Skrapar man på en svensk, så kommer det fram en ingenjör, Gammalt talesätt

Transkript

1 Ingenjören

2 Uppgiften Tema 1

3 Skrapar man på en svensk, så kommer det fram en ingenjör, Gammalt talesätt

4 1800-talet Begreppet ingenjörskonst användes under 1800-talet i beskrivningen av samhällets fysiska omdaning från jordbrukarsamhäller till industriland. Den tidens hjältar byggde kanaler, järnvägar, telefoninät och etablerade järnmalmsstäder i ödemarken: Dessa var de män som byggde landet med en viss liten hjälp av en arme av nästan glömda kanalgrävare, järnvägsrallare, industriarbetare och gruarbetare samt deras fruar och familjer.

5 1800-talet

6 2000-talet Även vår tid har hjältar ingenjörer, företagare, entreprenörer och omdanare. Lisbeth Salander i Stieg Larssons böcker kan kanske räknas till ingenjörshjältarna Sådana finns det även på YouTube, Will it blend

7 2000-talet

8 Vad är en ingenjör Ingenjören definieras ofta via vad den gör men också utifrån en viss typ av utbildning, hur den tänker, vad den tjänar och andras bild av ingenjören. Om vi vänder på frågeställningen, vem är då inte en ingenjör?

9 Kort historisk tillbakablick på ingenjörsrollen ingenjö r (fr. ingénieur, bildning till medeltidslat. inge nium' krigsmaskin', eg. 'uppfinning'), teoretiskt och praktiskt utbildad person med tekniska arbetsuppgifter inom kommunikationsväsen, byggnadsverksamhet, forskning eller industri. Ingenjörens uppgifter utvidgades efter hand till konstruktion och byggande av fortifikationer, till kartografi, stadsplanering samt till byggande av vägar (Nationalencyklopedin, ingenjör).

10

11 + ord positiva egenskaper för ingenjörmässigt tänkande: påhittighet och innovation är, vänta med att fatta beslut till tillräckligt med data samlats för ett bra beslut, välja ut de kritiska frågorna, klargörande av tekniska problem och påståenden och hur teknik kan värderas, att undvika att förenkla för mycket, identifiering och tillämpning av lämpliga modeller, ifrågasättande av ofullständiga eller flertydiga data, identifiering av motsägelser, och en vilja att se till att olika resultat stämmer överens (Paul, 2006)

12 begrepp som tjänar ingenjören väl. Framför allt gäller det den kreativitet som behövs men även kompetens att lösa problem och att kommunicera idéer, problem och lösningar. Det som vi allmänt kallar för intuition när det kommer till lösning av problem kan vara att använda ett sunt förnuft eller någon kunskap som vi har medfödd.

13 Något som inte är en bra ide för en ingenjör är auktoritetstro, eller att tillämpa politiskt eller religiöst tänkande på problem och på värderingen av lösningarna. Gärna accepterad kunskap, men då skall den vara grundad i beprövad erfarenhet och/eller i vetenskapligt tänkande

14 Dessa komponenter kommer väl till pass i ingenjörens arbetsmetod. Den är en process som kan beskrivas som: (Eide, 2008, sid ) Känna igen och förstå problemet. Presentera problemet (text, grafik, diagram ). Bygg modell av den del av världen vi är intresserade av byggs upp, vilket i sig är en rejäl utmaning. Till detta bör vi lägga kunskaper om hur orsak och verkan hänger ihop för de åtgärder vi kan vidta, på en lämplig nivå. Helst ska vi ha koll på kedjor av orsak och verkan. Samla in trovärdiga data. Välj ut teorier och principer som matchar problem och data. Gör lämpliga antaganden, verkliga problem har inga perfekta lösningar. Förenklingar kommer att behöva göras. Lös problemet, med hjälp av matematik, grafik, Verifiera lösningen.

15 There are three types of technology, good, bad, and cool. Patrik Eriksson, TFE

16 Teknik och saker Teknik har den dubbla betydelsen av både något man gör (färdighet) och det man gör detta med (verktyg). På samma sätt är det omöjligt att bortse från att vi under de senaste hundra åren utvecklats tillsammans med tekniken. Man kan också se tekniken som en kraft som med nödvändighet driver samhället och kulturen. (Heidegger 1977).

