Unionen om konjunkturen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Unionen om konjunkturen"

Transkript

1 Unionen om konjunkturen Mars 213 Nu med Unionens branschbarometer Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet

2 Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Unionen om konjunkturen, mars 213 med Unionens branschbarometer Sammanfattning 1 I punktform sammanfattar vi prognosen som följer: Världsekonomin väntas växa med 3,5 procent i år och drygt 4 procent 214. Handeln i världen utvecklas något snabbare, eller med 3,8 procent 213 respektive 5,5 procent 214. Vi bedömer att den åtgärdsarsenal som skapats för att hantera nya kriser i statsfinanser eller banksystem är tillräckliga. Det gäller dock att dessa används med skicklighet och förstånd. Den utdragna lågkonjunkturen som svensk ekonomi befinner sig i väntas övergå i en något högre tillväxttakt under andra halvåret 213. Nya bakslag inom euroområdet är en betydande nedåtrisk. Unionens branschbarometer pekar på att den negativa utvecklingen upphör och att det närmaste halvåret inte kommer att betyda ytterligare försämringar. En mycket låg inflation ger utrymme till ökningar av hushållens disponibla inkomster, varför hushållens konsumtion kommer att hålla uppe tillväxten framför allt 213 men också 214. Arbetsmarknaden utvecklas allt sämre. Trots ökande arbetslöshet tar det längre tid att tillsätta lediga jobb. Detta riskerar att 1 Prognosen har tagits fram av t f chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med utredarna Carin Hallerström, Jon Tillegård och Emma Tjärnback samt statistikern Tobias Brännemo. Manusstopp den 22 mars 213 begränsa den konjunkturuppgång som är på gång. Unionen om konjunkturen har denna gång ett något förändrat innehåll än tidigare, då Unionens branschbarometer nu ingår i rapporten. Det innebär att vi i arbetet tillsammans med statistik och information om olika framtidsbedömningar och sentiment kring den ekonomiska utvecklingen också kunnat använda oss av de informationer som Unionens klubbföreträdare gett i sina svar på branschbarometern. Barometern presenteras dels översiktligt sist i denna rapport. 212 var ett ekonomiskt svagt år, där framför allt det andra halvåret oroade, dels när eurokrisen övergick i en negativ tillväxt i viktiga europeiska länder, och dels när den amerikanska kongressen hade påtagligt svårt att komma överens om vilka åtgärder som borde vidtas för att stötta den amerikanska ekonomin. En överenskommelse om skatter åstadkoms strax före årsskiftet, medan den nödvändiga överenskommelsen om den federala statens utgifter fortsatt saknas. Effekten av detta är att automatiska besparingar genomförs generellt i den amerikanska ekonomin, med negativa effekter för sysselsättning, offentliga verksamheter som skola och sjukvård samt i privat ekonomi för olika mottagare av transfereringar. Från diagram 1 framgår tillväxten på kvartalsbasis under 212 i Sverige och några andra länder och länderområden. Det som tydligt framgår i diagrammet är att av de länder och områden som redovisas är det enbart Kina som hade en positiv tillväxt fjärde kvartalet 212. I euroområdet, också i Tyskland, var tillväxten negativ (-,6 procent) fjärde kvartalet. I USA, Japan och i Sverige var det nolltillväxt sista kvartalet förra året. 1

3 Diagram 1 Procentuell förändring från föregående kvartal, säsongsrensade värden procent 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 -1,5 K1 K2 K3 K4 Källa: OECD, SCB Euroområdet Tyskland Sverige USA Japan Kina Denna relativt sett negativa utveckling till trots har Internationella Valutafonden i sina senaste prognoser, bortsett från Euroområdet en återhållsam positiv syn på världsekonomin och bedömer att tillväxten för världsekonomin blir något högre 213 än 212 om än enbart med,3 procentenheter. För 214 räknar IMF med att tillväxten i världen tar mer fart och kommer upp över fyra procent i årstakt. IMF räknar med en ökad tillväxt 214 i alla viktigare länder med undantag för Japan. Inom Euroområdet och i Storbritannien, två för Sverige viktiga exportmarknader, bedöms tillväxten bli mellan en och två procent. Det gör att den svenska exporten av främst varor även i år och nästa kan möta en trög utveckling. Också i Norden, med undantag för Norge, bedöms tillväxten bli låg. Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin växte 212 med knappt en procent enligt preliminära uppgifter från SCB. Den robusta tillväxtkraften som ändå finns i den svenska ekonomin har hela andra halvåret överraskat konjunkturbedömare. Prognoser har under 212 regelbundet reviderats ned, men de värsta förutsägelserna om negativ tillväxt har inte besannats. I diagram 2 redovisas tillväxten kvartalsvis från början av 28 till slutet av 212. De gröna staplarna anger produktionsförändring jämfört med motsvarande kvartal året innan och de vinröda staplarna visar tillväxten jämfört med närmast föregående kvartal. Diagram 2 Den svenska tillväxten, kalenderjusterade siffror procent K1 tillväxt jämfört med motsvarande kvartal året innan tillväxt jämfört med föregående kvartal Källa: SCB, Macrobond 28 K2 28 K3 28 K4 29 K1 29 K2 29 K3 29 K4 21 K1 21 K2 21 K3 21 K4 211 K1 211 K2 211 K3 211 K4 212 K1 212 K2 212 K3 Vi har lärt oss att den svenska ekonomin har en inneboende styrka att hålla emot en del förändringar utifrån. Till del visar detta sig också i en stark krona, utlandets bedömning av svensk ekonomi, och i en relativt sett liten statsskuld. Tabell 1 Försörjningsbalans ,5 2,1 2,5 Hushållens konsumtion Offentlig,8 1,2 1,4 konsumtion Fasta bruttoinvesteringar 3,4 -,4 3,8 Lagerinvesteringar, -1,1 -,2, i procent av BNP Export,7 1, 4,2 Import -,1,8 3,9 BNP,8 1,2 2,7 Källor: SCB, egna beräkningar och bedömningar Vår samlande bedömning för den svenska ekonomin för 213 och 214 sammanfattas i tabell 1 och 2. Prognosen för tillväxten 213 på 1,2 procent innebär en nedrevidering av vår prognos från vår rapport i oktober med en halv procentenhet. Det betyder att den period med låg tillväxt som Sverige är inne i blir något mer långvarig men möjligen inte lika djup som befarades under slutet av 212. För 214 bedömer vi att tillväxten åter skjuter fart och hamnar på 2,7 procent. 212 K4 2

