PROJEKT 3: SERVERHALLAR

Transkript

1 HyLok Nätverket för myndigheters energieffektivisering av lokaler PROJEKT 3: SERVERHALLAR ERFARENHETER AV ENERGIEFFEKTIVISERING HOS MEDLEMMARNA I HYLOK Christina Andersson, HyLok

2 INNEHÅLL Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsning... 3 Återkommande åtgärder... 4 Virtualisering/Konsolidering... 4 Tunna klienter... 5 Bladservrar... 5 Polisen: Virtualisering och optimering av serverhallar... 6 Energimyndigheten: Virtualisering och Bladserverteknik... 8 Kemikalieinspektionen: Virtualisering Naturvårdsverket: Virtualisering SMHI: Upphandling av energieffektivt kylsystem Skatteverket: Upphandling av driftstjänster Ytterligare frågeställningar Kravspecifikationer för upphandling: Vad är på Gång? Sammanfattning och rekommendationer för fortsatt arbete

3 INLEDNING BAKGRUND Regeringen har satt upp långsiktiga mål för energieffektivisering där svenska myndigheter har identifierats som viktiga aktörer. Energimyndigheten har tagit därför initiativ till att ett nätverk med myndigheter skapas för att stödja medverkande myndigheters arbete med energieffektivisering av lokaler. Detta nystartade nätverk kallar sig HyLok. Samhället blir mer och mer datoriserat och tekniken gör att elanvändningen ökar. Ofta samlas datorkapaciteten i serverhallar som behöver kylning. Vissa menar att koldioxidutsläppen från IT industrin är lika stora som från flygindustrin (globalt). IT teknikens energianvändning har fått ett ökat fokus och Grön IT har blivit ett vanligt förekommande begrepp. I HyLok ingår ett antal myndigheter som har egna serverhallar eller hyr datakapacitet. Frågan om vilka erfarenheter som finns inom nätverket har dykt upp. SYFTE Syftet med dokumentationen är att sprida erfarenheter om arbete med energieffektivisering av datahallar. Tanken är att den ska fungera som inspiration och tips på vilka åtgärder som kan vara möjliga att göra i datahallar. Samtidigt som information inhämtas undersöks om det finns någon åtgärd som är intressant att följa och dokumentera i form av en fallstudie. Detta blir i så fall ett uppföljande projekt med en egen projektplan. AVGRÄNSNING Tanken var att fokusera på de effektiviseringsåtgärder som man har gjort på själva servrarna och dess stödsystem, framför allt kylanläggningar. Under arbetets gång har ytterligare frågor uppkommit om vilka krav man kan ställa vid upphandling, vilket har föranlett en översiktlig granskning av vilka kravspecifikationer som finns tillgängliga. Även närliggande åtgärder som att kunna stänga av datorerna nattetid respektive tunna klienter har tagits med då information har funnits lätt tillgänglig. 3

4 ÅTERKOMMANDE ÅTGÄRDER Den absolut vanligaste åtgärden hos de studerade myndigheterna är virtualisering. När man börjar titta på vilka åtgärder som är möjliga inser man snabbt att virtualisering är hett. Vilket har sin naturliga förklaring i de korta återbetalningstiderna. Enligt infrastrukturarkitekten på Kemikalieinspektionen är normal återbetalningstid för virtualisering ca 3 månader en tidsperiod som en energitekniker bara kan drömma om. Vissa av åtgärderna har genomförts av flera myndigheter. Förklaringen till vad dessa åtgärder innebär rent it tekniskt har samlats här för att undvika upprepning av text. VIRTUALISERING/KONSOLIDERING Virtualisering är en teknik för att fördela och bättre utnyttja serverkraften i en fysisk server. En vanlig server använder ofta bara % av sin kapacitet, medan en virtualiserad server kan använda %. Eftersom en server drar ström även på tomgång uppnås besparingen genom att man kan minska antalet fysiska servrar. Färre servrar betyder minskad elförbrukning för själva servern, men även minskad energianvändning för kylning och minskad elanvändning för stödutrustning. Konsolidering är också ett ord man stöter på i sammanhanget. Konsolidering betyder färre antal servrar, konsolidering är alltså resultatet av en väl genomförd virtualisering. Ur ett affärsperspektiv görs virtualisering även för att spara utrymme i serverhallen och förenkla administrationen. Exempelvis kan det ta ca 3 veckor att beställa och konfigurera en ny fysisk server, medan en virtuell kan man få igång på en halvtimme. Detta ställer dock krav på IT personalen att inte nya applikationer startas till höger och vänster och på så sätt äter upp vinsten. Virtualisering i serversammanhang är att man skapar ett avskiljande lager mellan den fysiska hårdvaran och det ovanliggande operativsystemet. Detta lager tillåter att flera olika operativsystem, som är oberoende av varandra, kan installeras på samma hårdvara. Man kan även virtualisera lagringen av data. Eftersom det kan vara svårt att i förväg fastställa hur mycket en server kommer att användas, har virtualiseringstekniken stöd för realtidsmigrering. Det gör att operativsystem och dess applikationer kan 4