17

18

19 Vi ser gärna att du som söker denna tjänst har en ingenjörsutbildning med inriktning mot elektronik, samt några års erfarenhet av felsökning, analys och reparation av elektronik. Likaså är det av vikt att du har god erfarenhet av kvalitétsarbete i producerande verksamhet, något vi gärna vill att du specificerar i din ansökan. Du som söker bör även vara initiativrik och drivkraftig, analytisk och strukturerad, kundorienterad och pedagogisk. Goda kunskaper i engelska är viktigt. Meriterande för jobbet är kunskaper och erfarenheter i IPC certifiering/utbildning, goda tekniska kunskaper inom datakommunikation, arbete med processförbättringar samt kunskap om elektroniktillverkning. För denna tjänst väger dina personliga egenskaper tungt. Personliga egenskaper som vi värdesätter är flexibilitet, hög serviceanda och förmågan att arbeta självständigt så väl som i grupp.

20

21 Arbetet sker främst gentemot avdelningen för klinisk fysiologi. Det innebär att arbetet för MT till stor del är inriktat mot kalibrering, underhåll och systemsupport av den kliniska utrustningen t ex ultraljudsutrustningar, ekgutrustningar och spirometrar med tillhörande lagringssystem. Hos oss kommer du att arbeta med den senaste tekniken inom området med kontinuerlig fortbildning och utbildning. Kvalifikationer: Vi söker dig som har examen som högskoleingenjör/civilingenjör inom medicinsk teknik/elektronik/datateknik eller motsvarande. Du har dokumenterade kunskaper inom Dicom, HL7, nätverk samt databaser är meriterande. Du förväntas kunna hantera engelska i tal och skrift. Personliga egenskaper: Som person har du förmåga att ta initiativ, samarbeta och prioritera. Du är också flexibel och har ett gott ordningssinne.

22 Verkar ha många positiva egenskaper Initiativrik, nyfiken, modig och kreativ med skaparglädje och ha ett etiskt förhållningssätt där alla andra människor, miljö och samhälle värderas och respekteras. Kunnig, noggrann, lojal, villig att arbeta hårt när det behövs för glädjen att få något att fungera men också känna sig själv bra nog för att ta en rast och vila när det behövs. En självständig person som vågar säga ifrån om något är fel men som inser att det inte är meningsfullt att klaga på allt och alla hela tiden. En del saker får man stå ut med, alla strider är inte värda att ta, och är den som betalar nöjd är det i alla fall en skön känsla. Denna insikt tillsammans med en vilja att göra något tillsammans och en förmåga att lyssna på andra är grundläggande för en god samarbetsförmåga. En självkritisk och förändringsbenägen person.

23 IVA Ingenjörens roll har förändrats mycket i takt med att näringslivet har ändrat karaktär. Idag arbetar många ingenjörer i projekt. Andra ingenjörer är utförare och specialister. För en ingenjör är förmågan att arbeta i grupp tillsammans med andra nödvändig. Dessutom behöver en ingenjör vara självständig. Ingenjörer kan arbeta inom en mängd olika områden. Ingenjören arbetar med samhällsbyggnad Gemensamt för alla ingenjörer är att deras arbetsuppgifter är kreativa och att de är med och bygger samhället. Ett konkret yrke med stor samhällsnytta En ingenjör får ofta se tydliga resultat av sitt arbete En ljus arbetsmarknad

24 ingenjörskompetens

25 Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.

26 Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.

27 Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

28

29

30

31 Projektperspektiv Ta initiativ och etablera idéer utan driv inget resultat. Arbeta i grupp. Att leda många ingenjörer blir ledare. Använda en projektmodell linjära modeller och snabbfotade Agila metoder som bygger på Lean production. Utarbeta kravspecifikation. Arbeta inom givna ramar tid, pengar och kvalitetskrav Veta värdet av pengar och hur man tjänar dem utan ekonomisk realism lyssnar ingen!

32 Projektperspektiv Lösa problemet ett viktigt bidrag från ingenjören till gruppens kompetenser. Arbeta självständigt. Visa professionell integritet - affärsintressen och socialt tryck. Tillämpa etiska normer. Planera och genomföra projektredovisning och utvärdering. Fatta beslut med hänsyn till kalkylerade, väl övervägda risker? Genomföra till mål hur ska man annars någonsin bli klar?

33 Grundläggande tankekomponenter Leta efter mönster och använda sökstrategier. Tänk logiskt. Utforska iterativt, till exempel med hjälp av Trial and error. Allokera resurser.

