Unionen om konjunkturen

Transkript

1 Unionen om konjunkturen Mars 213 Nu med Unionens branschbarometer Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet

2 Konjunkturen viker uppåt, men arbetsmarknaden är sorgebarnet Unionen om konjunkturen, mars 213 med Unionens branschbarometer Sammanfattning 1 I punktform sammanfattar vi prognosen som följer: Världsekonomin väntas växa med 3,5 procent i år och drygt 4 procent 214. Handeln i världen utvecklas något snabbare, eller med 3,8 procent 213 respektive 5,5 procent 214. Vi bedömer att den åtgärdsarsenal som skapats för att hantera nya kriser i statsfinanser eller banksystem är tillräckliga. Det gäller dock att dessa används med skicklighet och förstånd. Den utdragna lågkonjunkturen som svensk ekonomi befinner sig i väntas övergå i en något högre tillväxttakt under andra halvåret 213. Nya bakslag inom euroområdet är en betydande nedåtrisk. Unionens branschbarometer pekar på att den negativa utvecklingen upphör och att det närmaste halvåret inte kommer att betyda ytterligare försämringar. En mycket låg inflation ger utrymme till ökningar av hushållens disponibla inkomster, varför hushållens konsumtion kommer att hålla uppe tillväxten framför allt 213 men också 214. Arbetsmarknaden utvecklas allt sämre. Trots ökande arbetslöshet tar det längre tid att tillsätta lediga jobb. Detta riskerar att 1 Prognosen har tagits fram av t f chefsekonomen Gösta Karlsson tillsammans med utredarna Carin Hallerström, Jon Tillegård och Emma Tjärnback samt statistikern Tobias Brännemo. Manusstopp den 22 mars 213 begränsa den konjunkturuppgång som är på gång. Unionen om konjunkturen har denna gång ett något förändrat innehåll än tidigare, då Unionens branschbarometer nu ingår i rapporten. Det innebär att vi i arbetet tillsammans med statistik och information om olika framtidsbedömningar och sentiment kring den ekonomiska utvecklingen också kunnat använda oss av de informationer som Unionens klubbföreträdare gett i sina svar på branschbarometern. Barometern presenteras dels översiktligt sist i denna rapport. 212 var ett ekonomiskt svagt år, där framför allt det andra halvåret oroade, dels när eurokrisen övergick i en negativ tillväxt i viktiga europeiska länder, och dels när den amerikanska kongressen hade påtagligt svårt att komma överens om vilka åtgärder som borde vidtas för att stötta den amerikanska ekonomin. En överenskommelse om skatter åstadkoms strax före årsskiftet, medan den nödvändiga överenskommelsen om den federala statens utgifter fortsatt saknas. Effekten av detta är att automatiska besparingar genomförs generellt i den amerikanska ekonomin, med negativa effekter för sysselsättning, offentliga verksamheter som skola och sjukvård samt i privat ekonomi för olika mottagare av transfereringar. Från diagram 1 framgår tillväxten på kvartalsbasis under 212 i Sverige och några andra länder och länderområden. Det som tydligt framgår i diagrammet är att av de länder och områden som redovisas är det enbart Kina som hade en positiv tillväxt fjärde kvartalet 212. I euroområdet, också i Tyskland, var tillväxten negativ (-,6 procent) fjärde kvartalet. I USA, Japan och i Sverige var det nolltillväxt sista kvartalet förra året. 1

3 Diagram 1 Procentuell förändring från föregående kvartal, säsongsrensade värden procent 2,5 2 1,5 1,5 -,5-1 -1,5 K1 K2 K3 K4 Källa: OECD, SCB Euroområdet Tyskland Sverige USA Japan Kina Denna relativt sett negativa utveckling till trots har Internationella Valutafonden i sina senaste prognoser, bortsett från Euroområdet en återhållsam positiv syn på världsekonomin och bedömer att tillväxten för världsekonomin blir något högre 213 än 212 om än enbart med,3 procentenheter. För 214 räknar IMF med att tillväxten i världen tar mer fart och kommer upp över fyra procent i årstakt. IMF räknar med en ökad tillväxt 214 i alla viktigare länder med undantag för Japan. Inom Euroområdet och i Storbritannien, två för Sverige viktiga exportmarknader, bedöms tillväxten bli mellan en och två procent. Det gör att den svenska exporten av främst varor även i år och nästa kan möta en trög utveckling. Också i Norden, med undantag för Norge, bedöms tillväxten bli låg. Den svenska ekonomin Den svenska ekonomin växte 212 med knappt en procent enligt preliminära uppgifter från SCB. Den robusta tillväxtkraften som ändå finns i den svenska ekonomin har hela andra halvåret överraskat konjunkturbedömare. Prognoser har under 212 regelbundet reviderats ned, men de värsta förutsägelserna om negativ tillväxt har inte besannats. I diagram 2 redovisas tillväxten kvartalsvis från början av 28 till slutet av 212. De gröna staplarna anger produktionsförändring jämfört med motsvarande kvartal året innan och de vinröda staplarna visar tillväxten jämfört med närmast föregående kvartal. Diagram 2 Den svenska tillväxten, kalenderjusterade siffror procent K1 tillväxt jämfört med motsvarande kvartal året innan tillväxt jämfört med föregående kvartal Källa: SCB, Macrobond 28 K2 28 K3 28 K4 29 K1 29 K2 29 K3 29 K4 21 K1 21 K2 21 K3 21 K4 211 K1 211 K2 211 K3 211 K4 212 K1 212 K2 212 K3 Vi har lärt oss att den svenska ekonomin har en inneboende styrka att hålla emot en del förändringar utifrån. Till del visar detta sig också i en stark krona, utlandets bedömning av svensk ekonomi, och i en relativt sett liten statsskuld. Tabell 1 Försörjningsbalans ,5 2,1 2,5 Hushållens konsumtion Offentlig,8 1,2 1,4 konsumtion Fasta bruttoinvesteringar 3,4 -,4 3,8 Lagerinvesteringar, -1,1 -,2, i procent av BNP Export,7 1, 4,2 Import -,1,8 3,9 BNP,8 1,2 2,7 Källor: SCB, egna beräkningar och bedömningar Vår samlande bedömning för den svenska ekonomin för 213 och 214 sammanfattas i tabell 1 och 2. Prognosen för tillväxten 213 på 1,2 procent innebär en nedrevidering av vår prognos från vår rapport i oktober med en halv procentenhet. Det betyder att den period med låg tillväxt som Sverige är inne i blir något mer långvarig men möjligen inte lika djup som befarades under slutet av 212. För 214 bedömer vi att tillväxten åter skjuter fart och hamnar på 2,7 procent. 212 K4 2

