Årsberättelse Vi tror på barnen

Transkript

1 Årsberättelse 2012 Vi tror på barnen

2 Innehåll Ordföranden och generalsekreteraren...3 Detta är Erikshjälpen...5 Internationella insatser... 6 Utbildning...8 Hälsa...12 Skydd Försörjning Katastrof Insatser för barn i Sverige Insamling och kommunikation...26 Engagemang...28 Samarbeten Erikshjälpens styrelse...35 Årsredovisning Förvaltningsberättelse...36 Ekonomisk redovisning...41 Resultaträkning...41 Balansräkning...42 Kassaflödesanalys...43 Tilläggsupplysningar...44 Noter...45 Revisionsberättelse...50 Second hand...30 Varför vi heter Erikshjälpen Erik Nilsson var en småländsk pojke som föddes Han hade blödarsjuka och tillbringade mycket tid på sjukhus. Men istället för att tycka synd om sig själv började han sända hälsningar och presenter för att uppmuntra andra sjuka barn. Han fick adresser genom att lyssna på radioprogrammet Barnens brevlåda med Sven Jerring. Redan 1946, då Erik var 17 år, var arbetet etablerat. Några år senare tog verksamheten fart, då Erik intervjuades i radio av just Sven Jerring. Gåvor började strömma in när människor i hela landet hörde talas om Eriks arbete. Erik, som kallades Farbror Erik, dog 1966 och blev bara 37 år gammal. Men arbetet han startade lever vidare och idag får tusentals utsatta barn och familjer runt om i världen möjlighet till utbildning och försörjning och kan själva vara med och forma sin framtid. Redaktion: Camilla Sköld, Monica Samuelsson Layout: Gilla Design Tryck: Prinfo Upplaga: ex. Omslagsfoto: Johanna Lidholm Du hittar årsberättelsen i pdf-format på 2

3 Ordföranden och generalsekreteraren har ordet Vi kan hjälpa fler! Erikshjälpen växer och utvecklas! Det finns en stolthet i att få formulera en sådan mening en tacksamhet över ökade volymer, goda ekonomiska resultat och en organisation som blir allt mer rustad för att hantera de utmaningar vi står i. Men i slutändan handlar vår glädje om en enda sak: När våra resurser ökar, då kan vi hjälpa fler! Goda resultat hänger dessutom helt och hållet samman med alla de enskilda individer som väljer att uttrycka sitt engagemang just via Erikshjälpen. Och här tror vi att Erikshjälpsfamiljen bjuder på en spännande kombination av möjligheter för den som vill sträcka ut sin hand om det så handlar om att vara fadder, gåvogivare, ambassadör eller praktikant i själva biståndsorganisationen, volontär i någon av Erikshjälpen Second Hands 54 butiker, eller utsänd sjukvårdspersonal för Skandinaviska Läkarbankens räkning. I annonser använder vi ibland formuleringen att hos oss räcker kärleken längre, och visst är det kärlek ni visar alla ni som väljer engagemanget som livsstil. Och det är upp till oss att visa oss ert förtroende värda. Vår ambition är att genom noggrannhet och ansvarsfullhet hålla våra omkostnader nere. Vi kan glädjas åt att vi under 2012 lyckades väl med det! Vi tror också på nätverkandets betydelse och genom vårt europeiska samarbetsorgan EU-CORD har vi tillgång både till lärande och snabba samarbetsvägar när katastrofer inträffar i vår omvärld. Att vi i dag dessutom har en så bred finansiell bas att stå på gör att vi känner stor tillförsikt inför framtiden. Kombinationen av individuella gåvor, det växande överskottet från second hand-butikerna, Sida-medel, företagsgåvor och medel via Världens Barn-insamlingar, PostkodLotteriet och Radiohjälpen ger oss flexibilitet och en möjlighet att utforska nya vägar. Vår dröm inför 2013 är att ännu tydligare kunna skapa en plattform för barns röster. Vi vill mer! Tack för att du finns med i vårt viktiga arbete! Cecilia Hjorth Attefall, ordförande Bengt Swerlander, generalsekreterare Foto: Patrik Svedberg Under 2012 ökade Erikshjälpens omsättning med hela tio procent i jämförelse med året innan. Några exempel på vad som kunde uträttas är: Akuta insatser för svältdrabbade 2011 och 2012 i Öst- och Västafrika övergick till långsiktiga projekt. Ortsbefolkningen rustades med nya metoder för att klara svår torka och det ledde till att de kunde skörda rikligt i slutet av På flera platser i Bangladesh kunde den första generationen av en utsatt öbefolkning gå ut grundskolan och arbetet med flyttbara skolor fortsätter för att nå dem som inte annars får tillgång till skola. Stöd till utsatta barn i Sverige ökade, bl a till de glömda barnen som finns i familjer med missbruk. Även stöd till svårt sjuka barn i livets slutskede på Ersta Diakonis barnhospice utökades. Ett tredje regionkontor öppnades. Med bas i Mali, Uganda och Kambodja kan Erikshjälpen på ett nytt sätt stötta de samarbetspartners som finns i regionerna. Fokus på barns delaktighet och rättigheter har lett till att Erikshjälpen utvecklat arbetet med att lyssna på barnen. 3

