Innehåller Unionens branschbarometer. konjunkturen. April Orosmoln över ljusare tider

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåller Unionens branschbarometer. konjunkturen. April 2014. Orosmoln över ljusare tider"

Transkript

1 Innehåller Unionens branschbarometer Unionen om konjunkturen April 2014 Orosmoln över ljusare tider

2 Orosmoln över ljusare tider Unionen om konjunkturen april 2014 Sammanfattning 1 Världsekonomin väntas växa med knappt fyra procent i år och nästa år, vilket innebär en snabbare tillväxt än under de närmast föregående åren. Även världshandeln ökar och närmar sig en ökning med fem procent i årstakt. När tillväxten åter tar fart kommer penningpolitiken att börja stramas åt. Hur detta sker kommer att bli avgörande för om tillväxttakten blir uthållig eller om utvecklingen knäcks. Krisen i Ukraina kan om den eskalerar utvecklas till något som åter tar Europa tillbaka i en recession. Stora delar av Europa, inklusive Sverige, är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning. Även om alternativa leverantörer finns kommer det att ta tid att ställa om. Vår bedömning är att tillväxten i Sverige kommer att hamna på 2,7 procent i år och 2,9 procent nästa år. Detta förutsatt att avvecklingen av den expansiva penningpolitiken sköts väl och att Krimkrisen inte eskalerar Bilden av en uppgång i den ekonomiska aktiviteten styrks också av Unionens branschbarometer. De klubbar som svarar på enkäten är idag något mer positiva än för ett halvår sedan. Sysselsättningsutvecklingen bedöms av klubbarna fortsatt bli svag. Den låga prisökningstakten gör att hushållen trots en långsammare löneökningstakt förbättrar reallönerna betydligt. Vi bedömer att detta kommer leda till en än starkare ökningstakt i hushållens konsum- 1 Prognosen har tagits fram av chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med Tobias Brännemo, Carin Hallerström, Fredrik Söderqvist, Jon Tillegård och Emma Tjärnback vid enheten för Politik, Opinion och Påverkan. Manusstopp var den 4 april 2014 tion, framför allt vad avser kapitalvaror, som till exempel bilar. Arbetsmarknaden visar upp två ansikten där dels sysselsättningen fortsätter att öka samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög och de genomsnittliga arbetslöshetstiderna blir allt längre. Kompetensbristerna och matchningsproblemen är påtagliga. Investeringarna ökar igen under prognosperioden, men behoven av nyinvesteringar är stora. Detta gäller framför allt bostadssektorn men också för infrastrukturen. Vår tro till att Sveriges ekonomi äntligen ska få fart och växa i en högre takt har ökat under de senaste månaderna. Samtidigt måste vi ändå konstatera att det hänger några orosmoln över de ljusare tiderna. Prognosen bygger på att inga direkta bakslag inträffar, men vilka orosmolnen är diskuteras i rapporten. Tillväxten i världen har varit svag både 2012 och Trots detta har tillväxten i USA legat på nivåer strax över två procent om året, medan euroområdet har noterat negativa tillväxttal två år i rad. Den viktigaste euroekonomin, Tyskland, har dock hållit sig över nollstrecket. Den kinesiska ekonomin har utvecklats positivt med en årlig tillväxt över 7,5 procent. Diagram 1 Tillväxten i några länder och områden Källa: Internationella valutafonden, SCB För innevarande och nästa år räknar vi med att den globala tillväxten ökar med 3,7 procent respektive 3,9 procent. Särskilt viktigt för den svenska ekonomin är att euroområdet väntas 1

3 övergå till positiva tillväxttal, om än på en låg nivå. Kina och Indien fortsätter att växa snabbt, medan de övriga BRIC-länderna, Brasilien och Ryssland, växer långsammare. I Norden är bilden splittrad där den svenska och isländska ekonomin får en högre tillväxttakt, medan framför allt den finska ekonomin har stora problem. Det finns några tydliga orosmoln för den globala ekonomin. Det handlar om avvecklingen av den expansiva penningpolitik som förs i USA och i Europa, både vad avser mycket låga styrräntor och expansiv tillförsel av kapital på kreditmarknaderna för att se till att företag och konsumenter ska våga ta kalkylerade risker för framtiden. Ett ytterligare orosmoln för Europas ekonomier är de händelser som förevarit i Ukraina med krisen i Krim som hittillsvarande topp. Det finns en risk att denna kris kommer att fortsätta att eskalera. Rysslands användning av energipriserna som politiskt påtryckningsmedel riskerar att inledningsvis drabba den sköra uppgången i ekonomisk aktivitet i Europa, men därefter slå tillbaka mot den ryska ekonomin. Om denna utveckling leder till att investerare skjuter på sina beslut om investeringar är risken stor att den europeiska ekonomin faller tillbaka i en recession. Då kommer detta också drabba den svenska ekonomin. Många svenska företag har etablerat sig eller är på väg att etablera sig i Ryssland och i dess närområde. En återgång till något som påminner om det kalla kriget riskerar att innebära att redan gjorda investeringar blir värdelösa, i varje fall för investeraren. Den svenska ekonomin ser trots allt i denna miljö av påtaglig återhämtning och risker för nya chocker ut att utvecklas positivt. Fortsatt är det hushållen som är motorn i den ekonomiska utvecklingen, bland annat beroende på att de har fått en förbättrad real köpkraft. Som framgår av diagram 2 har hushållens konsumtion varit ett stabilt positivt element sedan Diagram 2 Den svenska BNP-utvecklingen, uppdelad på bidrag Källa: SCB Även den offentliga konsumtionen har i allt väsentligt bidragit till en positiv tillväxt. Investeringar, både i produktionsanläggningar och i lager har varierat kraftigt mellan positiva och negativa bidrag. Utrikeshandeln har mestadels bidragit positivt, men under två av fyra kvartal under 2013 var utrikeshandelns bidrag till BNP-förändringen negativt. Tabell 1 Försörjningsbalans Hushållens konsumtion 2,0 3,0 2,5 Offentlig konsumtion 2,0 1,2 2,2 Fasta bruttoinvesteringar -1,3 4,4 4,8 Lagerinvesteringar 0,2 0,2-0,1 Export -0,9 3,9 5,2 Import -1,2 4,6 5,3 BNP 1,5 2,7 2,9 Källa: SCB och egna bedömningar Vår prognos för 2014 och 2015 tyder på en tillväxt på knappt tre procent bägge åren med en något mer positiv utväxling nästa år. I år är det framför allt hushållen som står för tillväxten, baserat på att vi förväntar oss en kraftig ökning av köp av sällanköpsvaror. Det sker ett utbyte i bilparken, men även försäljningen av vitvaror och andra varaktiga produkter ökar ökade reallönerna preliminärt med 2,4 procent i hela ekonomin och något långsammare i näringslivet, 2,3 procent. Långsammast steg reallönerna i industrin, 2,1 procent. 2