4 Handeln med omvärlden är av stor betydelse för Sverige. Ett litet land med stora företag är beroende av utrikeshandeln för att kunna utvecklas. Sverige har dessutom behov att importera många varor för att tillfredsställa medborgarnas och företagens behov. Under den senaste tioårsperioden har dessutom kunnat konstateras att både exporten och importen av tjänster får allt större betydelse. Stora lediga resurser i industrin gör att möjligheten för svensk industri att snabbt öka sin export när den internationella efterfrågan åter stiger är betydande. Unionens klubbar i de mest exportberoende branscherna bedömer att exporten inte kommer att falla ytterligare. Vår prognos för exporten 213 innebär en mycket måttlig ökning med 1, procent. Den högre ökningen i världshandeln 214 bidrar till att vår prognos för exporten 214 blir 4,2 procent. Prognosen för importen är ökningar med,8 procent 213 och 3,9 procent 214. Utvecklingen för investeringarna är betydligt sämre än förväntat, och är den främsta förklaringen till att vi reviderar ner den totala tillväxten för 213. Stora delar av tillverkningsindustrin har stor ledig kapacitet vilket dämpar investeringsviljan. Dessutom utvecklas bostadsbyggandet betydligt svagare än väntat och än vad som är önskvärt. Bostadsbristen i de mer expansiva delarna av landet är påtaglig och riskerar att leda till en lägre tillväxt än vad som annars skulle vara möjlig. Företag måste avstå från expansion eftersom de inte kan få personal då den potentiella personalen inte kan få tag i bostäder på rimligt avstånd från jobben. Klubbarna tror på ökade investeringar främst för att komma in på nya marknader, men tror på allt mindre satsningar när det gäller personalens kompetens. I vår nya prognos förväntas ett svagt investeringsår 213 och vår prognos innebär en minskande investeringsvolym med,4 procent. För 214 bedömer vi emellertid att framtidstron i viss mån återvänder och investeringarna åter ökar, dock med mycket måttliga 3,8 procent. Lagren minskade kraftigt under 212 och under 213 förväntar vi oss en svag fortsatt anpassning nedåt i lagrens storlek. Det så kallade lageromslaget förväntas uppgå till -,2 procent av BNP. För 214 förväntar vi oss en neutral lagerutveckling och lageromslaget blir, procent av BNP. Tabell 2 Några nyckeltal Sysselsatta, år,,6,3,5 procentuell förändring Arbetslöshet, år, 8, 8,4 8,2 procent I åtgärder, år, tusentals personer Konsumentpriser, KPI,9,6 1,3 Reporänta vid årets 1, 1, 1,5 slut Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksbanken, egna bedömningar Konsumentpriserna kom under loppet av 212 att öka allt långsammare och under perioden december 212 till februari 213 har prisökningarna mätt som KPI upphört eller varit negativa. Vår bedömning är att i takt med att tillväxten under loppet av 213 tar fart kommer också prisökningarna igång. För 213 bedömer vi dock att prisökningarna stannar vid,6 procent i årstakt jämfört med 212. KPI bedöms 214 öka med måttliga 1,3 procent. Det innebär att under hela prognosperioden, möjligen med undantag för de sista månaderna 214, kommer inflationen att ligga under Riksbankens mål på en prisökningstakt på två procent. Om investeringsutvecklingen har inneburit en besvikelse har den privata konsumtionen haft en robust styrka som hållit uppe tillväxten, och därmed till viss del sysselsättningen i Sverige. Den mycket långsamma prisutvecklingen gör att konsumenterna har en relativt sett god real utveckling av sin köpkraft. De nivåer som kan 3

5 förutses i de pågående avtalsförhandlingarna förväntas leda till en ökning av hushållens disponibla inkomster. Detta tillsammans med en fortsatt om än svag ökning av sysselsättningen gör att vi bedömer att hushållens konsumtion under 213 ökar med 2,1 procent och med 2,4 procent 214. Den offentliga konsumtionen har under perioder med i övrigt svag tillväxt kommit att notera en något snabbare ökning än väntat. Detta beror bland annat på att staten behöver göra insatser när arbetslösheten ökar. Vår bedömning är att den offentliga konsumtionen under 213 ökar med 1,2 procent och med 1,4 procent 214. Den svenska arbetsmarknaden ger upphov till ett stort antal frågor. Sysselsättningen fortsätter att öka i en takt mellan en halv och en procent per år. Arbetskraften ökar emellertid snabbare än sysselsättningen vilket leder till att arbetslösheten ökar. Efter övergången till att beräkna arbetslöshet enligt ILO-definitionen har det blivit svårare att tolka arbetslöshetssiffrorna för ungdomar. Den officiella statistiken säger att antalet arbetslösa unga, år, i februari 213 var 157, vilket motsvarar 26,4 procent. Av dessa arbetslösa var mer än hälften, eller 82, heltidsstuderande. Om dessa exkluderas från arbetslösheten blir den relativa arbetslösheten för unga 12,6 procent. Även detta är för högt men borde förbättra möjligheten att tydligt se problemen och sätta in rätt åtgärder för att hjälpa de ungdomar som de facto är arbetslösa. Vår genomgång av sysselsättningsgraden i olika åldersgrupper visar att sysselsättningsgraden för unga, under 35 år, minskar något medan i första hand åldersgruppen över 55 år ökar sin sysselsättningsgrad. Vi bedömer att sysselsättningen 213 ökar med,3 procent och 214 med,5 procent, vilket är låga tillväxttal för sysselsättningen. Vår bedömning av arbetslösheten är att den relativa arbetslösheten 213 så som den mäts enligt den officiella statistiken kommer att öka till 8,4 procent som genomsnitt under året. År 214 sjunker arbetslösheten något till 8,2 procent. Vi är djupt bekymrade över att arbetsmarknaden under 212 kommit att fungera allt sämre. Antalet kvarstående platser vid arbetsförmedlingarna ökar och följer inte längre tillströmningen av nya lediga jobb. De nya jobben blir inte tillsatta i samma utsträckning som tidigare. Den så kallade Beveridgekurvan som mäter sambandet mellan kvarstående lediga platser och arbetslöshet har skiftats utåt under 212 vilket indikerar att arbetsmarknaden fungerar sämre. De arbetssökande har inte de kvalifikationer som arbetsgivarna söker eller kan av andra skäl, till exempel brist på boende, inte ta de jobb som finns. Denna försämrade funktion på arbetsmarknaden kan bli ett allvarligt hot mot framtida tillväxt och mot Sveriges framtida konkurrenskraft. Börsbolagens utveckling Börsbolagen, med finans och försäkring exkluderat, överraskade positivt 212 med bättre omsättning än väntat, men negativt i avseendet att även kostnaderna steg mer än väntat, mer inom tjänsteföretagen än inom industrin. Börsanalytikernas förväntningar på 213 har dämpats något jämfört med hur läget var för fyra månader sedan, men trots detta väntas både omsättningen och rörelsemarginalen att stiga något jämfört med 212. Förväntningarna är att omsättningen 213 kommer öka jämfört med 212, men ökningen väntas stanna vid tre procent inom industriföretagen och sex procent inom tjänsteföretagen. Översatt till konjunkturindikator tyder dessa prognoser på en viss förbättring 213 jämfört med Resultat och prognoser hämtade ur ThomsonReuters databas Worldscope. 4

6 Förväntningarna om ett bättre 213 för börsbolagen styrks också av att Stockholmsbörsen sedan slutet av 212 stigit från index 31 till runt index 37, eller med närmare 2 procent på runt tre månader. Investerarna uppfattar således att avkastningsmöjligheterna på börsen relativt sett ökat jämfört med alternativa investeringsmöjligheter. Unionens klubbar bedömer att vinstutvecklingen på det stora hela är neutral, men skillnaderna är stor mellan branscherna. Diagram 3 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX Affärsvärlden index Källa: Macrobond 5