4 Foto: Mattias Odh 4

5 Detta är Erikshjälpen Vår vision Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar Med barns drömmar som drivkraft vill vi på Erikshjälpen vara med och förändra världen. Genom insatser för utbildning, hälsa och rätt till skydd ger vi barn och unga runt om i världen hjälp och möjlighet att våga drömma om framtiden. Vi vill att alla barn ska bli sedda och tagna på allvar. Vårt uppdrag Att bekämpa fattigdom och utsatthet genom att förverkliga barns rättigheter. Erikshjälpen är en barnrättsorganisation. Utifrån Barnkonventionen kämpar vi för att barn som lever i fattigdom och utsatthet ska få ett bättre liv, både nu och i framtiden. Vår verksamhet riktar sig främst till utsatta barn i utvecklingsländer. Vi har samarbetspartners och ett hundratal projekt igång i 25 länder runt om i världen. Fokus är på barns rätt till utbildning, hälsa, skydd och familjers möjlighet till försörjning. Sverige är fortfarande en viktig del av verksamheten. Här stödjer vi exempelvis barn i socialt utsatta situationer. Och vår grundare Eriks idé, att uppmuntra barn på sjukhus, lever fortfarande kvar. För oss är det viktigt att vi i alla projekt har en dialog med de människor som berörs och att de själva är delaktiga i förändringen. Det gäller även barnen. Vi tror på att ge dem förutsättningar att förändra sin egen verklighet. Vår värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår jord är skapad av Gud för att brukas, inte förbrukas. Barn är utsatta och sårbara och har rätt till vår speciella omsorg och skydd. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen definierar ytterligare de universella villkor som barn i vår värld har rätt att leva under och som Erikshjälpen vill verka för. Tillsammans med den kristna människosynen slår dessa dokument fast alla individers lika och unika värde, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, livsåskådning och religion. Erikshjälpens arbete har präglats av vår grundare Erik Nilssons speciella livssituation. Han var svårt blödarsjuk men hade blick och hjärta vända utåt, mot andras behov. Att verka i Eriks anda är för oss att vara inkännande, möjlighetsfokuserad, kreativ och djupt medveten om vilket ansvar det innebär att förvalta givarnas gåvor och förtroende. Vi arbetar med hållbar utveckling. Hela tiden. Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter. För oss har hållbarhetsbegreppet en extra dimension. Vi ska hjälpa människor som lever under mycket knappa omständigheter att höja sin levnadsstandard till en dräglig nivå. Samtidigt ska vi ge dem kunskaper och färdigheter för att deras förbättrade försörjning ska vara hållbar i det långa loppet. Så att även deras barn och barnbarn kan leva kvar och försörja sig på platsen där de bor. Att verka i Eriks anda är för oss att vara inkännande, möjlighetsfokuserad, kreativ och djupt medveten om vilket ansvar det innebär att förvalta givarnas gåvor och förtroende. 5

6 Här arbetar Erikshjälpen Vi finns där behoven är störst Nästan alla Erikshjälpens insatser är riktade till utvecklingsländer. Vi väljer i första hand att gå in i projekt, länder och sammanhang där behoven är som störst. Och där närvaron av andra biståndsorganisationer är begränsad. Vi arbetar lokalt. Ihop med de berörda människorna. För att genomföra våra insatser samarbetar vi med ett sjuttiotal samarbetsorganisationer runt om i världen. De är våra experter regionalt och lokalt där insatserna behövs. På så sätt kan insatserna snabbt anpassas till förhållanden, språk och möjligheter på plats. Det ger också en nära kontakt med de människor som berörs, så att de kan vara delaktiga och påverka insatsen. Fler barn får chansen att förändra sin livssituation och kan förverkliga sina drömmar. Vi påverkar och förändrar på nationell nivå. För att åstadkomma verkliga förändringar behöver ofta lagstiftning, sedvänjor eller praxis inom olika områden ändras. Därför behöver vi bearbeta och påverka ett lands nationella politiker, institutioner och myndigheter. För att bilda opinion och driva på förändringen av attityder bygger vi ofta nätverk med intresseorganisationer och samarbetspartners. Regional fördelning av utvecklingsinsatser 2012 Afrika 63 % Asien 26 % Östeuropa 9 % Sydamerika 2 % Under 2012 genomförde Erikshjälpen utvecklingsinsatser i 25 länder för drygt 60 miljoner kronor. SYDAMERIKA Antal samarbetspartners Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Bolivia Chile Colombia Peru Colombia peru chile bolivia 6

7 ÖSTEUROPA Antal samarbetspartners Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Moldavien Rumänien Ukraina Vitryssland vitryssland ASIEN Antal samarbetspartners Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Bangladesh Indien Kambodja Laos Thailand ukraina rumänien moldavien Japan mali burkina faso benin sydsudan etiopien indien bangladesh laos thailand kambodja uganda burundi kenya tanzania malawi sydafrika moçambique AFRIKA Antal samarbetspartners Antal projekt Utbetalda medel (SEK) Benin Burkina Faso Burundi Etiopien Kenya Malawi Mali Mocambique Sydsudan Sydafrika Tanzania Uganda

8 Foto: Åsa Dahlgren 8

9 Alla barn har rätt till utbildning och grundskolan ska vara gratis. Barnkonventionen, ur artikel 28 Barns rätt till Utbildning Erikshjälpen arbetar för alla barns rätt till utbildning. Utbildningen ska finnas nära barnen och de som missat skolstarten ska få en ny chans att börja skolan. Erikshjälpen försvarar rätten till utbildning för både flickor och pojkar, för minoriteter och barn med funktionsnedsättning. Arbete pågår för att övergripande öka barns deltagande i skolan och för att bidra till att kvaliteten på utbildningen höjs. 9

10 Utbildning Utbildning bygger självkänsla Genom utbildning kan både individer och samhällen lyfta sig. Kunskap och utbildning skapar också möjlighet till inflytande och påverkan och är starkt kopplat till frågan om demokrati. Roland Nissfolk besöker i sitt jobb som programkoordinator på Erikshjälpen regelbundet länder i utveckling. Under senare år har resorna bland annat gått till det nybildade landet Sydsudan. Här finns Erikshjälpen med för att påskynda uppbyggandet av lokala skolstrukturer. Just i Sydsudan går många avlönade jobb till utländska gästarbetare. Det är svårt för den egna befolkningen att ta sig in på arbetsmarknaden eftersom de helt saknar utbildning. Många samhällsfunktioner har ju inte fungerat eftersom regionen varit så hårt drabbad av stridigheter, säger Roland Nissfolk och fortsätter; Här behövs idag en ny medvetenhet och motivation. Vi satsar därför på en så kallad accelererad utbildning som ger När barnen får gå i skolan kan de börja påverka sitt liv och sin framtid Vi ser att utbildning bygger självkänsla och en tro på framtiden. Jag träffar barn som levt på gatan men som fått chansen att gå i skolan och kan se hur det blivit den riktigt stora grejen för dem. Att vara analfabet upplever många skamligt. När barnen får gå i skolan kan de börja påverka sitt liv och sin framtid. Och det är så vi vill jobba; vi vill att mäniskor genom kunskap och ökad förståelse själva blir bärare av inflytande och utveckling, både demokratisk, ekonomisk och personlig. Etiopien, Sydsudan och Burundi är några länder där Erikshjälpen, tillsammans med lokala partners, uppför skolbyggnader för att påskynda utvecklingen. Tanken är sedan att staten tar över driften. Det ansvaret ligger på respektive land men vi tar rollen som katalysator för att få igång processer, säger Roland Nissfolk som tydligt markerar alla barns rätt till utbildning. På många håll skulle flickor falla bort i prioriteringen. Det finns än idag kulturer som menar att tjejer inte behöver gå i skolan. Den uppfattningen delar inte vi. l Resultat: Utbildning Några resultat från arbetet i de över 100 projekten Erikshjälpen är verksam i: En av de viktigaste uppgifterna är att göra det möjligt för fler barn att gå i skolan och under 2012 har Erikshjälpen bidragit till att tusentals barn fått möjlighet till skolgång. I 28 projekt har Erikshjälpen arbetat med lärarfortbildning och/eller byggnation av skollokaler och i 54 projekt har påverkansarbete skett för att fler barn ska få gå i skola. ungdomar och unga vuxna möjlighet att ta igen den skolgång de gått miste om under uppväxten. Erikshjälpen har också ett tydligt fokus på marginaliserade grupper med bristfällig tillgång till skola. Här finns befolkningen på avlägsna öar i Jamnuafloden i norra Bangladesh. Här finns batwafolket i Burundi som under lång tid stått utanför utbildningssystemet. Och här finns gatubarn på flera håll i världen som hamnat i en tillvaro där de riskerar att växa upp som analfabeter. 10

