Lantgårdens Bästa info. Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

Transkript

1 Lantgårdens Bästa info Snellmans infotidning till primärproduktionens samarbetsparter

2 Ledare: Är måttet fullt - eller rågat? Den gångna vintern har på många sätt varit en tuff tid. Vintern var längre, kallare och mer snörik än vad vi vant oss med de senaste åren. Det kalla klimatet medförde säkert en del psykiska påfrestningar för vissa, men också direkta tilläggskostnader både för samhället och för den enskilda människan. Köttproduktionen mötte också många nya utmaningar. Foder- och energikostnaderna sköt i höjden, vilket skapade en hård press på lönsamheten. Som en följd av fjolårets specifika problem var köttmarknaden samtidigt mättad med låga produktpriser som följd. Smågrismarknaden kom i obalans med stort överskott av smågrisar. Utbudet av slaktdjur var samtidigt stort och det bildades slaktköer, först för nötkött och senare för svin. På grund av den ekonomiska situationen uppstod en krisstämning inom branschen och det har från olika håll kommit inbjudningar till krismöten. Är det så att måttet nu är fullt eller t.o.m. rågat? Det berättas om en lärare som en gång fyllde en burk med stenar och sedan ställde frågan om burken nu är full. Burken var visserligen fylld med råge, men likväl rymde den ännu ett helt mått sand. Nu såg burken verkligen ut att vara full. Då tog han ännu fram en kanna kaffe och hällde den i burken. Kaffet rymdes just precis mellan sanden och stenarna. Nu var måttet verkligen både fullt och rågat, emedan några stenar sköt fram ovan sanden och kaffet. Jag tror att det många gånger kan vara på detta sätt även i det praktiska livet. När det ser ut som om måttet är rågat finns det ännu några möjligheter kvar. Därför är det nog bra att ordna krismöten för att verkligen ta itu med de saker vi kan göra för att förbättra situationen. Däremot är det destruktivt att mana fram en onödig krisstämning som kan skymma sikten för de åtgärder som ännu kan göras före måttet verkligen blir fullt. Det är den sista droppen som kan bli ödesdiger och i svåra situationer måste vi göra vad vi kan för hitta möjligheter att undvika den. På Snellman arbetar vi som bäst med att införa ett Snellman Lean produktionsledningssystem i hela organisationen. Den första av de 14 grundprinciperna i leantänkandet lyder att besluten skall baseras på långsiktigt tänkande även då det sker på bekostnad av kortsiktiga ekonomiska mål. Detta är något som är mycket konkret i hela Snellmans verksamhet och speciellt i år när vi investerar i större slaktkapacitet. Det är också glädjande att se det långsiktiga tänkande som våra producenter uppvisar. Vi har i vårt Lantgårdens Bästa-team en stor grupp familjegårdar, som är redo att på ett positivt sätt kämpa för att utveckla konkurrenskraften inom den finländska köttproduktionen. En av våra största gemensamma utmaningar är att planera mängdflödet tillräckligt noggrant både på års- och veckonivå, så att råvarutillgången inte påverkas negativt av tillfälliga marknadsvariationer. I maj och juni kommer vi igen att ordna producentdagar med kaffeservering vid producentbutiken på Granholmen. Kolla schemat på Anelma. Primärproduktionspersonalen dejourerar, så det ges samtidigt möjlighet att diskutera det som händer i branschen. Vi hoppas att måttet ännu inte är fullt så att det ännu finns rum för kaffet. Med önskan om en ljus vår, Tomas Gäddnäs Primärproduktionens direktör I detta nummer: Charken ljusglimt på tuff köttmarknad Det råder tuffa tider för aktörerna på den finländska köttmarknaden. För Snellmans del är ändå utvecklingen inom chark och matkorv speciellt positiv. Läs också om exporten av griskött till Nya Zeeland, där Snellman redan är ett brand. s Fryser kalven? s. 7 Längelmäki 5 år Svinens ärftliga potential har utvecklats rejält under de fem år centralteststationen i Längelmäki varit verksam. s. 10 Pärmbild: Tjurarna växer på Vuotilas mjölkgård lantgårdens bästa info s. 5 Ansvarig utgivare och redaktör Tomas Gäddnäs, Snellmans Köttförädling Ab Redaktion Martti Hassila, Vesa Hihnala, Laura Ehlers, Heidi Jylhä (Solid Media) Grafisk planering Solid Media Tryckeri Forsberg Kontakt: Snellmans Köttförädling Ab PB 113, Jakobstad tel , Primärproduktionens kontaktuppgifter: 2 Lantgårdens Bästa info

3 Rikligt utbud och rekordslakt Inledningen av 2011 kännetecknades av ett mycket stort utbud av slaktdjur i hela landet. Produktionen av finländskt nöt- och griskött ökade i januari-mars med 4 5 % jämfört med fjolåret. För Snellmans del var volymökningen ännu kraftigare. Snellmans månadsslaktrekord förnyades både i januari och i mars. Det nya slaktrekordet i mars uppgick till 2,8 milj. kg. Snellmans producenters svinutbud var i januari-februari överraskande mycket högre än månadernas prognoser och produktionsplaner. Detta är sannolikt ett resultat av en effektiverad produktion under fjolåret. Trots rekordslakten, med 16,5 % högre svinslaktvolym än under fjolårets första kvartal, fortsätter överskottssituationen ännu i april. Först i maj-juni förväntas utbudet minska och slaktbalansen normaliseras. För nöt innebar det stora överskottet av nötdjur under hösten att en del av slaktkön flyttades över årsskiftet. Därför var även nötslakten i början av året betydligt högre än under fjolåret i hela landet. Snellmans nötslakt var under de tre första månaderna 9 % över fjolårets volym. Nötutbudet sinade emellertid redan i mars och nötslaktmängderna återgick till fjolårets nivå. Samtidigt har efterfrågan på nötkött ökat i hela Europa och under våren och sommaren ser det ut att uppstå en bristsituation på nötmarknaden. Detta år är ett tufft år för Snellman när det gäller att hantera slaktvolymerna. Eftersom kapaciteten redan utnyttjas maximalt, finns det inte utrymme för tillfälliga mängdökningar. Snellmans slaktningskapacitet ökar däremot märkbart redan i januari 2012, när slakteriutvidgningen beräknas vara klar. Det första skedet i slakteriinvesteringen blev klart i mars när den nya tvätthallen togs i bruk. Samtidigt påbörjades grävningsarbetet för tillbyggnaden av slakteriet. TG Snellmans slakteri förstoras med en 10 miljoners investering under Det nya kroppslagret har plats för svin. 2. Separat slaktlinje för svin. Uppskattad maksimikapaciteten är 45 milj. kg i året Förstorad ladugård. Antalet svinplatser stiger från 340 till ca 600 och nötplatserna från 80 till Tvåfilig tvätthall för djurtransportbilar. Togs i bruk i slutet av mars Okontrollerad genetikimport är ett hot för hela branschen Djurens hälsoläge har i Finland hållits på en speciellt hög nivå i jämförelse med övriga EU-länder. Detta är en följd av ett långsiktigt arbete för att motverka sjukdomar bl.a. via en noggrann importkontroll, förebyggande hälsovård och omfattande sjukdomskartläggningar. Tack vare branschorganisationen ETT:s (Föreningen för bekämpning av djursjukdomar) förebyggande arbete har på vi på ett effektivt sätt lyckats undvika att hälsoläget äventyras via okontrollerad import av djur eller semin. ETT:s medlemsföretag tar inte emot slakt- eller livdjur från gårdar som idkar djur- eller seminimport som inte uppfyller ETT:s rekommendationer. Under slutet av mars importerades ett antal avelssvin från Danmark till en gård i Finland i strid med ETT:s rekommendationer. I enlighet med ETT:s officiella linje kommer varken Snellman eller dotterbolaget Faba Svin att köpa djur från en gård som bryter mot branschens importföreskrifter och inte heller från en gård som samarbetar eller köper djur från en sådan besättning. Det är värt att kämpa för djurhälsan. Varje ny djursjukdom utgör ett nytt hot mot köttproduktionen och dess långsiktiga lönsamhet. Förutom direkta tilläggskostnader av produktionsbortfall, högre medicinkostnader och försämrat välmående för djuren, innebär nya djursjukdomar också hot mot exporten av både djur och livsmedel. Nya Zeeland, som är Snellmans viktigaste exportmarknad för svinkött, köper kött endast från länder som är fria från sjukdomen PRRS. Import av djur eller genetik från Danmark innebär en uppenbar risk för att Finland förlorar sin status som PRRS-fri nation och att vi därigenom går miste om exportmarknaden. TG Lantgårdens Bästa info 3