4 Handeln med omvärlden är av stor betydelse för Sverige. Ett litet land med stora företag är beroende av utrikeshandeln för att kunna utvecklas. Sverige har dessutom behov att importera många varor för att tillfredsställa medborgarnas och företagens behov. Under den senaste tioårsperioden har dessutom kunnat konstateras att både exporten och importen av tjänster får allt större betydelse. Stora lediga resurser i industrin gör att möjligheten för svensk industri att snabbt öka sin export när den internationella efterfrågan åter stiger är betydande. Unionens klubbar i de mest exportberoende branscherna bedömer att exporten inte kommer att falla ytterligare. Vår prognos för exporten 213 innebär en mycket måttlig ökning med 1, procent. Den högre ökningen i världshandeln 214 bidrar till att vår prognos för exporten 214 blir 4,2 procent. Prognosen för importen är ökningar med,8 procent 213 och 3,9 procent 214. Utvecklingen för investeringarna är betydligt sämre än förväntat, och är den främsta förklaringen till att vi reviderar ner den totala tillväxten för 213. Stora delar av tillverkningsindustrin har stor ledig kapacitet vilket dämpar investeringsviljan. Dessutom utvecklas bostadsbyggandet betydligt svagare än väntat och än vad som är önskvärt. Bostadsbristen i de mer expansiva delarna av landet är påtaglig och riskerar att leda till en lägre tillväxt än vad som annars skulle vara möjlig. Företag måste avstå från expansion eftersom de inte kan få personal då den potentiella personalen inte kan få tag i bostäder på rimligt avstånd från jobben. Klubbarna tror på ökade investeringar främst för att komma in på nya marknader, men tror på allt mindre satsningar när det gäller personalens kompetens. I vår nya prognos förväntas ett svagt investeringsår 213 och vår prognos innebär en minskande investeringsvolym med,4 procent. För 214 bedömer vi emellertid att framtidstron i viss mån återvänder och investeringarna åter ökar, dock med mycket måttliga 3,8 procent. Lagren minskade kraftigt under 212 och under 213 förväntar vi oss en svag fortsatt anpassning nedåt i lagrens storlek. Det så kallade lageromslaget förväntas uppgå till -,2 procent av BNP. För 214 förväntar vi oss en neutral lagerutveckling och lageromslaget blir, procent av BNP. Tabell 2 Några nyckeltal Sysselsatta, år,,6,3,5 procentuell förändring Arbetslöshet, år, 8, 8,4 8,2 procent I åtgärder, år, tusentals personer Konsumentpriser, KPI,9,6 1,3 Reporänta vid årets 1, 1, 1,5 slut Källa: SCB, Arbetsförmedlingen, Riksbanken, egna bedömningar Konsumentpriserna kom under loppet av 212 att öka allt långsammare och under perioden december 212 till februari 213 har prisökningarna mätt som KPI upphört eller varit negativa. Vår bedömning är att i takt med att tillväxten under loppet av 213 tar fart kommer också prisökningarna igång. För 213 bedömer vi dock att prisökningarna stannar vid,6 procent i årstakt jämfört med 212. KPI bedöms 214 öka med måttliga 1,3 procent. Det innebär att under hela prognosperioden, möjligen med undantag för de sista månaderna 214, kommer inflationen att ligga under Riksbankens mål på en prisökningstakt på två procent. Om investeringsutvecklingen har inneburit en besvikelse har den privata konsumtionen haft en robust styrka som hållit uppe tillväxten, och därmed till viss del sysselsättningen i Sverige. Den mycket långsamma prisutvecklingen gör att konsumenterna har en relativt sett god real utveckling av sin köpkraft. De nivåer som kan 3

5 förutses i de pågående avtalsförhandlingarna förväntas leda till en ökning av hushållens disponibla inkomster. Detta tillsammans med en fortsatt om än svag ökning av sysselsättningen gör att vi bedömer att hushållens konsumtion under 213 ökar med 2,1 procent och med 2,4 procent 214. Den offentliga konsumtionen har under perioder med i övrigt svag tillväxt kommit att notera en något snabbare ökning än väntat. Detta beror bland annat på att staten behöver göra insatser när arbetslösheten ökar. Vår bedömning är att den offentliga konsumtionen under 213 ökar med 1,2 procent och med 1,4 procent 214. Den svenska arbetsmarknaden ger upphov till ett stort antal frågor. Sysselsättningen fortsätter att öka i en takt mellan en halv och en procent per år. Arbetskraften ökar emellertid snabbare än sysselsättningen vilket leder till att arbetslösheten ökar. Efter övergången till att beräkna arbetslöshet enligt ILO-definitionen har det blivit svårare att tolka arbetslöshetssiffrorna för ungdomar. Den officiella statistiken säger att antalet arbetslösa unga, år, i februari 213 var 157, vilket motsvarar 26,4 procent. Av dessa arbetslösa var mer än hälften, eller 82, heltidsstuderande. Om dessa exkluderas från arbetslösheten blir den relativa arbetslösheten för unga 12,6 procent. Även detta är för högt men borde förbättra möjligheten att tydligt se problemen och sätta in rätt åtgärder för att hjälpa de ungdomar som de facto är arbetslösa. Vår genomgång av sysselsättningsgraden i olika åldersgrupper visar att sysselsättningsgraden för unga, under 35 år, minskar något medan i första hand åldersgruppen över 55 år ökar sin sysselsättningsgrad. Vi bedömer att sysselsättningen 213 ökar med,3 procent och 214 med,5 procent, vilket är låga tillväxttal för sysselsättningen. Vår bedömning av arbetslösheten är att den relativa arbetslösheten 213 så som den mäts enligt den officiella statistiken kommer att öka till 8,4 procent som genomsnitt under året. År 214 sjunker arbetslösheten något till 8,2 procent. Vi är djupt bekymrade över att arbetsmarknaden under 212 kommit att fungera allt sämre. Antalet kvarstående platser vid arbetsförmedlingarna ökar och följer inte längre tillströmningen av nya lediga jobb. De nya jobben blir inte tillsatta i samma utsträckning som tidigare. Den så kallade Beveridgekurvan som mäter sambandet mellan kvarstående lediga platser och arbetslöshet har skiftats utåt under 212 vilket indikerar att arbetsmarknaden fungerar sämre. De arbetssökande har inte de kvalifikationer som arbetsgivarna söker eller kan av andra skäl, till exempel brist på boende, inte ta de jobb som finns. Denna försämrade funktion på arbetsmarknaden kan bli ett allvarligt hot mot framtida tillväxt och mot Sveriges framtida konkurrenskraft. Börsbolagens utveckling Börsbolagen, med finans och försäkring exkluderat, överraskade positivt 212 med bättre omsättning än väntat, men negativt i avseendet att även kostnaderna steg mer än väntat, mer inom tjänsteföretagen än inom industrin. Börsanalytikernas förväntningar på 213 har dämpats något jämfört med hur läget var för fyra månader sedan, men trots detta väntas både omsättningen och rörelsemarginalen att stiga något jämfört med 212. Förväntningarna är att omsättningen 213 kommer öka jämfört med 212, men ökningen väntas stanna vid tre procent inom industriföretagen och sex procent inom tjänsteföretagen. Översatt till konjunkturindikator tyder dessa prognoser på en viss förbättring 213 jämfört med Resultat och prognoser hämtade ur ThomsonReuters databas Worldscope. 4