5 migreras till en ny server för att balansera hur den tillgängliga hårdvaran belastas. Detta betyder att man vid låg belastning kan samla de aktiva applikationerna och stänga av de servrar som då är inaktiva. TUNNA KLIENTER Tunna klienter är ett exempel på enklare terminaler, utan egen hårddisk, som kopplas upp till en central server. Användaren kan logga in till sitt konto som ser ut som en egen PC och får sin information från vilken klient som helst. All databehandling utförs i den centralt placerade servern. Fördelarna är flera: Energianvändningen minskar liksom kostnaderna för inköp av utrustning. Det går åt mindre material till en tunn klient jämfört med en vanlig persondator, vilket sparar på miljön både vid tillverkning och vid återvinning. Dessutom behöver en tunn klient inte bytas ut lika ofta, eftersom det bara är servern som behöver uppgraderas när ny mjukvara kräver mer minneskapacitet. BLADSERVRAR Bladservrar är kompaktare och flexiblare än vanliga servrar. Genom sin form och hur de är placerade kan flera blad dela på komponenter som fläktar och kraftaggregat. Detta gör att strömförbrukningen ligger ca 30 % lägre jämfört med vanliga servrar. 5

6 POLISEN: VIRTUALISERING OCH OPTIMERING AV SERVERHALLAR Information har tillhandahållits av Magnus Lenngerd, tf biträdande ITdirektör, på PVIT (Polisväsendets IT service) Polisen har datorutrustning på mer än 300 platser och består av: Drygt stationära datorer Ca: bärbara datorer Knappt skrivare Knappt 500 Novell servrar Cirka 600 Windows servrar Drygt 300 Unix servrar Drygt radiostationer Cirka switchar och routrar (kommunikationsutrustning) Tillsammans uppskattas denna utrustning använda GWh/år. Polisen har arbetat med tre större projekt som de kallar Grön IT server, Grön datahall och Grön IT klient varav den sista handlar om att stänga av datorer nattetid. Egentligen hamnar den åtgärden utanför ämnet i denna skrift, men pga. den stora besparingen, och att det ändå är en intressant teknik, väljer vi att presentera den. GRÖN IT SERVER Grön IT server handlar dels om att ställa energikrav på servrar som köps in i framtiden, dels att göra åtgärder på servrar som PVIT redan äger. En inköpsstrategi ska tas fram av ansvariga för upphandlingar och avtal där man vill ta med skall krav i den mån det finns standarder. I annat fall kommer man ta fram egna krav, men dessa blir då bara bör krav, som kommer att viktas med andra krav. PVIT har arbetat med virtualisering i 3 år på Windows servrarna. Användningen av el minskade till 1/20 och kylbehovet till 1/10! Hos polisen använder en fysisk standardserver kwh/år medan en virtuell använder 160 kwh/år. Tillsammans sparar åtgärderna kwh/år. 6

