Förslag till föredragningslista Direktion

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(6) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Styrgrupp till Energikontor Dalarna OFB AL AU RD 2016/96 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Energikontor Dalarna styrgrupp utgörs av: 1) 2 representanter från rådet för Demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet, varav en utses till ordförande 2) 1 person vardera från Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen, Landstinget Dalarna, Lantbrukarnas Riksförbund samt Almi 3) Enhetschefen för Samhällsbyggnadsenheten på Region Dalarna adjungeras till styrgruppen Ärende bifogas. 5. Länsövergripande överenskommelse om OFB CW ungdomsmottagningar AU RD 2014/62 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna och landstinget rekommenderas att godkänna länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar 2. Lokala avtal tecknas som reglerar den lokala verksamheten och fastställer ansvars- och kostnadsfördelning mellan parterna. Ärende bifogas

2 2(6) 6. Vägval kollektivtrafik OFB BW/GC RD 2015/175 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Direktionen uppdrar till kollektivtrafikrådet att bereda ärendet vidare 2. Regiondirektören får i uppdrag att inleda processen för avtal om principer för kostnadsfördelning samt tillsätta en arbetsgrupp med bred representation från berörda parter. Ärende bifogas. Muntlig diskussion. 7. Remissvar på Region Gävleborgs Trafikförsörjningsprogram OFB HJ RD 2016/18 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Region Gävleborgs Trafikförsörjningsprogram Ärende bifogas 8. Remiss Hastighetsanpassning OFB KS RD 2016/67 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa förslag till remissvar över Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Ärende bifogas. 9. Vård och Omsorgscollege OFB DG RD 2016/92 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Dalarnas Kommuner och Landstinget Dalarna rekommenderas ingå nytt treårigt samverkansavtal om Vård och Omsorgscollege Dalarna, för att säkerställa och utveckla det regionala samarbetet avseende vård och omsorg i Dalarna. 2. Finansieringen av Vård och Omsorgscollege Dalarna fördelas mellan samtliga dalakommuner enligt befolkningsunderlag( ), se bilaga, och landstinget Dalarna bär arbetsgivaransvaret för den regionala samordnaren samt står för kostnader för kontor, dator, telefoni. Ärendet bifogas

3 3(6) 10. Regional samordningsfunktion för Dala valideringscentrum OFB CD RD 2016/100 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna rekommenderas anta Region Dalarnas förslag på organisering och budget av Dala Valideringscentrum, samt att Malung-Sälens Kommun blir huvudman för organiseringen av Dala Valideringscentrum 2. Kommunerna rekommenderas finansiera Dala Valideringscentrum med 5,50 kr/innevånare/år 3. En verksamhetsplan ska tas fram för arbetet Ärende bifogas. Verksamhetsplan kompletteras senare. 11. Gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetens OFB CD försörjningsbehov AU RD 2013/218 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Rapporten om Gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov antas Ärendet bifogas 12. Mobilisera för tillväxt- agenda för stärkt entreprenörskap OFB MJ i Dalarna AU RD 2016/83 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Förslaget till en regional agenda för forskning och innovation Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna antas. Ärende bifogas 13. Prioriterade inriktningar för Jämställd Regional Utveckling OFB MJ RD 2016/73 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Inriktning för arbetet med Jämställd Regional Tillväxt är: 1. Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. 2. Prioritering 2 Att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Ärende bifogas

4 4(6) 14. Verksamhetsplan Vägen in OFB LH RD 2015/179 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta verksamhetsplan för Vägen in kansli. Ärende bifogas. 15. Rambudget 2017 OFB TO/STM AU RD 2015/177 Förslag till beslut: Direktionen beslutar fastställa rambudget 2017 med en ökning av medlemsavgifter med X %. Ärendet kompletteras senare. 16. Projekt: Hållbar produktutveckling inom OFB LM Destination Dalarna AU RD U 2016/12 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: kronor avsätts från anslaget 1:1 som medfinansiering av Region Dalarnas projekt Hållbar produktutveckling inom Destination Dalarna. Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas. 17. Projekt: Regionbildning AU GC RD U 2016/17 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Beslut om projektmedel för Regionbildning 2019 Fas 1 delegeras till ordföranden Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas.

5 5(6) 18. Projekt Elväg E 16 OFB TO RD 2016/98 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa förslag om att delta som samarbetspart i projekt Elväg E 16 Ärende bifogas. Muntlig föredragning av Tiina Ohlsson Överläggningsärenden 19. Information om socialfondsprojektet Plugga klart OFB EBN RD 2016/ AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig föredragning av Evelina Bark-Nordin 20. Dalarna i Almedalen OFB STM RD 2015/177 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig diskussion 21. Visit Dalarna OFB TO RD 2015/153 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig föredragning av Carl-Johan Ingeström ca

6 6(6) 22. Regionbildning för Dalarna OFB ILP/LN RD 2015/59 AU Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig diskussion 23. Regiondirektörens rapport TO Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärende bifogas 24. Delegationsbeslut och anmälningar Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 25. Övriga ärenden

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Anna Lindström Datum Arbetsutskottet/Direktionen Diarienummer RD2016/96 Styrgrupp till Energikontor Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen att besluta att Energikontor Dalarna styrgrupp utgörs av: 1) 2 representanter från Rådet för Demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet, varav en utses till ordförande 2) 1 person vardera från Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen, Landstinget Dalarna, Lantbrukarnas Riksförbund samt Almi 3) Enhetschefen för Samhällsbyggnadsenheten på Region Dalarna adjungeras till styrgruppen Beslutsunderlag För att ett energikontor ska kunna agera fullvärdigt som ett energikontor på europeisk samt nationell nivå måste kontoret uppfylla definitionen av regionalt energikontor. Definitionen är framtagen av föreningen Energikontoren Sverige. Föreningen är ett samverkansorgan för de svenska regionala energikontoren och arbetar för att stödja och samordna de regionala energikontoren. Föreningen syfte är att ytterligare öka nationella nyttan genom implementering av åtgärder på lokal/regional nivå. Energikontor Dalarna är medlem i föreningen. Definition av regionalt energikontor De regionala energikontoren i Sverige är viktigt samhälls- och utvecklings aktörer för energieffektivisering och förnybar energi. Energikontoren etablerades i Sverige på nittiotalet och har idag en betydande roll i utvecklingen för ett energieffektivare och hållbarare samhälle. Syfte: Energikontorets främsta syfte är att främja energieffektivitet och förnybara energikällor på lokal och regional nivå. Målgrupp: Energikontorets verksamhet riktar sig främst till följande målgrupper: o Kommuner o Kommunala bolag o Offentliga aktörer o Organisationer

8 2(2) o Företag o Föreningar o Hushåll Offentlig förankring: - Energikontoret har endast offentligt huvudmannaskap - Energikontoret ska ha en tydlig offentlig förankring och ska stödjas politiskt från de regionala och/eller lokala myndigheterna inom sitt verksamhetsområde - I Energikontorets styrande organ ingår folkvalda på lokal och/eller regional nivå Förankring andra viktiga aktörer: - Energikontoret ska ha en god förankring hos och förståelse för andra relevanta aktörer i regionen - I Energikontorets styrande organ/styrgrupp ingår sakkunniga från t.ex. akademi och näringsliv Verksamhet och uppföljning: - Energikontorets verksamhet ska drivas utan vinstintresse/vinstutdelning - Energikontorets verksamhet och projekt ska tydligt kunna särskiljas och följas upp - Verksamheten redovisas med årsredovisning Kapacitet och kompetens: - Energikontoret ska ha egen personal med kompetens inom energieffektivisering och förnybara energikällor - Energikontoret ska genom uppdrag/ägardirektiv ha mandat och kapacitet att driva en operativ verksamhet och söka nya projekt för att växla upp arbetet med energifrågor i regionen Anna Lindström Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar/den organisation som man beslutar om/person som berörs mm

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(8) Handläggare Christina Wessman Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2014/62 Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta rekommendera 1. kommunerna och landstinget att godkänna länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar 2. teckna lokala avtal som reglerar den lokala verksamheten och fastställer ansvars- och kostnadsfördelning mellan parterna. Sammanfattning av ärendet Reviderat förslag om länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar ar arbetats fram med ändringar i de två punkter som tidigare inte godkändes av alla parter. Det gäller lokaler, som i förra förslaget skulle bekostas av kommunen. Dessa föreslås istället bli reglerade i lokala avtal. Det andra gäller övre åldersgräns som fastställdes till 24 år. Förutsättningarna för verksamheten varierar över länet och övre åldersgräns blir nu 20 år, med möjlighet att lokalt komma överens om höjd ålder upp till 24 år. Unga upp till 20 år kan välja vilken ungdomsmottagning i länet de vill besöka. Ärendet är väl förankrat hos länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd och tillstyrkes av rådet för välfärdsutveckling. Beslutsunderlag Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Tjänsteskrivelse länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Ärendet Ungdomsmottagningar är en mycket uppskattad och efterfrågad verksamhet av både de unga själva och professionsföreträdare och beslutsfattare. Det gäller såväl i Dalarna som i övriga landet. I vårt län har verksamheten byggts upp och ut successivt vilket resulterat i att den ser olika ut i de olika delarna av Dalarna. Lokala anpassningar är nödvändiga, men det finns vissa grundläggande parametrar som ska finnas med för att verksamheten ska bedrivas

10 2(8) ändamålsenligt. Med det som bakgrund togs under 2014 fram ett underlag för att öka likvärdigheten antog direktionen ett förslag om samverkan mellan landstinget och länets kommuner om ungdomsmottagningsverksamhet. Där rekommenderade direktionen parterna att godkänna överenskommelsen och teckna lokala avtal utifrån densamma. Vid fortsatt behandling i kommunerna uppkom tveksamhet avseende två punkter i förslaget, vilket resulterade i att flera kommuner inte godkände överenskommelsen utan ville ha en annan utformning. Det två punkterna gällde dels kostnadsansvar för lokalerna samt övre åldersgräns. Allt övrigt var samtliga parter helt överens om. I förslaget angavs att kommunerna skulle stå för lokalkostnaden och att övre åldersgräns skulle vara 24 år. Dåvarande Välfärdsberedningen, numera rådet för välfärdsutveckling, uppmanade parterna att försöka hitta en lösning på de två tvistefrågorna så att en länsgemensam överenskommelse skulle kunna antas. Två personer, en vardera från kommun och landsting, fick i uppdrag att se över tvistepunkterna och komma med nytt förslag. Angående lokalerna föreslås att kostnadsreglering gös i lokala avtal, Det ger möjlighet att samnyttja lokaler och minimera kostnaderna för dessa utifrån lokala förutsättningar. Detta förslag är helt i enlighet med tidigare önskemål. Angående övre åldersgräns så Föreslås den nu till lägst 20 år. Ungdomar upp till den åldern har då också rätt att fritt välja vilken ungdomsmottagning i Dalarna man vill vända sig till och samtliga har en skyldighet att ta emot dem. Därefter finns möjlighet att i lokala avtal komma överens om att ha en högre åldersgräns, upp till 24 år. De åldersgränser som idag finns lokalt, varierar och har anpassats efter de förutsättningar som finns på orten. När de gäller det psykosociala stödet har en del kommuner byggt upp annat stöd för personer över 20 år och de hänvisas dit. Ungdomsmottagningen utgör en förebyggande insats och om psykosocialt stöd behövs under längre tid eller det finns allvarliga problem, ska dess unga ges sådana insatser på annat håll. Risken finns annars att det blir svårt för nya besökare att få dela av ungdomsmottagningens insatser. Denna punkt har diskuterats i såväl kommuner som landstinget och därefter i länsnätverk förvaltningschefer, som är överens om att det nya förslaget ger goda förutsättningar till en bra och tillgänglig ungdomsmottagningsverksamhet i Dalarna. Rådet för välfärdsutveckling välkomnar det nya förslaget och föreslår direktionen att rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna överenskommelsen och sedan teckna lokala avtal med den som utgångspunkt. I regeringens överenskommelse Uppdrag psykisk hälsa riktas också särskilda stimulansmedel för utveckling av ungdomsmottagningarna i landet. För att få del av medlen ska kommunerna och landstinget gemensamt arbeta fram hur dessa ska användas. Satsningen väntas fortgå i minst 3-5 år. För Dalarna handlar det om ca 4,7 mnkr/år och en arbetsgrupp kommer att presentera

11 3(8) förslag till utvecklingsinsatser för innevarande år på länsnätverk förvaltningschefers möte i juni. Den gemensamma överenskommelsen utgör en tydlig och stabil grund för detta fleråriga utvecklingsarbete. Christina Wessman Enhetschef hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till Landstinget Dalarna Samtliga kommuner i Dalarna Christina Wessman, Region Dalarna

12 4(8) Länsövergripande överenskommelse om Ungdomsmottagningar Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna genom Region Dalarna Författande arbetsgrupp: Lena Angberg, verksamhetschef IFO, Borlänge kommun Eira Alanko, samordnare/utvecklare, Dalarnas ungdomsmottagningar Ansvarig för revidering: Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse om Ungdomsmottagningar mellan kommuner och lan Dalarnas län kring Giltigt från och med: Giltigt till och med: Antagen datum: Region Dalarna förvaltningschefsgruppen Revisionshistorik Utgåva nr: Giltig fr.om t.o.m Godkänd av 1 Bilagor Lagar och styrdokument UM Riktlinjer FSUM Handbok FSUM? Ordförande i Välfärdsrådet Gunn

13 5(8) Inledning Ungdomsmottagningarna är ett gemensamt åtagande för kommun och landsting. Verksamheten ska finnas i alla länets kommuner. Ungdomsmottagningarnas arbete har fokus på förebyggande insatser och ger möjlighet att tidigt upptäcka hälsorisker både på individnivå och mer generellt. Väl fungerande ungdomsmottagningar kan på detta sätt bidra till en förbättrad folkhälsa. Hittillsvarande samverkansöverenskommelser har gjorts på lokal nivå och är inte samstämmiga över länet. Förutsättningar för samverkan om ungdomsmottagning ser olika ut i länets kommuner. Men samstämmighet råder om syfte, mål och innehåll för verksamheten. För att uppnå ett likvärdigt mottagande behöver en länsövergripande överenskommelse ligga till grund för Dalarnas ungdomsmottagningar. Region Dalarna ser också en väl fungerande och utvecklad verksamhet på länets alla ungdomsmottagningar som ett viktigt bidrag till målet om Dalarna som Sveriges bästa ungdomsregion. Likalydande beslut i länets kommuner och i landstinget ska ligga till grund för utarbetande av lokala samverkansavtal utformade utifrån lokala förutsättningar för verksamheten vid länets ungdomsmottagningar. Syfte Syftet med lokala avtal mellan landstinget och länets kommuner är att reglera och att stärka samverkan kring driften av ungdomsmottagningarna. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Mål Mål med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet. Målet är att stärka ungas identitetsutveckling genom att främja fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. En del i att främja sexuell hälsa är att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Ungdomsmottagningens utformning Ungdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet, den gemensamma verksamheten för hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser till målgruppen. Ungdomsmottagningen ska även ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Verksamheten omfattar följande områden

14 6(8) Sexualitet och samlevnad Psykosociala frågeställningar Kulturrelaterade frågeställningar Livsstilsfrågor Allmänmedicinska frågeställningar såsom kroppsutveckling och hälsofrågor utifrån ovan nämnda områden. Utåtriktat arbete mot skolor och andra aktörer Ungdomsmottagningens målgrupp Ungdomsmottagningen är till för alla ungdomar från kring13 år. När det gäller den nedre åldersgränsen bör en individuell bedömning ske. Den övre åldersgränsen är 20 år men varje kommun kan lokalt komma överens med landstinget om högre åldersgräns. Ungdomsmottagningens bemanning/kompetens Kommunerna och landstinget ansvarar gemensamt för att personalen på ungdomsmottagningen har rätt medicinsk och psykosocial kompetens och att all personal har de förutsättningar som krävs för att kunna bemöta ungdomar på ett ändamålsenligt sätt. Kommuner och landsting ansvarar gemensamt för att personalen får en ändamålsenlig kompetensutveckling/handledning vilket specificeras i det lokala avtalet. Kommunerna och landstinget ska gemensamt eftersträva differentierad personalgrupp gällande kön, ålder kulturell bakgrund. Följande personalsammansättning utgör grund för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt Kurator Läkare Utöver detta kan mottagningen utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier. Ett multiprofessionellt arbetssätt, teamarbete, med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. Tillgänglighet och valfrihet Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Ungdomar söker på eget initiativ till ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen bör ha egna funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler fristående från annan verksamhet. Lokalisering och öppettider bör vara anpassade efter ungdomarnas behov och lokala förutsättningar. Ungdomar ska upp till 20 års ålder kunna välja fritt vilken ungdomsmottagning de vill besöka i Dalarna. Besöken på ungdomsmottagningen skall vara avgiftsfria för de besök som är inom ungdomsmottagningens uppdrag. För sjukvårdsbesök ska den sökande

15 7(8) hänvisas till rätt instans (vårdcentral, samtalsmottagning för barn och unga, öppenvårdspsykiatri eller annan enhet). Sekretess på ungdomsmottagning All personal har tystnadsplikt vilket regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Sekretess gäller både inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Information skall lämnas på det sätt som anges i patientdatalagen och personuppgiftslagen. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigas personliga angelägenheter. Vårdnadshavarens rätt till information uttunnas dock då barnet blir äldre. Genom att efterfråga samtycke till delad information inom ungdomsmottagningen underlättas den interna samverkan/samarbetet. Enligt 14 kap. 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Dokumentation på ungdomsmottagning Besöken på ungdomsmottagning ska dokumenteras enligt gällande registerlagstiftning, t.ex. patientdatalagen, för respektive huvudman. Vid ungdomsmottagningar samverkar huvudmän utifrån sina lagstadgade uppdrag. Lokalt kan överenskommas att personal kan delta i en annan huvudmans verksamhet genom att ges ett dokumenterat uppdrag hos den andra huvudmannen. Uppdragstagaren har att iaktta den sekretess som gäller inom den verksamhet där hen för tillfället fullgör arbetsuppgifter. Hen dokumenterar hos den huvudman där uppdraget utförs. Om ingen sekretessbrytande regel finns får en uppdragstagare inte använda sig av uppgifter erhållna hos en vårdgivare inom hälso- och sjukvården när hen verkar inom socialtjänsten och omvänt. Verksamheten i sin helhet ska dokumenteras i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Huvudmannaskap och samverkansavtal Huvudman för verksamheten kan vara antingen landstinget eller kommunen var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs i ett samverkansavtal. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen/arbetsgivaren har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Ekonomi Personalansvar styrs och regleras av lokala avtal. De lokala avtalen ska baseras på följande kostnadsfördelningsprincip:

16 8(8) Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformationssystem, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag Kommun ansvarar för kurator samt IT kostnader för kommunens dokumentationssystem Kostnadsreglering för lokaler avgörs i lokala avtal Kvalitetssäkring Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och omvärld. Huvudmännen och varje ungdomsmottagning ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Systematisk uppföljning, gemensam för ungdomsmottagningarna i Dalarna ska genomföras under perioden för överenskommelsen. Huvudmännen ansvarar gemensamt för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis vad gäller kvalitetssäkring och uppföljning. Tvister Brister och klagomål med anledning av detta avtal skall följas upp av parterna. Om tvist uppstår om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall parterna i första hand lösa problemet genom förhandlingar.

17 Rapport KOLLEKTIVTRAFIKEN I DALARNA Förslag om organisation och finansiering Bengt Welin bengt.h.welin@telia.com

18 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 1 (29) Utredare Bengt Welin Innehåll DEN FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKORGANISATIONEN I DALARNA... 3 UTREDNINGS FORMALIA OCH METOD... 3 Utredningsuppdraget... 3 Metodik... 3 Framtida händelser som kan påverka organisations- och finansieringsfrågorna... 4 Begrepp som används i denna utredning... 4 BAKGRUNDSBESKRIVNINGAR... 4 Historik... 5 Organisation och lösningar i övriga Sverige... 5 Nationella jämförelser... 6 Framtida organisatoriska förändringar bland möjliga huvudmän i Dalarna... 7 ORGANISATIONSFORMER... 7 Regional kollektivtrafikmyndighet... 7 Huvudman för trafiken i Dalarna... 8 Trafikenhet i Dalarna... 8 ÖVERVÄGANDEN OM ORGANISATION... 8 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och huvudman... 9 Trafikenheten Sammanfattning av argument, förslag och genomförande av organisation FINASIERING AV KOLLEKTIVTAFIKEN I DALARNA - INLEDNING BAKGRUND Finansiering Kostnadsutveckling Finansieringssituationen UTGIFTSUTJÄMNINGSSYSTEMET TRAFIKKOSTNADER Dalatrafiks budget Alternativa kostnadsfördelningar Fördelning av kostnader och andra ekonomiska konsekvenser per invånare Ett samlat exempel på ekonomiska utfall Samlad effekt av invånarfördelning av budget och utjämningssystem FÖRÄNDRING AV UTJÄMNINGSSYSTEMET... 26

19 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 2 (29) Utredare Bengt Welin Förslag KRAV PÅ ORGANISATION OCH PROCESSER VID PER CAPITA - FINANSIERING. 27 Dalatrafik AB organisation Planeringsprocessen Kommunal etik SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER... 28

20 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 3 (29) Utredare Bengt Welin DEN FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKORGANISATIONEN I DALARNA UTREDNINGS FORMALIA OCH METOD Utredningsuppdraget Region dalarna beslutade vid sitt sammanträde att anta en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kollektivtrafiken i Dalarna. Handlingsplanen innehåller sex punkter. För två av punkterna har anlitats den externe utredaren Bengt Welin. Dessa två punkter har följande lydelse i beslutet. 4. Ett utrednings- och förberedande genomförandearbete inleds snarast efter årsskiftet som syftar till en samlad huvudman för kollektivtrafiken. En huvudman som tar de slutliga besluten kring trafiken med tillgänglig finansiering genom skatteväxling eller ett särskilt avtal. 5. Kopplats till arbete med en huvudman ska också prövas bästa sätt för den att nyttja och få del av resurser och kunnande inom AB Dalatrafik. Även om ingen ändring skulle göras vad gäller huvudmannaskap så behövs nuvarande samarbets- och samverkansformer ses över och utvecklas. Bengt Welin startade sitt arbete i slutet av januari Utredningen skall avlämnas senast under april månad Metodik Utredningen innehåller två huvuddelar organisation respektive finansiering. Utredningsmetoderna skiljer sig mellan huvuddelarna. Utredningen avslutas med utredarens förslag till fortsatt arbete med angivande av krav som ställs på aktörerna. Bakgrundsbeskrivning Utredningen gör en summarisk beskrivning av situationen i andra län. Underlag för beskrivningarna är tillgänglig statistik i SKL Öppna jämförelser och Trafikanalys statistik 2015:20. På olika hemsidor finns information om hur kollektivtrafiken organiseras i olika län. SKL:s handläggare har intervjuats i vissa frågor. Ett seminarium ordnat av gruppen av kommunala trafikplanerare har givit värdefull information om ett par regioners organisation och planeringssystem. Organisationsförslag Underlag för överväganden om organisatoriska lösningar är framför allt intervjuer med tjänstemän och politiker i kommuner, landsting, Region Dalarna och inom Dalatrafik AB. Utredarens egna erfarenheter av kommunal organisation och styrmetoder inom offentlig verksamhet är också viktigt underlag. Finansieringsformer och modeller

21 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 4 (29) Utredare Bengt Welin Ut redningen om finansieringsmodeller innehåller en hel del beräkningar. Skatteutjämningssystemet har stor på verkan på kommunernas och landstingets ekonomi. Den del i kostnadsutjämningssystemet som behandlar kollektivtrafiken har studerats i utredningen. Beräkningar är gjorda angående vilka konsekvenser olika finansieringssätt får för utjämningssystemet. Utredningen Kostnadsutjämning kollektivtrafiken, Borlänge kommun, utredare Christina Norén, beskriver systemet och effekterna av detta på ett ingående sätt. Hur avgifterna skall fördelas mellan kommunerna har simulerats med kostnadsnivåerna för 2016 som utgångspunkt. Utredningen för ett resonemang om konsekvenser vid avtalslösning respektive skatteväxlingslösning. Denna utredning kan inte räkna färdigt på finansieringssystemet. De räkneexempel som redovisas skall kunna vara underlag för principbeslut om system och omfattning. För att få ett fullödigt underlag för beslut om finansiering och finansieringssystem krävs betydligt mer ingående beräkningar. Av den anledning skall en särskild grupp med representanter för intressenterna tillsättas med uppdrag att utveckla en modell för finansiering som kan tillämpas första gången Framtida händelser som kan påverka organisations- och finansieringsfrågorna En viktig förutsättning för utredningen är de förändringar som aviserats till 2019/2023. Utredningen utgår från att Dalarna kommer att ingå i region. När detta sker och hur stor den framtida regionen vet inte utredaren. Utredningen förhåller sig till den osäkra framtiden i detta avseende med att koncentrera sig på delar som är giltiga i vilken övergripande organisation som helst. Vad gäller organisationsförslaget prioriterar utredningen förslag som utvecklar organisationens förmåga att samverka med partners och intressenter och att utveckla kundnytta. Vad gäller finansieringsförslaget finns osäkerhet hur finansiering skall ske i en eventuell storregion. Utredningen är koncentrerad på att hitta former som underlättar utvecklingsarbete och som är förståeliga samtidigt som de upplevs så rättvisa som det är möjligt att åstadkomma. Begrepp som används i denna utredning Officiellt i bland annat lagar och i dagligt tal används en del begrepp som kan förvirra diskussionerna genom brister i definitioner. I utredningen används nedanstående begrepp. Regional kollektivtrafikmyndighet det politiska organ som enligt lagen om kollektivtrafik är regional kollektivtrafikmyndighet. Huvudman den organisation som organiserar trafikenheten. Trafikenhet det organ som har det operativa ansvaret för planering, budgetering, upphandling av trafik mm. BAKGRUNDSBESKRIVNINGAR

22 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 5 (29) Utredare Bengt Welin Historik I ett historiskt perspektiv har trafik alltid varit en angelägenhet för det samhället. Böndernas skjutsplikt för kungen och hans sändebud fastställdes första gången i Alsnö stadga år Skjutsplikten kom senare utvecklas med ett finmaskigt nät av skjutsställen och gästgiverier. Den senaste regleringen av skjutsplikten eller kollektivtrafiken som den nu benämns kom i Kollektivtrafiklagen från 2010 som började gälla De moderna kollektivtrafikorganisationer som finns idag emanerar ur de länstrafikbolag som bildades till följd av den första trafikhuvudmannalagen från Senast 1981 (med något undantag) skulle man i länen ta ett samhållsansvar för kollektivtrafiken. Den förordade lösningen för trafikhuvudman var ett delat ansvar mellan landstinget och kommunerna i länet. Sedan 1978 års lag har ytterligare lagar stiftats med ambitioner att avreglera trafiken. I Dalarna bildades AB Dalatrafik 1981 med landsting och kommuner som ägare. Bolagets uppgift blev att bygga upp ett trafiksystem i Dalarna som höll ihop vad gäller tidtabeller. Det fanns också stora behov av att modernisera fordonsflottan. Bolagets uppgift var såväl att planera för den samlade kollektivtrafiken som att bedriva faktisk trafik med egna bussar. Från att ha varit ett bolag med egen trafikverksamhet avvecklades detta och övergick till att bli ett bolag för planering och upphandling av trafik. I samband med att kollektivtrafiklagen började gälla 2012 blev Region Dalarna kollektivtrafikmyndighet i Dalarna och övertog hela ägarskapet av Dalatrafik AB. Tillsammans med Gävleborgs län, Västmanlands län och Örebro län bildade Dalarna Tåg i Bergslagen Landstinget och kommunerna i Dalarna äger genom Region Dalarna 25 % av Tåg i Bergslagen. Organisation och lösningar i övriga Sverige De organisatoriska lösningarna som finns för kollektivtrafik har trätt i kraft 2012 i samband med att man i länen etablerade kollektivtrafikmyndigheter. Länen har valt många olika lösningar och kombinationer av lösningar för hur kollektivtrafiken organiseras. Nedan anges olika befintliga lösningar för de olika komponenterna som ingår i komplexet Kollektivtrafikorganisation. Huvudman för kollektivtrafikmyndighet och trafik Alternativ för huvudmannaskapet är landsting, region eller kommunalförbund antingen i form av regionförbund eller särskilt kommunalförbund med uppdrag att vara myndighet. Där regioner är bildade är dessa huvudmän - 10 st. I 4 län är regionförbund huvudman. I 4 län är landstinget kollektivtrafikmyndighet. I 3 län har man valt att bilda särskilt kommunalförbund med landstinget och kommunerna som medlemmar med uppgift att vara myndighet och ansvara för kollektivtrafiken.

23 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 6 (29) Utredare Bengt Welin Tjänstemannaorgan för kollektivtrafikmyndigheten I de flesta län är tjänstemannaorganet som bistår myndigheten i en särskild organisation med ansvar för de särskilda uppgifter som vilar på myndigheten. I några län är det trafikenheten som ansvarar för att bistå myndigheten. Även när trafikenheten är ett aktiebolag har dessa i några fall uppgifter åt myndigheten samtidigt som de är ansvariga för trafiken. Trafikenhetens organisation Med begreppet trafikenhet menas här den organisation som har det operativa ansvaret för kollektivtrafiken i länet. I ansvaret ligger trafikplanering och upphandling av trafik. Som framgår ovan har i vissa län trafikenheten också ansvar för att handa myndighetens planering och handläggning. 10 län/regioner har trafikenheten organiserad i ett aktiebolag. I övriga 11 län/regioner finns resurserna som enhet inom huvudmannens organisation. Nationella jämförelser Flera olika organisationer samlar statistik om kollektivtrafik och redovisar jämförelser. Trafikanalys är sedan 2010 en statlig myndighet med utredningsuppdrag och uppdrag att samla statistik inom trafikområdet. Det finns årlig statistik att hitta på myndighetens hemsida Sveriges kommuner och landsting, SKL, sammanställer statistik inom olika verksamhetsområden och publicerar detta under samlingsnamnet Öppna jämförelser. Den första redovisningen avseende kollektivtrafik kom I skriften redovisas statistik avseende På SKL hemsida finns statistik från 2014 inom kollektivtrafikområdet. SKL skriver om svårigheterna att göra jämförelser inom området. Många olika organisatoriska lösningar, svårigheter att få fram statistik, definitionsolikheter, mm gör det svårt att göra jämförelserna. Resultat som bygger på enkäter präglas ofta av tiden när enkäten görs. Omdömen för Dalarna kollektivtrafik i nedanstående redovisningar kan i hög grad vara påverkade av den kritik som framkom i samband med den omfattande omläggningen av trafiken som gjordes hösten SKL använder en pedagogisk redovisningsmetod där länen redovisas i grupper med färgerna rött, gult och grönt. En tredjedel av länen återfinns i var och en grupp där rött anger den sämsta tredjedelen och grönt den bästa Gröna omdömen bästa tredjedelen har Dalarna för Passagerare per buss högst i landet Energiåtgång Gula om omdömen mellantredjedelen har Dalarna för Utbudskilometer buss Tillgänglighetsanpassade bussar Nettokostnad per invånare Röda omdömen sämsta tredjedelen har Dalarna för Marknadsandel Förnybara drivmedel

24 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 7 (29) Utredare Bengt Welin Resor per invånare Nöjd allmänhet Nöjda resenärer Framtida organisatoriska förändringar bland möjliga huvudmän i Dalarna Regionbildning Frågan om bildning av region i Dalarna är aktuell. De alternativ som diskuteras är Region Dalarna bildas vari Landstinget Dalarna och regionförbundet Region Dalarna uppgår. En storregion bildas vari Landstinget Dalarna och Region Dalarna uppgår tillsammans med flera läns landsting och regioner. Den andra aspekten på regionabildning är tidsaspekten. Det första tillfället som en region kan börja sin verksamhet är 2019, det andra tillfället är I diskussionen finns varianter med båda ovanstående bildningarna, nämligen en eventuell första bildning av region i Dalarna och därefter sammanföring i en storregion. Regionbildningen finns som en framtida faktor när organisationen för kollektivtrafik diskuteras. Organisationsförändringar är alltid energikrävande, varför en varsamhet bör iakttags och framtida nödvändiga förändringar beaktas när de görs. ORGANISATIONSFORMER Regional kollektivtrafikmyndighet Uppgifter och ansvar De regionala kollektivtrafikmyndigheterna startade 2012 i samband med att Lag (2010:1065) om kollektivtrafik trädde ikraft. Lagen omfattar det som kallas allmän kollektivtrafik. För övrig kollektivtrafik såsom färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor mm finns bestämmelser i andra lagar. Om landsting och kommuner gemensamt ansvarar för kollektivtrafiken skall kollektivtrafikmyndigheten vara ett kommunalförbund. Om landstinget ensamt bär ansvaret för kollektivtrafiken är landstinget kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndighetens uppgifter och skyldigheter enligt lagen är Regelbundet fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet ska vid behov uppdateras. Trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län. Samråd ska ske brett i länet med myndigheter, organisationer, trafikföretag, företrädare för näringsliv och resenärer. Samråd med kommuner förutses ske när de är medansvarig. Om landstinget är myndighet skall samråd ske med kommuner.