6 Förväntningarna om ett bättre 213 för börsbolagen styrks också av att Stockholmsbörsen sedan slutet av 212 stigit från index 31 till runt index 37, eller med närmare 2 procent på runt tre månader. Investerarna uppfattar således att avkastningsmöjligheterna på börsen relativt sett ökat jämfört med alternativa investeringsmöjligheter. Unionens klubbar bedömer att vinstutvecklingen på det stora hela är neutral, men skillnaderna är stor mellan branscherna. Diagram 3 Stockholmsbörsens utveckling enligt OMX Affärsvärlden index Källa: Macrobond 5

7 Internationell översikt Det går tungt för världsekonomin. Som utgångspunkt för världsekonomin har vi i våra konjunkturrapporter valt att använda Internationella Valutafondens (IMF) prognoser. Det kan konstateras att IMF i sina senaste rapporter liksom däremellan liggande uppdateringar (Updates) reviderat ner sina bedömningar om tillväxten framöver. I tabell 3 anges utfallet för 212 samt IMFs prognoser för 213 och 214 enligt den Update som publicerades i januari 213. I parenteser presenteras även IMFs motsvarande prognoser för 213 från oktober 212. De prognoser som presenteras för 213 är något högre än utfallet för 212. Undantagen är USA och Japan för vilka IMF bedömer att utvecklingen blir svagare 213 än 212. I övrigt tror IMF att 213 blir något starkare än året innan. Som framgår från diagram 1 i sammanfattningen var den ekonomiska utvecklingen i både Euroområdet och i Japan mycket svag eller negativ under 212. IMF bedömer efter att världshandeln 212 ökade med endast 2,8 procent, att världshandeln kommer att öka med 3,8 procent 213 och med 5,5 procent 214. Tabell 3 Tillväxten internationellt (gråtonade rutor är prognoser) Världen 3,2 3,5 (3,6) 4,1 USA 2,3 2, (2,1) 3, Japan 2, 1,2 (1,2),7 Euroområdet -,4 -,2 (,2) 1, Storbritannien -,2 1, (1,1) 1,9 Indien 4,5 5,9 (6,) 6,4 Brasilien 1, 3,5 (3,8) 4, Ryssland 3,6 3,7 (4,) 3,8 Kina 7,8 8,2 (8,2) 8,5 Källa: Internationella Valutafonden, WEO Update, January 213, och World Economic Outlook, October 212 (inom parentes) För ett år sedan hade vi stora förhoppningar på att de åtgärder som den Europeiska Centralbanken (ECB) med flera genomförde skulle medföra en ökad ekonomisk aktivitet inom främst Euroområdet. Effekten blev istället att fallet i ekonomisk aktivitet bromsades upp och att den negativa utvecklingen fortsatte under hela 212. Även Tyskland som haft en robust bas i sin ekonomi hade ett mycket svagt fjärde kvartal. Strukturellt visar utvecklingen under de senare åren att världen ekonomiskt delas upp, där länderna i den gamla industrialiserade världen utvecklas långsamt medan många länder i tidigare mindre utvecklade områden växer mycket snabbt. För företagens del betyder utvecklingen att det är viktigt att finnas etablerade på de olika regionala marknaderna runt om i världen, medan det för de enskilda ländernas ekonomi har störst betydelse vad som händer i den närmaste omvärlden. För Sveriges ekonomis utveckling och sysselsättning har alltså den europeiska marknaden absolut störst betydelse, något som också framgår i avsnittet om handeln med omvärlden nedan. Det betyder inte att den positiva ekonomiska utvecklingen i BRICSländerna 3 är oviktig för Sverige, men det betyder att vad som händer i Europa är mycket viktigare. Detta avsnitt koncentreras därför till utvecklingen i Europa. Europa är viktigt för den svenska exporten, där utvecklingen i de nordiska länderna och i vissa länder i norra Europa, som Tyskland och Storbritannien, spelar en avgörande roll. Vad som görs ekonomisk-politiskt har stor effekt för Sveriges ekonomi. De finansiella och statsfinansiella åtgärder som omständigheterna tvingat fram beslut om under det senaste året har haft effekter också på den svenska ekonomin. 3 BRICS-länderna är Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika. 6

8 Diagram 4 Ränta på 1-åriga statsobligationer procent Tyskland Italien Källa: Macrobond Grekland Spanien Irland Den finansiella krisen 28-9 avlöstes av en kombinerad statsfinansiell kris och bostadsbubbla i ett antal euroländer. Effekten blev att räntorna steg dramatiskt, vilket kraftigt bromsade den ekonomiska aktiviteten. I diagram 4 visas utvecklingen för 1-åriga statsobligationer i fem euroländer. För Greklands del handlar det främst om en statsfinansiell kris medan det för Irlands del är mer en bostadsbubbla där en våg av byggande på spekulation saknade köpare och många mindre företag och privatpersoner gick i konkurs. Bankerna som lånat ut till byggandet fick stora problem och staten gick in och räddade dessa för att rädda det finansiella systemet. Diagram 5 Interbankränta för euroområdet, 1 månad procent Källa: Macrobond Betraktas kriserna 28-9 och utifrån vad som hänt med bankernas internränta, det vill säga när bankerna lånar av varandra, är det inga tvivel om att det var den första finanskrisen 28-9 som gav de största negativa effekterna genom att driva upp räntorna, främst i länder med höga statsskulder. Inför den andra krisen hade regeringar och centralbanker lärt sig en del. Under den senare krisen har ett antal åtgärder kommit på plats och banksystemen har kunnat hantera likviditetsfrågor i allt väsentligt. ECBs och medlemsländernas krediter har hållit bankerna ovan vattenytan. Det viktiga är dock vad som händer när dessa stora åtaganden från centralbankssystemet ska dras tillbaka. Om detta sker framstressat riskerar de länder som drabbas kraftiga negativa rekyler. Krisen har också lärt oss att eftersom medlemsstaterna är så sammankopplade, inte minst finansiellt, ger kriser i små medlemsländer stora effekter även i länder med i grunden sund ekonomi. Diagram 6 Sentimentindex och index över ekonomiska förväntningar inom euroområdet Källa: Macrobond Sentimentindex, balans (DG ECFIN) (vä) Ekonomiska förväntningar, balans (ZEW) (hö) Tilltron till att ekonomin blir bättre inom euroområdet kan noteras i mätningar om sentiment (känsla) och konfidens (tilltro) för framtiden. EU-kommissionens stora sentimentundersökning visar att synen på ekonomin vänt uppåt de senaste månaderna om än långsamt. Institutet ZEWs mätningar till beslutsfattare om den ekonomiska framtiden visar på en tydligare uppgång under de senaste månaderna. I de nordiska grannländerna har prognoserna för 213 skrivits ned något. För både Danmark och Finland väntas under året en tillväxt runt