7 GRÖN DATAHALL Projektet Grön datahall har fokuserat på att optimera datahallarnas användning av el och kyla. Genom att tillåta en 1,5 graders höjning av temperaturen (från ca 21 C till ca 23 C), åtgärda golvplattor så att luftflödet blev optimalt, använda blankningspanel i racken 1 och minska belysningen kunde kylningen minskas med ca %, motsvarande ca kwh/år. Positiva bieffekter är minskad användning av vatten för kylning och minskat underhåll då antalet fläktar minskats. GRÖN IT KLIENT Wake On Lan innebär att kunna starta en dator från en annan i samma nätverk. På så sätt kan personalen stänga av sina datorer efter arbetstid. När uppdateringar eller annan service behöver göras väcks datorerna för att sedan stängas av igen efter att uppdateringarna är klara. Tekniken är testad i labb miljö. När konceptet är klart för driftsättning planerar PVIT att göra en stor informationsinsats för att få personalen att stänga av sina datorer. Räknat på persondatorer beräknar man att spara nästan 10 GWh! Detta motsvarar ungefär 25 % av polisens elanvändning för datorutrustning. Kan även skärmarna stängas av skulle man kunna spara ytterligare 1 GWh. Man har också infört krav vid upphandling av persondatorer och skärmar. Märkningar som nämns är Energy Star 4.0, TCO, Svanen och EU blomman. 1 Servrar är inrymt i serverrack. Oftast sker intaget av kyld luft längst fram på serverracket, och den varma luften släpps ut på baksidan av serverracket. Detta arrangemang skapar ett luftflöde från fronten på serverracket till baksidan. Om inte hela serverracket är fylld med servrar uppstår ett tomrum där den varma luften kan cirkulera tillbaka till den kalla framsidan, en sorts kortslutning, vilket kan leda till att servrarna överhettas. För att lösa problemet kan man installera blankingpaneler som täcker utrymmet. På så sätt hindras kortslutning av luften. 7

8 ENERGIMYNDIGHETEN: VIRTUALISERING OCH BLADSERVERTEKNIK Information har tillhandahållits av Björn Lundkvist, IT chef Energimyndigheten har 20 fysiska bladservrar som totalt använder 7 9 kw. På ett år används då i storleksordningen 70 MWh. Energimyndigheten har också en hotsite (backup i form av en nästan identisk kopia av den ursprungliga platsen) som använder lika mycket energi. Servrarna kyls med fjärrkyla, ingen mätning finns. Fjärrkylan, som levereras av det kommunala energibolaget Eskilstuna Energi & Miljö, produceras med hjälp av värmepumpar som tar vatten ur Eskilstunaån. Energimyndigheten ska uppträda som föredöme i fråga om energieffektivisering inom den offentliga sektorn i Sverige, vilket man anser sig uppfylla ganska bra inom IT området. Här är några områden som man arbetat med: VIRTUALISERADE SERVRAR År 2002 hade Energimyndigheten 70 fysiska servrar med 1 TB (1 miljard kb) data lagrat och år 2009 hade man 20 fysiska servrar, men på dessa har man 300 virtuella servrar och 40 TB data lagrat. Virtualisering är en teknik för att fördela och bättre utnyttja serverkraften i en fysisk server. Hos Energimyndigheten lägger man upp till 15 virtuella servrar på en fysisk server, vilket innebär att man får ut mer kapacitet av varje server än om man använder många små fysiska servrar. På virtualiseringen sparar man ca kwh om året och ungefär lika många kronor. Åtgärden kostar i installations och konverteringsjobb ca kr. Dessutom tillkommer en licens för programvaran, som åstadkommer själva virtualiseringen, på ca kr om året. BLADSERVRAR Energimyndigheten har tagit ytterligare ett steg för att energieffektivisera serverparken, genom att byta till bladservrar vilket innebär att man komprimerar servrarna till ett blad, vilka samsas i ett chassi där strömförsörjning och kylfäktar finns. Bladservertekniken innebär en ytterligare besparing på mellan procent jämfört med traditionella servrar. Vid nyinvestering kommer man i framtiden att köpa bladservrar. 8

9 A NDRA IT RELATERADE ÅTGÄRDER Samtliga medarbetare har bärbara datorer eller tunna klienter, stationära datorer är i princip förbjudna. Man tar hänsyn till energianvändningen när man beslutar om vilka datorer, skärmar och skrivare som får beställas. Det som är en svårighet med persondatorerna är att den tekniska livslängden är längre än den faktiska pga. att det krävs mer och mer resurser för att kunna köra de program som behövs. På Energimyndigheten ligger livslängden för persondatorer runt tre till fyra år, inom hela EU fem till sex år. Här är det återigen kraven på prestanda som slår igenom. För att minska transportbehovet har personalen möjlighet att arbeta hemifrån upp till tre dagar i veckan, vilket de flesta utnyttjar, mellan 80 och 90 %. För att minska pappersanvändningen används ett system för elektronisk fakturahantering där, på sikt, fakturorna aldrig kommer att skrivas ut på papper. FRAMTIDEN Energimyndigheten fortsätter att effektivisera servrarna ytterligare. Att mata servrarna med likström kan spara ca 10 % varför man tittar på den möjligheten. Man har också planer på att införa automatisk avstängning av fysiska servrar nattetid när belastningen är låg. 9

