildning på ett sätt som gör att lojaliteten och offerviljan inom resp samfund inte äventyras. Däremot finns en ambition att försöka 5

6 specialisera sig på de områden där man har sin spetskompetens. Innebörden av detta är att Kortebo specialiseras kring själavårdsfrågorna och PTS kring den pentekostala teologin. ÖTH fokuserar på den grundläggande bibelforskningen. Ur kostnadssynpunkt är detta alternativ sannolikt inte särskilt mycket bättre än dagsläget. Skälen till den uppfattningen är att en stor del av den administrativa kostnaden blir kvar på den lokala orten och det blir svårare att rationalisera den. Lärarresurserna kan möjligen utnyttjas marginellt bättre. Totalkostnaden kommer därför att bli aningen lägre än dagens. Ur studentsynpunkt är detta alternativ säkert mycket tveksamt. Innebörden är att man sannolikt kommer att behöva bevista kurser på alla tre orterna eller åtminstone två för att komma fram till en examen. Redan idag vet vi att studenterna väljer en ort och har svårt att tänka sig att även vara verksam på en annan ort. Exempel på detta är Kortebo/ÖTH och även i viss mån PTS/ÖTH. Fördelarna med detta alternativ skulle möjligen kunna vara att det inte känns så dramatiskt, men nackdelarna är påfallande stora enligt min uppfattning och de små fördelarna uppväger överhuvudtaget inte nackdelarna. 3.3 DEN LÄTTRÖRLIGA LÖSNINGEN (och effektivaste) Lokala lärcentra Navet Det här scenariot bygger på att man skapar en lättrörlig organisation med starka lokala förankringar. I navet säkerställs den akademiska kompetensen genom nätverkande av olika teologiska auktoriteter. Det lättrörliga scenariot är en församlingsbaserad utbildning liknande SALT/PTS, där hela idén är att skapa en församlingsnära utbildning som syftar mycket tydligt till att förbereda för ledande församlingsuppdrag. Fördelarna här är en mycket kostnadseffektiv organisation, speciellt sett ur samfundens synvinkel. Ett lokalt lärcentra kommer till stånd endast under förutsättning av att lokala initiativ tas och ansvar också tas för detsamma. Navets uppgift är att stå för den akademiska kompetensen, vilken också säkerligen kan göras mycket kostnadseffektiv med nätverk av akademiska lärare som kan samverka på ett bra sätt. 6

7 Den lokala förankringen och ansvarstagandet är en stor fördel med detta scenario, särskilt i en tid där allt vad centrala initiativ heter blir mer och mer ifrågasatt och intresset att stödja sämre och sämre. Scenariot innebär också en flexibilitet som är betydande och som möjliggör anpassningar av utbildningarna både vad avser storlek och innehåll. Här kommer nyttofunktionen också mycket tydligt fram sett ur samfundens synvinkel, d.v.s. försörjningen av framtida ledare. Nackdelarna kan vara att den akademiska disciplinen blir svårare att upprätthålla. Lärarkollegiet blir mer lösligt sammansatt och det kan vara svårare att attrahera lärarkompetens i och med att strukturen för högskolan är mer löslig till sin form och därmed mindre förutsägbar. Kostnadsmässigt bedömer jag att alternativet borde kunna drivas med betydligt lägre kostnader än idag. Jag antar att lärarkostnaderna borde högst uppgå till vad de beräknats i alternativet Den effektiva lösningen ovan och att de administrativa kostnaderna bör vara högst hälften av dagens. Rimligen bör lokalkostnaderna kunna minskas dramatiskt och också förskjutas till de lokala lärcentra som byggs upp, där de lokala initiativtagarna (församlingarna) blir kostnadsbärarna. Totalkostnaden borde kunna hamna någonstans kring 12 mkr, d.v.s. ca 5 mkr lägre än idag. 3.4 STATUS QUO-LÖSNINGEN Det här scenariot finns alltid till hands och är den lösning som kan tillgripas om inget annat scenario är tillräckligt intressant. Det kan vara så att det politiskt är så svårt att göra de nödvändiga förändringarna i de andra alternativen att scenariot mycket väl kan bli utgången. Innebörden av det är enligt min mening att visserligen inser samfundsledningarna behovet av en förändring, men att det just nu inte är möjligt av olika skäl att genomföra dem. 3.5 DEN STORA LÖSNINGEN Det ligger inte i mitt uppdrag att utvidga min analys utanför de tre skolorna, men jag har ändock inte kunnat avstå från att göra iakttagelsen att de två andra samfundsanknutna högskolorna också umgås med ekonomiska bekymmer. I det här scenariot har jag således tagit hänsyn till att det teologiska högskolelandskapet består av inte bara de tre högskolorna inom EFK, Pingst och SAM utan även av Teologiska högskolan Stockholm (Missionskyrkan och Baptistsamfundet) och Johannelunds teologiska högskola (EFS). Om det är så att samtliga högskolor kämpar med sin ekonomi, så skulle ju en gemensam teologisk högskola för de samfundsanknutna högskolorna kunna vara ett alternativ. Detta alternativ är inte något som jag har studerat djupare. Jag konstaterar bara att det inte är orealistiskt att tänka tanken. Om det skulle vara så att det fjärde scenariot är det som blir utgången så borde det i sig leda till att man börjar analysera förutsättningarna för detta scenario. Skalfördelarna borde vara betydande. 7