4 LB nöt Ekonomi huvudtema på tjurplus-tillfällena Årets tjurplus-tillfällen hölls i månadsskiftet mars-april i Vörå, Kauhava och Nivala i samarbete med MTT:s InnoNauta-projekt. Tillfällena riktade sig speciellt till specialiserade nötuppfödare och sådana som ska inleda sin produktion. Vad innebär lönsamhet? Och vad betyder soliditet? Johanna Lindvall från Farmiluotsi koncentrerade sin föreläsning på nötbesättningens ekonomi och grunderna för ekonomihantering för lantgårdar. Alla gårdar som deltar i tillfällena har möjlighet till en personlig rådgivningsdag med någon av experterna i branschen, t.ex. med Johanna Lindvall. Gårdsbesöket kostar 70 euro + moms för gården. När Johanna gör ett gårdsbesök har man möjlighet till t.ex. analys av nuläget genom beräkningar av betalningsförmåga och lönsamhet. Ta till vara på möjligheten, alla ni som deltagit i tillfällena. kommer Snellmans slaktkapacitet att växa väsentligt. Marknadssituationen för nöt väntas också att förbättras till sommaren. Vårt mål för de närmaste åren är att höja nötslakten till miljoner kg. För att nå upp till detta mål behöver vi även fler investerande producenter med framtidstro. VH Nötbehovet växer de närmaste åren Marknadsläget för nöt intresserade naturligtvis producenterna. De stigande produktionskostnaderna, såsom t.ex. dyrare spannmål, har fått många som nyligen investerat i produktionen att fundera. Genom de investeringar som är på gång på Granholmen Johanna Lindvall från Farmiluotsi Tjurarnas dagstillväxt stiger! Det man främst lägger märke till i produktionsresultaten från 2010 är den goda utvecklingen för tjurarnas dagstillväxt. Dagstillväxten för den bästa fjärdedelen bland Tjurplus-besättningar steg från 575 g till 592 g. Slaktvikten fortsätter också att stiga. För fjärdedelen med bäst dagstillväxt steg slaktvikten från 2009 års 336 kg till 343 kg. Närmare resultat presenteras i diagrammet till höger. Tjurarnas dagstillväxt och slaktvikter 2010 (mjölkras) bästa 1/4 tjurplus-gårdar Diplom till de bästa producenterna Likt tidigare år belönade vi även i år de producenter som hade bäst tillväxtresultat. Vid urvalet har vi tagit i beaktande djurens slaktvikt och slaktkvaliteten samt besättningens produktionsvolym. Besättningarna har delats upp i tre klasser och i varje klass belönas tre gårdar. För förmedlingskalvuppfödare är resultaten dock så jämna att vi i denna klass belönade fyra gårdar. Gratulationer till vinnarna och tack till alla nötuppfödare för år 2010! tjurplus-gårdar övriga uppfödare Slaktvikt kg Nettodagstillväxt g/pv Prisbelönade nötbesättningar enligt 2010 års tillväxtresultat Belönade gårdar, utan inbördes rangordning. Kalvuppfödning: (förmedlingskalvar) Forsgård Per-Erik, Nykarleby Östman Charles, Pedersöre Lehtinen Heikki, Kauhava Åberg Mikael, Pedersöre 4 Lantgårdens Bästa info Mjölk-köttbesättningar: Vuotila Janne och Henna, Kalajoki Finnilä Harri, Haapajärvi Elenius sammansl. Nykarleby Dikobesättningar: Groop Krister och Cindi, Närpes Ruhanen Mika, Kiuruvesi Nybäck Benny o. Kennet, Korsholm