34 kreativt tänkande Kreativt tänkande är en nyckel till att sätta ihop ny teknik. Kreativt tänkande har också att göra med hur man tillämpar metoder för målrelaterad innovation, dvs. hur man skapar nya kunskaper och metoder som kan användas för att hantera nya förutsättningar och problem. Att lösa problem är en skapelseakt och här ligger också en del av tjusningen med problemlösning.

35 Kreativitet Flexibelt byta mellan olika tanke- och arbetssätt i olika situationer En del i ett kreativt tänkande är att kunna byta perspektiv. Det kan vara att byta från att tänka affärsmässigt till att tänka konstnärligt eller tekniskt. Eller, att byta från ett teoretiskt perspektiv till ett praktiskt. Flexibilitet kan också vara viktigt när det gäller val av lösningsmetod. Olika sätt att lösa problem har för och nackdelar beroende på situation. Att inte alltid använda sin favoritmetod, som man förstås behärskar bäst, i alla lägen kan ge bättre lösningar både på kort och på lång sikt. Som ingenjör hamnar man också i olika typer av projekt och då är det viktigt att kunna ställa om. Man kan till exempel gå från ett möte som helt fokuserat på teknik till ett annat möte där arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen diskuteras. Variationen i arbetsuppgifter och de utmaningar som de innebär är en viktig anledning till att ingenjörsarbetet är så stimulerande.

36 Identifiera och formulera problemet Den viktigaste frågan i detta steg är varför. En viktig del i ett typiskt projekt är följaktligen att noggrant identifiera det centrala problemet och sedan formulera det på ett entydigt sätt. Kontexten kommer också att påverka vilka lösningar som är acceptabla. Ibland är allt detta förarbete redan gjort och det finns en kund som vet exakt vad offerten skall leverera. När man formulerat problemet har man samtidigt formulerat ett första mål, nämligen att lösa problemet. Nästa viktiga fråga är vad (exakt vad ska lösningen uträtta). Förutom funktionella krav finns det många andra krav, som till exempel hur det ska se ut och vilket användargränssnitt som är bäst. Om arbetet i denna fas är en del av ett projekt sker dokumentationen ofta i en projektplan och en kravspecifikation.

37 Mer om problemlösning Utforska systemgränser och dela upp problemet i delproblem För att kunna lösa problemet på ett bra sätt måste det system som byggs avgränsas tydligt. Bedöma behov av ny kunskap eller information och inhämta den När man kommit så långt att man förstår sitt system, sin kontext och det problem som skall lösas är det dags att luta sig tillbaka och fundera över vad man saknar för information. Det kan vara data som måste samlas in och verifieras, information om lösningsmetoder eller om komponenter man vill använda eller annan kunskap. Att inhämta kunskap innebär aktivt lärande och har man gått en bra utbildning vet man hur man skall bära sig åt. Exempel är att göra observationer, mätningar och uppskattningar som man brukar i just den teknikgrenen. Mätningarna kan vara kvalitativa eller kvantitativa och göras med olika noggrannhet och precision. Ingenjören väljer typ av mätning och hur den genomförs. Andra kompetenser runt att hitta användbar information och värdefulla kunskaper är till exempel informationssökning i forum på Internet, att kunna bedöma kvalitet på informationen, sortera den och referera till den.

38 Sätta ihop komponenter Att konstruera och foga samman är kärnan i ingenjörsarbetet. Komponenter identifieras utgående från ingenjörens kunskap och sätts ihop. Man kan tycka att det låter enkelt att bara sätta ihop komponenter men problemet omgärdas oftast av ett antal begränsningar som försvårar valet och konfigureringen av komponenterna. Exempel kan vara att man vill ha en tillräcklig snabb, billig eller enkel lösning för en viss situation som måste använda vissa komponenter men absolut inte andra. Hopsättandet kräver alltså ofta en hel del kreativitet. Det gäller att inse var spänningar och konflikter kan uppstå och där kompromisser troligen kommer att behövas. Balanserade lösningar söks på problemet som uppfyller kraven på systemet som helhet. Slutligen måste man i många projekt framtidssäkra resultatet så att systemet enkelt kan vidareutvecklas och underhållas när tekniken utvecklas. Optimerade lösningar viktas mot lösningar som i stället ger mer flexibilitet för systemutveckling under systemets livslängd.