9 en halv procent. För 214 bedöms tillväxten bli något högre, runt en och en halv procent. Diagram 8 Utvecklingen av euron och den kinesiska yuanen i relation till dollarn 9 Norges ekonomi fortsätter att växa snabbare än de övriga nordiska ekonomierna beroende på oljeindustrin. Dock förväntas en mindre inbromsning i tillväxttakten från de 3 procent som uppnåddes under 212 till runt 2,5 procent både 213 och 214. Efterfrågan på olja och gas beror dels på den ekonomiska aktiviteten i världen, men också på hur utvecklingen av alternativa energikällor. per USD CNY per USD 3 EUR per USD Källa: Macrobond Diagram 7 Oljeprisets utveckling USD per fat Källa: Macrobond Oljepriset har sedan våren 211 legat relativt stilla, strax under 12 dollar per fat. De alternativ som framför allt har börjat exploateras i större skala är inte inom gruppen förnyelsebar energi. Framför allt handlar det om utvinning av oljesand vilket ger allvarliga miljökonsekvenser, men samtidigt leder till en relativt billig utvinning och därigenom håller tillbaka oljepriset. Denna potentiella strukturella förändring kan innebära att de länder som har tillgång till oljesand, som USA, Kanada, Ryssland och Australien, kan komma att förbättra sin relativa konkurrenskraft något Kostnadsmässig konkurrenskraft korrigeras över tiden med valutaförändringar. Från diagram 8 framgår att under den senaste sjuårsperioden har den europeiska euron periodvis stärkts mot den amerikanska dollarn, men sedan fallit tillbaka. Däremot har den kinesiska yuanen under perioden blivit tydligt allt dyrare mot dollarn, och följaktligen också mot euron. Yuanförstärkningen innebär att man i början av 27 fick 8 yuan för en dollar medan 212 bara drygt 6 yuan för en dollar. Kinesiska produkter blir alltså i motsvarande mån dyrare på de amerikanska och europeiska marknaderna. Sammanfattningsvis tyder mycket på att världsekonomin gradvis förbättras, samtidigt som riskerna för politiska bakslag i både USA och Europa är stora. Den amerikanska kongressen har fortsatt svårt att komma till beslut i budgetfrågorna och i Europa får kriser i mindre länder, som nu på Cypern, fort spridningseffekter genom att de finansiella systemen är så sammankopplade. 8

10 Handel med omvärlden Sveriges handel med omvärlden är mycket viktig för hela den svenska ekonomins utveckling. Värdet på den totala exporten av varor och tjänster motsvarade 212 hälften av BNP. Av den totala exporten består 7 procent av varor och 3 procent av tjänster. Värdet på den totala importen motsvarade 43 procent av BNP 212. Av den totala importen består 73 procent av varor och 27 procent av tjänster. Diagram 9 Handel med varor och tjänster, säsongsrensad, fasta priser milj SEK K1 27K3 28K1 28K3 29K1 Källa: SCBs nationalräkenskaper Export av varor Import av varor 29K3 21K1 21K3 Export av tjänster Import av tjänster Under det första halvåret 212 ökade varuexporten för att sedan minska under det andra halvåret. Särskilt det fjärde kvartalet var svagt, då varuexporten minskade med 1,7 procent jämfört med kvartalet innan. För helåret 212 sjönk varuexporten med,7 procent jämfört med helåret 211. Skillnaden i exportutveckling är stor inom olika varuområden. För pappersmassa, livsmedel och energivaror ökade exporten medan den minskade för till exempel järn och stål, elektronikvaror samt transportmedel. Tjänsteexporten utvecklades bättre än varuexporten och ökade under hela 212. Jämfört med helåret 211 ökade tjänsteexporten 212 med 4,2 procent. Sammantaget ökade den totala exporten av varor och tjänster med,7 procent under 212. Importen av varor sjönk med 1,5 procent under 212 medan importen av tjänster steg med 4,1 procent. Sammantaget 211K1 211K3 212K1 212K3 gjorde det att den totala importen sjönk med,1 procent under 212. I diagram 1 visas handelsbalans och tjänstebalans, det vill säga hur mycket mer Sverige exporterar än importerar av varor respektive tjänster, per kvartal. För helåret 212 var handelsbalansen 1 miljarder och tjänstebalansen 132 miljarder kronor. Under 199-talet kännetecknades den svenska utrikeshandeln av ett stort överskott för varor och ett underskott för tjänster. Under 2- talet har exporten av tjänster ökat betydligt snabbare än importen av tjänster och tjänstebalansen har gått från att ha varit negativ till att ha blivit starkt positiv. 29 skedde ett stort trendbrott då tjänstebalansen för första gången var större än handelsbalansen. Det förhållandet har sedan hållit i sig. Trots att värdet på tjänstehandeln är betydligt lägre än varuhandeln är tjänstehandelns bidrag till det totala nettot i utrikeshandeln alltså större än varuhandelns. Diagram 1 Netto i utrikeshandeln med varor respektive tjänster, säsongsrensad, fasta priser milj SEK K1 2K4 21K3 22K2 23K1 23K4 24K3 Källa: SCBs nationalräkenskaper Handelsbalans Tjänstebalans 25K2 26K1 26K4 27K3 28K2 29K1 29K4 21K3 211K2 212K1 212K4 Varuexportstatistiken för januari visade en återhämtning jämfört med den svaga utvecklingen i slutet av 212. Varuexporten steg jämfört med december 212 men var fortfarande lägre jämfört med januari 211. Industrins orderingång från exportmarknaden 9