5 Tjurarna växer på Vuotilas mjölkgård Vi har i huvudsak spannmål-rypsutfodring till både tjurar och kor, berättar Henna Vuotila från Himango. Tjurarna har åtminstone inte klagat på utfodringen om man tittar på tillväxtresultaten. Förra året sålde Janne och Henna Vuotila 16 tjurar till slakt. Medelvikten låg på 335 kg och nettodagstillväxten från födseln 618 gram. Paret Vuotila är också en av de gårdar som fick diplom för tillväxtresultaten från förra året. Årets diplom var alltså inte alls det första för Vuotilas gård. Tidigare har gården verkat under namnet Vuotilan MTY så länge Jannes föräldrar ännu var med i verksamheten. Fri syrad dricksutfodring för kalvarna Gårdens kalvar får fri utfodring med syrad dryck fram till två månaders ålder. Kalvpigan laddas med dryck av mjölkpulver (Startti Auto) beroende på mänden kalvar, vanligtvis tre dagars ranson på en gång. Drycken syras med aiv-syra. Som mest går det åt t.o.m. 10 liter dryck per kalv om dagen. Vid sidan av drycken har kalvarna fri tillgång till Taurus Startti allfoder samt torrt hö. Efter dricksutfodringsfasen flyttas kalvarna till en skild gruppbox och får vid sidan av allfodret spannmål och ryps. Allfoder får kalvarna vid sidan av spannmål ända fram till 4 månaders ålder. Paret Vuotila avhornar alla kalvar i 2 3 veckors ålder. Före avhorningen ger veterinären kalvarna en lugnande spruta samt smärtlindring. Janne sköter om själva avhorningen. Enligt Henna behöver kalvarna verkligen smärtlindring. En kalv som lider av smärta varken dricker eller äter som normalt. Tjurarnas utfodring kg/d: 4 mån 6 12 mån mån Taurus Startti 1,0 Spannmålskross 2,25 4,5 3,75 Ryps 0,5 0,5 0,5 Teho Ape-mineral g/d På Vuotilas mjölkgård kan man också föda upp tjurar. På bilden från vänster Juho, Henna, Jaakko och Janne Vuotila. Mängden spannmål är som mest vid 6 12 månaders ålder. Under de sista månaderna tar man ner på mängden kraftfoder för att djuren inte ska bli feta. Djuren har hela tiden fri tillgång till ensilage. Inga problem vid kalvningen för blondirasen Vi har inte haft några problem med kalvningen, trots att vi använt semin från större köttrastjurar för sämre kor, berättar Henna. Gårdens kor har redan för andra kalvningsomgången inseminerats med såväl blondi- som charolaistjurar. Speciellt för blondikalvarna har kalvningen gått problemfritt. Fart på vallodlingen med TilaArtturi Vuotila berömmer det treåriga TilaArtturi-projektet, som gett förbättringen av vallkvaliteten ny kraft. Genom projektet har de följt noggrant med skördemängderna och kvaliteten. Förra året gav Vuotilas vallodlingar tre skördar. Den genomsnittliga hektarskörden har varit fe. Henna kommer ihåg att den dåliga skörden år 2007 syntes i att både mjölkmängden minskade och tjurarnas tillväxt försvagades. Det lönar sig med andra ord för nötbesättningar att satsa på vallodlingens kvalitet! Vuotilas gård i Tuomijoki, Himanka Janne och Henna Vuotila tog över besättningen 2010, dessförinnan drevs gården som en sammanslutning tillsammans med Jannes föräldrar. Lösdriftsladugården som byggdes 2001 inhyser för närvarande 45 mjölkkor, det totala djurantalet är 110. Gården har 63 hektar odlingsareal, varav 36 hektar är egen mark. För inkommande sommar kommer 35 hektar att vara vallodling, resten spannmålsodling. Janne är också delägare i ett företag som maskinentreprenör tillsammans med sin bror. Kalvarna trivs i boxar med halm som strö. I botten av boxen finns en ihålig gummimatta, som släpper igenom kalvarnas urin och hjälper att hålla boxen torr. Efter dricksutfodringsskedet flyttas kalvarna till gruppbox med torv som torrströ. Henna och Janne har fyra barn. Saara 8, Juho 6, Jaakko 2 och Lauri 5 mån. Henna deltar aktivt i föreningsverksamhet. Hon fungerar som representant för Mellersta och Södra Österbotten i MTK:s kommitté för unga producenter. Dessutom är hon sekreterare för Himango MTK, medlem i Kalajoki lantbruksnämnd och styrelsemedlem i Mellersta Österbottens skogsvårdsförening. VH Lantgårdens Bästa info 5

6 LB nöt Orsaker till kalvdödligheten Tarmsjukdomar och luftvägsinflammationer Det är lätt att konstatera om en kalv har dött, men att reda ut dödsorsaken kan vara svårare. Evira obducerar djur som producenter sänt till dem för att reda ut dödsorsaken. På mjölkbesättningar verkar största orsaken till kalvdödlighet vara tarmsjukdomar medan luftvägsinflammationer ofta är huvudorsak på gårdar som föder upp kalvförmedlingskalvar. På dikobesättningar verkar den största orsaken till kalvdödlighet var sk. systemsjukdomar såsom blodförgiftning. skulle lyckas sänka dödligheten till 10 % skulle det betyda ca fler kalvar på årsnivå, dvs 4 miljoner kg. Kalvdödligheten varierar kraftigt mellan besättningarna. Det verkar även som om kalvdödligheten är större ju fler djur besättningen har. En tillfredsställande nivå i besättningar som föder upp för- Luftvägsinflammationer och diarré hänger ihop, var uppmärksam med hygienen! Olika undersökningar visar att nästan alla kalvar som insjuknar i luftvägsinflammationer tidigare har haft diarré. Likaså insjuknade cirka hälften av diarrékalvarna i luftvägsinflammation före tre månaders ålder. Orsakerna till att kalvar får diarré är många. Utfodrings- och dricksutfodringshygienen är en sak man bör fästa mer uppmärksamhet vid. Många dricksutfodringsautomater har egna tvättprogram. Men enbart maskinens eget tvättprogram räcker inte, utan all utrustning måste Vasikkakuolleisuus även få daglig handtvätt och hätkähdyttää! gärna Skötarens yrkesskicklighet och snabba reaktioner på problemsituationer är nycklarna till låg kalvdödlighet. Rätt miljö har också desinficeras t.ex. med Virkon. Drickshon för vatten är en bra lösning för kalvar, men man Suomessa måste komma syntyvistä ihåg att vasikoista rengöra den kuolee stor yli 14 betydelse. prosenttia Strö som ennen liggunderlag kahden vuoden är oumbärligt ikää. för Puoleen små kalvar, vuoteen regelbundet, gärna dagligen. Olika utfodringsapparatur för kraftfoder bör också tömmas och rengöras regelbundet. Renlighet är men rekommenderas också för större kalvar. mennessä vasikoista on poistunut jo noin 11 prosenttia. Näistä luvuista kuolleena syntyneiden ja merkittä kuolleiden osuus on noin 6 prosenttia. Suomessa syntyi 2010 kaikkiaan noin vasikkaa, Jos halva arbetet även med kalvar. medlingskalvar är en dödlighet på 3 5 %. Dödlighet på över 10 % onnistuisimme laskemaan kokonaiskuolleisuuden kan däremot ses 10 som prosenttiin alarmgräns. tarkoittaisi tämä vuositasolla noin Vad är kalvdödligheten vasikkaa på din lisää gård? eli 4 miljoona nautakiloa. Vasikkakuolleisuus vaihtelee suuresti eri tilojen välillä. Över 14 % av kalvarna som Välitysvasikkaa föds i Finland dör kasvattava före två års tila ålder. voi olla Nasevas tyytyväinen nya djurflödesrapport jos kuolleisuus on är noin ett bra 5 prosentin redskap för luokkaa, att följa yli 10 Inom loppet av ett halvår prosentin har redan kuolleisuutta ca 11 % av kalvarna voisi taasen avlidit. pitää upp förändringar jonkinlaisena i djurantalet hälytysrajana. när djur Tärkeää föds, köps on in, ensin säljs selvittää levande missä tä Bland dessa står ca 6 % för dödfödda kalvar eller kalvar som dör eller till slakt och naturligtvis när djuren annars dör eller avlivas. I omärkta. År 2010 föddes i hetkellä Finland totalt mennään, ca 340 mikä 000 kalvar. on minun Om vi tilani rapporten vasikkakuolleisuus? kan man t.ex. följa Sen med jälkeen om on det syytä finns skillnader lähteä selvittämään i död- syit kuolleisuuden takana. Mistä syystä ja missä iässä vasikoiten eniten kuolee? ligheten under olika årstider. Du hittar rapporten för din egen besättning på Nasevas sidor när du loggat in med eget lösenord. Vid möjliga problemsituationer kan du ta kontakt med Nasevas registeransvariga Paula Halkosaari ( eller paula.halkosaari@naseva.fi). VH Dödlighet bland mjölkraskalvar i Finland Kalvarnas dödlighet i olika åldersklasser utgående från födelseåret Dödfödda och omärkta döda, % Dödlighets %, 0-6 mån Slaktade på gården %, 0-6 mån Sända till slakt %, 0-6 mån Dödlighet totalt %, 0-6 mån Dödlighets %, 6-24 mån Slaktade på gården %, 6-24 mån Dödlighet totalt %, 0-24 mån Källa: Katse Vasikkaan-materialet på (Hankkeet > Ruukki > Tietopankki > Katse Vasikkaan) 6 Lantgårdens Bästa info Nasevan raportti kertoo tilasi eläinliikenteen