39 Överblicka interagerande systemkomponenter När lösningen skissats och delkomponenter till den slutliga lösningen har identifierats kan man börja ana hur den slutliga lösningen. För ett komplicerat system är det viktigt att komponenterna passar ihop, så gränssnitten mellan dem måste noga tänkas igenom. Är det slutliga systemet mycket stort måste man hantera lösningen i form av en större struktur, ofta hierarkisk, där lösningar på varje nivå kan testas tillsammans. Speciellt svårt är det att hålla reda på system som både är stora och där händelseförloppen är snabba.

40 Bygga strukturerade modeller, generalisera Kunskap om teknik kan beskrivas på följande sätt På lägsta nivån är know how, tumregler och recept viktigare än att veta och förstå varför något fungerar. Intuition och trial and error samt kopiering av mästaren är metoder för att bli duktig. På en något mer avancerad nivå kan kunskapen formuleras som villkor på formen om A så B där A och B refererar direkt till verkliga förlopp. På den mest avancerade nivån har vi teknikteorier.

41 Bygga strukturerade modeller, generalisera Att välja abstraktionsnivå för sin problembeskrivning är ett viktigt steg i lösandet av problem, och alltså en viktig kunskap för en ingenjör. Samtidigt måste man inse att alla ingenjörer inte kan vara experter på lösningar på alla nivåer. Analytiska matematiska modeller kan vara användbara på enklare problem där man har kontroll på systemvariabler och förlopp. Statistiska modeller har ett bredare användningsområde och kan tas till när matematiska modeller inte räcker till för att modellera problemet. I en sådan modell kan delar av verkligheten i all sin oförutsägbarhet viktas in i modellen via samplade mätvärden och även om modellen inte är deterministisk och fungerar perfekt kan den vara mycket användbar. Till skillnad från matematik med hjälp av penna och papper skalar mjukvarubaserade modeller och lösningar bättre över abstraktionsnivåerna. Det är relativt enkelt att bygga in till exempel statistiska modeller i parametriserbara block som i sin tur kan användas som byggblock på nästa nivå.

42 Utföra experiment Experimentet är viktigt specialfall för att samla in data till de olika stegen i problemlösningen och även för att testa lösningar. Det kan göras antigen som simuleringar i den virtuella världen eller som fysiska eller sociala experiment i verkliga livet, ibland med stöd av prototyper. Kombinationer mellan dessa varianter förekommer också. Exempel på nyttiga kunskaper runt experiment är uppställning av experimentet, hänsynstagande till mänsklig medverkan i det och att hantera försöksprotokoll.

43 Använda verktyg För enkla problem så kan ingenjören använda analytiska verktyg, matematiska modeller g som ger direkt användbara svar, till exempel med signalbehandling. Matematiska verktyg används också för att arbeta med statistiska modeller. Andra typer av problem har färdiga verktyg paketerade som mjukvara i halvfabrikat där ingenjörens uppgift är att utforska lösningsrymden som programmet spänner upp. För många ännu mer komplicerade problem går det varken att använda matematik eller mjukvarulösningar. Man får nöja sig med analogiresonemang, se hur andra har löst problemet och prova sig fram. Erfarenhet från tidigare projekt med liknande mål blir en viktig kunskap. Ingenjören kanske vet hur man gör men kan inte förklara det för någon annan. I andra fall kan man läsa en teoretisk beskrivning av hur man gör men det är svårt att omsätta beskrivningen i praktiken. Man kan även se olika sätt att lösa problem, dvs. metoder, som verktyg. Det kan ofta finnas flera olika problemlösningsmetoder att välja på och beroende på vilken man väljer kan olika verktyg passa olika bra. Ett exempel är vilket verktyg som väljs för att kommunicera den otroliga idé som är nyckeln till att lösa problemet. Att som ingenjör ha en rejäl verktygslåda med metoder är lika viktigt som för läraren att känna till många undervisningsmetoder.

44 Utvärdering och reflektion Ett projekt har ett mål. Vems behov är det som skall tillfredsställas och varför? Den frågan är ett exempel på kritiskt tänkande som är viktigt för oss alla och ett måste för en ingenjör. Till sin natur är ingenjören utforskande och kritisk. Det är nödvändigt för att kunna lösa ett problem. Alla antaganden, argument, teorier, fakta och dellösningar måste ifrågasättas och verifieras om den slutgiltiga lösningen säkert skall uppfylla kraven. Ett enda logiskt felslut eller en missad detalj i ett system kan lätt äventyra helheten, och till exempel spränga en rymdfärja i luften. Det här gör ingenjören kritisk med nödvändighet. Ett specialfall av kritiskt tänkande är utvärdering, som är ett systematiskt beteende för att ständigt kontrollera om projektet, problemlösningen eller till och med att livet går åt rätt håll. Utvärdering brukar tas upp längst bak i böcker om projektledning, som en slags avslutning och avstämning av projektarbete, tekniskt utvecklingsarbete och problemlösning. Detta ger helt fel signaler! Sanningen är att utvärdering är helt central i allt (tekniskt) utvecklingsarbete och är en kontinuerlig process som startar dag ett.