11 steg kraftigt i december men föll tillbaka något i januari. Business Swedens exportchefsindex stärktes kraftigt första kvartalet 213 och är nu tillbaka på en nivå över 5 vilket indikerar tillväxt. De två sista kvartalen 212 låg indexet på en nivå under tillväxt. Den framåtblickande delen av indexet steg kraftigt första kvartalet 213 och det är de framåtblickande frågorna som höjer indexet medan de frågor som avser nuläget är fortsatt svaga. Företagen väntar sig ökad försäljning framöver men är missnöjda med nuvarande orderläge. Diagram 11 Exportchefsindex Index K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 212K3 213K1 Källa: Business Sweden EMI Totalt EMI Nuläge EMI Prognos När det gäller exportefterfrågan per region förväntar sig företagen en ökad efterfrågan från samtliga regioner utom Sydamerika. Mest markant är den förväntade ökningen för Asien, men även avseende Västeuropa och Nordamerika ökar antalet positiva svar. I mätningen av inköpschefsindex för februari ökade indexet för orderingången till 51,1 jämfört med 49,7 i januari. Det var främst efterfrågan från exportmarknaderna som bidrog till uppgången. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer från februari är företagen fortsatt missnöjda med nuvarande exportorderstockar men ser allt ljusare på kommande orderingång på exportmarknaden. I Unionens branschbarometer har klubbarna gått från att i november 212 ha spått en negativ exportutveckling till att i februari förvänta sig en oförändrad utveckling det kommande halvåret. Exportmarknader Nästan en tredjedel av Sveriges varuexport går till Tyskland och övriga nordiska länder. En dryg tredjedel går till resten av Europa. Totalt är Europa mottagare av drygt 7 procent av Sveriges varuexport. Utanför Europa är USA följt av Kina våra största handelspartners. Handeln med Kina ökar men det är fortfarande endast drygt tre procent av svensk varuexport som går till Kina. 212 var ett svagt år för världshandeln i stort, 213 och 214 väntas världshandeln öka mer. Sveriges andel av den totala världshandeln minskar successivt i och med framväxten av nya stora ekonomier. Det är inget unikt för Sverige utan gäller även för de flesta andra västeuropeiska länder. Växelkursen Den svenska kronan är starkare än den har varit på mycket länge. Under sommaren 212 stärktes kronan kraftigt mot de flesta valutor, bland annat mot euron och den amerikanska dollarn. Trots en viss återhämtning i början av hösten var värdet på kronan fortsatt högt under resten av 212. Under inledningen av 213 har kronan stärkts ytterligare. Att kronan stärkts under en period med global konjunkturnedgång och oro på de finansiella marknaderna är ett nytt fenomen. Under tidigare liknande perioder har kronan försvagats. Så skedde under it-krisen i början av 2-talet och så skedde framför allt under finanskrisens akuta fas En anledning till att det brukar vara så är att placerare på den inter-nationella marknaden väljer större och historiskt mer stabila valutor i oroliga tider. 1

12 Diagram 12 Kronans utveckling mot euron och US-dollarn SEK per EUR/USD EUR USD Källa: Riksbanken Det senaste året har utvecklingen alltså varit annorlunda. En förklaring är att den svenska Riksbanken under de senaste åren fört en mindre expansiv penningpolitik än andra centralbanker, till exempel ECB och den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed). Diagram 13 Styrräntor i Sverige, Euroområdet och USA Procent jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 Källa: Riksbanken, ECB, Federal Reserve jan jul jan jul jan jul Riksbanken ECB Federal Reserve Den svenska reporäntan har sedan december 21 varit högre än både ECBs och Feds motsvarande styrräntor. Under sommaren 212 var skillnaden mot ECB,75 procentenheter då ECB sänkte räntan i början av juli medan det dröjde till början av september innan Riksbanken sänkte reporäntan. Sedan dess har Riksbanken sänkt reporäntan ytterligare en gång och skillnaden mot ECB är nu,25 procentenheter. jan En annan förklaring till den starka kronan är förtroendet för stabiliteten i de svenska statsfinanserna. När oron är stor i resten av Europa letar investerare efter stabila grundläggande fundamenta som låg statsskuld och en budget i balans. Då är Sverige nu ett lockande alternativ i Europa. Om räntedifferensen mot euroområdet och USA består kommer sannolikt kronan att vara fortsatt stark under både 213 och 214. Vår bild Efterfrågan från omvärlden på svenska varor och tjänster kommer att vara fortsatt svag under inledningen av 213 men stegvis ta fart under året. Kronkursen förväntas vara fortsatt stark vilket håller tillbaka efterfrågan. Positivt är att Kina och de europeiska länder som är viktigast för svensk export utvecklas bättre än flertalet andra länder. De framåtblickande indikatorerna har blivit mer positiva den senaste tiden men det är från låga nivåer och handlar i vissa fall mer om att nu ha kommit över nollsträcket. Mot slutet av 213 och under 214 förväntas exporten öka i högre takt. Vi bedömer att exporten ökar med 1, procent 213 och med 4,2 procent 214. Importen fortsätter att utvecklas svagt. Importerande företag gynnas av den starka kronkursen men en stor del av den svenska importen består av insatsvaror till produktion av varor som vi sedan exporterar. När exporten är svag påverkar det därför även importen. Vår bedömning är att importen ökar med,8 procent 213 och 3,9 procent 214. Tabell 4 Vår bedömning av export och import Export, procent,7 1, 4,2 Import, procent -,1,8 3,9 Handelsbalans, mdr kr Tjänstebalans, mdr kr Källa: SCB, egna beräkningar 11

13 Produktion och produktivitet Produktion De senaste fem åren har varit en tid av stora svängningar och snabba kast när det gäller den svenska ekonomiska utvecklingen. Ekonomiska prognoser har sedan hösten 29 genomsyrats av frågan: är faran över nu? Under slutet av 21 var bedömningarna av svensk ekonomi optimistiska. Under hösten 29 hade tillväxttalen snabbt svängt uppåt från det extrema läget tidigare under året med negativ tillväxt på sex procent. Tillväxten slog nu över extremt åt det positiva. Fjärde kvartalet 21 ökade den samlade produktionen i svensk ekonomi med knappt åtta procent i värde. Därmed hade hela det tapp i BNP som finanskrisen medförde hämtats igen. Diagram 14 BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad, volymförändring motsvarande period föregående år Procentuell förändring K1 Källa: SCB 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 Tjänstesektorn Industrin Bygg Näringslivet 212K1 212K2 212K3 212K4 Under 211 försämrades dock det ekonomiska läget igen. Fokus skiftade mot några länder inom euroområdet. Dessa hade i flera fall, delvis som en följd av finanskrisen, fått se sina statsskulder öka kraftigt och tillväxten raseras. Effekterna för det svenska näringslivet blev kännbara. Under 211 föll tillväxttakten från knappt åtta till drygt en procent. Fallet leddes av industrin vars tillväxt under årets första kvartal var 18 procent, men som avslutade året med negativ tillväxt. Våren 212 började en viss optimism åter att spira. Istället innebar sommaren och hösten 212 ytterligare ett bakslag. Den försiktigt positiva trend som inledde 212, med hopp om tillväxt inom industrin under årets andra halva, bröts under sensommaren och hösten. Det fjärde kvartalet hade istället värdet av industrins produktion minskat med knappt fem procent jämfört med ett år tidigare och den svenska BNP-tillväxten slutade 212 på mycket måttliga,8 procent. Industrin har i och med det fjärde kvartalet 212 uppvisat negativ tillväxt fem kvartal i följd. Trots detta har det sammanlagda näringslivets tillväxt under samma period varit positiv. Anledningen är att tjänstesektorn, trots en inbromsning med början under hösten 211, har haft en positiv tillväxt under 212. Mätt i produktionsvärde är tjänstesektorn ca tre gånger större än vad industrin är. På grund av ett avsevärt lägre exportberoende är tjänstesektorn som helhet mindre känslig än industrin för konjunktursvängningar i omvärlden. Även byggsektorn, som i likhet med tjänstesektorn till stor del producerar för den svenska marknaden, har med undantag för det tredje kvartalet bidragit till att hålla tillväxten i näringslivet uppe under 212. Byggsektorns storlek motsvarar drygt tio procent av tjänstesektorns storlek och drygt en tredjedel av industrins storlek, så för totalen är den i sammanhanget av mindre betydelse. Sammantaget underskattade vi i oktober 212 näringslivets tillväxttakt under andra halvåret 212, vilken för helåret blev,4 procentenheter högre än vad vi förutsett. För industrin stämde visserligen prognosen om en minskad produktion för helåret på tre procent. Det är 12

