Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(6) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Styrgrupp till Energikontor Dalarna OFB AL RD 2016/96 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Energikontor Dalarna styrgrupp utgörs av: 1) 2 representanter från rådet för Demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet, varav en utses till ordförande 2) 1 person vardera från Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen, Landstinget Dalarna, Lantbrukarnas Riksförbund samt Almi 3) Enhetschefen för Samhällsbyggnadsenheten på Region Dalarna adjungeras till styrgruppen Ärende bifogas. 4. Länsövergripande överenskommelse om OFB CW ungdomsmottagningar RD 2014/62 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna och landstinget rekommenderas att godkänna länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar 2. Lokala avtal tecknas som reglerar den lokala verksamheten och fastställer ansvars- och kostnadsfördelning mellan parterna. Ärende bifogas

2 2(6) 5. Vägval kollektivtrafik OFB BW/GC RD 2015/175 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Direktionen uppdrar till kollektivtrafikrådet att bereda ärendet vidare Ärende bifogas. Muntlig diskussion. 6. Godkännande av ägardokument för Tåg i Bergslagen AB OFB HJ RD 2016/16 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Bolagsordning, ägardirektiv och aktieägaravtal godkänns för Tåg i Bergslagen AB. Ärende bifogas 7. Region Dalarnas röstombud till AB Transitios årsstämma OFB HJ den 16 juni 2016 i Stockholm RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta 1. Region Dalarna utser Leif Nilsson att företräda Region Dalarnas aktier och vara röstombud vid AB Transitios årsstämma den 16 juni 2016 i Stockholm. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Ärende bifogas 8. Remissvar på Region Gävleborgs Trafikförsörjningsprogram OFB HJ RD 2016/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Region Gävleborgs Trafikförsörjningsprogram Ärende bifogas 9. Remissvar på Region Örebros Trafikförsörjningsprogram OFB HJ RD 2016/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på Region Örebros Trafikförsörjningsprogram. Ärende bifogas

3 3(6) 10. Remiss Hastighetsanpassning OFB KS RD 2016/67 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa förslag till remissvar över Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Ärende bifogas. 11. Vård och Omsorgscollege OFB DG RD 2016/92 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Dalarnas Kommuner och Landstinget Dalarna rekommenderas ingå nytt treårigt samverkansavtal om Vård och Omsorgscollege Dalarna, för att säkerställa och utveckla det regionala samarbetet avseende vård och omsorg i Dalarna. 2. Finansieringen av Vård och Omsorgscollege Dalarna fördelas mellan samtliga dalakommuner enligt befolkningsunderlag( ), se bilaga, och landstinget Dalarna bär arbetsgivaransvaret för den regionala samordnaren samt står för kostnader för kontor, dator, telefoni. Ärendet bifogas 12. Regional samordningsfunktion för Dala valideringscentrum OFB CD RD 2016/100 Förslag till beslut:: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna rekommenderas anta Region Dalarnas förslag på organisering och budget av Dala Valideringscentrum 2. Kommunerna rekommenderas finansiera Dala Valideringscentrum med 5,50 kr/innevånare/år Ärende bifogas 13. Gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetens OFB CD försörjningsbehov RD 2013/218 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Rapporten om Gruv- och mineralnäringens långsiktiga kompetensförsörjningsbehov antas Ärendet kompletteras

4 4(6) 14. Mobilisera för tillväxt- agenda för stärkt entreprenörskap OFB MJ i Dalarna RD 2016/83 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta förslaget till en regional agenda för forskning och innovation Mobilisera för tillväxt agenda för Smart Specialisering. Ärende bifogas 15. Prioriterade inriktningar för Jämställd Regional Utveckling OFB MJ RD 2016/73 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Inriktning för arbetet med Jämställd Regional Tillväxt är: 1. Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. 2. Prioritering 2 Att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Ärende bifogas 16. Verksamhetsplan Vägen in OFB LH RD 2015/179 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta verksamhetsplan för Vägen in kansli. Ärende bifogas. 17. Rambudget 2017 OFB TO/STM RD 2015/177 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Ärendet lämnas till direktionen utan eget beslutsförslag. Diskussion av rambudget på arbetsutskottets sammanträde.

5 5(6) 18. Coompanion Dalarna regional medfinansiering för OFB EB verksamhetsåret 2016 RD 2016/52 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar Coompanion Dalarna beviljas ett bidrag på kronor för verksamhetsåret Ärende bifogas 19. Projektärenden OFB EB RD U 2016/12 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: kronor avsätts från anslaget 1:1 som medfinansiering av Region Dalarnas projekt Hållbar produktutveckling inom Destination Dalarna. Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas. Muntlig föredragning av övriga ännu ej kompletta ärenden. 20. Digitalt långtidsbevarande (e-arkiv) OFB STM RD 2015/142 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslås besluta 1. Region Dalarna är projektägare för projekt digitalt långtidsbevarande Beslutet gäller under förutsättning att erforderliga finansieringsintyg och samarbetsavtal undertecknats från deltagande kommuner. Ärende bifogas. 21. Projekt Elväg E 16 OFB TO RD 2016/98 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa förslag om att delta som samarbetspart i projekt Elväg E 16 Ärende bifogas. Muntlig föredragning av Tiina Ohlsson på direktionens sammanträde 15 juni

6 6(6) Överläggningsärenden 22. Information om socialfondsprojektet Plugga klart OFB EBN RD 2016/ Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärende bifogas. Muntlig föredragning av Evelina Bark-Nordin direktionens sammanträde 15 juni 23. Dalarna i Almedalen OFB STM RD 2015/177 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig diskussion på AU då AU är styrgrupp för arbetet. 24. Visit Dalarna OFB TO RD 2015/153 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Ärendet dukas på arbetsutskottet. Muntlig föredragning. 25. Regionbildning för Dalarna OFB ILP/LN RD 2015/59 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig diskussion 26. Övriga ärenden

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Anna Lindström Datum Arbetsutskottet/Direktionen Diarienummer RD2016/96 Styrgrupp till Energikontor Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen att besluta att Energikontor Dalarna styrgrupp utgörs av: 1) 2 representanter från Rådet för Demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet, varav en utses till ordförande 2) 1 person vardera från Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen, Landstinget Dalarna, Lantbrukarnas Riksförbund samt Almi 3) Enhetschefen för Samhällsbyggnadsenheten på Region Dalarna adjungeras till styrgruppen Beslutsunderlag För att ett energikontor ska kunna agera fullvärdigt som ett energikontor på europeisk samt nationell nivå måste kontoret uppfylla definitionen av regionalt energikontor. Definitionen är framtagen av föreningen Energikontoren Sverige. Föreningen är ett samverkansorgan för de svenska regionala energikontoren och arbetar för att stödja och samordna de regionala energikontoren. Föreningen syfte är att ytterligare öka nationella nyttan genom implementering av åtgärder på lokal/regional nivå. Energikontor Dalarna är medlem i föreningen. Definition av regionalt energikontor De regionala energikontoren i Sverige är viktigt samhälls- och utvecklings aktörer för energieffektivisering och förnybar energi. Energikontoren etablerades i Sverige på nittiotalet och har idag en betydande roll i utvecklingen för ett energieffektivare och hållbarare samhälle. Syfte: Energikontorets främsta syfte är att främja energieffektivitet och förnybara energikällor på lokal och regional nivå. Målgrupp: Energikontorets verksamhet riktar sig främst till följande målgrupper: o Kommuner o Kommunala bolag o Offentliga aktörer o Organisationer

8 2(2) o Företag o Föreningar o Hushåll Offentlig förankring: - Energikontoret har endast offentligt huvudmannaskap - Energikontoret ska ha en tydlig offentlig förankring och ska stödjas politiskt från de regionala och/eller lokala myndigheterna inom sitt verksamhetsområde - I Energikontorets styrande organ ingår folkvalda på lokal och/eller regional nivå Förankring andra viktiga aktörer: - Energikontoret ska ha en god förankring hos och förståelse för andra relevanta aktörer i regionen - I Energikontorets styrande organ/styrgrupp ingår sakkunniga från t.ex. akademi och näringsliv Verksamhet och uppföljning: - Energikontorets verksamhet ska drivas utan vinstintresse/vinstutdelning - Energikontorets verksamhet och projekt ska tydligt kunna särskiljas och följas upp - Verksamheten redovisas med årsredovisning Kapacitet och kompetens: - Energikontoret ska ha egen personal med kompetens inom energieffektivisering och förnybara energikällor - Energikontoret ska genom uppdrag/ägardirektiv ha mandat och kapacitet att driva en operativ verksamhet och söka nya projekt för att växla upp arbetet med energifrågor i regionen Anna Lindström Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar/den organisation som man beslutar om/person som berörs mm

9 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(8) Handläggare Christina Wessman Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2014/62 Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta rekommendera 1. kommunerna och landstinget att godkänna länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar 2. teckna lokala avtal som reglerar den lokala verksamheten och fastställer ansvars- och kostnadsfördelning mellan parterna. Sammanfattning av ärendet Reviderat förslag om länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar ar arbetats fram med ändringar i de två punkter som tidigare inte godkändes av alla parter. Det gäller lokaler, som i förra förslaget skulle bekostas av kommunen. Dessa föreslås istället bli reglerade i lokala avtal. Det andra gäller övre åldersgräns som fastställdes till 24 år. Förutsättningarna för verksamheten varierar över länet och övre åldersgräns blir nu 20 år, med möjlighet att lokalt komma överens om höjd ålder upp till 24 år. Unga upp till 20 år kan välja vilken ungdomsmottagning i länet de vill besöka. Ärendet är väl förankrat hos länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och välfärd och tillstyrkes av rådet för välfärdsutveckling. Beslutsunderlag Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Tjänsteskrivelse länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Ärendet Ungdomsmottagningar är en mycket uppskattad och efterfrågad verksamhet av både de unga själva och professionsföreträdare och beslutsfattare. Det gäller såväl i Dalarna som i övriga landet. I vårt län har verksamheten byggts upp och ut successivt vilket resulterat i att den ser olika ut i de olika delarna av Dalarna. Lokala anpassningar är nödvändiga, men det finns vissa grundläggande parametrar som ska finnas med för att verksamheten ska bedrivas

10 2(8) ändamålsenligt. Med det som bakgrund togs under 2014 fram ett underlag för att öka likvärdigheten antog direktionen ett förslag om samverkan mellan landstinget och länets kommuner om ungdomsmottagningsverksamhet. Där rekommenderade direktionen parterna att godkänna överenskommelsen och teckna lokala avtal utifrån densamma. Vid fortsatt behandling i kommunerna uppkom tveksamhet avseende två punkter i förslaget, vilket resulterade i att flera kommuner inte godkände överenskommelsen utan ville ha en annan utformning. Det två punkterna gällde dels kostnadsansvar för lokalerna samt övre åldersgräns. Allt övrigt var samtliga parter helt överens om. I förslaget angavs att kommunerna skulle stå för lokalkostnaden och att övre åldersgräns skulle vara 24 år. Dåvarande Välfärdsberedningen, numera rådet för välfärdsutveckling, uppmanade parterna att försöka hitta en lösning på de två tvistefrågorna så att en länsgemensam överenskommelse skulle kunna antas. Två personer, en vardera från kommun och landsting, fick i uppdrag att se över tvistepunkterna och komma med nytt förslag. Angående lokalerna föreslås att kostnadsreglering gös i lokala avtal, Det ger möjlighet att samnyttja lokaler och minimera kostnaderna för dessa utifrån lokala förutsättningar. Detta förslag är helt i enlighet med tidigare önskemål. Angående övre åldersgräns så Föreslås den nu till lägst 20 år. Ungdomar upp till den åldern har då också rätt att fritt välja vilken ungdomsmottagning i Dalarna man vill vända sig till och samtliga har en skyldighet att ta emot dem. Därefter finns möjlighet att i lokala avtal komma överens om att ha en högre åldersgräns, upp till 24 år. De åldersgränser som idag finns lokalt, varierar och har anpassats efter de förutsättningar som finns på orten. När de gäller det psykosociala stödet har en del kommuner byggt upp annat stöd för personer över 20 år och de hänvisas dit. Ungdomsmottagningen utgör en förebyggande insats och om psykosocialt stöd behövs under längre tid eller det finns allvarliga problem, ska dess unga ges sådana insatser på annat håll. Risken finns annars att det blir svårt för nya besökare att få dela av ungdomsmottagningens insatser. Denna punkt har diskuterats i såväl kommuner som landstinget och därefter i länsnätverk förvaltningschefer, som är överens om att det nya förslaget ger goda förutsättningar till en bra och tillgänglig ungdomsmottagningsverksamhet i Dalarna. Rådet för välfärdsutveckling välkomnar det nya förslaget och föreslår direktionen att rekommendera kommunerna och landstinget att godkänna överenskommelsen och sedan teckna lokala avtal med den som utgångspunkt. I regeringens överenskommelse Uppdrag psykisk hälsa riktas också särskilda stimulansmedel för utveckling av ungdomsmottagningarna i landet. För att få del av medlen ska kommunerna och landstinget gemensamt arbeta fram hur dessa ska användas. Satsningen väntas fortgå i minst 3-5 år. För Dalarna handlar det om ca 4,7 mnkr/år och en arbetsgrupp kommer att presentera

11 3(8) förslag till utvecklingsinsatser för innevarande år på länsnätverk förvaltningschefers möte i juni. Den gemensamma överenskommelsen utgör en tydlig och stabil grund för detta fleråriga utvecklingsarbete. Christina Wessman Enhetschef hälsa och välfärd Beslutet ska skickas till Landstinget Dalarna Samtliga kommuner i Dalarna Christina Wessman, Region Dalarna

12 4(8) Länsövergripande överenskommelse om Ungdomsmottagningar Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna genom Region Dalarna Författande arbetsgrupp: Lena Angberg, verksamhetschef IFO, Borlänge kommun Eira Alanko, samordnare/utvecklare, Dalarnas ungdomsmottagningar Ansvarig för revidering: Dokumentnamn: Länsövergripande överenskommelse om Ungdomsmottagningar mellan kommuner och lan Dalarnas län kring Giltigt från och med: Giltigt till och med: Antagen datum: Region Dalarna förvaltningschefsgruppen Revisionshistorik Utgåva nr: Giltig fr.om t.o.m Godkänd av 1 Bilagor Lagar och styrdokument UM Riktlinjer FSUM Handbok FSUM? Ordförande i Välfärdsrådet Gunn

13 5(8) Inledning Ungdomsmottagningarna är ett gemensamt åtagande för kommun och landsting. Verksamheten ska finnas i alla länets kommuner. Ungdomsmottagningarnas arbete har fokus på förebyggande insatser och ger möjlighet att tidigt upptäcka hälsorisker både på individnivå och mer generellt. Väl fungerande ungdomsmottagningar kan på detta sätt bidra till en förbättrad folkhälsa. Hittillsvarande samverkansöverenskommelser har gjorts på lokal nivå och är inte samstämmiga över länet. Förutsättningar för samverkan om ungdomsmottagning ser olika ut i länets kommuner. Men samstämmighet råder om syfte, mål och innehåll för verksamheten. För att uppnå ett likvärdigt mottagande behöver en länsövergripande överenskommelse ligga till grund för Dalarnas ungdomsmottagningar. Region Dalarna ser också en väl fungerande och utvecklad verksamhet på länets alla ungdomsmottagningar som ett viktigt bidrag till målet om Dalarna som Sveriges bästa ungdomsregion. Likalydande beslut i länets kommuner och i landstinget ska ligga till grund för utarbetande av lokala samverkansavtal utformade utifrån lokala förutsättningar för verksamheten vid länets ungdomsmottagningar. Syfte Syftet med lokala avtal mellan landstinget och länets kommuner är att reglera och att stärka samverkan kring driften av ungdomsmottagningarna. Överenskommelsen ska tydliggöra samarbetets omfattning och former samt parternas ansvar. Mål Mål med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för att kunna planera och genomföra hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser av god kvalitet och med god tillgänglighet. Målet är att stärka ungas identitetsutveckling genom att främja fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa. En del i att främja sexuell hälsa är att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner. Ungdomsmottagningens utformning Ungdomsmottagningen utgör tillsammans med bland annat skolans elevhälsa och socialtjänstens förebyggande verksamhet, den gemensamma verksamheten för hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser till målgruppen. Ungdomsmottagningen ska även ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård. Verksamheten omfattar följande områden

14 6(8) Sexualitet och samlevnad Psykosociala frågeställningar Kulturrelaterade frågeställningar Livsstilsfrågor Allmänmedicinska frågeställningar såsom kroppsutveckling och hälsofrågor utifrån ovan nämnda områden. Utåtriktat arbete mot skolor och andra aktörer Ungdomsmottagningens målgrupp Ungdomsmottagningen är till för alla ungdomar från kring13 år. När det gäller den nedre åldersgränsen bör en individuell bedömning ske. Den övre åldersgränsen är 20 år men varje kommun kan lokalt komma överens med landstinget om högre åldersgräns. Ungdomsmottagningens bemanning/kompetens Kommunerna och landstinget ansvarar gemensamt för att personalen på ungdomsmottagningen har rätt medicinsk och psykosocial kompetens och att all personal har de förutsättningar som krävs för att kunna bemöta ungdomar på ett ändamålsenligt sätt. Kommuner och landsting ansvarar gemensamt för att personalen får en ändamålsenlig kompetensutveckling/handledning vilket specificeras i det lokala avtalet. Kommunerna och landstinget ska gemensamt eftersträva differentierad personalgrupp gällande kön, ålder kulturell bakgrund. Följande personalsammansättning utgör grund för verksamheten: Barnmorska med förskrivningsrätt Kurator Läkare Utöver detta kan mottagningen utifrån lokala behov, resurser och förutsättningar ha tillgång till andra personalkategorier. Ett multiprofessionellt arbetssätt, teamarbete, med respekt för olika yrkeskategoriers kompetens gagnar helhetssynen på ungdomarnas situation. Tillgänglighet och valfrihet Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor. Ungdomar söker på eget initiativ till ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningen bör ha egna funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler fristående från annan verksamhet. Lokalisering och öppettider bör vara anpassade efter ungdomarnas behov och lokala förutsättningar. Ungdomar ska upp till 20 års ålder kunna välja fritt vilken ungdomsmottagning de vill besöka i Dalarna. Besöken på ungdomsmottagningen skall vara avgiftsfria för de besök som är inom ungdomsmottagningens uppdrag. För sjukvårdsbesök ska den sökande