10 KEMIKALIEINSPEKTIONEN: VIRTUALISERING Information har tillhandahållits av John Lomvik, Infrastrukturarkitekt Kemikalieinspektionen äger all sin datorkapacitet själv och har idag 6 fysiska servrar som kyls med vattenburen kyla. Kemikalieinspektionen har virtualiserat sina servrar, vilket har fungerat väldigt bra. Virtualiseringen har gett mindre tekniska problem med existerande servrar samtidigt som man lyckades undvika en stor och kostsam utbyggnad. Vid tillfället för beslutet hade man en full serverhall och krav på mer serverkapacitet. Man hade varit tvungen att bygga ut både serverhall och kylkapacitet. Kemikalieinspektionen hade då 26 fysiska servrar. Idag har man 6 fysiska servar där man kör ett 60 tal virtuella system och klienter, vilket skulle motsvara ett 40 tal fysiska servrar. Startkostnaden för virtualiseringen låg på ca 1 miljon kr. Investeringen för virtualisering och central lagring uppskattas betala sig på ca ett år. Nu fokuserar man på att minska antalet virtuella servrar och på hur man kan slå ihop eller avveckla andra fysiska enheter såsom brandväggar och switchar 2. Man har också börjat titta på att använda tunna klienter. En fråga till John var om man tittar på energiprestanda vid inköp av ny utrustning. Enligt John ska man inte köpa servrar med vanliga energisparfunktioner då dessa påverkar prestandan negativt tillsammans med virtualisering. Man kan emellertid säga att virtualisering har en energisparande funktion inbyggd genom realtidsmigrering 3. Tekniken gör att de virtuella servrarna kan flyttas runt på de fysiska servrarna. När hela systemet belastas mindre samlas de virtuella servrarna på samma fysiska servrar, vilket gör att fler och fler fysiska servrar kan stängas ned. Vartefter systemet börjar belastas startar servrarna upp automatiskt igen. 2 En switch (växel) är en nätverkskomponent som styr datatrafik mellan olika noder i ett nätverk. 3 Se inledning under virtualisering/konsolidering 10

11 NATURVÅRDSVERKET: VIRTUALISERING Information har tillhandahållits av Roger Jonsson, IT Chef Naturvårdverket har en egen serverhall med ca 1,4 TB datakapacitet. Dessutom hyr man drift hos en extern leverantör. Serverhallen kyls med fjärrkyla. Man har gjort investeringar i en ny servermiljö, men detta gjordes inte med huvudsyftet energieffektivisering, utan var nödvändig ur hanterings och tillgänglighetsperspektiv. Dessutom har man virtualiserat sina servrar, vilket man uppskattar kommer att halvera energiförbrukningen. SMHI: UPPHANDLING AV ENERGIEFFEKTIVT KYLSYSTEM Information har plockats från SMHIs upphandlingsdokument. kompletterande information har tillhandahållits av Rolf Strandberg, Systemadministratör, Tekniska anläggningar SMHI har verksamhet på 5 platser i Sverige, men den stora serverkapaciteten finns centralt i Norrköping. Man använder också kraftfulla beräkningsresurser hos NSC (National Supercomputer Centre in Sweden) och ECMWF (European Centre for Medium Range Weather Forecasts). Energiförbrukningen för båda datorhallarna i Norrköping låg 2009 på MWh, totalt för båda datorhallarna och klimatanläggningarna. Datorhallarna med dess infrastruktur ägs av SMHI själva. Lokalerna i övrigt, inkl ställverket, tillhör fastighetsbolaget Kungsleden AB. SMHI är mitt uppe i en upphandling av ett nytt energieffektivt system för kyla, vilket HyLok har som mål att följa. Förhoppningen är att efter installation och driftsättning kommer vi kunna följa upp resultatet och dokumentera goda såväl som dåliga erfarenheter av systemet och upphandlingsprocessen. 11