7 kalvens välmående Fryser kalven? Vi har traditionellt vant oss vid att vara rädda för att kalven ska frysa. Det är väl inte kallt? frågar veterinär och rådgivare nästan utan undantag vid kalvboxen. Intryck från utlandet har öppnat ögonen för många inom nötbranschen. En och annan har blivit upprörda när de sett kalvar i Nord-Amerika som tillbringar vintern utomhus, ofta i iglo. Hur i hela världen klarar kalvarna av det? En av orsakerna till utomhusuppfödning vintertid är smittosamma sjukdomar. Kalvarna har flyttats utomhus eftersom man upptäckt att de i friska luften inte insjuknar lika ofta i hosta, diarré och andra i Finland okända smittosamma sjukdomar. Vanligtvis har man kalvarna i egna boxar under dricksutfodringen och utfodrar var och en ur eget kärl, vilket minskar smittovägarna i jämförelse med gruppuppfödning. Utomhusuppfödningen är inte enkel, eftersom man är på vädrets nåder. Nyckeln till framgång är rejält med strö. I praktiken samlar kalven ett halmbatteri under sig, som töms när kalven flyttas efter dricksutfodringen. På senare tid har man, för att underlätta skötarens jobb, övergått till att ha utomhusboxarna i kalla byggnader. Dessa är oftast utrustade med nätväggar och tak som går att öppna. Kalvarna hålls i boxen eller iglo under dricksutfodringen, därefter i gruppboxar. Boxen töms med maskin och mjölken serveras med transportvagn. Vi har inte lärt oss vara rädda för kylan helt i onödan. Kalven mår inte bra i de finländska ladugårdarna om det är kallt. Våra byggnader är planerade att vara varma och när de blir kalla blir de även fuktiga. Luften cirkulerar inte tillräckligt eller ladugården blir i övrigt för kall för både byggnaden och skötaren. Smittospridare trivs bättre i fuktig luft än i torr. Å andra sidan är fuktig ladugårdsluft heller inte frisk att andas vare sig för djur eller människor. Hostepidemierna är också värst sent på hösten när regnet och kylan sätter in. Under vintern hostar kalvarna när kölden ger med sig och ladugårdarna är våta och instängda. Det är bäst för kalvarna om kalvutrymmet finns i egen byggnad. Uppvärmning behövs i sådan mån att luften kan ventileras och hålls torr. Därför behöver kalvavdelningen värme! Bild från Nord-Amerika. De djurmängderna vi är vana vid i Finland gör att vi föredrar att bygga kalvavdelningen under samma tak som kor och andra nöt. När antalet djur blir större märker man att kalvarna insjuknar oftare. Vi fick luftvägsinflammationer som en ständig följeslagare trots att man i de vanliga båsladugårdarna aldrig hade hört om något sådant. Dels ökar risken för sjukdomar när djurantalet blir större. Äldre djur bär med sig virus som endast ungdjur blir sjuka av och när djurantalet blir större ökar sjukdomsfallen. I större varma ladugårdar med både små och stora djur är också fukten ett problem. De större djuren värmer upp luften omkring dem, men inte de mindre. Fukten samlas kring de mindre djuren eftersom luften är svalare och hostan är ett faktum. Vi har lärt oss att kalven mår bättre när det är varmt och torrt. Numera vet vi att det är bäst för kalvarna om kalvutrymmet byggs i egen byggnad. Om de är under samma tak som andra djur bör luften tas utifrån, inte från de äldre djuren med risk för smittor. Uppvärmning behövs i sådan mån att luften kan ventileras och hållas torr. Därför behöver kalvavdelningen värme! Den temperatur kalven upplever är en annan sak än vad termometern visar på väggen. Kalven ligger och det är hälsosamt för den att ligga största delen av dygnets timmar. När kalven ligger inverkar magbottnens värme på temperaturen. Ligger kalven på våt betong förflyttas värmen till liggunderlaget. Ett tunt lager fuktigt strö känns heller inte varmt för kalven. Endast med ett riktigt halmbatteri eller med matta och rejält med strö kan värmen förflyttas från liggunderlaget till kalven. Ju torrare desto varmare. Tyvärr är det ofta svårt att ha tillräckligt med strö pga utgödslingen kalven behöver värme om man inte kan ge strö! Kalven producerar egen värme, men endast i liten mån. Om liggplatsen verkar behöva tilläggsvärme kan man göra ett nersänkt tak ovanför. På så vis kan den lilla värme kalven producerar inte rymma iväg och ytorna hålls torrare. De både omtyckta och utdömda iglorna har just så lite luft omkring att kalvens värme räcker till om det finns gott om halm på golvet. Om kalvutrymmet finns i egen byggnad kan man överväga kalluppfödning enligt nordamerikans modell. När man går in för kalldrift ska tekniken och arbetsmetoderna vara anpassade för kyla. Vi har endast lite erfarenhet av detta, så det lönar sig att sätta sig in i saken ordentligt. Kylan är inget problem för kalven så länge luften är torr och liggplatsen har torrt strö! Mervi Yli-Hynnilä hälsovårdsveterinär mjölkgårdsproducent, Kuortane Lantgårdens Bästa info 7 Lantgårdens Bästa info 7