25 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 8 (29) Utredare Bengt Welin Lagen har en övergripande beskrivning vad trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla. Kommunerna ska förse myndigheten med uppgifter om färdtjänst och riksfärdtjänst. Myndigheten får på uppdrag av landstinget och kommuner upphandla persontransportoch samordningstjänster som landstinget respektive kommun ansvarar för. Verka för att trafiken är tillgänglig för alla resandegrupper. Verka för en tillfredställande taxiförsörjning i länet. Regeringen kan efter framställning meddela föreskrifter om samverkan om trafik mellan olika län. Myndigheten fattar beslut om allmän trafikplikt Myndigheten kan överlämna befogenheter att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag. Myndigheten ingår avtal om allmän trafik grundat på beslut om trafikplikt. Myndigheten kan lämna bidrag för trafik som utförs enligt avtal. Trafikföretag skall meddela myndigheten avsikter att bedriva kommersiell trafik. Myndighet och trafikföretag är skyldiga att lämna uppgifter som behövs för utvärdering och uppföljning av markanden till utsedd myndighet Kollektivtrafikmyndigheten står under tillsyn av myndighet som regeringen bestämmer. Kollektivtrafikmyndighet i Dalarna I Dalarna ansvarar landstinget och kommunerna gemensamt för den allmänna kollektivtrafiken. Enligt kollektivtrafiklagen skall då den regionala kollektivtrafikmyndigheten organiseras i ett kommunalförbund. Sedan 2012 är Region Dalarna regional kollektivtrafikmyndighet i Dalarna. Inom Region Dalarnas kansli finns en enhet som arbetar med planering, utarbetar underlag för myndighetens beslut samt i övrigt handlägger frågor inom myndighetens ansvarsområde. Det är Region Dalarnas direktion som formellt är regional kollektivtrafikmyndighet. Huvudman för trafiken i Dalarna Huvudman för trafiken i Dalarna är Region Dalarna. De personella resurserna för planering, handläggning och administration inom området finns inom Region Dalarnas kansli. Trafikenhet i Dalarna Begreppet trafikenhet används här för att beteckna de organ som har det operativa ansvaret för planering, budgetering, upphandling av trafik mm. Enheten kan vara ett aktiebolag som är ägt av huvudmannen eller en förvaltning/avdelning inom huvudmannens organisation. I Dalarna är aktiebolaget Dalatrafik AB trafikenhet. De delar i en trafikenhets uppgift som är riktade till de specifika uppgifterna som kollektivtrafikmyndigheten har finns inom Region Dalarnas kansli. ÖVERVÄGANDEN OM ORGANISATION

26 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 9 (29) Utredare Bengt Welin I detta avsnitt förs resonemang om olika organisatoriska lösningar. Framställningen görs för vart och ett av de organisatoriska begrepp som beskrivs ovan. Det är emellertid omöjligt att helt och hållet renodla diskussionen under respektive begrepp eftersom en lösning under ett begrepp ger konsekvenser för val av lösning för annat begrepp. Därav följer att resonemang kan återkomma under flera rubriker. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och huvudman Teoretiskt kan det vara olika organ som är myndighet respektive huvudman. En sådan lösning synes dock både krånglig och ineffektiv varför en sådan lösning utesluts i denna utredning. Därför behandlas kollektivtrafikmyndigheten och huvudmannaskapet i samma diskussion. I praktiken finns två möjliga organisationer som kan komma i fråga Region Dalarna eller Landstinget Dalarna. Kollektivtrafikens syfte och kärna Infrastrukturen lokalt och regionalt är avgörande för hur ett samhälle kan fungera och utvecklas. Självklara delar av infrastrukturen är investeringar i vägar, järnvägar, elverk och eldistribution, mm, mm. Kollektivtrafiken använder infrastrukturen i form av vägar och järnvägar men är också i sig en del av infrastrukturen; även om det inte är fråga om fasta investeringar. En beteckning för kollektivtrafiken kan vara infrastrukturens mjukvara. Den är beroende av infrastrukturinvesteringar men samtidigt har den en lättrörlighet som annan infrastruktur inte har. Det leder i sin tur att det krävs kontinuerlig planering för kollektivtrafiken som ständigt förändras efter förutsättningar år från år. Den fasta infrastrukturen kräver omfattande planering när den byggs upp, men under dess livstid är den en given förutsättning för annan planering. Kollektivtrafikens syfte är att ge människor möjlighet att resa mellan hem, skolor, arbetsplatser, offentlig och kommersiell service, fritidsaktiviteter mm. Med en fungerande trafik är det möjligt för människor att välja boende, skolor och arbete oberoende av geografiks belägenhet. Bra trafik är grunden för att många orter och boställen är möjliga. Ett ytterligare syfte med en bra kollektivtrafik är miljön. Alternativet till kollektivtrafik är enskild trafik med bil. Miljövalet mellan dessa alternativ är klart mindre bilkörning minskar miljöpåverkan. Trafiksäkerhet finns vidare som ett motiv för kollektivtrafik ju färre fordon på vägarna, desto färre olyckor. Turismen i Dalarna är bilburen. Endast en mindre del av turisterna reser kollektivt. Även om det även i framtiden kommer vara bilen som är det viktigaste transportmedlet för turisterna måste de kollektiva färdmedlen vara rustade för turismen. Vägnätet i Dalarna är på många håll inte dimensionerat för den expanderande turismen. Av komfort-, miljö- och trafiksäkerhetsskäl är det viktigt att delar av turismen kan styras över till kollektivtrafiken. Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman

27 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 10 (29) Utredare Bengt Welin Region Dalarna har fokus på regional utveckling. Regionens uppgifter som direkt kan härledas till detta är regional utvecklingsplanering, regional fysisk planering, regional infrastrukturplanering, finansiering av utvecklingsprojekt mm. Inom Region Dalarna finns en enhet som handhar färdtjänst och riksfärdtjänst på kommunernas uppdrag. Tjänstemannaresurserna för kollektivtrafikmyndigheten finns inom Region Dalarnas kansli i anslutning till de tjänstemän och funktioner som arbetar med frågor kring trafik, infrastruktur, planering och andra samhällsutvecklingsfunktioner. Region Dalarna har ingen beskattningsrätt. Om Region Dalarna är huvudman måste finansieringen klaras genom avtal mellan kommunerna och landstinget. I Region Dalarnas direktion sitter kommunalråden i kommunerna, landstingsråden och oppositionsråden i landstinget. Ersättare representerar oppositionen i kommunerna. Den politiska samverkan med kommuner och landstinget i samband med ärenden som behandlas i direktionen får genom representationen en naturlig lösning. Landstinget Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman Landstingets största ansvarsområde är sjukvård. Övriga verksamheter inom sfären vård är tandvård och hjälpmedelscentral. Landstinget delar på ansvaret för kollektivtrafiken med kommunerna. Landstinget har ett direkt ansvar för sjuktransporter. Vidare har landstinget ett ekonomiskt ansvar som emanerar ur kollektivtrafiklagens stadganden om att om inte enighet uppnås i fråga om sättet att fördela underskott skall det delas 50/50 mellan landstinget och kommunkollektivet. Kultur och bildningsverksamhet är den verksamhet inom landstinget som inte är vård i en direkt mening. Knappt 2 procent av landstingets budget avser kultur- och bildningsnämndens verksamhetsområde. Landstinget har vana att bedriva verksamhet. Sjukvård och hälsovård, som är landstingets helt dominerande verksamhet har en annan karaktär och logik jämfört med trafikverksamhet. Inom hälso- och sjukvård är målet att fördela resurserna så att behoven tillgodoses i den komplexa sjukvårdsorganisationen på bästa effektiva sätt. Genom upplysning och rådgivning vägleds individerna till den vårdnivå som är rätt i varje enskilt fall. Kollektivtrafiken å andra sidan är i grunden en kommersiell verksamhet som effektiviseras genom expansion. Kommunikationen med invånare och resenärer sker genom marknadsföring. Nu och under närmaste åren kommer landstinget Dalarna att som Dalaansvarig för regionbildning att vara fullt sysselsatt med de utredningar och förändringsarbete som behövs för att Dalarna i framtiden skall ha en framträdande roll i en storregion. Sammanfattning och förslag Vid en vägning mellan Landstinget Dalarna eller Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman kan följande aspekter vägas och övervägas. Region Dalarna som huvudman och regional kollektivtrafikmyndighet

28 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 11 (29) Utredare Bengt Welin Region Dalarna har en mångårig erfarenhet av kollektivtrafikområdet som kollektivtrafikmyndighet och som ägare av Dalatrafik AB. I Region Dalarnas direktion finns representation på hög politiskt nivå från landstinget och samtliga kommuner Region Dalarnas ansvarsområden inom infrastruktur, regional planering och regional utveckling är en bra kontext för kollektivtrafiken att verka inom De viktigaste utvecklingsfrågorna för kollektivtrafiken är att utveckla samverkansprocesserna med kommunerna och landstinget. En huvudmannaskapsförändring kan göra att fokus tappas på denna huvudfråga. Landstinget Dalarna som huvudman och regional kollektivtrafikmyndighet Landstinget har en gedigen drifterfarenhet Hälso- och sjukvårdens komplexitet och dominans kan vara negativ för andra verksamheter inom organisationen Kollektivtrafiken skall expandera. Den lever på marknadsvillkor. Andra logiker än hälso- och sjukvård. I 2 av 6 län som föreslagits ingå i en storregion finns kollektivtrafiken i landstingen. Landstinget har beskattningsrätt möjlighet att göra skatteväxling Landstinget kommer som dalaansvarig för regionbildning behöva koncentrera sina resurser på arbetet med detta Samlat övervägande och förslag Mycket talar för att Region Dalarna under den tid som återstår till att en region i någon form bildas fortfara skall vara kollektivtrafikmyndighet och huvudman för trafiken i Dalarna. Redan 2019 kommer det finnas antingen en Dalaregion där nuvarande landstingets Dalarna och Region Dalarnas verksamheter ingår, eller en Svealandsregion med sex län. Det som nu behövs inom kollektivtrafiken i Dalarna är stabilitet och kontinuitet för att samtliga involverade skall kunna utveckla de samverkansprocesser som är nödvändiga för att kollektivtrafiken skall utvecklas. Utredningen föreslår att Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman i Dalarna. Trafikenheten Trafikenhet används här som begrepp för det/de organ/organisation som har det exekutiva ansvaret för trafikfrågor samt är beredande inför kollektivtrafikmyndighetens beslut. Trafikenheten är ett tjänstmannaorgan med tjänstemannaansvar. Den politiska styrningen av trafikenheten sker framför allt från kollektivtrafikmyndighetens politiska organ. Styrning av den direkta verksamheten sker i det beslutsorgan under vilket enheten är organiserad. Vid val av organisation för trafikenhet finns följande alternativa lösningar. En eller två enheter om två enheter olika organ för exekutivt ansvar och myndighetens beredning, om en enhet finns exekutivt ansvar och beredande i samma enhet

29 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 12 (29) Utredare Bengt Welin Huvudman för enheten i praktiken val mellan Region Dalarna och landstinget Förvaltning/avdelning/enhet inom huvudmannens förvaltning eller helägt aktiebolag En eller två enheter Den beredande enheten Den beredande enheten är styrd av de uppgifter som ligger på kollektivtrafikmyndigheten. Uppgifterna kan karaktäriseras som långsikt planerande och policyinriktade. Till dessa kommer de exklusivt myndighetsutövande uppgifterna i form av att besluta om trafikplikt. Beredningen är alltid beroende av kunskaper som finns inom den exekutiva enheten. Det går inte att bedriva långsiktig planering och policyinriktat arbete utan breda och djupa kunskaper i såväl hur kollektivtrafiken stämmer in i den regionala utvecklingen som den detaljerade utformingen av trafiken. Oavsett om funktionerna finns inom en enhet eller är uppdelade på två är samverkan dem emellan avgörande för möjligheterna till kvalitet. Den exekutiva enheten Den exekutiva enheten förverkligar de planer som fastställts. Enheten kommer att vara den som leder den omfattande process med många intressenters deltagande som är grunden för hur trafiken utformas och utvecklas i Dalarna. Enhetens uppgifter är konkreta med processerna med intressenter, utarbetande av konkreta planer, tidtabeller, upphandlingar och strikt uppföljning av trafik och avtal. Den miljö som enheten verkar i är påtaglig och konkret. Samtidigt är enheten beroende av långsiktighet i planeringen och kunskap om trafikens roll i infrastruktur och regional utveckling. Förslag en enhet För att åstadkomma kvalitet i både den exekutiva verksamheten och den beredande behövs starka samband mellan de båda. Den beredande enheten kommer alltid att vara liten vad avser personella resurser. Kvalitet och effektivitet talar för att trafikenheten inte skall delas upp utan att man i en enhet sammanför de beredande funktionerna med de exekutiva. Förslaget är att de enheter som idag finns för beredning respektive exekutiv verksamhet sammanförs i en organsation. Rollen för Tåg i Bergslagen Situationen för TiB är speciell jämfört med övrig kollektivtrafik. Tågtrafikens planeringssituation präglas av flera ägare och många andra aktörer. Samverkan och samplanering med TiB i Dalarna kommer ske genom den samlade trafikenheten. Huvudman för trafikenheten Ovan föreslås en huvudman som också är regional kollektivtrafikmyndighet. Som en följd av detta förslag föreslås att Region Dalarna blir huvudman för trafikenheten.

30 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 13 (29) Utredare Bengt Welin Organisations-/associationsform för trafikenheten Det finns två möjliga organisations-/associationsformer för trafikenheten en enhet inom Region Dalarnas kansli eller bibehållet aktiebolag. Nedan diskuteras de två formerna. Enhet/avdelning inom Region Dalarnas kansli Att organisera trafikenheten inom Region Dalarnas kansli innebär att verksamheten blir direkt styrd på samma sätt som övrig verksamhet styrs inom organisationen. Styrbarhet är det främsta argumentet för integrationslösning. Region Dalarna är framför allt en utvecklingsorganisation med planering, policyskapande, idéutveckling, lobbyverksamhet, projektbidrag mm som främsta uppgifter. Endast några få verksamheter har dominerande driftuppgifter. I denna miljö kan en stor driftorganisation som en trafikenhet bli främmande. Bibehålla Dalatrafik AB som trafikenhet Vid val av trafikenhetsform måste hänsyn tas till verksamhetens karaktär och vilka syften ägaren har med verksamheten. Kollektivtrafiken är i grunden en kommersiell verksamhet som alla vill att den expanderar. Regionsförstoring, miljö och trafiksäkerhet är motiv för kollektivtrafikens expansion. Aktiebolaget är en form som är gjord för kommersiell verksamhet. I många kommunala sammanhang har det funnits svårigheter att hitta bra former för styrning av helägda aktiebolag. Ägardirektiv och representation i styrelsen har inte räckt. Aktiebolaget har blivit en självständig aktör som inte i tillräcklig grad involverats i ägarkommunens verksamhet och bidragit till måluppfyllelse för koncernen. Samlat övervägande och förslag Verksamhetens utveckling och expansion samt styrbarheten är de viktigaste aspekterna när organisationsform skall väljas. Utveckling och expansion av kommersiell verksamhet garanteras bäst i aktiebolagsformen. Styrbarheten är högre när verksamheten finns direkt i ägarens organisation. En sammanvägning av argumenten pekar på att aktiebolagsformen bäst tjänar syftena med kollektivtrafiken i Dalarna. I genomförandet bör särskild uppmärksamhet riktas på hur styrningen skall utformas i dokument, uppdragsunioner och egenstyrning. Sammanfattning av argument, förslag och genomförande av organisation Ovan redovisas argument för olika organisatoriska lösningar och förslag till organisation. Sammanfattningsvis innebär förslaget en koncentration av trafikresurserna till Dalatrafik AB. Inom bolaget kommer planering, upphandling och drift att ske. Det är också bolagets resurser som används för beredning av ärenden till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. En utgångspunkt för denna utredning är den osäkerhet inför hur trafiken utvecklas och hur processer i verksamheten fungerar. Vid förändringar av trafiksystemet tycks det brista i

31 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 14 (29) Utredare Bengt Welin medvetenhet om hur roller förändras. Frustrationen bland intressenter och finansiärer över den ekomiska utvecklingen är stor. Det finns helt enkelt brist på tillit mellan aktörerna. För att tilliten mellan aktörer och ägare skall återfås måste organisationen klargöras och framför allt måste de processer som styr verksamheten utvecklas i ett gemensamt arbete. Arbetet med processerna har startat. Det är resultatet av detta arbete som kommer vara den viktigaste faktorn för att bygga en gemensam grund. Koncentrationen måste riktas mot dessa frågor istället för att genomföra stora organisatoriska förändringar vad avser huvudmannaskap och associationsformer. Denna typ av förändringar riskerar att ta betydande energi i anspråk på bekostnad av arbete med väsentligt utvecklingsarbete. En annan förutsättning för organisationsförslaget är att det om några år kommer vara nya förutsättningar för hur trafiken organiseras. År 2019 kommer vi i Dalarna att ha antingen en region med direktvalt parlament omfattande Dalarna, eller en storregion med flera län. En eventuell utveckling kan vara att länsregionen kommer först och en storregion därefter. Av detta följer att det oavsett vad som beslutas om organisationen idag det kommer att bli nya förändringar inom några år. En annan följd av de aviserade regionbildningarna är att landstinget som ansökare kommer att behöva prioritera sina lednings- och utredningsresurser på insatser med syfte att genom aktivt deltagande i regionbildningen så att Dalarnas intressen tillgodoses i en ny region. Vid genomförandet av organisationen är, som nämnts ovan, styrbarheten en kritisk faktor. För att garantera styrbarheten bör ett antal aspekter vara föremål för särskilda överväganden. Några tankar och idéer i detta ämne: Styrningen av bolaget sker och kan förstärkas genom flera åtgärder, exempelvis Klargörande vilka ärenden som skall behandlas i kollektivtrafikmyndigheten respektive bolagsstyrelsen Ägardirektiv Ledande politiker i bolagsstyrelsen Tjänstemän i ledande ställning hos ägarna kan ingå i styrelsen. Regiondirektör, landstingsdirektör och någon kommundirektör kan vara tänkbara bolagsstyrelsemedlemmar VD i bolaget kan ingå i regionens tjänstemannaledning Utveckla involverande planeringsprocesser

32 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 15 (29) Utredare Bengt Welin FINASIERING AV KOLLEKTIVTAFIKEN I DALARNA - INLEDNING Finansieringsfrågorna är komplexa, svåra att tränga in i och väcker många frågor och till och med känslor. Det finns flera förklaringar till detta. Några kan summariskt beskrivas enligt följande. Kostnadsutvecklingen har varit stor, särskilt under senare år, och svår att förklara Finansieringssystemet har haft ambitionen att vara rättvis i så motto att varje finansiär ska betala för trafiken i sitt område, men det har varit svårt att koppla trafiken till finansieringen Fördelningen av kostnader mellan landstinget och kommunkollektivet har ständigt varit föremål för diskussion Försöken att hitta objektiva kriterier för finansiering har lett till snårighet och oförstående Det samlade trafiksystemet går inte att kombinera med en formell kommunal beställning eller veto. Någon ny samverkansprocess som ersätter beställningen har inte utvecklats helt. Utjämningssystemet mellan landstinget och kommunkollektivet gör att neddragningar av trafik i en kommun kan innebära kostnadsökningar i andra kommuner En annan komplicerande faktor för kommunernas kostnader är effekten av kostnadsutjämningssystemet som bygger på kostnadsbilden för kommunerna år Hur kostnaderna fördelades då ger konsekvenser för vilken ekonomisk påverkan trafiken har på kommunerna idag. I kommande genomgångar av finansieringssystem och andra system som påverkar kommunerna görs ett antal beräkningar. Dessa är så korrekta som det är möjligt att göra i en snabb enmansutredning. För att komma fram till ett operativt system måste emellertid betydligt noggrannare beräkningar göras. Det behövs en specialistgrupp för att bearbeta dessa frågor med syfte att utarbeta underlag för ställningstagande till finansieringssystem och eventuella övergångsregler. En sådan grupp är under planering. Borlänge kommun har genom utredaren Christina Norén gjort en grundlig genomgång av kostnadsutjämningsystemet för kollektivtrafik och effekterna av detta i utredningen Kostnadsutjämning kollektivtrafik i december BAKGRUND Finansiering Under årens lopp har det funnits en ambition att finansieringen av kollektivtrafiken skall vara riktig. Finansiering skall då, har man menat, följa de lagar som reglerar de olika delarna av kollektivtrafiken och att varje ansvarig skall betala för den trafik man kommer i åtnjutande av. Eftersom landstingen och kommunerna delar på ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken har utgångspunkten varit att denna skall finansieras till hälften av landstinget och till hälften av kommunkollektivet. För att åstadkomma en kostnadsfördelning har olika modeller prövats där trafiken har definierats efter hur utbudet är konstruerat med regionala och lokala linjer. Kostnaderna för olika definierade linjer har i systemet påförts antingen landstinget eller enskilda kommuner.

33 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 16 (29) Utredare Bengt Welin När trafiksystemen ändrats och tidigare definitioner av linjer inte gäller har andra objektiva kriterier använts för kostnadsfördelning. Tågtrafik, administration och tekniska system har exempelvis lagts på landstingets ansvar. Målet för finansieringsmodellerna har varit att uppnå en fördelning av kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken som överensstämmer med lagens bestämmelser om lika delning mellan landstinget och kommunkollektivet av underskottet för trafiken. Den särskilda kollektivtrafiken eller servicetrafiken som innefattar färdtjänst, skolskjutsar, särskoleresor, sjukresor mm regleras i andra lagar och respektive huvudman har där det ekonomiska ansvaret för sitt nyttjande. När trafiksystemet ändrats kan enskilda kommuner inte göra beställningar enligt tidigare. Istället byggs systemet upp så att det blir rationellt och att trafiken kan samutnyttjas oberoende om det är fråga om allmän eller särskild kollektivtrafik. När samtidigt finansieringssystemet efter nyttjande bibehållits har det dels varit svårt att förklara vilka kostnader som debiterats enskilda huvudmän, dels svårt att fördela kostnader på olika former av trafik när en och samma linje används för både allmän och särskild kollektivtrafik. Kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen har varit exceptionell. I nedanstående graf framgår den kostnadsutvecklingen för kollektivtrafiken i Dalarna med basår I kostnaderna ingår kostnaderna för all kollektivtrafik såväl den allmänna som den särskilda. Skolskjutsar i Smedjebackens kommun ligger utanför. 180,00 160,00 Kostandsutveckling Index 2011= ,00 120,00 Index 2011= ,00 80, Kostnadsutvecklingen för respektive kommun och landstinget framgår av nedanståenden bild. Som framgår av diagrammet är skillnaderna i kostnadsutveckling betydande.

34 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 17 (29) Utredare Bengt Welin Finansieringssituationen 2016 För 2016 skall fattas ett särskilt beslut avseende finansieringen med fördelning mellan kommunerna som grupp och landstinget samt för varje enskild kommun. Under 2016 görs förändringar i trafiken i Falun och Borlänge som kommer att påverka kostnaderna. I beräkningar om alternativa finansieringsformer som görs nedan i framställningen har uppgifter för 2016 använts från den ursprungliga budgeten som daterats oktober För Smedjebackens kommun har gjorts ett tillägg med 6,8 mkr (bokslut 2015) för kostnader för skolskjutsar som kommunen har gjort egen upphandling av. UTGIFTSUTJÄMNINGSSYSTEMET Utjämningssystemet mellan dels kommuner, dels landsting består av två delar. Den ena är inkomstutjämningssystem som garanterar landsting och kommuner en skattekraft som för närvarande motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Den andra utjämningen är ett utgiftsutjämningssystem som utjämnar skillnader i förutsättningar för olika kommuners och landstings ekonomi. Ett av flera områden som finns med i kostnadsutjämningen är kollektivtrafiken. En standardkostnad för landets landsting respektive kommuner beräknas. För varje län tas hänsyn till faktorer som gleshet, antal invånare i tätorter större än invånare, trafikkostnader och pendlingsmönster. Med dessa underlag beräknas en förväntad kostnad per län. Denna kostnad jämförs med standardkostnaden i landet. Skillnaden mellan de två uträknade teoretiska kostnaderna per invånare påverkar kostnadsutjämningen. För Dalarna gäller att den förväntade kostnaden understiger den nationella kostnaden, varför kollektivtrafikfaktorn i utjämningssystemet innebär minskat bidrag. För kommunerna sammantaget dras 63 mkr av och för landstinget 110 mkr. Anledningen att landstinget har ett högre avdrag är att i landstingskollektivet påverkas den nationella standardkostnaden av trafikkostnaderna i Stockholm.

35 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 18 (29) Utredare Bengt Welin Mellan kommunerna i länet fördelas det avdragna bidraget i proportion till hur kostnaderna för kollektivtrafik fördelade sig Det gör att tre kommuner får ett tillskott av bidra medan övriga kommuner får avdrag. I nedanstående tabell framgår hur utjämningssystemet påverkar ekonomin per kommun och landstinget. Avdrag/tillägg för trafik i utjämnings- systemet Kommun Mkr Kr/invånare Avesta -9,6-423 Borlänge -21,5-422 Falun 7,2 126 Gagnef -4,3-431 Hedemora -4,3-283 Leksand -6,4-422 Ludvika -6,4-245 Malung-Sälen -3,3-327 Mora -4,4-221 Orsa -2,7-399 Rättvik 2,9 269 Smedjebacken -5,3-493 Säter -4,2-384 Vansbro 1,8 263 Älvdalen -2,3-326 Summa kommuner -62,9-224 Landstinget -110,3-393 Dalarna -173,2-617 Om fördelning efter kostnadsnivån 2009 inte skulle göras, utan 62,9 mkr skulle fördelas efter invånarantal skulle de ekonomiska effekterna bli så som framgår i nedanstående tabell.

36 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 19 (29) Utredare Bengt Welin Det är fyra kommuner som vid en jämn fördelning av utjämningen skulle få ett minskat bidrag jämfört med nuläget: Falun med 20 mkr, Mora med 0.1 mkr, Rättvik med 5,3, mkr och Vansbro med 3,3 mkr. Övriga kommuner skulle få en minskning av reduceringen, d v s få ett högre utjämningsbidrag än i nuläget. Som framgår av tabellen är differenserna stora åt båda hållen. Räknat per invånare är Rättvik den kommun som får den största negativa effekten med =493 kronor per invånare. Den största positiva effekten får Smedjebacken med =269 kronor per invånare. Oavsett vilken finansieringsform och kostnadsfördelning som väljs för kollektivtrafiken kommer det bli nödvändigt att ytterligare analyser kostnadsutjämningssystemet och den fördelning som görs mellan kommunerna i länet. TRAFIKKOSTNADER Dalatrafiks budget Avdrag/tillägg för kollektivtrafiktrafik i utjämnings- Jämn fördelning av utjämning kr/inv Mkr Differens Mkr Differens kr per invånare systemet Kommun Mkr Kr/invånare Avesta -9, ,1 4,5 199 Borlänge -21, ,4 10,1 198 Falun 7, ,8-20,0-350 Gagnef -4, ,3 2,1 207 Hedemora -4, ,4 0,9 59 Leksand -6, ,4 3,0 198 Ludvika -6, ,9 0,5 21 Malung-Sälen -3, ,2 1,0 103 Mora -4, ,5-0,1-3 Orsa -2, ,5 1,2 175 Rättvik 2, ,4-5,3-493 Smedjebacken -5, ,4 2,9 269 Säter -4, ,5 1,8 160 Vansbro 1, ,5-3,3-487 Älvdalen -2, ,6 0,7 102 Summa kommuner -62, ,9 0,0 0 Landstinget -110,3-393 Dalarna -173,2-617 Dalatrafiks budget ligger till grund för kostnadsfördelningen i följande uträkningar. Den budgetversion som används är den som är daterar Under 2016 kommer budgeten att revideras. Trafikförändringar i Borlänge och Falun kommer att påverka totalkostnaden för kollektivtrafiken från augusti. Vidare kommer beslut om fördelning av kostnaderna mellan landstinget och kommunkollektivet att innebära förändringar i kostnadsfördelningen. För 2017 kommer de förändringar som genomförs under 2016 få helårseffekter. Dessa förändringar är emellertid nu svåra att beräkna, varför den ursprungliga budgeten används som underlag. Syftet med dessa beräkningar är inte att ge underlag för beslut om kostnadsfördelning. Beräkningarna skall i stället ses som illustrationer till ändrade finansieringsformer. De kan därvidlag ligga till grund för principbeslut och beslut om utredning som leder till förslag till avtal om finansiering av kollektivtrafiken i Dalarna.

