Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(4) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Anskaffning av spårfordon och borgen för finansiering OFB HJ RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta 1. 1,25 tåg köps av Östgötatrafiken för 8,75 miljoner SEK 2. De 1,25 tågen vidareförsäljs till AB Transitio för 8,75 miljoner SEK 3. Hyresavtal tecknas för tågen med AB Transitio 4. Hyresavtal tecknas för tågen med Tåg i Bergslagen AB 5. Landstinget Dalarna föreslås teckna borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) med borgenstak om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Ärendet bifogas 4. Betänkande service i glesbygd (SOU 2015:35). OFB HHE RD 2015/79 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Besvara remissen enligt yttrandeförslaget. Ärende bifogas.

2 2(3) 5. Ledning och styrning av kollektivtrafiken i Dalarna OFB GC RD 2015/90 Ärendet kompletteras senare 6. Direktiv till AU som politisk ledningsgrupp för regionfrågan OFB GC RD 2015/59 Ärendet kompletteras senare då vi avvaktar regeringens direktiv till sina samordningspersoner. 7. Åtgärdsvalsstudier 2016 OFB KS RD 2015/61 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa förslag till Åtgärdsvalsstudier 2016 i länsplan Ärende bifogas 8. Tillsättning regiondirektör OFB LN RD 2015/84 Ärendet dukas vid sammanträdet. 9. Projektansökning OFB EB RD U 2015/35 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar bevilja Länsstyrelsen i Dalarna ett projektstöd på kronor till projektet Processtöd jämställdhet. Beslutet gäller under förutsättning att genomförande och övrig finansiering sker enligt ansökan. Ärende bifogas 10. Smart Specialisering - starka företag i Norra Mellansverige OFB MJ RD U 2015/89 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att 1. Region Dalarna ansöker om finansiering från ERUF Norra Mellansverige för projektet Smart Specialisering starka företag i Norr Mellansverige 2. bevilja att Region Dalarna är projektägare. Ärende bifogas

3 3(3) 11. Sammanträdesschema direktionen 2016 OFB CL RD 2015/88 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Sammanträdesschemat för direktionen 2016 antas. Ärende bifogas 12. Val av två ersättare i Stiftelsen Dalahems styrelse. CL RD 2014/194 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: XX samt XX väljs till ersättare i Stiftelsen Dalahem Namn dukas på sammanträdet. Ärende bifogas. Överläggningsärenden 13. Information om styrelse och revisorer AB Dalatrafik OFB LN RD 2014/194 Förslag till beslut: Informationen om förslaget till nominering av ledamöter, ersättare och revisorer läggs till handlingarna Ärende bifogas. 14. Rapport från Hubei-besök i Dalarna i maj 2015 OFB ÅÄ/JQ RD 2012/142 och 143 Förslag till beslut: Rapporten läggs till handlingarna. Ärende bifogas till direktionens utskick 15. Övriga ärenden

4 Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Handläggare Håkan Jansson Datum Diarienummer RD 2015/18 Anskaffning av spårfordon och borgen för finansiering Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta att köpa 1,25 tåg av Östgötatrafiken för 8,75 miljoner SEK de 1,25 tågen vidareförsäljs till AB Transitio för 8,75 miljoner SEK teckna hyresavtal för tågen med AB Transitio teckna uthyresavtal för tågen med Tåg i Bergslagen AB föreslå landstinget Dalarna att teckna borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) med borgenstak om 8,75 miljoner SEK avseende tåg, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Ärendet Tåg i Bergslagen AB bildades år 2000 och ägs av Region Dalarna, och Region Gävleborg, Västmanlands landsting och Region Örebro med 25 procent vardera. Bolaget har som uppdrag att upphandla och bedriva regional tågtrafik för invånarna i de fyra länen. Under 2014 genomförde bolaget tillsammans med sin nuvarande entreprenör Tågkompaniet AB tre miljoner resor vilket är en tredubbling sedan trafikstarten Bolagets mål är fyra miljoner resor till Tåg i Bergslagen AB (TiB) har under en period hyrt tre tåg av Skånetrafiken i syfte att upprätthålla den trafik som kollektivtrafikmyndigheterna i de fyra ägarlänen Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro beställt. Hyresperioden för de tre tågen löper ut i december i år och kan inte förlängas. Därmed uppstår en fordonsbrist från och med 14 december. Östgötatrafiken är berett att sälja fem tågset av typen X-14 för köpeskillingen 35 miljoner SEK. Meningen var att AB Transitio (länens gemensamma vagnbolag) skulle köpa tågen. Av olika skäl så vill Östgötatrafiken hellre sälja direkt till nyttjare av tågen. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se pg org nr