8 LB svin Avelsproducenten lever i nuet med sikte på framtiden Jaana och Juha Hakomäki har en svinavelsgård med 75 suggor i Kauhava, som för närvarande byggs ut för att rymma 450 suggor. Gårdens målsättning är att utveckla djurmaterialet i en riktning som tjänar dem, andra grisproducenter och även slaktsvinsbesättningarna. Gården har fyra olika avelslinjer. En linje har som målsättning en bra grisproduktion. Målet med den andra linjen är kraftiga djur, som har skinkor både fram och bak. Med den tredje linjen siktar man på att förbättra suggans mjölkproduktion och andra modersegenskaper. Den fjärde linjens mål är utmärkta köttproduktionsegenskaper. Avelsarbetet inom linjerna görs genom att betona semingaltens egenskaper i valet av galt åt suggan. Om suggan själv är stark inom en egenskap kan man prova en lite avvikande galt för att eventuellt hitta en positiv kombination. Valet av en lämplig parningskombination är det arbetskede där avelsgårdens yrkesskicklighet och kännedom om släktlinjerna mäts. Då en kull har fötts granskas grisarnas egenskaper och på så sätt försöker man avgöra om avkomman har ärvt de önskade egenskaperna från föräldradjuren. Fertiliteten ska alltid hålla en bra nivå, med K-indexet kan man vid behov vara mer flexibel. Man strävar till att få bort variationerna i sådana utfodringsfaktorer som påverkar grisarnas tillväxt, så att man kan få fram de nivåskillnader som beror på skillnader i arvsanlagen. Den röda tråden i utfodringen är att tillgodose djurens behov. Den första förutsättningen är fri tillgång till rent vatten. Den andra är att djuren har tillräckligt med utrymme och tid att äta. Då dessa två saker är i ordning, kan man också påverka djurens hälsa och utseende med att ändra mängden av ett enskilt foderämne. Som exempel har man fått friskare klövbotten genom att tillsätta zink i suggornas foder. För mycket zink påverkar däremot klöven så att den växer skadligt snabbt. Ett utomstående öga hjälper i urvalet Försöksgrupper från kullar av rena lantrasgyltor skickas till teststationen i Längelmäki. Kullstorlek, individernas utveckling och det hur suggan sköter sin kull inverkar på om kullen duger till Smutsranden ovanpå trynet berättar att suggan ger rikligt med fet mjölk. Detta syns även i grisarnas muskulatur. En utfodring som motsvarar svinens behov och bra miljö syns bl.a. i bra fothälsa som här i bilden som hela klövar. försöksgrupp. Vägning vid tre veckors ålder är ett bra redskap för att utvärdera hur suggan sköter sin avkomma. I princip borde alla renrasiga gyltor vara så bra, att man kan skicka försöksgrupper av dem. Det finns ändå ingen djurgrupp som är så perfekt, att det inte skulle finnas en svagaste individ som borde gallras bort. I utgallringen har man hjälp av MP-Sisu. Då försöksgruppens testresultat blir klara är gruppens syskon som blev kvar på gården färdiga att gårdstestas. Galtar tas bara från de gyltkullar som har ett högt förväntat avelsvärde. I princip testas alla sogrisar, om man inte redan då vet att resultatet av föräldrakombinationen blev dåligt. FABA Svins avelsrådgivare kommer till gården och går igenom alla djur vid kg:s vikt. Före det har Juha gjort en egen bedömning av djuren och gjort en förhandsgallring. Efter det testar avelsrådgivaren de utvalda djuren. Exteriören bedöms genom att titta på djuren: ben- och allmänbyggnad samt skinkornas storlek poängsätts. Avvikelser på individerna noteras med tilläggskoder. Spenarna kontrolleras och räknas. För godkännande krävs minst 14 fungerande spenar. Späckmätningarna görs på ryggen och sidan med ultraljud. Till sist vägs de testade djuren. På basen av späckmätningen och vägningen uträknas T-indexpoängen åt djuren. T-indexet används som Ett bra förhållande till djuren ger bättre möjlighet att följa med t.ex. utvecklingen av växande avelsdjurs byggnad och rörelseförmåga. 8 Lantgårdens Bästa info

9 grisens välmående Ett bra samtalsämne eller en viktig produktionsfaktor? Svinens välmående diskuteras mera dag för dag. ETT, som upprätthålls av branschen, talar för saken och Sikava har utvecklats just för att följa med hur situationen utvecklas. Myndigheternas sätt att försäkra sig om svinens levnadsvillkor, är att lägga upp gränsvärden för produktionen: mått och centimetrar och tolkningar av dem. Producenterna upplever dessa som förhinder och onödig byrokrati. Delvis kan det också vara så, men det måste finnas spelregler för all verksamhet med ett gemensamt mål. Genom att upptäcka avvikelserna har man också möjlighet att hitta den svagaste länken i kedjan och stärka den. Rätt utfodring syns i svinets utseende (fenotyp) bl.a. som god muskulatur. Muskulaturen räcker dock inte som enda mätare utan man måste även mäta svinens dagstillväxt. Tillsammans kan de berätta hur utfodringen lyckats (recept och portioner). hjälp i gårdens interna individval. Djur som har testats på olika gårdar och har samma poäng kan alltså se olika ut. Avelsbesättningen utvidgas Under våren 2011 påbörjades en tillbyggnad på gården. Efter utvidgningen kommer man att ha 450 suggor i produktion. Det gamla suggsvinhuset renoveras till slaktsvinshus och för uppfödning av gyltor. Då djurmängden ökar blir kontrollen av djurmaterialet ännu mer utmanande. Man kommer att ha både renrasiga finländska lantrassuggor och korsningssuggor av lantras och finländsk yorkshire. Betydelsen av datateknik och utomstående konsultation ökar i uppföljningen och utvärderingen av individerna. Fripassagerarna måste snabbt upptäckas och det blir ännu viktigare att hitta de uthålliga individerna ur massan. Därför blir samarbetet med avelsrådgivaren ännu viktigare. I valet av produktionsteknik vill man beakta de olika åldergruppernas specialbehov så långt som möjligt, så att man i produktionen kan förebygga problemen innan de uppstår istället för att ta hand om symptomen. Då kan man utnyttja alla arbetares yrkeskunskap till fullo och det blir också mer troligt att produktionsresultaten kommer att hålla hög nivå. Så i all enkelhet strävar man efter att säkra enskilda djurs hälsa och välmående. Endast ett välmående djur är produktivt. MH Då jag gör gårdsbesök har jag många gånger märkt, att de grundläggande sakerna lätt glöms bort såväl av mig som av producenten och andra rådgivare som kommer till gården. Producenten berättar om sin produktion och om problemen som uppstått. Då vi funderar på alternativ till lösningar är det lätt hänt att man bara granskar symptomen på problemen och hur man minimerar dem. I detta skede försöker jag själv alltid ta en time out, ta lite avstånd till problemen och istället fundera på helheten: vilket av svinets fem friheter (FAWC, 1993) ser inte ut att uppfyllas och är orsaken till att vi i besättningen ser symptomen som producenten upptäckt. Som ett exempel kan man ta svinens utfodring: recepten planeras och filas på till sista grammet, men sen ser man ändå inte till att svinen faktiskt har möjlighet att äta så mycket som möjligt av fodret, för att inte tala om tillgången till vatten. Inte heller en bil kommer upp i största möjliga hastighet om förgasaren är stockad, fastän man skulle tanka bilen med bästa möjliga bränsle. Det är utmanande att förstå sig på svinet. Det förutsätter att man kan och förstår grunderna av svinens naturliga behov. Produktionsuppföljningen måste vara under kontroll, för utan den kan man inte få tillräckligt bra, faktabaserad information. Dessutom måste man också reservera tid till att fundera på det man sett och upplevt och följa upp nyckeltalen. Ett mycket bra sätt att rensa tankarna är att tänka högt, d.v.s berätta de här sakerna för någon annan. Och sedan ännu den mänskliga faktorn. En producent som är intresserad av djur har mycket lättare att se svinen i boxen som individer, än en sådan producent som har teknik och maskiner som största intresse. Själv beskriver jag det så, att om svinets och producentens trivselzoner är nära varandra är det mer troligt att svinen uppmärksammas som individer och tvärtom. Här hjälper det om producenten känner sig själv. När man känner sina egna svagheter och styrkor, är det lättare att söka hjälp för sina svagheter. Om man generaliserar lite kan man säga att när producenten mår bra är det också mer troligt att svinen mår bra. Svinens välmående är alltså en viktig grundfaktor i en effektiv produktion. MH Lantgårdens Bästa info 9