11 rahma Rahma, 9 år, Tanzania Rahma föddes med extrem benskörhet. Hon har brutit benen många gånger och har i perioder svår smärta. Tack vare Erikshjälpen går Rahma i dag i skolan, hon har kompisar och har också fått en rullstol som gör livet mycket lättare. Jag har lärt mig att läsa och skriva och det tycker jag om att göra, säger Rahma som idag har samma möjligheter som andra barn att ta del av skolundervisningen. Foto: Monica Samuelsson Taopan Taopan, 11 år, Laos Jag är glad att jag fått skoluniform och anteckningsblock, så jag kan gå i skolan. Jag bor hos mormor och ansvarar för elden och samlar ved i skogen, bär hem vatten från floden och lagar mat. Det är skönt att få komma till skolan och få en paus från jobbet. Jackie, 12 år, Uganda Jag är tacksam för att få gå i skolan. Jag har lärt mig läsa och skriva. I framtiden vill jag bli en operationsdoktor. jackie Utbildning - Kenya Erikshjälpen arbetar för barns utbildning i många olika länder. Här är ett exempel på hur det går till i Kenya. Kenya idag Erikshjälpens mål Vad vi uträttat 2012 I fattiga och torkdrabbade regioner i norr och öst går ett fåtal barn i skolan, i vissa områden bara 10 %. Ökat antal barn som skrivs in och är närvarande på både grundskoleoch gymnasienivå. Nya klassrum, skolbänkar, toaletter och internat för flickor. De få barn som går i skolan har långa frånvaroperioder. Särskilt flickor måste hjälpa till med hem och boskap under de allt mer frekventa torrperioderna. Ett anpassat och flexibelt skolsystem så att flickor och pojkar i nomadområden ges möjlighet till kontinuerlig närvaro och meningsfullt lärande. Mat och vatten till skolelever för att förhindra att skolorna stängs under torrperioder. Brist på kvalificerad personal, låg kvalitet på undervisningen, för få klassrum och internat, för lite resurser och läromedel. Större kunskap och mer engagemang hos föräldrar, lokala grupper och organisationer om hur man kan bedriva påverkansarbete gentemot statliga myndigheter. Barnens företrädare, skolor och lokala myndigheter får undervisning om barns behov och rättigheter och statens skyldigheter på utbildningsområdet. Sysslolösa barn och ungdomar hamnar i gäng och kriminalitet och ett liv på gatan i större städer. Att ge barnen kunskap och verktyg för att göra sina röster hörda. Forum har bildats för barns inflytande över sin situation. Regionala barnrättsnätverk i tre regioner finns för att påverka politiker för att öka tillgången till kvalitativ utbildning. 11

12 Foto: Amanda Jarefjäll 12

13 Alla barn har rätt till trygghet, att vara så friska som möjligt och att leva och utvecklas. Barnkonventionen, ur artikel 6, 24, 26 Barns rätt till Hälsa Erikshjälpen arbetar mer med förebyggande hälsovård än med läkarvård. Många barn dör av sjukdomar som är lätta och billiga att förebygga. Att förebygga sjukdom är effektivt och innebär besparingar i både pengar och lidande. Ett förebyggande arbete kräver långsiktighet. Genom undervisning om vikten av rent vatten, hygien, näringslära och vaccin kan många liv räddas. 13

14 hälsa Barn har rätt till bästa möjliga hälsa Varje barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Barn har också rätt till sjukvård. Det säger Barnkonventionen mycket tydligt. Det betyder inte att man har rätt att inte bli sjuk. Men bästa möjliga hälsa, det har alla barn rätt till, och där finns det mycket att göra. Erikshjälpen arbetar också för att bybor ska organisera sig och påverka myndigheter Peter Toftgård är programchef på Erikshjälpen vilket innebär att han ansvarar för organisationens operativa arbete, både i Sverige och internationellt. Det handlar alltså om allt det som Erikshjälpen vill uträtta och åstadkomma som organisation. Och här står barnen tydligt i centrum. Vi jobbar för att uppfylla barns rätt till hälsa men också barns rätt till utbildning och skydd. Barnkonventionens tjugofjärde artikel handlar om uppfyllelse av barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Peter förklarar; Med de resurser som finns i ett land har man, enligt Barnkonventionen, skyldighet att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god hälsa för barnen. Ansvaret ligger på många nivåer. På statlig nivå kan det handla om att bygga bästa möjliga system för hälso- och sjukvård. På lokal nivå kan det handla om att inte missbruka de resurser som finns för hälsoinsatser utan göra sitt allra bästa. Där Barnkonventionen får styra kan man alltså inte tolerera vare sig korruption, slarv eller missbruk av de medel som är ämnade för att skapa god hälsa hos barn. Föräldrar har naturligtvis också ansvar för sina barn, allt efter kunskap, resurser och förmåga. Men var kommer då en organisation som Erikshjälpen in i bilden? Vi jobbar på två områden. Dels genom att sprida kunskap om hur man skyddar sig mot olika sjukdomar och vad man kan göra för att minska riskerna för exempelvis malaria eller diarré. Det kan handla om att använda myggnät men också se till att omgivningen är ren och att det inte står vattensamlingar i byn som riskerar att bli en plats där myggor frodas. Tillgång till rent vatten och latriner är central. Erikshjälpen arbetar också för att bybor ska organisera sig och påverka myndigheter. Vi gör människor medvetna om vilka resurser som faktiskt finns och ger dem råg i ryggen att stå upp för sina rättigheter, säger Peter Toftgård. Han ger exempel från Indien där medel visserligen finns avsatta för omfattande hälsoinsatser men på lokal nivå vet man sällan hur man ska få del av dem. Det kan finnas statliga medel och fonder avsatta för vattenförsörjning. Om då en by eller ett lokalsamhälle kan gå samman och organisera sig kan utvecklingen vara närmare än man trodde. Där kan vi finnas med och ge stöd och råd, avslutar Peter Toftgård. l Foto: Åsa Dahlgren Resultat: Hälsa Några resultat från arbetet i de över 100 projekten Erikshjälpen är verksam i: Att förebygga sjukdom är bästa sättet att behålla en god hälsa. I 47 projekt har Erikshjälpen arbetat med undervisning om hälsa, hygien och nutrition. I Mali fick tals människor kunskap om hur de med enkla medel som god hygien kan undvika diarréer och andra sjukdomar som är orsak till den höga barnadödligheten. Under 2012 var det akut matbrist i Mali och utöver de insatser Erikshjälpen gjorde med mat och vatten utbildades 67 kvinnor i näringslära och hur man förebygger undernäring. Erikshjälpen har bekostat 24 nya dricksvattenbrunnar i Afrika och Asien. Utöver det har äldre brunnar renoverats och många dammar byggts. Byggnation av latriner har också bidragit till bättre hälsa. Färre undernärda barn, att barn inte längre ska behöva dö på grund av bristande hygien och avsaknad av dricksvatten. Att barn skyddas från övergrepp och könsstympning det är sådant vi vill se som kvitto på våra insatser berättar programchef Peter Toftgård på Erikshjälpen. 14