7 Internationell översikt Det går tungt för världsekonomin. Som utgångspunkt för världsekonomin har vi i våra konjunkturrapporter valt att använda Internationella Valutafondens (IMF) prognoser. Det kan konstateras att IMF i sina senaste rapporter liksom däremellan liggande uppdateringar (Updates) reviderat ner sina bedömningar om tillväxten framöver. I tabell 3 anges utfallet för 212 samt IMFs prognoser för 213 och 214 enligt den Update som publicerades i januari 213. I parenteser presenteras även IMFs motsvarande prognoser för 213 från oktober 212. De prognoser som presenteras för 213 är något högre än utfallet för 212. Undantagen är USA och Japan för vilka IMF bedömer att utvecklingen blir svagare 213 än 212. I övrigt tror IMF att 213 blir något starkare än året innan. Som framgår från diagram 1 i sammanfattningen var den ekonomiska utvecklingen i både Euroområdet och i Japan mycket svag eller negativ under 212. IMF bedömer efter att världshandeln 212 ökade med endast 2,8 procent, att världshandeln kommer att öka med 3,8 procent 213 och med 5,5 procent 214. Tabell 3 Tillväxten internationellt (gråtonade rutor är prognoser) Världen 3,2 3,5 (3,6) 4,1 USA 2,3 2, (2,1) 3, Japan 2, 1,2 (1,2),7 Euroområdet -,4 -,2 (,2) 1, Storbritannien -,2 1, (1,1) 1,9 Indien 4,5 5,9 (6,) 6,4 Brasilien 1, 3,5 (3,8) 4, Ryssland 3,6 3,7 (4,) 3,8 Kina 7,8 8,2 (8,2) 8,5 Källa: Internationella Valutafonden, WEO Update, January 213, och World Economic Outlook, October 212 (inom parentes) För ett år sedan hade vi stora förhoppningar på att de åtgärder som den Europeiska Centralbanken (ECB) med flera genomförde skulle medföra en ökad ekonomisk aktivitet inom främst Euroområdet. Effekten blev istället att fallet i ekonomisk aktivitet bromsades upp och att den negativa utvecklingen fortsatte under hela 212. Även Tyskland som haft en robust bas i sin ekonomi hade ett mycket svagt fjärde kvartal. Strukturellt visar utvecklingen under de senare åren att världen ekonomiskt delas upp, där länderna i den gamla industrialiserade världen utvecklas långsamt medan många länder i tidigare mindre utvecklade områden växer mycket snabbt. För företagens del betyder utvecklingen att det är viktigt att finnas etablerade på de olika regionala marknaderna runt om i världen, medan det för de enskilda ländernas ekonomi har störst betydelse vad som händer i den närmaste omvärlden. För Sveriges ekonomis utveckling och sysselsättning har alltså den europeiska marknaden absolut störst betydelse, något som också framgår i avsnittet om handeln med omvärlden nedan. Det betyder inte att den positiva ekonomiska utvecklingen i BRICSländerna 3 är oviktig för Sverige, men det betyder att vad som händer i Europa är mycket viktigare. Detta avsnitt koncentreras därför till utvecklingen i Europa. Europa är viktigt för den svenska exporten, där utvecklingen i de nordiska länderna och i vissa länder i norra Europa, som Tyskland och Storbritannien, spelar en avgörande roll. Vad som görs ekonomisk-politiskt har stor effekt för Sveriges ekonomi. De finansiella och statsfinansiella åtgärder som omständigheterna tvingat fram beslut om under det senaste året har haft effekter också på den svenska ekonomin. 3 BRICS-länderna är Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. 6

8 Diagram 4 Ränta på 1-åriga statsobligationer procent Tyskland Italien Källa: Macrobond Grekland Spanien Irland Den finansiella krisen 28-9 avlöstes av en kombinerad statsfinansiell kris och bostadsbubbla i ett antal euroländer. Effekten blev att räntorna steg dramatiskt, vilket kraftigt bromsade den ekonomiska aktiviteten. I diagram 4 visas utvecklingen för 1-åriga statsobligationer i fem euroländer. För Greklands del handlar det främst om en statsfinansiell kris medan det för Irlands del är mer en bostadsbubbla där en våg av byggande på spekulation saknade köpare och många mindre företag och privatpersoner gick i konkurs. Bankerna som lånat ut till byggandet fick stora problem och staten gick in och räddade dessa för att rädda det finansiella systemet. Diagram 5 Interbankränta för euroområdet, 1 månad procent Källa: Macrobond Betraktas kriserna 28-9 och utifrån vad som hänt med bankernas internränta, det vill säga när bankerna lånar av varandra, är det inga tvivel om att det var den första finanskrisen 28-9 som gav de största negativa effekterna genom att driva upp räntorna, främst i länder med höga statsskulder. Inför den andra krisen hade regeringar och centralbanker lärt sig en del. Under den senare krisen har ett antal åtgärder kommit på plats och banksystemen har kunnat hantera likviditetsfrågor i allt väsentligt. ECBs och medlemsländernas krediter har hållit bankerna ovan vattenytan. Det viktiga är dock vad som händer när dessa stora åtaganden från centralbankssystemet ska dras tillbaka. Om detta sker framstressat riskerar de länder som drabbas kraftiga negativa rekyler. Krisen har också lärt oss att eftersom medlemsstaterna är så sammankopplade, inte minst finansiellt, ger kriser i små medlemsländer stora effekter även i länder med i grunden sund ekonomi. Diagram 6 Sentimentindex och index över ekonomiska förväntningar inom euroområdet Källa: Macrobond Sentimentindex, balans (DG ECFIN) (vä) Ekonomiska förväntningar, balans (ZEW) (hö) Tilltron till att ekonomin blir bättre inom euroområdet kan noteras i mätningar om sentiment (känsla) och konfidens (tilltro) för framtiden. EU-kommissionens stora sentimentundersökning visar att synen på ekonomin vänt uppåt de senaste månaderna om än långsamt. Institutet ZEWs mätningar till beslutsfattare om den ekonomiska framtiden visar på en tydligare uppgång under de senaste månaderna. I de nordiska grannländerna har prognoserna för 213 skrivits ned något. För både Danmark och Finland väntas under året en tillväxt runt