5 2(2) Ledningen för TiB har undersökt vägar för att lösa situationen och har i dialog med företrädare för kollektivtrafikmyndigheterna, styrelsen för TiB samt ekonomistaberna i berörda landsting funnit att det bästa alternativet är att de fyra kollektivtrafikmyndigheterna köper varsina lika stora andelar av de fem tågen, d.v.s. 1,25 tåg, av Östgötatrafiken. Frågan kring ägande och förvaltning av tåg har tidigare utretts av landstingen och bedömningen är att den bästa lösningen för landsting/region är att AB Transitio köper och äger fordonen. I det här fallet är det dock säljarens, Östgötatrafikens, önskemål att landstingen och Region Dalarna köper tågen och står som avtalspart mot Östgötatrafiken. Detta innebär att landstingen och Region Dalarna efter förvärvet kommer att vidareförsälja tågen till AB Transitio för samma belopp och därefter hyra tillbaka tågen från bolaget. Fördelar med att Transitio övertar ägandet och sedan hyr ut tågen är minskad administration och ökad flexibilitet om det exempelvis skulle bli aktuellt med en försäljning eller uthyrning i framtiden. Bedömningen är att de totala fördelarna med att anskaffa tågen via Transitio kompenserar för att finansieringen via Transitio blir dyrare jämfört med om landstinget skulle låna pengar på egen hand. Årshyran beräknas f.n. till ca.2,1 miljoner SEK per tåg (2,6 miljoner SEK för 1,25 tåg), totalt 10,5 miljoner SEK per år. Hyrestiden sträcker sig till 10 år. Årshyran för de tre tågen från Skånetrafiken som hittills förhyrts är ca.13 miljoner. Förslaget Förslaget är sammanfattningsvis att Tåg i Bergslagens ägare a)köper fordonen, vilket för Region Dalarnas del motsvarar 1,25 fordon, inklusive högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. b)tågen säljs sedan vidare till AB Transitio, som c)hyr ut dem till ägarna, som d)i sin tur hyr ut dem till Tåg i Bergslagen. För att AB Transitio ska kunna anskaffa fordonen och upphandla finansiering krävs e)en proprieborgen från landstinget för köpeskillingen 8,75 miljoner SEK samt bindande uppdragsavtal. Anledningen till att TiB inte själva kan köpa tågen är en formulering i det ägardirektiv som reviderades 2013 om att bolaget måste använda sig av AB Transitio för materielanskaffning och finansiering. Vid Tåg i Bergslagens bolagsstämma föreslogs att det ägardirektivet skulle strykas för att helt enkelt få en tydligare, snabbare och rakare hantering av tågköpet. Förslaget röstades ner av övriga tre ägare.

6 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Helena Hanno Enochsson Datum AU Diarienummer RD 2015/79 Yttrande gällande SOU 2015:35, betänkande av utredningen Service i glesbygd, Dnr: RD 2015/79. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta Besvara remissen enligt förslaget. Sammanfattning av ärendet Region Dalarna har fått möjlighet att lämna yttrande gällande betänkandet Service i glesbygd (SOU 2015:35). Betänkandet är ett resultat av den utredning som är gjort på uppdrag av Näringsdepartementet som gick ut på att analysera förutsättningarna för att stödja tillgången till en grundläggande nivå av kommersiell service och viss offentlig service i glesbygdsområden. Den utredning som är gjord är omfattande och ger en intressant och tankeväckande beskrivning av service på landsbygden. I bestänkandet presenteras några stödformer för att trygga tillgängligheten till kommersiell service i glesbygd: stöd till försäljningsställen för dagligvaror och stöd till kommuner som utvecklar lokala servicelösningar samt några förslag för upprätthållande av annan grundläggande kommersiell service. Beslutsunderlag Remissvaret bifogas. Ärendet Betänkandet Service i glesbygd är ett resultat av en utredning som är gjord för att undersöka förutsättningarna för stöd till kommersiell service och viss offentlig service i glesbygdsområden i landet, som är särskilt sårbara och utsatta. De förslag som betänkandet föreslår är: - Två former av stöd till försäljningsställen för dagligvaror. Förutsättningen att kunna få ta del av stöden är att försäljningsställena ligger i särskilt sårbara och utsatta glesbygdsområden och att kommunen planerat varuförsörjningen, så att behovet av stöd kan bedömas. Stödet föreslås handläggas av Länsstyrelse, Landsting (inkl. Gotlands kommun) eller samverkansorgan där det är aktuellt. - Stöd till glesbygdskommuners arbete med att främja samordnade servicelösningar. Tillväxtverket ska medverka till att det inom ramen