15 Foto: Carin Lennartsson Mätas och vägas Att gå igenom hälsokontroller och att få sprutor är kanske inte så roligt för barnen, men det hjälper till att hålla dem friskare. Mammor får också lära sig mer om hygien och nutrition. victoria Victoria, Benin När jag fick veta att jag var hiv-smittad ville jag bara dö, säger Victoria som bor i Benin. I samhället blev hon utstött, ingen ville längre äta tillsammans med henne. Victoria tog mod till sig och gick med i en stödgrupp för hiv-smittade, som stöddes av Erikshjälpen. Förutom att de lär sig laga näringsrik mat som är viktigt att äta när man får bromsmedicin jobbar de med att informera för att förhindra spridningen av hiv. Victoria känner sig inte ensam och har fått kraft att klara vardagen. Jag skäms inte längre över att vara smittad. Nu vill jag ge min dotter mölighet attt studera och få ett bra liv, säger Victoria, som är fast besluten att kämpa vidare. hälsa - mali Erikshjälpen arbetar för bättre hälsa i många olika länder. Här är ett exempel på hur det går till i Mali. mali idag Erikshjälpens mål Vad vi uträttat 2012 Nästan vart femte barn dör före fem års ålder. Orsaker är lunginflammation, malaria och diarréer - sjukdomar som kan förebyggas genom enkla och billiga lösningar. Minskad barnadödlighet som en följd av större kunskap hos befolkningen om möjligheten att förebygga sjukdomar, såsom kopplingen mellan hygien och hälsa. Tiotusentals människor har fått lära sig om fördelarna med god hygien renhållningsdagar har hållits i 156 byar. Över hälften av befolkningen på landsbygden har inte tillgång till rent vatten. Endast 32 % av befolkningen på landsbygden använder hygieniska toaletter. Ökad tillgång till och efterfrågan på rent vatten och hygieniska toaletter. 15 brunnar har renoverats och 4 brunnar har borrats. 8 regnvattensuppsamlare och 16 latriner har byggts och subventionerats. En stor del av dödligheten är kopplad till undernäring 27 % av barnen i Mali är undernärda. Kunskap om hur man diagnostiserar och behandlar undernäring är känd på bynivå. 42 kvinnor har utbildats i att diagnostisera och behandla/referera undernärda barn. Under 2012 var det akut matbrist i Mali till följd av 2011 års torka. Föräldrarna känner till näringsbehovet hos barn i olika åldrar och har möjlighet att tillgodose detta behov med lokala råvaror. 67 kvinnor har utbildats i näringslära och att förebygga undernäring. 3 grönsaksodlingar har anlagts. Majoriteten av alla flickor genomgår könsstympning. Könsstympning fördöms av befolkningen och sedvänjan upphör. Upplysningskampanjer om könsstympningens negativa konsekvenser leder till att allt färre flickor utsätts för ingreppet. 15

16 Foto: åsa dahlgren 16

17 Alla barn har rätt till skydd mot fysiskt och psykiskt våld, övergrepp och skydd mot barnarbete. Barnkonventionen, ur artikel 19, 32, 34, 36 Barns rätt till Skydd Ingen får utnyttja barn. Barnet bestämmer själv över sin kropp och sina tankar. Och om något barn blir illa behandlat ska hon eller han kunna få stöd och hjälp. Barn har rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, vanvård, misshandel, övergrepp eller annat utnyttjande. Barn ska också skyddas från skadligt arbete och arbete som hindrar dem att gå i skolan, allt enligt Barnkonventionen. Det handlar ofta om att påverka lagstiftning, gamla traditioner och invanda mönster för att det ska bli någon utveckling i realiteten. Genom att utbilda och sprida kunskap kan attityder bland makthavare och befolkningen i stort förändras så att barnens rättigheter respekteras. 17