9 en halv procent. För 214 bedöms tillväxten bli något högre, runt en och en halv procent. Diagram 8 Utvecklingen av euron och den kinesiska yuanen i relation till dollarn 9 Norges ekonomi fortsätter att växa snabbare än de övriga nordiska ekonomierna beroende på oljeindustrin. Dock förväntas en mindre inbromsning i tillväxttakten från de 3 procent som uppnåddes under 212 till runt 2,5 procent både 213 och 214. Efterfrågan på olja och gas beror dels på den ekonomiska aktiviteten i världen, men också på hur utvecklingen av alternativa energikällor. per USD CNY per USD 3 EUR per USD Källa: Macrobond Diagram 7 Oljeprisets utveckling USD per fat Källa: Macrobond Oljepriset har sedan våren 211 legat relativt stilla, strax under 12 dollar per fat. De alternativ som framför allt har börjat exploateras i större skala är inte inom gruppen förnyelsebar energi. Framför allt handlar det om utvinning av oljesand vilket ger allvarliga miljökonsekvenser, men samtidigt leder till en relativt billig utvinning och därigenom håller tillbaka oljepriset. Denna potentiella strukturella förändring kan innebära att de länder som har tillgång till oljesand, som USA, Kanada, Ryssland och Australien, kan komma att förbättra sin relativa konkurrenskraft något Kostnadsmässig konkurrenskraft korrigeras över tiden med valutaförändringar. Från diagram 8 framgår att under den senaste sjuårsperioden har den europeiska euron periodvis stärkts mot den amerikanska dollarn, men sedan fallit tillbaka. Däremot har den kinesiska yuanen under perioden blivit tydligt allt dyrare mot dollarn, och följaktligen också mot euron. Yuanförstärkningen innebär att man i början av 27 fick 8 yuan för en dollar medan 212 bara drygt 6 yuan för en dollar. Kinesiska produkter blir alltså i motsvarande mån dyrare på de amerikanska och europeiska marknaderna. Sammanfattningsvis tyder mycket på att världsekonomin gradvis förbättras, samtidigt som riskerna för politiska bakslag i både USA och Europa är stora. Den amerikanska kongressen har fortsatt svårt att komma till beslut i budgetfrågorna och i Europa får kriser i mindre länder, som nu på Cypern, fort spridningseffekter genom att de finansiella systemen är så sammankopplade. 8

10 Handel med omvärlden Sveriges handel med omvärlden är mycket viktig för hela den svenska ekonomins utveckling. Värdet på den totala exporten av varor och tjänster motsvarade 212 hälften av BNP. Av den totala exporten består 7 procent av varor och 3 procent av tjänster. Värdet på den totala importen motsvarade 43 procent av BNP 212. Av den totala importen består 73 procent av varor och 27 procent av tjänster. Diagram 9 Handel med varor och tjänster, säsongsrensad, fasta priser milj SEK K1 27K3 28K1 28K3 29K1 Källa: SCBs nationalräkenskaper Export av varor Import av varor 29K3 21K1 21K3 Export av tjänster Import av tjänster Under det första halvåret 212 ökade varuexporten för att sedan minska under det andra halvåret. Särskilt det fjärde kvartalet var svagt, då varuexporten minskade med 1,7 procent jämfört med kvartalet innan. För helåret 212 sjönk varuexporten med,7 procent jämfört med helåret 211. Skillnaden i exportutveckling är stor inom olika varuområden. För pappersmassa, livsmedel och energivaror ökade exporten medan den minskade för till exempel järn och stål, elektronikvaror samt transportmedel. Tjänsteexporten utvecklades bättre än varuexporten och ökade under hela 212. Jämfört med helåret 211 ökade tjänsteexporten 212 med 4,2 procent. Sammantaget ökade den totala exporten av varor och tjänster med,7 procent under 212. Importen av varor sjönk med 1,5 procent under 212 medan importen av tjänster steg med 4,1 procent. Sammantaget 211K1 211K3 212K1 212K3 gjorde det att den totala importen sjönk med,1 procent under 212. I diagram 1 visas handelsbalans och tjänstebalans, det vill säga hur mycket mer Sverige exporterar än importerar av varor respektive tjänster, per kvartal. För helåret 212 var handelsbalansen 1 miljarder och tjänstebalansen 132 miljarder kronor. Under 199-talet kännetecknades den svenska utrikeshandeln av ett stort överskott för varor och ett underskott för tjänster. Under 2- talet har exporten av tjänster ökat betydligt snabbare än importen av tjänster och tjänstebalansen har gått från att ha varit negativ till att ha blivit starkt positiv. 29 skedde ett stort trendbrott då tjänstebalansen för första gången var större än handelsbalansen. Det förhållandet har sedan hållit i sig. Trots att värdet på tjänstehandeln är betydligt lägre än varuhandeln är tjänstehandelns bidrag till det totala nettot i utrikeshandeln alltså större än varuhandelns. Diagram 1 Netto i utrikeshandeln med varor respektive tjänster, säsongsrensad, fasta priser milj SEK K1 2K4 21K3 22K2 23K1 23K4 24K3 Källa: SCBs nationalräkenskaper Handelsbalans Tjänstebalans 25K2 26K1 26K4 27K3 28K2 29K1 29K4 21K3 211K2 212K1 212K4 Varuexportstatistiken för januari visade en återhämtning jämfört med den svaga utvecklingen i slutet av 212. Varuexporten steg jämfört med december 212 men var fortfarande lägre jämfört med januari 211. Industrins orderingång från exportmarknaden 9

11 steg kraftigt i december men föll tillbaka något i januari. Business Swedens exportchefsindex stärktes kraftigt första kvartalet 213 och är nu tillbaka på en nivå över 5 vilket indikerar tillväxt. De två sista kvartalen 212 låg indexet på en nivå under tillväxt. Den framåtblickande delen av indexet steg kraftigt första kvartalet 213 och det är de framåtblickande frågorna som höjer indexet medan de frågor som avser nuläget är fortsatt svaga. Företagen väntar sig ökad försäljning framöver men är missnöjda med nuvarande orderläge. Diagram 11 Exportchefsindex Index K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 212K3 213K1 Källa: Business Sweden EMI Totalt EMI Nuläge EMI Prognos När det gäller exportefterfrågan per region förväntar sig företagen en ökad efterfrågan från samtliga regioner utom Sydamerika. Mest markant är den förväntade ökningen för Asien, men även avseende Västeuropa och Nordamerika ökar antalet positiva svar. I mätningen av inköpschefsindex för februari ökade indexet för orderingången till 51,1 jämfört med 49,7 i januari. Det var främst efterfrågan från exportmarknaderna som bidrog till uppgången. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer från februari är företagen fortsatt missnöjda med nuvarande exportorderstockar men ser allt ljusare på kommande orderingång på exportmarknaden. I Unionens branschbarometer har klubbarna gått från att i november 212 ha spått en negativ exportutveckling till att i februari förvänta sig en oförändrad utveckling det kommande halvåret. Exportmarknader Nästan en tredjedel av Sveriges varuexport går till Tyskland och övriga nordiska länder. En dryg tredjedel går till resten av Europa. Totalt är Europa mottagare av drygt 7 procent av Sveriges varuexport. Utanför Europa är USA följt av Kina våra största handelspartners. Handeln med Kina ökar men det är fortfarande endast drygt tre procent av svensk varuexport som går till Kina. 212 var ett svagt år för världshandeln i stort, 213 och 214 väntas världshandeln öka mer. Sveriges andel av den totala världshandeln minskar successivt i och med framväxten av nya stora ekonomier. Det är inget unikt för Sverige utan gäller även för de flesta andra västeuropeiska länder. Växelkursen Den svenska kronan är starkare än den har varit på mycket länge. Under sommaren 212 stärktes kronan kraftigt mot de flesta valutor, bland annat mot euron och den amerikanska dollarn. Trots en viss återhämtning i början av hösten var värdet på kronan fortsatt högt under resten av 212. Under inledningen av 213 har kronan stärkts ytterligare. Att kronan stärkts under en period med global konjunkturnedgång och oro på de finansiella marknaderna är ett nytt fenomen. Under tidigare liknande perioder har kronan försvagats. Så skedde under it-krisen i början av 2-talet och så skedde framför allt under finanskrisens akuta fas En anledning till att det brukar vara så är att placerare på den inter-nationella marknaden väljer större och historiskt mer stabila valutor i oroliga tider. 1