12 BAKGRUND SMHI samlar in en mycket stor mängd data, dygnet runt, från markstationer, ballonger, fartyg, bojar, flygplan, väderradar, satelliter och blixtlokaliseringssystem. All information bearbetas i kraftfulla datorer. Med avancerade beräkningsmodeller görs analyser och prognoser som bildar underlag för fortsatt arbete. SMHIs datorhallar tillämpar kontinuerlig drift, dvs. driften pågår dygnet runt under årets alla dagar. Datorhallarna innehåller central utrustning för SMHIs hela IT verksamhet, inklusive den verksamhet som bedrivs vid myndighetens fyra regionkontor. Den meteorologiska och hydrologiska produktionen är helt beroende av att datorhallarna med dess utrustning fungerar. SMHI kommer att ersätta ett stort datorsystem för produktion av väderprognoser med ett nytt ännu större energikrävande system. Utbytet av datorsystemet sker i samarbete med NSC (Nationellt Superdatorcentrum) i Linköping. FÖRSTUDIE I dagsläget består kylningen av en kylmaskin med kondensorer på taket där värmen avges. SMHI utvärderade 3 system för utökad kyla i en förstudie: 1. Utbyggnad av befintligt system + värmeåtervinning 2. Vätskeburen kyla med högeffektiv kylmaskin. Eventuellt med frikyla. Eventuellt med värmeåtervinning. 3. Vätskeburen kyla med konventionell kylmaskin och värmeåtervinning. System 1 betyder att bygga vidare på gammal teknik. Elanvändningen för kylproduktionen skulle öka, men man skulle däremot kunna återvinna värmen och på så sätt minska fjärrvärmeanvändningen. Med detta systemval skulle också mängden köldmedel i anläggningen öka. Det är önskvärt med en liten mängd kölmedium eftersom dessa är starka växthusgaser, som kan läcka ut i användarfasen och vid skrotning. System 3 ansågs vara en gammal teknik med stor elförbrukning. Fördelarna var för få för att motivera byte av befintligt system till ett helt nytt. System 2, som man också valde, innebär att man använder en vätska som transporterar värmen/kylan. Fördelen med vätskeburen kyla är att större 12

13 mängd värme/kyla kan överföras och att man har möjlighet till frikyla. Frikyla betyder att man inte behöver använda själva kylmaskinen. När temperaturen utomhus understiger en viss temperatur, låt oss säga exempelvis 5 C, kyls vätskan tillräckligt av endast uteluften för att kunna tillgodose datahallens kylbehov. Då utetemperaturen överskrider 5 C går kylmaskinen in och sänker temperaturen på vätskan. Under förstudiefasen fick man upp ögonen för en högeffektiv kompressor som man sedan specificerade (eller likvärdig) i upphandlingen, se nedan. I detta system ansågs inte värmeåtervinning lönsam då den sänker kylmaskinens verkningsgrad. U PPHANDLING För att säkerställa att det nya kylsystemet blir energieffektivt tog man upp energi och klimatkrav som skall krav i upphandlingen. Några exempel är: Den nya kylanläggningen skall bygga på frikylningsteknik samt kylmaskin med kompressor, typ Danfoss Turbocor eller likvärdig. Stor vikt läggs på att energiförbrukningen för att driva systemet kan minimeras. Effektförbrukningen för att kyla datahallarna totalt skall vara mindre än den reserverade effekten från reservkraften. Reserverad effekt är 100kW. Alla fläktar ingående i klimatanläggningen, såväl inomhus som utomhus, skall vara av typ EC fläktar 4. Alla pumpar skall ha energieffektivitetsklass A. Den nya anläggningen skall ha liten påverkan på miljön dvs. låg påverkan på växthuseffekten. T.ex. kan låg energiförbrukning motivera en större mängd köldmedium i kylanläggningen genom redovisning av ekvivalent CO 2 mängd Miljöeffekter avseende den nya anläggningen skall kunna presenteras med avseende på ekvivalent CO 2 mängd. Sista dagen för anbud inföll den 21 januari 2010 och anbudsvärdering pågår i skrivande stund. Under året kommer det nya kylsystemet att installeras och slutleverans beräknas till november. 4 Ny typ av fläktar med bättre verkningsgrad och längre livslängd än konventionella acfläktar 13

14 En datorhalls energieffektivitet kan mätas i PUE (Power Usage Effectiveness). PUE är kvoten mellan inmatad effekt dividerad med den effekt IT utrustningen förbrukar under en viss tidsperiod. Datorhallar brukar hamna på PUE mellan 1,5 och 2,0. Google rapporterar att man har kommit ned på PUE 1,2 (mätt under ett kvartal). I Sverige har Sungards nya datahall i Sätra utsetts till Årets Gröna Datorhall Här har man med bl.a. frikyla kommit ned i ett PUE tal på 1,3. I nuläget har SMHI svårt att ta fram ett PUE tal då mätningarna avser endast total förbrukning. Men med den nya utrustningen på plats planerar man att kunna ta fram ett tillförlitligt PUE tal. Med spänning väntar vi på detta. 14