4 Priserna låg stilla under 2013 och vår bedömning är att de även under innevarande år kommer att ligga i stort sett stilla. Vi räknar med att KPI stiger med endast 0,2 procent 2014 med en stigande ökningstakt mot slutet av året. För 2015 bedömer vi att konsumentpriserna ökar med en procent i årstakt. Utrikeshandeln utvecklades negativt 2013, men vår bild är att exporten åter ökar under 2014 och 2015 i ljuset av den förbättrade konjunkturen, framför allt i Europa. Under 2013 tyngdes konkurrenskraften också av en stark krona. Diagram 3 Riksbankens handelsvägda valutaindex, KIX inom den expansiva delen med företagstjänster som investeringstakten hölls tillbaka. De positiva signalerna för investeringarna finns främst på byggsektorn. Trots ökade bostadsinvesteringar är bostadsbristen påtaglig på många orter i Sverige. Enligt en analys som SCB gjort har bostadsbyggandet hållit en lägre takt än befolkningstillväxten sedan 2006 i 96 av de 100 kommuner med högst befolkningstillväxt. Denna utveckling innebär risk för att tillväxten hålls tillbaka och att expansiva regioner inte utvecklas så bra som de annars skulle kunna göra. Trots ett stort fokus i den allmänna debatten om nödvändigheten av att öka investeringarna i infrastruktur så minskade dessa Innevarande år bedöms dessa åter öka något. Den kommunala investeringsvolymen väntas också öka något i år och nästa år. Diagram 4 Jämförelse av BNP-tillväxt med utvecklingen för ärenden i Unionens medlemsstöd Källa: Macrobond Det förefaller inte sannolikt att kronan kommer att försvagas påtagligt i det korta perspektivet, utan nuvarande läge är det som är utgångspunkten för framtida konkurrenskraft. Då är det mycket viktigt att den ökade efterfrågan vi ändå ser översätts till ökade investeringar för att förbättra produktivitet och framtida konkurrenskraft. Bilden för närvarande är att det viktigaste hindret för ökad produktion är för låg efterfrågan. Även om kapacitetsutnyttjandet ökade svagt inom industrin under 2013, så är nivån fortsatt relativt sett låg, under 90 procent. Vår bedömning är därför att industriinvesteringarna fortsatt är återhållsamma totalt sett. SCBs senaste investeringsenkät stöder detta resonemang. Investeringarna inom tjänstesektorn bromsade upp i tillväxttakt under Främst är det Källa: Unionen, SCB Unionen har genom sina medlemmar och klubbar känselspröt ut i nästan alla branscher i det privata näringslivet. Genom de frågor som ställs till förbundets rådgivning får vi en bild av hur konjunkturen förändras. I diagram 4 visas utvecklingen av ärenden till Unionens medlemsrådgivning de senaste fyra åren och hur den under samma period förhållit sig till BNP-tillväxten. Under andra halvåret 2013 indikerade rådgivningsärendena ett skifte uppåt i konjunkturen och under fjärde kvartalet steg mycket riktigt BNP-tillväxten relativt kraftigt. Ärendeutvecklingen under inledningen av 3

5 2014 tyder på att vare sig någon kraftig inbromsning eller stegring av tillväxtökningen är att vänta i det kortare perspektivet. Vår bedömning är att produktionen inom näringslivet ökar under 2014 med 3,2 procent och under 2015 med 3,7 procent. I år är det byggsektorn som ökar produktionen snabbast för att nästa år bli passerad av industrin i tillväxttakt. Tjänstesektorn som förra året hade den snabbaste tillväxten i produktion behåller sin tillväxttakt men blir passerade av industri och bygg. Produktiviteten bedöms öka något snabbare både 2014 och 2015 jämfört med 2013, men fortsatt i en något långsammare takt än vad vi vant oss vid. Alltför låga investeringsvolymer kopplat till svårigheterna att kunna rekrytera tillräckligt kvalificerad arbetskraft håller tillbaka produktivitetsökningen. På arbetsmarknaden ser vi att sysselsättningen har ökat med ungefär en procent under 2013 och vi bedömer att denna ökningstakt fortsätter under både 2014 och Trots denna relativt sett snabba sysselsättningsökning så ser vi ingen kraftig sänkning av arbetslösheten. I år och nästa år förväntar vi oss en arbetslöshet på 7,8 respektive 7,6 procent. Tabell 2 Några nyckeltal Sysselsatta, år, 1,0 0,9 1,1 procentuell förändring Arbetslöshet, år, 8,0 7,8 7,6 procent I åtgärder, år, tusental Konsumentpriser, KPI 0,0 0,2 1,0 Reporänta vid årets 0,75 0,75 1,25 slut Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksbanken, egna bedömningar Att arbetsmarknaden inte fungerar som önskat visas av att de genomsnittliga arbetslöshetstiderna har ökat varje år under de senaste sju åren. Arbetslösheten har ökat mest för dem som enbart har en förgymnasial utbildning, medan de som har gymnasial eller eftergymnasial utbildning har klart lägre arbetslöshet. Politikförändringar vi vill se Penningpolitiken har legat som en våt filt över den ekonomiska aktiviteten i Sverige under lång tid nu. Det var länge sedan Riksbanken uppnådde inflationsmålet, och under det senaste året har tveksamhet rått om detta mål längre varit prioriterat för Riksbankens ledning. När räntesänkningen av reporäntan till slut kom den 18 december i fjol var den för liten och kom för sent. Vi vill framöver se en penningpolitik som åter har inflationsmålet som ankare, så att övriga ekonomiska beslutsfattare vet vad de har att hålla sig till. Den höga arbetslösheten tillsammans med arbetsmarknadens obalanser och matchningsproblem är orsakade av faktiska kompetensbrister hos alltför många i den potentiella arbetskraften. Vi vill se satsningar som innebär att ett nytt faktiskt kompetenslyft genomförs, där enskilda ges reella möjligheter att förbättra sina faktiska kompetenser. Det är också nödvändigt att insatser görs för att garantera att alla lämnar skolväsendet med tillräckliga kvalifikationer för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill också se ökade investeringar i bostäder och i infrastruktur. Det är förekomsten av dessa som gör att regioner och företag kan växa. Om intresserad personal inte kan flytta till det nya jobbet på grund av bostadsbrist eller pendla dit därför att varken buss- eller tågförbindelse fungerar vid rätt tider, då kan inte heller företagen växa. Det är också centralt att möjligheterna att transportera nya varor fungerar utan problem. I dagens ekonomi när just-in-time är allt viktigare och där snabbhet i transporter är ett avgörande argument för att vinna en affär, då måste infrastrukturen inte bara finnas på plats utan även fungera. 4