10 Längelmäki 5 år. I Lantgårdens Bästa svinhusen grymtar racersvin Längelmäki teststation fyllde fem år i mars. Teststationen har gett potential för en bättre produktivitet hos slaktsvinen. De ärftliga framstegen som uppnåtts under fem år har gjort det möjligt att förbättra produktiviteten med t.o.m. 10 cent per producerat köttkilo. Den hölls den festliga invigningen av den nya teststationen i Längelmäki (se LB-info 2/2006). I svämbrunnen, som var färdig sånär som på fyra element, hade man rest ett 26 meter brett tält och där inne fick närmare 500 inbjudna gäster njuta av Tikkakoski soldatmusikkårs uppträdande och jord-och skogsbruksminister Juha Korkeaojas invigningstal. Tre dagar efter invigningen kom de första grisarna till stationen. Efter invigningsfestligheterna har närmare testsvin fötts upp i Längelmäki. Det har gjorts sammanlagt hela 175 miljoner olika mätningar av svinens foderförbrukning, tillväxt, exteriör, hälsa och beteende samt svinhusmiljön. Mätningarna har registrerats i en databas i Dickursby som ägs av FABA Svin Ab och upprätthålls av Lantbrukets Datacentral. Avelsvärdena för hela avelspopulationen uppdateras och kompletteras med nya uppgifter en gång i veckan. Nästan 300 räkningsomgångar har gjorts baserade på resultaten från Längelmäki. Mätningsresultaten har också utnyttjats av foderindustrin i produktutvecklingsarbetet och inom svinforskningen. De senaste två åren har i synnerhet forskningsprojekt inom svinens välmående betonats. Genetisk potential Den viktigaste orsaken till att Längelmäki teststation byggdes är ändå att förbättra köttproduktionsegenskapernas ärftliga nivå, d.v.s. en förbättring av potentialen i arvsanlagen. Den genetiska potentialen kan åskådligöras med en biltävling som exempel. På startstrecket i tävlingen står två mycket olika bilar: i den ena filen står en vanlig fem personers familjebil och i den andra filen en riktig formulabil. Det är lätt att konstatera att om båda bilarna kör 150 km/h, är de ungefär samtidigt i mål. Chauffören i familjebilen har då pressat allt ur sin bil, medan chauffören i formulabilen inte alls har använt den fulla potentialen i sin bil. Om också formulabilens chaufför hade använt bilens hela potential, så skulle han ha varit i mål långt före familjebilen. Detta något tillspetsade exempel beskriver potentialen hos svinens arvsanlag. Arvsanlaget lägger en övre gräns för produktionen, men ingen nedre gräns. Ett svin, vars ärftliga nivå ger möjlighet till en dagstillväxt på 1100 gram, växer med sämre skötsel bara 800 gram per dag. I optimala förhållanden och med bra skötsel är det ändå möjligt att nå dagstillväxten på 1100 gram. Däremot kan ett svin med en ärftlig kapacitet på 800 gram inte växa mer än 800 gram per dag ens i bra förhållanden. Vad har åstadkommits? Under Längelmäki teststations fem första år har nivån hos slaktsvinens arvsanlag förbättrats i alla köttproduktionsegenskaper som ingår i avelsprogrammet. I synnerhet i de viktigaste egenskaperna tillväxthastighet, foderutnyttjandegrad och köttprocent har framstegen varit betydande: tillväxthastigheten ca 35 g/dag, foderutnyttjandegraden 0,17 fe/tillväxtkilo och köttprocenten 1,4 procentenheter. Tillväxthastighetens ärftliga nivå har förbättrats under de senaste 5 åren med ca 35 g / dag. Svin födda 2010 förbrukade ca 0,17 foderneheter mindre än svin födda Lantgårdens Bästa info

11 Beroende på gården foderprisnivå och köttpriset som slakteriet betalar, kan de ovannämnda 35 g/ dag och 0,17 fe/tillväxtkilo sänka slaktsvinens produktionskostnader med ca 5-6 euro per slaktsvin. En ökning på 1,4 procentenheter i köttprocenten kan höja slaktlikviden med ca 2,5 3,1 euro per slaktsvin. Dessutom minskar kostnaden för slaktsvinplatsen räknat per svin. De framsteg som gjorts i arvsanlagen de senaste fem åren ger med rätt utfodring och skötsel t.o.m cent mera per köttkilo. På Längelmäki teststation påbörjades testning av sammanlagt 1353 svin under år 2010, av vilka 38 % var galtar. Testsvinens resultat förbättrades inom alla centrala egenskaper. Foderprisena steg förra hösten till höga nivåer, för andra gången inom några år. Den här gången har priserna också hållits höga längre än efter pristoppen år Samtidigt har djurens välmåendefrågor en allt viktigare ställning i produktionskedjan. I den här svåra situationen har Längelmäki teststation fått en extra stor betydelse för den finländska svinnäringen. De formulagrisar som Längelmäki teststation och hela den inhemska svinaveln har producerat står till förfogande för Snellmans gårdar i form av semin från galtstationen och avelsdjur från FABA kärnavelsgårdar. Jussi Peura FABA Svin Ab Svinprissättningen gynnar kvalitet och uppföljning Snellman gjorde i mars beslut om prisjusteringar som höjer svinproducenternas maximala nettopris med minst 8 c/ kg fram till sommaren. Prisförändringarna under våren och sommaren belönar produktionens kvalitet och siktar på allt bättre tillgodogörande av svinens genetiska potential. Den genetiska förbättring som åstadkommits via Faba Svins avelsverksamhet är mycket betydande för svinproduktionens lönsamhet. Endast genom att knyta produktionen till Snellmans och Faba Svins finländska svinkoncept kan vi dra nytta av den genetiska förbättringspotentialen. En svinproducent som för tillfället inte alls är delaktig av utvecklingstilläggen kan höja sin prisnivå ännu mer genom att komma med i den systematiska produktionsuppföljningen. Snellman förnyar gödsvinens prissättningsgrunder enligt följande: Grundpris och avelsavgift. Snellman har höjt grundpriset i några etapper under hösten och vintern. Fr.o.m är LB-grundpriset 1,48 /kg i viktintervallet kg, såvida djuranmälningarna och produktionsplaneringen sköts elektroniskt enligt anvisningar via Anelma. För att trygga avelsprogrammet förnyas finansieringen av Faba Svins avelsverksamhet Som en del av denna förändring flyttas en del av svinavelsfinansieringen från smågrisproduktionen till gödsvinsuppfödningen. Snellman tar i bruk en avelsavgift på 1 c/kg som avdras från gödsvinspriset. LB-grundpriset höjs samtidigt med 1 c/kg. Denna avelsavgift innebär samtidigt att Snellmans suggbesättningar får rabatt på Faba Svins semindoser och rådgivningstjänster. Utvecklingstilläggen. Snellman höjer premietilläggen för slaktsvinpartier som förmedlats fr.o.m till det dubbla av tidigare nivå. Det maximala tillägget steg från tre till sex cent per kilo. En förutsättning för premietillägg är att besättningen har tagit in nya grisar med veckors intervall (högst 120 dagar). Premien utbetalas först när nya grisar tagits in i svinhusavdelningen. Även det maximala utvecklingstillägget för integrerade besättningar stiger i juni 2011 från tre till sex cent per kilo. Lastningstillägget. Snellman höjer maximala lastningstillägget för gödsvin från två till fem cent per kilo fr.o.m En förutsättning för fullt lastningstillägg är att chauffören inte behöver gå in i svinhuset och att lastningsförhållandena möjliggör att svinen vid behov kan lastas direkt i släpvagnen. Köttighetens ärftliga nivå har under centralförsöksstationens verksamhetstid förbättrats med 1,4 procentenheter. Mer detaljerad information om prissättningen och villkoren meddelas via Anelma. TG Lantgårdens Bästa info 11

12 Snellman-info Charken en ljusglimt på tuff köttmarknad Det råder trängt läge för aktörerna på den finländska köttmarknaden. Förutom höga foderkostnader höjer även den stora inflationen omkostnaderna i alla delar av produktionskedjan och skapar tryck på högre priser. I god tid innan en ny försäljningsperiod börjar förhandlar livsmedelsindustrin med handelskedjorna om vilka varor som ska ingå i sortimenten och till vilket pris. Tack vare de långa avtalsperioderna skapas viss stabilitet på marknaden, men det innebär även utmaningar. Ute i Europa är det dags- och veckopriser som gäller för färskkött, så med europeiska mått är den finländska modellen rätt ovanlig i och med att den även gäller färskkött. Utmaningen med långa avtal är att priserna ska avgöras lång tid i förväg. Likaså blir det utmanande att kunna reagera tillräckligt snabbt på förändringar på andra håll i kedjan, t.ex. de stegrade foderpriser som förekommit de senaste åren. Konsekvensen blir att företaget får ta eget ansvar för en bestående lönsamhet inte enbart se sig blind på kvartalsresultat eller marknadsandelar, utan arbeta långsiktigt. Matkorvförsäljningen ökar mångfalt Vintern har varit tuff, men vi ser med tillförsikt på sommaren som kommer, konstaterar Henrik Snellman, vd för Snellmans Köttförädling. Charkförsäljningen går fortsättningsvis bra och volymerna inom färskkött kommer att stiga under sommaren. Speciellt positivt är att satsningen på matkorv gett utmärkt resultat. Matkorvsförsäljningen har under årets första månader flerdubblats jämfört med samma period i fjol. Enligt vår prognos kommer försäljningen att stiga i år med % kommer dock på hela taget att vara ett rätt tufft år. De ryska importrestriktionerna 2010 påverkar fortfarande den finländska hemmamarknaden, eftersom tillverkarna nu har för mycket kött i lager som måste ut på marknaden. Hela branschen lider av det, konstaterar Henrik Snellman. Färre tillsatsämnen rätt i tiden Den starkaste trenden inom livsmedelsindustrin är minskningen av tillsatsämnen. Här har Snellman redan tagit ett rejält steg framåt i och med att man tog bort natriumglutamat och svål ur alla produkter. Vi utforskar vad vi nu kan göra härnäst i den utvecklingen, säger Henrik Snellman. Man bör dock komma ihåg att alla tillsatsämnen inte nödvändigtvis är ohälsosamma eller dåliga. Det går heller inte att ta bort ett ämne och ersätta det med något annat lika kontroversiellt. God leveranssäkerhet och bra respons Snellman får mycket god respons från handeln, säger Peter Fagerholm, marknadsförings- och försäljningsdirektör. Vi har en bra position på marknaden och vår roll har förstärkts år efter år. Nu börjar vi också ha sådana slaktvolymer att vi storleksmässigt ses som en fullvärdig samarbetspart för handeln. Vi klarar av att vara med i större kampanjer och att betjäna handeln med god leveranssäkerhet. När det kommer till prisförhandlingarna har Snellman ändå ingen specialsits, utan påverkas liksom alla andra av balansen på marknaden. Finns det mycket kött i lager runtom på marknaden sjunker prisnivån även om konsumenterna prefererar Snellman och är beredda att betala lite mer för Snellmans produkter. HJ Snellman slaktade under milj. kg nöt och svin. Därtill köpte Snellman in 1,2 M kg broiler och kalkon. I diagrammet ovan syns fördelningen av chark- och färskköttförsäljning till detaljhandeln samt exportens andel. (Biprodukter och HoReCa ej medräknade) De olika produktgruppernas andelar av totala chark- och färskkött försäljningen 2010 i värde räknat (euro). 12 Lantgårdens Bästa info