37 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 20 (29) Utredare Bengt Welin Budgetpost Mkr Tätortstrafik 91,0 Landsbygdtrafik 233,9 Summa nettokostnad 324,9 Kostnadsutjämning med landstinget -61,4 Nettokostnad efter utjämning 264,1 Ej öppnad linjetrafik 30,7 Totalt linjetrafik 294,9 Servicetrafik: Färdtjänstresor 43,6 Omsorgsresor 35,7 Korttidsresor 0,6 Skolresor 16,0 Särskoleresor 17,3 Kommunresor 1,9 Summa servicetrafik 115,1 Totalt 410,0 Kostnaderna för landstinget innehåller följande budgetposter. Budgetpost Mkr Landsbygdstrafik 82,3 Tågtrafik 54,3 Tekniska system och administration 60,7 Total nettokostnad 197,3 Kostnadsutjämning med kommuner 61,7 Totalt linjetrafik 258,1 Sjukresor: Avtalstaxi 87,8 Linjetrafik 4,5 Övriga resor 2,5 Resor med privatbil 3,0 Summa sjukresor 97,8 Totalt 355,9 Alternativa kostnadsfördelningar Hittills har de totala kostnaderna för kollektivtrafiken fördelats dels mellan landstinget och kommunkollektivet, dels mellan kommunerna. Ovan beskrivs hur systemet utformats för att få det så rättvist som möjligt utifrån hur utbudet och utnyttjandet av trafiken är. Fördelning genom avtal Andra sätt att fördela kostnaderna är att invända invånarantal för fördelning mellan kommunerna. Innan en fördelning kan ske mellan kommunerna skall fastställas fördelningen mellan landstinget och kommunkollektivet. Den enda ledningen för denna fördelning är det som sägs i kollektivtrafiklagen, nämligen att om ingen överenskommelse kan slutas mellan

38 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 21 (29) Utredare Bengt Welin landstinget och kommunerna skall underskottet för den allmänna kollektivtrafiken delas lika mellan landstinget och kommunerna. Av texten kan förstås att landstinget och kommunerna kan avtala om hur fördelningen skall göras. Skatteväxling Ett annat sätt att fördela kostnaderna är att genomföra en skatteväxling. Det har gjorts i många län där landstinget eller regionen tar det ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken och eventuellt flera delar. En skatteväxling är en omfattande förändring som kräver betydande förberedelser och måste fastställas av regering och riksdag. En skatteväxling innebär att kommunerna sänker sin skatt med samma summa och landstinget höjer skatten med denna summa. Som framgår ovan kommer förändringar i skattesystemet få stora konsekvenser. Det är inte uteslutet att det behövs övergångsregeler vid en skatteväxling. Om så är fallet behöver ett särskilt avtal om detta slutas. För 2017 bedöms det vara omöjligt att hinna med att genomföra en skatteväxling. Det att skatteväxlingen är så definitiv talar också emot en sådan. Det kan finnas anledning att pröva olika lösningar med olika omfattningar vid en per capita finansiering. Det är lättare att göra detta med avtal. Trafik ingående i en fördelning De olika delarna i trafikbudgeten regleras i olika lagar. Den är endast den allmänna kollektivtrafiken som regleras i Kollektivtrafiklagen medan övriga delar regleras i respektive speciallagar. Det trafiksystem som tillämpas i Dalarna innebär att det inte skall bedrivas olika trafik beroende av vilken rubrik som sätts på den. Istället ska det samlade trafiksystemet i så hög grad som möjligt användas för alla former av trafik. Detta talar för att alla former av kollektivtrafik skall ingå i ett avtal om fördelning av kostnaderna per invånare. Att dela in trafiken under olika rubriker är egentligen onaturligt ur ett likställighetsperspektiv. Alla som reser med trafiken är invånare eller besökare. När olika former av kollektivtrafik integreras med varandra har det blivit allt svårare att dra gränser mellan olika former Nedanstående graf kan illustrera differenser mellan en fördelning enligt DT budget och en fördelning efter invånarantal för de olika komponenterna som ingår i budgeten för kollektivtrafiken. För varje trafikområde har budget per kommun dividerats med fördelning efter invånarantal. När värdet är 1 överensstämmer fördelning enligt budget med fördelning efter invånare. När värdet är större än 1 innebär en fördelning per invånare en lägre kostnad för kommunen än en fördelning enligt budgeten. När värdet är mindre än 1 är kostnaden för kommunen högre vid fördelning per invånare. Den tjockare lila linjen visar effekterna när samtliga komponenter läggs ihop. Grafen visar att linjen för totala kostnaden i ligger närmare värdet 1 än när de enskilda komponenterna särredovisas. Detta talar för att det är möjligt att innefatta alla kollektivtrafik i en eventuell fördelning efter invånarantal. Utredningen föreslår att all trafik såväl allmän som särskild kollektivtrafik innefattas i finansieringssystemet. De följande beräkningarna bygger på detta förslag och beloppen

39 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 22 (29) Utredare Bengt Welin innefattar alla trafik som innefattas i Dalatrafiks AB budget. För en rättvisande jämförelse skall kunna göras har lagts till kostnader för Smedjebackens skolskjutsar. Fördelning av kostnader och andra ekonomiska konsekvenser per invånare Vid en fördelning av kollektivtrafikens kostnader per invånare blir konsekvenserna är vissa kommuner belastas ekonomiskt medan andra får en minskad ekonomisk belastning. Ett problem när beräkningar görs är att kommunernas budgetar påverkas i två olika avseenden. En övergång till en invånarbaserad kostnadsfördelning innebär att utgiftsutjämningssystemet måste förändras så att det påverka bidraget med samma belopp per invånare. Konsekvenserna av en sådan förändring beskrivs ovan. Fördelningen av de sammanlagda kostnaderna för trafiken görs i två steg i ett första steg mellan landstinget och kommunkollektivet och i ett andra steg mellan kommunerna. Fördelning av kostnader mellan landstinget och kommunkollektivet Den enda ledning som ges om fördelning av kostnader mellan landstinget och kommunkollektivet är den paragraf i kollektivtrafiklagen som säger att Om inte enighet uppnås om sättet att fördela underskott i förbundsverksamheten mellan medlemmarna i ett kommunalförbund, ska landstinget täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans resten. Varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel ska bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har lagts ned i kommunen under verksamhetsåret. Vid en fördelning finns vidare de historiska fördelningarna också som grund.

40 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 23 (29) Utredare Bengt Welin Det finns inte någon självklar fördelning mellan landstinget och kommunkollektivet av trafikkostnaderna. Av den anledningen måste landstinget å ena sidan och kommunerna å den andra sidan vara överens om en kostnadsfördelning som är långsiktig. Hur fördelningen görs kommer att vara en politisk fråga. Fördelning av kostnader mellan kommuner När beloppet som skall fördelas mellan kommunerna är definierat är det lätt att göra en fördelning mellan kommunerna om det inte finns några kostnader som inte skall vara med i fördelningen. I nedanstående tabell har samtliga kostnader med tillägg för kostnader för skolskjutsar i Smedjebacken räknats in i fördelningen. Ovan argumenteras och föreslås att samtliga kollektivtrafikkostnader ska vara föremål för fördelningen. Alternativ till det är att fördelningen görs på en lägre grundnivå medan tillägg i trafiken kvantitativt och/eller kvalitativt betalas utöver grundfördelningen av kommun. En sådan lösning kan emellertid leda till tolkningsproblem och icke fruktbara diskussioner varför den inte förordas. Av exemplet på fördelning nedan framgår att det är förvånansvärt lika resultat mellan hittills tillämpad fördelningsprincip och en invånarfördelning. Idag deltar Smedjebacken inte i upphandling av skolskjutsar utan har gjort en egen sådan. Om en sådan avvikelse från grundsystemet skall finnas i fortsättningen kan den kostnad som beräknas i det gemensamma systemet för skolskjutsar innefatta kalkylmässigt det utanförliggande skolskjutssystemet och vara med i fördelningen för samtliga kommuner. Den kostnad som härvidlag beräknas för den utanförliggande kommunen betalas ut till kommunen för hantering av deras skolskjutsar. Alternativt kan Dalatrafik AB sköta utbetalningar till trafikföretag vars tjänster upphandlats vid sidan av det samlade systemet. Olika typer av särlösningar bör emellertid undvikas då sådana ofta tenderar att fördyra det totala gemensamma systemet. En annan avvikelse som måste särbehandlas är om någon kommun har taxor som avviker från de gemensamma. Frågor som först bör ställas i dess fall är lämpligheten av olika taxor i ett trafiksystem som omfattar hela länet och om det förenligt med den kommunala likställighetsprincipen. Om avvikelser från gemensam taxa görs i enskilda kommuner måste kostnaderna för detta belasta berörda kommuner och inte kollektivet. Uppföljning och statistik vid invånarfördelning I nuvarande fördelningssystem är uppföljningen viktig för underlag för kostnadsfördelning. Uppföljningen har sin grund i registrering av resande. Även om registreringen inte direkt behövs för kostnadsfördelning behövs registrering för annan uppföljning. Det är därför mycket viktigt att registrering och uppföljning fortsätter och utvecklas. Registrering och uppföljning behövs för planering av trafiken på kort och långs sikt. Trafiksäkerheten främjas också av registrering. Ett exempel på detta är vid incidenser man måste kunna veta hur många passagerare funnits. Ett syfte med uppföljning av trafiken är att genom den kan bedömningar av rimligheten i kostnadsfördelningen göras.

41 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 24 (29) Utredare Bengt Welin Ett samlat exempel på ekonomiska utfall I nedanstående tabell framgår de samlade ekomiska konsekvenserna av jämn fördelning av utgiftsutjämningen och fördelning av Dalatrafiks budget per invånare. Till Dalatrafiks budget har lagts 6,9 mkr avseende skolresor i Smedjebackens kommun eftersom dessa inte upphandlas genom Dalatrafik. Ett annat avsteg från budget är den 0-taxa som tillämpas Avesta. De ekonomiska konsekvenserna av detta är inte medräknad eftersom det inte gått att få fram uppgifter vad taxen innebär ekonomiskt. Kolumn 1 visar kommun. Kolumn 2 innehåller fördelningen av kostnader för kommunerna så som de framgår i Dalatrafiks budget I kolumn 3 fördelas den totala kostnaden efter invånarantal. Kolumn 4 visar differensen mellan de två fördelningarna. Röda minussiffror anger att kostnaden för kommunen blir högre vid invånarfördelning. DT budget Smedebacken skolskjutsar mkr DT budget + Smedjebacken skolskjutsar fördelad efter inv mkr Diff mellan DT budget 2016 och fördelning efter invånare mkr Avesta 31,2 33,6-2,4 Borlänge 78,2 75,8 2,4 Falun 91,9 84,7 7,2 Gagnef 14,2 14,9-0,7 Hedemora 22,0 22,6-0,6 Leksand 21,3 22,7-1,4 Ludvika 36,4 39,1-2,7 Malung-Sälen 15,7 14,8 0,9 Mora 25,4 29,8-4,4 Orsa 8,0 10,0-2,0 Rättvik 17,9 16,0 1,9 Smedjebacken 16,7 16,0 0,7 Säter 16,2 16,3-0,2 Vansbro 12,4 10,0 2,4 Älvdalen 9,4 10,5-1,1 Dalarna 416,8 416,8 0,0 Samlad effekt av invånarfördelning av budget och utjämningssystem

42 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 25 (29) Utredare Bengt Welin I nedanstående tabell framgår den samlade ekonomiska effekten av budgeten fördelad per invånare och ingen differentiering per invånare av utgiftsutjämningssystemet kollektivtrafikdel. Diff mellan DT budget 2016 och fördelning efter invånare mkr Om jämnt fördelad effekt av utjämning mkr Diff mellan DT budget 2016 och fördelning efter invånare och jämn kostnadsutjämning mkr Diff kronor per invånare Avesta -2,4 4,5 2,1 92 Borlänge 2,4 10,1 12,5 245 Falun 7,2-20,0-12,8-225 Gagnef -0,7 2,1 1,3 133 Hedemora -0,6 0,9 0,3 20 Leksand -1,4 3,0 1,6 107 Ludvika -2,7 0,6-2,1-82 Malung-Sälen 0,9 1,0 1,9 191 Mora -4,4-0,1-4,5-223 Orsa -2,0 1,2-0,8-122 Rättvik 1,9-5,3-3,4-319 Smedjebacken 0,7 2,9 3,6 336 Säter -0,2 1,8 1,6 146 Vansbro 2,4-3,3-0,8-124 Älvdalen -1,1 0,7-0,3-47 Dalarna 0,0 0,0 0,0 0 Vilka effekterna blir per invånare för respektive kommun vid en fördelning av budget efter invånarantal och jämn fördelning av utjämningssystemet för kollektivtrafik framgår i nedanstående tabell.

43 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 26 (29) Utredare Bengt Welin Ekonomisk effekt av fördelning per invånare Kr/invånare Jämn fördelning utjämningssystem Budget fördelad efter invånare Samlad effekt Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna FÖRÄNDRING AV UTJÄMNINGSSYSTEMET I Sverige har kommunerna i 12 län jämn fördelning av kostnadsutjämningssystemet. Avdraget i kostnadsutjämningssystemet är görs med samma summa per invånare. I 8 län är avdraget räknat per invånare differentierat mellan kommunerna. Gottland är inte med i denna jämförelse. Bland länen i den föreslagna storregionen där Dalarna ingår har tre län samma summa i utjämning - Uppsala, Örebro och Gävleborg. Tre län har differentierat avdrag för kollektivtrafik i kostnadsutjämningssystemet Södermanland, Västmanland och Dalarna. Om utjämningssystemet skall ändras skall kommunerna göra en hemställan till regeringen senast under september månad 2016 för att ändringar skall kunna göras till När Dalarna bildar region antingen själv eller tillsammans med andra kommer, med största sannolikhet, den differentierade utjämningen att ha spelat ut sin roll. Troligen kommer finansieringen av kollektivtrafiken då av nödvändighet att övergå i en invånarbaserad modell. Med största sannolikhet kommer denna modell vara en skatteväxling. Om en sådan kommer att innehålla finansiering för all kollektivtrafik eller bara den allmänna är en fråga som kommer att påverka kommunernas ekonomi i framtiden. För åren fram till en regionbildning behöver Dalarna ett finansieringssystem som är robust, förutsägbart och förbereder kommunerna och landstinget för framtiden då invånarbaserad finansiering troligen blir det enda alternativet. Ett bra finansieringssystem gör också att energi och samverkan kan koncentreras på de viktiga frågorna om hur trafiken skall utvecklas samtidigt som kostnaderna hålls nere. Ett viktigt steg mot invånarbaserad finansiering är att lämna den differentierade utgiftsutjämningen. Om utjämningen per invånare är lika för kommunerna underlättas arbetet med att ta fram ett avtal som reglerar finansieringen totalt och per kommun för de kommande

44 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 27 (29) Utredare Bengt Welin åren. Ett avtal behöver sannolikt innehålla övergångsbestämmelser. Dessa blir tydligare om en komponent i finansieringssystemet kostnadsutjämningen neutraliseras. Förslag Från och med 2017 föreslås kommunerna påverkas med samma belopp per invånare vad avser kostnadsutjämningssystemets faktor kollektivtrafik. Kommunerna föreslås hemställa hos regeringen senast under september månad 2016 om ändring av förordningen om kommunalekonomisk utjämning (2004:881). KRAV PÅ ORGANISATION OCH PROCESSER VID PER CAPITA - FINANSIERING Dalatrafik AB organisation Förslaget är att Dalatrafik AB skall fortsätta som trafikenhet inom Dalarna med uppgifter också som organ för kollektivtrafikmyndigheten. Bolaget kommer ha en central roll för trafiken i Dalarna. Utifrån denna roll kan ett antal krav på bolaget identifieras. Utifrån kraven kan idéer om organisation och bemanning prövas. Krav på Dalatrafik AB o Måste kunna fungera som både rent bolag och som förvaltning för myndigheten och i huvudmannens organisation o Skall leda processer med hög grad av transparens och delaktighet o Bolagets styrelse skall ha avgränsad uppgift de politiska ställningstagandena görs i huvudmannens politiska organisation Idéer som kan prövas för att tillgodose kraven o Den politiska representationen i styrelsen måste ha starka samband med huvudmannens politiska representation o Styrelsens sammansättning direktörerna vid Region Dalarna och landstinget samt någon kommundirektör kan ingå. o Bolagets VD ingår i huvudmannens tjänstemannaledning Planeringsprocessen Trafiksystemet som tillämpas sedan några år har den bärande tanken att genom en rationellt uppbyggd trafik som tar hänsyn till lokala behov kan en effektiv trafik åstadkommas med god hushållning av resurser och med god kvalitet. Jämfört med tidigare system har inte kommunerna inflytande i form av de beställningar man gjort. Genom beställningarna fanns ett direkt inflytande över dels vilken trafik som skulle finnas i kommunen, dels vilken kostnad kommunen fick för trafiken. När inte längre den direkta påverkan från kommuner och landsting finns på trafikutbud och ekonomi, ställs stora krav på planeringsprocessen som måste utformas så att en stor delaktighet åstadkoms. Landstinget och kommunerna måste få roller i processen så att deras kunskaper och ambitioner kan påverka utformningen av det totala trafikutbudet. Det måste finnas delaktighet i såväl de politiska leden som bland berörda tjänstemän.

45 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 28 (29) Utredare Bengt Welin En grupp har tillsatts för att utveckla planeringsprocesserna i en ny organisation. Gruppen skall redovisa sina förslag senast under maj månad Gruppens förslag och denna utredning kommer att behandlas av direktionen vid sammanträde i juni. Kommunal etik I systemet som tidigare tillämpats i Dalarna har en väsentlig del varit att kommuner kunnat beställa trafik och fått betala endast för detta. Kommunen har därmed haft inflytande över kostnadsnivån genom att beställa mer eller mindre trafik. Sedan det samlade trafiksystemet har börjat tillämpas är det inte längre möjligt att fullt ut låta kommuner ha avgörand inflytande över trafik och därmed kostnader. Fortfarande gäller dock att om en kommun minskar sin trafik för denna en minskad kostnad. En förvånande konsekvens av kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunerna är att en minskning av trafik i en kommun ger kostnadsökningar i de övriga. Vid en invånarbaserad fördelning finns inget direkt samband mellan kostnadsreduceringar i en kommun och samma kommuns kostnader. En kommun som drar ner trafiken kommer att få tillgodogöra sig besparingen motsvarande sin andel av befolkningen. Av detta följer att det kommer förväntas av kommunerna att man är solidarisk med övriga kommuner och lojal mot de trafiklösningar som bäst tillgodoser behoven i ett helhetsperspektiv. SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER En sammanfattning av förslagen i denna utredning är Region Dalarna är kollektivtrafikmyndighet i Dalarna Dalatrafik AB har det exekutiva ansvaret för kollektivtrafiken I Dalatrafiks AB ansvar ingår att vara tjänstemannaorgan för kollektivtrafikmyndigheten och lägga fram förslag, handlägga frågor och i övrigt utföra de uppdrag som myndigheten beslutar Kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunkollektivet skall fastställas i ett långsiktigt avtal mellan parterna. Avtalet kan innehålla övergångsbestämmelser. Kommunkollektivets finansiering av kollektivtrafiken skall ske genom avtal mellan kommunerna och landstinget och bygga på ersättning per invånare. Avtalet skall vara långsiktigt och innehålla övergångsbestämmelser Finansieringsmodellen innefattar all kollektivtrafik såväl allmän som särskild Samtliga kommuner fattar beslut om att hos regeringen senast i september söka om att kommunerna skall ha samma avdrag i utgiftsutjämningssystemet vad avser kollektivtrafik Alternativ till ansökan ovan är att i avtalet mellan kommunerna det idag ojämna utjämningsbeloppet kompenseras i kommunernas ersättning för kollektivtrafik I utredningen görs ett antal rekommendationer och pekas på ett antal områden som behöver uppmärksammas. Uppgiftsfördelningen mellan den politiska kollektivtrafikmyndigheten och den exekutiva styrelsen för Dalatrafik AB bör klargöras Ägarstyrningen av Dalatrafik AB bör klargöras

46 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 29 (29) Utredare Bengt Welin Det bör övervägas om att ge den exekutiva styrelsen för Dalatrafik AB en bredare representation genom att exempelvis landstingsdirektör, regiondirektör och någon kommundirektör väljs in Av avgörande betydelse för tillit och kvalitet är att processerna som styr trafikutbud och ekonomi blir bra. Arbetet som en grupp startat i detta ämne kommer att vara mycket viktigt. Det behöver fastställas om och i så fall hur önskemål om avvikelser från det gemensamma trafikutbudet och beslutade taxor skall hanteras Beräknar för avtal om finansiering behöver göras. Beräkningar behövs dels som underlag för beslut om finansieringsform, dels som underlag för avtal.

47

48

49

50 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund Datum DIR Diarienummer RD 2016/67 Remiss Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Förslag till beslut Fastställa förslag till remissvar över Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Sammanfattning av ärendet Remissförslaget har tagits fram i samråd med Rådet för kommunikationer och infrastruktur samt dialogats med några av våra grannlän. Trafikverket har regeringens uppdrag att fortsätta arbetet med att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Regeringen anför dock att det även är angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Remissen omfattar förslag till åtgärder för den nuvarande planperioden Trafikverket vill med föreslagna åtgärder skapa det säkra mötet utmed landsvägar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mittseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/tim och restiderna sänkas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas mellan två personbilar genom att hastigheten sänks till max 80 km/tim, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard inom en snar framtid ska kunna klara en kollision utan allt för allvarliga konsekvenser. Förslaget berör endast vägar med prognostiserad årsdygnstrafik över 2000 fordon per dygn år Inriktning Inriktningen för anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard under planperioden är följande: Ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år Åtgärder för höjda hastighetsgränser ska i första hand ske inom funktionellt prioriterat vägnät. Den justering av hastighetsgränser som sker bör om möjligt inte medföra ökade CO2-utsläpp totalt på nationell nivå och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller.

51 2(2) Anpassningen av hastighetsgränserna ska leda till en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Genomförandet planeras ske vid tre tillfällen under planperioden: 2016 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ), 2019 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ), 2023 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ). Beslutsunderlag Bifogade PM Remissförslag Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kent Söderlund

52 Remissförslag Sida 1(3) Handläggare Kent Söderlund Datum DIR Diarienummer RD 2016/67 Remissvar åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Region Dalarna har för yttrande fått Trafikverkets förslag till åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetssstandard. Bakgrund Trafikverket har regeringens uppdrag, utifrån Budgetpropositionen 2016 och i regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen , att fortsätta arbetet med att systematiskt anpassa hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Regeringen anför dock att det även är angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Därför är det för närvarande inte aktuellt att genomföra ytterligare långtgående reformer av hastighetssystemet. Arbetet bör ske inom ramen för det befintliga hastighetssystemet med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet. Remissen omfattar förslag till åtgärder för den nuvarande planperioden Trafikverket vill med föreslagna åtgärder skapa det säkra mötet utmed landsvägar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mittseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/tim och restiderna sänkas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas mellan två personbilar genom att hastigheten sänks till max 80 km/tim, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard inom en snar framtid ska kunna klara en kollision utan allt för allvarliga konsekvenser. Förslaget berör endast vägar med prognostiserad årsdygnstrafik över 2000 fordon per dygn år 2025, vilket innebär hela det prioriterade vägnätet. Totalt innebär det att cirka 50 procent av vägnätet i Dalarna med 90 km/tim berörs av förslaget. Genomförandet planeras ske vid tre tillfällen under planperioden: 2016 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ) 2019 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ) 2023 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ). Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

53 2(3) Syfte att värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet utifrån grundläggande säkerhetskrav, att utifrån säkerhets- och miljökrav föreslå justeringar av hastighetsgränser inom övrigt statligt vägnät i syfte att bidra till hänsynsmålets olika delmål, att analysera de transportpolitiska effekterna av dessa åtgärder, att ta fram genomarbetade konsekvensbeskrivningar av förslagen, att så långt som möjligt skapa en samsyn med berörda aktörer kring behov av justerade hastighetsgränser. Inriktning Inriktningen för anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard under planperioden är följande: Ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år Åtgärder för höjda hastighetsgränser ska i första hand ske inom funktionellt prioriterat vägnät. Den justering av hastighetsgränser som sker bör om möjligt inte medföra ökade CO2-utsläpp totalt på nationell nivå och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller. Anpassningen av hastighetsgränserna ska leda till en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Synpunkter Sammanfattning Region Dalarna anser att remissförslaget ska återtas och motsätter sig därför de föreslagna hastighetssänkningarna på länets vägar utifrån: 1. Transportpolitiska målen - för stort fokus på Hänsynsmålet gentemot Funktionsmålet. Det saknas samhällsekonomiska effektbedömningar. 2. Relativt låga trafiksäkerhetseffekter. 3. Höjda hastigheter och minskade restider i söder - ökade i norr. Ökade CO2 utsläpp i söder - minskade i norr. 4. Ytterligare pengar i länsplanerna till åtgärder för höjda hastighetsanspråk. 5. Felaktigheter i remissunderlaget inte kunnat ta ställning till ett korrekt underlag Dalarna bidrar på ett tydligt och mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets absolut viktigaste exportlän. Dalarna inrymmer stora och viktiga exportföretag vars ekonomiska aktiviteter har en avgörande betydelse för landets ekonomiska utveckling. Dalarna är samtidigt landets i särklass ledande besökslän utanför de två storstadsregionerna med stora planerade investeringar, ca tio miljarder inom den närmaste tioårsperioden. En planerad utbyggnad i Dalafjällen med nya bäddar skapar en starkt ökad

54 3(3) sysselsättning med ytterligare arbetstillfällen. Det innebär ett ytterligare hårt tryck på hela transportsystemet genom Dalarna. Under vintersäsongen, men delvis även under sommarsäsongen, är trafikflödet % högre än årsdygnstrafiken, vilket ställer höga krav på hastighetsanspråken för såväl den nationella som regionala tillgängligheten i det funktionellt prioriterade vägnätet som stöd för den regionala tillväxten. 1. Transportpolitiska målen för stort fokus på Hänsynmålet gentemot Funktionsmålet Hänsynmålet för trafiksäkerhet och miljö och Funktionsmålet för tillgänglighet ska bedömas som likvärdiga. Trafikverket har dock haft ett starkt fokus på Hänsynsmålet, trafiksäkerhet och miljö, där det gjorts effektbedömningar utifrån Trafikverkets effektsamband. Det är därför märkligt att det inte gjorts motsvarande samhällsekonomiska effektbedömningar av regionala utvecklingseffekter på grund av ökade restider/försämrad nationell och regional tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet. Syftet med det funktionellt prioriterade vägnätet är just att värna om den nationella och regionala tillgängligheten, särskilt vad gäller daglig arbetspendling och långväga personresor. Detta styrks av att restider, främst i form av pendling, har tydliga marginaleffekter, där benägenheten att pendla avtar om restiden blir för lång. Det har även en direkt koppling till kompetensförsörjningen, där ökade restider får negativa konsekvenser för vår konkurrenskraft och därmed den regionala tillväxten. 2. Relativt låga trafiksäkerhetseffekter Trafiksäkerhetseffekterna i landet med 16 färre döda och 82 färre svårt skadade per år, torde vara relativt sett låga i förhållande till de negativa konsekvenserna av ökade restidstimmar. Detta drabbar landet främst utanför storstadsregionerna och i synnerhet landets norra delar. Inom Trafikverket Region Mitt innebär åtgärderna i form av omskyltning 1,9 färre dödade och 8 färre svårt skadade. För Dalarnas del innehåller remissunderlaget sådana felaktigheter i tabeller att vi inte kunnat ta ställning till ett korrekt underlag. Avsikten i remissförslaget är god utifrån hänsynsmålet, men den är bristfällig utifrån funktionsmålet. Remissunderlaget måste därför återtas och göras om med relevanta underlag i form av samhällsekonomiska effektbedömningar för att fortsatt kunna göra avvägningar och ta ställning till hänsynsmålets trafiksäkerhets- och miljöeffekter gentemot funktionsmålets effekter för nationell och regional tillgänglighet med kopplingen till regional tillväxt. En systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard på det prioriterade vägnätet, kan komma att få betydande negativa konsekvenser för nationell och regional tillgänglighet i transportsystemet. När hastigheten 90 km/h fasas ut på viktiga och prioriterade stråk och successivt sänks till 80 km/h under planperioden , kommer det innebära betydande och kostnadskrävande investeringar i nationell plan och länsplaner för att uppfylla hastighetsanspråken om 100 km/h.

55 4(3) Remissförslaget omfattar cirka 50 procent av vägnätet med 90 km/h. Det innebär även en nationell och regional obalans när hastigheterna sänks på det prioriterade vägnätet. Det manar därför till eftertanke hos politiker och lagstiftare för att utifrån en anpassning till vägarnas trafiksäkerhetsstandard, få acceptans för ett framtida självförklarande vägnät. 3. Höjda hastigheter och minskade restider i söder - ökade i norr. Ökade CO2 utsläpp i söder - minskade i norr. Trafikverket redovisar totalt fyra miljoner minskade restidstimmar. Dessa positiva effekter i form av minskade restider sker dock främst kring storstadsområdena i landets södra delar genom investeringar (ombyggnationer), vilka innebär höjda hastigheter till km/h. För särskilt de norra delarna av landet innebär dock omskyltning till lägre hastigheter betydande restidsökningar och därför negativa effekter för tillgängligheten. Omskyltningen till lägre hastigheter i landets norra delar innebär även en motsvarande minskning av landets CO 2 utsläpp, medan höjda hastigheter kring storstadsområdena i landets södra delar, i stort sett, utgör motsvarande ökning av CO2 utsläpp. 4. Ytterligare pengar i länsplanerna till åtgärder för höjda hastighetsanspråk. Det gäller att inom ramen för kommande infrastrukturproposition, ge ökade ekonomiska ramar för länsplanerna för att kunna genomföra åtgärder som kan uppfylla hastighetsanspråken i landet för en god nationell och regional tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet. Detta är av avgörande betydelse för den regionala tillväxten med direkt koppling till kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Ett motiv för att återta remissförslaget är att invänta infrastrukturpropositionen och framtagandet av en ny nationell plan och nya länsplaner för att inom den processen ha en bred dialog och samverkan kring åtgärder i planerna gentemot föreslagna hastighetssänkningar kopplat till länsplanernas ekonomiska förutsättningar. 5. Felaktigheter i remissunderlaget inte kunnat ta ställning till ett korrekt underlag Remissunderlaget för Dalarna har felaktigheter i tabeller etc, varför det inte varit möjligt att ta ställning till ett korrekt underlag.

56 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(5) Handläggare Dan Gustafsson Datum AU Diarienummer RD 2016/92 Nytt Samverkansavtal om Vård och Omsorgscollege Förslag till beslut 1. Dalarnas Kommuner och Landstinget Dalarna rekommenderas ingå nytt treårigt samverkansavtal om Vård och Omsorgscollege Dalarna, för att säkerställa och utveckla det regionala samarbetet avseende vård och omsorg i Dalarna. 2. Finansieringen av Vård och Omsorgscollege Dalarna fördelas mellan samtliga dalakommuner enligt befolkningsunderlag( ), se bilaga, och landstinget Dalarna bär arbetsgivaransvaret för den regionala samordnaren samt står för kostnader för kontor, dator, telefoni. Sammanfattning av ärendet 2008 ansökte länets kommuner och Landstinget Dalarna om certifiering och medlemskap i Vård och Omsorgscollege(VOC). Fram till 2014 fanns en regional samordnare anställd på 50%, finansierad genom projektmedel. Sedan några år står VOC Dalarna utan regional samordnare efter att kommunerna sagt nej till den föreslagna finansieringsmodellen. Det har inneburit att det regionala samarbetet successivt upphört och att den regionala styrgruppen i VOC Dalarna upplösts. Trots att det inte funnits någon regional samverkan har kommunerna gemensamt fortsatt att betala de årliga medlemsoch certifieringsavgifterna till det nationella VOC. Den 31 december i år löper Dalarnas certifiering och medlemskap i VOC ut. Under hösten 2015 har representanter för arbetsgivare och utbildningsanordnare i Dalarna uttryckt en frustration över avsaknaden av regionalt samarbete, särskilt som utmaningarna inom kompetensförsörjningen är stora och behovet av samverkan är större än någonsin. Ett långsiktigt och kvalitetssäkrat samarbete är nödvändigt för att klara I oktober den 2015 regionala tog Landstinget kompetensförsörjningen Dalarna och Region Dalarna initiativ till ett försöka att mobilisera nytt engagemang för det regionala samarbetet mellan skola och Den arbetsliv struktur inom och vård det nätverk och omsorg som VOC i Dalarna. erbjuder Efter är dialog det bästa med aktörer i Dalarna samverkansalternativet och runt om i landet samlades en regional interrimstyrgrupp bestående av offentliga En samordnare arbetsgivare, på fack, minst utbildningsanordnare 50 % är nödvändig och Region Dalarna. Interrimstyrgruppen beslutade att: Arbetet med en omcertifiering påbörjas av de lokala aktörerna var för sig under våren

57 2(5) I januari hölls ett konstituerade styrgruppsmöte. 14 ledamöter valdes in med en majoritet från arbetslivet. Bifogar en lista över styrgruppens ledamöter. På det konstituerande styrgruppsmötet beslutades att: Landstinget Dalarna blir arbetsgivare för en regional samordnare Region Dalarna har ordförandeskapet i VOC Dalarna En grov plan omcertifieringen tas fram under våren En långsiktig plan för VOC Dalarna( ) tas fram under hösten En finansieringsmodell tas fram som visar på vad som ska finansieras och hur kostnaderna fördelas. Förutsättningar: 1. För att uppnå den nödvändiga och långsiktiga regionala samverkan krävs en tydlig samverkansstruktur och en samordnare. 2. Den regionala samordnartjänsten och medlemskapet i VOC måste finansieras enligt avtal mellan Kommunerna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna och VOC Dalarna. 3. Senast i augusti måste omcertifieringsarbetet gå in i en sammanställningsfas. Beslutsunderlag Collegeundersökningen som Region Dalarna genomförde 2011 visade att VOC innebar ett utökat samarbete mellan såväl kommuner som arbetsgivare och utbildningsanordnare. Kontakter med VOC i andra län under hösten 2015 har visat på vinsterna med regional och nationell samverkan. VOC Dalarnas nyvalda styrgrupp från hela Dalarna är angelägen och motiverad att samverka inom utveckling och kvalitetssäkring kring rekrytering, utbildning och arbetsliv. Ärendet Vård och omsorgssektorn står inför stora utmaningar att klara den nödvändiga rekryteringen. Utmaningarna handlar om att rekrytera till utbildning och till arbetsliv, att förbättra övergången från utbildning till arbete samt att utveckla och behålla befintlig personal. Arbetsgivare och utbildningsanordnare i Dalarna bedömer att Vård och Omsorgscollege är en förutsättning för att klara av att arbeta gemensamt med utmaningarna ovan. Dan Gustafsson Kompetensförsörjning & ökat arbetskraftsutbud

58 3(5) Bilaga 1: Vård- och Omsorgscollege styrgrupp Bilaga 2: Finansieringsmodell Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

59 Bilaga 1: 4(5)

60 5(5) Bilaga 2: De kostnader som den regionala finansieringsmodellen avser att täcka är samma som 2014 års förslag, totalt kr per år fördelat på tre poster. Serviceavgift till VOC nationella organisation, kr/år. Omkostnader(främst resekostnader) för den regionala samordnaren, uppskattas till kr/år Lönekostnader för regional samordnare på 50% tjänst. Lön + PO = kr/år Kostnaderna i finansieringsmodellen fördelas mellan samtliga dalakommuner enligt befolkningsunderlag( ). Landstinget Dalarna är inte med i fördelningen men tar istället på sig arbetsgivaransvaret för den regionala samordnaren samt står för kostnader för kontor, dator, telefoni. Landstinget Dalarna administrerar kostnaderna för VOC Dalarna och fakturerar kommunerna årligen enligt fördelningsnyckel. Fördelningsnyckel baserad på folkmängd per den 1 november 2014.