12 Diagram 12 Kronans utveckling mot euron och US-dollarn SEK per EUR/USD EUR USD Källa: Riksbanken Det senaste året har utvecklingen alltså varit annorlunda. En förklaring är att den svenska Riksbanken under de senaste åren fört en mindre expansiv penningpolitik än andra centralbanker, till exempel ECB och den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed). Diagram 13 Styrräntor i Sverige, Euroområdet och USA Procent jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 Källa: Riksbanken, ECB, Federal Reserve jan jul jan jul jan jul Riksbanken ECB Federal Reserve Den svenska reporäntan har sedan december 21 varit högre än både ECBs och Feds motsvarande styrräntor. Under sommaren 212 var skillnaden mot ECB,75 procentenheter då ECB sänkte räntan i början av juli medan det dröjde till början av september innan Riksbanken sänkte reporäntan. Sedan dess har Riksbanken sänkt reporäntan ytterligare en gång och skillnaden mot ECB är nu,25 procentenheter. jan En annan förklaring till den starka kronan är förtroendet för stabiliteten i de svenska statsfinanserna. När oron är stor i resten av Europa letar investerare efter stabila grundläggande fundamenta som låg statsskuld och en budget i balans. Då är Sverige nu ett lockande alternativ i Europa. Om räntedifferensen mot euroområdet och USA består kommer sannolikt kronan att vara fortsatt stark under både 213 och 214. Vår bild Efterfrågan från omvärlden på svenska varor och tjänster kommer att vara fortsatt svag under inledningen av 213 men stegvis ta fart under året. Kronkursen förväntas vara fortsatt stark vilket håller tillbaka efterfrågan. Positivt är att Kina och de europeiska länder som är viktigast för svensk export utvecklas bättre än flertalet andra länder. De framåtblickande indikatorerna har blivit mer positiva den senaste tiden men det är från låga nivåer och handlar i vissa fall mer om att nu ha kommit över nollsträcket. Mot slutet av 213 och under 214 förväntas exporten öka i högre takt. Vi bedömer att exporten ökar med 1, procent 213 och med 4,2 procent 214. Importen fortsätter att utvecklas svagt. Importerande företag gynnas av den starka kronkursen men en stor del av den svenska importen består av insatsvaror till produktion av varor som vi sedan exporterar. När exporten är svag påverkar det därför även importen. Vår bedömning är att importen ökar med,8 procent 213 och 3,9 procent 214. Tabell 4 Vår bedömning av export och import Export, procent,7 1, 4,2 Import, procent -,1,8 3,9 Handelsbalans, mdr kr Tjänstebalans, mdr kr Källa: SCB, egna beräkningar 11

13 Produktion och produktivitet Produktion De senaste fem åren har varit en tid av stora svängningar och snabba kast när det gäller den svenska ekonomiska utvecklingen. Ekonomiska prognoser har sedan hösten 29 genomsyrats av frågan: är faran över nu? Under slutet av 21 var bedömningarna av svensk ekonomi optimistiska. Under hösten 29 hade tillväxttalen snabbt svängt uppåt från det extrema läget tidigare under året med negativ tillväxt på sex procent. Tillväxten slog nu över extremt åt det positiva. Fjärde kvartalet 21 ökade den samlade produktionen i svensk ekonomi med knappt åtta procent i värde. Därmed hade hela det tapp i BNP som finanskrisen medförde hämtats igen. Diagram 14 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år Procentuell förändring K1 Källa: SCB 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 Tjänstesektorn Industrin Bygg Näringslivet 212K1 212K2 212K3 212K4 Under 211 försämrades dock det ekonomiska läget igen. Fokus skiftade mot några länder inom euroområdet. Dessa hade i flera fall, delvis som en följd av finanskrisen, fått se sina statsskulder öka kraftigt och tillväxten raseras. Effekterna för det svenska näringslivet blev kännbara. Under 211 föll tillväxttakten från knappt åtta till drygt en procent. Fallet leddes av industrin vars tillväxt under årets första kvartal var 18 procent, men som avslutade året med negativ tillväxt. Våren 212 började en viss optimism åter att spira. Istället innebar sommaren och hösten 212 ytterligare ett bakslag. Den försiktigt positiva trend som inledde 212, med hopp om tillväxt inom industrin under årets andra halva, bröts under sensommaren och hösten. Det fjärde kvartalet hade istället värdet av industrins produktion minskat med knappt fem procent jämfört med ett år tidigare och den svenska BNP-tillväxten slutade 212 på mycket måttliga,8 procent. Industrin har i och med det fjärde kvartalet 212 uppvisat negativ tillväxt fem kvartal i följd. Trots detta har det sammanlagda näringslivets tillväxt under samma period varit positiv. Anledningen är att tjänstesektorn, trots en inbromsning med början under hösten 211, har haft en positiv tillväxt under 212. Mätt i produktionsvärde är tjänstesektorn ca tre gånger större än vad industrin är. På grund av ett avsevärt lägre exportberoende är tjänstesektorn som helhet mindre känslig än industrin för konjunktursvängningar i omvärlden. Även byggsektorn, som i likhet med tjänstesektorn till stor del producerar för den svenska marknaden, har med undantag för det tredje kvartalet bidragit till att hålla tillväxten i näringslivet uppe under 212. Byggsektorns storlek motsvarar drygt tio procent av tjänstesektorns storlek och drygt en tredjedel av industrins storlek, så för totalen är den i sammanhanget av mindre betydelse. Sammantaget underskattade vi i oktober 212 näringslivets tillväxttakt under andra halvåret 212, vilken för helåret blev,4 procentenheter högre än vad vi förutsett. För industrin stämde visserligen prognosen om en minskad produktion för helåret på tre procent. Det är 12