45 Utvärdera (felsöka) indata, metod och lösning Framför allt ska kunden vara nöjd när arbetet är över och ett bra första steg på den vägen är att lösningen matchar kravspecifikationen. Typiska egenskaper att utvärdera hos lösningen är prestanda och kvalitet. Modellen och metoderna bör också utvärderas både före, under och efter användning och kan till exempel analyseras med avseende på rimlighet, precision, begränsningar och hur de använts. Även data och annan information som används bör granskas, till exempel med riskanalys avseende felsannolikhet och trovärdighet. Ju tidigare man hittar tankefel desto mindre extraarbete, och ju mindre av ingenjörens lön går åt till korrigeringar. Om ingenjörens arbete exempelvis handlar om att bygga något som sedan skall säljas på en marknad för att användas av en kund så är det en dramatisk skillnad att åtgärda ett fel vid ritbordet jämfört med att kalla tillbaka produkter från kunden.

46 Kunna värdera teknikens möjligheter och problem i en viss situation Ett teknikprojekt handlar om att skapa, sätta samman och konfigurera ny teknik. När ingenjören gör det och löser det primära problemet kan det samtidigt lätt skapa nya problem ur lite olika perspektiv. Ur ett professionellt perspektiv förväntas ingenjören kunna inse hur den nya tekniken fungerar i det tekniska sammanhanget. Det är det enklaste perspektivet!

47 Affärsmässighet Det är också rimligt att en ingenjör kan se teknikens möjligheter och problem ur ett affärsmässigt perspektiv. Ingenjören bör ha grundläggande kunskaper om ekonomiskt tänkande och ekonomiskt beslutsfattande. Saker som kärnkompetens och tunga marknader för företaget, samarbetspartners och leverantörer är viktiga att känna till och att ta hänsyn till vid behov.

48 Socialt acceptabelt Nästa viktiga perspektiv att anlägga på tekniken är det sociala perspektivet. Ingenjören är någon som löser tekniska problem men det betyder verkligen inte att problemen inte har med människor, samhälle eller miljö att göra. Ingenjörens arbetsmetodik och verktyg kommer att förändra människors beteenden, samhället och miljön och då är det viktigt att detta görs på ett för människorna bra sätt. Om det är feltänkt ur ett mänskligt perspektiv, är det då otur eller en dålig specifikation? Har inte man inte som ingenjör ett ansvar här?

49 Juridiskt, politiskt och ekologiskt Juridiska och politiska system påverkar och reglerar vad man får och bör göra. Standarder och licenser, upphovsmannarätt och patentfrågor kan stå en dyrt om man inte vet hur de fungerar. Slutligen finns det ett viktigt ekologiskt perspektiv på teknik. Kan man kräva att ingenjören tar ansvar för hur jordens tillgångar används och hur ekosystemtjänster sköts? Ja, det kan man och speciellt att ingenjören ska ta sitt ansvar när tekniken hotar ekologin.

50 Granska egen kunskap och eget beteende När resultatet verkar fungera och är utvärderat det återstår ytterligare ett moment, att utvärdera den egna roll i processen. Hittade ingenjören till exempel rätt balans mellan intuitiva och vetenskapligt grundade val? Att systematiskt reflektera över det egna eget tänkandet och beteendet kan ge betydelsefulla ledtrådar till förbättring. Om ingenjören känner sin personliga förmåga, sina intressen, styrkor och svagheter blir det lättare att ta kritik och få perspektiv på projektarbetet. Självkännedom gör det också möjligt att metodiskt arbeta bort svagheter. Ett av många projekt i projektet. Med en god självkännedom kan man till exempel bättre förstå varför man vill ta ett initiativ och inse potentiella risker eller förtjänster med ett visst vanligt överilat agerande baserat i ens personlighet.