13 Nya Zeeland viktigt exportland Under 2010 exporterade Snellman ca 4 milj. kg. Exporten består främst av fryst köttråvara, sk. industriprodukter, men även av charkprodukter till den ryska marknaden. Viktiga exportområden förutom Ryssland är Europa, Kanada, Norge, Korea, Hong-Kong och Nya Zeeland. En fjärdedel av volymerna går till Nya Zeeland, men räknat i värde står den här delen för drygt hälften av exporten. Snellman är redan ett etablerat och omtalat brand i Nya Zeeland, berättar Staffan Snellman, exportansvarig vid Snellman. Vi exporterar griskött till förädlingsindustrin och grosshandlare i HoReCa-sektorn. Att köttet kommer från finländska producenter har ett mervärde i Nya Zeeland. Finland är, tillsammans med Sverige och Australien, de enda länder som får exportera färskt griskött till Nya Zeeland eftersom vi har status som PRRS-fritt land. Men denna speciella status är ingen självklarhet, poängterar Staffan Snellman. Finland måste vara mycket mån om den renhet och det hälsotillstånd vi har uppnått, för om vi blir släpphänta får det gensvar på den internationella marknaden. (HoReCa = restauranger, hotell, catering etc.) Vad föredrar du Årets bästa lansering 2010 Snellman erhöll för andra året i rad pris i AdProfit-tävlingen för bästa lansering Vinnarna i Finlands viktigaste tävling för reklambranschen offentliggjordes i Helsingfors den Sammanlagt deltog 27 företag i tävlingens tre serier. Det hetaste diskussionsämnet inom dagligvaruindustrin under 2010 har varit tillsatsämnen i livsmedel. Ett långt produktutvecklingsarbete resulterade i att Snellman avlägsnade natriumglutamat och svål från alla sina produkter. Kampanjen som pågick mellan februari och juni nådde fram till konsumenterna från flera olika håll: i tv, dagstidningar, på nätet, i utomhusreklam och på inköpsvagnar. Kampanjens mål och resultat Målet med kampanjen var att berätta för folket om produktutvecklingsarbetet samt att stärka Snellmans brandpreferens inom alla charkproduktgrupper. Försäljningens mål var att höja charkförsäljningen med +10 % samt att fördubbla försäljningen av matkorv. Därtill strävade man till att utveckla marknadsandelen inom följande produktgrupper: medwurst, helköttsprodukter, påläggskorv och matkorv. Den procentuella tillväxten för charkförsäljningen blev 22,6 %. Matkorvarnas försäljning tredubblades. Marknadsandelarna växte inom alla charkkategorier (källa: Nielsen Homescan). Brandpreferensen steg till 27 % (20 % år 2009). (Preferera = att välja något i första hand) Snellmans export går till Europa, Ryssland, Kanada, Asien och Nya Zeeland. Snellman utvidgar HoReCa-verksamheten Snellman köpte i april 75 % av aktiestocken i Icecool Oy. Icecool Oy grundades år Företaget finns i Helsingfors och säljer frysta HoReCa-produkter. De största produktgrupperna är kött, fisk, grönsaker och bär. I tillägg till dem kommer också Snellmans köttprodukter och färdigmatsprodukter att ingå i sortimentet. Företagsköpet är ett led i Snellmans HoReCa-strategi, där man strävar till att öka samarbetet mellan livsmedelsindustrin och storköken genom ett bredare produktutbud och produktutvecklingssamarbete. Juryns kommentarer Man har helt klart lyssnat på konsumenten och handlat därefter. Om man inom denna rätt generiska marknad hittar en rationell konkurrensfördel i sin produkt, då lönar det sig att utnyttja den på detta vis. Budskapet är klart och fungerar. Man prackar inte svaret på mottagaren, men det går inte konsumenten förbi. Utgångspunkten är en ansenlig, konsumentnära produktinnovation, som man lyckats kommunicera till konsumenten med tydlighet och humor, något som är en svår konst. Beslutet att använda endast en mediakanal var modigt, men fungerade också. Kampanjen bygger kvalitet även för hela Snellmanbrandet, vilket ofta är målet men sällan lyckas så här bra. Trots att kampanjen inte var uppbyggd på pris eller promotion lyckades man åstadkomma en utomordentlig försäljningstillväxt. Det var lätt att hitta en vinnare! (AdProfit-tävlingens överdomare) Lantgårdens Bästa info 13

14 nya tvätthallen Rena bilar! I slutet av mars körde de första djurtransportbilarna genom Snellmans nya tvätthall. Tvätthallen har två tvättlinjer med plats för hela långtradare med släp. Inne i hallen är det 6 meter till tak. Tvättlinjerna är vardera ca 6 m breda och 33 m långa. Slaktsvinstrafikant Kari Peltola är nöjd med de nya tvättutrymmena. Nytt är alltid nytt, säger han. Här ryms man in med hela bilen på en gång och tack vare ventilationen blir det inte så mycket ånga i luften. Han uppskattar att chaufförerna fått egena sociala utrymmen med omklädningsrum och dusch. Skulle man ännu sätta in en bastu skulle det vara fulländat, konstaterar han med ett leende. Med högtryckstvätt får man snabbt bilen ren på utsidan. På insidan är lägre tryck och mycket varmvatten som gäller för att få utrymmet rent för nästa omgång passagerare. HJ Snellmans nya tvätthall för djurtransportbilarna är 350 m 2 stor. Budgeten för bygget låg på Inne i tvätthallen har chaufförerna både högtryckstvätt och långa vattenslangar till sitt förfogande. Tack vare god ventilation töms hallen snabbt på vattenånga. Rent blev det! Den nya tvätthallen underlättar vardagen för Kari Peltola och de andra slakttrafikanterna. Djurbilarna får ny tejpning Djurtransportbilarna får under 2011 förnyad look. Den nya landskapsmålningen är en förnyelse av den gamla lantgårdsbilden som använts i närmare tio år. Bilden kommer att synas framöver i primärproduktionens marknadsföring. 14 Lantgårdens Bästa info

15 Primärproduktionens kontaktuppgifter: LB nöt Vesa Hihnala LB fältchef, Matti Kastarinen LB fältrepresentant Mårten Lassfolk områdesrepresentant, södra området, Pekka Taipale områdesrepresentant, norra området, Jarmo Niemelä ombud, södra området Anumaija Viitala kalvförmedling , LB svin Martti Hassila LB fältchef (06) , Reijo Lintulahti LB svinkonsult, Laura Ehlers LB produktionsledare Lisa Ahlgren svinprocessplanerare (06) Trafikanter Henry Ahlvik grisförmedling, trafikant Christer Sundqvist kalvförmedlingstrafikant, slakttrafikant, Peter Björk anskaffningstrafikant, söda området, Kari Peltola slaktsvinstrafikant Jukka Takanen anskaffningstrafikant, norra området, Eero och Antti Sallinen anskaffningstrafikant, kalvförmedling norra området , Timo Hartikainen kalvförmedlingstrafikant, norra området, LB kontoret Mona Julin logistikchef, (06) Brita Wiik likvidansvarig, (06) Tomas Gäddnäs primärproduktionens direktör (06) , Läckert till grillen! Herr Snellman dukar fram nya läckerheter inför sommarens grillsäsong! Gris spettkött av stek och kassler, 400 g Naturell eller kryddat Grillbiff 3 st, 400 g XXL biffar av gris ytterfilé 2 st, 400 g Tunn biff av gris 10 st, 600 g Grillkorvfamiljen växer! Eetvarttis nya bröder Ost Eetvartti och Iso Jalmari samt förnyade A-klasskorven Iivari Nyheter från Herr Snellman!

16 Det är något vackert med grillkorv. Vad kan vi hjälpa att vi tycker minst lika mycket om att göra korv som att äta korv. Snellmans grillkorv tillverkas utan svål och smakförstärkare, med korvmästarens yrkeskunnande. Om du föredrar det som är bättre.