14 tjänste- och byggsektorernas fjärde kvartal som överträffat förväntningarna. Gällande det första halvåret 213 ger Unionens branschbarometer indikationer att den nedgång i konjunkturen som dominerat 212 nådde sin lägsta punkt runt det senaste årsskiftet. När vi jämför den undersökning som genomfördes i slutet av 212 med den som Unionens klubbar svarade på i februari, visar det sig att förväntningarna generellt vänt uppåt något under slutet av 212 och början av 213. Undantaget är företagen inom byggsektorn. Diagram 15 Unionens klubbars bedömning av konjunkturläget, jämförelse med december 212 Procent 1,,5, -,5-1, -1,5 Mars 213 December 212 för första kvartalet 213 att bottennivån för industrin nu nåtts. Samma resultat kommer från KIs senaste mätning av orderläget i industrin under första kvartalet 213. Visserligen är orderläget enligt KI fortfarande svagt, men det har inte legat på en högre nivå i KIs undersökningar sedan tredje kvartalet 211. Flera mätare av industrikonjunkturen tyder alltså på att industriproduktionen nu bottnat. Bilden är emellertid inte entydig då SCBs industriproduktionsindex för januari 213 visar på en fortsatt nedgång, nu för fem månader i rad. Vi bedömer dock att industriproduktionsutvecklingen efter en svag inledning på året kommer att förbättras under 213. Tillväxttakten i sektorns produktionsökning kommer 213 summera till drygt två procent för att under 214 stiga kraftigt. Diagram 16 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin , Tjänstesektorn Industrin Bygg Försäljning Orderingång Försäljningspriser Vinstutveckling Tillväxt jfr motsv period föreg år, industrin, procent, SCB, vä Orderingång, nuläge, nettotal, KI, vä Källa: Unionen -2-3 Inköpschefsindex (PMI), industrin, justerad, Silf, hö Industriproduktionsindex, justerad, SCB, hö 9 85 Det handlar inte om någon radikal förstärkning av konjunkturläget, utan mer om att våren och sommaren inte väntas innebära någon ytterligare försämring. Sett sammantaget över alla branscher förväntas orderingång, försäljning, försäljningspriser och vinstutveckling i stort sett vara oförändrade det kommande halvåret jämfört med de nivåer som rått under det senaste halvåret. Jämfört med de förväntningar som fanns i förra mätningen i slutet av 212 innebär detta en försiktigt optimistisk signal, särskilt för industrin. Silfs inköpschefsindex över planerad produktion för det kommande halvåret har visat relativt god träffsäkerhet när det gäller att förutse toppar och bottnar i konjunkturen. Även detta index visar i den senaste mätningen K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Även för tjänstesektorn pekar flera mätningar mot att det första halvåret 213 kommer att präglas av ett mellanläge. SCBs tjänsteproduktionsindex och Silfs inköpschefsindex kan tolkas som att det är tveksamt huruvida bottenpunkten verkligen har passerats, medan Unionens branschbarometer och KIs bedömning av orderingången båda tyder på att denna punkt troligen infann sig under första kvartalet 213. Att tjänstesektorn under detta kvartal skulle gå in i negativ tillväxt bedömer vi som osannolikt. Konjunkturen för tjänsteföretagen kommer, liksom för industrin, att förbättras alltmer under loppet av 213. För året som 211K3 212K1 212K3 213K

15 helhet är vår prognos att tillväxten i sektorn blir 1,6 procent, för att under 214 öka takten till 2,2 procent. Diagram 17 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn De olika sektorernas produktivitetsnivå och produktivitetsutveckling skiljer sig starkt åt. Av diagram 18 och 19 framgår att industrin är den del av näringslivet där produktiviteten skiftar mest och snabbast. Jämförelsevis har utvecklingen inom tjänstesektorn varit relativt stabil de senaste åren K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 Tillväxt jfr motsv period föreg år, tjänster, procent, SCB, vä Orderingång, nuläge, privata tjänster, nettotal/1, KI, vä Tjänsteproduktionsindex, tillväxt jfr motsv period föregående år, SCB, vä Inköpschefsindex (PMI), privata tjänster, justerad, Silf, hö 21K1 21K3 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i en ekonomi och anges som värdet av varje timme nedlagd i produktionen. En produktivitet som ökar relativt omvärldens ger förutsättningar för ökade exportintäkter, löner och välstånd. I diagram 18 sammanfattas utvecklingen av produktiviteten i svensk ekonomi från och med 24. För näringslivet som helhet har produktionsvärdet av varje arbetad timme, sedan bottennoteringen under det första kvartalet 29, stigit med 11 procent. Under det tredje kvartalet 212 ökade produktiviteten till sin hittills högsta nivå, över 46 kronor/timme. Diagram 18 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerade och säsongsrensade Förädlingsvärde SEK/timme Källa: SCB 24K1 24K3 Tjänstesektorn Industrin Bygg Näringslivet 25K1 25K3 26K1 211K1 211K3 212K1 212K3 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 212K3 213K En utveckling som liknar ett trendbrott är att byggsektorn efter flera år av minskande produktivitet sedan 29 åter förbättrat sin produktivitet, med 15 procent. Sektorns förädlingsvärde per arbetad timme har på fem år inte varit högre än under fjärde kvartalet 212. Produktivitetstillväxten, alltså förändringen av produktivitetsnivån, blev under 212 svagt positiv för näringslivet som helhet, men med en avtagande tendens under det andra halvåret. Tjänstesektorn hade under sista kvartalet 212 för första gången på två år en sjunkande produktivitet och industrin både inledde och avslutade året med en negativ produktivitetsförändring. Den relativt kraftiga minskningen i industriproduktion under hösten medförde kraftiga varsel inom industrin med effekter även för delar av tjänstesektorn. Effektueringen av dessa varsel påverkar dock inte produktiviteten genom minskat antal arbetade timmar förrän med flera månaders eftersläpning, då varslen omsätts till uppsägningar. Dagram 19 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerat Procent Källa: SCB Tjänstesektorn Industrin Bygg Näringslivet 28K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K4

16 Effekten av varslen i kombination med den ökning av produktionen som vi bedömer under 213 ger en stigande produktivitet inom industrin under 213. Vår bedömning är att produktivitetstillväxten inom industrin 213 blir tre procent och inom tjänstesektorn,4 procent. Den senare hålls nere av att sysselsättningen i tjänstesektorn till skillnad från i industrin inte konjunkturanpassas så kraftigt. För byggsektorn där varslen var relativt höga fortsatt in över årsskiftet, bedömer vi att den produktionsminskning med tre procent som vi väntar oss för 213 vägs upp av minskad sysselsättning. Resultatet blir en viss ökning av produktiviteten inom byggsektorn under året. Tabell 5 Bedömning av produktionens och produktivitetens utveckling Produktionstillväxt, procent - Totalt näringslivet 1, 1,3 3,1 - Tjänstesektorn 1,6 1,6 2,2 - Industrin -2,9 2,1 8,4 - Bygg 3,9-3, 2,5 Produktivitetstillväx t, procent - Totalt näringslivet 1,8 1, 2, - Tjänstesektorn 1,7,4 1, - Industrin,7 3, 6,5 - Bygg 3,5 1, 1,5 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna bedömningar 15