18 skydd Barns rätt till skydd Barn är fantastiska. De har en enorm livskraft och potential. Att då se hur människor och samhällen våldför sig på och förnekar barnen deras rättigheter, det gör mig starkt berörd. Marianne Stattin Lundin är programkoordinator med ansvar för Erikshjälpens insatser i Sydostasien och de samarbeten som organisationen har i Thailand, Kambodja och Laos. Just i den här regionen är kanske frågan om barns rätt till skydd extra uppenbar. Jag ser att bristen på skydd är stor och att barnens rättigheter åsidosätts på så många områden. Dessutom är kunskapen låg. Många vet inte ens att barn har några rättigheter och förståelsen för att barn skadas av vanvård och övergrepp är mycket liten, konstaterar Marianne som bott i Kambodja och Thailand i tretton år. I Sydostasien är det inte kulturellt accepterat att visa känslor. Visst känner man både glädje, ilska och sorg men Vi står på barnens sida och arbetar på alla nivåer för deras rätt till skydd Men arbetet bedrivs inte enbart på strukturell nivå utan även mitt ibland barnen. Vi finns på skolor för att lära barn vilka rättigheter de har och vart de kan vända sig om de känner sig hotade, behöver hjälp eller redan utsatts för våld och övergrepp. Vi får stor respons och ser att många barn råkar väldigt illa ut. Vi står på deras sida och arbetar på alla nivåer för deras rätt till skydd. Under året har bland annat insatser gjorts för att hjälpa barn som sitter i fängelse efter tillslag mot trafficking. Barn som inte kunnat berätta vem de är eller var de kommer ifrån eftersom de inte kan språket. Nu har avtal tecknats mellan Kambodja och Vietnam för att ge dessa barn skydd. Erikshjälpens partners har också på det stora ASEAN-mötet belyst situationen för barn på institution och hur man istället kan ge stöd till familjer och familjehem för att barn ska få en tryggare uppväxt i hemmiljö. l Resultat: Skydd Några resultat från arbetet i de över 100 projekten Erikshjälpen är verksam i: Barn har rätt att skyddas mot våld, övergrepp och utnyttjande av olika slag. I Västafrika arbetar Erikshjälpen med upplysningskampanjer för att stoppa kvinnlig könsstympning och det har lett till en stadig minskning av antalet flickor som utsätts för ingreppet. I 15 projekt har Erikshjälpen arbetat för att skydda barn från skadligt barnarbete. Därutöver har detta skett indirekt där arbete pågått för att barn ska få börja skolan. man vill inte visa det och därmed tappa ansiktet. Vi måste se bakom leendet på ytan och sprida medvetenhet om att det inte är okej att bli slagen eller utnyttjad, fortsätter Marianne Stattin Lundin som berättar hur arbetet med barns rätt till skydd kan se ut i praktiken. Genom lokala samarbetspartners medvetandegör vi organisationer och samhällen om hur man skyddar barnen. Vi påverkar myndigheter så att lagar och förordningar skrivs på ett sådant sätt att barn får skydd. Dessutom tar vi fram modeller för hur fattiga länder kan förhindra att barn hamnar i fara. 18

19 Foto: åsa dahlgren kamal Kamal, 14 år, Kambodja I Phnom Penh i Kambodja bor Kamal. Han växte upp i slummen, struntade i skolan, samlade flaskor och tjänade lite pengar. För dem köpte han lim för att sniffa och blev snart beroende. Livet på gatan var riskfyllt och stölderna blev många. En gång hittade mamma mig med limflaskan. Hon hämtade pappa som band fast mig på en plats med rödmyror. Jag skulle lära mig en läxa. Myrorna bet mig överallt. Jag lyckades rymma därifrån, säger Kamal. Hans pappa hittade honom och skickade honom till ett center för killar med drogmissbruk. Genom centret som Erikshjälpen stöder får killarna hjälp att ta sig ur missbruket, ta hand om sig själv och ta ansvar för sin framtid. Srei lea Srei Lea, 20 år, Kambodja Tack vare den klubb som vi fått hjälp att starta på barnhemmet så är jag inte så rädd längre, säger Srei Lea, som är uppvuxen på barnhem i Kambodja. Snart är det dags att flytta ut och världen utanför har länge känts skrämmande. Erikshjälpen har startat flera klubbar för ungdomar som får hjälp att förbereda sig för ett liv utanför barnhemmet. I klubben får vi träning och vi pratar om framtiden. Det har gjort mig starkare. Nu vågar jag planera för framtiden och jag börjar vänja mig vid tanken på att en dag flytta ut. nabirye Nabirye, 10 år, Uganda I Uganda har 150 barnambassadörer tränats för att föra kunskapen om barns rättigheter vidare till sina jämnåriga och bli en påverkansfaktor i sitt lokalsamhälle. Nabirye som är en av dem, säger: Jag vill att utnyttjandet av barn ska sluta. Och jag vill att föräldrar inte ska överge sina barn och inte slå dem det är vanligt i vårt område. Jag pratar med grannar och andra barn i skolan. Flera av de vuxna lyssnar på mig. Jag diskar och sopar gärna men jag vill att vi ska hjälpas åt. Foto: åsa dahlgren foto:hanna Blixt Barns rätt till skydd - Kambodja Erikshjälpen arbetar för att ge barn skydd i flera olika länder. Här är ett exempel på hur det går till i Kambodja. kambodja idag Erikshjälpens mål Vad vi uträttat 2012 I utsatta, fattiga familjer är det vanligt att barnet skiljs från familjen för att exempelvis få mat och skolgång eller säljs till prostitution för att familjen ska få pengar. Att myndigheter, institutioner och befolkningen har ökad kunskap och kapacitet för att skydda barn mot utnyttjande. Påverkat styrdokument inom ASEAN (liknande EU) som ger barn stöd inom familjen. Bidragit till att avtal skrivits mellan Kambodja och Vietnam för att ensamma barn som hittas i respektive land ska tas omhand och skickas tillbaka, även om de är papperslösa. Övergrepp på barn på barnhem är vanligt. Barn saknar skyddsnät eftersom familjer inte ser att barn har rätt till sin familj. Att barn och ungdomar som är utsatta har tillgång till utrymme och har kapacitet att själva uttrycka sina behov på ett meningsfullt sätt. Etablerat 9 grupper för ungdomar som lämnat barnhem och 20 klubbar för barn på barnhem för att ge stöd att leva ett liv utanför barnhemmen. Försvunna ungdomar söks upp. Soldater och poliser har mycket låg utbildning och många lider av svåra trauma. De känner inte till barns utsatthet och risker. Myndigheter och ledare på kommunnivå är medvetna om barns rättigheter till skydd och vet hur de ska förebygga och agera vid övergrepp mot barn. 50 gränspoliser har fått utbildning om sitt ansvar och om vilka risker barn utsätts för om de går över gränsen utan giltiga dokument. Barnets rättigheter är inte kända. Flickor uppfostras att tiga och stå ut med övergrepp och våld. Ansvarspersoner och vuxna runt barn erkänner barn och unga som resurser att vårda i samhället personer, bl a lärare, har fått utbildning i hur man kan upptäcka och anmäla trafficking och övergrepp på barn visitkort med information om vem man kan vända sig till vid övergrepp har delats ut i byarna. Våld är accepterat i samhället pga landets våldsamma historia. Få människor reagerar när de ser eller blir utsatta för våld. Vårdtagare och barn känner till barns behov och rättigheter och vet hur de ska agera vid övergrepp. 56 personer har ringt och sökt hjälp, därav har 32 remitterats till lämplig organisation och 24 fått laglig och social hjälp via Erikshjälpens insats. 19

20 försörjning Van Iat trivs med verksamheten som fortsätter att växa. Tack vare mikrokrediter har hennes familj kommit på fötter ekonomiskt och klarar nu av försörjningen på egen hand. Foto: åsa dahlgren 20

21 Försörjning Med barnens bästa för ögonen arbetar Erikshjälpen för att människor ska ha medel och möjligheter att kunna försörja sig själva och sin familj, både på kort och lång sikt. Alla barn har rätt till en dräglig levnadsstandard, enligt Barnkonventionen. Om familjer kan försörja sig blir det också möjligt för barnen att gå i skolan. Barn ska också skyddas från arbete som kan vara farligt eller gör att barn berövas skolgång. Alla barn har rätt till en dräglig levnadsstandard Hjälp till självhjälp är ett effektivt sätt att arbeta på. Erikshjälpen vill hjälpa människor att ta tillvara de försörjningsmöjligheter som finns i samhället. Att även ge dem kunskaper och färdigheter som leder till hållbar utveckling är centralt. Förutom att stärka människor så de själva kan föra sin talan inför samhälle och stat vill Erikshjälpen också speciellt stärka kvinnornas ställning. I en stor del av de projekt som pågår arbetar Erikshjälpen för att familjer ska hitta bra sätt att försörja sig på. Barnkonventionen, ur artikel 27. Här är ett exempel från Kambodja: Nu vill jag bygga ut hönsburen Oj, förr hade vi i familjen det väldigt svårt. Det var inte förrän jag fick ta de små lånen som vi kunde börja bygga upp hönsgården. Den har vuxit och lånen har jag kunnat betala tillbaka, berättar Van Iat och pekar mot baksidan av den långa hönsburen. Ton Srei Pean är åtta år och hjälper ofta mamma med djuren när hon inte är i skolan. Foto: åsa dahlgren Där skulle jag vilja bygga ut nästa gång. Kanske tar jag ett nytt lån för det. Jag tror att det skulle bli bra och det är viktigt att kunna leverera lite större mängder när uppköparna kommer. Jag brukar oftast samla ihop och sälja fyrtio kilo åt gången, fortsätter Van Iat som har god hjälp av sina barn när det kommer till att mata hönsen och kycklingarna och att städa burarna. Fyra barn har Van Iat och maken Nien Tun. Tre är i skolåldern. Ytterligare två syskon skulle ha funnits, en pojke och en flicka, men de dog när de var små. Och det är ett tufft liv här ute på den kambodjanska landsbygden. Det är långt till sjukvård och i perioder har familjen haft det svårt att klara försörjningen. Nu har vi fått jordbruksträning, berättar Van Iat som, tillsammans med maken, fått lära sig mycket både om odling och om djurhållning. Idag klarar makarna själva av att vaccinera sina kycklingar och de vet vilken mat och näring djuren behöver för att hålla sig friska och växa bra. Utan kunskap tror jag att många av våra djur hade dött. Då hade vi inte tjänat det vi behöver på arbetet, förklarar Van Iat som också börjat föda upp lite grisar. Sedan sju månader tillbaka har familjen också en liten fiskdamm bakom huset. Men fisken är inte till salu utan enbart för husbehov. Lånat pengar har Van Iat gjort två gånger och både för henne och för många andra kvinnor i området har de små, så kallade VSU-lånen, öppnat nya möjligheter att faktiskt få igång familjens försörjning. Som på så många andra håll är det just kvinnor som godkänns som låntagare. Erfarenheterna visar att pengarna då i högre omfattning kommer hela familjen till del och att pengarna oftare betalas tillbaka och på så sätt kan gå vidare i form av mikrolån till andra behövande familjer. l 21

22 Katastrof Beredskap för det oväntade Som programkoordinator för Västafrika har jag fått ägna mig mycket åt katastrofinsatser under det gångna årets torka och svält i Mali och Burkina Faso. Det var en styrka att vi redan fanns på plats med utvecklingsprojekt. Det gjorde att vi på ett effektivt och långsiktigt sätt kunde hjälpa när katastrofen var ett faktum. Sara Bergqvist berättar att Erikshjälpen allt mer fokuserar sina katastrofinsatser på de regioner där man även till vardags finns etablerad genom lokala partners. Där vi har upparbetade kanaler kan vi agera snabbt och med kvalitet vid en katastrof. Jag besökte Burkina Faso efter det att Erikshjälpens katastrofinsats genomförts. Där vittnade befolkningen om en lyckad insats utan konflikter tack vare kommittéer och tydliga kriterier för rättvis fördelning. Dessa fanns redan på plats genom vårt långsiktiga projekt i området. I våra ordinarie insatser bygger vi också en beredskap för katastrofer så som torka, översvämningar och svält, berättar Sara Bergqvist. Jag vet att jag har mandat att agera snabbt och det gör jag också utifrån våra partners respons och kapacitet. De kan ge Sara Bergqvist I Burkina Faso har många fått utbildning i nya odlingsmetoder som fungerar och det är dags att skörda. en direkt och mycket tydlig bild av läget och behoven på plats, fortsätter Sara Bergqvist som känner en tydlig uppbackning från Erikshjälpen som organisation att agera när omständigheterna går utöver vad man hade kunnat förutse. Men det finns ju också katastrofer som inträffar där Erikshjälpen inte har lokala partners. Sara Bergqvist menar att Erikshjälpen då använder sig av samma princip men istället förmedlar hjälp genom andra organisationer som har etablerade samarbeten på plats. Vi har som organisation framgångsrikt agerat i en lång rad katastrofer. Det här har byggt ett förtroende hos allmänheten att vi kan göra viktiga insatser för människor i extra utsatta situationer. Det förtroendet är vi både tacksamma för och oerhört måna om att vårda. Därför gör vi också insatser i samarbete med partners i våra olika internationella nätverk. Det handlar om organisationer som delar vår värdegrund och vår syn på hur insatser bäst ska genomföras. Där vi har upparbetade kanaler kan vi agera snabbt och med kvalitet vid en katastrof Kriget i Syrien är ett sådant exempel. Under året som gått har rapporterna varit många och plågsamma om hur människor drabbats av krig och konflikter och hur stora grupper idag lever i flykt. Genom nära partners har Erikshjälpen kunnat förmedla stöd och hjälp till utsatta familjer och det är ett arbete som fortsätter. Men är då beredskapen för katastrofinsatser tillräcklig i Erikshjälpen som organisation? Vi har inte vår identitet i att vara en renodlad katastroforganisation. Istället vill vi ha det långsiktiga perspektivet av utveckling och förebyggande av katastrofer. Detta i kombination med en tydlig beredskap att sätta in extra resurser när människor drabbas på olika sätt. Här är det vår styrka att vi står stadigt på båda benen. l 22

23 Länder som fått del av katastrofoch återuppbyggnadsinsatser under 2012 är Mali, Burkina Faso, Kenya, Sri Lanka och Rumänien. Insatserna var på 1,9 miljoner kr. Här är ett exempel: Katastrofinsats i Östafrika I västafrikanska Mali och Burkina Faso utbröt under 2011 en torka med stor hungersnöd till följd. Här satte Erikshjälpen in insatser i form av subventionering och utdelning av såväl mat som frön och gödsel. Det var centralt både att hjälpa familjer med mat för dagen men också göra det möjligt för dem att säkerställa nästa skörd. Har man inte mat så man kan äta sig mätt, då är det inte möjligt att göra investeringar för framtida skördar, säger Sara Bergqvist och fortsätter; Jag besökte Mali i början av 2012 då katastrofen var ett faktum. Det var fantastiskt att komma tillbaka under hösten och se hur fälten dignade av säd tack vare den hjälp befolkningen fått med fröer och gödsel. Vi har fått mycket positiv respons från den här insatsen och jag tror att en viktig orsak är att vi redan var etablerade med utvecklingsprojekt och därför kunde göra insatsen med ett långsiktigt perspektiv. Innan matutdelningen var det mycket svårt, jag hade inte tillräckligt med mat att ge mina barn. Gåvan från Erikshjälpen hjälpte oss att klara oss genom krisen. Nu är skörden äntligen här, säger Salimata i Mali som fick 50 kg majs. (Namnet är fingerat.) Foto: Sara Bergqvist Cirka barn (och deras familjer) fick mat tack vare katastrofinsatsen och barn fick behandling för undernäring familjer har fått utbildning och/eller finansiell hjälp för att säkra nästa års skörd. 23

24 Barn i Sverige foto: Josefine Antonsson Nu finns både klätterställning och lekhörna som syskonen till de för tidigt födda barnen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping kan vara i. Erikshjälpen har sponsrat med alla leksaker och möbler. För utsatta barn i Sverige Åsa Lancaster, programkoordinator Sverige, vad kännetecknade Erikshjälpens arbete för barn i Sverige under år 2012? Erikshjälpens arbete i Sverige har vuxit under året. Satsningen innebär inte bara en större ekonomisk insats, utan även att vi satsar tid och resurser på att utveckla programmen. Genom en förstärkning i personalstyrkan finns nu ett Sverigeteam inom programavdelningen som ska arbeta med att profilera och utveckla arbetet. I dialog med våra samarbetspartners och andra aktörer arbetar vi med att identifiera behov bland utsatta barn i Sverige. Vad har ni uträttat? Tillsammans med Hela Människan har vi fortsatt vårt arbete inom projektet Glömda barnen. Här handlar det om att ge stöd till barn som lever med föräldrar i missbruk eller psykisk ohälsa. Ledare utbildas så att de ska få mer kunskap om dessa barns situation och på det sättet nå ut till fler barn. Erikshjälpen har också tillsammans med Ersta Diakoni utformat nya insatser för barn och familjer på Lilla Erstagården, Nordens enda barnhospice. Sjuka barn är Åsa Lancaster Vi vill göra skillnad för utsatta barn och också se dem mer delaktiga i arbetet ju en målgrupp som Erikshjälpen arbetat med från start och vi vill gärna fortsätta att bidra med insatser som ger uppmuntran både till barnen och till deras familjer. Lilla Erstagården lyfte upp sitt behov av en kock. Många barn är så sjuka att föräldrarna inte vågar lämna dem, inte ens för att åka och handla. Därför satsar Erikshjälpen på en kock som, utöver att laga mat till familjerna, också kan baka och laga mat tillsammans med barnen. Samarbetet med Räddningsmissionen för barn vars föräldrar är frihetsberövade fortsätter också. Så även arbetet för nyanlända flyktingbarn tillsammans med Individuell Människohjälp. Vi fortsätter nu arbetet med att ta fram strategi och riktlinjer för Sverigeprogrammen. Vi vill göra skillnad för utsatta barn och också se dem mer delaktiga i arbetet. Debatten om barnfattigdom fortsätter. Hur resonerar Erikshjälpen i den här frågan? Vi tycker att det är positivt att det pågår en diskussion om utsatta barn i Sverige. Även om Erikshjälpen valt att inte använda sig av just begreppet barnfattigdom, betyder det inte att det inte finns barn i Sverige som lever i både ekonomisk och social utsatthet. Denna utsatthet kan ta sig många uttryck. Det kan handla om barn och familjer som drabbas av sjukdom. Många barn i Sverige lever med föräldrar som lider av missbruk eller psykisk ohälsa. En del barn har föräldrar som befinner sig på anstalt. Och barn som kommit till Sverige som flyktingar har ofta traumatiska upplevelser i bagaget och möter många gånger svårigheter i det nya landet. 24