6 Internationell översikt Den internationella konjunkturutvecklingen stärktes något under andra halvåret Utvecklingen i den gamla industrialiserade världen förefaller långsamt att förbättras. Samtidigt som förutsättningarna för en förbättrad tillväxt finns, ska också konstateras att det finns ett antal tecken som riskerar att medföra en inbromsning i tillväxten. Svensk exports beroende av utveckling i olika länder har gradvis förändrats under de senaste femton åren. Andelen av svensk export som går till de nordiska länderna har ökat från runt 20 procent år 2000 till runt 25 procent idag. Andelen av exporten som går till USA har under samma tid minskat i nästan motsvarande grad till 6 procent Andelarna av vår export till Tyskland (10 procent) och Storbritannien (7,5 procent) har varit tämligen konstanta hittills under 2000-talet. Andelen export till BRIC-länderna har ökat sedan mitten på 2000-talet och uppgår till runt 7,5 procent. Närområdets betydelse för svensk export är allt viktigare. Däremot expanderar enskilda företag sin närvaro och försäljning i andra delar av världen, men då i växande utsträckning utifrån egna anläggningar i dessa delar av världen. När vi bedömer den svenska ekonomiska utvecklingen görs detta utifrån perspektivet att utveckling i närområdet är den viktigaste i det korta perspektivet. Det är svårt att vara överdrivet positiv till utvecklingen av den europeiska ekonomin i det korta perspektivet. Med största sannolikhet kommer tillväxten att hamna runt en procent både i år och nästa år inom euroområdet. Centralbankerna ligger i startgroparna för att kunna återställa de mycket låga styrräntorna till mer normala nivåer. Likaså måste de större centralbankerna börja avveckla en del av de stöd som de givit de finansiella marknaderna i form av kvantitativa lättnader för att garantera tillgången på krediter i ekonomierna. Båda dessa aktiviteter kommer att innebära åtstramningar av den ekonomiska utvecklingen. Det är därför mycket viktigt att dessa förändringar sker i en takt och på ett sätt som gör att tillväxten inte knäcks. Internationella Valutafonden (IMF) tecknar i sin senaste prognos från januari 2014 en bild av världsekonomin där denna förbättras under 2014 och Från en skral tillväxt 2013 på tre procent bedöms världens BNP i år och nästa år öka med 3,7 respektive 3,9 procent. Jämfört med 2013 förväntar sig IMF en ökande tillväxt i de flesta områden, bortsett från Kina där en viss försvagning av tillväxten väntas. Tabell 3 Tillväxten internationellt , procent. Tonade rutor är prognoser, medan siffror inom parentes visar storlek och riktning på revidering jämfört med WEO i oktober Världen 3,0 3,7 (0,1) 3,9 (0,0) USA 1,9 2,8 (0,2) 3,0 (-0,4) Japan 1,7 1,7 (0,4) 1,0 (-0,2) Euroområdet -0,4 1,0 (0,1) 1,4 (0,1) Storbritannien 1,7 2,4 (0,6) 2,2 (0,2) Indien 4,4 5,4 (0,2) 6,4 (0,1) Brasilien 2,3 2,3 (-0,2) 2,8 (-0,4) Ryssland 1,5 2,0 (-1,0) 2,5 (-1,0) Kina 7,7 7,5 (0,3) 7,3 (0,2) Källa: International Monetary Fund: WEO Update, januari 2014 Det har dock gjorts en del revideringar av prognosen där storleken på nedrevideringen av prognosen för Ryssland sticker ut. En aspekt på utvecklingen som oroar oss med anledning av förutsättningarna för framtida tillväxt är de stigande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna. Dessa stigande skillnader har uppmärksammats bland annat av IMF i en nyligen publicerad rapport och denna allt större ojämlikhet innebär ett strukturellt hinder som riskerar att bromsa upp tillväxten framöver. Vidare bör påpekas att denna ojämlikhet med största sannolikhet förstärks av de effekter av klimatförändringar som FNs klimatkommission, IPCC, nyligen varnat för. USA Den amerikanska tillväxten anses bli det nygamla lokomotivet i världsekonomin. En sedan 5

7 många år mycket låg styrränta, kopplad till aktiva åtgärder i marknaden från centralbanken, Federal Reserve, för att öka tillgången på kapital på kreditmarknaden har bidragit. Bedömningen är idag att Fed kommer att avsluta sina köp av värdepapper i slutet av 2014 och åter börja höja räntan i mitten av Den oro som har påverkat när regering och kongress inte kommit överens om federal budget har från tid till annan lagt en våt filt över utvecklingen. Nu förefaller en lösning finnas som ska räcka åtminstone fram till valen i november månad Arbetslösheten låg i februari 2014 runt 6,5 procent och är sjunkande. Konsumentpriserna ökar med knappt två procent i årstakt och resurserna i form av arbetskraft är fortsatt stora. Den amerikanska ekonomin har dessutom fått en boost av att stora energitillgångar börjat utvinnas i stor skala via en ny metod, så kallad fracking, för utvinning av skiffergas. Priset på det som utvinns från dessa gas- och oljefyndigheter är relativt sett lågt, vilket ökat intresset för industriell produktion i USA. Det faktum att den genomsnittliga åldern på fabriker och maskiner i den amerikanska industrin är den högsta sedan 1950-talet leder till behov av nya investeringar vilket i sin tur väntas öka tillväxten. Europa (utom Norden) De allra flesta bedömare anser att euroområdet äntligen har tagit sig ur situationen med en ekonomisk recession. Tillväxten förväntas emellertid bli svag även de närmaste åren. I maj väljs ett nytt Europaparlament och senare i år ska en ny kommission utses. Dessa förändringar ska göras under ordförandeskap av Grekland (våren 2014) och Italien (hösten 2014), två länder som har stora problem på hemmaplan. Prisutvecklingen inom eurozonen sker i allt långsammare takt. I mars månad 2014 uppmättes inflationen för hushållen (HICP) till 0,5 procent i årstakt. Det är mer än en procentenhet långsammare än motsvarande månad ett år tidigare. Framför allt är det energipriserna som vänt nedåt, vilket tyder på att aktiviteten är svag i ekonomin. Den nedåtgående tendensen finns även för varor som är relativt konstanta i volym, så som exempelvis matvaror. Arbetslösheten inom euroområdet var i februari 11,9 procent medan arbetslösheten i EU- 28 uppgick till 10,6 procent. Jämfört med för ett år sedan har arbetslösheten minskat i femton, ökat i elva och var oförändrad i två medlemsstater. Lägst, runt fem procent, var arbetslösheten i Österrike och Tyskland, medan den var högst i Grekland och i Spanien, över 25 procent. Bland länderna utanför euroområdet har den brittiska ekonomin noterat den största förbättringen under Det verkar inte som om översvämningar och andra väderrelaterade problem har påverkat tillväxten i nämnvärd omfattning. Höstens folkomröstning i Skottland om regionens ställning kan, beroende på utfall, påverka den brittiska tillväxten. Under normala förhållanden förväntas Bank of England börja höja styrräntan under 2015 och även skärpa kreditpolitiken. Ryssland Den politiska oron i Ukraina och den ryska aktiviteten på Krim föranleder oss att i denna rapport skriva något om Rysslands betydelse för den svenska och europeiska ekonomiska utvecklingen. Ett stort antal länder i före detta Sovjetunionen är kraftigt beroende av Ryssland, dels för energiförsörjning och dels för avsättning för egen produktion. Krisen i Krim fick snabbt effekter för Ryssland i och med att rubeln utsattes för ett tryck. Ryssland har agerat för att hålla uppe kursen genom stora stödköp. Även den ryska börsen påverkades kraftigt nedåt av utvecklingen på Krim. 6