17 Investeringar Investeringarna ökade med 3,4 procent under 212, vilket innebar att investeringsvolymen nästan var uppe i samma nivå som innan finanskrisen 29. Året inleddes med en stark investeringsuppgång som sedan föll tillbaka. Sista kvartalet vände dock investeringarna uppåt igen. Diagram 2 Investeringarnas utveckling i fasta priser samt procentuell förändring Procent K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 Källa: SCBs nationalräkenskaper 21K1 21K2 Förändring motsvarande kvartal föregående år Totala investeringar, säsongsrensade 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K Det var främst industrin som bidrog till investeringstillväxten under 212, med gruvoch mineralindustrin och energibranschen som draglok. Investeringarna i gruv- och mineralindustrin ökade med 56 procent och i energibranschen med 19 procent. Tillverkningsindustrins investeringar ökade också, men med mer blygsamma två procent. Investeringarna inom tjänstebranscherna var i stort oförändrade. Handeln och vissa delar av företagsnära tjänster drog ner på sina investeringar. Som motvikt ökade däremot investeringarna inom transport och magasinering. De offentliga investeringarna ökade med drygt fyra procent, där kommunerna stod för den största ökningen. Bostadsinvesteringarna minskade med nio procent, och bidrog därmed till att dra ner de totala investeringarna under 212. MSEK Industrin står för ungefär en fjärdedel av de totala investeringarna. Diagram 21 Industrins investeringar per kvartal 212 jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent Källa: SCBs nationalräkenskaper Gruvor och mineralutvinning Energi Tillverkning 212K1 212K2 212K3 212K4 Trots att investeringarna inom tillverkningsindustrin ökade för 212 som helhet var utvecklingen negativ under andra halvan av året, jämfört med motsvarande period 211. Kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustrin sjönk också under andra halvan av 212, vilket gjorde att behovet av kapacitetsinvesteringar var väldigt lågt. Fjärde kvartalet hade tillverkningsindustrin över 15 procents ledig kapacitet, vilket är den högsta nivån sedan 29. Inom gruv- och mineralindustrin var andelen ledig kapacitet fortsatt låg efter en tillfällig uppgång under andra kvartalet förra året. Trots stora kapacitetsinvesteringar under flera år är efterfrågan så pass hög att företagen behöver utnyttja stora delar av sin befintliga kapacitet. Investeringarna minskade dock i ökningstakt under 212 med en bibehållen nivå på kapacitetsutnyttjandet. Detta tyder på att tillväxten i branschen mattats av något. Näringslivets investeringar De totala investeringarna i Sverige består till största delen av näringslivets investeringar. 16

18 Diagram 22 Ledig kapacitet Procent K1 28K2 Källa: SCB, egna bearbetningar Gruvor och mineralutvinning Tillverkning 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 Enligt SCBs investeringsenkät från februari 213 väntas en minskning av industrins investeringar under 213. Minskningen väntas i de flesta branscherna. Exempelvis bedöms investeringarna i gruvindustrin minska med tolv procent. De branscher där investeringarna tvärt om planeras öka är inom kemi- och läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin. Även energibranschens investeringar förväntas växa enligt investeringsenkäten, om än inte i samma takt som under 212. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer räknar industriföretagen med en viss ökning av produktionen de närmast kommande månaderna. Samtidigt är det inga stora volymer det handlar om vilket tillsammans med det låga kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin bekräftar bilden som investeringsenkäten ger med ett svagt behov av investeringsökningar. Konjunkturbarometern visar också att en låg andel av företagen uppger att brist på maskin- och anläggningskapacitet är ett hinder för företagens produktion. 212K4 Unionens branschbarometer från mars 213 visar att Unionens klubbar inom verkstadsindustrin bedömer minskade eller oförändrade investeringar i kapacitet under första halvåret 213. Klubbarna inom basindustrin, det vill säga stål-, gruv-, papper-, massa- och energibranschen, är något mer pessimistiska och bedömer en minskning på upp till fem procent. Tongångarna är mer positiva inom kunskapsintensiv industri där kemi- och läkemedelsindustrin ingår tillsammans med tjänstebranscherna it och telekom. Där bedöms investeringarna öka med upp till fem procent. Även Unionens branschbarometer bekräftar således den bild som SCBs investeringsenkät ger för industrins investeringsplaner 213. Diagram 23 Några tjänstebranschers investeringar per kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent Handel Företagstjänster 212K1 212K2 212K3 212K4 Källa: SCBs nationalräkenskaper Transport och magasinering Företagsnära tjänster, handeln samt transportoch magasinering är de branscher som står för de största volymerna av tjänstesektorns investeringar, tätt följt av investeringar inom bank, finans och telekom. Efter en positiv inledning av 212 minskade investeringarna inom både handeln och företagstjänster under resten av året jämfört med motsvarande kvartal 211. Minskningen inom företagstjänster skedde främst i företag med verksamhet inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Däremot utvecklade sig investeringarna positivt under året inom transport och magasinering. Investeringarna inom telekommunikation ökade mest bland tjänstebranscherna och även bank- och finanssektorn bidrog till att tjänsteföretagens investeringar sammantaget ökade under 212. Enligt investeringsenkäten bedöms inte några större volymökningar i tjänstebranschernas investeringar 213. Transport- och magasineringsföretagen räknar med en fortsatt investeringstillväxt medan övriga tjänste- 17

19 branscher planerar för oförändrad eller minskad investeringstakt. Den något positivare framtidstron som uttrycktes i Konjunkturinstitutets senaste barometer vad gäller många av tjänstebranscherna väntas således inte leda till ett ökat investeringsbehov, med undantag för transportbranschen. Bilden som investeringsenkäten ger bekräftas i stort av Unionens egna klubbar då de i Unionens branschbarometer bedömer en svag minskning av investeringarna inom handeln och en fortsatt ökning inom transportsektorn. Utvecklingen för investeringarna i näringslivet som helhet hänger samman med hur efterfrågan utvecklas framöver. Investeringsbehovet i industrin har minskat i takt med att andelen ledig kapacitet ökat. Osäkerheten om framtiden har även gjort att företagen avvaktar med investeringar som inte bedöms nödvändiga på kort sikt. Det har lett till att investeringar som tar längre tid att räkna hem och är mer osäkra har prioriterats ner. Vår bedömning är att industrins investeringar minskar under 213. Eftersom kapacitetsutnyttjandet är lågt i de flesta branscherna behöver efterfrågan ta fart ordentligt innan investeringsbehovet ökar. Dessutom kommer gruv- och mineralindustrin inte fortsätta agera draglok under 213. Trots att energi, kemi- och läkemedelsbranschen planerar ökade investeringar blir utvecklingen sammantaget negativ för industrin i år. Tjänstesektorns investeringar bedöms däremot öka svagt under 213. Det är främst transportsektorn som drar upp volymerna, vilket är positivt då väl fungerande transporter av gods och människor är en grundläggande förutsättning för tillväxt när efterfrågan väl vänder. Investeringarna i företagsnära tjänster är till stor del beroende av hur industrin utvecklas, vilket innebär att investeringarna utvecklas svagt under 213. För 214 bedömer vi att investeringsbehovet ökar både i industrioch tjänsteföretag i takt med att konjunkturen åter väntas växa snabbare. När ekonomin i omvärlden stabiliseras vågar företagen dessutom genomföra mer offensiva och långsiktiga investeringar. Förhoppningsvis bidrar den sänkta bolagsskatten till att företagen väljer att återinvestera och nyinvestera i Sverige när investeringarna åter ökar. Samtidigt finns en risk att vissa investeringar istället hamnar utomlands, eftersom de snabbast växande marknaderna för många produkter finns utanför Europa. För att konkurrera om framtidens investeringar är det av stor vikt att det finns tillgång till rätt kompetens i Sverige, eftersom det kan bli en avgörande faktor för många investeringsbeslut inom både industrin och tjänstesektorn. Det är endast näringslivets materiella investeringar, det vill säga investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner, transportmedel och programvaror, som tas upp som investeringar i nationalräkenskaperna. Immateriella investeringar, exempelvis investeringar i forskning och utveckling, marknadsföring och kompetens, har dock en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Många företag har det senaste året talat om vikten av att gasa och bromsa samtidigt, det vill säga att samtidigt som kostnadsbesparingsprogram genomförs hålla i investeringsplanerna, inte minst när det gäller immateriella investeringar som marknads- och utvecklingsinvesteringar. Det här syns i Unionens branschbarometer där klubbarnas svar visar att marknadssatsningarna bedöms öka i de flesta branscherna., vilket är positivt. Tyvärr är bilden en annan när det gäller kompetensinvesteringar. De tenderar enligt Unionens klubbar att minska när konjunkturutvecklingen är svag. 18