15 SKATTEVERKET: UPPHANDLING AV DRIFTSTJÄNSTER Informationen är tillhandahållen av Susan Sahlin, Jurist Skatteverket använder sig till stor del av de statliga ramavtal som alla statliga myndigheter under regeringen, dvs. de civila myndigheterna, kan avropa ifrån. Skatteverket svarar angående energikrav: "I själva upphandlingen av drifttjänsten har det inte ställts uttalade miljökrav. I utrustningen de ska sköta, som myndigheten själv har avropat från statliga ramavtal, finns miljökriterier som ska vara uppfyllda. Driftsäkerhet är primär. I avtalet finns en drivkraft från leverantören att ha energisnåla lokaler, då den kostnaden ingår i den fasta ersättningen. Det finns möjligheter att utveckla avtalet till kapacitetstjänster och även därmed komma fram till mer miljömässigt bättre lösningar. Men som det är nu har vi den utrustning vi har och den byter man inte ut i brådrasket med det föreliggande ekonomiska läget." 15

16 YTTERLIGARE FRÅGESTÄLLNINGAR Inhämtning av information gjordes främst genom att kontaktade personer fick svara på ett antal frågor som mailades ut. Förutom Bytes och kwh, berördes några mjukare frågeställningar. Svaren är samlade här nedan: Vilka är de största svårigheterna i arbetet med att energieffektivisera servrar? Det är viktigt att ha en avvecklingsplan för system och servermiljön när man byter från en applikation till en helt ny, det kan lätt bli så att man behöver data från det gamla systemet under en tid. Denna tid tenderar att bara flyta på och så har man kvar den gamla servern också. Det är inga större svårigheter, det är bara att ta tid och besvär samt kostnad. Som jag ser det inga, virtualisering ger en effektivare energibesparing per automatik. Tittar ni på energianvändningen vid inköp av ny serverutrustning? Vilka krav kan ställas? Här är det många parametrar som måste samarbeta, både energiförbrukning och nytta (Det får inte bli så att man sänker energiförbrukningen så mycket så att servermiljöns prestanda blir väsentligt försämrad, då kan energiförbrukning och andra ekonomiska kostnader öka på andra ställen genom att saker tar mycket längre tid att utföra mm.) När det gäller virtualisering är inte rekommendationerna att man använder GRÖNA servrar då dessa har en negativ inverkan på prestandan. Här använder man sig istället av tekniker som gör att när de virtuella hostservrarna nyttjas mindre kan dessa automatiskt stängas ner. De virtuella servrar som låg på aktuell host migreras automatiskt över till en annan host innan den stängs ner. Vartefter systemen börjar belastas kommer hostar att automatiskt startas upp igen. Det gäller att hitta snålaste server och bästa teknik dvs bladservrar. 16

17 Vad ser du skulle underlätta ditt arbete med att minska energianvändningen från servrar? Vad skulle Energimyndigheten kunna göra? Vet inte riktigt, skapa riktlinjer som baserar sig på erfarenheter kanske? Kanske ta fram gemensamma krav för myndigheter som kan användas vid upphandling. En energideklaration motsvarande kylskåp typ A, A+, B osv samt officiella testresultat Gemensamma mätetal tror jag skulle skynda på processen. OBS! När det gäller mätetal så är det viktigt att de mäter det som ger effekt och är relevant, för de styr ganska hårt när man börjar jämföra sig med andra (Alla vill ju ha bra resultat av mätningar) Vilka är dina främsta källor när du söker information om energieffektiviseringsåtgärder? Leverantörernas uppgifter Letar inte utan utgår ifrån att leverantörer uppfyller kraven Alla har att de system man köper uppfyller en allmän efterfrågan på energibesparing Datatidningar, leverantörskontakter samt vår egen myndighet. Något annat du önskar tillägga? Det borde finnas ett statligt organ som stöttar med information och forskar fram nya metoder och säkra mätningar som bevisar effekter av energieffektiviseringen. Vi tittar även på virtualisering inom klientområdet, där vi idag redan för utbildning och test använder oss av så kallade tunna klienter, dessa drar (exkl. skärm) ungefär lika mycket ström som en glödlampa 17