8 Diagram 5: Moskvabörsens utveckling under januari till mars 2014 Ryssland består till största del av råolja. Diagram 6: Rysslands andel av svensk export och import, , procent Källa: Macrobond Effekten av denna nedgång drabbar i första hand Ryssland, men även investerare i andra delar av världen påverkas. Den stabilisering av det politiska läget som förefaller ligga för handen de senaste veckorna har medfört en viss återhämtning på börsen. Känsligheten är dock påtaglig för vilken riktning den politiska utvecklingen tar. Rysslands andel av Sveriges handel Den senaste tidens politiska oro i Ryssland och Ukraina ger anledning att titta närmare på hur stor handelspartner Ryssland är för Sverige. I SCBs statistik finns utrikeshandeln med varor uppdelad på mottagar- och avsändarland. Tyvärr saknas liknande uppdelning per land för tjänstehandeln. Den svenska varuexporten till Ryssland uppgick 2013 till knappt 24 miljarder kronor. Det motsvarar 2,2 procent av den svenska varuexporten och placerar Ryssland som nummer 13 i rangordningen av Sveriges största exportmottagare. Sveriges varuimport från Ryssland uppgick till 46 miljarder vilket motsvarar 4,4 procent av den totala varuimporten och gör Ryssland till det sjunde största importlandet. Rysslands andel av svensk varuhandel har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet. De varugrupper Sverige främst exporterar till Ryssland är kommunikationsutrustning, motorfordon (både personbilar och tunga motorfordon) samt maskiner till bland annat gruvoch byggindustrin. Sveriges import från 7 Källa: SCB, utrikeshandel med varor Minskningen av andelen import som kom från Ryssland under 2013 beror också just på en minskning av import av råolja. Sveriges totala import av råolja minskade kraftigt under 2013, främst på grund av det sedan länge planerade revisionsstoppet vid raffinaderiet i Lysekil under hösten. Utöver den direkta handeln Sverige har med Ryssland kan utvecklingen i landet även påverka Sverige genom att andra länder vi har stor handel med har ett stort utbyte med Ryssland. Till exempel är Tyskland, efter Norge, den näst största mottagaren av svensk varuexport. Tyskland är i högre grad än Sverige beroende av Ryssland. Tyskland är Rysslands tredje största handelspartner och ungefär en tredjedel av den olja och naturgas som förbrukas i Tyskland kommer från Ryssland. Om efterfrågan i Tyskland skulle minska som följd av turbulensen i Ryssland skulle det få negativa effekter på svensk export. Nya bakstötar i den politiska utvecklingen i Ryssland och dess närområde riskerar att påverka den ekonomiska utvecklingen i Europa och därigenom också i Sverige negativt. Detta är definitivt en av de största nedåtrisker som finns i vår prognos. Japan Den japanska ekonomin förefaller, efter ett stort antal år av stagnation, via kraftfulla både finans- och penningpolitiska åtgärder, visa tecken på att förbättras. En del tyder på att tillväxttakten håller på att bromsas upp, trots en

9 relativt sett låg arbetslöshet och en kraftig ökning av industriproduktionen. En tillväxt på 1,7 procent 2013, en arbetslöshet på 3,7 procent och en prisökningstakt på 1,4 procent i januari 2014 ger en bakgrund till en ekonomi som borde kunna må rätt bra. Alltför stort fokus på export och negativa effekter från katastrofer på energisidan hindrar den japanska ekonomin från att utvecklas starkt. Brasilien, Indien och Kina Normalt behandlar vi BRIC-länderna separat, men vi har i denna rapport valt att ha ett längre avsnitt om Ryssland. Bilden för de övriga BRIC-länder är delad. Kina fortsätter att vara lokomotivet bland utvecklingsländerna. Tillväxten väntas fortsätta i en takt som ligger över sju procent även de närmaste åren. Den kraftigare uppbromsning som tidigare signalerats verkar utebli. Den indiska tillväxten ökar takten under 2014 och Skillnaderna mellan landets regioner är fortsatt enorma och de oerhörda skillnaderna i standard mellan olika individer utgör ett hinder för en för hela den indiska befolkningen gynnsam utveckling. Det BRIC-land som vid sidan av Ryssland varit den största besvikelsen under senare år är Brasilien. Den positiva push som både fotbolls-vm i år och olympiaden i Rio de Janeiro 2016 förväntades bli, verkar nästan vändas i sin motsats med sociala motsättningar som effekt av att alltför stor del av landets investeringsutrymme läggs på dessa evenemang. Utvecklingen mot att överbrygga sociala motsättningar under den tidigare presidenten Lula förefaller ha stannat upp under hans efterträdare Dilma Rousseff. Norden Den danska ekonomin fick inte någon kraftig positiv rekyl efter finanskrisens negativa effekter. Trots mycket svag tillväxt är både näringslivets och konsumenternas framtidstro mycket positiv. Den danska ekonomin påverkas i hög grad av utvecklingen i framför allt Tyskland och i Storbritannien. Finland har under det senaste året haft en mycket negativ utveckling. Problem hos stora företag både inom it/telekom och skogsindustrin har tvingat fram ett avtal mellan fackliga organisationer, arbetsgivare och staten som måste betecknas som ett krisavtal, i försök att få bukt med konkurrenskraften. Orsaken till svårigheterna är dock mer strukturella än kostnadsmässiga, varför Finland sannolikt har några svåra år framför sig. Den isländska ekonomin har hämtat sig från den finansiella kollapsen när banker gick omkull och det politiska etablissemanget också fick löpa gatlopp. Tillväxten var den högsta bland de nordiska länderna förra året och väntas bli så också i år. Den norska ekonomin, som är Sveriges största enskilda mottagare av export, drar fortsatt stort på energisektorn i Nordsjön. Detta har dock medfört ett kostnadsläge också för fastlandsekonomin som är det högsta bland industriländerna. Bristen på arbetskraft i många sektorer spär på utvecklingen. Tabell 4 Några fakta om de nordiska länderna 2013 BNP Inflation, HICP Arbetslöshet, dec, % Styrränta (31/12) Danmark 0,4 0,5 7,2 0,2 Finland -1,4 2,2 8,3 0,25 Island 3,3 4,1 5,5 6,0 Norge 0,6 2,0 3,6 2,5 Sverige 1,5 0,4 8,0 0,75 Källa: Eurostat och Macrobond 8

10 Handel med omvärlden Både importen och exporten minskade under 2013; importen med 1,2 procent och exporten med 0,9 procent. Det var en stor skillnad mellan tjänsteexporten som ökade med 3,2 procent och varuexporten som minskade med 2,7 procent. Diagram 7 Utveckling av export och import, säsongsrensad, fasta priser referensår 2012, procentuell utveckling jämfört med motsvarande kvartal föregående år Exporten av varor har utvecklats svagt under de senaste åren. Svag efterfrågan från omvärlden och en stark krona har bidragit till utvecklingen. Tjänsteexporten har däremot fortsatt att öka och en allt större del av Sveriges totala export består nu av tjänster. De senaste tio åren har tjänsteexporten gått från att utgöra en fjärdedel av den totala exporten till att 2013 utgöra en tredjedel. En betydande del av ökningen består i att merchanting har ökat kraftigt under den här perioden. Från och med hösten 2014 kommer merchanting att klassas som varuexport i nationalräkenskaperna. Läs mer om merchanting och omklassificeringen i faktarutan nedan. Diagram 8 Handel med varor och tjänster, säsongsrensad, fasta priser, miljoner kronor Källa: SCB Utsikterna för 2014 och 2015 ser betydligt bättre ut, framför allt för varuexporten när företagen ser en ökad efterfrågan på exportmarknaderna framöver. Vi bedömer att exporten ökar med 3,9 procent under 2014 och 5,0 procent under Importen kommer också ta fart då en stor del av den svenska importen består av insatsvaror till produktion av varor som sedan exporteras. En ökad export för därför även med sig en ökad import. Tillsammans med en stark inhemsk efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror samt en extra stor ökning av importen av olja innebär det att importen ökar mer än exporten under Under 2015 väntas importen och exporten öka i ungefär samma takt. Tabell 5 Vår bedömning av export och import, förändring relativt föregående år, procent Export, procent -0,9 3,9 5,2 Import, procent -1,2 4,6 5,3 Källa: SCB, egna beräkningar Källa: SCB, Nationalräkenskaper Varuexporten minskade med 2,7 procent under Under december 2013 samt januari och februari 2014 ökade dock varuexporten jämfört med motsvarande månader ett år tidigare. Tjänsteexporten ökade med 3,2 procent Diagram 9 visar Sveriges handelsnetto för varor och tjänster, det vill säga hur mycket Sverige exporterar jämfört med importerar av varor och tjänster. Under 1990-talet kännetecknades den svenska utrikeshandeln av ett stort överskott för varor och ett underskott för tjänster. Under talet har tjänsteexporten ökat betydligt snabbare än importen och tjänstebalansen har gått från att ha varit negativ till starkt positiv skedde ett stort trendbrott då tjänstebalansen för första gången var större än handels- 9