7 2(2) för Landsbygdsprogrammet genomförs insatser till stöd för glesbygdskommuner som vill utveckla lokala servicelösningar. - Utöver de ekonomiska stöden så förs det ett resonemang om upprätthållandet av annan grundläggande kommersiell service (i första hand Apoteket, PostNord, Svenska Spel och Systembolaget, som alla har ombudsverksamhet i glesbygden). I betänkandet föreslås att centralt samordningsforum (som sammankallas av Tillväxtverket) bör ta upp frågan om de statliga bolagens samordningsmöjligheter, för att upprätthålla nuvarande ombudsnät och få till stånd ytterligare ombudsetableringar. Det föreslås dessutom att en fortsatt ägaranvisning ska ges till Apoteket AB att behålla befintliga apoteksombud i så stor utsträckning som möjligt, samt att utvecklingsprojekt bör initieras för att trygga tillgången till postservice i den glesaste glesbygden. Som en grund för förslagen förs ett resonemang om förutsättningarna på landsbygden och de utmaningar som ställs på servicen. Bredbansfrågan lyfts upp som en grundförutsättning för både kommersiell och offentlig service. I betänkandet lyfts kommunerna som en viktig aktör, vilket är rimligt, men ökade krav på exempelvis varuförsörjningsplaner skapar svårigheter i de mindre kommunerna. Det måste också skapas förutsättningar för kommunerna att kunna hantera de ökade kraven. Förslagen som lyfts i betänkandet är rimliga utifrån hur uppdraget är formulerat. Utifrån ett tillväxtperspektiv hade det dock varit mer intressant med ett tydligare utvecklingsinriktat resonemang om stödet av servicen på landsbygden. Helena Hanno Enochsson "[Namn - kontrasign]" "[Titel - kontrasign]" Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar Länsstyrelsen Dalarna

8 Handläggare Helena Hanno Enochsson YTTRANDE Datum Diarienummer: RD 2015/79 Sida 1(3) Ert Diarienummer N2015/2989/HL Yttrande över SOU 2015:35, betänkande av utredningen Service i glesbygd. Region Dalarna har fått möjlighet att lämna yttrande om slutbetänkandet av utredningen Service i glesbygd. I remissen vill regeringen ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Region Dalarnas synpunkter Utredningen är omfattande och välgjord. Den behandlar flera av de aspekter som påverkar servicen på landsbygden och de svårigheter som handlare av exempelvis dagligvaror står inför. Ansatsen att analysera förutsättningarna för att stödja tillgången på service, samt titta närmare på hur stöd skulle kunna bidra positivt är god Förslagen i utredningen kan vara en bra grund för att säkra en basservice, men vi hade gärna sett fler förslag på hur servicegraden hade kunna förbättrats i glesbygden. Synpunkter på överväganden och förslag Vi har valt att kommenterar delar av utredningens överväganden och förslag Allmänna överväganden Att det finns en grund för de förslag som lyfts fram råder det ingen tvekan om. Det är viktigt att människor och företag kan ha tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service och den grundläggande nivån som lyfts i utredningen kan ses som rimlig. Region Dalarna anser också att det är positivt att hela landet ses som en resurs för tillväxten och inte enbart de stadsnära miljöerna En ny förordning om stöd till försäljningsställen för dagligvaror i särskilt sårbara och utsatta områden. Förslaget att ha ett driftsstöd till handlare i sårbara områden är positivt. Många handlare på små orter har svårt att få lönsamhet i sin verksamhet. Ett driftsstöd kan ge handlarna en trygghet och skapa möjlighet för dem att kunna utveckla sin verksamhet. Det är dock viktigt att det är tydligt vilka handlare som har möjlighet att söka och att sökprocessen är både enkel och snabb, vilket också lyfts fram i betänkandet. En förutsättning för att stödet ska bidra positivt till utvecklingen, är att stödet är både hållbart och långsiktigt. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

9 2(3) Grunden för att kunna få ta del av stödet är att den berörda kommunen har planerat försörjningen av dagligvaror så att behovet av stöd kan bedömas. Vi anser att det är bra att kommunerna involveras i besluten om stöd. Det är kommunerna som har den bästa kunskapen om de lokala förhållandena. Men det är viktigt att ha i åtanke att de kommuner som är aktuella ofta är små och att det är kommuner som redan idag har en ansträngd situation, vilket utredningen också tar upp. Det måste skapas förutsättningar för kommunerna att kunna hantera de ökade kraven, inte minst ekonomiskt. Vi hade gärna sett ett mer utvecklat förslag om stöd till kommunerna Stöd till glesbygdskommuners arbete med att främja samordnande servicelösningar Region Dalarna ställer sig positiv till förslaget att stödja samordnade servicelösningar. Stöd till lokala och regionala processer och erfarenhetsutbyte är en bra väg. Det är viktigt med delaktighet där myndigheter, kommuner och inte minst lokalbefolkningen och handlare, alla måste bidra för att det ska bli hållbart. Att stimulera en samordning av servicelösningar kan vara ett sätt att trygga servicen på landsbygden. Perspektivet bör dock vara att det är tjänsten i sig som är det viktiga inte vem eller vilka som utför den. Det är viktigt att slå fast att det är de lokala förutsättningarna som är utgångspunkten. Det ställer krav, inte bara på den lokala nivån, utan även på kommunerna och statliga myndigheter. Det är återigen viktigt att det stöd som går att söka är lätthanterligt. Ansökningsprocessen får inte bli för betungande för den som söker och beslutsprocessen inte alltför långdragen. Allmänna synpunkter. En bra service är en viktig grundbult i samhället och har stor betydelse för de människor som väljer att bosätta sig eller besöka Dalarna. Kraven på service och utformningen av service kan se olika ut. Ett perspektiv som utredningen snuddar vid, är servicens betydelse för besöksnäringen. I många av Dalarnas mindre kommuner spelar besöksnäringen en stor roll, inte minst i de orter som i utredningen beskrivs som sårbara och utsatta. Det förs också ett resonemang om det mobila samhället. Det är viktigt att visa på att det mobila (moderna) samhället finns även på landsbygden. Även förändringar i boendeformer med en ökning av deltidsboende är intressant. Sammantaget ger detta en signal om hur vår landsbygd till viss del kommer att se ut i framtiden. Frågan är hur vi anpassar tillgången till service utifrån de framtida behoven. I utredningen lyfts några exempel på driftiga entreprenörer och ideella insatser, samt e-handelns betydelse (kapitel 4.2 och 4.4). Det är positivt att läsa om goda exempel och de exempel som lyfts i utredningen visar på att ideella krafter, initiativkraft och innovativa lösningar är ett måste i framtiden. De direktiv som var uppsatta för uppdraget, begränsar självklart vad som kan tas upp i själva utredningen. Men faktorer som ideellt arbete, initiativkraft och innovativa lösningar är frågor som definitivt är värda att belysa i framtida utredningar, då de är viktiga förutsättningar som kommer att påverka/avgöra tillgången till service i våra glesare bebyggda områden.

10 3(3) Den statliga service som utredarna väljer att beskriva, spelar en stor roll för servicen, inte minst den kommersiella servicen. Region Dalarna vill framhålla att det finns fler delar inom den offentliga och statliga servicen som är viktiga för landsbygden och där vi inte minst på kommunal och regional nivå men även staten har ett serviceansvar för de som väljer att bo utanför tätorterna. Tillgång till bredband och god mobiltäckning är väldigt viktigt för hela befolkningen, inte minst för de som bor i glesbygd och på landsbygden. Det är också något som lyfts i utredningen. En trygg och säker uppkoppling är en grundförutsättning för handlarna att kunna ta betalt och en möjlighet att kunna utveckla smarta servicelösningar i en framtid. Rätt använt kan det förbättra tillgången till service för många. Tillgången till en stabil uppkoppling och bredbandsutbyggnaden är några av de viktigaste infrastrukturfrågorna i landet, inte minst på landsbygden. Det finns resurser avsatta för bredbandsutbyggnad, vilket är bra, men det är viktigt att reglerna för stödinsatserna är generösa. Mindre tätorter på landsbygden kan inte förlita sig på kommersiella aktörer för att få till stånd en bredbandsutbyggnad. Sammantaget ställer sig Region Dalarna positiv till de förslag som presenterats i utredningen. De skapar en bra grund för att bibehålla en basservice och ger också en viss lättnad för handlare som befinner sig områden där avstånden är långa och befolkningen inte så stor. Region Dalarna hade dock gärna sett fler förslag på hur servicegraden skulle kunna förbättras ytterligare. Att stöden är lätta att söka, för både handlare och aktörer som vill utveckla servicelösningar, ser vi som viktigt. Liksom att de kommuner som berörs av förslagen, får stöd för sitt arbete så att de kan hantera de ökade kraven på planering, strategier och prioriteringar. Landsbygden är en resurs för hela landets utveckling och tillväxt. På landsbygden finns det entreprenörs- och utvecklingskraft men också attraktiva livsmiljöer som har allt större betydelse för regioner som arbetar för tillväxt. Helena Hanno Enochsson

11 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Kent Söderlund Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2014/61 Länsplan Åtgärdsvalsstudier 2016 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslå Direktionen besluta Fastställa förslag till Åtgärdsvalsstudier 2016 i länsplan Sammanfattning av ärendet Trafikverket har det ekonomiska ansvaret för att genomföra länsplanens prioriteringar. Inom länsplanens steg 2 och 3 åtgärder finns medel i form av potter (ej namngivna objekt) avsatt för Gång- och cykelvägar och Övriga trafiksäkerhetsåtgärder. Processen kring genomförande av åtgärder startas genom en Åtgärdsvalsstudie som ska resultera i vilken åtgärd som slutligen väljs för att gå vidare med i en Planläggningsprocess. Omfattningen av en åtgärdsvalsstudie kan variera beroende på behoven och trafikproblemens komplexitet. Utifrån gemensamma möten med kommunerna och Trafikverket om prioriteringar av åtgärder inom ovan nämnda potter, föreslås enligt bifogade PM vilka åtgärder som prioriteras för Åtgärdsvalsstudier Eventuell kompletteringar och justeringar kan komma att tas upp för beslut under hösten Härutöver genomförs parallellt åtgärdsvalsstudier för länsplanens namngivna objekt samt att några åtgärdsvalsstudier inom länsplanens nämnda potter är integrerade i Trafikverkets åtgärdsvalsstudier kopplade till nationell plan. Beslutsunderlag Se bifogat PM Förslag till prioritering av Åtgärdsvalsstudier 2016 Kent Söderlund Bilagor Bilaga 1 PM Förslag till prioritering av Åtgärdsvalsstudier Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

12 PM Sida 1(2) Handläggare Kent Söderlund Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2014/61 Länsplan Förslag till prioritering av Åtgärdsvalsstudier 2016 Avesta Lv 721 GC-väg Allévägen, Horndal (Förenklad åtgärdsvalsstudie). Rv 68 GC-väg Trafikplats Nordanö (Rv 70)-Jularbo. Falun Lv 850 GC-väg Sveden-Backabro. Lv 850 Genom Svärdsjö. Gagnef Lv 583 Trafiksäkerhet Förskola Bäsna. Malung Rv 66/Albacksgatan Trafiksäkerhet. Lv 311 Horrmundsvalla, Trafiksäkerhet Rv 66 Sälen; GC-väg Lindvallen-Tandådalen. Rättvik Lv 960 GC-väg Backa-Östbjörka. Smedjebacken Lv 671 Söderbärke tätort Järnvägsstation. Cykelväg Smedjebacken-Ludvika. Vansbro Lv 539 Dala-Järna, Idrottsplats-Fd Brandstation. Säter Lv 780 GC-väg Rv 70-Bispberg. Lv 789 Gustafs/Slättgärdet-Naglarby. Älvdalen Rv 70 Gåsvarv. Trafiksäkerhet. Lv 1061 Särna, Rv 70-Östomsjön Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