14 tjänste- och byggsektorernas fjärde kvartal som överträffat förväntningarna. Gällande det första halvåret 213 ger Unionens branschbarometer indikationer att den nedgång i konjunkturen som dominerat 212 nådde sin lägsta punkt runt det senaste årsskiftet. När vi jämför den undersökning som genomfördes i slutet av 212 med den som Unionens klubbar svarade på i februari, visar det sig att förväntningarna generellt vänt uppåt något under slutet av 212 och början av 213. Undantaget är företagen inom byggsektorn. Diagram 15 Unionens klubbars bedömning av konjunkturläget, jämförelse med december 212 Procent 1,,5, -,5-1, -1,5 Mars 213 December 212 för första kvartalet 213 att bottennivån för industrin nu nåtts. Samma resultat kommer från KIs senaste mätning av orderläget i industrin under första kvartalet 213. Visserligen är orderläget enligt KI fortfarande svagt, men det har inte legat på en högre nivå i KIs undersökningar sedan tredje kvartalet 211. Flera mätare av industrikonjunkturen tyder alltså på att industriproduktionen nu bottnat. Bilden är emellertid inte entydig då SCBs industriproduktionsindex för januari 213 visar på en fortsatt nedgång, nu för fem månader i rad. Vi bedömer dock att industriproduktionsutvecklingen efter en svag inledning på året kommer att förbättras under 213. Tillväxttakten i sektorns produktionsökning kommer 213 summera till drygt två procent för att under 214 stiga kraftigt. Diagram 16 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, industrin , Tjänstesektorn Industrin Bygg Försäljning Orderingång Försäljningspriser Vinstutveckling Tillväxt jfr motsv period föreg år, industrin, procent, SCB, vä Orderingång, nuläge, nettotal, KI, vä Källa: Unionen -2-3 Inköpschefsindex (PMI), industrin, justerad, Silf, hö Industriproduktionsindex, justerad, SCB, hö 9 85 Det handlar inte om någon radikal förstärkning av konjunkturläget, utan mer om att våren och sommaren inte väntas innebära någon ytterligare försämring. Sett sammantaget över alla branscher förväntas orderingång, försäljning, försäljningspriser och vinstutveckling i stort sett vara oförändrade det kommande halvåret jämfört med de nivåer som rått under det senaste halvåret. Jämfört med de förväntningar som fanns i förra mätningen i slutet av 212 innebär detta en försiktigt optimistisk signal, särskilt för industrin. Silfs inköpschefsindex över planerad produktion för det kommande halvåret har visat relativt god träffsäkerhet när det gäller att förutse toppar och bottnar i konjunkturen. Även detta index visar i den senaste mätningen K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Även för tjänstesektorn pekar flera mätningar mot att det första halvåret 213 kommer att präglas av ett mellanläge. SCBs tjänsteproduktionsindex och Silfs inköpschefsindex kan tolkas som att det är tveksamt huruvida bottenpunkten verkligen har passerats, medan Unionens branschbarometer och KIs bedömning av orderingången båda tyder på att denna punkt troligen infann sig under första kvartalet 213. Att tjänstesektorn under detta kvartal skulle gå in i negativ tillväxt bedömer vi som osannolikt. Konjunkturen för tjänsteföretagen kommer, liksom för industrin, att förbättras alltmer under loppet av 213. För året som 211K3 212K1 212K3 213K

15 helhet är vår prognos att tillväxten i sektorn blir 1,6 procent, för att under 214 öka takten till 2,2 procent. Diagram 17 Jämförelse av konjunkturmätare med faktisk tillväxt, tjänstesektorn De olika sektorernas produktivitetsnivå och produktivitetsutveckling skiljer sig starkt åt. Av diagram 18 och 19 framgår att industrin är den del av näringslivet där produktiviteten skiftar mest och snabbast. Jämförelsevis har utvecklingen inom tjänstesektorn varit relativt stabil de senaste åren K1 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 Tillväxt jfr motsv period föreg år, tjänster, procent, SCB, vä Orderingång, nuläge, privata tjänster, nettotal/1, KI, vä Tjänsteproduktionsindex, tillväxt jfr motsv period föregående år, SCB, vä Inköpschefsindex (PMI), privata tjänster, justerad, Silf, hö 21K1 21K3 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, Silf, egna justeringar Produktivitet Produktiviteten är ett mått på effektiviteten i en ekonomi och anges som värdet av varje timme nedlagd i produktionen. En produktivitet som ökar relativt omvärldens ger förutsättningar för ökade exportintäkter, löner och välstånd. I diagram 18 sammanfattas utvecklingen av produktiviteten i svensk ekonomi från och med 24. För näringslivet som helhet har produktionsvärdet av varje arbetad timme, sedan bottennoteringen under det första kvartalet 29, stigit med 11 procent. Under det tredje kvartalet 212 ökade produktiviteten till sin hittills högsta nivå, över 46 kronor/timme. Diagram 18 Produktivitetsnivåer, kalenderkorrigerade och säsongsrensade Förädlingsvärde SEK/timme Källa: SCB 24K1 24K3 Tjänstesektorn Industrin Bygg Näringslivet 25K1 25K3 26K1 211K1 211K3 212K1 212K3 26K3 27K1 27K3 28K1 28K3 29K1 29K3 21K1 21K3 211K1 211K3 212K1 212K3 213K En utveckling som liknar ett trendbrott är att byggsektorn efter flera år av minskande produktivitet sedan 29 åter förbättrat sin produktivitet, med 15 procent. Sektorns förädlingsvärde per arbetad timme har på fem år inte varit högre än under fjärde kvartalet 212. Produktivitetstillväxten, alltså förändringen av produktivitetsnivån, blev under 212 svagt positiv för näringslivet som helhet, men med en avtagande tendens under det andra halvåret. Tjänstesektorn hade under sista kvartalet 212 för första gången på två år en sjunkande produktivitet och industrin både inledde och avslutade året med en negativ produktivitetsförändring. Den relativt kraftiga minskningen i industriproduktion under hösten medförde kraftiga varsel inom industrin med effekter även för delar av tjänstesektorn. Effektueringen av dessa varsel påverkar dock inte produktiviteten genom minskat antal arbetade timmar förrän med flera månaders eftersläpning, då varslen omsätts till uppsägningar. Dagram 19 Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerat Procent Källa: SCB Tjänstesektorn Industrin Bygg Näringslivet 28K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K4