11 balansen. Det förhållandet har sedan hållit i sig. Trots att värdet på tjänstehandeln är betydligt lägre än varuhandeln så är tjänstehandelns bidrag till det totala nettot i utrikeshandeln alltså större än varuhandelns. År 2013 gav handelsbalansen ett överskott på 81 miljarder kronor och tjänstebalansen 123 miljarder kronor. procent under För tio år sedan var den andelen 2,5 procent. Diagram 10 Omklassificering av merchanting från tjänste- till varuexport Diagram 9 Netto i utrikeshandeln med varor respektive tjänster, säsongsrensat, löpande priser Källa: SCB, egna beräkningar Även för nettot i utrikeshandeln är merchanting viktigt. Den nya klassificeringen kommer därför innebära att en större andel av det totala nettot i utrikeshandeln kommer från varor än från tjänster. Källa: SCBs nationalräkenskaper Merchanting från tjänst till vara En viktig del av tjänsteexporten består av så kallad merchanting. För svenska företag består merchanting av det överskott som uppkommer när företaget köper och säljer en vara i utlandet. Varan har aldrig passerat Sveriges gränser men den vinst som det svenska företaget gör räknas som en exportintäkt till Sverige. Merchanting har hittills klassats som tjänsteexport i nationalräkenskapssystemet, fast det i de flesta fall handlar om överskott från varuhandel. I september 2014 går SCB över till att redovisa nationalräkenskaperna enligt den nya europeiska standarden ENS2010. En av de stora förändringarna i det nya systemet är att merchanting kommer att klassificeras som varuexport istället för tjänsteexport. År 2013 uppgick varuexporten till miljarder kronor och tjänsteexporten till 543 miljarder kronor. Varuexportens andel av den totala exporten var därmed 67,3 procent. Värdet av merchanting uppgick till 71,8 miljarder kronor. Om merchanting hade klassats som varuexport istället för tjänsteexport skulle varuexportens andel av den totala exporten istället vara 71,6 procent. Som andel av den totala exporten utgjorde merchanting 4,3 De framåtblickande indikatorerna om kommande exportutveckling är mer positiva än på länge. Det exportchefsindex som tas fram av Business Sweden har stärkts i fem kvartal i rad. Både nulägesbedömningen och den framåtblickande delen av indexet är nu klart över 50 vilket indikerar tillväxt. Som sig bör i en konjunkturuppgång ser företagen mer positivt på den kommande utvecklingen än på situationen just nu. Diagram 11 Exportchefsindex Källa: Business Sweden Utvecklingen av indexet på senare tid ser ungefär likadant ut för såväl stora, medelstora som små företag. Företagens bild av export- 10

12 efterfrågan per region är allmänt positiv men mest positivt ser man på efterfrågan i Nordamerika och Asien. Även i Unionens branschbarometer ser klubbarna ljust på den kommande exportutvecklingen. I samtliga branscher väntas exporten öka under det kommande halvåret. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer är företagen i mars mer positiva till exportorderingången än de varit sedan början av Bedömningen av nuvarande exportorderstock är dock fortfarande mer negativ än normalt. Inköpschefsindex från Silf och Swedbank visar också en optimism om framtiden. Indexet för exportorderingång har under årets första tre månader legat runt 60 vilket är högre än under de senaste åren. Under 2013 försvagades kronan något mot euron men kronkursen är fortsatt stark. Mot den amerikanska dollarn skedde ingen försvagning under 2013 och mot den norska kronan förstärktes den svenska kronan. En viktig förklaring till att den svenska kronkursen fortsatt är stark, är att den svenska Riksbanken fört en mindre expansiv penningpolitik än flera andra centralbanker de senaste åren. I USA har styrräntan varit 0,25 procent sedan slutet av Riksbanken höjde reporäntan sju gånger mellan sommaren 2010 och sommaren Reporäntan låg då långt över den amerikanska och även över den europeiska centralbanken ECB:s motsvarande styrränta. Både Riksbanken och ECB har sedan successivt sänkt räntan men Riksbanken har hela tiden varit senare i sina beslut. Diagram 13 Styrräntor i Sverige, Euroområdet och USA, procent Även industrins orderingång i februari bekräftar bilden av allt bättre exportutsikter. Orderingången från exportmarknaderna ökade med 3,4 procent jämfört med samma tidpunkt ett år innan. Växelkursen Den svenska kronkursen stärktes kraftigt mot flertalet andra valutor mellan 2009 och Diagram 12 Kronans utveckling mot euron, US-dollarn och den norska kronan Källa: Riksbanken, ECB, Federal Reserve Om räntedifferensen mot euroområdet och USA består kommer den svenska kronan sannolikt att vara fortsatt stark även framöver. Källa: Riksbanken 11

13 Produktion och produktivitet Under 2014 är det fortsatt hushållen som är tillväxtens huvudsakliga motor, men ju längre prognosperioden lider desto mer tar den exportdrivna produktionen fart. Vår bedömning är att produktionen inom näringslivet under 2014 växer med 3,2 procent och under 2015 med 3,7 procent. Tillväxten i tjänstesektorn bedöms under 2014 bli 3,0 procent för att under 2015 stiga till 3,5 procent, då främst drivet av ökad efterfrågan på företagstjänster. Industriproduktionen bedöms under 2014 växa med 4,1 procent och under 2015 med 5,0 procent, medan byggproduktionen växer med 5,0 procent respektive 3,5 procent. Produktiviteten utvecklas starkare under 2014 och 2015 än vad som varit fallet föregående två år. Särskilt hög blir tillväxten i produktivitet inom industrin, som enligt vår bedömning blir 4,1 procent under 2014 och 4,8 procent under Tabell 6 Unionens prognos över produktion och produktivitet, förändring jämfört med föregående år, procent Produktion, näringslivet 1,8 3,2 3,7 - tjänstesektorn 3,0 3,0 3,5 - industrin -1,3 4,1 5,0 - bygg 2,9 5,0 3,5 Produktivitet, näringslivet 1,7 2,4 2,6 - tjänstesektorn 1,7 1,9 2,0 - industrin 1,6 4,1 4,8 - bygg 2,0 2,0 1,5 Källa: SCB, KI, egna bedömningar Produktion Under 2013 steg Sveriges BNP med 1,5 procent, vilket var en något högre tillväxttakt än under 2012, 1,3 procent, men lägre än under 2011, 2,9 procent. BNP-tillväxten för helåret 2013 blev därmed lägre än genomsnittet för de senaste tio åren, som legat på 2,1 procent. Tillväxten i svensk ekonomi var särskilt stark under fjolårets sista kvartal, 3,1 procent. Det innebar den högsta tillväxttakten under ett kvartal på över två år och det var också första gången på över två år som BNP växte snabbare än genomsnittet över de senaste tio åren vilket framgår i diagram 14. Diagram 14 BNP i fasta priser samt BNP-tillväxt, kalenderkorrigerad, MSEK och procent Källa: SCB I vår senaste prognos räknade vi med att tillväxten gradvis skulle förstärkas under andra halvåret Detta blev också fallet, men kraften i ökningen under årets avslutning överraskade. I ljuset av de extrema tillväxttal, åt båda håll, som Sverige upplevt efter finanskrisens utbrott uppfattas inte det fjärde kvartalets tillväxttakt som anmärknings-värt hög. Svensk ekonomi gick in i 2013 präglat av skuldkrisen i euroområdet. Långt in på 2013 dröjde sig oron kvar för att efterfrågan från denna den dominerande svenska exportmarknaden åter skulle vika snarare än tillta, inte minst med tanke på den starka kronkursen. Med detta perspektiv var tillväxten under fjärde kvartalet anmärkningsvärd. Det bör dock poängteras att flera faktorer som inte nödvändigtvis hör samman med ett förstärkt konjunkturläge i ekonomin sammanföll under kvartalet och bidrog till denna tillväxtstegring, exempelvis stora statliga inköp av försvarsmateriel och effekter av ökade lager. Sammanfattningsvis stärktes konjunkturläget under slutet av 2013, men inte riktigt i den grad som det fjärde kvartalets tillväxtsiffra antyder. Näringslivet står för merparten av det som produceras i Sverige, under 2013 uppgick andelen till 69 procent av ekonomins totala 12