61 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Conny Danielsson Datum Diarienummer RD 2016/100 Direktion Förslag på struktur och organisering av Dala Valideringscentrum Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna rekommenderas anta Region Dalarnas förslag på organisering och budget av Dala Valideringscentrum, samt att Malung- Sälens Kommun blir huvudman för organiseringen av Dala Valideringscentrum 2. Kommunerna rekommenderas finansiera Dala Valideringscentrum med 5,50 kr/innevånare/år 3. En verksamhetsplan ska tas fram för arbetet Sammanfattning av ärendet Dala Valideringscentrum har bedrivits som ett projekt under perioden Projektet har finansierats med medel från Tillväxtverket, DalaWux och Region Dalarna med totalt kr. Utvärderingen av projektet visar att majoriteten av projektmålen har uppfyllts. Tre Valideringsnoder är under uppbyggnad och ska omfatta: Teknik/Industri (Avesta/Hedemora) Besöksnäring (Malung/Sälen, Rättvik, Leksand, Mora) Vård och omsorg (Borlänge) Noderna ska ha en expertis som innebär att övriga kommuner köper Validering av dessa. Region Dalarnas förslag på regional och kommunal samordning kring validering i Dalarna Region Dalarna föreslår att huvudmannaskapet för den fortsatta utvecklingen av Dala Valideringscentrum läggs på DalaWux via Malung/Sälens Kommun. Ett skäl till detta är att målet med den regionala samordningen är att öka möjligheterna till validering på individnivå. Valideringsförfarandet är därmed ett operativt arbete som utförs på individnivå medan Region Dalarnas arbete och stödinsatser i huvudsak är av strategisk karaktär.

62 2(3) Förslaget bygger också på att Region Dalarna gör bedömningen att DalaWux - Malung/Sälens Kommun har skapat erfarenheter och kunskaper som är viktiga i den fortsatta uppbyggnaden av ett Regionalt Centrum för validering. Malung/Sälens kommun bedöms också ha byggt upp kunskap för administration rörande medfinansiering och samverkansavtal och övrigt som kan komma att ingå för en regional samordning av Validering. Arbetet med etablera ett Regionalt Valideringscentrum är fortfarande i initial fas vilket kommer att innebära en utvecklingsprocess som också kräver resurser. Region Dalarna bedömer, utifrån andra samordnande verksamheter, att resurserna och tjänstebehovet för att implementera och fortsätta det påbörjade arbetet, samt att ytterligare utveckla Dala valideringscentrum, att det inrättas en samordnar/processledartjänst (100 %). För administration/ekonomi/kommunikation bedöms behovet vara 30 % tjänst. Som stöd för det operativa arbetet ute i kommunerna föreslås 80 % tjänst som fördelas ute i kommunerna. Total budget för Region Dalarnas förslag är /år. Förslaget omfattar två år och ska utvärderas efter ett år. Efter utvärdering finns möjlighet till omförhandling och förlängning om samordningen fallit väl ut och kommunerna bedömer ett fortsatt behov. Verksamhetsplan för Dala Valideringscentrum bifogas ärendet. Övrig information Projektledningen för Dala Valideringscentrum har lämnat ett eget förslag på organisering av den regionala och kommunala samordningen. Förslaget har diskuterats i Rådet för Kompetensförsörjning och arbetsmarknad, tjänstemannaberedning samt på Arbetsutskottet Såväl rådet som tjänstemannaberedningen och AU ställer sig bakom Region Dalarnas förslag. Förslaget från projektledningen innebar en mer omfattande tjänstemannastab, ett kontor och därmed en större kostnad för kommunerna än Region Dalarnas förslag. För att ge en helhetsbild av ärendet beskrivs även projektledningens förslag nedan. Projektledningens förslag på regional och kommunal samordning kring validering i Dalarna Projektledningen för DalaValideringscentrum lämnade ett förslag som innebar att det skapas en övergripande regional stöd/samordningsfunktion där det inrättas ett antal tjänster som ska hantera överenskommelser, koordinering, samverkan, interkommunal ersättning, administrering, omvärldsbevakning samt kommunikation. Dessa sammanhålls i ett regionalt kansli. För att kunna upprätthålla denna struktur föreslogs en tjänstestab på 3,20 tjänster. Finansieringen av denna stab skulle enligt förslaget innebära en kommunal insats där alla Dalarnas 15 kommuner bidrar med 11 kr/invånare. Total budget per år enligt detta förslag är ca kr. Region Dalarna föreslogs bli huvudman enligt projektledningens förslag.

63 3(3) Beslutsunderlag Budget Verksamhetsplan Conny Danielsson Strateg Kompetensförsörjning Region Dalarna Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna DalaWux styrelse

64 Budgetskiss för Region Dalarnas förslag om struktur och organsiering för Dala Valideringscentrum Roller i DVC kansli Procent av tjänst Lön inkl PoP 1,43 Samordnar/processledartjänst 100% Admin/ekonomi/Kommunikation 30% Förstärkning lokalt* (Resurs/tjänst fördelas per kommun) 80% summa Övriga kostnader Resor Tryck Tjänster Möten övriga kostn Telefon summa Extern tjänst summa *Förstärkningen lokalt innebär att %-sats av tjänst fördelas i de kommuner som ska hantera validering Kostnad per kommun och år för Dala valideringscentrum (5,55 kr/inv/år) Innevånare Summa Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge

65 Säter Hedemora Avesta Ludvika Summa

66 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Conny Danielsson Datum Diarienummer RD 2013/218 Arbetsutskottet Gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Rapporten om Gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov antas Sammanfattning av ärendet I oktober 2013 lämnade Regeringen i uppdrag till Länsstyrelserna i Norrbotten och Västmanland samt erbjudande till samverkansorganen i Västerbotten, Dalarna och Örebro, att utarbeta en plan för hur länen såväl enskilt som gemensamt kan möta gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. I uppdraget poängteras att förslagen ska vara länsövergripande, såväl som regionalt präglade. Uppdraget ska utföras och förankras inom ramen för de regionala kompetensplattformarna. Aktörerna i uppdraget har slutredovisat uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en gemensam slutrapport den 30 maj Beslutsunderlag Regeringsuppdrag Slutrapport Ärendet De fem länen har gemensamt tagit fram en rapport med beskrivningar och förslag som har redovisats till Näringsdepartementet enligt regeringsuppdraget. Conny Danielsson Strateg Kompetensförsörjning Region Dalarna Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna

67 2(2) Utbildningscentrum Gruvorten Boliden Garpenberg

68 Slutrapport Dnr: N2013/4568/FIN Datum: Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Ett kompetensplattformsperspektiv

69 Långsiktig kompetensförsörjning inom gruvoch mineralnäringen Ett kompetensplattformsperspektiv Slutrapport Regeringsuppdrag 15 inom Sveriges mineralstrategi Dnr: N2013/4568/FIN

70 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Sveriges mineralstrategi Tillväxtskapande strategier med koppling till uppdraget Nyindustrialiseringsstrategin Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft Förändrade förutsättningar inom gruv- och mineralnäringen Regional mineralstrategi för Norrbottens och Västerbottens län Uppdraget: Långsiktig kompetensförsörjning inom gruvoch mineralnäringen i Sverige Organisation och arbetsprocess vid genomförandet av uppdraget Rapportens huvudsakliga inriktningar Rapportens disposition Gruv- och mineralnäringen i Sverige: En översikt Kompetensdrivande utvecklingstrender Förändrade kompetensbehov inom gruv- och mineralnäringen Gruvspecifik, gruvnära och gruvrelaterad verksamhet Gruv- och mineralnäringen i ett regionalt perspektiv Norrbottens och Västerbottens län Bergslagen Kompetensplattformar regionala tillväxtarenor Kompetensplattform Norrbotten Kompetensplattform Västerbotten Kompetensplattform Dalarna Kompetenplattform Västmanland Kompetensplattform Örebro Gruv- och mineralnäringens kompetensförsörjning i ett länsövergripande perspektiv Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

71 4.1 Svårt att hantera konjunkturella svängningar Efterfrågan från branschen Konkurrens om kompetent arbetskraft Skapande av en attraktiv bransch Utbildning på olika nivåer Att göra yrkesutbildning attraktivt Praktikplatser och arbetsplatsförlagd lärande Jämställdhet en nyckelfråga för kompetensförsörjningen Integration Slutsatser och rekommendationer Våra främsta slutsatser Öka branschens attraktivitet genom en mer nyanserad bild Öka intresset för utbildningar som öppnar vägen för jobb i industrin, inklusive inom gruv- och mineralnäringen Sök nya sätt att organisera för och finansiera praktik/lärande i arbetslivet Utveckla två utbildningsnoder i Sverige Skapa politisk samling med längre tidshorisont En analysmodell Några rekommendationer för det fortsatta arbetet I ett nationellt perspektiv I ett regionalt perspektiv Bilaga (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

72 Sammanfattning Den nationella mineralstrategin från 2013 lyfter fram en väl fungerande kompetensförsörjning som en av de viktigaste faktorerna för fortsatt framgångsrik svensk gruvnäring. Mot bakgrund av mineralstrategin lämnade Regeringen i oktober 2013 i uppdrag till Länsstyrelserna i Norrbottens och Västmanlands län samt ett erbjudande till samverkansorganen i Västerbotten, Dalarna och Örebro att utarbeta en plan för hur länen kan möta de långsiktiga kompetensförsörjningsbehoven i gruv- och mineralnäringen. Denna slutrapport är ett resultat av det gemensamma arbete som den s.k. Femlänsgruppen bedrivit och den beskriver och analyserar kompetensförsörjningen för gruv- och mineralnäringen. För bara några år sedan förväntades gruv- och mineralnäringen i Sverige generera en betydande mängd nya arbetstillfällen, vilket också framgår av den nationella mineralstrategin från Branschen var expansiv, vilket tydligt satte ett antal frågor som relaterar till gruv- och mineralnäringen på agendan och skapade aktivitet. Det gällde bl.a. frågor om infrastruktur, samhällsplanering och kompetensförsörjning. Sedan dess har en kraftig inbromsning skett och branschen är f.n. inte lika expansiv, vilket också gjort att engagemanget för frågorna minskat. Från Femlänsgruppens sida menar vi att det är angeläget att frågorna om kompetensförsörjningen för denna näring fortsatt hålls aktuella och levande trots att branschen befinner sig i en konjunktursvacka. Detta för att mer robusta lösningar och system för kompetensförsörjningen ska utvecklas och finnas på plats när en ny period av expansion kommer. Det tar tid att göra anpassningar i utbildningssystemet och ett rekryteringsbehov finns även i dagsläget. En av de stora utmaningar som rapporten tar upp gäller ungdomars bristande intresse för yrkesutbildningar riktade mot industrin och överhuvudtaget industrins bristande dragningskraft på ungdomar. Detta berör även gruv- och mineralnäringen. Inte minst behöver fler kvinnor komma in i denna tämligen mansdominerade bransch. Det är angeläget att göra branschen mer attraktiv, vilket bl.a. kan ske genom att kunskapen ökar om vad det innebär att vara geolog, ingenjör, bergarbetare, maskinförare m.m. Det är vår bedömning att jobben ter sig mer attraktiva ju mer kunskap man får om hur verksamheten går till i ett modernt gruvföretag. Att ensidigt öka utbudet av utbildningsplatser hjälper inte om det inte finns sökande till platserna. Det är ett långsiktigt arbete att få fler att se möjligheterna med att utbilda sig till någon profession inom gruv- och mineralnäringen. Vi pekar i rapporten också på flera andra utmaningar. Det gäller bl.a. problemen med att få till stånd praktikplatser på företag inom ramen för olika gruvrelaterade utbildningar. Det finns behov av att skapa mer flexibla möjligheter att genomföra och Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

73 finansiera praktik med handledning på företag. Detta relaterar inte minst till den förordning som styr Myndigheten för yrkeshögskolan. Vi ser överhuvudtaget behov av långsiktiga politiska beslut som ger stabila förutsättningar över tid när det gäller kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Det är problematiskt med osäkerhet och skiftande förutsättningar när man utifrån de regionala kompetensplattformarna ska arbeta med kompetensförsörjningen för gruv- och mineralnäringen. Mot slutet av rapporten presenterar vi en modell för kompetensmatchning som vi menar är användbar just för att arbeta med flera dimensioner samtidigt och inte bli för ensidig i analysen. 6 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

74 1 Bakgrund Den svenska gruvnäringen har sedan slutet av 1990-talet och framförallt under första decenniet av 2000-talet upplevt en kraftig expansion. Anledningen står främst att finna i den ökade efterfrågan på mineraler och malm på världsmarknaden vilket har förändrat de ekonomiska förutsättningarna för etablerade gruvor, kända gruvfyndigheter och prospektering. Tillgång till mineraler har stor strategisk betydelse för det moderna samhällets infrastruktur och säkerhet. På den europeiska politiska nivån uppmärksammades behovet genom EU-kommissionens strategidokument om en integrerad råvarustrategi: 1 European Raw Materials Initiative RMI som publicerades 2008 och uppdaterades Kärnan i den europeiska råvarustrategin är följande: Säkerställande av råvarutillgången från internationella marknader på samma villkor som andra industriella konkurrenter. Etablering av de rätta ramvillkoren i EU för att främja en hållbar råvaruförsörjning från europeiska källor. Främjande av den allmänna resurseffektiviteten och återvinning för att minska EU:s förbrukning av primära råvaror och det relativa importberoendet. 1.1 Sveriges mineralstrategi På nationell nivå följdes RMI upp med framtagandet av Sveriges mineralstrategi 2 som presenterades av Regeringen i februari I mineralstrategin, som präglas av de förhållanden som rådde då, betonas att Sverige är ett av Europas ledande malm-och metallproducerande länder, att den svenska gruvnäringen är inne i en period av stark tillväxt och att gruvnäringen står för en betydande del av landets exportvärden. Gruvnäringen bidrar till stärkt attraktionskraft och skapar tillväxt i delar av landet som under en lång period har haft en nedåtgående befolkningsutveckling. I syfte att peka ut och identifiera utmaningar som på sikt stödjer utvecklingen inom gruvnäringen, definieras fem strategiska områden: 1. En gruv- och mineralnäring i samklang med miljö, kultur och andra näringar. 2. Dialog och samverkan som främjar innovation och tillväxt. 3. Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt. 4. En innovativ gruv- och mineralnäring med en excellent kunskapsbas. 5. En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruv- och mineralnäring. 1 Se 2 Näringsdepartementet (2013): Sveriges mineralstrategi. För ett hållbart nyttjande av Sveriges mineraltillgångar som skapar tillväxt i hela landet. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

75 I den nationella mineralstrategin betonas behovet av en väl fungerande kompetensförsörjning som en av de viktigaste faktorerna för fortsatt framgångsrik svensk gruvnäring. Kompetensförsörjning som möter näringens och regionens behov är en av elva åtgärder för att genomföra strategin. Åtgärden handlar om att öka kunskapen om geologins roll i samhället, synliggöra branschen som arbetsplats samt ta fram planer för att möta det långsiktiga kompetensförsörjningsbehovet. Arbetsförmedlingen beräknar att det finns 200 olika yrken inom gruvnäringen, exempelvis datatekniker, ekonom, ingenjör, fordonsförare, kemist och miljösamordnare. SveMin 3 prognosticerade i en rapport från , som det refereras till i mineralstrategin från 2013, ett behov av till nya medarbetare fram till år 2025 för att klara expansionen. En bedömning baserad på en enkät till gruvbolagen visade att det totala behovet beräknas uppgå till cirka anställda, men då har man inte räknat med de arbetstillfällen som genereras i samband med arbeten inom gruvnäringen, till exempel yrkesförare och anläggningsarbetare. Bland de efterfrågade yrkena kan nämnas geologer, högskoleingenjörer, bergarbetare, elektriker och processoperatörer. Målgruppen för arbetet är i enlighet med den svenska mineralstrategin i första hand den svenska gruv-, industrimineral- och bergmaterialindustrin och de aktörer som bidrar till eller berörs av näringens verksamhet. Sverige har flera starka företag som levererar tekniskt avancerad utrustning till gruv- och mineralnäringens företag. Några av företagen är världsledande inom sina sektorer och har betydande marknadsandelar. Genom att skapa förutsättningar för tillväxt inom gruv- och mineralnäringen stärks också villkoren för leverantörsföretagen, vilket är gynnsamt för Sverige. Åtgärder som presenteras i strategin har i vissa fall också direkt bäring på leverantörsföretagen. För ökad måluppfyllelse delades de fem strategiska områdena i mineralstrategin upp i elva åtgärdsområden med totalt 19 uppdrag riktade till myndigheter och organisationer. Till samordnare av uppdragen tillförordnades generaldirektör Christina Lugnet. Lugnet överlämnade sin slutrapport 5 i mars I slutrapporten pekar gruvsamordnaren bl.a. på att det finns behov av utbildningsinsatser inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken för att tillgodose gruvnäringens kompetensbehov, och behov att se över Yrkeshögskolans förordning för att pröva nya sätt att tillgodose behovet av praktik då det är svårt att skapa praktikplatser i tillräcklig omfattning. 3 SveMin är en branschförening för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, med drygt 40 medlemsföretag. 4 SveMin (2012): Gruvbranschen en tillväxtmotor för Sverige. 5 Regeringskansliet (2015): Hållbar gruvnäring kräver en klimatsmart industristrategi och en helhetssyn på Sveriges naturresurser. Förslag till Industri (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

76 1.2 Tillväxtskapande strategier med koppling till uppdraget För att beskriva och analysera kompetensförsörjningen för gruv- och mineralnäringen är det, som vi ser det, nödvändigt att relatera till ett större sammanhang. Mineralstrategin har enkelt uttryckt minskat i betydelse under uppdragets genomförande medan andra nationella strategier, samt förändringsprocesser och utvecklingstrender, gjort sig gällande. Det är således mycket annat än mineralstrategin som har haft bäring på Femlänsgruppens arbete och som präglar denna rapport. Vi ser det som angeläget att koppla samman olika nationella strategier och se beröringspunkterna. Nedan redovisar vi kort två av de nationella strategier som presenterats efter Mineralstrategin och som har bäring på såväl Mineralstrategin som regeringsuppdraget om långsiktig kompetensförsörjning. Det gäller dels den s.k. Nyindustrialiseringsstrategin 6 och dels den senaste nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. 7 Slutsatserna i rapporten är tillämpbara ganska generellt och relaterar inte enbart till kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. De frågor vi tar upp och de slutsatser och rekommendationer vi landar är i hög grad generiska Nyindustrialiseringsstrategin Regeringskansliet har via Näringsdepartementet arbetat fram vad man kallar en nyindustrialiseringsstrategi. Strategin är ett steg i arbetet med att dra nytta av det man uppfattar som ett fönster för nyindustrialisering som nu finns. I dokumentet sägs bl.a. att digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt ytterligare, och att det särskilt för små företag är en enorm utmaning att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Man pekar på att digitaliseringen är central i flera länders industristrategier, bl.a. i Tysklands och att förmågan att omvandla växande datamängder till nya affärer är helt avgörande för industrins framtida konkurrenskraft. Samtidigt ställs allt högre krav på en långsiktigt hållbar produktion och ett hållbart resursutnyttjande. Den svenska regeringens nyindustrialiseringsstrategi ska stärka företagens omställningsförmåga och konkurrenskraft och har fyra fokusområden som anses vara av särskild vikt: 6 Regeringskansliet (2016): Smart industri en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. 7 Regeringskansliet (2015): En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

77 Industri 4.0 Företag i svensk industri ska vara ledande inom den digitala utvecklingen och i att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Hållbar produktion Ökad resurseffektivitet, miljöhänsyn och en mer hållbar produktion ska bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft. Kunskapslyft industri Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Testbädd Sverige Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige. För det tredje fokusområdet Kunskapslyft industri där kompetensförsörjningssystemet på nationell och regional nivå ska möta industrins behov och främja dess utveckling, bidrar Femlänsgruppens uppdrag och denna rapport beträffande gruv- och mineralnäringens förutsättningar och utmaningar med viktiga ingångsdata för det fortsatta arbetet Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft I den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är kompetensförsörjning en av fyra nationella prioriteringar. Där konstateras bl.a. att när den globala konkurrensen stärks så måste Sverige kunna konkurrera med kunskap och kompetens samt förmåga till organisatorisk och teknisk innovation och utveckling. Inom ramen för det s.k. Kunskapslyftet, som gavs utrymme i budgetpropositionen för 2016, görs satsningar på fler platser inom högskoleutbildning, yrkeshögskolan och folkhögskolan samt inom både allmänna ämnen och yrkesämnen i den kommunala vuxenutbildningen (Komvux). Kunskapslyftet omfattar reformer inom olika politikområden, inte minst utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken, vilket knyter an till det tredje fokusområdet i Nyindustrialiseringsstrategin. I den nationella strategin lyfts de regionala kompetensplattformarna och det arbete som utifrån dessa sker med matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Ett strukturerat arbete med att öka utbudet av arbetskraft kommer att vara centralt för flertalet län. Det handlar bl.a. om att synliggöra och tillvarata kompetens hos utrikes födda och andra grupper som i dag inte tas tillvara på arbetsmarknaden, samt att fullt ut dra nytta av digitaliseringens möjligheter. 1.3 Förändrade förutsättningar inom gruv- och mineralnäringen Om vi går tillbaka några år i tiden så förväntades gruv- och mineralnäringen generera en betydande mängd nya arbetstillfällen, vilket också framgår av mineralstrategin från 10 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

78 2013. Ett antal begränsande faktorer identifierades för den expansion som bedömdes vara förestående. Exempelvis identifierade Bergskraft Bergslagen, 8 som under en lång rad år drev utvecklingsprojekt med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), flaskhalsar inom kompetensförsörjning och infrastruktur efter dialog med prospekterings- och gruvbolag. Bergskraft Bergslagen identifierade också en brist i gemensamma planer och samarbeten mellan regionens aktörer när det gäller samhällsutvecklingen i Bergslagen i spåren av den tänkta expansionen. Analysen var relevant i den situation som rådde för några år sedan, men i dag är det snarare bristen på finansiering som är problemet, givetvis som en följd av det kraftigt reducerade råvarupriset. 1.4 Regional mineralstrategi för Norrbottens och Västerbottens län Parallellt med framtagandet av den nationella mineralstrategin där inspel skickades från Norrbottens och Västerbottens läns, togs initiativ till framtagandet av en gemensam regional strategi 9 för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i de två länen, som sedan fastställdes under Utgångspunkterna för strategin är flera. Mineralsektorn är en cyklisk bransch där rådande konjunkturläge påverkar den regionala utvecklingen. Strategin ska vidare fungera vägledande för de aktörer som vill bidra till genomförandet av någon eller några av de i strategin föreslagna inriktningarna. Strategin pekar också på färdriktningen för det fortsatta byggandet av Norrbottens och Västerbottens län som ett starkt mineralkluster eller innovationssystem kopplat till gruv- och mineralverksamheter. Strategin knyter an till Sveriges mineralstrategi och ger ett avstamp för länens aktörer att var för sig och gemensamt verka för att mineralsektorn med såväl utvinning som kunskaps- och innovationsutveckling är en fortsatt stor och växande tillväxtfaktor för regionen, Sverige och Europa. Den regionala strategin för hållbar utveckling av mineralsektorn har genomgått en bearbetning i samarbete med regeringen, regionens universitet, näringsliv, myndigheter, kommuner, landsting och intresseorganisationer. De inriktningar som föreslås i strategin syftar till att fortsätta arbetet med att främja en hållbar utveckling med koppling till Norrbottens och Västerbottens gruvverksamhet ur ett brett samhällsperspektiv. Det finns inga enkla lösningar eller åtgärder som enskilt kan främja en hållbar mineralutvinning. En god samverkan mellan 8 Bergskraft Bergslagen AB bildades 2009 och är ett helägt dotterbolag till Bergskraft Bergslagen Ekonomisk förening. Bolaget har sitt säte i Kopparberg och bedriver verksamhet inom geologi, gruva, miljö och därtill relaterade verksamheter. 9 Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, Norrbottens läns landsting Umeå Universitet och Luleå tekniska universitet (2015): Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

79 myndigheter, organisationer, kommuner, landsting, akademi, näringsliv, rennäring och befolkning är nödvändig för ett lyckat genomförande. 1.5 Uppdraget: Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen i Sverige I oktober 2013 lämnade Regeringen i uppdrag 10 till Länsstyrelserna i Norrbotten 4 och Västmanland samt erbjudande till samverkansorganen i Västerbotten, Dalarna och Örebro, att utarbeta en plan för hur länen såväl enskilt som gemensamt kan möta gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov. I uppdraget poängteras att förslagen ska vara länsövergripande, såväl som regionalt präglade. Uppdraget ska utföras och förankras inom ramen för de regionala kompetensplattformarna. 11 I Bilaga 1 återfinns uppdraget/erbjudandet från Regeringen. Uppstarten av arbetet med regeringsuppdraget skedde på initiativ av den dåvarande nationella gruvsamordnaren Christina Lugnet som bjöd in ansvariga för kompetensplattformarna i de fem länen till en gemensam träff där även den nationella gruvförmedlingen och avdelningen för utländsk arbetskraft medverkade. Vid mötet drogs riktlinjerna upp i att: Undvika att bygga parallella system. Samverkan bör utgå från den plattform av lärande som redan finns. Kraftsamling, tydlighet, proaktivitet och långsiktighet i kommunikation med arbetsgivarna. Behov av benchmarking av erfarenheter, regionala branschråd och samlat utbud från olika aktörer. Arbetsförmedlingen är en viktig sammanhållande aktör på nationell och regional nivå. Nära dialog med arbetsgivarna. Dessa behöver i sin tur bli tydliga när det gäller att kommunicera och kanalisera rekryteringsbehovet på kort och lång sikt Organisation och arbetsprocess vid genomförandet av uppdraget För ändamålet att utforma länsövergripande förslag formerades en arbetsgrupp bestående av representanter för Länsstyrelserna och samverkansorganen under namnet Femlänsgruppen. En gemensam arbets- och tidsplan upprättades i samband med första sammankomsten i januari Utifrån dokumenten har gruppen därefter 10 Regeringsbeslut ( ): Uppdrag respektive erbjudande att utarbeta strategier för att möta kompetensförsörjningsbehovet inom gruvnäringen. Se bilaga Se kapitel 3 för en närmare beskrivning av de regionala kompetensplattformarna. 12 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

80 haft regelbundna överläggningar i form av fysiska sammankomster med studiebesök, likväl som med telefonmöten. Under färdigställandet av rapporten har konsultföretaget Apel AB 12 stöttat Femlänsgruppens arbete med sammanställningar, slutsatser och rekommendationer. I enlighet med direktiv från regeringens dåvarande gruvsamordnare har Femlänsgruppen regelbundet inbjudit representanter för Arbetsförmedlingen Gruvnäring, 13 SGU 14 samt SveMin till gemenensamma möten och konferenser. Samverkan har även skett med Tillväxtverket och ansvariga för uppdraget om framtagandet av en gruvhandbok till kommunerna Rapportens huvudsakliga inriktningar Denna rapport har beaktat dels regeringsuppdragets direktiv och tilläggsdirektiv från gruvsamordnaren, dels utifrån kontakter med representanter för branschen under projektets gång, inriktats på följande tre huvsakliga perspektiv: 1. Ett framåtsyftande perspektiv. Gårdagen känner vi till, men hur ser framtiden ut? Det är intressant för både utbuds- och efterfrågesidan. 2. Ett länsövergripande perspektiv. Rapporten ska spegla gruv- och mineralsverige och våra gemensamma utmaningar och förslag till lösningar. 3. Ett kompetensplattformsperspektiv. Rapportens slutsatser och rekommendationer relateras till de regionala kompetensplattformarna som mottagare, utförare och intermediärer Rapportens disposition Rapporten omfattar fem kapitel där kapitel två beskriver den svenska gruv- och mineralnäringen på nationell och regional nivå. I kapitel tre vänds perspektivet mot det nationella systemet för kompetensförsörjning och etableringen av regionala kompetensplattformar till vilka rapportens förslag på åtgärder i hög grad riktas. I kapitel fyra görs en analys över gruv- och mineralnäringens behov av kompetensförsörjning och utmaningar förknippade med detta. I det avslutande kapitel fem redovisar vi ett antal slutsatser utifrån de föregående kapitlen och gruppens arbete. Kapitlet innehåller också en analysmodell som vi menar ger struktur åt arbetet 12 Upphandling har skett genom avrop inom ramavtal med Region Örebro län. 13 Arbetsförmedlingen Gruvnäring är en nationell arbetsförmedling, med kontor i Kiruna, som har inriktning mot gruvnäringen. 14 Sveriges geologiska undersökning SGU - är en myndighet i Sverige som har till uppgift att tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. Den enhet som har till uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral heter Bergsstaten. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

81 med kompetensförsörjningsfrågorna. Kapitlet avslutas med ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet nationellt och regionalt. 14 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

82 2 Gruv- och mineralnäringen i Sverige: En översikt Gruv- och mineralnäring beskrivs i SGU:s årliga rapport Bergverksstatistik. 15 I rapporten från 2015, som anger siffror för 2014, framgår bl.a. att antal arbetsställen var 17, varav fem i Norrbotten, åtta i Västerbotten en i Uppland, två i Örebro och en i Dalarna. Antalet sysselsatta (exklusive underentreprenad) var Ca 80 procent av de sysselsatta var verksamma i Norrbotten och Västerbotten. Antalet kvinnliga arbetare i gruvnäringen var 881. En relevant fråga är vad som närmare bestämt avses med gruv- och mineralnäringen. I Sveriges mineralstrategi definieras branschen enligt följande: Med gruv- och mineralnäringen avses företag som producerar malm för metallutvinning, bergmaterial, industrimineral och natursten. En tendens är att allt färre personer är anställda i gruvbolagen, genom en allt högre grad av automation och allt effektivare maskiner, men att nya kompetensbehov samtidigt uppstår bl.a. genom globalisering (globala värdekedjor), urbanisering och digitalisering, som relaterar till gruv- och mineralnäringen. Detta innebär att kompetensförsörjningsfrågorna är fortsatt väldigt angelägna. 2.1 Kompetensdrivande utvecklingstrender Industriarbeten generellt i Sverige kräver idag en bredare kompetens än tidigare. Utveckling mot automation och digitalisering har delvis förändrat kunskapsprofilen och kvalifikationskraven på morgondagens industriarbetare. Samtidigt gör detta att många arbetsmoment genomförs av robotar, som upprepar samma arbetsmoment med en ökad precision och en god repeterbarhet. Genom att bygga intelligenta system kommer nya medarbetare i industrin dels förväntas ha den kunskap som krävs redan idag, dels addera nya kompetenser. Detta föranleder sannolikt förändringar i utbildningar inom gymnasium, högskola och universitet och här behöver industrin vara drivande. Genom en tydlig kompetensbeskrivning kommer utbildningssystemet att kunna ställa om mot nya krav, men företagens egna kompetensplaner behöver hantera samma utveckling. De nya kompetenskraven innebär att olika branscher behöver samarbeta i större utsträckning än idag, för att också öka möjligheten för rörlighet nationellt och globalt för att öka kunskapsflödet. 15 SGU Sveriges geologiska undersökning (2015): Bergverksstatistik Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