16 Effekten av varslen i kombination med den ökning av produktionen som vi bedömer under 213 ger en stigande produktivitet inom industrin under 213. Vår bedömning är att produktivitetstillväxten inom industrin 213 blir tre procent och inom tjänstesektorn,4 procent. Den senare hålls nere av att sysselsättningen i tjänstesektorn till skillnad från i industrin inte konjunkturanpassas så kraftigt. För byggsektorn där varslen var relativt höga fortsatt in över årsskiftet, bedömer vi att den produktionsminskning med tre procent som vi väntar oss för 213 vägs upp av minskad sysselsättning. Resultatet blir en viss ökning av produktiviteten inom byggsektorn under året. Tabell 5 Bedömning av produktionens och produktivitetens utveckling Produktionstillväxt, procent - Totalt näringslivet 1, 1,3 3,1 - Tjänstesektorn 1,6 1,6 2,2 - Industrin -2,9 2,1 8,4 - Bygg 3,9-3, 2,5 Produktivitetstillväx t, procent - Totalt näringslivet 1,8 1, 2, - Tjänstesektorn 1,7,4 1, - Industrin,7 3, 6,5 - Bygg 3,5 1, 1,5 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet, egna bedömningar 15

17 Investeringar Investeringarna ökade med 3,4 procent under 212, vilket innebar att investeringsvolymen nästan var uppe i samma nivå som innan finanskrisen 29. Året inleddes med en stark investeringsuppgång som sedan föll tillbaka. Sista kvartalet vände dock investeringarna uppåt igen. Diagram 2 Investeringarnas utveckling i fasta priser samt procentuell förändring Procent K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 Källa: SCBs nationalräkenskaper 21K1 21K2 Förändring motsvarande kvartal föregående år Totala investeringar, säsongsrensade 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K Det var främst industrin som bidrog till investeringstillväxten under 212, med gruvoch mineralindustrin och energibranschen som draglok. Investeringarna i gruv- och mineralindustrin ökade med 56 procent och i energibranschen med 19 procent. Tillverkningsindustrins investeringar ökade också, men med mer blygsamma två procent. Investeringarna inom tjänstebranscherna var i stort oförändrade. Handeln och vissa delar av företagsnära tjänster drog ner på sina investeringar. Som motvikt ökade däremot investeringarna inom transport och magasinering. De offentliga investeringarna ökade med drygt fyra procent, där kommunerna stod för den största ökningen. Bostadsinvesteringarna minskade med nio procent, och bidrog därmed till att dra ner de totala investeringarna under 212. MSEK Industrin står för ungefär en fjärdedel av de totala investeringarna. Diagram 21 Industrins investeringar per kvartal 212 jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent Källa: SCBs nationalräkenskaper Gruvor och mineralutvinning Energi Tillverkning 212K1 212K2 212K3 212K4 Trots att investeringarna inom tillverkningsindustrin ökade för 212 som helhet var utvecklingen negativ under andra halvan av året, jämfört med motsvarande period 211. Kapacitetsutnyttjandet i tillverkningsindustrin sjönk också under andra halvan av 212, vilket gjorde att behovet av kapacitetsinvesteringar var väldigt lågt. Fjärde kvartalet hade tillverkningsindustrin över 15 procents ledig kapacitet, vilket är den högsta nivån sedan 29. Inom gruv- och mineralindustrin var andelen ledig kapacitet fortsatt låg efter en tillfällig uppgång under andra kvartalet förra året. Trots stora kapacitetsinvesteringar under flera år är efterfrågan så pass hög att företagen behöver utnyttja stora delar av sin befintliga kapacitet. Investeringarna minskade dock i ökningstakt under 212 med en bibehållen nivå på kapacitetsutnyttjandet. Detta tyder på att tillväxten i branschen mattats av något. Näringslivets investeringar De totala investeringarna i Sverige består till största delen av näringslivets investeringar. 16

18 Diagram 22 Ledig kapacitet Procent K1 28K2 Källa: SCB, egna bearbetningar Gruvor och mineralutvinning Tillverkning 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 Enligt SCBs investeringsenkät från februari 213 väntas en minskning av industrins investeringar under 213. Minskningen väntas i de flesta branscherna. Exempelvis bedöms investeringarna i gruvindustrin minska med tolv procent. De branscher där investeringarna tvärt om planeras öka är inom kemi- och läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin. Även energibranschens investeringar förväntas växa enligt investeringsenkäten, om än inte i samma takt som under 212. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer räknar industriföretagen med en viss ökning av produktionen de närmast kommande månaderna. Samtidigt är det inga stora volymer det handlar om vilket tillsammans med det låga kapacitetsutnyttjandet inom tillverkningsindustrin bekräftar bilden som investeringsenkäten ger med ett svagt behov av investeringsökningar. Konjunkturbarometern visar också att en låg andel av företagen uppger att brist på maskin- och anläggningskapacitet är ett hinder för företagens produktion. 212K4 Unionens branschbarometer från mars 213 visar att Unionens klubbar inom verkstadsindustrin bedömer minskade eller oförändrade investeringar i kapacitet under första halvåret 213. Klubbarna inom basindustrin, det vill säga stål-, gruv-, papper-, massa- och energibranschen, är något mer pessimistiska och bedömer en minskning på upp till fem procent. Tongångarna är mer positiva inom kunskapsintensiv industri där kemi- och läkemedelsindustrin ingår tillsammans med tjänstebranscherna it och telekom. Där bedöms investeringarna öka med upp till fem procent. Även Unionens branschbarometer bekräftar således den bild som SCBs investeringsenkät ger för industrins investeringsplaner 213. Diagram 23 Några tjänstebranschers investeringar per kvartal jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent Handel Företagstjänster 212K1 212K2 212K3 212K4 Källa: SCBs nationalräkenskaper Transport och magasinering Företagsnära tjänster, handeln samt transportoch magasinering är de branscher som står för de största volymerna av tjänstesektorns investeringar, tätt följt av investeringar inom bank, finans och telekom. Efter en positiv inledning av 212 minskade investeringarna inom både handeln och företagstjänster under resten av året jämfört med motsvarande kvartal 211. Minskningen inom företagstjänster skedde främst i företag med verksamhet inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. Däremot utvecklade sig investeringarna positivt under året inom transport och magasinering. Investeringarna inom telekommunikation ökade mest bland tjänstebranscherna och även bank- och finanssektorn bidrog till att tjänsteföretagens investeringar sammantaget ökade under 212. Enligt investeringsenkäten bedöms inte några större volymökningar i tjänstebranschernas investeringar 213. Transport- och magasineringsföretagen räknar med en fortsatt investeringstillväxt medan övriga tjänste- 17