18 KRAVSPECIFIKATIONER FÖR UPPHANDLING: VAD ÄR PÅ GÅNG? ENERGY STAR EUs ENERGY STAR program för energieffektiv kontorsutrustning har i dagsläget inga kriterier för större servrar. EKODESIGNDIREKTIVET Större servrar är ännu inte en produktgrupp i ekodesigndirektivet, varför inga krav kommer att finnas vid försäljning inom EU inom de närmsta åren. SVANEN Svanen har kriterier för småskaliga servrar, men har inte resurser att utveckla internationellt erkända teststandarder för mätning, exempelvis av energiförbrukning. Man avvaktar och följer vad som händer hos "Energy Star" i USA. När de har färdiga kriterier för större servrar finns det en möjlighet att man tar in även dem. MILJÖSTYRNINGSRÅDET Miljöstyrningsrådet har fått i uppdrag ett tillgodose myndigheternas behov i samband med förordning (SFS 2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Att utarbeta kravspecifikationer för upphandling av servrar, eventuellt både i form av att köpa en fysisk produkt och i form av upphandling av tjänst, finns på deras att göra lista. Arbete kan komma igång i slutet av 2010 eller 2011, beroende på prioritering. Miljöstyrningsrådet hänvisar också till Naturvårdverkets handlingsplan för GRÖN IT NATURVÅRDVERKET: HANDLINGSPLAN FÖR IT FÖR MILJÖN Regeringen gav i november 2009 Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan avseende IT för den offentliga sektorn. Uppdraget ska rapporteras till Näringsdepartementet senast den 30 april KAMMARKOLLEGIET: STATLIGA RAMAVTAL Ett exempel: I det statliga ramavtalet Servrar, lagring och produktnära tjänster 2007, som myndigheter kan beställa produkter ifrån, finns miljökrav. I viktningsmodellen viktas miljö med 3 %. Miljö är i sin tur uppdelade på krav Giftfritt (25 %) och Energi och Miljö (75 %). Under krav Energi och Miljö skriver man i bakgrund till kraven: 18

19 Energiförbrukning hos servrar har stor ekonomisk betydelse samtidigt som den globala klimatdebatten fokuserar på att minska energiförbrukningen för att minska koldioxidutsläppen. Det saknas i dag en enhetlig standard för att mäta energiförbrukningen så i detta första generationens krav har fokus varit på de åtgärder som företagen gör. 19

20 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE Som i nästan alla energieffektiviseringsfrågor finns det många andra parametrar än besparingen att ta hänsyn till. I fallet med IT, och framför allt med servrar, är troligtvis dessa andra parametrar viktigare än på andra områden. Konsekvenserna av driftproblem hos en myndighets IT system är betydelsefulla. De kontaktade personerna nämner emellertid inte några större problem. Särskilt virtualisering verkar gå som på spåret. Vid upphandling av ny kapacitet verkar kontaktpersonerna ha en större rådvillhet. Man litar mycket på leverantörernas kunnighet. I frågan om vad Energimyndigheten skulle kunna göra nämner alla någon sorts jämförelse. Tre av fyra svar handlar om upphandling av ny utrustning (kan ha att göra med ordningen i vilken frågorna ställdes): att skapa riktlinjer, gemensamma krav vid upphandling, energideklaration och relevant mätning. En möjlighet till fortsatt arbete med frågan är att bilda en arbetsgrupp för att ta fram gemensamma kravspecifikationer för upphandling. Möjligen ska arbetet föregås av en förstudie som inriktar sig på behovet av en sådan kravspecifikation. Andra initiativ på området bör bevakas. Miljöstyrningsrådet har fått i uppdrag att vara myndigheterna behjälplig i arbetet med förordningen om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Eventuellt kommer de att ta fram krav. Eventuellt kan HyLok delta i deras arbete. Under HyLok mötet den 23 februari 2010 då projektet presenterades föreslogs att som en början skulle man kunna anordna ett runda bordssamtal. Här kunde man bjuda in IT Chefer, upphandlare och personal som jobbar med Energi&Miljö frågor. Syftet är att få en dialog och förståelse för varandras arbete och yrkesroller. Här skulle ett antal av de personer som intervjuades i denna studie få tillfälle att presentera en lyckad erfarenhet. 20