13 2(2) Kent Söderlund "[Namn - kontrasign]" "[Titel - kontrasign]"

14

15

16

17 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Monika Jönsson Datum Arbetsutskottet Diarienummer RD 2015/89 Smart Specialisering - starka företag i Norra Mellansverige Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att 1) Region Dalarna ansöker om finansiering från ERUF Norra Mellansverige för projektet Smart Specialisering starka företag i Norr Mellansverige 2) bevilja att Region Dalarna är projektägare. Sammanfattning av ärendet Projektet tar utgångpunkt i att Norra Mellansverige är en sk Innovation Follower där företagen enbart i begränsad omfattning bygger sin innovation på forskning och utveckling. Det är angeläget att öka kapaciteten för innovation och omvandling för ökad konkurrenskraft för SMF i Norra Mellansverige. Projektets mål är att implementera ett väl fungerande och tillgängligt innovationssystem i Norra Mellansverige där kluster, forskare och innovationsaktörer stärker SME för innovationsinsatser och internationella samarbeten. Medverkande i projektet är Region Värmland kr, Region Dalarna kr och Region Gävleborg kr. Därutöver medverkar Karlstad universitet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle. Beslutsunderlag Projektbeskrivning biläggs. Ärendet Värmland, Dalarna och Gävleborg har sedan länge upparbetat satsningar där regionala kluster är betydelsefulla för tillväxtfrågor, företagens kompetensbehov och jämställdhet behandlats. Regionförbunden Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg har i mindre grad integrerat detta klusterarbetet i sina ordinarie verksamheter. Det samma gäller universitet och högskolor. Det sätt som EU rekommenderar för att stärka företagens innovations-förmåga finns sammanfattade under begreppet Smart Specialisering. Region Värmland, Region Dalarna och Region Gävleborg finner det angeläget att genom ett Smart Specialiseringsprojekt implementera klusterarbetet som stärker företagen i de ordinarie verksamheterna. Det är också en angelägenhet för lärosätena Karlsats universitet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle samt för de kluster och styrkeområden som finns i Norra Mellansverige. Monika Jönsson Beslutet ska skickas till Lennart Färje, Erik Boo och Monika Jönsson, Helena Dahlin.

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46 Direktionens sammantra desplan 2016 Tj-beredning (TJB) Ordförandeberedning (OFB) Arbetsutskott (AU) Direktion 11/1 13/1 Onsdag /1 Onsdag, /2 Onsdag, /2 17/2 Måndag /3 Onsdag, /3 Torsdag-Fredag, Heldagar (Verksamhetsdiskussioner) 4/4 6/4 Onsdag /4 Onsdag, /5 Onsdag, /5 18/5 Onsdag kl /6 Onsdag, /6 Onsdag, Sommaruppehåll 22/8 24/8 Onsdag /9 Onsdag, /9 Onsdag, /9 28/9 Onsdag /10 Onsdag, /10 Onsdag, (Verksamhetsplan och Budget) 7/11 9/11 Onsdag /11 Onsdag, /12 Onsdag, Beslutad av direktionen xxxxxx/ Carin Lilliehöök

47 Direktionens beslut Till styrelsen för Stiftelsen Dalahem utse Gun Drugge (C), ordförande Hanna Lindgren (S) Eva Lundberg Astrid Lundberg Claes Mankler (S), ersättare Gunilla Franklin (M), ersättare Vakant, ersättare Val direktionen Vakant, ersättare Val direktionen

48 Till AB Dalatrafiks styrelse nomineras följande ledamöter, ersättare och förtroendevalda revisorer Ledamöter Inga-Britt Kronnäs S, (ordf) Leif Nilsson, S, Agneta Andreasson-Bäck, Jan Bohman,S, Ersättare Birgitta Örjas, S Sören Aspgren, S Ingrid Berg, S Bengt-Åke Rehn, S Sofia Jarl, C, Anna Hed, C, Mikael Thalin, C Johan Thomasson, M, Mikael Rosén, M Britt-Inger Remning, M Revisorer Lars Ivarsson (S) Carl-Eric Nyström (C)