8 3.6 DEN KRÄVANDE LÖSNINGEN Detta scenario ligger också utanför uppdraget, men för fullständighetens skull bör det vara med. I samtalen med teologiska fakultetens företrädare har det klart framkommit ett intresse av att se om det finns förutsättningar att förlägga all grundutbildning till fakulteterna och att samfunden endera skapar uppdragsutbildning på universiteten där kurserna är skräddarsydda utifrån konfessionella utgångspunkter, eller att samfunden anordnar någon form av pastoralutbildning för dem som går teologiska programmet på universitetet. Poängen med detta scenario är självklart att det skulle vara mycket kostnadseffektivt. Staten betalar utbildningsplatserna och samfunden betalar för den specialsydda utbildningen. Men eftersom detta ligger utanför uppdraget, har jag inte fördjupat mig i alternativet, men ser det som en klart intressant öppning om viljan finns på ömse sidor. 4. Mina slutsatser Mina slutsatser från den utredning som jag nu gjort är att - den teologiska förutsättningen (unicitet, profil, lärarkompetens) - den ekonomiska och rationella förutsättningen båda ger starkt stöd för att skapa en gemensam högskola. De teologiska förutsättningarna skall i och för sig hanteras av samfundens visionsgrupp, men det har varit väsentligt för den här utredningen att själv skapa sig en uppfattning om detta. Även om varje utbildning har sin unicitet och profil så är de gemensamma nämnare fler än vad som skiljer dem åt. Den ekonomiska analysen ger klart stöd för att det är en gemensam skola som skall skapas. Om man kan anta att det finns en vilja hos de tre samfunden att stötta en högskola med den ungefärliga omfattning som finns idag, så skulle behovet av stöd bli totalt sett mindre om man slog samman skolorna till en enda och lokaliserade till en plats. Kombinationen av en plats och möjligheterna till distansundervisning skapar goda förutsättningar att kunna tillmötesgå studenternas behov av en rationell och relevant högskola. Det är utan tvekan så att det alternativ som växt fram som mest intressant att basera en vidare diskussion kring är den s.k. Lättrörliga lösningen. Det tilltalande i den lösningen är att man skulle kunna bygga en flexibel och kostnadseffektiv högskola kring ett nav med all den spetskompetens som behövs och sedan basera utbildningen på de lokala lärcentra som växer fram och som är baserade på lokal förankring. Både SALT och PTS har dessa ingredienser idag och svarar dessutom mycket väl mot det syfte som dessa skolor har, nämligen att förse samfunden med framtida pastorer och lärare. Den här typen av utbildning integrerad med församlingsbaserad utbildning synes vara mycket ändamålsenlig. Min bedömning är att det samlade 8

9 stödet från samfunden skulle kunna minska med flera miljoner kronor årligen. Det har inte varit möjligt inom ramen för utredningen att på djupet analysera omfattningen av besparingen, utan att involvera skolorna mera än vad som varit möjligt. Samfunden skulle med den här lösningen kunna redovisa att man genomför högskoleutbildningen på ett ekonomiskt sätt, fortfarande utan att kompromissa på den teologiska kvaliteten. Självklart är det så att inte helt obetydliga kostnader uppstår i övergången från det nuvarande till det nya. Men sådana övergångskostnader kommer oavsett hur detta hanteras. Den mest näraliggande lösningen torde vara att göra Örebro till navet och sedan bygga upp ett antal lärcentra, där såväl Kortebo som Uppsala kan vara delar i en sådan konstellation. Utifrån den teologiska infrastruktur som finns i Uppsala med bland andra teologiska fakulteten, Johannelund m fl, så skulle det finnas många fördelar med att ha navet i Uppsala. Kostnaden för att ta sig dit kan måhända vara större än i det föregående alternativet, dvs navet i Örebro. Riskerna med att genomföra en lösning av det här slaget är säkerligen många, men framförallt så skulle jag vilja lyfta fram varumärkesrisken eller branding risk. Såväl ÖTH som Kortebo har en lång historik och djupa rötter i sina respektive samfund, medan PTS har en mycket kortare historik. Det är alltid en risk att ändra sådana koncept när de bygger på mycket lojalitet från samfundens medlemmar. Kan man få denna lojalitet att fortplanta sig till det nya? Studenterna har redan valt Oavsett hur samfunden väljer att organisera sin utbildning, så kan man konstatera att studenterna inte väljer sin teologiska högskola utifrån samfundskriterier utan det förefaller vara andra bevekelsegrunder. Det finns studenter från olika samfund på samtliga skolor i större eller mindre utsträckning. Innebörden av det här är att studenterna redan har sagt att det inte finns ett så tydligt behov av samfundsbaserade högskolor. Församlingarna har också redan valt Det visar sig att när församlingar rekryterar pastorer och ledare så verkar inte utbildningsbakgrunden vara avgörande. Således rekryteras i allt större utsträckning pastorer som har en utbildning från någon annan skola än det egna samfundets. Samfunden bör mot den här bakgrunden känna stor frihet i att kunna organisera sin utbildning på ett rationellt och effektivt sätt tillsammans. 9

10 10