83 Finansdepartementets s.k. Långtidsutredning, 16 vars huvudbetänkande presenterades i november 2015 ska utgöra underlag vid utformningen av den ekonomiska politiken på lång sikt. Utredningen lyfter särskilt fram fyra utvecklingstrender som förväntas ha betydelse för hur ekonomin och samhället utvecklas. Dessa är: Den tekniska utvecklingen, den fortsatta internationaliseringen, den demografiska förändringen samt klimatåtaganden och klimatförändringar. Utredningen visar att utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden under 2000-talet kan betecknas som polariserande, mellan å ena sidan enklare serviceyrken med relativt låga krav på utbildning och erfarenhet, inom exempelvis handel, turism, hushållsnära tjänster och omsorg, och å andra sidan mer kvalificerade och välbetalda arbeten, som bl.a. den tekniska utvecklingen för med sig. Det har totalt sett skett en tillväxt vad gäller såväl låglönejobb som höglönejobb medan medellönejobben minskat relativt sett. För kvinnorna är det bara höglönejobben som stått för en relativ ökning, medan både låglöne- och höglönejobb ökat bland männen. Enligt utredningen finns det anledning för det offentliga att försöka vrida utvecklingen i det man kallar en uppgraderande riktning och motverka denna polarisering, men då krävs ett tydligt fokus på utbildning och omställning. Ett tungt ansvar kommer att vila på utbildningssystemet som måste vara flexibelt och ha hög kapacitet samtidigt som ett betydande ansvar vilar också på de individer som förlorar arbeten i sektorer där jobben inte ersätts av nya. Många kommer att behöva omskola sig och även bryta traditionella könsmönster. Utredningen menar vidare att det svenska utbildningssystemet överlag förefaller ha relativt goda förutsättningar att säkra en hög framtida nivå på arbetskraftens humankapital. De huvudsakliga orosmomenten man ser är de försämrade resultaten i grund- och gymnasieskolan, i synnerhet nedgången i avklarade gymnasieexamina, och matchningsproblematiken i samband med utbildningsvalen. När det gäller matchningsproblematiken kan det svenska utbildningsystemet ändå sägas vara relativt ändamålsenligt för att fånga upp de krav som jobbpolariseringen kan komma att ställa i termer av efterfrågade utbildningar, enligt utredningen. Problemet ligger snarare i att ungdomar inte i tillräcklig utsträckning väljer de utbildningar där det kommer att råda framtida brist. Här, menar man, kan det behövas såväl ytterligare informationsinsatser, exempelvis genom en förbättrad studie- och yrkesvägledning, som justerade styrinstrument för gymnasial och eftergymnasial utbildning, exempelvis dimensionering och resurstilldelning). I samhällsdebatten talas ibland om akronymen GUD, som står för Globalisering, Urbanisering och Digitalisering. Förändringarna beskrivs ibland som att vi befinner oss i ett nytt paradigm, där bl.a. digitalisering och allmän teknikutveckling påverkar 16 SOU 2015:104. Långtidsutredningen Huvudbetänkande. 16 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

84 väldigt mycket. Arbetskraft behövs även fortsättningsvis men en förändring av arbetsinnehållet sker, vilket också förändrar kompetensprofilerna. 2.2 Förändrade kompetensbehov inom gruv- och mineralnäringen De stora gruvbolagen (t.ex. BHP Biliton, Rio Tinto, Newmont, Vale, Anglo) är globala med verksamhet i flera länder. De gruvbolag som är verksamma i Sverige kommer i framtiden än mer att påverkas av globaliseringen. Automation, digitalisering, fjärrkontroll, nya maskiner, nya gruvtekniker och kanske i synnerhet nya sätt att organisera och bedriva verksamhet kommer att prägla framtidens gruvor. Detta kommer i sin tur att ställa nya krav på kompetenser. Den moderna gruvan kommer att kännetecknas av ett nära samarbete med mellan gruvpersonal, leverantörer och kunder där t.ex. användningen av VR Virtual Reality blir vardag. Det kommer i sin tur att leda till nya krav på personalens förmåga till lagarbete, ansvar, självständighet och en omfattande förståelse för produktionsflödet. Dessa förändringar kommer att kräva förändringar i arbetsplatskulturen där frågor om värdegrund, jämställdhet och integration kommer att bli centrala. Här kommer också en ständig utveckling av ledarskapet att vara nödvändigt. Företagen visar stolt upp den historiskt sett kraftigt minskade olycksfallsstatistiken och man har fått in säkerhetstänkandet väldigt starkt. Men den teknik- och forskningsintensiva bransch som detta är behöver nu tänka mer på s.k. soft skills, som gäller organisation, ledarskap m.m. I den globala konkurrensen kommer frågor som rör den framtida gruvan att vara avgörande. För att branschen framgångsrikt ska kunna agera på en globalt konkurrensutsatt marknad krävs fortsatta satsningar på FoU. Det är viktigt att den tekniska utvecklingen/forskningen sker samtidigt som utveckling/forskning kring behovet av framtida kompetenser. De satsningar som gjorts och görs bl.a. vid Luleå tekniska universitet, Chalmers och KTH utgör sammantaget goda förutsättningar för att svensk gruvverksamhet fortsatt kan vara i framkant globalt sett. En viktig framgångsfaktor är förmågan till samverkan för att kunna nyttiggöra den ökade kunskapen. Gruvbranschen är global, konjunkturkänslig och oerhört konkurrensutsatt. Varje gruva är unik (kemisk sammansättning av malmen, fyndighetens placering, möjlig brytmetod, logistik, infrastruktur m.m.), vilket gör att de anställdas kompetensprofil också blir unik. Gruvföretagens attraktionskraft som arbetsgivare är beroende av en modern företagskultur, som öppnar upp för en mångfald i olika dimensioner. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

85 Med tanke på matchningsproblematiken kring önskade kompetenser till industrin i Sverige måste företagen skapa attraktiva arbetsmiljöer, som får fler att vilja arbeta inom industrin och utbilda sig till att bli anställningsbara. Med tanke på rörligheten hos dagens arbetskraft måste företagen i sin tanke kunna se att denna rörlighet kan bli en konkurrensfördel. Här kan samarbeten, unika kompetensutvecklingsmöjligheter, deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt, ett aktivt arbetsmiljöarbete (både den fysiska och den psykosociala miljön) och goda arbetsvillkor vara framgångsfaktorer. Malmfyndigheterna finns där de finns. De anställda inom branschen får därmed en möjlighet att kunna arbeta inom olika företag och med olika fyndigheter. Branschens struktur gör att know-how blir den rörliga delen av branschen. Kunskapscentra har bildats på flera platser i världen, med ett universitet som nod. Det är alltså inte enbart företagen som konkurrerar om arbetskraft, utan även universiteten om forsknings- och utvecklingsuppdrag, om forskare och utvecklare och om tillgång till den senaste teknologin. 2.3 Gruvspecifik, gruvnära och gruvrelaterad verksamhet Gruv- och mineralnäringen är som bransch svår att avgränsa gentemot andra, näraliggande branscher. Samtidigt som gruvföretagen bygger på långa traditioner och anor, präglas den samtidigt av snabb teknikutveckling och anpassning till globaliserade marknadsvillkor. Som basindustri och näring är den kontroversiell i det att gruvor å ena sidan ger arbetstillfällen och inkomster och å andra sidan tränger undan andra näringar, genom omfattande markanvändning, som också åsamkar ingrepp i naturen. Vinnova beskriver i en rapport från branschen i form av följande 11 segment: 1. Järnmalmsgruvor 2. Andra metallmalmsgruvor 3. Stenbrott, sand, grus, berg och lertäkter 4. Övriga mineraltäkter 5. Serviceföretag till utvinning 6. Kemi-, gummi- och cementindustri 7. Gruv- och bergbrytningsmaskiner 8. Specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer 9. Provisions- och partihandel 10. Transporter, transportservice och fastigheter 11. Huvudkontor, konsulter, FoU, ekonomi och juridik 17 Vinnova (2013): Företag inom svensk gruv- och mineralindustri Vinnova analys VA 2013: (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

86 Det finns sannolikt många olika sätt att definiera branschen och det svårt att diskutera kompetensförsörjningsbehovet om vi inte definierar ett ganska brett fält av yrken och tjänster, vilket gör det hela ganska komplext. Vi väljer i föreliggande rapport att diskutera kompetensförsörjningsbehovet utifrån tre kategorier för att göra det greppbart. Vi exemplifierar vilka yrken och tjänster som kan finnas i respektive kategori. De tre kategorierna är de följande: Gruvspecifika kompetenser: Här handlar det exempelvis om bergarbetare, högskoleingenjörer, civilingenjörer, byggnadsarbetare, geologer, frontarbetare, borrare, lastare. Kort sagt rör det sig om personer som oftast finns med på gruvbolagens lönelistor. Gruvnära kompetenser: I denna kategori återfinner vi exempelvis underhållstekniker, mekaniker, elektriker, svetsare, automationstekniker, maskinförare. Tjänster som i hög utsträckning köps in externt. Gruvrelaterade kompetenser: De gruvrelaterade kompetenserna är de som är lite mer på distans från själva produktionen, men ändå viktiga för att möjliggöra densamma. Det kan exempelvis handla om miljöhandläggare, konsulter inom olika specialiteter, jurister, revisorer. Således i huvudsak externa tjänster. Varje gruvföretag är unikt och vad man har i sin egen organisation respektive köper in varierar, vilket gör att det egna rekryteringsbehovet varierar. De gruvspecifika kompetenserna är en slags kärna som ofta finns i gruvföretagens organisation, medan de gruvnära och de gruvrelaterade kompetenserna ofta finns utanför. 2.4 Gruv- och mineralnäringen i ett regionalt perspektiv I de närmast följande två avsnitten vill vi mycket översiktligt beskriva de två nordliga gruvlänen respektive Bergslagen. I arbetet med föreliggande rapport är det Örebro, Västmanlands och Dalarnas län (Bergslagen) som samverkat med Norrbottens och Västerbottens län. Dessa två gruvregioner rymmer, var för sig, vad som kan beskrivas som en utbildnings- eller kunskapsnod, vilket beskrivs översiktligt i det följande. Dessa noder behöver givetvis även länka till andra framstående kunskapsmiljöer, som exempelvis den metallurgiska och materialvetenskapliga kompetensen vid Chalmers och KTH. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

87 2.4.1 Norrbottens och Västerbottens län Norrbottens och Västerbottens län har en lång tradition av gruvnäring. De rika malmförekomsterna i Skellefteåfältet och Malmfälten har spelat en viktig roll för den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Malmen har också gett stora exportinkomster och påtagligt bidragit till Sveriges välfärd. Starka forsknings- och utbildningsmiljöer med relevans för gruv- och mineralnäringen finns vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Som redan framgått har EU markerat betydelsen av att utveckla och säkerställa en inomeuropeisk gruvnäring och Norrbottens och Västerbottens län utpekas som den ledande gruvregionen inom EU. 18 Gruvnäringen har historiskt haft stor betydelse för Norrbottens och Västerbottens läns utveckling och är fortsatt mycket viktig för regionens sysselsättning. Tillsammans med skogen och vattenkraften har malmen utgjort ryggraden i länens näringsliv och i hög grad drivit på samhällsutvecklingen. Effektivare produktionsprocesser har dock påtagligt minskat behovet av arbetskraft inom basindustrin. Denna utveckling har varit mycket tydlig inom gruvindustrin. Enligt SGU var, som framgått tidigare, 6658 personer anställda vid landets 17 gruvor i drift under Tolv av dessa gruvor finns i regionen, fem gruvor i Norrbotten och åtta gruvor i Västerbotten. De senaste tio årens expansion inom näringen har medfört ett tydligt trendbrott och antalet sysselsatta vid landets gruvor hade 2014 ökat med ca 50 procent jämfört med Samtliga underentreprenadanställda är inte inräknande vilket innebär att antalet sysselsatta i praktiken ökat ännu mer. Luleå med Luleå tekniska universitet är en av sex orter i Europa som får ansvar för en del av Europeiska unionens hittills största råvarusatsning RawMatTERS. Detta är en satsning som väntas ge högre konkurrenskraft, nya företag och nya kvalitativa jobb. Bakom satsningen står European Institute of Innovation and Technology EIT. Det industridrivna konsortiet Raw MatTERS består av 116 partners: Global industri, världsledande forskningsinstitut och universitet från sammantaget 22 länder. Detta hänger ihop med EU:s Raw Material Initiative RMI om att bli självförsörjande. Initiativet är en del av EU:s arbete med att etablera Knowledge and Innovation Communities (KIC) inom strategiska områden för Europa. Aktörer som kan bidra till att implementera strategier och skapa nya utvecklingsmöjligheter i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och gruvnäring är LTU Business AB 19 och Georange Länsstyrelsen i Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbotten, Norrbottens läns landsting Umeå Universitet och Luleå tekniska universitet (2015): Regional strategi för innovativ och hållbar utveckling av mineralsektorn i Norrbottens och Västerbottens län LTU Business AB är ett affärsutvecklingsbolag i norra Sverige med huvudkontor i Luleå. Den huvudsakliga verksamheten gäller uppdragsutbildning, affärsutveckling för små och medelstora företag och kommersialisering av forskningsresultat från Luleå tekniska universitet. 20 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

88 2.4.2 Bergslagen 21 I Bergslagen vilket definieras som det malmförande området i norra delarna av Uppland, södra Gävleborg, södra Dalarna, norra och västra delarna av Västmanland, östra delarna av Värmland, Örebro län, norra Östergötland och sydvästra delarna av Södermanland finns i dagsläget tre metallproducerande gruvor, nämligen Garpenberg, Lovisagruvan och Zinkgruvan. I regionen finns s.k. sällsynta jordartsmetaller, som potentiellt har stor strategisk betydelse på den globala mineralmarknaden. Detta eftersom de utgör grunden för högteknologiska produkter som mobiltelefoner, datorer m.m. De tre nämnda gruvorna har haft en stabil och kontinuerligt ökande produktion av basmetaller. Den för några år sedan återöppnade järnmalmsgruvan i Dannemora i Roslagen har dock upphört med verksamheten. 22 Förutom de metallproducerande gruvorna finns i Bergslagen sex stabilt producerande industrimineralgruvor (Tistbrottet, Forshammar, Björka, Larsbo, Gåsgruvan och Grythyttan). I Hedemora (Garpenberg) finns sedan några år Utbildningscentrum Gruvorten. 23 Här sker utbildningar till bergarbetare genom olika utbildningsformer. När det gäller högre utbildning finns i Bergslagen, och närmare bestämt i Filipstad, Bergsskolan. 24 Under åren skedde en kraftig ökning av antalet undersökningstillstånd i Sverige och i Bergslagen. Följaktligen har också antalet projekt som studerats för gruvproduktion ökat dramatiskt, både i Sverige och i Bergslagen. Efter uppgångsfasen har vi sedan 2012 sett att allt fler av de nya företagen hamnat i problem av olika art, ofta på grund av svag finansiering. Det är tydligt att detta framförallt drabbar företag i de två första faserna d.v.s. prospektering och 20 Georange är en samordnande intresseorganisation med huvudsaklig uppgift att bredda synen på samhälls- och näringslivsutveckling kring gruv- och mineralindustrin samt att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. 21 Texten baseras främst på en rapport från Region Dalarna, Länsstyrelsen Västmanland och Regionförbundet Örebro (2014): Gruvnäringens utveckling i Bergslagsområdet. Nuläge, hinder och åtgärdsförslag. Gemensam skrivelse. 22 Företaget har sedan 2014 varit under rekonstruktion och lämnade våren 2015 in en konkursansökan. Det står nu klart att verksamheten avvecklas. Ett återställningsarbete sker och fastigheterna säljs. 23 Utbildningscentrum Gruvorten ska förse den mellansvenska gruvnäringen med utbildad arbetskraft. Huvudman är Hedemora kommun. Här erbjuds bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning bergarbete, arbetsmarknadsutbildningar i samverkan med Arbetsförmedlingar i regionen, yrkeshögskoleutbildning för bergarbetare, uppdragsutbildningar för gruvnäringen och fortbildning inom borrning, transport och betongsprutning. 24 Bergsskolan har två inriktningar, nämligen Berg och anläggning och Metallurgi och materialteknik. Bergsskolan utbildar högskoleingenjörer (tre år) och produktionstekniker (två år) och erbjuder även ett tekniskt basår, som ger platsgaranti på Bergsskolans ingenjörsprogram. Bergsskolan ställer även sin kompetens till förfogande för uppdragsutbildningar, forskning och materialprovning. Bergsskolan Kompetensutveckling AB har mångårig erfarenhet från fort- och vidareutbildning av personal på alla nivåer. Huvudman för Bergsskolan är sedan halvårsskiftet 2012 Luleå tekniska universitet. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

89 projektering. En stor del av aktiviteterna har avstannat eller går på vad som kan beskrivas som sparlåga. Under uppgångsperioden kunde Bergskraft Bergslagen, som redan angetts, peka på faktorer som utgjorde flaskhalsar för fortsatt expansion. Det gällde kompetensförsörjning, infrastruktur och brist på samhällsplanering i regional samverkan. Sedan dess har förutsättningarna förändrats ganska radikalt och naturligt nog får det fortsatta låga råvarupriset konsekvenser för den fortsatta utvecklingen av gruvnäringen. Investerare har svaga incitament att investera i branschen och planerade uppstarter av två gruvor i Dalarna har skjutits fram i tiden. Bergskraft Bergslagen AB är fortsatt en resurs i regionen med tjänster som på olika sätt relaterar till gruv- och mineralnäringen. 22 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

90 3 Kompetensplattformar regionala tillväxtarenor Kompetensförsörjning är ett prioriterat område inom den regionala tillväxtpolitiken. I den globala ekonomin är tillgång till kunskap och kompetens av vikt för nationers och regioners utvecklingskraft och företags konkurrenskraft. För regional och lokal nivå är betydelsen av en väl fungerande kompetensförsörjning stor bland annat för att attrahera näringslivet men även för offentlig sektor. Utifrån ett ökat nationellt och regionalt behov av överblick över och analysförmåga vad gäller efterfrågan på och utbudet av kompetent arbetskraft lämnade regeringen för budgetåret 2010 ett uppdrag 25 till de regionalt tillväxtansvariga organisationerna/myndigheterna att etablera s.k. regionala kompetensplattformar. Uppdraget handlar om att arbeta för att utbildningsutbudet överensstämmer med arbetslivets behov av kompetens, på kort och lång sikt. Detta ska vara plattformar där problem och utmaningar kopplade till kompetensförsörjning identifieras utifrån t.ex. branscher, geografi, demografi eller subregionala utmaningar. Problemen och utmaningarna analyseras och insatser utvecklas med stöd av omvärldsbevakning och kunskapsunderlag, information, kommunikation och gemensamma mötesplatser för en mångfald av aktörer. I punktform formulerades syftet med de regionala kompetensplattformarna som att de ska bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Vi som står bakom föreliggande rapport arbetar med detta regeringsuppdrag i fem olika regioner och vår erfarenhet är att arbetet präglas av en stor komplexitet. Uppdraget kan beskrivas som att skapa arenor för samverkan och samförstånd och att hantera såväl flernivåstyrning som tvärsektoriellt arbete över olika politikområden. Samverkan förutsätter ofta att det finns någon intermediär organisation som förmår att föra samman aktörer och organisera för samverkan, vilket vi på olika sätt gör. Utbildningsanordnare ansvarar själva för utbildningars utformning och kvantitet, 25 Näringsdepartementet (2009): Regeringsbeslut Villkor m.m. för budgetåret 2010 för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr 2009/10: 116 och 2009/10: 117). Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

91 arbetsgivare ansvarar själva för formuleringen av sina kompetensbehov och kompetensmäklande aktörer ansvarar själva för sina insatser och arbetsmetoder. Kompetensplattformen tillför ett sammanhang där aktörerna kan mötas i en dialog och en gemensam uppfattning om mål och medel. Aktiva insatser behöver ske för att skapa en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft med relevant kompetens. Komplexiteten består bl.a. i att arbetet med regional kompetensförsörjning innebär att hantera frågor som styrs av policy på flera olika nivåer, från EU 2020 via nationella strategier till egna regionala strategier och inte minst strategier och beslut i kommunerna, som är huvudmän för och har rådigheten över gymnasieskola och vuxenutbildning. Kompetensplattformarna som fenomen kan också till stor del sägas trotsa indelningar i politikområden. De relaterar, som vi ser det, till åtminstone fyra politikområden, nämligen utbildningspolitik, arbetsmarknadspolitik, näringspolitik och socialpolitik, vilket illustreras av figuren nedan. Utbi l dningspolitik Arbetsmarknadspolitik Kompetensplattform Näringspolitik Socialpolitik Figur1: Politikområden som berörs av kompetensplattformen. 26 Det fungerar inte, menar vi, att arbeta isolerat, utan arbetet med kompetensplattformar kräver innovativa grepp tvärs över förvaltningsstrukturer. Exempelvis kan inte frågor om utbud av gymnasieprogram och inriktning inom den kommunala vuxenutbildningen eller yrkesinriktade utbildningar (inom exempelvis Yrkeshögskolan eller Yrkesvux) hanteras bara inom utbildningspolitiken, utan frågorna länkar tydligt in i de tre övriga politikområdena. Det handlar om governance och plattformsbyggande snarare än government och förvaltning i befintliga strukturer när de komplexa frågorna om regional kompetensförsörjning ska hanteras. Under senare tid har frågor om integration och utanförskap allt starkare kommit på agendan, bl.a. genom flyktingmottagande och migrationsströmmar. Integrationsproblematiken berör samtliga nämnda, och fler, politikområden. En regional samverkansstruktur i form av en kompetensplattform är, som vi ser det, 26 Figur från Apel AB som använts i olika rapporter. 24 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

92 potentiellt sett av stor betydelse i förhållande till utmaningarna inom integrationspolitiken. Stora nationella förväntningar knyts till regionerna, samtidigt som förutsättningarna på regional nivå att utöva inflytande över utbildningssystemet är begränsade. Det finns, upplever vi, en risk att man på nationell och regional nivå formulerar en politik som i realiteten inte kan implementeras, för att den faktiska rådigheten ligger någon annanstans. Utbildningspolitiken är i allt väsentligt nationell och lokal. Kommunernas autonomi i förhållande till den regionala nivån, är stor. Det innebär exempelvis att inriktning på och kalibrering av såväl gymnasieprogram som vuxenutbildning huvudsakligen bestäms av kommunerna själva. Den regionala nivån kan samla kommunernas företrädare i olika nätverk och plattformar och verka för samverkan och regional helhetssyn men äger inte rådigheten och kan inte kommendera fram utbildningar för att möta behoven i arbetslivet och på arbetsmarknaden. På liknande sätt är det svårt för den regionala nivån att utöva inflytande över vilka program och kurser universitet och högskolor ska erbjuda. Den utbildningssektor som den regionala nivån har mest inflytande över är sannolikt Yrkeshögskolan, eftersom regionens bedömningar av de regionala kompetensbehoven till viss del vägs in i prioriteringarna när Myndigheten för yrkeshögskolan tar ställning till ansökningar om yrkeshögskoleutbildningar från privata och offentliga utbildningsanordnare. I spänningsfältet mellan det nationella uppdraget och kommunernas autonomi ligger också en fråga som har viss ideologisk laddning, nämligen vilket perspektiv på utbildning som bör ges företräde individens behov, önskemål och valmöjligheter eller arbetslivets och arbetsmarknadens behov? Båda perspektiven har starkt stöd i policy på olika nivåer. Förenklat kan man säga att skollagen 27 och vuxenutbildningsförordningen 28 ger mer stöd för individperspektivet medan den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, liksom RUP:ar och RUS:ar i regionerna, ger mer stöd för arbetslivs- och arbetsmarknadsperspektivet. I den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är kompetensförsörjning, som redan nämnts, en av fyra nationella prioriteringar. De regionala kompetensplattformarna och det arbete som utifrån dessa sker med matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft nämns i strategin och Näringsdepartementet pekar på betydelsen av ett strukturerat arbete med att öka utbudet av arbetskraft. Detta handlar bl.a. om ett tillvaratagande av kompetensen hos utrikes födda och andra grupper som i dag inte tas tillvara på arbetsmarknaden. 27 SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. 28 SFS 2011:1108. Förordning om vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

93 3.1 Kompetensplattform Norrbotten I Norrbotten bedrivs regeringsuppdraget att utveckla en regional kompetensplattform av Kompetensförsörjningsutskottet i nära samarbete med Länsstyrelsen som är regionalt tillväxtansvarig i länet. Arbetet sker på uppdrag av Regionala partnerskapet, som är ett formaliserat samarbete mellan kommuner, landstinget, myndigheter och organisationer som leds av landshövdingen. Aktörerna i Regionala partnerskapet tar ett gemensamt ansvar i planerings, besluts- och genomförandeprocess i syfte är att kraftsamla och samordna resurser för att stärka länets position och attraktivitet. Partnerskapet har två utskott varav Kompetensförsörjningsutskottet är ett. Kompetensförsörjningsutskottet leder kompetensplattformsuppdraget medan Länsstyrelsen bedriver det operativa arbetet. Kompetensförsörjningsutskottet bildades 2009 som ett resultat av att länsarbetsnämnderna lades ned och att det fanns behov av en samordnande funktion för kompetensförsörjningsfrågorna på regional nivå. Utskottet representerar det offentliga och privata arbetslivet, arbetsmarknadens parter samt utbildningsväsendet. I utskottet sitter 12 ledamöter som företräder tio organisationer: Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, Landstinget, Luleå tekniska universitet, Försvarsmakten, Norrbottens handelskammare, Lapplands kommunalförbund, Kommunförbundet, Unionen och Företagarna. Ordföranden är marknadsområdeschef vid Arbetsförmedlingen i Norra Norrland. Kommunförbundet Norrbottens kommuner (består av 14 kommuner) leder Nätverket för vuxnas lärande, som är tydligt kopplat till utskottets arbete och möjlighet finns att lyfta aktuella vuxenutbildningsfrågor. Den breda representationen av aktörer på kompetensförsörjningsområdet ger en god spridning och förankring av frågorna i länet. Förändringsprocesser kan i och med detta få snabb spridning och information kan enkelt delas mellan aktörer. Utskottet träffas fyra till fem gånger per år, i anslutning till Regionala partnerskapets sammanträden. I utskottet diskuteras strategiska frågor kopplade till arbetskrafts- och kompetensförsörjning utifrån bland annat näringslivets behov. Tjänstemän från Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen utgör sekretariat och förbereder möten, yttranden och övriga underlag. Utskottet har en tydlig koppling till Regionala partnerskapet då ordföranden är ledamot i partnerskapet. På Länsstyrelsen arbetar processledarna för Kompetensplattformen på Enheten för tillväxt och infrastruktur under Näringslivsavdelningen. Processledarna handlägger även projektmedel inom den regionala tillväxtpolitiken, delfinansiering av EU:s strukturfonder samt ingår i Strukturfondspartnerskapets sekretariat. Detta har lett till att plattformen har en tydlig näringslivskoppling och bidrar till skärningspunkter och 26 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

94 samarbeten mellan kompetensområden och de olika politikområden som rör tillväxtarbetet. Kompetensplattformen i Norrbotten beskrivs som "alla berörda aktörer som verkar inom kompetensförsörjningsområdet i länet". Det innebär att utbildningsleverantörer, lokala och regionala tillväxtaktörer, näringsliv, kommuner, landsting, fackförbund, myndigheter och organisationer m.fl. kan sägas tillhöra plattformen. En utgångspunkt i arbetet är att det bara är via samarbeten med centrala aktörer som Länsstyrelsen och Kompetensförsörjningsutskottet kan utveckla plattformsuppdraget. Länsstyrelsens roll är därför att erbjuda mötesplatser och att bidra till samordning av olika aktörers insatser. Detta sker bland annat genom regelbundna dialogmöten för länets aktörer inom kompetensförsörjningsområdet med aktuella teman. Kompetensförsörjning är även ett återkommande tema vid länets årliga tillväxtkonferens Tempen på länet. På träffarna kan människor mötas och dela erfarenheter. Genom ökad samverkan skapas samordningsvinster, lärande och kraftsamling kring gemensamma utmaningar. Andra viktiga områden är att utarbeta och samordna kunskapsunderlag och behovsanalyser, bidra till genomförandet av Europeiska socialfonden och att genomföra och finansiera olika projekt med koppling till plattformen och länets kompetensförsörjningsutmaningar. Under åren bedrivs projektet Norrkomp inom ramen för Kompetensplattformen i Norrbotten. Projektet är finansierat inom Tillväxtverkets program Regionala kompetensplattformar och syftar till att långsiktigt stärka plattformens struktur, processer och konkreta samarbeten. Utgångspunkten för projektet är att utveckla både nya och pågående aktiviteter och att stärka upp andra aktörers satsningar. Projektet har många samarbetspartners, både inom och utanför Länsstyrelsen. Arbetet i projektet knyter an till vuxenutbildningen, SFI, yrkeshögskolan, integration och jämställdhet via den s.k. Jämställdhetsdelegationen. Projektet inbegriper även aktiviteter kopplat till branschrådssamverkan tillsammans med Region Västerbotten. 3.2 Kompetensplattform Västerbotten Region Västerbotten har sedan 2010 i uppdrag av regeringen att som regionalt tillväxtansvarig bidra till kompetensförsörjningsarbetet genom den regionala Kompetensplattformen. Arbetet med regional kompetensförsörjning sker inom avdelningen för Näringsliv- och samhällsbyggnad och sorterar under den politiska delegationen för Utbildningsfrågor. Det operativa arbetet med kompetensförsörjning inom Region Västerbotten sker genom inriktningsprojektet Modell för branschsamverkan, som finansieras av Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

95 Tillväxtverket, Länsstyrelsen i Västerbotten och Region Västerbotten. Arbetet är nära kopplat till utbildningsstrategiska och näringsstrategiska frågor. I styrgruppen ingår företrädare från Företagarna, Handelskammaren, LRF, TCO, LO, Länsstyrelsen Västerbotten, Arbetsförmedlingen och kommuner. Syftet med projektet är bygga strategiska och långsiktigt hållbara mötesplatser för dialog om kompetensförsörjning mellan arbetsmarknadens parter, branschföreträdare, utbildningsanordnare och myndigheter. Som underlag för dialogen används kunskapsunderlag om arbetsmarknadens kompetensbehov och om utbildningsutbudet. Projektet är bemannat med projektledare, kommunikatör och administratör. Kompetensförsörjningsarbetet fokuseras mot digitalisering och integration; vilka möjligheter och utmaningar detta ger för kompetensförsörjningen i Västerbotten. Det långsiktiga målet är att genom ett bättre fungerande system för kompetensförsörjning bidra till hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Utöver styrgruppen finns även en referensgrupp (Länsgrupp kompetensplattform) bestående av ett tvärsnitt av länets utbildningsanordnare samt myndigheter). Syftet med gruppen är att bidra till kompetensförsörjningssystemet genom omvärldsanalys och en aktuell samt uppdaterad diskussion av utbildningslandskapet i Västerbotten. Exempel på mötesplatser är Branscharena, Branschforum och Mötesplats Lycksele. Branscharena syftar till att diskutera matchningen på arbetsmarknaden utifrån branschernas specifikt utpekade behov i nära dialog med berörda utbildningsanordnare. Hittills har Branscharena etablerats med transportnäringen i regionen, jord och skogsnäringarna och fastighetsbranschen. Branschforum hålls två gånger per år och syftar till att branscher, utbildningsanordnare, regionala och lokala politiker samt relevanta myndigheter träffas för att diskutera situationen vad gäller kompetensförsörjningen i länet. Varje möte har ett fokusområde; antingen digitalisering eller integration. Mötesplats Lycksele är en Västerbottens årliga länskonferens för att samhällsaktörer och näringslivet gemensamt ska kunna kraftsamla, skapa samhandling och vidareutveckla regionen genom nya innovationer och kompetensförsörjning. 3.3 Kompetensplattform Dalarna I den s.k. Dalastrategin 2020 (regional utvecklingsstrategi) finns ett antal prioriterade vägval, varav ett gäller kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. Detta vägval har i sin tur fem insatsområden, nämligen: 28 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