14 förädlingsvärde. 2 I näringslivet väger i sin tur tjänstesektorn tyngst med två tredjedelar av produktionen, medan industrin står för en femtedel och byggsektorn för mindre än en tiondel av näringslivets sammanlagda produktion. 3 Den privata tjänstesektorn står sålunda för knappt hälften av Sveriges BNP. 4 Diagram 15 BNP från produktionssidan, sektorindelad, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år, procent Källa: SCB Näringslivets produktion ökade med 1,8 procent under 2013 jämfört med Sedan vår förra prognos har utvecklingen för årets första halvår reviderats uppåt. Det kan konstateras att näringslivets produktion växte under samtliga årets kvartal, även om ökningstakten var låg under kvartal två och tre. Tillväxten i tjänstesektorn under 2013 skrevs till tre procent, med en kraftfull ökning, 4,3 procent, under det fjärde kvartalet. Detta blev därmed det elfte kvartalet i följd som tjänstesektorn växte i snabbare takt än näringslivet 2 I praktiken utgörs resten av produktion inom offentlig sektor. 3 I detta avsnitt definieras sektorerna enligt följande SNI2007-indelningar: industrin 5-33, tillverkningsindustrin 10-33, bygg 41-43, tjänstesektorn Återstående ca 6 procent av näringslivets förädlingsvärde härrör bland annat från jordbruk, fiske, el- och vattenförsörjning, produktion av värme och kyla samt avfallshantering. 4 Här ska understrykas att det finns starka samband mellan de olika sektorerna gällande efterfrågan och produktion. Gränsdragningarna mellan sektorerna är heller inte så uppenbara som statistiken kan ge sken av. 13 som helhet och 2013 det tredje raka året som tjänsteproduktionen steg mer än produktionen inom industrin och byggsektorn. Uppgången i tjänsteproduktionen under slutet av året var väntad men styrkan i uppgången större än vi hade förutsett. Särskilt mycket bidrog finansoch försäkringsverksamheter, hotell- och restaurang och företagstjänster till ökningen. Även takten inom handeln, som är den enskilt tyngsta branschen i tjänstesektorn 5, drogs upp markant under fjärde kvartalet. Den övergripande bilden är att hushållens konsumtion även under 2013 var den viktigaste faktorn som drog tillväxten, såväl i tjänstesektorn som i näringslivet i stort. För industrin blev 2013 ett år i väntan på att den period av sjunkande produktion som inleddes sista kvartalet 2011 skulle ta slut. Redan förra vintern pekade indikatorer mot att svackan i efterfrågan hade nått sin botten under första kvartalet 2013, men vändpunkten sköts envist fram under våren och sommaren. En huvudorsak till detta var att följdverkningarna av skuldkrisen i euroområdet varit och är mer efterhängsna än vad som förutsågs för ett år sedan. Det var först under våren som euroländernas ekonomier, för första gången på två år, åter började växa. Den positiva tillväxten i euroområdet har visserligen hållit i sig under resten av 2013, men takten har varit fortsatt mycket låg. Under hösten inföll industrins vändpunkt, produktionen växte. Den relativt starka produktionsökningen under sista kvartalet, 4,1 procent, var visserligen positivt färgad av tillfälligheter och sett till året som helhet krympte industriproduktionen. Mycket tyder emellertid på att konjunkturen i industrin faktiskt stärktes under avslutningen av Till detta bidrog utöver skiftet i euroområdet även en snabbare återhämtning i den amerikanska ekonomin. Efter 1,5 år med sjunkande kurvor tog bostadsinvesteringarna åter viss fart under andra 5 Handeln stod 2013 för knappt 22 procent av tjänstesektorns förädlingsvärde.

15 kvartalet 2013, en utveckling som förstärktes under återstoden av året. Detta drog upp produktionstakten i byggsektorn. Årets fjärde kvartal innebar den starkaste tillväxten i sektorn på tre år, under andra halvåret 2013 växte byggsektorn snabbare än såväl tjänstesektorn som industrin. Diagram 16 Unionenklubbarnas bedömning av konjunkturläget i mars 2014, jämförelse med oktober och mars 2013, förändring i procent jämfört med föregående halvår kapacitet för att möta den relativt långsamt stigande efterfrågan som väntas. I branschbarometern är det tjänsteföretagens klubbar som är mest optimistiska gällande det kommande halvåret, och bland dem utmärker sig handeln och transport med mest positiva förväntningar. Denna bild av den närmaste framtiden för tjänstesektorn ligger i linje med andra indikatorer. Diagram 17 Jämförelser av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn Källa: Unionen Ett urval av informationen från den senaste mätningen av Unionens branschbarometer redovisas i diagram 16 6 Den sammanvägda bedömningen är att konjunkturen fortsätter att stärkas under våren och sommaren. Därmed förlängs den trend av gradvis ljusare framtidsutsikter som påbörjades efter bottennoteringen i december Det ska dock poängteras att det enligt klubbarna inte är någon kraftig lägesförbättring som väntar. Såväl orderingången som försäljningen väntas stiga. Att vinstnivåerna förutses gå upp i takt med försäljningen samtidigt som försäljningspriserna i stort sett antas vara oförändrade indikerar att företagens kostnader ligger still eller endast ökar svagt det kommande halvåret. I linje med denna bild förutser klubbarna inte någon större ökning av investeringarna och antalet anställda väntas sjunka något. Av klubbarnas svar att döma anser företagen att de i nuläget har tillräckligt med ledig personal- 6 En mer utförlig genomgång av branschbarometern återfinns i slutet av rapporten. 14 Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Silf, egna justeringar I SCBs tjänsteproduktionsindex för januari och februari fortsätter höstens trend med långsamt stigande produktion. Efterfrågan på tjänsteföretagen har enligt Konjunkturinstitutet inte legat på lika höga nivåer som nu sedan andra kvartalet Även i Konjunkturinstitutets undersökning förväntar sig handeln en påtaglig försäljningstillväxt de kommande månaderna, samma signaler finns i Svensk Handels undersökning bland medlemsföretagen. Inköpschefsindex för tjänsteföretagen har i sina senaste mätningar legat stadigt på högre nivåer än under , även om index sjönk något i mars Sammantaget är bilden som en stor bredd av indikatorer ger, att tillväxten i tjänstesektorn blir relativt god under första halvåret Ett antal faktorer som sammantagna ger ett ökat konsumtionsutrymme under 2014 talar för att denna utveckling fortsätter under resten av året. Detta eftersom konsumtionsutrymmet till viss del kommer omsättas i en ökad efterfrågan från hushållen på tjänster och då inte minst