20 Investeringar i forskning och utveckling följer inte konjunkturens svängningar på samma sätt som kapacitetsinvesteringar, även om besparingar också sker inom detta kostnadsområde. Dessa besparingar sker dock snarare på grund av nya synsätt när det gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet. Företagen strävar efter att få ut mer av varje forskningskrona, vilket bland annat innebär ökade samarbeten och att kostnader för forskning och utveckling delas med andra företag, utanför eller inom koncernen, samt med offentliga aktörer. Bostadsinvesteringar De samlade bostadsinvesteringarna är ungefär lika stora som industrins investeringar och står således för ungefär en fjärdedel av de totala investeringarna i Sverige. Diagram 24 Bostadsinvesteringar samt förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 Källa: SCBs nationalräkenskaper 21K1 21K2 Volymförändring motsvarande period föregående år (vä) Fasta priser, referensår 211 (hö) 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K Bostadsinvesteringarna utvecklades svagt under 212 och har nu sjunkit tillbaka till samma nivå som i början av 21. Bostadsinvesteringarna består dels av nybyggnation av bostäder och dels av ombyggnationer och tillbyggnader i bostäder. För första gången sedan ROT-avdraget infördes 28 minskade investeringarna i ombyggnationer och tillbyggnader under helåret 212 jämfört med helåret 211. Minskningen var dock marginell men kan ändå tyda på att marknaden för renoveringar börjat mättas. Vad gäller nyproduktionen av bostäder har utvecklingen svängt några gånger under de senaste åren. Efter en 5 MSEK topp i nybyggandet under 27 minskade bostadsinvesteringarna snabbt under finanskrisen 29, men vände sedan uppåt igen i slutet av 29 och början av 21. Sedan dess har investeringarna i småhus utvecklats klart sämre än investeringarna i flerbostadshus, även om de senare också har minskat under 212. Diagram 25 Bostadsinvesteringar, fasta priser, fördelade på typ MSEK Källa: SCB 28K1 28K2 Nybyggda flerbostadshus Nybyggda småhus Om-/tillbyggnad bostäder 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 Den svaga utvecklingen syns också i SCBs statistik över påbörjade nybyggnationer av bostäder. Enligt preliminära uppgifter för 212 påbörjades 23 procent färre bostadsbyggen under 212 jämfört med året innan. Medan antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskade med 16 procent minskade påbörjandet av småhus med 39 procent. Det finns ett stort behov av bostadsbyggande, inte minst i storstadsregionerna. Antalet beviljade bygglov för bostäder ökade sista kvartalet 212 jämfört med motsvarande kvartal 211 enligt SCBs bygglovsstatistik, där de senaste kvartalen är uppräknade med hänsyn till fördröjningseffekter, vilket kan vara ett första tecken på att en vändning är på gång. Enligt den senaste Konjunkturbarometern finns dessutom en viss optimism i byggsektorn med förväntningar på en ökad orderingång för både hus- och anläggningsbyggare. Samtidigt är osäkerheten över ekonomins utveckling fortfarande hämmande för bostads- 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K4 19

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Unionen om konjunkturen

Unionen om konjunkturen Unionen om konjunkturen Oktober 212 Ökad arbetslöshet hotar hushållen är nyckeln Ökad arbetslöshet hotar hushållen är nyckeln Unionen om konjunkturen, oktober 212 Sammanfattning 1 I punktform sammanfattar

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) september 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 791 mnkr. Det är en ökning med 20 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Innehåller Unionens branschbarometer. konjunkturen. April 2014. Orosmoln över ljusare tider

Innehåller Unionens branschbarometer. konjunkturen. April 2014. Orosmoln över ljusare tider Innehåller Unionens branschbarometer Unionen om konjunkturen April 2014 Orosmoln över ljusare tider Orosmoln över ljusare tider Unionen om konjunkturen april 2014 Sammanfattning 1 Världsekonomin väntas

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR

HÖGRE EXPORTTEMPERATUR HÖGRE EXPORTTEMPERATUR EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FJÄRDE KVARTALET 16 BUSINESS SWEDEN, 17 NOVEMBER 16 Exportchefsindex, EMI, ökade till 55,5 det fjärde kvartalet, från 53,9 det tredje kvartalet. Att EMI ligger

Läs mer

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT

IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT IHÅLLANDE MOTVIND MARKNADSINSIKT BUSINESS SWEDEN, 27 SEPTEMBER 2016 IHÅLLANDE MOTVIND I VÄRLDSEKONOMIN Den globala ekonomin återhämtar sig i måttlig takt med en BNP-tillväxt på 3 procent i år som ökar

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet

Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT DECEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi

Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Verkligheten på väg ikapp svensk ekonomi Sverige kan inte gå i otakt med världsekonomin. Tecknen är nu tydliga på att verkligheten kommer ikapp svensk ekonomi, som visat mycket höga tillväxttal under 2015.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning

Riksbankens Företagsundersökning Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2012 Riksbankens företagsundersökning i september 2012 Konjunkturen och priserna viker ned Riksbankens företagsundersökning i september 1 visar att konjunkturutsikterna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009

Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för

Läs mer

EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 2016

EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 2016 EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 16 BUSINESS SWEDEN, 17 MAJ 16 Exportchefsindex, EMI, fortsatte att öka det andra kvartalet till 58,8 från 56,9 det första kvartalet. Det

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi FÖRE TAGS TJÄNS TER - allt viktigare för svensk ekonomi November 2014 Företagstjänster är kunskapsintensiva Under de senaste två decennierna har andelen högutbildad arbetskraft ökat i samtliga sektorer

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

VECKOBREV v.33 aug-11

VECKOBREV v.33 aug-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 3,3 % i juni från tidigare ökning med 2,1 %. Årstakten sjönk därmed från 13,2 % till 6,4 %. Förväntat var -0,9 % samt 10,5 %. Arbetslösheten

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer