Samordning av insatser SOSFS 2008:20

Transkript

1 Samordning av insatser SOSFS 2008:20

2 Bakgrund Lisa har just fyllt sju år, har en CP-skada, kan inte gå, är stel i höger kroppshalva och är rullstolsburen. Hon har synnedsättning på båda ögonen (mest på det högra ögat) och har vissa talsvårigheter. Efter en utredning som avslutats i dagarna har hon även fått diagnosen lätt utvecklingsstörning.

3 Bakgrund Lisas föräldrar är skilda, hon bor hos sin mamma och är hos pappa varannan helg Lisa går på förskolan i samma område som hon bor. Hon är integrerad i ordinarie verksamhet och har stöd av assistent. Logoped, synpedagog och sjukgymnast kommer till förskolan kontinuerligt för att arbeta med Lisa och för att informera och ge handledning till personalen.

4 Förändringar när Lisa börjar skolan hösten 2011 Särskolan ligger 6 km från hemmet. Lisa kommer att åka skoltaxi mellan skolan och hemmet. Även när hon vistas på korttidsboendet eller är hos pappa över helgen är det taxi som gäller. Hon kommer att vistas i nya lokaler, får nya kamrater och ny personal. Hon ska äta i en stor matsal tillsammans med många elever från de olika klasserna i särskolan. Det blir en del förflyttningar mellan olika lokaler och hus på skolans område.

5 Frågor inför skolstarten: Lisas mamma tar kontakt med LSS-handläggaren i kommunen. De har träffats tidigare när Lisas mamma ansökte om avlastning enligt Lagen om särskilt stöd. Hon berättar om sina frågor inför skolstarten. De diskuterar frågorna och handläggaren erbjuder sig att kalla till ett samordningsmöte.

6 Vilka ska vara med på samordningsmötet? LSS handläggaren (sammankallande) Föräldrarna Sjukgymnast Habiliteringsverksamheten Synpedagog Habiliteringsverksamheten Logoped Habiliteringsverksamheten Rektor och klasslärare Kontaktpersonal på korttidshemmet Efter det att mötet planerats skickas kallelsen ut till alla berörda 4 veckor före samordningsmötet och ska bekräftas av samtliga.

7 Kartläggning enligt ICF Inför samordningsmötet görs en kartläggning enligt ICF som tankemodell av de situationer som Lisa kommer att ställas inför när hon börjar skolan. De olika professionerna gör varsin kartläggning som sedan sammanställs till en helhetsbild. Det blir tydligt vilka insatser Lisa behöver för att hennes skolstart ska bli bra när alla berörda parter gjort en sammanställning av sina kartläggningar.

8 Sammanställnig av kartläggningar Fungerar Funktionshinder

9 Analys På samordningsmötet görs en analys och en planering för framtiden utifrån kartläggningarna. Planeringen ligger som grund för målen i planen för samordning som upprättas vid mötet. De handlingsplaner som finns sedan tidigare ska finnas med på samordningsmötet eftersom det kan finnas mål i dem som påverkar den nya gemensamma planen.

10 Underlag för samordningsplanen.

11 Plan för samordning Planen för samordning ska ha specifika mål. Ett mål ska vara SMART, Specifikt, meningsfullt, accepterat, realistiskt och tidsatt. Delmål/slutmål ska utvärderas och säkerställas så målet för samordningen uppnås. Dokumentation sker utifrån lagstiftning i respektive verksamhet.

12 Viktigt med samverkan Det är viktigt att samordning sker när barn i habiliteringen börjar skolan. En ny fas börjar för Lisa. Samverkan kan avlasta Lisas mamma och förhindra att någon av frågorna blir obesvarade.

13 Slutsats I det här fallet kan inte en enskild aktör lösa eller svara på frågorna. Alla som är inbjudna till samordningen är viktiga och har samma värde/status för att Lisas skolstart ska bli bra. Cheferna har en nyckelroll genom att vara tydliga med att samverkan är viktig för Lisa.

14 Resultat av samordningen för Lisa. I dagens läge kan vi inte svara på hur det gick för Lisa. Samordningsmötet har inte varit ännu och skolstarten är i augusti Förhoppningsvis kommer det att fungera bra för henne och chanserna är stora eftersom alla samverkar och ser till att lösa sin bit i pusslet.