16 inom handeln. Parallellt stärks gradvis efterfrågan på företagstjänster i och med positiv utveckling på viktiga svenska exportmarknader. Unionens klubbar inom industrin ger visserligen en något mindre positiv bild av konjunkturläget än klubbarna i tjänstesektorn, men efter ett svagt 2013 präglas dock bedömningarna av det kommande halvåret ändå av viss optimism. Detta innebär en fortsättning på den långsamt uppåtgående trend som inleddes från mycket låga nivåer i slutet av Det största positiva skiftet i lägesbedömningen har under året skett inom basindustrin, men i alla tre industrigrenar, bas-, verkstads- och kunskapsintensiv industri, förutses stigande orderingång, försäljning och vinst som drivs av en ökande export. Uppgången väntas dock inte leda till någon markant ökning av investeringar i kapacitet. Detta tillsammans med oförändrade försäljningspriser och svag efterfrågan på arbetskraft tyder både på att produktionsökningen stannar vid måttlig och att företagen går in i halvåret med viss överkapacitet. Diagram 18 Jämförelser av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin Källa: Konjunkturinstitutet, SCB, Silf, egna justeringar Klubbarnas syn att det dock trots allt är en förstärkning av industrikonjunkturen som väntar stöds av flera indikatorer som redovisas i diagram 18. Inköpschefsindex för industrin har långsamt förstärkts under 2013 och låg i mars på den högsta nivån sedan våren Samma uppåtgående trend har orderingången följt under 2013 och nivån för första kvartalet i år är den högsta som uppmätts sedan våren Även inom byggsektorn har konjunkturutsikterna förbättrats avsevärt under det senaste halvåret när uppåtgående bostadsinvesteringar drev på tillväxten. Unionenklubbarnas helhetsbedömning av det kommande halvåret dras visserligen ner av en negativ utveckling gällande byggföretagens egna investeringar och förväntade personalneddragningar, men de ser även ökad efterfrågan och stigande försäljningspriser. Denna syn att konjunkturläget inom byggsektorn förbättras ges också i Konjunkturinstitutets marsbarometer och av Sveriges Byggindustrier i deras senaste bedömning. Samtidigt som tunga framåtblickande indikatorer för industrikonjunkturen stärkts under slutet av 2013 och inledningen av 2014 präglas nulägesbedömningarna av viss osäkerhet. Tillväxtsiffran för fjärde kvartalet 2013 dopades av engångseffekter. Detta faktum kombinerat med att SCBs industriproduktionsindex inlett 2014 på fortsatt låga nivåer pekar mot att tillväxttakten för första kvartalet visserligen blir positiv, men lägre än under det föregående kvartalet. Den underliggande trenden innebär dock en stigande industriproduktion. Uppgången av orderingången under början av 2014, jämfört med hösten 2013, talar för långsamt stigande produktion under våren. Denna ökning har blivit starkare för varje kvartal. Detta drivs främst av en gradvis återhämtning i eurozonen och den starkare utvecklingen i USA. Båda dessa ekonomier väntas höja sin tillväxttakt 2015 jämfört med 2014, med positiva effekter för industrins efterfrågan. En riskfaktor är utvecklingen i Ukraina och Ryssland, vilket inte minst kan få märkbara indirekta effekter för den svenska industriexporten. Bostadsinvesteringarna väntas fortsätta att öka under 2014 och 2015, med tyngdpunkt på 2014, drivet av höga och ökande bostadspriser 15

17 och hushållens förstärkta konsumtionsutrymme. Under prognosperioden väntas även de offentliga anläggningsinvesteringarna öka, vilket ger en ökad efterfrågan inom byggsektorn. Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektivitet, den anger värdet som den genomsnittliga arbetade timmen i ekonomin resulterat i. En stigande produktivitet är på sikt grunden för anställdas löneökningar, för företagens lönsamhet och investeringar och för finansieringen av samhällets gemensamma åtaganden. Sveriges ekonomi bygger till stor del på export. För att värna exportintäkterna är det nödvändigt att produktiviteten utvecklas minst lika starkt i Sverige som i våra konkurrentländer. Diagram 19 Produktivitetsnivåer, sektorindelad, kalenderkorrigerade och säsongsrensade, fasta priser, kr/h 7 oväntat stark efterfrågeökning, lik den som de massiva stödpaketen i krisens spår gav upphov till under 2010, upp företagens kapacitetsutnyttjande till nivåer som kan vara långsiktigt ohållbara men som ger en stark kortsiktig produktivitetsökning. Vid årets slut 2010 hade produktiviteten i näringslivet åter stigit till den nivå som rådde två år tidigare, innan krisens utbrott. Under de senaste tre åren har produktivitetstillväxten varit mer stabil men måttlig, med en genomsnittlig årlig takt på 1,6 procent. Bakom totalsiffrorna för näringslivet är skillnaderna stora när det gäller de olika sektorernas produktivitet. Industrin är den del av näringslivet där produktiviteten skiftat mest från och med 2008 och det är också den sektor vars produktivitet har ökat mest under perioden, i genomsnitt med 2,3 procent. I slutet av 2013 låg industrins produktivitet på sin hittills högsta nivå, drygt 500 kronor per timme, vilket är 14 procent högre än toppnoteringen innan finanskrisen. Med start 2008 har tjänstesektorns produktivitet i genomsnitt ökat med 0,7 procent per år och byggsektorns, trots ett anat positivt trendbrott under 2012 och 2013, minskat med en procent per år. Källa: SCB I diagram 19 visas produktivitetens utveckling i det svenska näringslivet Svängningarna var under periodens första halva kraftiga till följd av finanskrisen, vars effekter inte minst avspeglas i industrins kurva Förklaringen till de stora kasten är att företagen inte kunde justera personalstyrkan i takt med efterfrågans snabba skiften under och i spåren av krisens akuta fas. Ett oförutsett efterfrågefall leder till en överkapacitet i företagen och därmed till en produktivitetssänkning. Enligt samma logik pressar en 2013 inleddes och avslutades med en produktivitetstillväxt på ca 2 procent, men under kvartal två och tre var utvecklingen betydligt svagare som framgår i diagram 20. Denna nedgång förklaras troligen delvis av att företagen, i likhet med många indikatorer, som berörts ovan, var för optimistiska gällande tidpunkten för och kraften i återhämtningen i eurozonen. 7 Sektorernas inbördes viktförhållanden i näringslivet illustreras i diagrammet genom olika linjetjocklek. 16