96 Fokusera mot höjd utbildningsnivå och livslångt lärande. Stärk samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare. Ökat deltagande i arbetslivet. Bredda och fördjupa arbetet med kompetensförsörjning där behov av stor nyrekrytering kan förutses. Uppmärksamma betydelsen av attraktiva arbetsplatser. Region Dalarna har det regionala samordningsansvaret avseende kompetensförsörjningsfrågor och ökat arbetskraftsutbud och kompetensplattformen är Region Dalarnas forum för frågor kring vägvalet Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud. En vägledande idé för arbetet är att ha en kompetensförsörjning som svarar mot den regionala arbetsmarknadens behov på kort och lång sikt. Inom vägvalet ska regionen verka för en väl utvecklad samverkan mellan länets utbildningsaktörer och arbetslivet. Dalarnas kompetensplattform ska erbjuda: En mötesplats Kunskapsunderlag Samordning Stöd Regionala utvecklingsmedel Region Dalarna har ett antal enheter med inriktning mot mer eller mindre specifika arbetsområden. Kompetensförsörjning och arbetsmarknad har sin organisatoriska placering i Tillväxtenheten. Resursmässigt finns det två heltidstjänster, en deltid på 20 procent med inriktning mot att öka kunskapen om Dalarnas utbildnings- och arbetsmarknad samt 50 procent tjänst för ett riktat arbete med Attraktiv arbetsgivare. Dalarnas kompetensplattform är således inte någon fysisk plattform och inte någon egen organisation. Den är ett nätverk av lokala och regionala aktörer med skilda perspektiv, verksamheter och erfarenheter. Region Dalarna har ett regionalt utvecklingsperspektiv som utgår ifrån Dalastrategin Plattformen kan beskrivas som en arena för samverkan och samhandling. Där kan initiering, medling och sammanförande av aktörer och organisationer ske för specifika och inriktade insatser. Att skapa kontakter, göra företagsbesök, kartlägga aktörer och knyta ihop den lokala, regionala och nationella nivån är viktiga uppgifter. Det sker även mycket insatser för att ta fram kunskapsunderlag, prognoser om arbetsmarknaden, prognoser om branschutveckling, analyser, kartläggningar och sammanställning av utbildningsutbud. Internt inom Region Dalarna är det Region Dalarnas politiska råd för kompetensförsörjning och arbetsmarknadsfrågor som utgör styrgrupp. Andra viktiga grupper internt är övriga politiska råd och avdelningar inom Region Dalarna och Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

97 Region Dalarnas politiska direktion. Externt är det en lång rad av samverkansaktörer, organisationer och myndigheter som relaterar till kompetensplattformen, bl.a. Dala Vux, Folkbildningen i Dalarna, Vård- och Omsorgscollege, Teknikcollege, Högskolan Dalarna och många fler. I dagsläget bedrivs ett utvecklingsarbete av kompetensplattformen med finansiering från Tillväxtverket och Region Dalarna. Inom Region Dalarnas arbete med kompetensförsörjning har tills helt nyligen även bedrivits ett projekt mot validering. Inom kompetensförsörjningsområdet pågår ett antal projekt med externa aktörer som medfinansieras helt eller delvis av Region Dalarna. 3.4 Kompetenplattform Västmanland Arbetet med kompetensplattformen i Västmanland sker utifrån syftet att: Öka kunskapen om och översikten över kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordna behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Öka samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Öka kunskapen om utbud av och efterfrågan på olika utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Kompetensplattformen tillhör enheten Regional Utveckling på Länsstyrelsen. Enhetschefen tillhör Länsstyrelsens ledningsgrupp. I Västmanland har arbetet med Kompetensplattformen från starten kanaliserats genom det s.k. Kompetensrådet, som består av representanter för arbetsmarknaden, arbetslivet och utbildningsanordnare. Kompetensrådet är kanalen för plattformsuppdraget i länet som ju är ett uppdrag och ingen organisation i sig självt. Det innebär att var och en bidrar till att uppfylla syftet med plattformsarbetet utifrån det uppdrag man själv har och det ansvar man ser att den egna organisationen har gällande länets gemensamma kompetensförsörjning. Arbetet i Kompetensrådet har varit av varierande karaktär, från strategiskt arbete med policydokument till operativa samarbeten som Vägledarforum, konferensen Kompetens för tillväxt och projektinsatser med stöd av regionala utvecklingsmedel via lokala och regionala projektägare, exempelvis Yrkeshögskolan Mälardalen (YHM), Teknikcollege och Arbetsmarknadskunskap. Tre kärnprocesser kan pågå löpande i Kompetensrådet: 1. Informationsutbyte: För gruppen och för att hämta hem till den egna organisationen, för vidare arbete med att lösa kompetensutmaningarna. 30 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

98 2. Lärande: Fördjupningar för gruppen och mötesplatser för länet. 3. Initiativ till utvecklingsarbete: Identifiera flaskhalsar i systemet, insatser som verkar främjande för matchning på kort eller lång sikt. Inom ramen för Kompetensrådet kan problem och lösningar identifieras samt, kanske det viktigaste, kan identifieras vem eller vilka som har möjlighet och mandat att göra något. Här kommer också kopplingen till olika finansieringsmöjligheter in som 1:1- medel, EU:s fondfinansiering m.m. En processledare har lett arbetet med den regionala plattformen. Till denna funktion har under tiden olika specialister knutits för de olika projekt som utvecklats. Regionala kompetensplattformen kan beskrivas som "alla berörda aktörer som verkar inom kompetensförsörjningsområdet i länet". Det innebär en stor mängd aktörer, som kommuner, Landstinget, utbildningsanordnare, företag, Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Handelskammaren, lokala och regionala tillväxtfrämjande aktörer, fackförbund, myndigheter m.fl. En förstärkning av kompetensplattformen sker f.n. med projektmedel från Tillväxtverket. Det bygger vidare på det regeringsuppdrag som länsstyrelsen fick Kompetensplattformens struktur, process och konkreta samarbeten ska stärkas. Plattformen ses som ett viktigt verktyg i genomförandet och utvecklingen av Västmanlands regionala tillväxtarbete. 3.5 Kompetensplattform Örebro Kompetensplattformen i Region Örebro län har utvecklats sedan 2010, i linje med den regionala utvecklingsstrategin, där ett av målområdena är kunskap och kompetens. Arbetet samordnas utifrån en enhet som heter Utbildning och arbetsmarknad och hör till förvaltningen Regional utveckling vid Region Örebro län. Kompetensplattformen är både en teori som förklarar vilka faktorer som påverkar matchningen och kompetensförsörjningen, och kan samtidigt användas för att i praktiken identifiera problem och vilka som behöver vara med och lösa dem. Kompetensplattformen utgör en huvudprocess för en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Region Örebro län har en stöttande och samordnande roll i många olika nätverk som arbetar med att förbättra utbildning och kompetensförsörjning. I det regionala utvecklingsarbetet kopplat till kompetensplattformen har utbildningsanordnare, arbetsgivare och kompetensmäklande aktörer identifierats som primära målgrupper. Representanter ifrån primära målgrupper ingår i något som kallas Kompetenskansliet, som träffas ca fem gånger per år. I kansliet ingår representanter från Arbetsförmedlingen, Handelskammaren Mälardalen, Vård- och Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

99 omsorgscollege, Teknikcollege, utbildningsanordnare från hela utbildningskedjan samt såväl offentliga som privata arbetsgivare. Region Örebro län har en understödjande roll som innebär att ta fram kunskapsunderlag, omvärldsbevaka, informera och bjuda in till mötesplatser. Region Örebro län kan även bistå som dialogpartner för de aktörer som har behov av att söka utvecklingsmedel för att förbättra kompetensförsörjningen, gärna i samverkan med flera aktörer. Region Örebro län har också en viktig roll i att bidra till kunskapsöverföring och relationsbyggande mellan ansvariga organisationer, och engagera personer med rätt mandat och förankring för att initiera och driva förändrings- och förbättringsarbete. En regional handlingsplan för kompetensförsörjning är framtagen, som innehåller ett stort antal åtgärder för vad som behöver göras för en bättre matchning, uttryckta som processer med ansvariga aktörer för varje process. Handlingsplanen är framtagen i bred samverkan mellan och förankring hos relevanta aktörer. Handlingsplanen togs fram under 2012 och sedan 2013 arbetar ett antal processansvariga för att nå målen i den. Det finns ett antal verktyg framtagna och nya verktyg utvecklas över tid. Utgångspunkten för handlingsplanen är de fem utmaningar för kompetensförsörjningen som är identifierade i prognoser, analyser och rapporter. Dessa är: Den åldrande befolkningen De som står utanför arbetsmarknaden Den etniskt och könssegregerade arbetsmarknaden Utbildning och matchning Pendling Vägledande för arbetet med handlingsplanen är den modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan som också används som analysmodell i föreliggande rapport. Handlingsplanen kännetecknas av en övergripande programlogik, eller mållogik, som logiskt kopplar samman de fem utmaningarna > åtgärder > resultatmål > inriktningsmål > effektmål. Effektmålet för hela handlingsplanen är tillväxt och välfärd, men planen är uppdelad i två inriktningar, med egna inriktningsmål, resultatmål och åtgärder. Dessa två inriktningar är kunskapslyft för barn och unga respektive kunskapslyft i arbetslivet. Handlingsplanen innehåller totalt 22 åtgärder som hänger ihop med den regionala utvecklingsstrategins mål för kunskap och kompetens, fördelade på de båda inriktningarna (skola respektive arbetsliv). Arbetet med kompetensplattformen och kompetenskansliet har förstärkts av två på varandra följande utvecklingsprojekt. Det första, Regional kompetensarena, finansierades av 1:1-medel i kombination med egna rambudgetmedel. Det andra, 32 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

100 Kompetensplattform Region Örebro län, finansieras av Tillväxtverket i kombination med 1:1-medel och pågår t.o.m. december i år. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

101 4 Gruv- och mineralnäringens kompetensförsörjning i ett länsövergripande perspektiv I detta kapitel vill vi beskriva och analysera ett antal omständigheter och förhållanden som har bäring på frågan om kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen. I det som behandlas ligger såväl stora utmaningar som stora potentialer. 4.1 Svårt att hantera konjunkturella svängningar Analyser och underlag om kompetensbehov som togs fram för några år sedan byggde på en verklighet med en rejäl expansion inom gruv- och mineralnäringen. I den betydligt sämre konjunktur som branschen sedan en tid befinner sig i, med ett råvarupris som minskat kraftigt, har vi sett flera gruvföretag försättas i konkurs. När en bransch på kort tid får stora problem med lönsamheten minskar givetvis incitamenten och motivationen för investerare. Detta innebär också att pågående etableringar fördröjs och att de företag som redan producerar drar ned på antingen produktion, personal eller båda delarna. Kompetensförsörjningsfrågorna får då en minskad uppmärksamhet, vilket gör det svårt att ha en långsiktig planering för kompetensförsörjning i en bransch som är i en konjunkturell nedgång. En möjlig slutsats är att gruvnäringens expansion har svårt att klara av stora svängningar i konjunkturen och eventuella åtgärder måste därför utformas och planeras så att åtgärderna ligger något före konjunkturerna och så att effekt uppnås när företagen/aktörerna kan ta till sig /nyttja åtgärden. Uppnås inte konjunkturutjämning och synkronisering av åtgärder och behov, är det en uppenbar risk att åtgärder och behov ligger ur fas till ingen eller mycket liten nytta. Ett bekymmer i sammanhanget är också att det är svårt att fylla platserna på de yrkesförberedande programmen inom gymnasieskolan. Andelen som går yrkesförberedande program minskar i förhållande till studieförberedande program. Över tid har en förskjutning skett mot de högskoleförberedande programmen, vilket gör att det råder brist på ett antal yrkeskompetenser. Det finns också en risk att en kritisk massa av kompetens inom gruv- och mineralnäringen går förlorad genom att många som fanns i näringen under den expansiva fasen för några år sedan nu finns nu på andra håll. Personer som funnits i gruvbolagen kan vara viktiga att fånga upp för att slippa börja på ruta ett när det blir expansivt igen. 34 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

102 Antalet arbetsställen/arbetsgivare ökar desto längre från de gruvspecifika kompetenserna man kommer. Gruv-och mineralnäringen har alltså förutom de specifika kompetensbehoven behov av kompetenser som finns i nära nog samma utsträckning i annan industriell verksamhet. Även verksamheter inom t.ex. infrastruktur och energi efterfrågar kompetenser likartade gruv- och mineralnäringens. Det kan exempelvis gå alldeles utmärkt för en bergarbetare att arbeta med tunnelprojekt i Stockholmsregionen istället för att ha en anställning i Gruvbranschen. 4.2 Efterfrågan från branschen Sedan januari 2012 finns en särskild arbetsförmedling för gruvnäringen. Det är en nationell förmedling med kontor i Kiruna som hjälper arbetssökande att hitta arbete och hjälper branschens arbetsgivare att hitta kompetent arbetskraft. Arbetsförmedlingens analysavdelning gör två gånger per år arbetsmarknadsanalyser för gruvnäringen. Denna har genomförts de senaste åren och har pekat dels på den allmänna situationen i branschen, dels de yrken som är svåra att rekrytera till. I takt med sjunkande malmpriser, har också behovet av personal minskat, från en tidigare brist till en efterfrågan som planat ut. 29 I den senaste prognosrapporten, 30 som är från hösten 2015 framgår att av intervjuade företag bedömde drygt 48 procent att de inte kan öka sin produktion med mer än maximalt fem procent. Det är en minskning med närmare 30 procentenheter jämfört med undersökningen våren Detta är en indikation på att det inom gruvföretagen finns ett stort utrymme att öka produktionen innan det uppstår behov av att rekrytera arbetskraft. Inför 2016 bedömdes efterfrågan på arbetskraft ligga oförändrad. Antalet sysselsatta det närmaste året bedöms enligt den senaste undersökningen att minska med ett hundratal personer. Med en tidshorisont på fem år bedömer dock majoriteten av tillfrågade företag att antalet sysselsatta kommer att vara relativt oförändrat i jämförelse med nuläget. Trots detta finns rekryteringsproblem i branschen. Fyra av tio företag i den aktuella undersökningen hade upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Exempel på upplevda bristyrken är ingenjörer, tekniker, montörer och reparatörer inom el samt bussförare. 27 procent av företagen försökte inte ens rekrytera på grund av brist på arbetskraft. 29 Till det nationella perspektivet ska läggas den regionala nivån där avvikelser beträffande efterfrågemönster kan uppstå. Exempelvis är efterfrågan i malmfälten under hösten/våren 2016 inte helt jämförbar med efterfrågan i Västerbotten. Detta kan delvis förklaras med den internationella prisutvecklingen på järnmalm kontra ädelmetaller. 30 Arbetsförmedlingen (2015): Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Gruvnäringen. Prognos för arbetsmarknaden Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

103 När det gäller jobbmöjligheter och rekryteringsyrken ger den aktuella undersökningen vid handen att näringen kommer att rekrytera ett hundratal medarbetare. Listan nedan visar på den bredd av olika yrken och kompetenser som efterfrågas. På fem års sikt bedömer tre fjärdedelar av tillfrågade företag i undersökningen att personer som ska rekryteras då i huvudsak har liknande utbildning och kompetens som efterfrågas i nuläget. Resterande tillfrågade bedömer att kraven på utbildning och kompetens kommer att vara något högre alternativt att framtida avgångar ersätts med ny teknik. Bristen gäller: Personalchefer Geologer, geofysiker m.fl. Civilingenjörer m.fl., gruvteknik och metallurgi Elingenjörer och eltekniker Ingenjörer och tekniker; gruvteknik, metallurgi Kartingenjörer m.fl. Säkerhetsinspektörer m.fl. Gruv- och bergarbetare Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. Motorfordonsmekaniker, -reparatörer m. fl. Maskinmekaniker, -montörer och -reparatörer Elmontörer och elreparatörer Operatörer, stenkross och malmförädling I nämnda rapport 31 från Arbetsförmedlingen påpekas behovet att fortsätta satsa på utbildning med inriktning mot gruv- och mineralnäringen. Arbetsförmedlingen skriver: En förutsättning för en konkurrenskraftig gruvnäring i landet är att fortsätta satsa på utbildning och forskning. Bristen på ingenjörer har avtagit något det senaste året men bedöms öka i takt med ökad efterfrågan i framtiden. Universitet och högskolor runt om i landet har ett flertal utbildningar som passar in i gruvnäringens efterfrågade kompetensbehov. Utöver de gymnasieutbildningar som tidigare nämnts under yrket bergarbetare finns det ett antal andra gymnasieskolor med speciell teknisk- och industriell inriktning med inriktning gruvnäring. Gymnasieprogram med praktisk teknisk grund eller med teoretisk teknisk och matematisk inriktning som ger behörighet för vidare studier till högre utbildning stärker möjligheterna till ett arbete inom gruvnäringen. 31 Arbetsförmedlingen (2015): Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Gruvnäringen. Prognos för arbetsmarknaden 2016, s (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

104 4.3 Konkurrens om kompetent arbetskraft Som redan framgått målade SveMin i en rapport från 2012 upp gruvbranschen som en stark tillväxtmotor för Sverige. Man konstaterade att förutsättningar saknades för att attrahera nödvändig kompetens och arbetskraft till branschen. Bedömningen då var att gruvbranschens expansion skulle komma att kräva stora mängder arbetskraft, med en tidshorisont fram till Förutom de till nya personer som skulle behöva anställas direkt i branschen uppstår en brist också genom att ungefär anställda går i pension. Rapporten nämner att branschen har en personalomsättning på cirka tio procent och att den nivån förväntas ligga fast. Givet att 80 procent stannar kvar i branschen var bedömningen att så mycket som personer skulle behöva nyrekryteras för att klara tillväxten och behovet av arbetskraft. I de siffrorna inkluderades inte de indirekta arbetstillfällen som sannolikt skulle skapas. Med tanke på den betydande nettoutflyttning som ägt rum under åren skulle Norra Norrland som region behöva åstadkomma en nettoinflyttning mer än dubbelt så stor som utflyttningen för att tillgodose gruvnäringens arbetskraftsbehov, var bedömningen. SweMin menade att om förutsättningar inte skapades för lokal arbetskraft skulle Sverige riskera att få en s.k. fly in-fly out-modell som bygger på att de anställda pendlar från storstadsregionerna, en utveckling som innebär att den ekonomiska tillväxten inte kommer den lokala kommunen nytta. Särskilt utmanande, menade SveMin, skulle det bli att rekrytera ingenjörer och andra högutbildade. Anställningsbehovet i gruvbranschen bedömdes vid tidpunkten motsvara samtliga ingenjörer från de relevanta utbildningarna vid LTU som skulle utexamineras mellan 2012 och 2025 eller fem procent av samtliga utexaminerade ingenjörer från KTH och LTU tillsammans under samma period. SveMin menade också att utmaningen accentueras av att gruvbolag inte ses som tillräckligt attraktiva arbetsgivare. Ett annat uttryck för vilka konsekvenser gruv- och mineralnäringens behov kan få under expansiva faser är att individer boende på gruvorter i Norrbotten, med tillräcklig kompetens, under sådana faser väljer att ta tjänstledigt eller lämna sitt ordinarie arbete för att ta anställning i gruvan. Detta kan i många fall innebära ett rejält lönelyft, beroende på yrkeskategori. Vi får då en överföring mellan olika sektorer på arbetsmarknaden. Genom kommunernas geografiska placering, som innebär att de utgör sin egen FA-region, uppstår kompetensbrister inom yrken exempelvis kopplade till den kommunala samhällsservicen. Kompetensbristerna utgör både ett kortsiktigt hot för verksamheten inom skola, vård och omsorg, men också långsiktigt hot mot kommunernas attraktivitet i samband med nyrekrytering. Något som angränsar till denna problematik är att det i tider av en överhettad arbetsmarknad Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

105 med höga ingångslöner i förhållande till utbildningsnivå, finns svaga incitament hos individer att läsa vidare på högskola och universitet. Detta fungerar bra så länge högkonjunkturen håller i sig. På längre sikt påverkar det den allmänna utbildningsnivån i gruvregionen negativt. Även om utvecklingen tagit en annan bana än den som förutsågs för några år sedan, med drastiskt sjunkande världsmarknadspriser på järnmalm, gruvbolag som försatts i konkurs och en dämpad efterfrågan på arbetskraft, är mycket av analyserna från SveMins rapport 2012 fortsatt relevanta och intressanta. Får vi en expansion igen inom gruv- och mineralnäringen i Sverige kommer sannolikt bristen på arbetskraft med relevant utbildning och kompetens snabbt att bli kännbar. När ska offensiva utbildningssatsningar ske? Om konjunktursvängningarna blir alltför styrande finns en risk att man alltid kommer för sent på banan med utbildningar och utbildad arbetskraft. Utbildning och produktion styrs av olika verksamhetslogiker, med olika tidshorisonter och det innebär en mycket stor utmaning att få utbildningssystemet att fungera följsamt i förhållande till industrins behov, som i sin tur styrs av hur efterfrågan på olika marknader utvecklas och i vilken konjunkturfas man befinner sig. Kompetensförsörjning är fortsatt en av branschen prioriterad fråga och en viktig anledning till detta är den utveckling vad gäller tekniska innovationer, som branschen upplever. Det finns intressanta och kvalificerade jobb att få och samtidigt ser vi att utbildningssystemet inte i tillräcklig omfattning levererar det som efterfrågas, till industrin generellt och till gruv- och mineralnäringen. Vi har generellt ett underskott av utbildad arbetskraft för den svenska industrin och konkurrensen om den välutbildade arbetskraften är stor. Vikande årskullar med teknisk inriktning på gymnasiet, stora pensionsavgångar och ett minskat intresse för yrkesutbildningar generellt gör att branschen behöver visa på vilka stora möjligheter som finns för en ungdom som väljer en sådan inriktning. Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft ökar allt mer. En avgörande faktor är att branschen kan visa sig vara intressant som framtida arbetsplats. Gruvbranschen är en bransch i absolut framkant av teknisk utveckling, detta gäller till exempel fjärrstyrning av olika maskiner i gruvmiljö. Ett intressant exempel som flera tidningar skrivit om, 32 med källa i nyhetsbyrån TT gäller en förarlös lastbil för användning i gruva som Volvo tagit fram. Lastbilen kan på egen hand lasta, transportera och lasta av. Styrdata har hämtats från vanliga gruvlastbilar som försetts med sensorer och som lagrat all information om chaufförernas körvägar i gruvan. 32 Se t.ex (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

106 Även IF Metall pekar i en rapport från på flera av de redan nämnda utmaningarna. Man skriver: I takt med teknikutvecklingen finns en tydlig trend att det blir allt fler varierande kompetenser som behövs i gruvproduktionen. För gruvarbetare är det viktigt att få en kompetensutveckling som följer den rådande teknikutvecklingen mot bland annat mer fjärrstyrning. LKAB har i dag närmare 200 olika yrkeskategorier, alltifrån maskinförare och geologer till forskare. Under 2000-talet har efterfrågan på nya kompetenser ökat, vilket medfört att det i dag finns en brist på strategiskt viktiga yrkesgrupper, såsom välutbildade ingenjörer, geologer och annan expertis. Enligt bland annat intresseorganisationen Georange hotar detta möjligheten att driva gruvprojekt på ett rationellt och effektivt sätt. I rapporten från IF Metall hävdas vidare att kombinationen av stora pensionsavgångar och en brist inom flera kompetensområden gör att gruvindustrin kommer att behöva genomföra omfattande rekryteringar inom några år. Rapporten nämner att den generationsväxling som sker i Norrbotten, där mer än en tredjedel av den sysselsatta arbetskraften förväntas gå i pension fram till 2025, i kombination med tillväxten kräver att förvärvsgraden ökar. Rapporten lyfter också det eftersträvansvärda med att, i så stor utsträckning som möjligt, motverka s.k. fly-in-fly-out, d.v.s. att anställda bor i en annan del av landet och flyger in för att arbeta, något som har blivit mer utbrett i exempelvis Australien, men också har ökat i Sverige under 2000-talet. Detta, menar man, är ett fenomen som i flera aspekter medför en negativ samhällsutveckling. I en rapport 2015 från Region Västerbotten, 34 som bygger på en analys av det aktuella läget för kompetensförsörjningen i länet, slås det fast att personer lämnar arbetsmarknaden i länet fram till Detta motsvarar 35 procent av alla sysselsatta i länet. Rapporten ger förslag på ett antal strategier för att bemöta de stora kompetensbehoven. Strategierna innefattar bl.a. en utveckling av digitaliseringens möjligheter, ett ökat arbetskraftsutbud genom inkludering av fler som står långt från arbetsmarknaden, en ökad arbetskraftsinvandring, bättre förutsättningar för arbetspendling och ett stärkt jämställdhetsarbete. 4.4 Skapande av en attraktiv bransch I ett pilotprojekt benämnt Attraktiv gruva för alla, med ett konsortium med Svemin, GRAMKO, 35 Utbildningscentrum Gruvorten, två gruvföretag, två kommuner, Triple 33 IF Metall (2015): Gruvindustrin. Fokus Industri. Rapport #3, s. 64f. 34 Region Västerbotten (2015): nya medarbetare behövs fram till Strategisk kompetensförsörjning i Västerbotten. 35 Gruv- och mineralindustrins arbetsmiljökommitté GRAMKO initierar och samordnar gemensamma insatser inom arbetsmiljöområdet. (Se Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

107 Steelix 36 och Högskolan Dalarna, undersöktes förutsättningarna för en bred, utvecklingsinriktad samverkan kring hur arbeten i gruvbranschen ska kunna ses som attraktiva för alla grupper. En utgångspunkt var att en attraktiv arbetsplats ger bra möjligheter att locka till sig kompetent arbetskraft av båda könen vilket i sin tur ger goda förutsättningar att öka branschens innovationskraft längs hela värdekedjan. Pilotprojektet, som avslutades i februari 2015, ägde rum inom det strategiska innovationsprogrammet Gruv och metallutvinning som finansieras av VINNOVA, Formas och Energimyndigheten. Man ville i pilotprojektet bl.a. identifiera arbetssätt som kan förväntas var effektiva för att öka intresset för att unga av båda könen att söka sig till utbildning och anställning i branschen och att engagera sig i arbetet. En delaspekt i pilotprojektet var att undersöka vilken roll den till viss del simulatorbaserade utbildningen vid Utbildningscentrum Gruvorten i Garpenberg kan spela för att utveckla yrkets attraktivitet och bidra till att förmedla en korrekt bild. Resultaten från pilotprojektet indikerade behov av en samverkan mellan arbetsvetenskaplig forskning och gruvbranschen inom olika fokusområden. En fördjupad kunskap och förståelse uppnåddes om vilka insatser som kan vara aktuella för att öka branschens attraktivitet som arbetsgivare bland unga av båda könen. Simulatorbaserad undervisning satt i relation till underjordspraktik visar enligt pilotprojektet på nya möjligheter. En djupare bild av säkerhetsarbete och säkerhetskultur har börjat växa fram. Några av de fokusområden som pilotprojektet lyfte fram som viktiga för ett fortsatt arbete är: Vilken bild finns i samhället av arbetet i gruvor? Hur ska utbildningar organiseras för att långsiktigt möta branschens behov? Finns det en speciell gruvkultur som kan vara ett hinder för utveckling? Den tidigare nämnda rapporten från IF Metall pekar på en rad olika områden man behöver arbeta på för att attrahera arbetskraft till gruvindustrin. Det handlar dels om att bygga ett attraktivt samhälle där det finns utvecklande arbeten, dels om en fungerande service och en meningsfull fritid. Andra områden är arbetsmiljö och teknikutveckling. Det är även nödvändigt, menar man, att öka satsningen på jämställdhetsfrågor för att klara rekryteringsbehovet i branschen. Vi återkommer till frågan om jämställdhet under egen rubrik nedan. 36 Triple Steelix är en regional utvecklingssatsning för effektiv samverkan mellan näringsliv, samhälle och forskning i regionen Bergslagen med fokus på stålindustrin. (Se 40 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

108 4.5 Utbildning på olika nivåer Hur ser det ut med utbildningar på olika nivåer som relaterar till gruv- och mineralnäringen på olika sätt och möter kompetensbehov som finns i näringen? Det skulle föra för långt att i föreliggande rapport redogöra för de många utbildningar som finns. Översiktligt kan sägas att det finns utbildningar på flera nivåer: Gymnasieprogram, vuxenutbildning, privata utbildare, yrkeshögskoleutbildningar, utbildningar på högskolor och universitet. Utbildningar som kan sägas relatera till branschen är exempelvis bygg och anläggning, transport och fordon, bergarbetare, tekniker, geolog, civilingenjör inom väg och vatten eller maskinteknik. Det finns många fler. Vi vill här hänvisa till två genomförda kartläggningar av utbildningsplatser/utbildningsaktörer. Den ena är gjord av SveMin och redovisar relevanta utbildningar i hela Sverige, inriktade mot gruvindustrin på gymnasie-, yrkeshögskolenivå samt högskolor och universitet. Den andra kartläggningen 38 är även den från 2013, gäller länen Västmanland, Örebro, Dalarna, Uppsala, Gävleborg och Värmland och togs fram av en extern konsult inom ramen för Bergskraft Bergslagen, med stöd från Länsstyrelsen Västmanlands län. En viktig aspekt när det gäller utbildning är att företagen har ett eget ansvar och också har egna interna utbildningar. Gruvföretagen behöver sannolikt bli bättre på att bedriva ett eget arbete med kompetensförsörjning. Det är dock inte rimligt att förvänta sig att företagen har koll på allt som utbildningssystemet kan erbjuda. Här behövs intermediära organiseringar, som exempelvis regionala kompetensplattformar, som kan bidra med omvärldsbevakning, mäkla kontakter med relevanta aktörer, initiera samverkan, koordinera processer, söka projektmedel m.m. 4.6 Att göra yrkesutbildning attraktivt Det finns ett betydande antal utbildningar på olika nivåer och med en geografisk spridning över landet. Båda de nämnda kartläggningarna är några år gamla och somliga utbildningar är möjligen inte aktuella längre. Vi kan inte bedöma närmare hur utbudet ser ut idag och om det i volym svarar mot behovet. En viktig aspekt är att det inte hjälper med utbildningsplatser om det inte finns sökande. Mycket talar för att det största problemet vad gäller kompetensförsörjningen i gruv- och mineralnäringen, och i industrin överhuvudtaget, är det bristande intresset hos ungdomar att välja de utbildningar som kartläggningarna redovisar. 37 SveMin (2013): Utbildningskarta. Innehåller relevanta utbildningar inriktade till gruvindustrin på gymnasie-, yrkeshögskolenivå samt högskolor och universitet. 38 Creamus AB (2013): Kartläggning av utbildningsutbud för gruvbranschens kompetensförsörjning i sex län. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

109 Den s.k. Yrkesprogramsutredningen 39 har haft i uppdrag att stärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft, underlätta ungdomars övergång mellan skola och arbetsliv och förstärka den nationella kompetensförsörjningen. Yrkesprogramsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande bl.a. en försöksverksamhet med branschskolor för små yrkesområden inom branscher som har svårt att klara sin kompetensförsörjning. Utredningen föreslår också att prao återinförs som ett obligatorium för alla elever i grundskolan. Vidare lägger utredningen förslag för en förstärkt samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Bl.a. föreslår utredningen att det inrättas ett nationellt råd för yrkesutbildning och att de nationella programrådens roll inom Skolverket förtydligas. Yrkesprogramsutredningen menar att det inte går att lösa problemet med kompetensförsörjningen genom en centralstyrd dimensionering av gymnasieskolans yrkesprogram efter arbetsmarknadens efterfrågan. Istället har utredningen i sitt arbete valt att utgå från olika typer av insatser som behövs för att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. För det första behöver elever få ett bättre beslutsunderlag inför gymnasievalet. För det andra behöver tillgången till yrkesutbildning förbättras. För det tredje behöver utbildningarnas kvalitet förbättras genom en stärkt samverkan med arbetsmarknaden. 4.7 Praktikplatser och arbetsplatsförlagd lärande Bristen på praktik och platser för Lärande i arbete (LIA) är ett stort problem för hela gruvnäringen. Den huvudsakliga orsaken till problemet bedöms vara att praktikinslagen kräver resurser i form av handledare. Handledningen bedöms av gruvföretagen vara tids- och resurskrävande och i kombination med att gruvbrytning under jord kräver rigorösa säkerhetsåtgärder påverkar möjligheterna att ta emot praktikanter negativt. Även om det kostar på är det, menar vi, av stor vikt att gruvföretagen ser praktik och LIA som en investering på såväl kort som lång sikt. För att kunna säkerställa en tillgång till kompetent personal behöver diskussioner med bransch- och företagsföreträdare tas för att hitta lösningar. Tillgången på praktik och LIA-platser är helt avgörande för att kunna driva utbildningar till förmån för branschen. En fråga som bör diskuteras, och som något berörts redan, är i vilken grad utbildningar för gruvnäringen kan tillåtas vara avhängiga de konjunkturella svängningar som branschen är utsatt för. Det är inte bara inom gruv- och mineralnäringen som det är svårt att få till praktikplatser med adekvat handledning, utan även mer generellt inom industrin. Ett 39 Utbildningsdepartementet (2015): Välja yrke. Slutbetänkande av Yrkesprogramsutredningen. (SOU 2015:97). 42 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

110 sätt att komma runt denna problematik kunde vara att staten via utbildnings- eller arbetsmarknadspolitiken skapar en ersättningsform med timersättning för handledning, kopplat till praktikplatser. Möjligen finns det seniora medarbetare i företagen som närmar sig pensionen och inte skulle ha något emot att fungera som handledare och mentor om tillfälle gavs. En annan, eller kompletterande, möjlighet kan vara att i högre grad använda tekniska lösningar för praktik och LIA, exempelvis så att en ökad andel av utbildningen sker via simulator. Goda exempel från andra områden, som exempelvis flyg och skogsmaskin, visar att utbildning i simulatorer ger bra grund för att kunna förbereda sig och snabbare komma in i arbetet i den skarpa praktiska verksamheten. När det gäller yrkeshögskoleutbildningar kan det krävas en översyn av förordningen för att möjliggöra att praktiken tillgodoses på delvis nya sätt. Vid Utbildningscentrum Gruvorten i Garpenberg har sedan 2013 utbildningar med inriktning mot bergarbete genomförts i ett nära samarbete med gruvorna i Garpenberg och Zinkgruvan. En viktig del i utbildningarna är den praktik som kursdeltagarna får i de två gruvorna. Vid sidan av de mer teoretiska inslagen ingår övningar i simulator i betydande omfattning, som ett komplement till praktiken på plats i gruvorna. För att klargöra vilka erfarenheter de involverade parterna har av simulatorträningen har huvudmannen för utbildningen, Hedemora kommun, uppdragit åt Högskolan Dalarna att inhämta och ställa samman erfarenheterna från simulatorträningen. I uppdraget ingick även att inhämta erfarenheter från andra, likartade utbildningar där simulatorer använts. Rapporten från Högskolan Dalarna 40 är baserad på strukturerade intervjuer med kursdeltagare vid bergarbetarutbildningen, berörda LIA-handledare och HR-personal vid de aktuella gruvföretagen. Bilden som växt fram ur det begränsade underlaget visar entydigt på att simulatorträningen är en mycket viktig del i utbildningen och något som gärna kan utvecklas. Handledare och studerande är helt överens om att möjligheten att öva i simulatorer är en viktig del i utbildningen. När det är dags för praktik under jord så är praktikanterna väl förberedda och har redan kunskap om hur maskinerna manövreras. Praktiken under jord fungerar effektivare kan fokuseras på andra viktiga delar i hantverket, inte minst säkerhetsfrågor och att lära känna och förstå bergets egenskaper. Praktiken under jord är dock en helt avgörande del och kan inte uteslutas eller minskas i bergarbetarutbildningen, enligt resultaten i studien. Rapporten hävdar också att erfarenheter från andra områden där simulatorer ingår i utbildning stöder slutsatsen att de ger en ytterligare dimension i lärandet och att farliga och kostsamma moment kan tränas i en säker miljö. 40 Andersson, I-M., Bernsand, C-O. och Rosén, G., (2016): Bergarbetarutbildning och simulatorer. Högskolan Dalarna. Arbetsvetenskap. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

111 Vidare ser vi möjligheter i att utveckla lärlingsutbildningar på främst gymnasial nivå, och både på gymnasieskolan (16-19-åringar) och inom vuxenutbildningen (ålder 20+). Lärlingsutbildningar kännetecknas av att huvuddelen av utbildningen är arbetsplatsförlagd och kan anpassas till arbetsplatsens behov. Under lärlingsutbildningen kan man arbeta på flera olika arbetsplatser, för att få en bredare bild av ett yrkesområde. Inom t.ex. byggindustrin och för elektriker måste yrkeslivet börja med en lärlingsperiod för att erhålla s.k. yrkescertifikat. Detta ska dock ej likställas med det vi avser här, med lärlingsutbildning på gymnasial nivå. 4.8 Jämställdhet en nyckelfråga för kompetensförsörjningen Framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen har sannolikt generellt sett en högre utbildningsnivå, ställer andra krav, har andra attityder och beteenden. Detta kan innebära betydande utmaningar för lokala yrkesidentiteter som är rotade i traditionella arbetsuppgifter och teknik som i hög grad bär manlig prägel. Genusmedvetenhet och jämställdhet kommer att vara viktigt för kompetensförsörjning i branschen. Idag utgör män en kraftig majoritet inom gruvföretag och även hos underleverantörer och entreprenörer. Gruvindustrin är också manlig på ett annat sätt då gruvarbete och gruvarbetaren ses som en symbol för maskulinitet, på liknande sätt som exempelvis som brandmän och byggarbetare. För de nordliga länen är en bekymmersam omständighet att fler kvinnor än män lämnar länen. Det finns skillnader i inkomst mellan könen som sannolikt påverkar detta. Mellan åren var exempelvis inkomstökningen för män i Malmfältskommunerna över 40 procent. Inkomstökningen för kvinnor i motsvarande region var tio procentenheter lägre. För att undvika att bygga in traditionella könsmönster i framtida gruvverksamhet bör genusmedvetenhet och jämställdhet ses som en del i hela innovationskedjan kring gruvsektorn. Genus och jämställdhet berör bolag, underleverantörer, akademi, utbildningsanordnare, myndigheter och samhälle. Det sker dock förändringar när det handlar om genus och jämställdhet. Idag gör företag som vill vara attraktiva arbetsgivare för både kvinnor och män seriösa jämställdhetssatsningar och ofta i samarbete med olika aktörer. Här kan Europeiska socialfonden vara en möjlighet när det gäller att utveckla och finansiera utvecklingsprojekt på området. En doktorsavhandling i arbetsvetenskap, av Eira Andersson, från Luleå tekniska universitet 2012, bär titeln Malmens manliga mysterium. En interaktiv studie om kön 44 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

112 och tradition i modernt gruvarbete. 41 Avhandlingen syftade till att undersöka hur maskulinitet befästs och upprätthålls i ett mansdominerat gruvarbetarkollektiv i ett svenskt gruvföretag och om/hur liknande könskonstruktioner förändras, spontant genom röster inom yrkeskollektivet eller genom påtryckningar och yttre krav. Avhandlingen har sin grund i ett interaktivt forskningssamarbete om könsteoretiska frågeställningar tillsammans med ett mansdominerat gruvföretag. Aktiviteter och samtal i det interaktiva samarbetet visade att gruvarbetaren fortfarande är upptagen av att praktisera maskulinitet och dekorera sin yrkesutövning i manliga symboler. Framförallt identifierar sig gruvarbetaren med en trygg manlig industriarbetartradition som betonar en praktisk kompetens och den manliga kroppens tåliga fysik. Denna maskulinitet underbyggs också av föreställningen kring en mytomspunnen gruva och det påfrestande och farliga underjordsarbetet, vara sig det är en realitet eller tankekonstruktion. Män som härbärgerar denna machostereotyp upplyfts till riktiga gruvarbetare medan andra män och kvinnor i gruvarbete underordnas som fjolliga, veka eller helt enkelt inkompetenta och osolidariska mot yrkeskollektivet. Gruvarbetaren är, enligt Andersson, själv aktiv i förhållande till detta machoideal, men kan, på sina egna villkor, också ställa sig över liknande uttryck och beteende, eller helt enkelt frångå stereotypen vilket också praktiseras. Men framförallt visade gruvarbetarna att de på en mer analytisk nivå också problematiserar machomanlighetens konsekvenser. Det är i den positionen som det finns verkligt utrymme för förändring en omdefinition av maskulinitet i gruvarbete, där personliga motiv och individuella uttryck får styra en förhandling. En slutsats i avhandlingen är att gruvarbetaren i mångt och mycket befäster och upprätthåller ett yrkesideal i nära relation med en machomanlighet med utgångspunkt i en maskuliniserad industriarbetartradition. Liknande till synes stabila konstruktioner utmanas, kritiseras och problematiseras av en mer reflekterande manlighet, både från röster inom yrkeskollektivet, men också på grund av yttre krav på förändring. Även om Anderssons avhandling visar på starka kvardröjande strukturer och föreställningar är det också viktigt att konstatera att många företag inom gruv- och mineralnäringen arbetar mer medvetet och strategiskt med jämställdhet än tidigare. Det finns en möjlighet att de samhällsomvandlingar som sker i berörda lokalsamhällen med anledning av gruvverksamhet kan bidra till att existerande genusmönster och brist på jämställdhet i arbetslivet försvinner alltmer, om det också sker ett aktivt förändringsarbete. Ojämställdhet inne i företagen skapar problem för såväl företagen som individerna när det gäller innovation, lärande, utveckling, konkurrenskraft och arbetsmiljö. 41 Andersson, E., (2012): Malmens manliga mysterium. En interaktiv studie om kön och tradition i modernt gruvarbete. Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

113 4.9 Integration Trots att det över tid är arbetskraftsbrist finns samtidigt en arbetskraftsresurs i de som är utan arbete och som nuvarande strukturer inte har förmågan att ta till vara. Ett fundamentalt dilemma är att det till ganska liten del är de arbetslösa som med hjälp av arbetsmarknadsinsatser kan ta de lediga jobben. Arbetsgivarna vill alltmer ha personer som har utbildning från högskolor och universitet. En arbetsmarknad med bristyrken erbjuder potentiellt en möjlighet till integration av utlandsfödda, i synnerhet välutbildade personer. Det är givetvis av flera skäl viktigt att se potentialen i hela befolkningen i förhållande till kompetensförsörjningen, vilket också framhålls i Långtidsutredningen som en av de viktigaste utmaningarna i framtiden. Det bör vara en angelägen uppgift att matcha utländska akademiker, exempelvis ingenjörer och geologer, mot gruvnäringen i s.k. snabbspår, på liknande sätt som sker inom andra branscher. Validering av befintliga kunskaper är då centralt. Det finns idag många som är under etablering i Sverige det kommer sannolikt att bli ännu många fler. Yrkesintroduktionsanställningar är något som kan vara en möjlighet, då regeringen ändrat förordningarna så att även nyanlända och långtidsarbetslösa som är 25 år eller äldre kan omfattas. 46 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

114 5 Slutsatser och rekommendationer I Femlänsgruppen har vi tolkat vårt uppdrag från Regeringen som att vi skulle arbeta med ett framåtsyftande perspektiv, ett länsövergripande perspektiv och ett kompetensplattformsperspektiv. Vi har försökt i arbetet och i denna rapport försökt vara trogna dessa tre premisser. Vi vill i detta avslutande kapitel presentera ett antal slutsatser, utifrån de tidigare kapitlen i rapporten och inte minst kapitel fyra som lyft fram ett antal kritiska frågor kring kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Vi vill också presentera en analysmodell som vi menar har en praktisk tillämpning och kan ge struktur i det nationella och regionala arbetet med kompetensförsörjning och kompetensmatchning. Modellen ger stöd för tanken när man ska sortera olika dimensioner av och framkomna dilemman i arbetet med kompetensförsörjning, för att också avgöra vilka politikområden och aktörer som berörs. I samband med modellen återkommer vi också till den uppdelning i tre kategorier av kompetenser med avseende på gruv- och mineralnäringen som gjordes i kapitel två, nämligen gruvspecifika kompetenser, gruvnära kompetenser och gruvrelaterade kompetenser. De tre kategorierna av kompetenser ger lite mer klarhet kring vad det är för yrken och tjänster vi menar när vi talar om brist på kompetent arbetskraft inom gruv- och mineralsektorn. Sist i kapitlet vill vi lämna några rekommendationer, som vi delar upp i ett nationellt perspektiv respektive ett regionalt perspektiv. Vi vill tydliggöra att emedan arbetet har följt uppdraget och därmed på fokuserat på gruv- och mineralnäringen är vår bedömning att liknande förhållanden och utmaningar råder inom flertalet industrigrenar i Sverige. Rekommendationerna är därför att betrakta som generiska och tillämpbara i en vidare bemärkelse. 5.1 Våra främsta slutsatser Våra slutsatser, och de rekommendationer som följer i slutet av kapitlet, överensstämmer till vissa delar med det som gruvsamordnaren Christina Lugnet kom fram till i sin rapport 2015 angående kompetensförsörjningen. Övriga områden i och aspekter av gruvsamordnarens rapport har vi inte beaktat alls i detta sammanhang. Våra slutsatser överensstämmer också med det som den regionala mineralstrategin för Norrbottens och Västerbottens län från samma år pekar på när det gäller kompetensförsörjningen. Vi har dock tillfört en del nya perspektiv och har också tydligare beaktat den förändring i förutsättningar som skett jämfört med några år tillbaka, då gruv- och mineralnäringen i Sverige var mycket expansiv. För tillfället är Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

115 inte denna industrisektor expansiv i Sverige och inte minst gör det väsentligt lägre världsmarknadspriset på järnmalm att aktiviteten, och efterfrågan på arbetskraft, är lägre än vad prognoserna för några år sedan gav vid handen. Som vi ser de finns det anledning att ta kompetensbehoven inom gruv- och mineralsektorn på största allvar och att utifrån de regionala kompetensplattformarna i de fem länen arbeta aktivt med frågan. Det är flera faktorer som föranleder ett proaktivt förhållningssätt och ett behov att rusta för framtiden. Här ser vi att olika aktörer behöver komma samman i samverkan. Nedan redovisar vi, utifrån några rubriker, våra slutsatser Öka branschens attraktivitet genom en mer nyanserad bild Den kanske svåraste frågan av alla är hur jobben i gruv- och mineralnäringen liksom i industrin i stort kan göras attraktiva för unga människor på väg in i arbetslivet, och för personer mitt uppe i arbetslivet. Här ser vi att det följande är viktigt: Bilden av gruv- och mineralnäringen behöver förändras och bättre spegla den verklighet som präglar näringen idag. Det är en näring med betydande kunskapskrav, högteknologiska system, en bred palett av olika funktioner och professioner, av vilka ganska många dessutom är gångbara i industrin mer generellt. Det är inte som man tror att arbeta i denna bransch och en förlegad bild av branschen behöver ersättas av en ny bild som väcker nyfikenhet och intresse. Vi behöver bättre förstå hur kompetensbehoven och kompetensprofilerna i gruvoch mineralnäringen förändras över tid. Vilka är morgondagens viktigaste kompetenser inom branschen? Hur kommer den teknologiska utvecklingen och andra förändringsprocesser att förändra vilken kompetens som efterfrågas? Genusmedvetenhet och jämställdhet kan göra gruv- och mineralnäringen mer attraktiv för både kvinnor och män och behöver vara integrerade aspekter av arbetet med kompetensförsörjningen. Genom en jämnare könsfördelning och att kvinnor kommer in i en traditionellt mansdominerad bransch tror vi att verksamheterna också blir mer innovativa och effektiva. Genusmedvetenhet och jämställdhet kommer dock inte utan ansträngning. Det behöver finnas metoder för jämställdhetsintegrering. Ett viktigt inslag kan vara att lyfta fram goda exempel från arbetslivet avseende effekter av strategiskt jämställdhetsarbete och jämställdhetsintegrering. Även jämställdhetsarbetet i företag med färre än 25 anställda, som inte omfattas av lagstiftade krav på jämställdhetsplaner, behöver främjas så att dessa företag arbetar målinriktat med jämställdhetsintegrering. 48 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

116 Kompetensbehoven relaterar inte bara till ny teknik, eller till att lära sig bemästra en specifik uppgift. Det handlar också om organisation, ledarskap, värdegrund, mångfald m.m. Företag som profilerar sig som progressiva i sådana frågor framstår som mer attraktiva. Det behöver finnas intressanta karriärvägar i branschen och här behöver även facket vara mer engagerade för att ställa krav på arbetsgivarna. Företagens beställarkompetens när det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning behöver stärkas. Många företag behöver stöd för strategiskt kompetensförsörjning, d.v.s. att ta tillvara, utveckla och styra medarbetarnas och organisationens kompetens för att uppnå verksamhetsmålen. Företagens samspel med det omgivande samhället bidrar till attraktiviteten. Det kan handla om att samverka med olika system, som, utbildning, infrastruktur, kommunikationer, skola, vård och omsorg, bostadsbyggande, bygglov, miljöfrågor m.m Öka intresset för utbildningar som öppnar vägen för jobb i industrin, inklusive inom gruv- och mineralnäringen Detta avsnitt hänger samman med det föregående. De flesta arbeten inom industrin kräver idag utbildning i någon form. Det kan vara allt ifrån ett fullständigt gymnasieprogram till en universitetsexamen. För att unga människor ska välja utbildningar som svarar mot behoven inom industrin behöver förstås de arbeten och de uppgifter man ser framför sig upplevas som intressanta och med utvecklingsmöjligheter. Finns det inte sökande så hjälper det inte i sig att skapa fler utbildningsplatser. Vi ser behov av det följande: Kunskapen om utbildningar som relaterar till gruv- och mineralnäringen behöver öka. Det kan ske genom mer och bättre information om olika utbildningsvägar och de olika yrken som finns. Barns och ungas intresse för utbildning inom denna sektor kan ökas exempelvis genom särskilda satsningar vid teknikparker eller motsvarande. Kunskapen om geologins roll i samhället behöver öka och branschen behöver synliggöras bättre. Här har SGU genom sitt regeringsuppdrag lämnat flera viktiga bidrag. Fler yrkesinriktade universitetsutbildningar med profil mot gruv- och mineralnäringen kan skapas med stöd av ökad samverkan mellan kommuner, näringsliv och universitet. Det sjunkande intresset för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen behöver lyftas fram i ljuset och diskuteras. Det finns behov av översyn av Yrkeshögskolans förordning. Det gäller frågan om kontinuitet och återkommande utbildningar, som bl.a. påverkas av de Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

117 bemyndiganderamar som Myndigheten för yrkeshögskolan har. Möjligen behöver dessa förändras för att mer långsiktigt kunna tillgodose utbildningsbehoven. Det finns behov av att närmare undersöka möjligheterna för arbetsmarknadsutbildning, yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning och lärlingsutbildning för vuxna med inriktning mot gruv- och mineralnäringen. Gruv- och mineralnäringens kompetensbehov behöver ses i samband med ett mer generellt kompetensbehov inom industrin och utbildningssystemet behöver kraftsamla för att möta industrins behov bättre Sök nya sätt att organisera för och finansiera praktik/lärande i arbetslivet Det är högst otillfredsställande om det å ena sidan finns rekryteringsbehov hos företag inom gruv- och mineralnäringen och å andra sidan är svårt att få företagen som har rekryteringsbehoven att ställa praktikplatser och handledning till förfogande. Nya mått och steg behöver då tas för att lösa upp eventuella knutar. Som vi redan varit inne på behövs ett mer långsiktigt tänkande, både hos företagen och inom utbildningssystemet. Det är inte rimligt att konjunkturen så starkt bestämmer aktivitetsnivån på utbildning och praktik, för då riskerar vi att alltid komma fel i förhållande till de behov som uppkommer. Några tankar på området är de följande: Yrkeshögskoleutbildningar är utformade så att del av tiden är förlagd i form av praktik, s.k. Lärande i arbete (LIA). Inom gruv- och mineralnäringen är det svårt att få till stånd nödvändiga praktikplatser. Möjligen behöver reglerna kring LIA göras mer flexibla. Det finns idag andra metoder att tillhandahålla praktik. Ett försök pågår sedan en tid vid Utbildningscentrum Gruvorten i Garpenberg där man hyrt in simulatorer som delvis kan ersätta LIA-platser. Det fungerar bra men det blir en högre kostnad för utbildningsplatserna. Därför behöver man se över Myndigheten för yrkeshögskolans förordning och vilka kostnader som godkänns där det finns andra alternativ än gängse LIA-platser. Undersök förutsättningar för lärlingsutbildningar på främst gymnasial nivå, och både på gymnasieskolan (16-19-åringar) och inom vuxenutbildningen (ålder 20+). Huvuddelen av utbildningen bör vara arbetsplatsförlagd och anpassad till arbetsplatsens behov Utveckla två utbildningsnoder i Sverige Som framgått finns redan idag i viss mening två utbildningsnoder i Sverige med koppling till gruv- och mineralnäringen. En nordlig i anslutning till Luleå tekniska universitet, Yrkeshögskola Norrbotten, som drivs av Lapplands kommunalförbund, samt LKAB-gymnasiet i Kiruna och Gällivare. En sydlig i Bergslagen där 50 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

118 Utbildningscentrum Gruvorten kan ses som den primära aktören men där även Bergsskolan i Filipstad och andra akademiska miljöer i eller utanför regionen bör räknas in, liksom Bergskraft Bergslagen AB. Det finns en stor potential att utveckla dessa två noder för att stärka utvecklingen inom gruv- och mineralnäringen och samhällsutvecklingen inte minst i de berörda regionerna. Vi vill under denna rubrik särskilt nämna följande: Utbildning behöver ske i de regioner som gruvindustrin finns och där etableringar sker. Det för potentiellt med sig flera positiva effekter för regionerna. En kritisk massa uppstår, med högre kompetens och möjligheter för att utbilda sig och sedan få ett arbetsliv i den egna regionen. Utbildningsnoderna kan möta branschens behov i en vid mening. Det kan handla om miljöteknik, digitala arkivdata, tillståndsprocesser, infrastruktur m.m. och behöver inte begränsas till de kategorier av utbildningar och kompetenser som nämnts i denna rapport. Noderna kan ses som kunskapsnoder lika mycket som utbildningsnoder. Idag förekommer gruvbrytning främst i Norrbotten, Västerbotten och Bergslagen men prospektering pågår över stora delar av landet. De två utbildningsnoderna har stora möjligheter till samverkan inbördes och till att koordinera samverkan och utbyte i en betydligt vidare krets av aktörer. Viktiga aktörer som bör nämnas i detta sammanhang är SGU, SveMin och Georange. Vidare givetvis utbildningsanordnare, högskolor, universitet, företag, kommuner, regioner, myndigheter Skapa politisk samling med längre tidshorisont Som framgått av kapitel tre är kompetensförsörjning generellt sett ett komplext område att arbeta med, som präglas såväl av flernivåstyre som av tvärsektoriellt arbete. Frågorna om kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen är, som vi upplever det, extra svåra att hantera och skälen till detta har redovisats inte minst i kapitel fyra. Den radikalt försämrade konjunkturen för gruv- och mineralnäringen, som kom ungefär samtidigt som Femlänsgruppen påbörjade sitt uppdrag, har gjort uppdraget svårt. Förutsättningarna och behoven ser ganska annorlunda ut idag, när rapporten ska redovisas, jämfört med när gruvsamordnaren påbörjade sitt samordningsuppdrag och de olika deluppdragen lades ut. Vi har redan nämnt att vi ser det som angeläget att frågorna om kompetensförsörjningen till gruv- och mineralnäringen fortsatt hålls aktuella och att det finns stora utmaningar att ta tag i nationellt och regionalt. Det behövs, som vi ser det, mer av politisk samling kring frågorna och mer långsiktiga förutsättningar för att på ett effektivt sätt angripa de utmaningar som behandlat i rapporten. Vi vill peka på det följande: Om man ska åstadkomma strukturella förändringar behövs blocköverskridande politiska beslut och överenskommelser som ligger fast under längre tid. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

119 Progressionen från en nationell strategi till en annan liksom samspelet mellan olika nationella strategier behöver tydliggöras så att inte frågorna om kompetensförsörjningen till gruv- och mineralnäringen hamnar i ett vakuum. Detta handlar också om villkoren för kompetensplattformarnas arbete. Om kompetensplattformarna ska vara verkningsfulla i förhållande till kompetensbehoven inom gruv- och mineralnäringen behövs en tydligare politisk viljeinriktning som tar sig uttryck i relevanta riktade satsningar inom utbildningsoch arbetsmarknadspolitiken. Det kan också handla om att undanröja identifierade hinder för innovativa lösningar, exempelvis när det gäller den förordning som styr Myndigheten för yrkeshögskolan. 5.2 En analysmodell Analysmodellen nedan ger stöd för en flerdimensionell analys och visar fyra olika fält som påverkar matchningen mellan utbud av och efterfrågan på kompetens. Tillgång till och utbud av arbetskraft styrs inte minst av befolkningsutveckling och befolkningens åldersstruktur. Arbetskraftens krav och vad de efterfrågar handlar om individers val av utbildning, som har stor betydelse för arbete och karriär. Tillgång till och utbud av utbildning, med kvalitet och kvantitet, har stor betydelse för matchningen. Arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågar i form av kompetens har ökat och allt fler arbeten kräver formell utbildning. De fyra fälten i modellen ger olika perspektiv på vad som skapar och utgör en fungerande matchning. Modellen gör det lättare att förstå och strukturera olika beroendeförhållanden i matchningsfrågan och fungerar som ett verktyg för att tydliggöra behovet av insatser och visa vem eller vilka som kan ansvara för insatserna. Modellen ger ett ramverk för att svara på frågorna: Vad är problemet? Vilka är lösningarna? Utmaningar kan sedan analyseras och insatser tydliggöras med stöd av omvärldsbevakning och kunskapsunderlag, information, kommunikation och mötesplatser. En viktig poäng med modellen är att den påvisar att det inte räcker bara med att öka utbildningsutbudet för att lösa matchningsproblemet. Även de andra fälten i modellen har stor betydelse. Vi vill rekommendera modellen, både mer generellt men också i förhållande till kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. 52 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

120 Figur 2: En modell för bättre matchning mellan utbud och efterfrågan 42. I det nordvästra fältet Tillgång till och utbud av arbetskraft är följande särskilt relevant: Den regionala arbetsmarknadsregionen: Är den geografiskt bestämd? Finns det flera? Finns det funktionella arbetsmarknadsregioner? Särskilt attraktiva platser och miljöer i regionen Tillgänglighet och kommunikationer Hur många och vilka finns i studier, i arbete, eller har ännu inte etablerat sig? I det nordöstra fältet Arbetskraftens krav och vad de efterfrågar är följande särskilt relevant: Information och kunskap om utbildning och arbetsmarknad Kritiskt förhållningssätt eget ansvar Livslångt lärande I det sydöstra fältet Tillgång till och utbud av utbildning är följande särskilt relevant: Kvalitet på utbildningar Effektivitet i utbildningssystemet Dimensionering av utbildningar 42 Figuren har sin grund i Näringsdepartementet (2002): Kompetensförsörjning på arbetsmarknaden. Strategiska utvecklingstendenser. Ds 2002:47. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

121 Ett utbud som motsvarar efterfrågan Tillgänglighet till utbildningar Validering av befintlig kompetens I det sydvästra fältet Arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågar är följande särskilt relevant: Beställarkompetens Strategisk kompetensförsörjning Attraktiva arbetsgivare Validering av befintlig kompetens Samverkan Vi har i rapporten diskuterat ett antal förhållanden som gör att frågorna om kompetensförsörjning till gruv- och mineralnäringen är komplexa. Matchningen handlar inte bara om vilka utbildningar som finns (och i vilken omfattning) och vilka kompetenser som efterfrågas av arbetsgivarna (och i vilken omfattning). Man behöver väga in frågor om attraktivitet, kvalitet, preferenser, beställarkompetens, eget ansvar m.m. Sedan blir det givetvis viktigt att fråga sig hur olika variabler i de olika fälten kan förändras och vem/vilka det primärt är som kan åstadkomma förändringen. Ett exempel kan vara att det är svårt att i den egna regionen rekrytera kompetent arbetskraft till lediga industrijobb, exempelvis inom gruv- och mineralnäringen. Det finns inga kvalificerade sökande att tillgå. I det nordvästra fältet väcker vi frågor om hur arbetsmarknadsregionen ser ut, hur det står till med kommunikationer och pendlingsmöjligheter, om det finns attraktiva boenden m.m. Men det kan också handla om det nordöstra fältet. Vi kanske är för dåliga på att påverka människors föreställningar, övertyga om vilka möjligheter som står till buds och hur attraktiv regionen är. Eller, som ett annat exempel, om man konstaterar att ett stort problem i ett framtidsscenario är att industrin kommer att ha svårigheter att rekrytera kompetent, välutbildad personal, därför att alldeles för få ungdomar väljer yrkesinriktade utbildningar. Vad handlar detta om? Vilka aktörer kan göra något åt saken? I det exemplet är vi i det i det nordöstra fältet, som handlar om arbetskraftens krav och vad de efterfrågar. Om det är i detta fält som de största utmaningarna ligger så hjälper det inte att ensidigt öka antalet utbildningsplatser. Däremot kan det vara relevant att blicka mot det sydvästra fältet, som handlar om arbetsgivarnas krav och vad de efterfrågar. Detta berör bl.a. frågor om yrkens och branschers attraktivitet. Eller, som ytterligare ett exempel, om vi konstaterar att utbildningssystemet inte reagerar tillräckligt snabbt på förändrade förutsättningar i marknaden och kommer fel i tiden med olika satsningar. I det fallet är det främst de två södra fälten i modellen 54 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

122 det handlar om. Kan företag och offentlig sektor bli bättre beställare med större framsyn? Kan utbildningssystemets aktörer korta ner sina ledtider? Kan den nationella politiken skapa bättre förutsättningar för utbildningsaktörer att arbeta mer flexibelt? När det gäller kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen menar vi att analysmodellen med fördel kan kombineras med de tre kategorierna av kompetenser som förekommer i och kring gruv- och mineralnäringen. Det gäller: Gruvspecifika kompetenser, exempelvis bergarbetare, ingenjörer, byggnadsarbetare, geologer, frontarbetare, borrare, lastare. Gruvnära kompetenser, exempelvis underhållstekniker, mekaniker, elektriker, svetsare, automationstekniker, maskinförare. Gruvrelaterade kompetenser, exempelvis miljöhandläggare, konsulter inom olika specialiteter, jurister, revisorer. De gruvspecifika kompetenserna finns ofta i gruvföretagens organisation, medan de gruvnära och de gruvrelaterade kompetenserna ofta finns utanför. Inom branschen finns således många olika kompetenser, som också ger olika signaler när det gäller igenkännande och attraktivitet. Utvecklingen mot en allt högre grav av automation och digitalisering förändrar över tid kunskapsprofiler och kvalifikationskrav på medarbetarna. När många arbetsmoment genomförs av robotar har vi kommit ganska långt bort från en stereotyp bild av en gruvarbetare som i pannlampans sken manuellt står och borrar in i bergväggen. Det kan också vara så att när gruvföretagen har lite sämre tider så är efterfrågan på vissa av de gruvspecifika kompetenserna svag, medan vissa av de gruvspecifika kompetenserna fortfarande är en bristvara. Flera av de gruvnära och gruvrelaterade kompetenserna kan mycket väl vara starkt efterfrågade på olika håll inom industrin. Om man diskuterar kompetens- och rekryteringsbehov inom gruv- och mineralnäringen behöver man således göra det utifrån ett lite finare raster och man behöver sätta det i samband med rekryteringsbehoven inom industrin i stort. En viktig fråga som redan berörts gäller svårigheterna att ordna med praktikplatser och LIA. Om vi tar utbildning för att bli bergarbetare, som ju är en gruvspecifik kompetens, så kräver det givetvis praktik och LIA. Här är det igen relationen mellan det sydvästra fältet och det sydöstra fältet i figuren som är viktigast. Arbetsgivarna vill givetvis anställa personer som har den aktuella utbildningen, inklusive den praktik och LIA som ingår i utbildningen. Samtidigt har arbetsgivarna många gånger svårt att ställa upp med de nödvändiga praktik- och LIA-platserna. Utbildningssystemet behöver i en innovativ samverkan hitta lösningar på problemet, så att ett låst läge kan undvikas. Vilka behöver mobiliseras för att finna en innovativ Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

123 lösning? Kan nationella medel kanaliseras för att möjliggöra praktik i någon annan form? 5.3 Några rekommendationer för det fortsatta arbetet Vi vill avslutningsvis lämna några kortfattade rekommendationer för det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning för gruv- och mineralnäringen. Vi har delat upp rekommendationerna i ett nationellt respektive ett regionalt perspektiv. Rekommendationerna innebär inte något nytt i förhållande till vad som redan angetts i avsnitt 5.1, utan sammanfattar det vi ser som det allra viktigaste. Som redan framgått menar vi att rekommendationerna är att betrakta som generiska och tillämpbara in en mycket vidare bemärkelse än bara i förhållande till gruv- och mineralnäringen I ett nationellt perspektiv Jobben i gruv- och mineralnäringen, liksom i industrin i stort, behöver med olika medel göras attraktiva för unga människor på väg in i arbetslivet, så att utbildningsplatser fylls och rekryteringsbasen blir större. Vi tror att en förlegad bild av vad det innebär att vara en bergarbetare eller överhuvudtaget att arbeta i branschen hänger kvar. Här behöver en bättre samverkan ske på nationell basis, för att förändra bilden och väcka intresse. Denna samverkan behöver inkludera flera olika politikområden, arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet. Det räcker inte med att bara arbeta med utbildningssystemet, även om det i sig är viktigt att förbättra utbudet av relevanta utbildningar och marknadsföra dessa. Yrkeshögskolans förordning behöver ses över med avseende på möjligheter till mer långsiktig och kontinuerlig finansiering av utbildningar för att möta behov inom gruv- och mineralnäringen. Vidare för att skapa mer flexibilitet i praktik/lia och i finansiering av handledning. Det är olyckligt om utbildningar inte kommer till stånd för att det inte går att få fram praktikplatser på företagen. Ett alternativ kan vara att inom arbetsmarknads- eller utbildningspolitiken skapa någon ny nationell modell för finansiering av handledare. Att branschen just nu inte är expansiv bör inte lägga sordin på en strävan att hitta ett system för kompetensförsörjningen som både är flexibelt och hållbart. Det behövs en bred politisk samling som kan ge stabila förutsättningar över längre tid när det gäller kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Arbetet med de regionala kompetensplattformarna hämmas av osäkerhet och förändrade förutsättningar. Det behöver finnas en tydlig progression från en nationell strategi till en annan, från ett uppdrag till ett annat. Detta berör även förutsättningarna för att stärka de kunskaps- eller utbildningsnoder som kort beskrivits i denna rapport. 56 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

124 5.3.2 I ett regionalt perspektiv De regionala kompetensplattformarna behöver arbeta utifrån flera perspektiv samtidigt, så som modellen i avsnitt 5.2 beskriver. Matchningsproblematiken är mångdimensionell och går inte att reducera till en fråga om att kalibrera utbildningssystemet enbart. Kompetensplattformarna kan fungera som intermediära organisationer som kopplar samman olika aktörer och resurser och skapar mervärden. Detta ligger också i linje med Regeringens nationella strategi för regional tillväxt och attraktionskraft Kunskapen både om gruv- och mineralnäringen och om utbildningar som relaterar till denna näring behöver öka. Det kan ske genom mer och bättre information om olika utbildningsvägar och de olika yrken som finns. Här kan de regionala kompetensplattformarna fylla en viktig funktion. Detta handlar inte minst om barns och ungas intresse, som exempelvis kan stimuleras genom särskilda tematiska satsningar på teknik och geologi. Kompetensbehoven inom näringen relaterar inte bara till ny teknik, geologi, byggnation etc. utan handlar också om organisation, ledarskap, värdegrund, mångfald m.fl. mjukare frågor. Företag som profilerar sig som progressiva i sådana frågor framstår som mer attraktiva och de regionala kompetensplattformarna kan skapa forum för dialog och kunskapsbildning. Här bedömer vi att det finns utrymme för de satsningar på kunskapslyft industri som utgör ett av fokusområdena i Nyindustrialiseringsstrategin. Genusmedvetenhet och jämställdhet är framgångsfaktorer för näringen och inte något som man pliktskyldigast måste lära sig mer om. Det krävs ett aktivt arbete med utvecklade metoder för jämställdhetsintegrering. De regionala kompetensplattformarna kan fungera som katalysatorer tillhandahålla stödjande forum. Ett viktigt inslag kan vara att lyfta fram goda exempel från arbetslivet på strategiskt jämställdhetsarbete. Ett angeläget utvecklingsområde för de regionala kompetensplattformarna gäller företagens beställarkompetens när det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Många företag behöver stöd för strategiskt kompetensförsörjning, d.v.s. att ta tillvara, utveckla och styra medarbetarnas och organisationens kompetens för att uppnå verksamhetsmålen. Det är en styrka om utbildning kan ske i de regioner som gruvindustrin finns och om det finns stödjande aktörer och kunskapsmiljöer i en rimlig geografisk närhet. De två kunskaps- eller utbildningsnoder som finns, och som vi kort beskrivit, behöver stärkas och tydligt inlemmas i de regionala utvecklingsstrategierna. Här har de regionala kompetensplattformarna en viktig roll. Detta berör också frågan om hur företagen inom gruv- och mineralnäringen på bästa sätt kan samspela med det omgivande samhället i olika frågor som exempelvis utbildning, infrastruktur, kommunikationer, miljö, skola, vård och omsorg, bostadsbyggande m.m. Även här ser vi en tydlig koppling till Regeringens ambition uttryckt i Nyindustrialiseringsstrategin. Region Örebro län Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: (58)

125 Bilaga Bilaga 1: Regeringsbeslut om uppdrag respektive erbjudande att utarbeta strategier för att möta kompetensförsörjningsbehovet inom gruvnäringen. 58 (58) Långsiktig kompetensförsörjning inom gruv- och mineralnäringen Datum: Region Örebro län

126

127

128

129

130

131

132

133 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Monika Jönsson Datum Direktionen Diarienummer RD 2016/83 Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta förslaget till en regional agenda för forskning och innovation Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Bakgrund Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort engagemang från entreprenörer som vågat ta risker för att skapa nya möjligheter, att utvecklat och organiserat nätverk samt att sett möjligheter istället för problem. Förutsättningarna för näringslivet förändras ständigt och tillgången på kunskap blir allt viktigare. Nya idéer och affärer uppstår i möten mellan olika personer företag, offentliga aktörer och enskilda individer. Det handlar om att vara öppen och kombinera kunskap från olika håll för att finna nya sätt att lösa problem och genomföra uppdrag, skapa värden och förenkla för kunder och medborgare. Numera påverkar händelser runt om i världen oss här i Dalarna i allt större grad. För att fortsätta vara framgångsrika behöver vi öka förmågan till att skapa nya och fler värden värden, där kunskap är den kritiska faktorn för tillväxt. Kunskap skapar idéer som leder till innovationer till nytta för människor och samhällen. I denna agenda vill vi stärka entreprenörskapet och utveckla ett arbetssätt som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Det innebär en kraftsamling av regionala aktörer som var för sig och tillsammans utvecklar de funktioner som bidrar till att stärka regionens företagsklimat. Ett klimat som bygger på öppenhet, tolerans och leder till en mångfald av människor, idéer, verksamheter och företag. Detta förutsätter kompetent arbetskraft, dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer, förmåga till

134 2(2) nyskapande, internationella nätverk, faktisk förmåga till kommersialisering och inte minst fysiskt kapital. Ärendet Dalastrategin 2020, som antogs , är ett renodlat strategidokument som anger utmaningar, mål och vägval för länets tillväxtarbete, men går inte in på det konkreta genomförandet. Detaljerade mål och insatser beskrivs i underliggande handlingsprogram och verksamhetsplaner. Dalastrategin blir ett underlag för överenskommelser och avtal gällande de olika operativa programmen. Den skall vara vägledande och normgivande för och ställa krav på programmen så att de harmoniserar mot angivna mål och vägval för en hållbar regional utveckling. Dalastrategin är med andra ord den gemensamma plattformen för alla genomförandeprogram av större regional betydelse. Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna motsvarar ett underliggande handlingsprogram som ska stödja insatser riktade till entreprenörer och företag i Dalarna. På motsvarande sätt antogs det strategiska dokumentet Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering i Dalarna av Region Dalalarnas Direktion i december Beslutsunderlag Förslaget till en regional agenda för stärkt entreprenörskap Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Monika Jönsson Näringslivsutveckling Hans Pontusson Enhetschef Tillväxt Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Högskolan Dalarna Länsstyrelsen Dalarna Landstinget i Dalarna Övriga utvecklingsaktörer i länet, enligt särskild sändlista Central Sweden Näringsdepartementet Vinnova Tillväxtverket

135

136 Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort engagemang från entreprenörer som vågat ta risker för att skapa nya möjligheter, att utvecklat och organiserat nätverk samt att sett möjligheter istället för problem. Förutsättningarna för näringslivet förändras ständigt och tillgången på kunskap blir allt viktigare. Nya idéer och affärer uppstår i möten mellan olika personer företag, offentliga aktörer och enskilda individer. Det handlar om att vara öppen och kombinera kunskap från olika håll för att finna nya sätt att lösa problem och genomföra uppdrag, skapa värden och förenkla för kunder och medborgare. Numera påverkar händelser runt om i världen oss här i Dalarna i allt större grad. För att fortsätta vara framgångsrika behöver vi öka förmågan till att skapa nya och fler värden värden, där kunskap är den kritiska faktorn för tillväxt. Kunskap skapar idéer som leder till innovationer till nytta för människor och samhällen. I denna agenda vill vi stärka entreprenörskapet och utveckla ett arbetssätt som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Det innebär en kraftsamling av regionala aktörer som var för sig och tillsammans utvecklar de funktioner som bidrar till att stärka regionens företagsklimat. Ett klimat som bygger på öppenhet, tolerans och leder till en mångfald av människor, idéer, verksamheter och företag. Detta förutsätter kompetent arbetskraft, dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer, förmåga till nyskapande, internationella nätverk, faktisk förmåga till kommersialisering och inte minst fysiskt kapital. Leif Nilsson, ordförande för Region Dalarna

137 Dynamiska kunskapsregioner Allt mer betonas kunskap och ett gott innovationsklimat som betydelsefulla faktorerna för långsiktig ekonomisk tillväxt. Man utgår från att kunskap byggs upp på platser som länkas ihop med andra platser i världen. Samarbeten mellan företag, lärosäten och samhällsfunktioner bygger upp dynamiska regioner där kunskapsflöden bidrar till näringslivets förnyelse. Entreprenörer driver på innovation och skapar förnyelse som bygger på regionens unika förutsättningar. Utifrån specifika produktionsförhållanden, tillgång på kunskap och kompetens samt den tekniska och ekonomiska utvecklingen förväntas värdestrukturer växa fram som tar tillvara människors förmåga till skapande och kreativitet. Utvecklingen förstärks i en miljö som präglas av öppenhet, tolerans, jämställdhet och värdeskapande som bygger på hållbara utvecklingsideal. Företag, lokala och regionala främjare bygger upp ett företagsklimat som ger lika villkor för kvinnor, utlandsfödda personer och ungdomar. På så sätt möjliggörs en mångfald av entreprenörer skapa värden i Dalarna. Denna agenda uppmanar till att mobilisera för att skapa förutsättningar för ett gynnsamt företagsklimat för en mångfald av entreprenörer. En del i det arbetet är att skapa attraktiva miljöer där entreprenörer möts, erfarenheter utbyts och lärande sker om internationella samarbeten och förändringar som sker i en global ekonomi. En annan del är att samordna företagsfrämjare som utvecklar erbjudanden till företag och entreprenörer. De samlade insatserna ska leda till ett gynnsamt företagsklimat. Denna agenda uppmanar till en regional mobilisering som ska skapa förutsättningar för ett gynnsamt företagsklimat för en mångfald av entreprenörer. En del i det arbetet är att skapa attraktiva miljöer där entreprenörer möts, erfarenheter utbyts och lärande sker om internationella samarbeten och förändringar som sker i en global ekonomi. En annan del är att samordna företagsfrämjare som tillsammans med ett regionalt ledarskap utvecklar erbjudanden till företag och entreprenörer. Entreprenörskap Människor har kunskap, kompetens och färdigheter, vilket bidrar till innovation och nya lösningar. Dessa förmågor kan omsättas genom att bli företagare, ledare, medarbetare, användare och medborgare. Entreprenörskap handlar då om förmågan att identifiera möjligheter och skapa eller samordna resurser för att omsätta dessa i värdeskapande verksamheter Innovationer har numera en bredare betydelse än tidigare. Innovationer är inte enbart bara uppfinningar, utan står för något är nytt för organisationen, nytt för marknaden eller nytt för en bransch. Det kan också vara något som är nytt för hela världen. Idéer till innovationer kan födas överallt. Genom att öppna miljöer för entreprenörers förmåga att ta tillvara idéer, kan lösningar skapas på uttalade behov och samhällsutmaningar. Här finns en koppling till Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering som ansluter sig till att innovationer som handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé. Värdet som skapas kan ta många former ekonomiska, sociala eller miljömässiga värden. Vi vill stimuleras till att innovationer på ett bättre sätt än tidigare sker i samverkan mellan företag, i nätverk och kluster samt i miljöer där människor möts. Innovationer kan ligga till grund för nya företag, men också att förbättringar sker i befintliga företag och verksamheter. Här krävs öppna och inkluderande innovationsprocesser för att utveckla nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt som kommer till nytta och får spridning.

138 Dalastrategin 2020 och Landsbygdspolitiskt program I Dalastrategin 2020 understryks att en positiv utveckling i Dalarna förutsätter ett samspel mellan insatser på den internationella, nationella, regionala och lokala nivån. Dalastrategin är den regionala länken i en logisk kedja från lokala strategier till nationella och europeiska strategier och är därmed det främsta strategiska dokumentet för tillväxtarbetet i Dalarna. Dalastrategin tar utgångspunkt i visionen - Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och känna sig välkomna. Att utveckla entreprenörskapet i länet relateras till målbilder som leder till att Dalarna: är en region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap är landets bästa region för unga där ungas drivkrafttas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet har ett näringsliv som står stark i nationell och internationell konkurrens är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och i omvärlden är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att omvandla energi- och klimatproblematiken till utveckling och tillväxt kännetecknas av ett tydligt regionalt ledarskap och av en förmåga att samla alla krafter för en positiv utveckling av regionen Visionen och målbilderna för den uttrycker ett politiskt och idémässigt ställningstagande för Dalarnas framtid. Ytterst handlar det om att länet skall erbjuda ett gott liv för oss som bor och verkar här. Vad detta innebär och vilka mål och vägval som kan sättas kan ges olika tolkningar byggda på olika värderingar. Det är just tankar om detta som Dalastrategin vill ge näring åt. Dalastrategin ligger i linje med inriktningen i EUs ambition om att stärka det regionala innovationsarbetet för att lösa framtida samhällsutmaningar och framtida tillväxt. Europa 2020 strategin är inriktad på Smart tillväxt för alla. Smart, genom investeringar i utbildning, digitalisering forskning och innovation; Hållbart, med en bestämd inriktning på en koloxidsnål ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv samt Inkluderande, med ett starkt fokus på att skapa jobb och bekämpa fattigdom. De europeiska utvecklings- och forskningsmedlen kommer också att bygga på dessa ambitioner liksom den svenska nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Här vill vi att Dalarna ska mobiliserar för tillväxt och ett bra företags-och innovationsklimat som gynnar ett kunskapsbaserat företagande, insatser för att nyttiggöra forskning och att nya idéer förädlas till innovationer. Denna agenda för stärkt entreprenörskap är en vidareutveckling av Dalastrategin 2020 som genom denna avsiktsförklaring, bilagda handlingsplan och en fördjupad rapport uppmanar till att mobilisera för tillväxt genom att lyfta fram entreprenörskapet och ett att stärka företagsklimatet i regionen. Den strategiska idén är att Entreprenören får ett nyfiket bemötande och ett klimat redo för förändring Målet är att utveckla ett arbetssätt som bygger på insatsområden i Dalastrategin 2020s vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga och Region Dalarnas Landsbygdspolitiska program i vägvalet Differentierat näringsliv. Här ligger följande insatsområden till grund för arbetet som ska

139 att stärka befintliga tillväxtområden och utveckla nya, vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag, stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap samt än mer stärka entreprenörskapet och nyföretagandet inom nya tillväxtområden, skapa och utveckla goda möjligheter för de företag som redan idag finns på landsbygden. Handlingsplan Agendan består också av en handlingsplan som syftar till att samordna insatser och stärka det regionala företagsklimatet. Handlingsplanen fokuserar på företagsfrämjare i Dalarna som har entreprenören i fokus samt partnerskapet för Innovation och Entreprenörskap som ger goda förutsättningar för entreprenörer i Dalarna. Smarta mål lägger grunden för insatser som ska resultera i att utveckla ett väl fungerande samarbete mellan företagsfrämjare och ett partnerskap som ger goda förutsättningar för entreprenörer i Dalarna, se bilaga. Roller och ansvar Denna agenda är framtagen av Dalarnas Entreprenörskapsråd som utgörs av de företagsfrämjare som på olika sätt stödjer entreprenörer och företagare. I Innovationsrådet ingår representanter från Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, Landstinget i Dalarna och Region Dalarna samt företagsfrämjare som på olika sätt bidrar till att stärka entreprenören. Gemensamt för aktörerna är att de arbetar för ett gott företagsklimat i Dalarna. Ett resultat är att Dalarnas företagsfrämjare ska utveckla ett bra samarbete som har entreprenören i fokus. Det innebär att entreprenörer och företag ska erbjudas olika former av stöd för att starta, driva och utveckla företag genom olika insatser för affärsutveckling. Det finns också ett behov av specifika insatser för energi- och miljölösningar, digitalisering och internationalisering. Företagsfrämjare ska också ha riktade insatser för att fler grupper ska inkluderas, såsom kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det är också viktigt med i olika dialoger bygga upp kunskap om entreprenörskap näraliggande frågor tillsammans med forskare och andra kunskapsnoder. Ett resultat är också att ett partnerskap i Dalarna ger goda förutsättningar för entreprenörer i Dalarna. Ledarskapet förväntas vara involverade och engagerade i regionala entreprenörskapsfrågor, röja hinder för arbetet och att lyfta fram framgångar som görs som stärker företagsklimatet. Lärande och utvärdering För att nå framgång i detta arbete måste kompetenser samlas, insatser samordnas och involveras i ett regionalt lärande. Det finns en stor kunskap om entreprenörskap i Dalarna och det är viktigt att dela den med varandra och fylla på med relevant forskning andra kunskapskällor. Handlingsplanen ska vara ett arbetsdokument som ligger till grund för att följa upp vad som görs men ligger också till grund för utvärderingar. Agendan blir på så sätt en konkretisering av Dalastrategin 2020 som utifrån de valda målbilderna inom ramen för vägvalet Innovativa miljöer och Entreprenörskap. Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna består av denna avsiktsförklaring, en handlingsplan samt en fördjupad rapport om entreprenörskapet i Dalarna.

140 Handlingsplan 2016 Bilaga

141 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Monika Jönsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2016/73 Prioriterade inriktningar för Jämställd Regional Tillväxt Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta följande inriktning för arbetet med Jämställd Regional Tillväxt Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. 2. Prioritering 2 Att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Sammanfattning av ärendet Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Region Dalarna ska genom en Nuläges och Behovsanalys för att ta fram prioriteringar som blir styrande för arbetet. Det finns fyra utpekade prioriteringarna utgår från regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. 2. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. 3. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande 4. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen

142 2(3) En nuläges- och behovsanalysen är under framtagande och ska skickas in till Tillväxtverket senast den 22 juni Det slutgiltiga underlaget kommer inte att kunna behandlas av direktionen, förutom de två prioriteringarna som föreslås här. Prioriteringarna, som baseras på regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft ska; Vara styrande för arbete med jämställd regional tillväxt Förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Medlen ska vara en hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel, dvs genus ska korsas med andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, ålder, etc Det betyder för Dalarnas del att genus (kvinnor o män), etnicitet och ålder ska stärka tillväxtarbetet i regionen enligt Mobilisera för Tillväxt- agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. Dalarna ska vara en attraktiv region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap 1. Det första SMARTA 2 målet för det regionala ledarskapet är att under året 2015 bygga upp ett intresse, engagemang och handlingskraft för jämställd tillväxt utifrån en normkritisk värdegrund med fokus på kvinnor, utlandsfödda och unga. Det ska vara tydligt i strategiska dokument och handlingsplaner. Det andra SMARTA målet är att regionens utvecklingsresurser ska år 2018 fördelas lika mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga ska premieras. Prioritering 2 Att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Vi har en god bas att bygga vidare på där kunskap om kvinnor och mäns olika förutsättningar synliggjorts. Det är viktigt att fortsätta det arbetet utifrån: Förståelse av begreppen genus, etnicitet och ålder och de diskriminerande processer som underbygger de rådande skillnaderna. Genuskodade branscher är grunden i innovationsarbetet och öppna upp företagsfrämjare för kvinnor, utlandsfödda och unga. Regionala kontrakt som ger olika förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga att leva och verka beroende på vart man bor i Dalarna. 1 En målbild i Dalastrategin SMARTA mål = Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbundet och Accepterat.

143 3(3) Det tredje SMARTA målet är att kartlägga och bygga kunskap om regionala förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga. Arbeta utifrån kunskap om jämställdhet och mångfald (fakta, analys och metoder) Lyfta fram förebilder, motverka stereotyper och kommunicera på lika villkor Följa upp fördelningen av regionens utvecklingsresurser mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga premieras. Beslutsunderlag Bilaga Prioriteringar för Jämställd regional tillväxt i Dalarna Monika Jönsson Näringslivsutveckling Hans Pontusson Enhetschef Tillväxt Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Länsstyrelsen Dalarna

144 Monika Jönsson Region Dalarna Bilaga Prioriteringar för Jämställd regional tillväxt i Dalarna Bakgrund Idag går merparten av den statliga finansieringen till branscher som domineras av män. Lika villkor och jämställdhet både privat och offentligt diskuteras men det saknas trots det bland annat könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade styrdokument och utvecklingsstrategier hos utvecklingsaktörer på regional och nationell nivå. Företagande och främjande av företag är också präglat av föreställningar och normer kring vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Normer kring företagandet gör att vissa grupper kan uppfattas som avvikande. Det bidrar till att bland annat kvinnor, kvinnor och män med utländsk bakgrund och unga kvinnor och män, i större utsträckning riskerar att möta hinder när de söker stöd, rådgivning eller finansiering. När statliga och regionala resurser fördelas ensidigt och når vissa grupper möter hinder i större utsträckning än andra, används inte alla människors innovationskraft och fulla potential på ett effektivt sätt. Förnyelse i organisationer, företag, näringsliv och förvaltning hämmas. Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Jämställd regional tillväxt ska utgå från fyra prioriteringar i regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , nämligen: 1.Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. 2.Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. 3.Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande 4.Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen Nuläges och behovsanalys Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt genom samordning, stöd och lärande riktat till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Tillväxtverket har i sin sida gett Sweco uppdraget att vara ett metodstöd för regionerna i framtagandet av nuläges och behovsanalysen. Ett antal tjänstemän från Region Dalarna och sakkunnig i Jämställdhet från Länsstyrelsen lade grunden för förslaget av prioriteringar under en workshop den 3 maj 2016 under ledning av två konsulter från Sweco.

145 Vi inledde dagen med att Peter Möller redovisade en statistisk sammanställning av förutsättningar för kvinnor och män, etnicitet och ålder i Dalarna. Därefter summerade vi det arbete som gjorts och görs i Dalarna. Några av det synpunkter som kom fram var att: Genus kodade branscher är vi bra på och inte att enbart titta på män och kvinnor Projektägarna har fått ökad medvetenhet Vi är bra på att se mönster i bl a könsfördelning men vi behöver bli bättre på att förstå varför och vad det beror på Kartläggning av genuskontraktet viktig information Ungdomsfrågor och ungdomsperspektiv har satt sig ungdomar ses inte som en homogen grupp längre Att vi jobbar integrerat och är konkreta unikt i europeisk kontext Nu är det mer legitimt att jobba med jämställdhet och genus, uppfattas som en tillväxtfråga och framtidsfråga Förslag på prioriterade områden I nuläges- och behovsanalysen ska regionerna ta fram prioriteringar som blir styrande för deras arbete med jämställd regional tillväxt. De ska ligga till grund för ett fokuserat jämställdhetsarbete som fungerar som hävstång för regional tillväxt. Ambitionen är att med ett logiskt uppbyggt arbetssätt ska förändringar åstadkommas som är mätbara och synliga. Prioriteringarna, som baseras på regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft ska Vara styrande för arbete med jämställd regional tillväxt Förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet.

146 Medlen ska vara en hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel, dvs genus ska korsas med andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, ålder, etc. För Dalarnas del har vi valt att bygga vidare på vidare med genus/kön - synliggöra kvinnor och kvinnodominerade branscher i innovationsarbetet Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering i Dalarna och Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna samt den tidigare framtagna Handlingsplanen för Jämställd Regional Tillväxt (Region Dalarna 2013). Arbetet i Vägen in ligger till grund för integration av personer med utlandsfödda (etnicitet) och Ungdomsstrategin fokuserar på unga (ålder) i Dalarna. Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. Dalarna ska vara en attraktiv region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap 1. Det första SMARTA 2 målet för det regionala ledarskapet är att under året 2016 bygga upp ett intresse, engagemang och handlingskraft för jämställd tillväxt utifrån en normkritisk värdegrund med fokus på kvinnor, utlandsfödda och unga. Det ska vara tydligt i strategiska dokument och handlingsplaner. Det andra SMARTA målet är att regionens utvecklingsresurser ska år 2018 fördelas lika mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga ska premieras. Prioritering 2 För att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Vi har en god bas att bygga vidare på där kunskap om kvinnor och mäns olika förutsättningar synliggjorts. Det är viktigt att fortsätta det arbetet utifrån: 1 Förståelse av begreppen genus, etnicitet och ålder och de diskriminerande processer som underbygger de rådande skillnaderna. 2 Genuskodade branscher är grunden i innovationsarbetet och öppna upp företagsfrämjare för kvinnor, utlandsfödda och unga. 3 Regionala kontrakt som ger olika förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga att leva och verka beroende på vart man bor i Dalarna. Det tredje SMARTA målet är att kartlägga och bygga kunskap om regionala förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga. Arbeta utifrån kunskap om jämställdhet och mångfald (fakta, analys och metoder) Lyfta fram förebilder, motverka stereotyper och kommunicera på lika villkor Följa upp fördelningen av regionens utvecklingsresurser mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga premieras. 1 En målbild i Dalastrategin SMARTA mål = Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbundet och Accepterat.

147 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Linnéa Hassis Datum Diarienummer 2015/179 Arbetsutskottet Vägen In Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta verksamhetsplan för Vägen in kansli. Sammanfattning av ärendet I juni 2015 ställde sig samtliga kommuner i Dalarna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, ALMI, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna, Migrationsverket och Länsstyrelsen bakom Vägen In - en regional överenskommelse för etablering av nyanlända Förutom de undertecknande parterna finns ett aktivt engagemang från den ideella sektorn. Överenskommelsen har formen av en avsiktsförklaring om samverkan för ett gemensamt ansvarstagande för mottagande av nyanlända. I överenskommelsen lyfts fem områden för samverkan; arbete, språk och utbildning, god och jämlik hälsa, bostad och till social sammanhållning och delaktighet. Till överenskommelsen om Vägen In finns en bilaga rörande genomförandet av handlingsplanen. I stora delar handlar genomförandet om samordning, samverkan och samsyn kring myndigheters och organisationers ordinarie arbete för att bland annat uppnå synergivinster och minska dubbelarbete. Det handlar också om att tillsammans ta utvecklingsinitiativ och driva eller stödja gemensamma insatser. Inför undertecknandet av Vägen in lyftes särskilt frågan om behovet av ett gemensamt kansli för att stödja genomförandet. Vi ser ett stort behov av att kunna följa och hålla ihop den stora och komplexa genomförandeprocessen i länet där ett gemensamt kansli ska vara en samlande kraft. I det arbetet kan vi följa och stödja genomförandeprocessen i att omsätta Vägen In till handling och arbetet för ett värdigt mottagande och en väl fungerande etableringsprocess är en förutsättning för en hållbar tillväxt i Dalarna.

148 2(2) I bifogad verksamhetsplan beskrivs hur det gemensamma kansliet för Vägen in avser arbeta för att öka förutsättningarna för att målen för den regionala överenskommelsen Vägen in nås. I verksamhetsplanen beskrivs bland annat att Rådet för demokrati, hållbar utveckling, attraktiva livsmiljöer och livskvalitet utgör en rådgörande referensgrupp för kansliet. Verksamhetsplanen kompletterar ärendet Vägen in som beslutades av Direktionen

149 Arbetsplan - former för Kansliet, Vägen in Bakgrund I juni 2015 ställde sig samtliga kommuner i Dalarna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, ALMI, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna, Migrationsverket och Länsstyrelsen bakom Vägen In - en regional överenskommelse för etablering av nyanlända Förutom de undertecknande parterna finns ett aktivt engagemang från den ideella sektorn. Överenskommelsen har formen av en avsiktsförklaring om samverkan och om ett gemensamt ansvarstagande för mottagande av nyanlända. I överenskommelsen lyfts fem områden för samverkan; arbete, språk och utbildning, god och jämlik hälsa, bostad och till social sammanhållning och delaktighet. Under hösten 2015 ökade antalet människor på flykt som söker sig till Europa och Sverige dramatiskt. Dalarna är ett av de län som tagit emot flest asylsökande i förhållande till befolkningsmängd. Vår förmåga att arbeta både med ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv kommer att vara avgörande för Dalarnas utveckling. Samordning och samarbete krävs nu mer än någonsin och det är viktigt att de akuta insatserna för att klara ett kraftigt ökat mottagande också följs av ett väl fungerande etablerings- och integrationsarbete. Till överenskommelsen om Vägen In finns en bilaga rörande genomförandet av handlingsplanen. I stora delar handlar genomförandet om samordning, samverkan och samsyn kring myndigheters och organisationers ordinarie arbete för att bland annat uppnå synergivinster och minska dubbelarbete. Det handlar också om att tillsammans ta utvecklingsinitiativ och driva eller stödja gemensamma insatser. Inför undertecknandet av Vägen in lyftes särskilt frågan om behovet av ett gemensamt kansli för att stödja genomförandet. Den samlade bedömningen är att man ser ett stort behov av att kunna följa och hålla ihop den stora och komplexa genomförandeprocessen. Ett gemensamt kansli ska vara en samlande kraft genom att följa och stödja genomförandeprocessen och arbetet med att omsätta Vägen In till handling. Arbetet för ett värdigt mottagande och en väl fungerande etableringsprocess är en förutsättning för en hållbar tillväxt i Dalarna. Syfte Ett gemensamt kansli ska vara en samlande kraft genom att följa och stödja arbetet med att omsätta Vägen In till handling. Syftet med kansliet är således att öka förutsättningarna för att målen för den regionala överenskommelsen Vägen in nås. Kansliet kan beskrivas som ett organiserat samarbete, inte en fysisk organisation. Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna kommer istället att arbeta i sina respektive organisationer men med tätt samarbete. Kansliet ska också vara öppet så att ytterligare organisationer kan ansluta. Kansliet ska ha en koordinerande och drivande roll i arbetet med Vägen in. Kansliet ska verka för att stärka befintliga aktörer i deras arbete inom de områden som omfattas av Vägen in. Mål Mål för kansliet är att stödja ett strategiskt integrationsarbete på regional nivå som är sektorsövergripande och kunskapsbaserat, samt bygger på delaktighet från undertecknande parter i Vägen in.

150 Kommunikation Information och kommunikation är strategiska verktyg i Vägen in-arbetet, bland annat ska en kommunikationsplattform för informations- och kunskapsspridning tas fram. Struktur I figuren nedan beskrivs en struktur för kansliets arbete. Rutan längst till höger visar att ytterligare grupper kan tillkomma vid behov. Tematiskt arbete Varje samverkansområde får en ansvarig person från kansliet. Denna person ansvarar för att samla aktörer inom samverkansområdet i en tematisk grupp och att en aktör med person utses som samordnande för det samverkansområdet. Syfte: samordning mellan undertecknande parter inom samverkansområdet. Att nå målen inom respektive samverkansområde (se avsiktsförklaringen). Utifrån detta får varje temagrupp sätta upp egna uppföljningsbara mål. Regional sektorsövergripande grupp Från varje samverkansområde är en aktör och person utsedd som ansvarig samordnare. Dessa personer bjuds in av kansliet till regelbundna möten för information, diskussioner, avstämning och planering.