51 Utvärdera projektgruppens arbete En grupp består av individer och redan när gruppen sätts samman bör sammansättningen granskas. Därefter kan gruppens arbete utvärderas kontinuerligt både av gruppmedlemmar och genom att externa resurser engageras på lämpligt sätt. Saker som behöver tas hänsyn till är arbetssätt, kultur och framgångskriterier för olika typer av företag och verksamhetsområden. Att jobba på ett universitet, i ett storföretag och i en liten nystartad tvåmansfirma innebär olika saker här.

52 Kunna ge och ta konstruktiv kritik För att lära sig av vad som är bra och mindre bra i ett projekt förväntas alla deltagare ha synpunkter. En del synpunkter kommer att behöva vara personliga runt hur andra deltagare i projektet uppträtt. Ingenjören förväntas ha synpunkter på hur arbetet i projektgruppen gått men kritik måste lämnas på ett hänsynsfullt sätt. Kanske ändå svårare är att ta kritik mot det egna agerandet? Ibland kan det också vara svårt, men lärorikt, att fokusera på framgångsfaktorer.

53 Kommunikation Det sista kompetensområdet, kommunikation, är minst lika viktigt som de andra och handlar om att ingenjören måste behärska många olika sätt att kommunicera i sitt arbete. För att gruppen ska kunna arbeta effektivt måste de ha en gemensam bas av språk och attityder för att kunna kommunicera effektivt. Det gäller också för ingenjören. Kommunikationsförmåga innebär bland annat att genomskåda sociala strukturer, kunna ta hänsyn till mottagarna och deras behov och att anpassa stilen efter sammanhanget. Ett exempel är att på ett bra sätt peppra budskapet med logiska, relevanta, trovärdiga, tillförlitliga och understödjande argument när ett övertygande budskap önskas. Texter som skrivs måste vara väldisponerade, följa språkstandard och inte innehålla stavfel. När det gäller presentationer måste media väljas och presentationen förberedas och föras fram på ett professionellt sätt (gester, ögonkontakt och hållning). Effektiv kravspecifikation och resultatredovsning är ett kännetecken för en duktig ingenjör. En del av kommunikation är områdesspecifik, som till exempel CAD-ritningar. Annan kommunikation blir projektspecifik och i större projekt byggs det ofta en upp en nomenklatur som kan ta tid för en nybörjare att sätta sig in i. Kommunikation är också viktig för att projekt och projektgrupper ska fungera bra. Konflikter skapas obönhörligt när kommunikationen om till exempel arbetsfördelning brister och konflikthantering handlar i sig till stor del om kommunikation.

54 Sveriges ingenjörers hederskodex: 1. Ingenjören bör i sin yrkesutövning känna ett personligt ansvar för att tekniken används på ett sätt som gagnar människa, miljö och samhälle. 2. Ingenjören bör sträva efter att förbättra tekniken och det tekniska kunnandet i riktning mot ett effektivare resursutnyttjande utan skadeverkningar. 3. Ingenjören bör ställa sitt kunnande till förfogande i offentliga och enskilda sammanhang för att uppnå bästa beslutsunderlag och belysa teknikens möjligheter och risker. 4. Ingenjören bör inte arbeta inom eller samverka med företag och organisationer av tvivelaktig karaktär eller med mål som strider mot personlig övertygelse. 5. Ingenjören bör visa full lojalitet mot arbetsgivare och arbetskamrater. Svårigheter härvidlag bör tas upp till öppen diskussion, i första hand på arbetsplatsen.

55 Sveriges ingenjörers hederskodex: 6. Ingenjören får inte använda otillbörliga metoder i tävlan om anställning, uppdrag eller beställning, ej heller försöka skada kollegors anseende genom obefogade beskyllningar. 7. Ingenjören bör respektera anförtrodda upplysningars konfidentiella natur samt andras rätt till uppslag, uppfinningar, utredningar, planer och ritningar. 8. Ingenjören får inte gynna obehöriga intressen och bör öppet redovisa ekonomiska och andra intressen som kan påverka tilltron till hans eller hennes opartiskhet och omdöme. 9. Ingenjören bör enskilt och offentligt, i tal och skrift, sträva efter ett sakligt framställningssätt och undvika felaktiga, missvisande eller överdrivna påståenden. 10. Ingenjören bör aktivt stödja kollegor, som råkar i svårigheter på grund av ett handlande i enlighet med dessa regler, samt enligt bästa övertygelse avstyra brott mot dem.