18 Diagram 20 Produktivitetstillväxt, sektorindelad, kalenderkorrigerade och säsongsrensade, förändring mot föregående period, procent gäller för alla tre sektorer, men blir särskilt stark inom industrin. Källa: SCB Att antalet arbetade timmar i industrin ökade under andra kvartalet, trots att produktionen samtidigt föll, tyder på en sådan missbedömning. Det bör också poängteras att produktiviteten under fjärde kvartalet, i enlighet med tidigare förda resonemang, till viss del drogs upp av engångsfaktorer i produktionen. För 2013 som helhet steg produktiviteten i näringslivet med 1,7 procent och i de olika sektorerna enligt följande: tjänstesektorn 1,7, industrin 1,6 och byggsektorn 2,0 procent. I vår prognos bedömer vi att antalet sysselsatta ökar med 0,9 procent under 2014 och med 1,1 procent under Det är till största delen inom den privata tjänstesektorn som sysselsättningsökningen sker, men även den offentliga sektorn kommer att stå för en väsentlig del av denna ökning. Även inom byggsektorn väntas sysselsättningen, trots en trög start, öka relativt kraftigt de kommande två åren. Inom industrin däremot bedömer vi inte att sysselsättningen stiger mer än marginellt under 2014 eller De produktionsökningar som ligger i korten klaras istället av med ett ökat kapacitetsutnyttjande. I nuläget har industrin en bit att klättra för att nå produktionsnivåer som rådde innan finanskrisen som framgår av diagram 24 i investeringsavsnittet. Detta leder till att näringslivets produktivitet i vår bedömning stärks i högre takt under 2014 och 2015 än vad som varit fallet under Den positiva tillväxten i produktivitet 17

19 Investeringar Vår bedömning Vår bedömning är att investeringarna ökar under 2014 och 2015, om än i måttlig takt. Investeringstillväxten sker snabbast inom bostäder. Näringslivet kommer fortsatt vara något avvaktande med investeringar, bland annat beroende på osäkerheter kring den internationella marknadens utveckling. Nivåerna blir trots detta högre än föregående år då investeringsbehovet i vissa branscher är stort. De offentliga investeringarna ökar som en följd av bland annat ökade väg- och järnvägsinvesteringar. Tabell 7 Vår investeringsprognos Fasta bruttoinvesteringar, -1,3 4,4 4,8 procent Lager, procent av BNP 0,2 0,2-0,1 Källa: SCB, egna bedömningar Under 2013 minskade investeringarna med 1,3 procent, vilket var förväntat mot bakgrund av den svaga ekonomiska utvecklingen i omvärlden och minskade investeringsplaner från statligt håll. Investeringarna i näringslivet minskade med 0,9 procent och offentliga myndigheters investeringar minskade med 3,2 procent. Diagram 21 Investeringarnas utveckling i fasta priser, samt procentuell förändring Källa: SCB, nationalräkenskaperna Fördelat på investeringstyper var det främst investeringar i transportmedel och övriga byggnader och anläggningar som minskade. Bostäder var den enda typen av investeringar som ökade under helåret Diagram 22 Investeringarnas utveckling efter typ av investering, volymförändring i procent jämfört med motsvarande period föregående år Källa: SCB, nationalräkenskaperna Industrins investeringar Industrins investeringar minskade med 0,6 procent under Det var främst sjunkande gruvinvesteringar som drog ner utvecklingen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att gruv- och mineralindustrin har en lång period av höga investeringar bakom sig och att det trots minskningen rör sig om relativt höga investeringsnivåer. Under det sista kvartalet 2013 var investeringsnivån den tredje högsta noteringen sedan Även tillverkningsindustrin minskade sina investeringar under 2013, men inte lika kraftigt. Eftersom tillverkningsindustrin innehåller en mängd olika branscher är det intressant att närmare studera hur utvecklingen sett ut inom branschen. Kemi- och fordonsindustrin ökade sina investeringar. Likaså plast och elektronikindustrin. De största minskningarna skedde inom textil- och möbelindustrin samt övrig maskinindustri. Energi- och avfallsbranschen ökade sina investeringar med drygt fem procent. Med undantag för första kvartalet 2013 har investeringarna inom denna bransch utvecklats positivt under de senaste två åren vid en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. 18

20 Diagram 23 Industrins investeringar jämfört med motsvarande kvartal föregående år, procentuell förändring Källa: SCB, nationalräkenskaperna Industrins, det vill säga gruv-, mineral- och tillverkningsindustri, kapacitetsutnyttjande har stadigt ökat under Under fjärde kvartalet 2013 låg kapacitetsutnyttjandet på 88 procent. Fordonsindustrin stack ut med ett kapacitetsutnyttjande på 94 procent. Kapacitetsutnyttjandet var lägst i kemiindustrin med 81 procent. Diagram 24 Kapacitetsutnyttjande, säsongsrensat och kalenderjusterat i procent Källa: SCB I Konjunkturinstitutets senaste barometer visar en låg andel tillverkningsföretag brist på maskin- och anläggningskapacitet som det främsta hindret för ökad produktion, men att andelen har ökat något under andra halvan av Det dominerande hindret för ökad produktion är brist på efterfrågan. I fordonsindustrin, där kapacitetsutnyttjandet ligger relativt högt, uppger företagen i högre utsträckning brist på maskin- och anläggningskapacitet. år investerar i nivå med i fjol. Investeringsökningar planeras inom stål- och metallframställning, transportmedelsindustri, industri för metallvaror samt elektronik- och pappersvaruindustri. De största minskningarna väntas ske inom trävaror och kemisk industri. Investeringarna bedöms även fortsätta minska inom gruvindustrin. Enligt investeringsenkäten förväntas investeringarna inom energisektorn fortsätta öka. Både företag verksamma inom el, gas och värmeverk samt vattenverk, reningsverk och avfallsanläggningar planerar för ökningar i investeringsvolymen. I Unionens branschbarometer från mars 2014 bedömer klubbarna inom verkstadsindustrin investeringsökningar med upp till fem procent under kommande halvår. Detsamma gäller klubbarna inom kunskapsintensiv industri, där läkemedelsindustrin ingår tillsammans med tjänstebranscherna it och telekom. Även klubbarna inom basindustrin spår en investeringsuppgång, till skillnad mot i höstas. Det är främst inom kemiindustrin ökningen väntas ske, vilket är en motsatt bild jämfört med SCBs investeringsenkät. En utveckling som riskerar att hålla tillbaka industrins investeringar i Sverige på sikt är en ökad andel investeringar som läggs utomlands för att hamna närmare slutmarknaden. En stark svensk krona och regleringar kring utsläpp är ytterligare några faktorer som kan driva på denna utveckling. Å andra sidan finns en internationell trend att industriproduktion flyttar tillbaka till gamla industriländer. Trenden bottnar i att det visat sig att fördelarna med att producera i lågkostnadsländer inte varit så stora som tidigare bedömts, samt i näringspolitiska åtgärder för att främja inhemsk produktion, framförallt i USA och Storbritannien. Återinvesteringar har även skett i Sverige, men det finns i nuläget ingen officiell statistik över omfattningen. I SCBs investeringsenkät från februari 2013 är den sammanlagda bedömningen att industrin i 19

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR

TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Mars 213 Nu med Unionens branschbarometer Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Unionen om konjunkturen,

Läs mer

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015

Inför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Innehåller Unionens branschbarometer. Unionen om konjunkturen. Oktober 2013. Pausknapp intryckt svensk ekonomi avvaktar i väntan på besked

Innehåller Unionens branschbarometer. Unionen om konjunkturen. Oktober 2013. Pausknapp intryckt svensk ekonomi avvaktar i väntan på besked Innehåller Unionens branschbarometer Unionen om konjunkturen Oktober 2013 Pausknapp intryckt svensk ekonomi avvaktar i väntan på besked Pausknapp intryckt svensk ekonomi avvaktar i väntan på besked Unionen

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning

Riksbankens Företagsundersökning Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2012 Riksbankens företagsundersökning i september 2012 Konjunkturen och priserna viker ned Riksbankens företagsundersökning i september 1 visar att konjunkturutsikterna

Läs mer