25 1 Dessa problem leder ofta också till en ansträngd ekonomisk situation. Och även om man inte kan jämföra med den fattigdom som finns på många andra håll i världen så är det viktigt att se att vi människor ofta jämför oss med de som finns runtomkring. Så oavsett vad man väljer att kalla det är det viktigt att barnens situation blir belyst och att barnen själva kommer till tals. Vad vill ni göra för barn i Sverige? Erikshjälpen är en barnrättsorganisation som, parallellt med det internationella arbetet, vill vara en stark röst för barn i Sverige. Genom direkta insatser vill vi bidra till att förbättra levnadsvillkoren för barn som lever i utsatta situationer. Erikshjälpen vill också utveckla den del av verksamheten som handlar om opinion och påverkan. Vårt arbete utgår från en tro på barnet och vi vill därför stärka barns delaktighet i våra projekt. Vilka reaktioner får ni på det ökade engagemanget för barn i Sverige? Vi har fått mycket positiv respons, både från givare och från samarbetspartners. Barns situation i Sverige väcker engagemang. Kanske för att frågorna kommer lite närmare. Vi märker att det stärker förtroendet för Erikshjälpen att vi arbetar med barns rättigheter både utomlands och här i Sverige. l Jonatan Wolrath, kock. Förhoppningen är att barnen ska kunna komma in och vara med i köket en stund, säger Erikshjälpens kock Jonatan Wolrath som anställts på Nordens första barnhospice Lilla Erstagården i Stockholm. Han bistår familjer som får hjälp att laga till goda, nyttiga måltider under en period då deras fokus är att stötta sitt svårt sjuka barn och maten kommer längre ned på prioriteringslistan. Brev från son till mor. Jag längtar efter dig. Verksamheten Solrosen stöder barn och ungdomar som har en förälder eller någon annan familjemedlem i fängelse och vill stärka barnens självkänsla. Arbetet stöds av Erikshjälpen och drivs av Göteborgs Räddningsmission. Under 2012 har 31 barn och 40 vuxna fått enskilda stödsamtal genom Solrosen. Dessutom har två olika grupper för barn, 4-11 år, träffats regelbundet. Solrosen har haft kontakt med 80 familjer och ca 100 barn har deltagit i aktiviteterna. gustav Gustav, 14 år, Linköping Erikshjälpen har gett stöd till läger för blödarsjuka barn. Alla på lägret har blödarsjuka. Det är skönt för då blir det inte en massa frågor. Jag behöver ta sprutor varannan dag och på mitt första läger lärde jag mig att ta sprutor själv, säger Gustav. Erikshjälpen stöder sedan flera år tillbaka läger för blödarsjuka barn i Sverige. Erikshjälpen har under 2012 gett stöd till läger, sommar- och fritidsaktiviteter för ca 1500 barn och familjemedlemmar. Rafiki sprider budskapet om att Alla barn är lika mycket värda Världen är full av nya kompisar! Foto: Matilda Sköld Världen är full med nya kompisar! Världen är full med nya kompisar! Andreas Hallman, informatör. Rafiki är ett utbildningsprogram som Erikshjälpen sedan 2004 bedriver tillsammans med Individuell Människohjälp. Rafiki fungerar som ett verktyg att lyfta in globala frågor och värderingsfrågor i skolundervisningen. År 2012 blev ett intensivt och inspirerande år för arbetet med Rafiki. De två informatörer som är knutna till arbetet har mött inte mindre än fyra tusen skolbarn i västra och södra Sverige. Under besöken har informatörerna visat bilder och delat berättelser om barns vardag i olika delar av världen. Stort utrymme har också getts till skolbarnen att ställa frågor. Världen är full med nya kompisar! Vi har under året också ökat vår tillgänglighet. Webben har byggts ut och där finns nu massor av material för både barn och pedagoger, berättar Jessica Albertson och fortsätter; Rafikis budskap är ju att barn är lika och har samma behov oavsett var man bor i världen. Även om barn har olika förutsättningar och även om omständigheterna ser olika ut, är alla barn alltid lika mycket värda och alla har samma rättigheter. Målet med Rafiki är att öka kunskapen bland barn i Sverige om globala utvecklingsfrågor men också belysa barnens egna möjligheter att påverka utvecklingen i omvärlden. Att de från Indien ändå är ganska lika oss i Sverige. Världen är full med nya kompisar! Världen är full med nya kompisar! Att människor faktiskt är lika oss. De går oftast i skolan och har stora städer och använder vanliga kläder. (Svar från barn i svenska skolor vad de lärt sig under besöket av Rafiki) Killy Det visste du inte om giraffen Barnkonventionen: Barns rätt att vara så friska som möjligt Nr Apelsin en vitaminbomb Världe Världen är full me 25

26 Insamling och kommunikation Kontakten med givarna är viktig Erikshjälpens givare fortsätter att överraska med spännande initiativ och engagemang. Det är roligt att se och det känns också bra att vi även under det gångna året lyckats hålla nere våra omkostnader samtidigt som intäkterna till det viktiga utvecklingsarbetet ökat, säger Louise Nordlund- Isaksson, chef för insamling och kommunikation på Erikshjälpen. Sätten på vilka man kan stödja Erikshjälpen arbete är många och blir allt fler i takt med att de personliga initiativen ökar. Under sommarens kampanj Din tid kan förändra världen fick organisationens gåvogivare möjlighet att på många olika sätt stödja arbetet. Medan några åkte som volontärer till Rumänien testade andra på att ge av sin tid i någon av de second hand-butiker som är knutna till Erikshjälpens verksamhet. Därtill valde många att bli månadsgivare och några att söka till praktikantprogrammet. Det finns ett fantastiskt engagemang ute i landet och det är roligt att så många vill vara med och bidra till arbetet för barnen. Direktkontakten med givarna inspirerar oss och här på kontoret i Holsbybrunn står dörren alltid öppen, både för enskilda och för grupper som vill komma och hälsa på, säger Louise Nordlund-Isaksson och fortsätter; Alla har kanske inte chansen att ta sig till de småländska skogarna men kontakten med givarna är viktig även om den sker via telefon, mejl eller brev. År 2012 innebar nytt rekord för Erikshjälpen Second Hand-butikers insamling för kampanjen Världens Barn. Över femtio butiker skänkte sina dagskassor och tack vare stor uppslutning från både frivilliga och kunder landade bidraget till Världens Barn på rekordsumman 2 miljoner kronor. Under året som gått har Erikshjälpen också noterat en ökning i antalet personer som valt att ge gåvor via organisationens gåvobutik på hemsidan. Ett enkelt och roligt sätt att ge. Här är det bland annat högtidsgåvor som ökat. När det gäller kommunikationsåret 2012 har Erikshjälpens tidning i sina teman lyft fram såväl det utsatta barnet, mammors och pappors roll i utsatta miljöer och också barns rätt till delaktighet. Både internt och externt har kommunikationen fokuserat alltmer på barnen och att göra deras röster hörda. l Foto: Jonas Bilberg Erikshjälpen har tagit emot drygt 26 miljoner kronor från PostkodLotteriet sedan 2009, varav 8 miljoner kronor i februari Erikshjälpen fick även 6 miljoner kronor tillsammans med FUB till projekt för barn med funktionshinder. Trender och tendenser Insamling i förnyelse Jag ser att det persoliga ansvars- och ställningstagandet ökar. Det har resulterat i flera egna initiativ och insamlingar genom olika arrangemang ordnade av Erikshjälpens gåvogivare under året. Det säger insamlingsansvarige Niklas Carlemar, som är mycket positiv till de nya yttringar av delaktighet som kunnat identifieras under Vi ser en mycket positiv trend där närhet, öppenhet och ärlighet är viktigt, fortsätter Niklas Carlemar som menar att det personliga engagemanget från olika givargrupper också skapar en större efterfrågan på information från insatserna. I takt med detta ökar också förväntningarna på oss som organisation att anpassa vår information till respektive givargrupp. Genom den digitala tekniken tänker jag också att vi kommer allt närmare våra projekt. Vi får i takt med utvecklingen allt större möjligheter att visualisera både behov och stödinsatser för våra givare. Det tror jag absolut kan skapa en ökad känsla av delaktighet. Det är en spännande utveckling vi står i. l 26