19 branscher planerar för oförändrad eller minskad investeringstakt. Den något positivare framtidstron som uttrycktes i Konjunkturinstitutets senaste barometer vad gäller många av tjänstebranscherna väntas således inte leda till ett ökat investeringsbehov, med undantag för transportbranschen. Bilden som investeringsenkäten ger bekräftas i stort av Unionens egna klubbar då de i Unionens branschbarometer bedömer en svag minskning av investeringarna inom handeln och en fortsatt ökning inom transportsektorn. Utvecklingen för investeringarna i näringslivet som helhet hänger samman med hur efterfrågan utvecklas framöver. Investeringsbehovet i industrin har minskat i takt med att andelen ledig kapacitet ökat. Osäkerheten om framtiden har även gjort att företagen avvaktar med investeringar som inte bedöms nödvändiga på kort sikt. Det har lett till att investeringar som tar längre tid att räkna hem och är mer osäkra har prioriterats ner. Vår bedömning är att industrins investeringar minskar under 213. Eftersom kapacitetsutnyttjandet är lågt i de flesta branscherna behöver efterfrågan ta fart ordentligt innan investeringsbehovet ökar. Dessutom kommer gruv- och mineralindustrin inte fortsätta agera draglok under 213. Trots att energi, kemi- och läkemedelsbranschen planerar ökade investeringar blir utvecklingen sammantaget negativ för industrin i år. Tjänstesektorns investeringar bedöms däremot öka svagt under 213. Det är främst transportsektorn som drar upp volymerna, vilket är positivt då väl fungerande transporter av gods och människor är en grundläggande förutsättning för tillväxt när efterfrågan väl vänder. Investeringarna i företagsnära tjänster är till stor del beroende av hur industrin utvecklas, vilket innebär att investeringarna utvecklas svagt under 213. För 214 bedömer vi att investeringsbehovet ökar både i industrioch tjänsteföretag i takt med att konjunkturen åter väntas växa snabbare. När ekonomin i omvärlden stabiliseras vågar företagen dessutom genomföra mer offensiva och långsiktiga investeringar. Förhoppningsvis bidrar den sänkta bolagsskatten till att företagen väljer att återinvestera och nyinvestera i Sverige när investeringarna åter ökar. Samtidigt finns en risk att vissa investeringar istället hamnar utomlands, eftersom de snabbast växande marknaderna för många produkter finns utanför Europa. För att konkurrera om framtidens investeringar är det av stor vikt att det finns tillgång till rätt kompetens i Sverige, eftersom det kan bli en avgörande faktor för många investeringsbeslut inom både industrin och tjänstesektorn. Det är endast näringslivets materiella investeringar, det vill säga investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner, transportmedel och programvaror, som tas upp som investeringar i nationalräkenskaperna. Immateriella investeringar, exempelvis investeringar i forskning och utveckling, marknadsföring och kompetens, har dock en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Många företag har det senaste året talat om vikten av att gasa och bromsa samtidigt, det vill säga att samtidigt som kostnadsbesparingsprogram genomförs hålla i investeringsplanerna, inte minst när det gäller immateriella investeringar som marknads- och utvecklingsinvesteringar. Det här syns i Unionens branschbarometer där klubbarnas svar visar att marknadssatsningarna bedöms öka i de flesta branscherna., vilket är positivt. Tyvärr är bilden en annan när det gäller kompetensinvesteringar. De tenderar enligt Unionens klubbar att minska när konjunkturutvecklingen är svag. 18

20 Investeringar i forskning och utveckling följer inte konjunkturens svängningar på samma sätt som kapacitetsinvesteringar, även om besparingar också sker inom detta kostnadsområde. Dessa besparingar sker dock snarare på grund av nya synsätt när det gäller forsknings- och utvecklingsverksamhet. Företagen strävar efter att få ut mer av varje forskningskrona, vilket bland annat innebär ökade samarbeten och att kostnader för forskning och utveckling delas med andra företag, utanför eller inom koncernen, samt med offentliga aktörer. Bostadsinvesteringar De samlade bostadsinvesteringarna är ungefär lika stora som industrins investeringar och står således för ungefär en fjärdedel av de totala investeringarna i Sverige. Diagram 24 Bostadsinvesteringar samt förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år Procent K1 28K2 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 Källa: SCBs nationalräkenskaper 21K1 21K2 Volymförändring motsvarande period föregående år (vä) Fasta priser, referensår 211 (hö) 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K Bostadsinvesteringarna utvecklades svagt under 212 och har nu sjunkit tillbaka till samma nivå som i början av 21. Bostadsinvesteringarna består dels av nybyggnation av bostäder och dels av ombyggnationer och tillbyggnader i bostäder. För första gången sedan ROT-avdraget infördes 28 minskade investeringarna i ombyggnationer och tillbyggnader under helåret 212 jämfört med helåret 211. Minskningen var dock marginell men kan ändå tyda på att marknaden för renoveringar börjat mättas. Vad gäller nyproduktionen av bostäder har utvecklingen svängt några gånger under de senaste åren. Efter en 5 MSEK topp i nybyggandet under 27 minskade bostadsinvesteringarna snabbt under finanskrisen 29, men vände sedan uppåt igen i slutet av 29 och början av 21. Sedan dess har investeringarna i småhus utvecklats klart sämre än investeringarna i flerbostadshus, även om de senare också har minskat under 212. Diagram 25 Bostadsinvesteringar, fasta priser, fördelade på typ MSEK Källa: SCB 28K1 28K2 Nybyggda flerbostadshus Nybyggda småhus Om-/tillbyggnad bostäder 28K3 28K4 29K1 29K2 29K3 29K4 Den svaga utvecklingen syns också i SCBs statistik över påbörjade nybyggnationer av bostäder. Enligt preliminära uppgifter för 212 påbörjades 23 procent färre bostadsbyggen under 212 jämfört med året innan. Medan antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskade med 16 procent minskade påbörjandet av småhus med 39 procent. Det finns ett stort behov av bostadsbyggande, inte minst i storstadsregionerna. Antalet beviljade bygglov för bostäder ökade sista kvartalet 212 jämfört med motsvarande kvartal 211 enligt SCBs bygglovsstatistik, där de senaste kvartalen är uppräknade med hänsyn till fördröjningseffekter, vilket kan vara ett första tecken på att en vändning är på gång. Enligt den senaste Konjunkturbarometern finns dessutom en viss optimism i byggsektorn med förväntningar på en ökad orderingång för både hus- och anläggningsbyggare. Samtidigt är osäkerheten över ekonomins utveckling fortfarande hämmande för bostads- 21K1 21K2 21K3 21K4 211K1 211K2 211K3 211K4 212K1 212K2 212K3 212K4 19