15 7(8) hänvisas till rätt instans (vårdcentral, samtalsmottagning för barn och unga, öppenvårdspsykiatri eller annan enhet). Sekretess på ungdomsmottagning All personal har tystnadsplikt vilket regleras i lagen om Offentlighet och sekretess 2009:400. Sekretess gäller både inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Information skall lämnas på det sätt som anges i patientdatalagen och personuppgiftslagen. Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör underårigas personliga angelägenheter. Vårdnadshavarens rätt till information uttunnas dock då barnet blir äldre. Genom att efterfråga samtycke till delad information inom ungdomsmottagningen underlättas den interna samverkan/samarbetet. Enligt 14 kap. 1 i Socialtjänstlagen har all personal som arbetar med barn och unga anmälningsplikt. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Dokumentation på ungdomsmottagning Besöken på ungdomsmottagning ska dokumenteras enligt gällande registerlagstiftning, t.ex. patientdatalagen, för respektive huvudman. Vid ungdomsmottagningar samverkar huvudmän utifrån sina lagstadgade uppdrag. Lokalt kan överenskommas att personal kan delta i en annan huvudmans verksamhet genom att ges ett dokumenterat uppdrag hos den andra huvudmannen. Uppdragstagaren har att iaktta den sekretess som gäller inom den verksamhet där hen för tillfället fullgör arbetsuppgifter. Hen dokumenterar hos den huvudman där uppdraget utförs. Om ingen sekretessbrytande regel finns får en uppdragstagare inte använda sig av uppgifter erhållna hos en vårdgivare inom hälso- och sjukvården när hen verkar inom socialtjänsten och omvänt. Verksamheten i sin helhet ska dokumenteras i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Huvudmannaskap och samverkansavtal Huvudman för verksamheten kan vara antingen landstinget eller kommunen var för sig eller tillsammans. Det är viktigt att huvudmannens ansvar tydliggörs i ett samverkansavtal. Om flera huvudmän delar ansvaret ska skriftligt avtal tecknas om ansvarsfördelning, finansiering och resursnivåer. Huvudmannen/arbetsgivaren har det yttersta ansvaret att se till att verksamheten och den enskilda mottagningen uppfyller uppsatta mål. Ekonomi Personalansvar styrs och regleras av lokala avtal. De lokala avtalen ska baseras på följande kostnadsfördelningsprincip:

16 8(8) Landstinget ansvarar för sjuksköterska/barnmorska/läkare, provtagning, IT kostnader för landstingets vårdinformationssystem, läkemedel och kondomer samt länssamordnaruppdrag Kommun ansvarar för kurator samt IT kostnader för kommunens dokumentationssystem Kostnadsreglering för lokaler avgörs i lokala avtal Kvalitetssäkring Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat för personal, brukare och omvärld. Huvudmännen och varje ungdomsmottagning ska var för sig och tillsammans följa upp och bidra till att verksamheten utvecklas i önskvärd riktning. Systematisk uppföljning, gemensam för ungdomsmottagningarna i Dalarna ska genomföras under perioden för överenskommelsen. Huvudmännen ansvarar gemensamt för att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis vad gäller kvalitetssäkring och uppföljning. Tvister Brister och klagomål med anledning av detta avtal skall följas upp av parterna. Om tvist uppstår om tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall parterna i första hand lösa problemet genom förhandlingar.

17 Rapport KOLLEKTIVTRAFIKEN I DALARNA Förslag om organisation och finansiering Bengt Welin bengt.h.welin@telia.com

18 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 1 (29) Utredare Bengt Welin Innehåll DEN FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKORGANISATIONEN I DALARNA... 3 UTREDNINGS FORMALIA OCH METOD... 3 Utredningsuppdraget... 3 Metodik... 3 Framtida händelser som kan påverka organisations- och finansieringsfrågorna... 4 Begrepp som används i denna utredning... 4 BAKGRUNDSBESKRIVNINGAR... 4 Historik... 5 Organisation och lösningar i övriga Sverige... 5 Nationella jämförelser... 6 Framtida organisatoriska förändringar bland möjliga huvudmän i Dalarna... 7 ORGANISATIONSFORMER... 7 Regional kollektivtrafikmyndighet... 7 Huvudman för trafiken i Dalarna... 8 Trafikenhet i Dalarna... 8 ÖVERVÄGANDEN OM ORGANISATION... 8 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och huvudman... 9 Trafikenheten Sammanfattning av argument, förslag och genomförande av organisation FINASIERING AV KOLLEKTIVTAFIKEN I DALARNA - INLEDNING BAKGRUND Finansiering Kostnadsutveckling Finansieringssituationen UTGIFTSUTJÄMNINGSSYSTEMET TRAFIKKOSTNADER Dalatrafiks budget Alternativa kostnadsfördelningar Fördelning av kostnader och andra ekonomiska konsekvenser per invånare Ett samlat exempel på ekonomiska utfall Samlad effekt av invånarfördelning av budget och utjämningssystem FÖRÄNDRING AV UTJÄMNINGSSYSTEMET... 26

19 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 2 (29) Utredare Bengt Welin Förslag KRAV PÅ ORGANISATION OCH PROCESSER VID PER CAPITA - FINANSIERING. 27 Dalatrafik AB organisation Planeringsprocessen Kommunal etik SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER... 28

20 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 3 (29) Utredare Bengt Welin DEN FRAMTIDA KOLLEKTIVTRAFIKORGANISATIONEN I DALARNA UTREDNINGS FORMALIA OCH METOD Utredningsuppdraget Region dalarna beslutade vid sitt sammanträde att anta en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kollektivtrafiken i Dalarna. Handlingsplanen innehåller sex punkter. För två av punkterna har anlitats den externe utredaren Bengt Welin. Dessa två punkter har följande lydelse i beslutet. 4. Ett utrednings- och förberedande genomförandearbete inleds snarast efter årsskiftet som syftar till en samlad huvudman för kollektivtrafiken. En huvudman som tar de slutliga besluten kring trafiken med tillgänglig finansiering genom skatteväxling eller ett särskilt avtal. 5. Kopplats till arbete med en huvudman ska också prövas bästa sätt för den att nyttja och få del av resurser och kunnande inom AB Dalatrafik. Även om ingen ändring skulle göras vad gäller huvudmannaskap så behövs nuvarande samarbets- och samverkansformer ses över och utvecklas. Bengt Welin startade sitt arbete i slutet av januari Utredningen skall avlämnas senast under april månad Metodik Utredningen innehåller två huvuddelar organisation respektive finansiering. Utredningsmetoderna skiljer sig mellan huvuddelarna. Utredningen avslutas med utredarens förslag till fortsatt arbete med angivande av krav som ställs på aktörerna. Bakgrundsbeskrivning Utredningen gör en summarisk beskrivning av situationen i andra län. Underlag för beskrivningarna är tillgänglig statistik i SKL Öppna jämförelser och Trafikanalys statistik 2015:20. På olika hemsidor finns information om hur kollektivtrafiken organiseras i olika län. SKL:s handläggare har intervjuats i vissa frågor. Ett seminarium ordnat av gruppen av kommunala trafikplanerare har givit värdefull information om ett par regioners organisation och planeringssystem. Organisationsförslag Underlag för överväganden om organisatoriska lösningar är framför allt intervjuer med tjänstemän och politiker i kommuner, landsting, Region Dalarna och inom Dalatrafik AB. Utredarens egna erfarenheter av kommunal organisation och styrmetoder inom offentlig verksamhet är också viktigt underlag. Finansieringsformer och modeller

21 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 4 (29) Utredare Bengt Welin Ut redningen om finansieringsmodeller innehåller en hel del beräkningar. Skatteutjämningssystemet har stor på verkan på kommunernas och landstingets ekonomi. Den del i kostnadsutjämningssystemet som behandlar kollektivtrafiken har studerats i utredningen. Beräkningar är gjorda angående vilka konsekvenser olika finansieringssätt får för utjämningssystemet. Utredningen Kostnadsutjämning kollektivtrafiken, Borlänge kommun, utredare Christina Norén, beskriver systemet och effekterna av detta på ett ingående sätt. Hur avgifterna skall fördelas mellan kommunerna har simulerats med kostnadsnivåerna för 2016 som utgångspunkt. Utredningen för ett resonemang om konsekvenser vid avtalslösning respektive skatteväxlingslösning. Denna utredning kan inte räkna färdigt på finansieringssystemet. De räkneexempel som redovisas skall kunna vara underlag för principbeslut om system och omfattning. För att få ett fullödigt underlag för beslut om finansiering och finansieringssystem krävs betydligt mer ingående beräkningar. Av den anledning skall en särskild grupp med representanter för intressenterna tillsättas med uppdrag att utveckla en modell för finansiering som kan tillämpas första gången Framtida händelser som kan påverka organisations- och finansieringsfrågorna En viktig förutsättning för utredningen är de förändringar som aviserats till 2019/2023. Utredningen utgår från att Dalarna kommer att ingå i region. När detta sker och hur stor den framtida regionen vet inte utredaren. Utredningen förhåller sig till den osäkra framtiden i detta avseende med att koncentrera sig på delar som är giltiga i vilken övergripande organisation som helst. Vad gäller organisationsförslaget prioriterar utredningen förslag som utvecklar organisationens förmåga att samverka med partners och intressenter och att utveckla kundnytta. Vad gäller finansieringsförslaget finns osäkerhet hur finansiering skall ske i en eventuell storregion. Utredningen är koncentrerad på att hitta former som underlättar utvecklingsarbete och som är förståeliga samtidigt som de upplevs så rättvisa som det är möjligt att åstadkomma. Begrepp som används i denna utredning Officiellt i bland annat lagar och i dagligt tal används en del begrepp som kan förvirra diskussionerna genom brister i definitioner. I utredningen används nedanstående begrepp. Regional kollektivtrafikmyndighet det politiska organ som enligt lagen om kollektivtrafik är regional kollektivtrafikmyndighet. Huvudman den organisation som organiserar trafikenheten. Trafikenhet det organ som har det operativa ansvaret för planering, budgetering, upphandling av trafik mm. BAKGRUNDSBESKRIVNINGAR

22 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 5 (29) Utredare Bengt Welin Historik I ett historiskt perspektiv har trafik alltid varit en angelägenhet för det samhället. Böndernas skjutsplikt för kungen och hans sändebud fastställdes första gången i Alsnö stadga år Skjutsplikten kom senare utvecklas med ett finmaskigt nät av skjutsställen och gästgiverier. Den senaste regleringen av skjutsplikten eller kollektivtrafiken som den nu benämns kom i Kollektivtrafiklagen från 2010 som började gälla De moderna kollektivtrafikorganisationer som finns idag emanerar ur de länstrafikbolag som bildades till följd av den första trafikhuvudmannalagen från Senast 1981 (med något undantag) skulle man i länen ta ett samhållsansvar för kollektivtrafiken. Den förordade lösningen för trafikhuvudman var ett delat ansvar mellan landstinget och kommunerna i länet. Sedan 1978 års lag har ytterligare lagar stiftats med ambitioner att avreglera trafiken. I Dalarna bildades AB Dalatrafik 1981 med landsting och kommuner som ägare. Bolagets uppgift blev att bygga upp ett trafiksystem i Dalarna som höll ihop vad gäller tidtabeller. Det fanns också stora behov av att modernisera fordonsflottan. Bolagets uppgift var såväl att planera för den samlade kollektivtrafiken som att bedriva faktisk trafik med egna bussar. Från att ha varit ett bolag med egen trafikverksamhet avvecklades detta och övergick till att bli ett bolag för planering och upphandling av trafik. I samband med att kollektivtrafiklagen började gälla 2012 blev Region Dalarna kollektivtrafikmyndighet i Dalarna och övertog hela ägarskapet av Dalatrafik AB. Tillsammans med Gävleborgs län, Västmanlands län och Örebro län bildade Dalarna Tåg i Bergslagen Landstinget och kommunerna i Dalarna äger genom Region Dalarna 25 % av Tåg i Bergslagen. Organisation och lösningar i övriga Sverige De organisatoriska lösningarna som finns för kollektivtrafik har trätt i kraft 2012 i samband med att man i länen etablerade kollektivtrafikmyndigheter. Länen har valt många olika lösningar och kombinationer av lösningar för hur kollektivtrafiken organiseras. Nedan anges olika befintliga lösningar för de olika komponenterna som ingår i komplexet Kollektivtrafikorganisation. Huvudman för kollektivtrafikmyndighet och trafik Alternativ för huvudmannaskapet är landsting, region eller kommunalförbund antingen i form av regionförbund eller särskilt kommunalförbund med uppdrag att vara myndighet. Där regioner är bildade är dessa huvudmän - 10 st. I 4 län är regionförbund huvudman. I 4 län är landstinget kollektivtrafikmyndighet. I 3 län har man valt att bilda särskilt kommunalförbund med landstinget och kommunerna som medlemmar med uppgift att vara myndighet och ansvara för kollektivtrafiken.

23 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 6 (29) Utredare Bengt Welin Tjänstemannaorgan för kollektivtrafikmyndigheten I de flesta län är tjänstemannaorganet som bistår myndigheten i en särskild organisation med ansvar för de särskilda uppgifter som vilar på myndigheten. I några län är det trafikenheten som ansvarar för att bistå myndigheten. Även när trafikenheten är ett aktiebolag har dessa i några fall uppgifter åt myndigheten samtidigt som de är ansvariga för trafiken. Trafikenhetens organisation Med begreppet trafikenhet menas här den organisation som har det operativa ansvaret för kollektivtrafiken i länet. I ansvaret ligger trafikplanering och upphandling av trafik. Som framgår ovan har i vissa län trafikenheten också ansvar för att handa myndighetens planering och handläggning. 10 län/regioner har trafikenheten organiserad i ett aktiebolag. I övriga 11 län/regioner finns resurserna som enhet inom huvudmannens organisation. Nationella jämförelser Flera olika organisationer samlar statistik om kollektivtrafik och redovisar jämförelser. Trafikanalys är sedan 2010 en statlig myndighet med utredningsuppdrag och uppdrag att samla statistik inom trafikområdet. Det finns årlig statistik att hitta på myndighetens hemsida Sveriges kommuner och landsting, SKL, sammanställer statistik inom olika verksamhetsområden och publicerar detta under samlingsnamnet Öppna jämförelser. Den första redovisningen avseende kollektivtrafik kom I skriften redovisas statistik avseende På SKL hemsida finns statistik från 2014 inom kollektivtrafikområdet. SKL skriver om svårigheterna att göra jämförelser inom området. Många olika organisatoriska lösningar, svårigheter att få fram statistik, definitionsolikheter, mm gör det svårt att göra jämförelserna. Resultat som bygger på enkäter präglas ofta av tiden när enkäten görs. Omdömen för Dalarna kollektivtrafik i nedanstående redovisningar kan i hög grad vara påverkade av den kritik som framkom i samband med den omfattande omläggningen av trafiken som gjordes hösten SKL använder en pedagogisk redovisningsmetod där länen redovisas i grupper med färgerna rött, gult och grönt. En tredjedel av länen återfinns i var och en grupp där rött anger den sämsta tredjedelen och grönt den bästa Gröna omdömen bästa tredjedelen har Dalarna för Passagerare per buss högst i landet Energiåtgång Gula om omdömen mellantredjedelen har Dalarna för Utbudskilometer buss Tillgänglighetsanpassade bussar Nettokostnad per invånare Röda omdömen sämsta tredjedelen har Dalarna för Marknadsandel Förnybara drivmedel

24 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 7 (29) Utredare Bengt Welin Resor per invånare Nöjd allmänhet Nöjda resenärer Framtida organisatoriska förändringar bland möjliga huvudmän i Dalarna Regionbildning Frågan om bildning av region i Dalarna är aktuell. De alternativ som diskuteras är Region Dalarna bildas vari Landstinget Dalarna och regionförbundet Region Dalarna uppgår. En storregion bildas vari Landstinget Dalarna och Region Dalarna uppgår tillsammans med flera läns landsting och regioner. Den andra aspekten på regionabildning är tidsaspekten. Det första tillfället som en region kan börja sin verksamhet är 2019, det andra tillfället är I diskussionen finns varianter med båda ovanstående bildningarna, nämligen en eventuell första bildning av region i Dalarna och därefter sammanföring i en storregion. Regionbildningen finns som en framtida faktor när organisationen för kollektivtrafik diskuteras. Organisationsförändringar är alltid energikrävande, varför en varsamhet bör iakttags och framtida nödvändiga förändringar beaktas när de görs. ORGANISATIONSFORMER Regional kollektivtrafikmyndighet Uppgifter och ansvar De regionala kollektivtrafikmyndigheterna startade 2012 i samband med att Lag (2010:1065) om kollektivtrafik trädde ikraft. Lagen omfattar det som kallas allmän kollektivtrafik. För övrig kollektivtrafik såsom färdtjänst, skolskjutsar, sjukresor mm finns bestämmelser i andra lagar. Om landsting och kommuner gemensamt ansvarar för kollektivtrafiken skall kollektivtrafikmyndigheten vara ett kommunalförbund. Om landstinget ensamt bär ansvaret för kollektivtrafiken är landstinget kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafikmyndighetens uppgifter och skyldigheter enligt lagen är Regelbundet fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken i ett trafikförsörjningsprogram. Programmet ska vid behov uppdateras. Trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd med kollektivtrafikmyndigheter i angränsande län. Samråd ska ske brett i länet med myndigheter, organisationer, trafikföretag, företrädare för näringsliv och resenärer. Samråd med kommuner förutses ske när de är medansvarig. Om landstinget är myndighet skall samråd ske med kommuner.

25 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 8 (29) Utredare Bengt Welin Lagen har en övergripande beskrivning vad trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla. Kommunerna ska förse myndigheten med uppgifter om färdtjänst och riksfärdtjänst. Myndigheten får på uppdrag av landstinget och kommuner upphandla persontransportoch samordningstjänster som landstinget respektive kommun ansvarar för. Verka för att trafiken är tillgänglig för alla resandegrupper. Verka för en tillfredställande taxiförsörjning i länet. Regeringen kan efter framställning meddela föreskrifter om samverkan om trafik mellan olika län. Myndigheten fattar beslut om allmän trafikplikt Myndigheten kan överlämna befogenheter att ingå avtal om allmän trafik till ett aktiebolag. Myndigheten ingår avtal om allmän trafik grundat på beslut om trafikplikt. Myndigheten kan lämna bidrag för trafik som utförs enligt avtal. Trafikföretag skall meddela myndigheten avsikter att bedriva kommersiell trafik. Myndighet och trafikföretag är skyldiga att lämna uppgifter som behövs för utvärdering och uppföljning av markanden till utsedd myndighet Kollektivtrafikmyndigheten står under tillsyn av myndighet som regeringen bestämmer. Kollektivtrafikmyndighet i Dalarna I Dalarna ansvarar landstinget och kommunerna gemensamt för den allmänna kollektivtrafiken. Enligt kollektivtrafiklagen skall då den regionala kollektivtrafikmyndigheten organiseras i ett kommunalförbund. Sedan 2012 är Region Dalarna regional kollektivtrafikmyndighet i Dalarna. Inom Region Dalarnas kansli finns en enhet som arbetar med planering, utarbetar underlag för myndighetens beslut samt i övrigt handlägger frågor inom myndighetens ansvarsområde. Det är Region Dalarnas direktion som formellt är regional kollektivtrafikmyndighet. Huvudman för trafiken i Dalarna Huvudman för trafiken i Dalarna är Region Dalarna. De personella resurserna för planering, handläggning och administration inom området finns inom Region Dalarnas kansli. Trafikenhet i Dalarna Begreppet trafikenhet används här för att beteckna de organ som har det operativa ansvaret för planering, budgetering, upphandling av trafik mm. Enheten kan vara ett aktiebolag som är ägt av huvudmannen eller en förvaltning/avdelning inom huvudmannens organisation. I Dalarna är aktiebolaget Dalatrafik AB trafikenhet. De delar i en trafikenhets uppgift som är riktade till de specifika uppgifterna som kollektivtrafikmyndigheten har finns inom Region Dalarnas kansli. ÖVERVÄGANDEN OM ORGANISATION

26 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 9 (29) Utredare Bengt Welin I detta avsnitt förs resonemang om olika organisatoriska lösningar. Framställningen görs för vart och ett av de organisatoriska begrepp som beskrivs ovan. Det är emellertid omöjligt att helt och hållet renodla diskussionen under respektive begrepp eftersom en lösning under ett begrepp ger konsekvenser för val av lösning för annat begrepp. Därav följer att resonemang kan återkomma under flera rubriker. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten och huvudman Teoretiskt kan det vara olika organ som är myndighet respektive huvudman. En sådan lösning synes dock både krånglig och ineffektiv varför en sådan lösning utesluts i denna utredning. Därför behandlas kollektivtrafikmyndigheten och huvudmannaskapet i samma diskussion. I praktiken finns två möjliga organisationer som kan komma i fråga Region Dalarna eller Landstinget Dalarna. Kollektivtrafikens syfte och kärna Infrastrukturen lokalt och regionalt är avgörande för hur ett samhälle kan fungera och utvecklas. Självklara delar av infrastrukturen är investeringar i vägar, järnvägar, elverk och eldistribution, mm, mm. Kollektivtrafiken använder infrastrukturen i form av vägar och järnvägar men är också i sig en del av infrastrukturen; även om det inte är fråga om fasta investeringar. En beteckning för kollektivtrafiken kan vara infrastrukturens mjukvara. Den är beroende av infrastrukturinvesteringar men samtidigt har den en lättrörlighet som annan infrastruktur inte har. Det leder i sin tur att det krävs kontinuerlig planering för kollektivtrafiken som ständigt förändras efter förutsättningar år från år. Den fasta infrastrukturen kräver omfattande planering när den byggs upp, men under dess livstid är den en given förutsättning för annan planering. Kollektivtrafikens syfte är att ge människor möjlighet att resa mellan hem, skolor, arbetsplatser, offentlig och kommersiell service, fritidsaktiviteter mm. Med en fungerande trafik är det möjligt för människor att välja boende, skolor och arbete oberoende av geografiks belägenhet. Bra trafik är grunden för att många orter och boställen är möjliga. Ett ytterligare syfte med en bra kollektivtrafik är miljön. Alternativet till kollektivtrafik är enskild trafik med bil. Miljövalet mellan dessa alternativ är klart mindre bilkörning minskar miljöpåverkan. Trafiksäkerhet finns vidare som ett motiv för kollektivtrafik ju färre fordon på vägarna, desto färre olyckor. Turismen i Dalarna är bilburen. Endast en mindre del av turisterna reser kollektivt. Även om det även i framtiden kommer vara bilen som är det viktigaste transportmedlet för turisterna måste de kollektiva färdmedlen vara rustade för turismen. Vägnätet i Dalarna är på många håll inte dimensionerat för den expanderande turismen. Av komfort-, miljö- och trafiksäkerhetsskäl är det viktigt att delar av turismen kan styras över till kollektivtrafiken. Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman

27 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 10 (29) Utredare Bengt Welin Region Dalarna har fokus på regional utveckling. Regionens uppgifter som direkt kan härledas till detta är regional utvecklingsplanering, regional fysisk planering, regional infrastrukturplanering, finansiering av utvecklingsprojekt mm. Inom Region Dalarna finns en enhet som handhar färdtjänst och riksfärdtjänst på kommunernas uppdrag. Tjänstemannaresurserna för kollektivtrafikmyndigheten finns inom Region Dalarnas kansli i anslutning till de tjänstemän och funktioner som arbetar med frågor kring trafik, infrastruktur, planering och andra samhällsutvecklingsfunktioner. Region Dalarna har ingen beskattningsrätt. Om Region Dalarna är huvudman måste finansieringen klaras genom avtal mellan kommunerna och landstinget. I Region Dalarnas direktion sitter kommunalråden i kommunerna, landstingsråden och oppositionsråden i landstinget. Ersättare representerar oppositionen i kommunerna. Den politiska samverkan med kommuner och landstinget i samband med ärenden som behandlas i direktionen får genom representationen en naturlig lösning. Landstinget Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman Landstingets största ansvarsområde är sjukvård. Övriga verksamheter inom sfären vård är tandvård och hjälpmedelscentral. Landstinget delar på ansvaret för kollektivtrafiken med kommunerna. Landstinget har ett direkt ansvar för sjuktransporter. Vidare har landstinget ett ekonomiskt ansvar som emanerar ur kollektivtrafiklagens stadganden om att om inte enighet uppnås i fråga om sättet att fördela underskott skall det delas 50/50 mellan landstinget och kommunkollektivet. Kultur och bildningsverksamhet är den verksamhet inom landstinget som inte är vård i en direkt mening. Knappt 2 procent av landstingets budget avser kultur- och bildningsnämndens verksamhetsområde. Landstinget har vana att bedriva verksamhet. Sjukvård och hälsovård, som är landstingets helt dominerande verksamhet har en annan karaktär och logik jämfört med trafikverksamhet. Inom hälso- och sjukvård är målet att fördela resurserna så att behoven tillgodoses i den komplexa sjukvårdsorganisationen på bästa effektiva sätt. Genom upplysning och rådgivning vägleds individerna till den vårdnivå som är rätt i varje enskilt fall. Kollektivtrafiken å andra sidan är i grunden en kommersiell verksamhet som effektiviseras genom expansion. Kommunikationen med invånare och resenärer sker genom marknadsföring. Nu och under närmaste åren kommer landstinget Dalarna att som Dalaansvarig för regionbildning att vara fullt sysselsatt med de utredningar och förändringsarbete som behövs för att Dalarna i framtiden skall ha en framträdande roll i en storregion. Sammanfattning och förslag Vid en vägning mellan Landstinget Dalarna eller Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman kan följande aspekter vägas och övervägas. Region Dalarna som huvudman och regional kollektivtrafikmyndighet

28 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 11 (29) Utredare Bengt Welin Region Dalarna har en mångårig erfarenhet av kollektivtrafikområdet som kollektivtrafikmyndighet och som ägare av Dalatrafik AB. I Region Dalarnas direktion finns representation på hög politiskt nivå från landstinget och samtliga kommuner Region Dalarnas ansvarsområden inom infrastruktur, regional planering och regional utveckling är en bra kontext för kollektivtrafiken att verka inom De viktigaste utvecklingsfrågorna för kollektivtrafiken är att utveckla samverkansprocesserna med kommunerna och landstinget. En huvudmannaskapsförändring kan göra att fokus tappas på denna huvudfråga. Landstinget Dalarna som huvudman och regional kollektivtrafikmyndighet Landstinget har en gedigen drifterfarenhet Hälso- och sjukvårdens komplexitet och dominans kan vara negativ för andra verksamheter inom organisationen Kollektivtrafiken skall expandera. Den lever på marknadsvillkor. Andra logiker än hälso- och sjukvård. I 2 av 6 län som föreslagits ingå i en storregion finns kollektivtrafiken i landstingen. Landstinget har beskattningsrätt möjlighet att göra skatteväxling Landstinget kommer som dalaansvarig för regionbildning behöva koncentrera sina resurser på arbetet med detta Samlat övervägande och förslag Mycket talar för att Region Dalarna under den tid som återstår till att en region i någon form bildas fortfara skall vara kollektivtrafikmyndighet och huvudman för trafiken i Dalarna. Redan 2019 kommer det finnas antingen en Dalaregion där nuvarande landstingets Dalarna och Region Dalarnas verksamheter ingår, eller en Svealandsregion med sex län. Det som nu behövs inom kollektivtrafiken i Dalarna är stabilitet och kontinuitet för att samtliga involverade skall kunna utveckla de samverkansprocesser som är nödvändiga för att kollektivtrafiken skall utvecklas. Utredningen föreslår att Region Dalarna är regional kollektivtrafikmyndighet och huvudman i Dalarna. Trafikenheten Trafikenhet används här som begrepp för det/de organ/organisation som har det exekutiva ansvaret för trafikfrågor samt är beredande inför kollektivtrafikmyndighetens beslut. Trafikenheten är ett tjänstmannaorgan med tjänstemannaansvar. Den politiska styrningen av trafikenheten sker framför allt från kollektivtrafikmyndighetens politiska organ. Styrning av den direkta verksamheten sker i det beslutsorgan under vilket enheten är organiserad. Vid val av organisation för trafikenhet finns följande alternativa lösningar. En eller två enheter om två enheter olika organ för exekutivt ansvar och myndighetens beredning, om en enhet finns exekutivt ansvar och beredande i samma enhet

29 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 12 (29) Utredare Bengt Welin Huvudman för enheten i praktiken val mellan Region Dalarna och landstinget Förvaltning/avdelning/enhet inom huvudmannens förvaltning eller helägt aktiebolag En eller två enheter Den beredande enheten Den beredande enheten är styrd av de uppgifter som ligger på kollektivtrafikmyndigheten. Uppgifterna kan karaktäriseras som långsikt planerande och policyinriktade. Till dessa kommer de exklusivt myndighetsutövande uppgifterna i form av att besluta om trafikplikt. Beredningen är alltid beroende av kunskaper som finns inom den exekutiva enheten. Det går inte att bedriva långsiktig planering och policyinriktat arbete utan breda och djupa kunskaper i såväl hur kollektivtrafiken stämmer in i den regionala utvecklingen som den detaljerade utformingen av trafiken. Oavsett om funktionerna finns inom en enhet eller är uppdelade på två är samverkan dem emellan avgörande för möjligheterna till kvalitet. Den exekutiva enheten Den exekutiva enheten förverkligar de planer som fastställts. Enheten kommer att vara den som leder den omfattande process med många intressenters deltagande som är grunden för hur trafiken utformas och utvecklas i Dalarna. Enhetens uppgifter är konkreta med processerna med intressenter, utarbetande av konkreta planer, tidtabeller, upphandlingar och strikt uppföljning av trafik och avtal. Den miljö som enheten verkar i är påtaglig och konkret. Samtidigt är enheten beroende av långsiktighet i planeringen och kunskap om trafikens roll i infrastruktur och regional utveckling. Förslag en enhet För att åstadkomma kvalitet i både den exekutiva verksamheten och den beredande behövs starka samband mellan de båda. Den beredande enheten kommer alltid att vara liten vad avser personella resurser. Kvalitet och effektivitet talar för att trafikenheten inte skall delas upp utan att man i en enhet sammanför de beredande funktionerna med de exekutiva. Förslaget är att de enheter som idag finns för beredning respektive exekutiv verksamhet sammanförs i en organsation. Rollen för Tåg i Bergslagen Situationen för TiB är speciell jämfört med övrig kollektivtrafik. Tågtrafikens planeringssituation präglas av flera ägare och många andra aktörer. Samverkan och samplanering med TiB i Dalarna kommer ske genom den samlade trafikenheten. Huvudman för trafikenheten Ovan föreslås en huvudman som också är regional kollektivtrafikmyndighet. Som en följd av detta förslag föreslås att Region Dalarna blir huvudman för trafikenheten.

30 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 13 (29) Utredare Bengt Welin Organisations-/associationsform för trafikenheten Det finns två möjliga organisations-/associationsformer för trafikenheten en enhet inom Region Dalarnas kansli eller bibehållet aktiebolag. Nedan diskuteras de två formerna. Enhet/avdelning inom Region Dalarnas kansli Att organisera trafikenheten inom Region Dalarnas kansli innebär att verksamheten blir direkt styrd på samma sätt som övrig verksamhet styrs inom organisationen. Styrbarhet är det främsta argumentet för integrationslösning. Region Dalarna är framför allt en utvecklingsorganisation med planering, policyskapande, idéutveckling, lobbyverksamhet, projektbidrag mm som främsta uppgifter. Endast några få verksamheter har dominerande driftuppgifter. I denna miljö kan en stor driftorganisation som en trafikenhet bli främmande. Bibehålla Dalatrafik AB som trafikenhet Vid val av trafikenhetsform måste hänsyn tas till verksamhetens karaktär och vilka syften ägaren har med verksamheten. Kollektivtrafiken är i grunden en kommersiell verksamhet som alla vill att den expanderar. Regionsförstoring, miljö och trafiksäkerhet är motiv för kollektivtrafikens expansion. Aktiebolaget är en form som är gjord för kommersiell verksamhet. I många kommunala sammanhang har det funnits svårigheter att hitta bra former för styrning av helägda aktiebolag. Ägardirektiv och representation i styrelsen har inte räckt. Aktiebolaget har blivit en självständig aktör som inte i tillräcklig grad involverats i ägarkommunens verksamhet och bidragit till måluppfyllelse för koncernen. Samlat övervägande och förslag Verksamhetens utveckling och expansion samt styrbarheten är de viktigaste aspekterna när organisationsform skall väljas. Utveckling och expansion av kommersiell verksamhet garanteras bäst i aktiebolagsformen. Styrbarheten är högre när verksamheten finns direkt i ägarens organisation. En sammanvägning av argumenten pekar på att aktiebolagsformen bäst tjänar syftena med kollektivtrafiken i Dalarna. I genomförandet bör särskild uppmärksamhet riktas på hur styrningen skall utformas i dokument, uppdragsunioner och egenstyrning. Sammanfattning av argument, förslag och genomförande av organisation Ovan redovisas argument för olika organisatoriska lösningar och förslag till organisation. Sammanfattningsvis innebär förslaget en koncentration av trafikresurserna till Dalatrafik AB. Inom bolaget kommer planering, upphandling och drift att ske. Det är också bolagets resurser som används för beredning av ärenden till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. En utgångspunkt för denna utredning är den osäkerhet inför hur trafiken utvecklas och hur processer i verksamheten fungerar. Vid förändringar av trafiksystemet tycks det brista i

31 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 14 (29) Utredare Bengt Welin medvetenhet om hur roller förändras. Frustrationen bland intressenter och finansiärer över den ekomiska utvecklingen är stor. Det finns helt enkelt brist på tillit mellan aktörerna. För att tilliten mellan aktörer och ägare skall återfås måste organisationen klargöras och framför allt måste de processer som styr verksamheten utvecklas i ett gemensamt arbete. Arbetet med processerna har startat. Det är resultatet av detta arbete som kommer vara den viktigaste faktorn för att bygga en gemensam grund. Koncentrationen måste riktas mot dessa frågor istället för att genomföra stora organisatoriska förändringar vad avser huvudmannaskap och associationsformer. Denna typ av förändringar riskerar att ta betydande energi i anspråk på bekostnad av arbete med väsentligt utvecklingsarbete. En annan förutsättning för organisationsförslaget är att det om några år kommer vara nya förutsättningar för hur trafiken organiseras. År 2019 kommer vi i Dalarna att ha antingen en region med direktvalt parlament omfattande Dalarna, eller en storregion med flera län. En eventuell utveckling kan vara att länsregionen kommer först och en storregion därefter. Av detta följer att det oavsett vad som beslutas om organisationen idag det kommer att bli nya förändringar inom några år. En annan följd av de aviserade regionbildningarna är att landstinget som ansökare kommer att behöva prioritera sina lednings- och utredningsresurser på insatser med syfte att genom aktivt deltagande i regionbildningen så att Dalarnas intressen tillgodoses i en ny region. Vid genomförandet av organisationen är, som nämnts ovan, styrbarheten en kritisk faktor. För att garantera styrbarheten bör ett antal aspekter vara föremål för särskilda överväganden. Några tankar och idéer i detta ämne: Styrningen av bolaget sker och kan förstärkas genom flera åtgärder, exempelvis Klargörande vilka ärenden som skall behandlas i kollektivtrafikmyndigheten respektive bolagsstyrelsen Ägardirektiv Ledande politiker i bolagsstyrelsen Tjänstemän i ledande ställning hos ägarna kan ingå i styrelsen. Regiondirektör, landstingsdirektör och någon kommundirektör kan vara tänkbara bolagsstyrelsemedlemmar VD i bolaget kan ingå i regionens tjänstemannaledning Utveckla involverande planeringsprocesser

32 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 15 (29) Utredare Bengt Welin FINASIERING AV KOLLEKTIVTAFIKEN I DALARNA - INLEDNING Finansieringsfrågorna är komplexa, svåra att tränga in i och väcker många frågor och till och med känslor. Det finns flera förklaringar till detta. Några kan summariskt beskrivas enligt följande. Kostnadsutvecklingen har varit stor, särskilt under senare år, och svår att förklara Finansieringssystemet har haft ambitionen att vara rättvis i så motto att varje finansiär ska betala för trafiken i sitt område, men det har varit svårt att koppla trafiken till finansieringen Fördelningen av kostnader mellan landstinget och kommunkollektivet har ständigt varit föremål för diskussion Försöken att hitta objektiva kriterier för finansiering har lett till snårighet och oförstående Det samlade trafiksystemet går inte att kombinera med en formell kommunal beställning eller veto. Någon ny samverkansprocess som ersätter beställningen har inte utvecklats helt. Utjämningssystemet mellan landstinget och kommunkollektivet gör att neddragningar av trafik i en kommun kan innebära kostnadsökningar i andra kommuner En annan komplicerande faktor för kommunernas kostnader är effekten av kostnadsutjämningssystemet som bygger på kostnadsbilden för kommunerna år Hur kostnaderna fördelades då ger konsekvenser för vilken ekonomisk påverkan trafiken har på kommunerna idag. I kommande genomgångar av finansieringssystem och andra system som påverkar kommunerna görs ett antal beräkningar. Dessa är så korrekta som det är möjligt att göra i en snabb enmansutredning. För att komma fram till ett operativt system måste emellertid betydligt noggrannare beräkningar göras. Det behövs en specialistgrupp för att bearbeta dessa frågor med syfte att utarbeta underlag för ställningstagande till finansieringssystem och eventuella övergångsregler. En sådan grupp är under planering. Borlänge kommun har genom utredaren Christina Norén gjort en grundlig genomgång av kostnadsutjämningsystemet för kollektivtrafik och effekterna av detta i utredningen Kostnadsutjämning kollektivtrafik i december BAKGRUND Finansiering Under årens lopp har det funnits en ambition att finansieringen av kollektivtrafiken skall vara riktig. Finansiering skall då, har man menat, följa de lagar som reglerar de olika delarna av kollektivtrafiken och att varje ansvarig skall betala för den trafik man kommer i åtnjutande av. Eftersom landstingen och kommunerna delar på ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken har utgångspunkten varit att denna skall finansieras till hälften av landstinget och till hälften av kommunkollektivet. För att åstadkomma en kostnadsfördelning har olika modeller prövats där trafiken har definierats efter hur utbudet är konstruerat med regionala och lokala linjer. Kostnaderna för olika definierade linjer har i systemet påförts antingen landstinget eller enskilda kommuner.

33 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 16 (29) Utredare Bengt Welin När trafiksystemen ändrats och tidigare definitioner av linjer inte gäller har andra objektiva kriterier använts för kostnadsfördelning. Tågtrafik, administration och tekniska system har exempelvis lagts på landstingets ansvar. Målet för finansieringsmodellerna har varit att uppnå en fördelning av kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken som överensstämmer med lagens bestämmelser om lika delning mellan landstinget och kommunkollektivet av underskottet för trafiken. Den särskilda kollektivtrafiken eller servicetrafiken som innefattar färdtjänst, skolskjutsar, särskoleresor, sjukresor mm regleras i andra lagar och respektive huvudman har där det ekonomiska ansvaret för sitt nyttjande. När trafiksystemet ändrats kan enskilda kommuner inte göra beställningar enligt tidigare. Istället byggs systemet upp så att det blir rationellt och att trafiken kan samutnyttjas oberoende om det är fråga om allmän eller särskild kollektivtrafik. När samtidigt finansieringssystemet efter nyttjande bibehållits har det dels varit svårt att förklara vilka kostnader som debiterats enskilda huvudmän, dels svårt att fördela kostnader på olika former av trafik när en och samma linje används för både allmän och särskild kollektivtrafik. Kostnadsutveckling Kostnadsutvecklingen har varit exceptionell. I nedanstående graf framgår den kostnadsutvecklingen för kollektivtrafiken i Dalarna med basår I kostnaderna ingår kostnaderna för all kollektivtrafik såväl den allmänna som den särskilda. Skolskjutsar i Smedjebackens kommun ligger utanför. 180,00 160,00 Kostandsutveckling Index 2011= ,00 120,00 Index 2011= ,00 80, Kostnadsutvecklingen för respektive kommun och landstinget framgår av nedanståenden bild. Som framgår av diagrammet är skillnaderna i kostnadsutveckling betydande.

34 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 17 (29) Utredare Bengt Welin Finansieringssituationen 2016 För 2016 skall fattas ett särskilt beslut avseende finansieringen med fördelning mellan kommunerna som grupp och landstinget samt för varje enskild kommun. Under 2016 görs förändringar i trafiken i Falun och Borlänge som kommer att påverka kostnaderna. I beräkningar om alternativa finansieringsformer som görs nedan i framställningen har uppgifter för 2016 använts från den ursprungliga budgeten som daterats oktober För Smedjebackens kommun har gjorts ett tillägg med 6,8 mkr (bokslut 2015) för kostnader för skolskjutsar som kommunen har gjort egen upphandling av. UTGIFTSUTJÄMNINGSSYSTEMET Utjämningssystemet mellan dels kommuner, dels landsting består av två delar. Den ena är inkomstutjämningssystem som garanterar landsting och kommuner en skattekraft som för närvarande motsvarar 115 % av medelskattekraften i riket. Den andra utjämningen är ett utgiftsutjämningssystem som utjämnar skillnader i förutsättningar för olika kommuners och landstings ekonomi. Ett av flera områden som finns med i kostnadsutjämningen är kollektivtrafiken. En standardkostnad för landets landsting respektive kommuner beräknas. För varje län tas hänsyn till faktorer som gleshet, antal invånare i tätorter större än invånare, trafikkostnader och pendlingsmönster. Med dessa underlag beräknas en förväntad kostnad per län. Denna kostnad jämförs med standardkostnaden i landet. Skillnaden mellan de två uträknade teoretiska kostnaderna per invånare påverkar kostnadsutjämningen. För Dalarna gäller att den förväntade kostnaden understiger den nationella kostnaden, varför kollektivtrafikfaktorn i utjämningssystemet innebär minskat bidrag. För kommunerna sammantaget dras 63 mkr av och för landstinget 110 mkr. Anledningen att landstinget har ett högre avdrag är att i landstingskollektivet påverkas den nationella standardkostnaden av trafikkostnaderna i Stockholm.

35 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 18 (29) Utredare Bengt Welin Mellan kommunerna i länet fördelas det avdragna bidraget i proportion till hur kostnaderna för kollektivtrafik fördelade sig Det gör att tre kommuner får ett tillskott av bidra medan övriga kommuner får avdrag. I nedanstående tabell framgår hur utjämningssystemet påverkar ekonomin per kommun och landstinget. Avdrag/tillägg för trafik i utjämnings- systemet Kommun Mkr Kr/invånare Avesta -9,6-423 Borlänge -21,5-422 Falun 7,2 126 Gagnef -4,3-431 Hedemora -4,3-283 Leksand -6,4-422 Ludvika -6,4-245 Malung-Sälen -3,3-327 Mora -4,4-221 Orsa -2,7-399 Rättvik 2,9 269 Smedjebacken -5,3-493 Säter -4,2-384 Vansbro 1,8 263 Älvdalen -2,3-326 Summa kommuner -62,9-224 Landstinget -110,3-393 Dalarna -173,2-617 Om fördelning efter kostnadsnivån 2009 inte skulle göras, utan 62,9 mkr skulle fördelas efter invånarantal skulle de ekonomiska effekterna bli så som framgår i nedanstående tabell.

36 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 19 (29) Utredare Bengt Welin Det är fyra kommuner som vid en jämn fördelning av utjämningen skulle få ett minskat bidrag jämfört med nuläget: Falun med 20 mkr, Mora med 0.1 mkr, Rättvik med 5,3, mkr och Vansbro med 3,3 mkr. Övriga kommuner skulle få en minskning av reduceringen, d v s få ett högre utjämningsbidrag än i nuläget. Som framgår av tabellen är differenserna stora åt båda hållen. Räknat per invånare är Rättvik den kommun som får den största negativa effekten med =493 kronor per invånare. Den största positiva effekten får Smedjebacken med =269 kronor per invånare. Oavsett vilken finansieringsform och kostnadsfördelning som väljs för kollektivtrafiken kommer det bli nödvändigt att ytterligare analyser kostnadsutjämningssystemet och den fördelning som görs mellan kommunerna i länet. TRAFIKKOSTNADER Dalatrafiks budget Avdrag/tillägg för kollektivtrafiktrafik i utjämnings- Jämn fördelning av utjämning kr/inv Mkr Differens Mkr Differens kr per invånare systemet Kommun Mkr Kr/invånare Avesta -9, ,1 4,5 199 Borlänge -21, ,4 10,1 198 Falun 7, ,8-20,0-350 Gagnef -4, ,3 2,1 207 Hedemora -4, ,4 0,9 59 Leksand -6, ,4 3,0 198 Ludvika -6, ,9 0,5 21 Malung-Sälen -3, ,2 1,0 103 Mora -4, ,5-0,1-3 Orsa -2, ,5 1,2 175 Rättvik 2, ,4-5,3-493 Smedjebacken -5, ,4 2,9 269 Säter -4, ,5 1,8 160 Vansbro 1, ,5-3,3-487 Älvdalen -2, ,6 0,7 102 Summa kommuner -62, ,9 0,0 0 Landstinget -110,3-393 Dalarna -173,2-617 Dalatrafiks budget ligger till grund för kostnadsfördelningen i följande uträkningar. Den budgetversion som används är den som är daterar Under 2016 kommer budgeten att revideras. Trafikförändringar i Borlänge och Falun kommer att påverka totalkostnaden för kollektivtrafiken från augusti. Vidare kommer beslut om fördelning av kostnaderna mellan landstinget och kommunkollektivet att innebära förändringar i kostnadsfördelningen. För 2017 kommer de förändringar som genomförs under 2016 få helårseffekter. Dessa förändringar är emellertid nu svåra att beräkna, varför den ursprungliga budgeten används som underlag. Syftet med dessa beräkningar är inte att ge underlag för beslut om kostnadsfördelning. Beräkningarna skall i stället ses som illustrationer till ändrade finansieringsformer. De kan därvidlag ligga till grund för principbeslut och beslut om utredning som leder till förslag till avtal om finansiering av kollektivtrafiken i Dalarna.

37 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 20 (29) Utredare Bengt Welin Budgetpost Mkr Tätortstrafik 91,0 Landsbygdtrafik 233,9 Summa nettokostnad 324,9 Kostnadsutjämning med landstinget -61,4 Nettokostnad efter utjämning 264,1 Ej öppnad linjetrafik 30,7 Totalt linjetrafik 294,9 Servicetrafik: Färdtjänstresor 43,6 Omsorgsresor 35,7 Korttidsresor 0,6 Skolresor 16,0 Särskoleresor 17,3 Kommunresor 1,9 Summa servicetrafik 115,1 Totalt 410,0 Kostnaderna för landstinget innehåller följande budgetposter. Budgetpost Mkr Landsbygdstrafik 82,3 Tågtrafik 54,3 Tekniska system och administration 60,7 Total nettokostnad 197,3 Kostnadsutjämning med kommuner 61,7 Totalt linjetrafik 258,1 Sjukresor: Avtalstaxi 87,8 Linjetrafik 4,5 Övriga resor 2,5 Resor med privatbil 3,0 Summa sjukresor 97,8 Totalt 355,9 Alternativa kostnadsfördelningar Hittills har de totala kostnaderna för kollektivtrafiken fördelats dels mellan landstinget och kommunkollektivet, dels mellan kommunerna. Ovan beskrivs hur systemet utformats för att få det så rättvist som möjligt utifrån hur utbudet och utnyttjandet av trafiken är. Fördelning genom avtal Andra sätt att fördela kostnaderna är att invända invånarantal för fördelning mellan kommunerna. Innan en fördelning kan ske mellan kommunerna skall fastställas fördelningen mellan landstinget och kommunkollektivet. Den enda ledningen för denna fördelning är det som sägs i kollektivtrafiklagen, nämligen att om ingen överenskommelse kan slutas mellan

38 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 21 (29) Utredare Bengt Welin landstinget och kommunerna skall underskottet för den allmänna kollektivtrafiken delas lika mellan landstinget och kommunerna. Av texten kan förstås att landstinget och kommunerna kan avtala om hur fördelningen skall göras. Skatteväxling Ett annat sätt att fördela kostnaderna är att genomföra en skatteväxling. Det har gjorts i många län där landstinget eller regionen tar det ekonomiska ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken och eventuellt flera delar. En skatteväxling är en omfattande förändring som kräver betydande förberedelser och måste fastställas av regering och riksdag. En skatteväxling innebär att kommunerna sänker sin skatt med samma summa och landstinget höjer skatten med denna summa. Som framgår ovan kommer förändringar i skattesystemet få stora konsekvenser. Det är inte uteslutet att det behövs övergångsregeler vid en skatteväxling. Om så är fallet behöver ett särskilt avtal om detta slutas. För 2017 bedöms det vara omöjligt att hinna med att genomföra en skatteväxling. Det att skatteväxlingen är så definitiv talar också emot en sådan. Det kan finnas anledning att pröva olika lösningar med olika omfattningar vid en per capita finansiering. Det är lättare att göra detta med avtal. Trafik ingående i en fördelning De olika delarna i trafikbudgeten regleras i olika lagar. Den är endast den allmänna kollektivtrafiken som regleras i Kollektivtrafiklagen medan övriga delar regleras i respektive speciallagar. Det trafiksystem som tillämpas i Dalarna innebär att det inte skall bedrivas olika trafik beroende av vilken rubrik som sätts på den. Istället ska det samlade trafiksystemet i så hög grad som möjligt användas för alla former av trafik. Detta talar för att alla former av kollektivtrafik skall ingå i ett avtal om fördelning av kostnaderna per invånare. Att dela in trafiken under olika rubriker är egentligen onaturligt ur ett likställighetsperspektiv. Alla som reser med trafiken är invånare eller besökare. När olika former av kollektivtrafik integreras med varandra har det blivit allt svårare att dra gränser mellan olika former Nedanstående graf kan illustrera differenser mellan en fördelning enligt DT budget och en fördelning efter invånarantal för de olika komponenterna som ingår i budgeten för kollektivtrafiken. För varje trafikområde har budget per kommun dividerats med fördelning efter invånarantal. När värdet är 1 överensstämmer fördelning enligt budget med fördelning efter invånare. När värdet är större än 1 innebär en fördelning per invånare en lägre kostnad för kommunen än en fördelning enligt budgeten. När värdet är mindre än 1 är kostnaden för kommunen högre vid fördelning per invånare. Den tjockare lila linjen visar effekterna när samtliga komponenter läggs ihop. Grafen visar att linjen för totala kostnaden i ligger närmare värdet 1 än när de enskilda komponenterna särredovisas. Detta talar för att det är möjligt att innefatta alla kollektivtrafik i en eventuell fördelning efter invånarantal. Utredningen föreslår att all trafik såväl allmän som särskild kollektivtrafik innefattas i finansieringssystemet. De följande beräkningarna bygger på detta förslag och beloppen

39 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 22 (29) Utredare Bengt Welin innefattar alla trafik som innefattas i Dalatrafiks AB budget. För en rättvisande jämförelse skall kunna göras har lagts till kostnader för Smedjebackens skolskjutsar. Fördelning av kostnader och andra ekonomiska konsekvenser per invånare Vid en fördelning av kollektivtrafikens kostnader per invånare blir konsekvenserna är vissa kommuner belastas ekonomiskt medan andra får en minskad ekonomisk belastning. Ett problem när beräkningar görs är att kommunernas budgetar påverkas i två olika avseenden. En övergång till en invånarbaserad kostnadsfördelning innebär att utgiftsutjämningssystemet måste förändras så att det påverka bidraget med samma belopp per invånare. Konsekvenserna av en sådan förändring beskrivs ovan. Fördelningen av de sammanlagda kostnaderna för trafiken görs i två steg i ett första steg mellan landstinget och kommunkollektivet och i ett andra steg mellan kommunerna. Fördelning av kostnader mellan landstinget och kommunkollektivet Den enda ledning som ges om fördelning av kostnader mellan landstinget och kommunkollektivet är den paragraf i kollektivtrafiklagen som säger att Om inte enighet uppnås om sättet att fördela underskott i förbundsverksamheten mellan medlemmarna i ett kommunalförbund, ska landstinget täcka hälften av underskottet och kommunerna i länet tillsammans resten. Varje kommuns skyldighet att tillhandahålla medel ska bestämmas i förhållande till det trafikarbete som har lagts ned i kommunen under verksamhetsåret. Vid en fördelning finns vidare de historiska fördelningarna också som grund.

40 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 23 (29) Utredare Bengt Welin Det finns inte någon självklar fördelning mellan landstinget och kommunkollektivet av trafikkostnaderna. Av den anledningen måste landstinget å ena sidan och kommunerna å den andra sidan vara överens om en kostnadsfördelning som är långsiktig. Hur fördelningen görs kommer att vara en politisk fråga. Fördelning av kostnader mellan kommuner När beloppet som skall fördelas mellan kommunerna är definierat är det lätt att göra en fördelning mellan kommunerna om det inte finns några kostnader som inte skall vara med i fördelningen. I nedanstående tabell har samtliga kostnader med tillägg för kostnader för skolskjutsar i Smedjebacken räknats in i fördelningen. Ovan argumenteras och föreslås att samtliga kollektivtrafikkostnader ska vara föremål för fördelningen. Alternativ till det är att fördelningen görs på en lägre grundnivå medan tillägg i trafiken kvantitativt och/eller kvalitativt betalas utöver grundfördelningen av kommun. En sådan lösning kan emellertid leda till tolkningsproblem och icke fruktbara diskussioner varför den inte förordas. Av exemplet på fördelning nedan framgår att det är förvånansvärt lika resultat mellan hittills tillämpad fördelningsprincip och en invånarfördelning. Idag deltar Smedjebacken inte i upphandling av skolskjutsar utan har gjort en egen sådan. Om en sådan avvikelse från grundsystemet skall finnas i fortsättningen kan den kostnad som beräknas i det gemensamma systemet för skolskjutsar innefatta kalkylmässigt det utanförliggande skolskjutssystemet och vara med i fördelningen för samtliga kommuner. Den kostnad som härvidlag beräknas för den utanförliggande kommunen betalas ut till kommunen för hantering av deras skolskjutsar. Alternativt kan Dalatrafik AB sköta utbetalningar till trafikföretag vars tjänster upphandlats vid sidan av det samlade systemet. Olika typer av särlösningar bör emellertid undvikas då sådana ofta tenderar att fördyra det totala gemensamma systemet. En annan avvikelse som måste särbehandlas är om någon kommun har taxor som avviker från de gemensamma. Frågor som först bör ställas i dess fall är lämpligheten av olika taxor i ett trafiksystem som omfattar hela länet och om det förenligt med den kommunala likställighetsprincipen. Om avvikelser från gemensam taxa görs i enskilda kommuner måste kostnaderna för detta belasta berörda kommuner och inte kollektivet. Uppföljning och statistik vid invånarfördelning I nuvarande fördelningssystem är uppföljningen viktig för underlag för kostnadsfördelning. Uppföljningen har sin grund i registrering av resande. Även om registreringen inte direkt behövs för kostnadsfördelning behövs registrering för annan uppföljning. Det är därför mycket viktigt att registrering och uppföljning fortsätter och utvecklas. Registrering och uppföljning behövs för planering av trafiken på kort och långs sikt. Trafiksäkerheten främjas också av registrering. Ett exempel på detta är vid incidenser man måste kunna veta hur många passagerare funnits. Ett syfte med uppföljning av trafiken är att genom den kan bedömningar av rimligheten i kostnadsfördelningen göras.

41 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 24 (29) Utredare Bengt Welin Ett samlat exempel på ekonomiska utfall I nedanstående tabell framgår de samlade ekomiska konsekvenserna av jämn fördelning av utgiftsutjämningen och fördelning av Dalatrafiks budget per invånare. Till Dalatrafiks budget har lagts 6,9 mkr avseende skolresor i Smedjebackens kommun eftersom dessa inte upphandlas genom Dalatrafik. Ett annat avsteg från budget är den 0-taxa som tillämpas Avesta. De ekonomiska konsekvenserna av detta är inte medräknad eftersom det inte gått att få fram uppgifter vad taxen innebär ekonomiskt. Kolumn 1 visar kommun. Kolumn 2 innehåller fördelningen av kostnader för kommunerna så som de framgår i Dalatrafiks budget I kolumn 3 fördelas den totala kostnaden efter invånarantal. Kolumn 4 visar differensen mellan de två fördelningarna. Röda minussiffror anger att kostnaden för kommunen blir högre vid invånarfördelning. DT budget Smedebacken skolskjutsar mkr DT budget + Smedjebacken skolskjutsar fördelad efter inv mkr Diff mellan DT budget 2016 och fördelning efter invånare mkr Avesta 31,2 33,6-2,4 Borlänge 78,2 75,8 2,4 Falun 91,9 84,7 7,2 Gagnef 14,2 14,9-0,7 Hedemora 22,0 22,6-0,6 Leksand 21,3 22,7-1,4 Ludvika 36,4 39,1-2,7 Malung-Sälen 15,7 14,8 0,9 Mora 25,4 29,8-4,4 Orsa 8,0 10,0-2,0 Rättvik 17,9 16,0 1,9 Smedjebacken 16,7 16,0 0,7 Säter 16,2 16,3-0,2 Vansbro 12,4 10,0 2,4 Älvdalen 9,4 10,5-1,1 Dalarna 416,8 416,8 0,0 Samlad effekt av invånarfördelning av budget och utjämningssystem

42 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 25 (29) Utredare Bengt Welin I nedanstående tabell framgår den samlade ekonomiska effekten av budgeten fördelad per invånare och ingen differentiering per invånare av utgiftsutjämningssystemet kollektivtrafikdel. Diff mellan DT budget 2016 och fördelning efter invånare mkr Om jämnt fördelad effekt av utjämning mkr Diff mellan DT budget 2016 och fördelning efter invånare och jämn kostnadsutjämning mkr Diff kronor per invånare Avesta -2,4 4,5 2,1 92 Borlänge 2,4 10,1 12,5 245 Falun 7,2-20,0-12,8-225 Gagnef -0,7 2,1 1,3 133 Hedemora -0,6 0,9 0,3 20 Leksand -1,4 3,0 1,6 107 Ludvika -2,7 0,6-2,1-82 Malung-Sälen 0,9 1,0 1,9 191 Mora -4,4-0,1-4,5-223 Orsa -2,0 1,2-0,8-122 Rättvik 1,9-5,3-3,4-319 Smedjebacken 0,7 2,9 3,6 336 Säter -0,2 1,8 1,6 146 Vansbro 2,4-3,3-0,8-124 Älvdalen -1,1 0,7-0,3-47 Dalarna 0,0 0,0 0,0 0 Vilka effekterna blir per invånare för respektive kommun vid en fördelning av budget efter invånarantal och jämn fördelning av utjämningssystemet för kollektivtrafik framgår i nedanstående tabell.

43 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 26 (29) Utredare Bengt Welin Ekonomisk effekt av fördelning per invånare Kr/invånare Jämn fördelning utjämningssystem Budget fördelad efter invånare Samlad effekt Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna FÖRÄNDRING AV UTJÄMNINGSSYSTEMET I Sverige har kommunerna i 12 län jämn fördelning av kostnadsutjämningssystemet. Avdraget i kostnadsutjämningssystemet är görs med samma summa per invånare. I 8 län är avdraget räknat per invånare differentierat mellan kommunerna. Gottland är inte med i denna jämförelse. Bland länen i den föreslagna storregionen där Dalarna ingår har tre län samma summa i utjämning - Uppsala, Örebro och Gävleborg. Tre län har differentierat avdrag för kollektivtrafik i kostnadsutjämningssystemet Södermanland, Västmanland och Dalarna. Om utjämningssystemet skall ändras skall kommunerna göra en hemställan till regeringen senast under september månad 2016 för att ändringar skall kunna göras till När Dalarna bildar region antingen själv eller tillsammans med andra kommer, med största sannolikhet, den differentierade utjämningen att ha spelat ut sin roll. Troligen kommer finansieringen av kollektivtrafiken då av nödvändighet att övergå i en invånarbaserad modell. Med största sannolikhet kommer denna modell vara en skatteväxling. Om en sådan kommer att innehålla finansiering för all kollektivtrafik eller bara den allmänna är en fråga som kommer att påverka kommunernas ekonomi i framtiden. För åren fram till en regionbildning behöver Dalarna ett finansieringssystem som är robust, förutsägbart och förbereder kommunerna och landstinget för framtiden då invånarbaserad finansiering troligen blir det enda alternativet. Ett bra finansieringssystem gör också att energi och samverkan kan koncentreras på de viktiga frågorna om hur trafiken skall utvecklas samtidigt som kostnaderna hålls nere. Ett viktigt steg mot invånarbaserad finansiering är att lämna den differentierade utgiftsutjämningen. Om utjämningen per invånare är lika för kommunerna underlättas arbetet med att ta fram ett avtal som reglerar finansieringen totalt och per kommun för de kommande

44 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 27 (29) Utredare Bengt Welin åren. Ett avtal behöver sannolikt innehålla övergångsbestämmelser. Dessa blir tydligare om en komponent i finansieringssystemet kostnadsutjämningen neutraliseras. Förslag Från och med 2017 föreslås kommunerna påverkas med samma belopp per invånare vad avser kostnadsutjämningssystemets faktor kollektivtrafik. Kommunerna föreslås hemställa hos regeringen senast under september månad 2016 om ändring av förordningen om kommunalekonomisk utjämning (2004:881). KRAV PÅ ORGANISATION OCH PROCESSER VID PER CAPITA - FINANSIERING Dalatrafik AB organisation Förslaget är att Dalatrafik AB skall fortsätta som trafikenhet inom Dalarna med uppgifter också som organ för kollektivtrafikmyndigheten. Bolaget kommer ha en central roll för trafiken i Dalarna. Utifrån denna roll kan ett antal krav på bolaget identifieras. Utifrån kraven kan idéer om organisation och bemanning prövas. Krav på Dalatrafik AB o Måste kunna fungera som både rent bolag och som förvaltning för myndigheten och i huvudmannens organisation o Skall leda processer med hög grad av transparens och delaktighet o Bolagets styrelse skall ha avgränsad uppgift de politiska ställningstagandena görs i huvudmannens politiska organisation Idéer som kan prövas för att tillgodose kraven o Den politiska representationen i styrelsen måste ha starka samband med huvudmannens politiska representation o Styrelsens sammansättning direktörerna vid Region Dalarna och landstinget samt någon kommundirektör kan ingå. o Bolagets VD ingår i huvudmannens tjänstemannaledning Planeringsprocessen Trafiksystemet som tillämpas sedan några år har den bärande tanken att genom en rationellt uppbyggd trafik som tar hänsyn till lokala behov kan en effektiv trafik åstadkommas med god hushållning av resurser och med god kvalitet. Jämfört med tidigare system har inte kommunerna inflytande i form av de beställningar man gjort. Genom beställningarna fanns ett direkt inflytande över dels vilken trafik som skulle finnas i kommunen, dels vilken kostnad kommunen fick för trafiken. När inte längre den direkta påverkan från kommuner och landsting finns på trafikutbud och ekonomi, ställs stora krav på planeringsprocessen som måste utformas så att en stor delaktighet åstadkoms. Landstinget och kommunerna måste få roller i processen så att deras kunskaper och ambitioner kan påverka utformningen av det totala trafikutbudet. Det måste finnas delaktighet i såväl de politiska leden som bland berörda tjänstemän.

45 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 28 (29) Utredare Bengt Welin En grupp har tillsatts för att utveckla planeringsprocesserna i en ny organisation. Gruppen skall redovisa sina förslag senast under maj månad Gruppens förslag och denna utredning kommer att behandlas av direktionen vid sammanträde i juni. Kommunal etik I systemet som tidigare tillämpats i Dalarna har en väsentlig del varit att kommuner kunnat beställa trafik och fått betala endast för detta. Kommunen har därmed haft inflytande över kostnadsnivån genom att beställa mer eller mindre trafik. Sedan det samlade trafiksystemet har börjat tillämpas är det inte längre möjligt att fullt ut låta kommuner ha avgörand inflytande över trafik och därmed kostnader. Fortfarande gäller dock att om en kommun minskar sin trafik för denna en minskad kostnad. En förvånande konsekvens av kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunerna är att en minskning av trafik i en kommun ger kostnadsökningar i de övriga. Vid en invånarbaserad fördelning finns inget direkt samband mellan kostnadsreduceringar i en kommun och samma kommuns kostnader. En kommun som drar ner trafiken kommer att få tillgodogöra sig besparingen motsvarande sin andel av befolkningen. Av detta följer att det kommer förväntas av kommunerna att man är solidarisk med övriga kommuner och lojal mot de trafiklösningar som bäst tillgodoser behoven i ett helhetsperspektiv. SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER En sammanfattning av förslagen i denna utredning är Region Dalarna är kollektivtrafikmyndighet i Dalarna Dalatrafik AB har det exekutiva ansvaret för kollektivtrafiken I Dalatrafiks AB ansvar ingår att vara tjänstemannaorgan för kollektivtrafikmyndigheten och lägga fram förslag, handlägga frågor och i övrigt utföra de uppdrag som myndigheten beslutar Kostnadsfördelningen mellan landstinget och kommunkollektivet skall fastställas i ett långsiktigt avtal mellan parterna. Avtalet kan innehålla övergångsbestämmelser. Kommunkollektivets finansiering av kollektivtrafiken skall ske genom avtal mellan kommunerna och landstinget och bygga på ersättning per invånare. Avtalet skall vara långsiktigt och innehålla övergångsbestämmelser Finansieringsmodellen innefattar all kollektivtrafik såväl allmän som särskild Samtliga kommuner fattar beslut om att hos regeringen senast i september söka om att kommunerna skall ha samma avdrag i utgiftsutjämningssystemet vad avser kollektivtrafik Alternativ till ansökan ovan är att i avtalet mellan kommunerna det idag ojämna utjämningsbeloppet kompenseras i kommunernas ersättning för kollektivtrafik I utredningen görs ett antal rekommendationer och pekas på ett antal områden som behöver uppmärksammas. Uppgiftsfördelningen mellan den politiska kollektivtrafikmyndigheten och den exekutiva styrelsen för Dalatrafik AB bör klargöras Ägarstyrningen av Dalatrafik AB bör klargöras

46 Kollektivtrafik i Dalarna Sida 29 (29) Utredare Bengt Welin Det bör övervägas om att ge den exekutiva styrelsen för Dalatrafik AB en bredare representation genom att exempelvis landstingsdirektör, regiondirektör och någon kommundirektör väljs in Av avgörande betydelse för tillit och kvalitet är att processerna som styr trafikutbud och ekonomi blir bra. Arbetet som en grupp startat i detta ämne kommer att vara mycket viktigt. Det behöver fastställas om och i så fall hur önskemål om avvikelser från det gemensamma trafikutbudet och beslutade taxor skall hanteras Beräknar för avtal om finansiering behöver göras. Beräkningar behövs dels som underlag för beslut om finansieringsform, dels som underlag för avtal.

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60 FULLMAKT Sida 1(1) Handläggare Håkan Jansson Datum Diarienummer RD 2015/18 Region Dalarnas röstombud till AB Transitios årsstämma den 16 juni 2016 i Stockholm Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslås besluta 1. Region Dalarna utser Leif Nilsson att företräda Region Dalarnas aktier och vara röstombud vid AB Transitios årsstämma den 16 juni 2016 i Stockholm. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

61

62

63

64 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Håkan Jansson Philip Eriksson Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2016/18 Förslag till remissvar på Region Örebro reviderade Trafikförsörjningsprogram Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslås besluta 1. Föreliggande skrivelse lämnas som remissvar på Region Örebros Trafikförsörjningsprogram. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Bakgrund Mål Det regionala trafikförsörjningsprogram som Örebro län har skickat till Region Dalarna för remissvar är både tydlig och genomtänkt. I programmet finns det tydliga och ambitiösa mål för kollektivtrafiken utsatta till år Fem övergripande mål formuleras i programmet som länet strävar efter att uppnå; Örebro har Sveriges mest nöjda resenärer med kollektivtrafiken, 5 miljoner fler resor jämfört med 2015, en marknadsandel om minst 40 procent i de starka stråken, minskad energianvändning per personkilometer med 35 procent i stadstrafikens stomlinjer samt i tåg- och expressbusstrafiken i hög grad gjorts tillgänglig för alla resenärer Strategiska inriktningar För att nå de övergripande målen för kollektivtrafiken lyfts fem strategiska inriktningar fram; i)attraktiv och tillgänglig resa, ii)marknad, iii)utbud och kapacitet, iv)klimat och miljö, v)samt trafikering. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

65 2(3) Till strategierna finns ett antal funktioner och principer med både bredd och djup beslutade som ska bidra till att målen uppnås. Funktioner och principer som exempelvis utveckla attraktiva bytespunkter, ha en prissättning som främjar ett ökat resande och ökade intäkter, kollektivtrafiken ska drivas med fossilfria drivmedel till år 2020, konkurrenskraftiga restider jämfört med bil och hög turtäthet i starka stråk, samt ett trafikutbud som är förutsägbart, långsiktigt och tillförlitligt, visar på en stark vilja att tillgodose resenärens behov. Samtidigt finns det också en distinkt ambition att det ska vara miljömässigt hållbart på lång sikt. Heltäckande geografiskt perspektiv Programmet har både lokalt, regionalt och interregionalt perspektiv vilket behövs då Örebro län har mycket omfattande resande både inom länet och över länsgränsen där framför allt resande till och från Örebro lyser starkast. Det finns en tydlig struktur och koppling mellan målen, strategiska inriktningarna och funktionerna/principerna. Region Dalarna är förvissat om att det kommer leda till en vidare förstärkning och utveckling av kollektivtrafiken som gynnar både Örebro län, kringliggande län och samhället i sin helhet. I detta sammanhang hade det dock varit intressant att få ta del av Region Örebros tankar inför en storregional trafikutveckling. Gemensam utveckling av tågtrafik Relation till Mälardalen Region Örebro län ser behovet av att samverka och ha en aktiv dialog med grannlän för att kunna utveckla trafiken. Detta behov är något som Region Dalarna delar då en utvecklad trafik leder till ett mer tillförlitligt trafikutbud som kan tillgodose människors resebehov både i länet och över länsgränser. I Region Örebro läns trafikförsörjningsprogram nämns bland annat satsningar på tågtrafiken i Mälardalen som viktig för att öka antal resor med kollektivtrafiken. Även Stockholm nämns som en naturlig utgångspunkt för utveckling av trafiken när citybanan under Stockholm står klar år Bergslagen berörs bara helt flyktigt och borde fått en större plats i programmet. Dalaperspektiv? Det går däremot inte att läsa något om utveckling av trafik mot Dalarna i trafikförsörjningsprogrammet. Vi ser Örebro län som en viktig samarbetspartner för utvecklande av båda länens tågtrafik där framför allt delsträckan Ludvika-Örebro, som är ett relativt starkt pendlarstråk, på Bergslagsbanan har potentialen att utvecklas ytterligare i framtiden. En annan delsträcka på Bergslagsbanan som det finns goda möjligheter att utveckla vidare med är Borlänge/Falun-Örebro, två viktiga knutpunkter för tågtrafiken i Bergslagsregionen. Ett flertal gemensamma insatser på denna sträcka skulle i sammanhanget kunna ge relativt stora resetidsförbättringar. Vi saknar också i programmet ambitioner att med en utvecklad busstrafik möta våra medborgares pendlings- och transportbehov i den gemensamma landsbygdsgeografin. REGION DALARNA Leif Nilsson

66 Ordf. 3(3)

67 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2016/67 Remiss Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Fastställa förslag till remissvar över Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Sammanfattning av ärendet Trafikverket har regeringens uppdrag att fortsätta arbetet med att anpassa hastighetsgränserna till vägarnas hastighetsstandard. Regeringen anför dock att det även är angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Remissen omfattar förslag till åtgärder för den nuvarande planperioden Trafikverket vill med föreslagna åtgärder skapa det säkra mötet utmed landsvägar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mittseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/tim och restiderna sänkas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas mellan två personbilar genom att hastigheten sänks till max 80 km/tim, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard inom en snar framtid ska kunna klara en kollision utan allt för allvarliga konsekvenser. Förslaget berör endast vägar med prognostiserad årsdygnstrafik över 2000 fordon per dygn år Genomförandet planeras ske vid tre tillfällen under planperioden: 2016 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ), 2019 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ), 2023 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ). Remissförslaget kommer även att hanteras vid Rådet för kommunikationer och infrastruktur den 27 maj, varför kompletteringar i ärendet kan komma att redovisas direkt på Arbetsutskottet. Beslutsunderlag Bifogade PM Remissförslag Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kent Söderlund

68 Remissförslag Sida 1(3) Handläggare Kent Söderlund Datum AU Diarienummer RD 2016/67 Remissvar åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Region Dalarna har för yttrande fått Trafikverkets förslag till åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetssstandard. Sammanfattning Trafikverket har regeringens uppdrag, utifrån Budgetpropositionen 2016 och i regeringens direktiv för åtgärdsplaneringen , att fortsätta arbetet med att systematiskt anpassa hastighetsgränserna till vägarnas hastighetsstandard. Regeringen anför dock att det även är angeläget att försöka motverka de negativa effekterna som kan uppkomma i form av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Därför är det för närvarande inte aktuellt att genomföra ytterligare långtgående reformer av hastighetssystemet. Arbetet bör ske inom ramen för det befintliga hastighetssystemet med hänsyn till trafiksäkerhet, miljö och tillgänglighet. Remissen omfattar förslag till åtgärder för den nuvarande planperioden Trafikverket vill med föreslagna åtgärder skapa det säkra mötet utmed landsvägar. Ur trafiksäkerhetssynpunkt finns det två sätt att skapa säkra möten för biltrafiken. Det bästa sättet är att förhindra kollisioner genom mittseparering. Om så görs kan hastigheten normalt sättas till 100 km/tim och restiderna sänkas. Om detta inte kan göras av olika skäl så kan det säkra mötet skapas mellan två personbilar genom att hastigheten sänks till max 80 km/tim, vilken är den maximala hastighetsnivå där två personbilar av högsta säkerhetsstandard inom en snar framtid ska kunna klara en kollision utan allt för allvarliga konsekvenser. Förslaget berör endast vägar med prognostiserad årsdygnstrafik över 2000 fordon per dygn år 2025, vilket innebär hela det prioriterade vägnätet. Totalt innebär det att cirka 50 procent av vägnätet i Dalarna med 90 km/tim berörs av förslaget. Genomförandet planeras ske vid tre tillfällen under planperioden: 2016 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ), 2019 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ), Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

69 2(3) 2023 (beaktar behov/planerade åtgärder i planerna ). Syfte Syftet med arbetet är: att värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet utifrån grundläggande säkerhetskrav, att utifrån säkerhets- och miljökrav föreslå justeringar av hastighetsgränser inom övrigt statligt vägnät i syfte att bidra till hänsynsmålets olika delmål, att analysera de transportpolitiska effekterna av dessa åtgärder, att ta fram genomarbetade konsekvensbeskrivningar av förslagen, att så långt som möjligt skapa en samsyn med berörda aktörer kring behov av justerade hastighetsgränser. Inriktning Inriktningen för anpassning av hastighetsgränser till vägarnas trafiksäkerhetsstandard under planperioden är följande: Ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ska ha max 80 km/tim. Med måttlig och betydande trafik avses i detta sammanhang vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år Åtgärder för höjda hastighetsgränser ska i första hand ske inom funktionellt prioriterat vägnät. Den justering av hastighetsgränser som sker bör om möjligt inte medföra ökade CO2-utsläpp totalt på nationell nivå och får inte leda till överskridande av miljökvalitetsnormen för luftkvalitet eller riktvärden för buller. Anpassningen av hastighetsgränserna ska leda till en minskad plottrighet för skyltade hastigheter. Synpunkter Sammanfattning Region Dalarna motsätter sig de föreslagna hastighetssänkningarna på länets vägar, främst utifrån bristen på samhällsekonomiska effektbedömningar av regionala utvecklingseffekter på grund av ökade restider och försämrad tillgänglighet. Bristen gör sig särskilt tydlig då samtliga föreslagna hastighetssänkningar omfattar det funktionellt prioriterat vägnätet, vilket är framtaget under det senast året, för att just värna om den nationella och regionala tillgängligheten. Ett ytterligare motiv till att återta remissförslaget är att invänta framtagandet av en ny nationell plan och nya länsplaner för att inom den processen ha en bred dialog och samverkan kring åtgärder i planerna gentemot föreslagna hastighetssänkningar. Det gäller inte minst utifrån att inom ramen för kommande infrastrukturproposition, ge ökade ekonomiska ramar för länsplanerna för att genomföra åtgärder som kan uppfylla hastighetsanspråken för en god nationell och regional tillgänglighet i det funktionellt prioriterade vägnätet. Vidare uppfattar vi remissunderlaget som bristfälligt. Det innehåller faktafel vad gäller den nationella rapportens effekter vad gäller antalet döda och svårt

70 3(3) skadade och restidseffekter gentemot den länsvisa rapporten för Dalarna. Rapportens tabeller upplevs bland annat därför svåra att tyda och att jämföra inbördes. Vidare är det faktafel (tabell 3, 12 och 13) vad gäller angivna objekt/åtgärder i länsplanen m m. Övergripande synpunkter Sammantaget anser Region Dalarna att trafiksäkerhetseffekterna av föreslagna åtgärder vid periodens slut 2025, med en total minskning i landet med 16 döda och 82 svårt skadade per år, torde var låg. Det krävs därför att remissunderlaget kompletteras med ytterligare relevanta underlag i form av samhällsekonomiska effektbedömningar för att fortsatt kunna göra avvägningar och ta ställning till trafiksäkerhets- och miljöeffekter gentemot regionala utvecklingseffekter. Vidare anser vi det oroväckande, då vi upplever att ett så viktigt och strategiskt omdanande remissförslag för anpassningen av vägtransportsystemet är ofullständigt och i vissa delar felaktigt (se Allmänna synpunkter nedan). Trafikverkets arbete med en systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas hastighetsstandard på det prioriterade vägnätet kan komma att få betydande negativa konsekvenser för nationell och regional tillgänglighet i transportsystemet. När hastigheten 90 km/h fasas ut på viktiga och prioriterade stråk och successivt sänks till 80 km/h under planperioden , kommer det innebära betydande och kostnadskrävande investeringar i nationell plan och länsplaner för att uppfylla hastighetsanspråken om 100 km/h. För Dalarna som ett exportintensivt och ledande besökslän är ett upprätthållande av tillgängligheten längs de prioriterade stråken i nord-sydlig och öst-västlig riktning av stor betydelse för att kunna stödja den regionala utvecklingen. Transportpolitiska målen - Hänsynmålet contra Funktionsmålet Utifrån regeringens direktiv i syfte att nå de transportpolitiska målen, är fokus för arbetet med en anpassning av hastighetsgränserna att öka trafiksäkerheten. Regeringen anför dock samtidigt att det är angeläget att motverka de negativa effekterna av försämrad tillgänglighet och ökade restider. Trafikverket har haft ett starkt fokus på Hänsynsmålet, trafiksäkerhet och miljö, där det gjorts effektbedömningar utifrån Trafikverkets effektsamband. När det gäller Funktionsmålet, tillgänglighet, anges endast effekter i form av ökade eller minskade restider. Det har under 2015 tagits fram ett Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) över hela landet. Syftet är att värna om den nationella och regionala tillgängligheten i dessa utpekade stråk. Inte minst gäller detta hastighetsanpassning kopplat till tillgängligheten för resor för daglig arbetspendling och långväga personresor. Samtliga sträckor som föreslås få sänkt hastighet ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet. Samhällsekonomisk effektbedömning av restidstimmar Trafikverket redovisar totalt fyra miljoner minskade restidstimmar. Man redovisar inte effekterna av att minskningen av restimmar sker i landets södra delar på grund av tydliga infrastruktursatsningar, medan restidsökningarna och

71 4(3) dess negativa konsekvenser för tillgängligheten, inträffar inom landets norra delar (Trafikverkets region mitt och norr). Utifrån ett funktionellt prioriterat vägnät anser Region Dalarna det anmärkningsvärt och bristfälligt att Trafikverket inte gjort någon kvalificerad effektbedömning av vad ökade respektive minskade restidstimmar innebär för nationell och regional tillgänglighet och i förlängningen konsekvenser ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Det gäller särskilt effekter och konsekvenser vad gäller daglig arbetspendling och långväga personresor, inte minst besöksnäringen.

72 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(5) Handläggare Dan Gustafsson Datum AU Diarienummer RD 2016/92 Nytt Samverkansavtal om Vård och Omsorgscollege Förslag till beslut 1. Dalarnas Kommuner och Landstinget Dalarna rekommenderas ingå nytt treårigt samverkansavtal om Vård och Omsorgscollege Dalarna, för att säkerställa och utveckla det regionala samarbetet avseende vård och omsorg i Dalarna. 2. Finansieringen av Vård och Omsorgscollege Dalarna fördelas mellan samtliga dalakommuner enligt befolkningsunderlag( ), se bilaga, och landstinget Dalarna bär arbetsgivaransvaret för den regionala samordnaren samt står för kostnader för kontor, dator, telefoni. Sammanfattning av ärendet 2008 ansökte länets kommuner och Landstinget Dalarna om certifiering och medlemskap i Vård och Omsorgscollege(VOC). Fram till 2014 fanns en regional samordnare anställd på 50%, finansierad genom projektmedel. Sedan några år står VOC Dalarna utan regional samordnare efter att kommunerna sagt nej till den föreslagna finansieringsmodellen. Det har inneburit att det regionala samarbetet successivt upphört och att den regionala styrgruppen i VOC Dalarna upplösts. Trots att det inte funnits någon regional samverkan har kommunerna gemensamt fortsatt att betala de årliga medlemsoch certifieringsavgifterna till det nationella VOC. Den 31 december i år löper Dalarnas certifiering och medlemskap i VOC ut. Under hösten 2015 har representanter för arbetsgivare och utbildningsanordnare i Dalarna uttryckt en frustration över avsaknaden av regionalt samarbete, särskilt som utmaningarna inom kompetensförsörjningen är stora och behovet av samverkan är större än någonsin. Ett långsiktigt och kvalitetssäkrat samarbete är nödvändigt för att klara I oktober den 2015 regionala tog Landstinget kompetensförsörjningen Dalarna och Region Dalarna initiativ till ett försöka att mobilisera nytt engagemang för det regionala samarbetet mellan skola och Den arbetsliv struktur inom och vård det nätverk och omsorg som VOC i Dalarna. erbjuder Efter är dialog det bästa med aktörer i Dalarna samverkansalternativet och runt om i landet samlades en regional interrimstyrgrupp bestående av offentliga En samordnare arbetsgivare, på fack, minst utbildningsanordnare 50 % är nödvändig och Region Dalarna. Interrimstyrgruppen beslutade att: Arbetet med en omcertifiering påbörjas av de lokala aktörerna var för sig under våren

73 2(5) I januari hölls ett konstituerade styrgruppsmöte. 14 ledamöter valdes in med en majoritet från arbetslivet. Bifogar en lista över styrgruppens ledamöter. På det konstituerande styrgruppsmötet beslutades att: Landstinget Dalarna blir arbetsgivare för en regional samordnare Region Dalarna har ordförandeskapet i VOC Dalarna En grov plan omcertifieringen tas fram under våren En långsiktig plan för VOC Dalarna( ) tas fram under hösten En finansieringsmodell tas fram som visar på vad som ska finansieras och hur kostnaderna fördelas. Förutsättningar: 1. För att uppnå den nödvändiga och långsiktiga regionala samverkan krävs en tydlig samverkansstruktur och en samordnare. 2. Den regionala samordnartjänsten och medlemskapet i VOC måste finansieras enligt avtal mellan Kommunerna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna och VOC Dalarna. 3. Senast i augusti måste omcertifieringsarbetet gå in i en sammanställningsfas. Beslutsunderlag Collegeundersökningen som Region Dalarna genomförde 2011 visade att VOC innebar ett utökat samarbete mellan såväl kommuner som arbetsgivare och utbildningsanordnare. Kontakter med VOC i andra län under hösten 2015 har visat på vinsterna med regional och nationell samverkan. VOC Dalarnas nyvalda styrgrupp från hela Dalarna är angelägen och motiverad att samverka inom utveckling och kvalitetssäkring kring rekrytering, utbildning och arbetsliv. Ärendet Vård och omsorgssektorn står inför stora utmaningar att klara den nödvändiga rekryteringen. Utmaningarna handlar om att rekrytera till utbildning och till arbetsliv, att förbättra övergången från utbildning till arbete samt att utveckla och behålla befintlig personal. Arbetsgivare och utbildningsanordnare i Dalarna bedömer att Vård och Omsorgscollege är en förutsättning för att klara av att arbeta gemensamt med utmaningarna ovan. Dan Gustafsson Kompetensförsörjning & ökat arbetskraftsutbud

74 3(5) Bilaga 1: Vård- och Omsorgscollege styrgrupp Bilaga 2: Finansieringsmodell Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar

75 Bilaga 1: 4(5)

76 5(5) Bilaga 2: De kostnader som den regionala finansieringsmodellen avser att täcka är samma som 2014 års förslag, totalt kr per år fördelat på tre poster. Serviceavgift till VOC nationella organisation, kr/år. Omkostnader(främst resekostnader) för den regionala samordnaren, uppskattas till kr/år Lönekostnader för regional samordnare på 50% tjänst. Lön + PO = kr/år Kostnaderna i finansieringsmodellen fördelas mellan samtliga dalakommuner enligt befolkningsunderlag( ). Landstinget Dalarna är inte med i fördelningen men tar istället på sig arbetsgivaransvaret för den regionala samordnaren samt står för kostnader för kontor, dator, telefoni. Landstinget Dalarna administrerar kostnaderna för VOC Dalarna och fakturerar kommunerna årligen enligt fördelningsnyckel. Fördelningsnyckel baserad på folkmängd per den 1 november 2014.

77 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Conny Danielsson Datum Diarienummer RD 2016/100 Arbetsutskottet Förslag på struktur och organisering av Dala Valideringscentrum Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. Kommunerna rekommenderas anta Region Dalarnas förslag på organisering och budget av Dala Valideringscentrum 2. Kommunerna rekommenderas finansiera Dala Valideringscentrum med 5,50 kr/innevånare/år Sammanfattning av ärendet Dala Valideringscentrum har bedrivits som ett projekt under perioden Projektet har finansierats med medel från Tillväxtverket, DalaWux och Region Dalarna med totalt kr. Utvärderingen av projektet visar att majoriteten av projektmålen har uppfyllts. Tre Valideringsnoder är under uppbyggnad och ska omfatta: Teknik/Industri (Avesta/Hedemora) Besöksnäring (Malung/Sälen, Rättvik, Leksand, Mora) Vård och omsorg (Borlänge) Noderna ska ha en expertis som innebär att övriga kommuner köper Validering av dessa. Region Dalarnas förslag på regional och kommunal samordning kring validering i Dalarna Region Dalarna föreslår att huvudmannaskapet för den fortsatta utvecklingen av Dala Valideringscentrum läggs på DalaWux via Malung/Sälens Kommun. Ett skäl till detta är att målet med den regionala samordningen är att öka möjligheterna till validering på individnivå. Valideringsförfarandet är därmed ett operativt arbete som utförs på individnivå medan Region Dalarnas arbete och stödinsatser i huvudsak är av strategisk karaktär. Förslaget bygger också på att Region Dalarna gör bedömningen att DalaWux - Malung/Sälens Kommun har skapat erfarenheter och kunskaper som är viktiga i den fortsatta uppbyggnaden av ett Regionalt Centrum för validering. Malung/Sälens kommun bedöms också ha byggt upp kunskap för

78 2(3) administration rörande medfinansiering och samverkansavtal och övrigt som kan komma att ingå för en regional samordning av Validering. Arbetet med etablera ett Regionalt Valideringscentrum är fortfarande i initial fas vilket kommer att innebära en utvecklingsprocess som också kräver resurser. Region Dalarna bedömer, utifrån andra samordnande verksamheter, att resurserna och tjänstebehovet för att implementera och fortsätta det påbörjade arbetet, samt att ytterligare utveckla Dala valideringscentrum, att det inrättas en samordnar/processledartjänst (100 %). För administration/ekonomi/kommunikation bedöms behovet vara 30 % tjänst. Som stöd för det operativa arbetet ute i kommunerna föreslås 80 % tjänst som fördelas ute i kommunerna. Total budget för Region Dalarnas förslag är /år. Förslaget omfattar två år och ska utvärderas efter ett år. Efter utvärdering finns möjlighet till omförhandling och förlängning om samordningen fallit väl ut och kommunerna bedömer ett fortsatt behov. Övrig information Projektledningen för Dala Valideringscentrum har lämnat ett eget förslag på organisering av den regionala och kommunala samordningen. Förslaget har diskuterats i Rådet för Kompetensförsörjning och arbetsmarknad samt på tjänstemannaberedningen Såväl rådet som tjänstemannaberedningen ställer sig bakom Region Dalarnas förslag. Förslaget från projektledningen innebar en mer omfattande tjänstemannastab, ett kontor och därmed en större kostnad för kommunerna än Region Dalarnas förslag. För att ge en helhetsbild av ärendet beskrivs även projektledningens förslag nedan. Projektledningens förslag på regional och kommunal samordning kring validering i Dalarna Projektledningen för DalaValideringscentrum lämnade ett förslag som innebar att det skapas en övergripande regional stöd/samordningsfunktion där det inrättas ett antal tjänster som ska hantera överenskommelser, koordinering, samverkan, interkommunal ersättning, administrering, omvärldsbevakning samt kommunikation. Dessa sammanhålls i ett regionalt kansli. För att kunna upprätthålla denna struktur föreslogs en tjänstestab på 3,20 tjänster. Finansieringen av denna stab skulle enligt förslaget innebära en kommunal insats där alla Dalarnas 15 kommuner bidrar med 11 kr/invånare. Total budget per år enligt detta förslag är ca kr. Region Dalarna föreslogs bli huvudman enligt projektledningens förslag.

79 3(3) Beslutsunderlag Budget Conny Danielsson Strateg Kompetensförsörjning Region Dalarna Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna DalaWux styrelse

80 Budgetskiss för Region Dalarnas förslag om struktur och organsiering för Dala Valideringscentrum Roller i DVC kansli Procent av tjänst Lön inkl PoP 1,43 Samordnar/processledartjänst 100% Admin/ekonomi/Kommunikation 30% Förstärkning lokalt* (Resurs/tjänst fördelas per kommun) 80% summa Övriga kostnader Resor Tryck Tjänster Möten övriga kostn Telefon summa Extern tjänst summa *Förstärkningen lokalt innebär att %-sats av tjänst fördelas i de kommuner som ska hantera validering Kostnad per kommun och år för Dala valideringscentrum (5,55 kr/inv/år) Innevånare Summa Vansbro Malung-Sälen Gagnef Leksand Rättvik Orsa Älvdalen Smedjebacken Mora Falun Borlänge

81 Säter Hedemora Avesta Ludvika Summa

82 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Monika Jönsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2016/83 Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta förslaget till en regional agenda för forskning och innovation Mobilisera för tillväxt agenda för Smart Specialisering. Bakgrund Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort engagemang från entreprenörer som vågat ta risker för att skapa nya möjligheter, att utvecklat och organiserat nätverk samt att sett möjligheter istället för problem. Förutsättningarna för näringslivet förändras ständigt och tillgången på kunskap blir allt viktigare. Nya idéer och affärer uppstår i möten mellan olika personer företag, offentliga aktörer och enskilda individer. Det handlar om att vara öppen och kombinera kunskap från olika håll för att finna nya sätt att lösa problem och genomföra uppdrag, skapa värden och förenkla för kunder och medborgare. Numera påverkar händelser runt om i världen oss här i Dalarna i allt större grad. För att fortsätta vara framgångsrika behöver vi öka förmågan till att skapa nya och fler värden värden, där kunskap är den kritiska faktorn för tillväxt. Kunskap skapar idéer som leder till innovationer till nytta för människor och samhällen. I denna agenda vill vi stärka entreprenörskapet och utveckla ett arbetssätt som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Det innebär en kraftsamling av regionala aktörer som var för sig och tillsammans utvecklar de funktioner som bidrar till att stärka regionens företagsklimat. Ett klimat som bygger på öppenhet, tolerans och leder till en mångfald av människor, idéer, verksamheter och företag. Detta förutsätter kompetent arbetskraft, dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer, förmåga till

83 2(2) nyskapande, internationella nätverk, faktisk förmåga till kommersialisering och inte minst fysiskt kapital. Ärendet Dalastrategin 2020, som antogs , är ett renodlat strategidokument som anger utmaningar, mål och vägval för länets tillväxtarbete, men går inte in på det konkreta genomförandet. Detaljerade mål och insatser beskrivs i underliggande handlingsprogram och verksamhetsplaner. Dalastrategin blir ett underlag för överenskommelser och avtal gällande de olika operativa programmen. Den skall vara vägledande och normgivande för och ställa krav på programmen så att de harmoniserar mot angivna mål och vägval för en hållbar regional utveckling. Dalastrategin är med andra ord den gemensamma plattformen för alla genomförandeprogram av större regional betydelse. Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna motsvarar ett underliggande handlingsprogram som ska stödja insatser riktade till entreprenörer och företag i Dalarna. På motsvarande sätt antogs det strategiska dokumentet Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering i Dalarna av Region Dalalarnas Direktion i december Beslutsunderlag Förslaget till en regional agenda för stärkt entreprenörskap Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Monika Jönsson Näringslivsutveckling Hans Pontusson Enhetschef Tillväxt Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Högskolan Dalarna Länsstyrelsen Dalarna Landstinget i Dalarna Övriga utvecklingsaktörer i länet, enligt särskild sändlista Central Sweden Näringsdepartementet Vinnova Tillväxtverket

84

85 Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort engagemang från entreprenörer som vågat ta risker för att skapa nya möjligheter, att utvecklat och organiserat nätverk samt att sett möjligheter istället för problem. Förutsättningarna för näringslivet förändras ständigt och tillgången på kunskap blir allt viktigare. Nya idéer och affärer uppstår i möten mellan olika personer företag, offentliga aktörer och enskilda individer. Det handlar om att vara öppen och kombinera kunskap från olika håll för att finna nya sätt att lösa problem och genomföra uppdrag, skapa värden och förenkla för kunder och medborgare. Numera påverkar händelser runt om i världen oss här i Dalarna i allt större grad. För att fortsätta vara framgångsrika behöver vi öka förmågan till att skapa nya och fler värden värden, där kunskap är den kritiska faktorn för tillväxt. Kunskap skapar idéer som leder till innovationer till nytta för människor och samhällen. I denna agenda vill vi stärka entreprenörskapet och utveckla ett arbetssätt som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Det innebär en kraftsamling av regionala aktörer som var för sig och tillsammans utvecklar de funktioner som bidrar till att stärka regionens företagsklimat. Ett klimat som bygger på öppenhet, tolerans och leder till en mångfald av människor, idéer, verksamheter och företag. Detta förutsätter kompetent arbetskraft, dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer, förmåga till nyskapande, internationella nätverk, faktisk förmåga till kommersialisering och inte minst fysiskt kapital. Leif Nilsson, ordförande för Region Dalarna

86 Dynamiska kunskapsregioner Allt mer betonas kunskap och ett gott innovationsklimat som betydelsefulla faktorerna för långsiktig ekonomisk tillväxt. Man utgår från att kunskap byggs upp på platser som länkas ihop med andra platser i världen. Samarbeten mellan företag, lärosäten och samhällsfunktioner bygger upp dynamiska regioner där kunskapsflöden bidrar till näringslivets förnyelse. Entreprenörer driver på innovation och skapar förnyelse som bygger på regionens unika förutsättningar. Utifrån specifika produktionsförhållanden, tillgång på kunskap och kompetens samt den tekniska och ekonomiska utvecklingen förväntas värdestrukturer växa fram som tar tillvara människors förmåga till skapande och kreativitet. Utvecklingen förstärks i en miljö som präglas av öppenhet, tolerans, jämställdhet och värdeskapande som bygger på hållbara utvecklingsideal. Företag, lokala och regionala främjare bygger upp ett företagsklimat som ger lika villkor för kvinnor, utlandsfödda personer och ungdomar. På så sätt möjliggörs en mångfald av entreprenörer skapa värden i Dalarna. Denna agenda uppmanar till att mobilisera för att skapa förutsättningar för ett gynnsamt företagsklimat för en mångfald av entreprenörer. En del i det arbetet är att skapa attraktiva miljöer där entreprenörer möts, erfarenheter utbyts och lärande sker om internationella samarbeten och förändringar som sker i en global ekonomi. En annan del är att samordna företagsfrämjare som utvecklar erbjudanden till företag och entreprenörer. De samlade insatserna ska leda till ett gynnsamt företagsklimat. Denna agenda uppmanar till en regional mobilisering som ska skapa förutsättningar för ett gynnsamt företagsklimat för en mångfald av entreprenörer. En del i det arbetet är att skapa attraktiva miljöer där entreprenörer möts, erfarenheter utbyts och lärande sker om internationella samarbeten och förändringar som sker i en global ekonomi. En annan del är att samordna företagsfrämjare som tillsammans med ett regionalt ledarskap utvecklar erbjudanden till företag och entreprenörer. Entreprenörskap Människor har kunskap, kompetens och färdigheter, vilket bidrar till innovation och nya lösningar. Dessa förmågor kan omsättas genom att bli företagare, ledare, medarbetare, användare och medborgare. Entreprenörskap handlar då om förmågan att identifiera möjligheter och skapa eller samordna resurser för att omsätta dessa i värdeskapande verksamheter Innovationer har numera en bredare betydelse än tidigare. Innovationer är inte enbart bara uppfinningar, utan står för något är nytt för organisationen, nytt för marknaden eller nytt för en bransch. Det kan också vara något som är nytt för hela världen. Idéer till innovationer kan födas överallt. Genom att öppna miljöer för entreprenörers förmåga att ta tillvara idéer, kan lösningar skapas på uttalade behov och samhällsutmaningar. Här finns en koppling till Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering som ansluter sig till att innovationer som handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé. Värdet som skapas kan ta många former ekonomiska, sociala eller miljömässiga värden. Vi vill stimuleras till att innovationer på ett bättre sätt än tidigare sker i samverkan mellan företag, i nätverk och kluster samt i miljöer där människor möts. Innovationer kan ligga till grund för nya företag, men också att förbättringar sker i befintliga företag och verksamheter. Här krävs öppna och inkluderande innovationsprocesser för att utveckla nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt som kommer till nytta och får spridning.

87 Dalastrategin 2020 och Landsbygdspolitiskt program I Dalastrategin 2020 understryks att en positiv utveckling i Dalarna förutsätter ett samspel mellan insatser på den internationella, nationella, regionala och lokala nivån. Dalastrategin är den regionala länken i en logisk kedja från lokala strategier till nationella och europeiska strategier och är därmed det främsta strategiska dokumentet för tillväxtarbetet i Dalarna. Dalastrategin tar utgångspunkt i visionen - Dalarna möter framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och känna sig välkomna. Att utveckla entreprenörskapet i länet relateras till målbilder som leder till att Dalarna: är en region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap är landets bästa region för unga där ungas drivkrafttas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet har ett näringsliv som står stark i nationell och internationell konkurrens är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och i omvärlden är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att omvandla energi- och klimatproblematiken till utveckling och tillväxt kännetecknas av ett tydligt regionalt ledarskap och av en förmåga att samla alla krafter för en positiv utveckling av regionen Visionen och målbilderna för den uttrycker ett politiskt och idémässigt ställningstagande för Dalarnas framtid. Ytterst handlar det om att länet skall erbjuda ett gott liv för oss som bor och verkar här. Vad detta innebär och vilka mål och vägval som kan sättas kan ges olika tolkningar byggda på olika värderingar. Det är just tankar om detta som Dalastrategin vill ge näring åt. Dalastrategin ligger i linje med inriktningen i EUs ambition om att stärka det regionala innovationsarbetet för att lösa framtida samhällsutmaningar och framtida tillväxt. Europa 2020 strategin är inriktad på Smart tillväxt för alla. Smart, genom investeringar i utbildning, digitalisering forskning och innovation; Hållbart, med en bestämd inriktning på en koloxidsnål ekonomi och ett konkurrenskraftigt näringsliv samt Inkluderande, med ett starkt fokus på att skapa jobb och bekämpa fattigdom. De europeiska utvecklings- och forskningsmedlen kommer också att bygga på dessa ambitioner liksom den svenska nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Här vill vi att Dalarna ska mobiliserar för tillväxt och ett bra företags-och innovationsklimat som gynnar ett kunskapsbaserat företagande, insatser för att nyttiggöra forskning och att nya idéer förädlas till innovationer. Denna agenda för stärkt entreprenörskap är en vidareutveckling av Dalastrategin 2020 som genom denna avsiktsförklaring, bilagda handlingsplan och en fördjupad rapport uppmanar till att mobilisera för tillväxt genom att lyfta fram entreprenörskapet och ett att stärka företagsklimatet i regionen. Den strategiska idén är att Entreprenören får ett nyfiket bemötande och ett klimat redo för förändring Målet är att utveckla ett arbetssätt som bygger på insatsområden i Dalastrategin 2020s vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga och Region Dalarnas Landsbygdspolitiska program i vägvalet Differentierat näringsliv. Här ligger följande insatsområden till grund för arbetet som ska

88 att stärka befintliga tillväxtområden och utveckla nya, vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag, stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap samt än mer stärka entreprenörskapet och nyföretagandet inom nya tillväxtområden, skapa och utveckla goda möjligheter för de företag som redan idag finns på landsbygden. Handlingsplan Agendan består också av en handlingsplan som syftar till att samordna insatser och stärka det regionala företagsklimatet. Handlingsplanen fokuserar på företagsfrämjare i Dalarna som har entreprenören i fokus samt partnerskapet för Innovation och Entreprenörskap som ger goda förutsättningar för entreprenörer i Dalarna. Smarta mål lägger grunden för insatser som ska resultera i att utveckla ett väl fungerande samarbete mellan företagsfrämjare och ett partnerskap som ger goda förutsättningar för entreprenörer i Dalarna, se bilaga. Roller och ansvar Denna agenda är framtagen av Dalarnas Entreprenörskapsråd som utgörs av de företagsfrämjare som på olika sätt stödjer entreprenörer och företagare. I Innovationsrådet ingår representanter från Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, Landstinget i Dalarna och Region Dalarna samt företagsfrämjare som på olika sätt bidrar till att stärka entreprenören. Gemensamt för aktörerna är att de arbetar för ett gott företagsklimat i Dalarna. Ett resultat är att Dalarnas företagsfrämjare ska utveckla ett bra samarbete som har entreprenören i fokus. Det innebär att entreprenörer och företag ska erbjudas olika former av stöd för att starta, driva och utveckla företag genom olika insatser för affärsutveckling. Det finns också ett behov av specifika insatser för energi- och miljölösningar, digitalisering och internationalisering. Företagsfrämjare ska också ha riktade insatser för att fler grupper ska inkluderas, såsom kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det är också viktigt med i olika dialoger bygga upp kunskap om entreprenörskap näraliggande frågor tillsammans med forskare och andra kunskapsnoder. Ett resultat är också att ett partnerskap i Dalarna ger goda förutsättningar för entreprenörer i Dalarna. Ledarskapet förväntas vara involverade och engagerade i regionala entreprenörskapsfrågor, röja hinder för arbetet och att lyfta fram framgångar som görs som stärker företagsklimatet. Lärande och utvärdering För att nå framgång i detta arbete måste kompetenser samlas, insatser samordnas och involveras i ett regionalt lärande. Det finns en stor kunskap om entreprenörskap i Dalarna och det är viktigt att dela den med varandra och fylla på med relevant forskning andra kunskapskällor. Handlingsplanen ska vara ett arbetsdokument som ligger till grund för att följa upp vad som görs men ligger också till grund för utvärderingar. Agendan blir på så sätt en konkretisering av Dalastrategin 2020 som utifrån de valda målbilderna inom ramen för vägvalet Innovativa miljöer och Entreprenörskap. Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna består av denna avsiktsförklaring, en handlingsplan samt en fördjupad rapport om entreprenörskapet i Dalarna.

89 Handlingsplan 2016 Bilaga

90 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Monika Jönsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2016/73 Prioriterade inriktningar för Jämställd Regional Tillväxt Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta följande inriktning för arbetet med Jämställd Regional Tillväxt Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. 2. Prioritering 2 Att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Sammanfattning av ärendet Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Region Dalarna ska genom en Nuläges och Behovsanalys för att ta fram prioriteringar som blir styrande för arbetet. Det finns fyra utpekade prioriteringarna utgår från regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. 2. Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. 3. Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande 4. Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen

91 2(3) En nuläges- och behovsanalysen är under framtagande och ska skickas in till Tillväxtverket senast den 22 juni Det slutgiltiga underlaget kommer inte att kunna behandlas av direktionen, förutom de två prioriteringarna som föreslås här. Prioriteringarna, som baseras på regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft ska; Vara styrande för arbete med jämställd regional tillväxt Förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Medlen ska vara en hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel, dvs genus ska korsas med andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, ålder, etc Det betyder för Dalarnas del att genus (kvinnor o män), etnicitet och ålder ska stärka tillväxtarbetet i regionen enligt Mobilisera för Tillväxt- agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. Dalarna ska vara en attraktiv region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap 1. Det första SMARTA 2 målet för det regionala ledarskapet är att under året 2015 bygga upp ett intresse, engagemang och handlingskraft för jämställd tillväxt utifrån en normkritisk värdegrund med fokus på kvinnor, utlandsfödda och unga. Det ska vara tydligt i strategiska dokument och handlingsplaner. Det andra SMARTA målet är att regionens utvecklingsresurser ska år 2018 fördelas lika mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga ska premieras. Prioritering 2 Att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Vi har en god bas att bygga vidare på där kunskap om kvinnor och mäns olika förutsättningar synliggjorts. Det är viktigt att fortsätta det arbetet utifrån: Förståelse av begreppen genus, etnicitet och ålder och de diskriminerande processer som underbygger de rådande skillnaderna. Genuskodade branscher är grunden i innovationsarbetet och öppna upp företagsfrämjare för kvinnor, utlandsfödda och unga. Regionala kontrakt som ger olika förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga att leva och verka beroende på vart man bor i Dalarna. 1 En målbild i Dalastrategin SMARTA mål = Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbundet och Accepterat.

92 3(3) Det tredje SMARTA målet är att kartlägga och bygga kunskap om regionala förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga. Arbeta utifrån kunskap om jämställdhet och mångfald (fakta, analys och metoder) Lyfta fram förebilder, motverka stereotyper och kommunicera på lika villkor Följa upp fördelningen av regionens utvecklingsresurser mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga premieras. Beslutsunderlag Bilaga Prioriteringar för Jämställd regional tillväxt i Dalarna Monika Jönsson Näringslivsutveckling Hans Pontusson Enhetschef Tillväxt Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Länsstyrelsen Dalarna

93 Monika Jönsson Region Dalarna Bilaga Prioriteringar för Jämställd regional tillväxt i Dalarna Bakgrund Idag går merparten av den statliga finansieringen till branscher som domineras av män. Lika villkor och jämställdhet både privat och offentligt diskuteras men det saknas trots det bland annat könsuppdelad statistik och jämställdhetsintegrerade styrdokument och utvecklingsstrategier hos utvecklingsaktörer på regional och nationell nivå. Företagande och främjande av företag är också präglat av föreställningar och normer kring vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Normer kring företagandet gör att vissa grupper kan uppfattas som avvikande. Det bidrar till att bland annat kvinnor, kvinnor och män med utländsk bakgrund och unga kvinnor och män, i större utsträckning riskerar att möta hinder när de söker stöd, rådgivning eller finansiering. När statliga och regionala resurser fördelas ensidigt och når vissa grupper möter hinder i större utsträckning än andra, används inte alla människors innovationskraft och fulla potential på ett effektivt sätt. Förnyelse i organisationer, företag, näringsliv och förvaltning hämmas. Regeringen har beslutat att Tillväxtverket ska fördela minst 34 miljoner per år i syfte att nå målet för jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. Syftet med regeringens satsning är att främja en jämställdhetsintegrering av det regionala tillväxtarbetet i samtliga län samt att stödja framväxten av ett antal nationella framstående exempel eller flaggskepp. Prioriteringarna förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Jämställd regional tillväxt ska utgå från fyra prioriteringar i regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , nämligen: 1.Systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av budget, RUS, andra strategier och program för ex. innovation, boende, transporter, attraktivitet, kompetensförsörjning. 2.Kartläggning och synliggörande av skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. 3.Fortsatta insatser för att främja kvinnors företagande och utrikesfödda kvinnors sysselsättning och företagande 4.Integrera ett jämställdhetsperspektiv i planering och genomförande av projekt inom regionfondsprogrammen Nuläges och behovsanalys Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt genom samordning, stöd och lärande riktat till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Regeringens avsikt med uppdraget är att stärka det arbete som regionalt utvecklingsansvariga bedriver för att integrera jämställdhet i verksamheter och program i det regionala tillväxtarbetet. Tillväxtverket har i sin sida gett Sweco uppdraget att vara ett metodstöd för regionerna i framtagandet av nuläges och behovsanalysen. Ett antal tjänstemän från Region Dalarna och sakkunnig i Jämställdhet från Länsstyrelsen lade grunden för förslaget av prioriteringar under en workshop den 3 maj 2016 under ledning av två konsulter från Sweco.

94 Vi inledde dagen med att Peter Möller redovisade en statistisk sammanställning av förutsättningar för kvinnor och män, etnicitet och ålder i Dalarna. Därefter summerade vi det arbete som gjorts och görs i Dalarna. Några av det synpunkter som kom fram var att: Genus kodade branscher är vi bra på och inte att enbart titta på män och kvinnor Projektägarna har fått ökad medvetenhet Vi är bra på att se mönster i bl a könsfördelning men vi behöver bli bättre på att förstå varför och vad det beror på Kartläggning av genuskontraktet viktig information Ungdomsfrågor och ungdomsperspektiv har satt sig ungdomar ses inte som en homogen grupp längre Att vi jobbar integrerat och är konkreta unikt i europeisk kontext Nu är det mer legitimt att jobba med jämställdhet och genus, uppfattas som en tillväxtfråga och framtidsfråga Förslag på prioriterade områden I nuläges- och behovsanalysen ska regionerna ta fram prioriteringar som blir styrande för deras arbete med jämställd regional tillväxt. De ska ligga till grund för ett fokuserat jämställdhetsarbete som fungerar som hävstång för regional tillväxt. Ambitionen är att med ett logiskt uppbyggt arbetssätt ska förändringar åstadkommas som är mätbara och synliga. Prioriteringarna, som baseras på regeringens Nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft ska Vara styrande för arbete med jämställd regional tillväxt Förväntas leda till hållbara och synliga resultat genom att jämställdhet integreras i ordinarie verksamhet.

95 Medlen ska vara en hävstång för regional tillväxt. Intersektionalitet ska genomsyra samtliga steg i arbetsprocessen och som kommer att premieras vid fördelningen av medel, dvs genus ska korsas med andra diskrimineringsgrunder såsom etnicitet, ålder, etc. För Dalarnas del har vi valt att bygga vidare på vidare med genus/kön - synliggöra kvinnor och kvinnodominerade branscher i innovationsarbetet Mobilisera för tillväxt agenda för smart specialisering i Dalarna och Mobilisera för tillväxt agenda för stärkt entreprenörskap i Dalarna samt den tidigare framtagna Handlingsplanen för Jämställd Regional Tillväxt (Region Dalarna 2013). Arbetet i Vägen in ligger till grund för integration av personer med utlandsfödda (etnicitet) och Ungdomsstrategin fokuserar på unga (ålder) i Dalarna. Prioritering 1 Att leda och göra skillnad som baseras på ett systematiskt ledningsarbete och jämställdhetsintegrering av regionala strategier och program för innovationsarbetet, stärkt entreprenörskap och kompetensförsörjning. Dalarna ska vara en attraktiv region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap 1. Det första SMARTA 2 målet för det regionala ledarskapet är att under året 2016 bygga upp ett intresse, engagemang och handlingskraft för jämställd tillväxt utifrån en normkritisk värdegrund med fokus på kvinnor, utlandsfödda och unga. Det ska vara tydligt i strategiska dokument och handlingsplaner. Det andra SMARTA målet är att regionens utvecklingsresurser ska år 2018 fördelas lika mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga ska premieras. Prioritering 2 För att veta mer, följa upp och lära ska vi fortsätta kartlägga och synliggöra skillnader mellan kvinnor och män kopplat till inkomst, sysselsättning, företagande, projektstöd etc. Vi har en god bas att bygga vidare på där kunskap om kvinnor och mäns olika förutsättningar synliggjorts. Det är viktigt att fortsätta det arbetet utifrån: 1 Förståelse av begreppen genus, etnicitet och ålder och de diskriminerande processer som underbygger de rådande skillnaderna. 2 Genuskodade branscher är grunden i innovationsarbetet och öppna upp företagsfrämjare för kvinnor, utlandsfödda och unga. 3 Regionala kontrakt som ger olika förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga att leva och verka beroende på vart man bor i Dalarna. Det tredje SMARTA målet är att kartlägga och bygga kunskap om regionala förutsättningar för kvinnor, utlandsfödda och unga. Arbeta utifrån kunskap om jämställdhet och mångfald (fakta, analys och metoder) Lyfta fram förebilder, motverka stereotyper och kommunicera på lika villkor Följa upp fördelningen av regionens utvecklingsresurser mellan kvinnor och män (kvinno-, respektive mansdominerade branscher) och att utlandsfödda och unga premieras. 1 En målbild i Dalastrategin SMARTA mål = Specifikt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbundet och Accepterat.

96 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Linnéa Hassis Datum Diarienummer 2015/179 Arbetsutskottet Vägen In Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Anta verksamhetsplan för Vägen in kansli. Sammanfattning av ärendet I juni 2015 ställde sig samtliga kommuner i Dalarna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, ALMI, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna, Migrationsverket och Länsstyrelsen bakom Vägen In - en regional överenskommelse för etablering av nyanlända Förutom de undertecknande parterna finns ett aktivt engagemang från den ideella sektorn. Överenskommelsen har formen av en avsiktsförklaring om samverkan för ett gemensamt ansvarstagande för mottagande av nyanlända. I överenskommelsen lyfts fem områden för samverkan; arbete, språk och utbildning, god och jämlik hälsa, bostad och till social sammanhållning och delaktighet. Till överenskommelsen om Vägen In finns en bilaga rörande genomförandet av handlingsplanen. I stora delar handlar genomförandet om samordning, samverkan och samsyn kring myndigheters och organisationers ordinarie arbete för att bland annat uppnå synergivinster och minska dubbelarbete. Det handlar också om att tillsammans ta utvecklingsinitiativ och driva eller stödja gemensamma insatser. Inför undertecknandet av Vägen in lyftes särskilt frågan om behovet av ett gemensamt kansli för att stödja genomförandet. Vi ser ett stort behov av att kunna följa och hålla ihop den stora och komplexa genomförandeprocessen i länet där ett gemensamt kansli ska vara en samlande kraft. I det arbetet kan vi följa och stödja genomförandeprocessen i att omsätta Vägen In till handling och arbetet för ett värdigt mottagande och en väl fungerande etableringsprocess är en förutsättning för en hållbar tillväxt i Dalarna.

97 2(2) I bifogad verksamhetsplan beskrivs hur det gemensamma kansliet för Vägen in avser arbeta för att öka förutsättningarna för att målen för den regionala överenskommelsen Vägen in nås. I verksamhetsplanen beskrivs bland annat att Rådet för demokrati, hållbar utveckling, attraktiva livsmiljöer och livskvalitet utgör en rådgörande referensgrupp för kansliet. Verksamhetsplanen kompletterar ärendet Vägen in som beslutades av Direktionen

98 Arbetsplan - former för Kansliet, Vägen in Bakgrund I juni 2015 ställde sig samtliga kommuner i Dalarna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, ALMI, Arbetsförmedlingen, Företagarna, Försäkringskassan, Högskolan Dalarna, Migrationsverket och Länsstyrelsen bakom Vägen In - en regional överenskommelse för etablering av nyanlända Förutom de undertecknande parterna finns ett aktivt engagemang från den ideella sektorn. Överenskommelsen har formen av en avsiktsförklaring om samverkan och om ett gemensamt ansvarstagande för mottagande av nyanlända. I överenskommelsen lyfts fem områden för samverkan; arbete, språk och utbildning, god och jämlik hälsa, bostad och till social sammanhållning och delaktighet. Under hösten 2015 ökade antalet människor på flykt som söker sig till Europa och Sverige dramatiskt. Dalarna är ett av de län som tagit emot flest asylsökande i förhållande till befolkningsmängd. Vår förmåga att arbeta både med ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv kommer att vara avgörande för Dalarnas utveckling. Samordning och samarbete krävs nu mer än någonsin och det är viktigt att de akuta insatserna för att klara ett kraftigt ökat mottagande också följs av ett väl fungerande etablerings- och integrationsarbete. Till överenskommelsen om Vägen In finns en bilaga rörande genomförandet av handlingsplanen. I stora delar handlar genomförandet om samordning, samverkan och samsyn kring myndigheters och organisationers ordinarie arbete för att bland annat uppnå synergivinster och minska dubbelarbete. Det handlar också om att tillsammans ta utvecklingsinitiativ och driva eller stödja gemensamma insatser. Inför undertecknandet av Vägen in lyftes särskilt frågan om behovet av ett gemensamt kansli för att stödja genomförandet. Den samlade bedömningen är att man ser ett stort behov av att kunna följa och hålla ihop den stora och komplexa genomförandeprocessen. Ett gemensamt kansli ska vara en samlande kraft genom att följa och stödja genomförandeprocessen och arbetet med att omsätta Vägen In till handling. Arbetet för ett värdigt mottagande och en väl fungerande etableringsprocess är en förutsättning för en hållbar tillväxt i Dalarna. Syfte Ett gemensamt kansli ska vara en samlande kraft genom att följa och stödja arbetet med att omsätta Vägen In till handling. Syftet med kansliet är således att öka förutsättningarna för att målen för den regionala överenskommelsen Vägen in nås. Kansliet kan beskrivas som ett organiserat samarbete, inte en fysisk organisation. Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna kommer istället att arbeta i sina respektive organisationer men med tätt samarbete. Kansliet ska också vara öppet så att ytterligare organisationer kan ansluta. Kansliet ska ha en koordinerande och drivande roll i arbetet med Vägen in. Kansliet ska verka för att stärka befintliga aktörer i deras arbete inom de områden som omfattas av Vägen in. Mål Mål för kansliet är att stödja ett strategiskt integrationsarbete på regional nivå som är sektorsövergripande och kunskapsbaserat, samt bygger på delaktighet från undertecknande parter i Vägen in.

99 Kommunikation Information och kommunikation är strategiska verktyg i Vägen in-arbetet, bland annat ska en kommunikationsplattform för informations- och kunskapsspridning tas fram. Struktur I figuren nedan beskrivs en struktur för kansliets arbete. Rutan längst till höger visar att ytterligare grupper kan tillkomma vid behov. Tematiskt arbete Varje samverkansområde får en ansvarig person från kansliet. Denna person ansvarar för att samla aktörer inom samverkansområdet i en tematisk grupp och att en aktör med person utses som samordnande för det samverkansområdet. Syfte: samordning mellan undertecknande parter inom samverkansområdet. Att nå målen inom respektive samverkansområde (se avsiktsförklaringen). Utifrån detta får varje temagrupp sätta upp egna uppföljningsbara mål. Regional sektorsövergripande grupp Från varje samverkansområde är en aktör och person utsedd som ansvarig samordnare. Dessa personer bjuds in av kansliet till regelbundna möten för information, diskussioner, avstämning och planering.

100 Referensgrupper Syfte: att vara rådgivande och reflekterande stöd för kansliet. o o Rådet för demokrati, hållbar utveckling, attraktiva livsmiljöer och livskvalitet hos Region Dalarna. Tvärsektoriella grupper inom Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna. Kommunchefsgrupp Kommuncheferna har utsett en arbetsgrupp för Vägen In med fokus på arbete, bostad och utbildning). Denna grupp består av Borlänge, Hedemora, Säter och Älvdalens kommuner. Gruppens arbete förankras i de ordinarie mötena för kommunchefer på Region Dalarna Avgränsning Kansliet ska vara ett stöd i genomförandet av Vägen in, inte arbeta operativt inom de olika samverkansområdena. Målgrupp Undertecknande parter i Vägen in och andra aktörer (myndigheter, organisationer, den ideella sektorn) som har beröringspunkter i Vägen in. Arbetssätt och förslag på aktiviteter I stora delar handlar genomförandet om samordning, samverkan och samsyn kring myndigheters och organisationers ordinarie arbete för att bland annat uppnå synergivinster och minska dubbelarbete. Det handlar också om att tillsammans ta utvecklingsinitiativ och driva eller stödja gemensamma insatser. Förslagsvis kommer kansliet att arbeta genom följande aktiviteter: Samordning av temagrupper Lärandeseminarier Stöd vid finansiering av projektmedel Utbildningsinsatser och träffar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Anpassade konferenser för olika målgrupper inom t ex kommunerna Framtagande av behovsanalyser, statistik Omvärldsbevakning, best practice Använda befintliga regionala och kommunala nätverk/aktörer både för spridning och utveckling, bland annat rådslag Kommunikationsplattform Uppföljning Uppföljning av kansliets arbete kommer att göras utifrån målformuleringen för kansliet. Kansliet följer kontinuerligt arbetet med Vägen In. Resultatet återrapporteras på styrgruppsmöten samt på Rådslaget (2 gånger/år) som Landshövdingen bjuder in samtliga undertecknande parter.

101 Rambudget 2017 Tiina Ohlsson AU

102 HISTORIK utveckling intäkter och kostnader för resultatenhet 10, 200 (201 förtroendemannarevision) (TKR) Budget År Intäkter - medlemsavgifter Medlemsavgifter Kommuner Medlemsavgifter Landstinget Summa medlemsavgifter: Ökning %/år jmfr m föreg år 4,0% 2,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 2,5% Ökning %/år jmfr m år ,0% 6,1% 6,1% 6,1% 6,1% 6,1% 8,8% Kostnader Rörelsekostnader Personalkostnader Summa kostnader: Ökning % / år jmf m föreg år 14,8% 4,7% -2,0% 4,1% 1,2% 8,3% 5,4% Ökning %/år jmfr m år ,8% 20,2% 17,8% 22,6% 24,1% 34,4% 41,7% I rörelsekostnader ingår: Hyreskostnader Ökning %/år jmfr m föreg år -21,8% 4,3% 0,6% 10,4% 7,6% -0,9% 8,8% Ökning %/år jmfr m år ,8% -18,4% -17,9% -9,4% -2,5% -3,4% 5,2% Lön och lönebikostnad - fördelning Kansli Direktion Förtroendemannarevision Summa lön- och lönebikostnader Varav utgörs av pensioner: Kansli Direktion Summa totala pensioner: Antal årsanställda

103 Medlemsavgifternas kostnadstäckning Historik utveckling medlemsavgifternas kostnadstäckning Budget År Intäkter - medlemsavgifter Medlemsavgifter Kommuner Medlemsavgifter Landstinget Summa medlemsavgifter: Kostnader Rörelsekostnader Personalkostnader Summa kostnader: Procentuell kostnadstäckning (intäkter/ kostnader) 95,17% 86,25% 84,02% 85,70% 82,36% 81,36% 75,12% 73,04% 75,98%

104 Kostnadsökningar tkr Personal tkr HR strateg 400 tkr (50 %) Fysisk samhällsplanerare 800 tkr (100 %) Regionbildningen Göran C (50 % täckning av projektet 1:a året, det innebär en kostnad på 750 tkr 2017) enl avtal RD/Lt (lön + lönebikostnader, förmånsbil, rese- & kurs/konferenskostnader,lokalkostnader, dator och övriga IT kostnader Lönerevision tkr 2 % generell ökning Återläggning Energikontoret tkr (externa verksamhetsmedel) Har tidigare haft 200 tkr i anslag. 0 i budget för 2016 och 100 tkr Kompetensutveckling tkr* Idag 320 tkr* Sjuk- & hälsovård tkr* Idag 151 tkr Kommunikation tkr Regionbildning, Almedalen, regionala nätverk * Dessa poster omfattar samtliga anställda vid RD, 75 st

105 Fördelningsnyckel Indikativ fördelning per % ökning jämfört med 2016 Kommuner & landsting enligt fördelning70/ tkr / tkr

106 Indikativ fördeln medlemsavgifter 2017 Fördelningsunderlag /30 Befolkning % Avgift 2016 Beräkning Summa avg Förändring kr ökning till Vansbro ,40% Malung - Sälen ,57% Gagnef ,58% Leksand ,47% Rättvik ,85% Orsa ,45% Älvdalen ,54% Smedjebacken ,84% Mora ,18% Falun ,43% Borlänge ,16% Säter ,90% Hedemora ,41% Avesta ,90% Ludvika ,32% S:a kommuner: % Landstinget: Totala medlemsavgifter:

107 Administrativa avgifter KR Timmar Admin.summa/år: Kostpris/timme 332 UHV AVM Färdtjänst Elev CS RD KH SUMMA: 0 Admin tid/mån Reception 0, IT stöd 15,0 2,0 3,0 2,0 2,0 111,0 30,0 165 Löpande bokf/bokslut budge 3,0 3,0 12,0 3,0 35,0 79,0 30,0 165 Lön, personal, nycklar, larm 2,0 2,0 15,0 2,0 12,0 120,0 12,0 165 Kund/lev.reskont 5,0 3,0 12,0 3,0 15,0 100,5 10,0 149 Jurist /vd 0,0 125,0 40,0 165 Vaktmästare 1,0 1,0 1,0 1,0 17,0 12,0 33 Admin/år Snitt helårsarb/år 0,16 0,07 0,26 0,07 0,39 3,35 1,81 6,10 0 h/tot h* årsadminkostn BERÄKNAD Admin.avg/år NUVARANDE Admin.avg/år

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118