FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet

Transkript

1 FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet Ingalill Thor Per-Erik Ellström Bodil Ekholm Eva Ellström Dan Rönnqvist FoU-rapport 34:2006 Denna studie är delfinansierad av Sveriges kommuner och landsting, Vinnova och Trygghetsfonden och ingår som ett av nio delprojekt i FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner. FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 34:2006 FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet Ingalill Thor Per-Erik Ellström Bodil Ekholm Eva Ellström Dan Rönnqvist FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2006, andra upplagan, 2008

4 SAMMANFATTNING Det övergripande syftet med studien som redovisas i denna rapport har varit dels att skapa ökad kunskap om denna typ av FoU-verksamhet, dess förutsättningar, arbetsformer och resultat/effekter (delstudie A) och dels att bidra till att vidareutveckla FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen (delstudie B). Den verksamhet som har stått i fokus i studien är FoU-centrum för vård och omsorg som sedan år 2000 utgjort ett samarbete mellan Linköpings kommun och kommunerna Åtvidaberg, Kinda och Ydre och ett antal privata utförare inom vård- och omsorg. Inom ramen för delstudie A har en fördjupad studie genomförts av 15 olika FoU-projekt som drivits under åren I denna del av studien ingick dokumentanalys samt intervjuer av personal, chefer och forskare. Vidare genomfördes intervjuer med intressenter såsom politiker, verksamhetschefer, fackliga företrädare och medarbetare inom FoU-centrum. Som en tredje del i studien har en enkät skickats till anställda inom vård och omsorg i två av de aktuella FoU-kommunerna. Delstudie A visar att en relativt stor andel av vård- och omsorgsanställda hade kännedom om FoU-centrums verksamhet. Studien lyfter vidare fram några faktorer som främjat framgångsrika FoU-projekt till exempel att utgångspunkten för projekten är verksamhetsnära frågor och utvecklingsbehov, att stöd ges från ledning och FoU-handledare samt stöd och förankring hos medarbetare. Exempel på hindrande faktorer som framkom är organisatoriska förändringar under pågående projekt och svårigheter att finna utrymme i vardagsarbetet. När det gäller effekter av FoU-verksamheten visar studien att den framförallt inneburit kompetens- och verksamhetsutveckling för de som varit direkt engagerade i FoU-aktiviteter. Det är svårare att sprida resultaten till andra i någon större skala. En viktig förutsättning för att FoU-arbete ska få genomslag i verksamheten sammanhänger med ledningens stöd och engagemang. Tonvikten inom FoU-centrum låg under den studerade perioden på utvecklings- och utvärderingsprojekt medan de mer forskningsinriktade projekten varit några få. När det gäller det innovativa perspektivet kan FoU-centrum i sig ses som en organisatorisk innovation. Intervjuerna med olika intressenter visar att alla parter anser att den ömsesidiga samverkan mellan universitet och kommun inom FoU-centrum varit mycket positiv och lyckad. Ett skäl som lyfts fram som en orsak till detta är organiseringen av verksamheten där personer från universitetet är tätt knutna till

5 FoU-centrum genom långsiktiga avtal mellan FoU-centrum och universitetet. Organiseringen av FoU-centrum bidrar på ett bra sätt till att koppla ihop de två forskning och utveckling. Detta ger en kontinuitet och stabilitet för denna samverkan. Inom ramen för delstudie B, som har fokus på fortsatt utvecklingsarbete, har seminarier genomförts med berörda parter inom FoU-centrum, men också externa parter inom regionen har deltagit i diskussionerna. FoU-studien har satt fokus på den utvecklingspotential som finns i FoU-centrum och varit en katalysator för fortsatt utvecklingsarbete. Diskussioner och gemensam reflektion utifrån studiens resultat har givit en grund för kreativt tänkande och initiativ inom en rad områden, nämligen utvidgning till ökad samverkan i regionen, alternativa arbetsformer för att stärka lärande och kunskapsutveckling samt organiseringen av FoU-centrums arbete. Från och med år 2005 ingår även kommunerna Motala och Mjölby i FoUcentrum för vård och omsorg. Denna studie är delfinansierad av Sveriges kommuner och landsting, Vinnova och Trygghetsfonden och ingår som ett av nio delprojekt i FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Nya former för samverkan forskning - praktik Vad innebär FoU i praktiken? Syfte, frågeställningar och avgränsningar Rapportens disposition...5 DEL A FÖRSTÅELSEINRIKTAD DEL TEORETISK REFERENSRAM Vad innebär F och U när vi talar om FoU? Begreppen innovation och innovationsprocess FoU i praktiken - tre analysdimensioner DEN STUDERADE VERKSAMHETEN FoU-centrums framväxt och motiv Centrala tankegångar FoU-centrums syfte, mål och centrala uppgifter Teman och programområden Beskrivning av FoU-centrum ANSTÄLLDAS KÄNNEDOM OCH UPPFATTNING OM FOU-CENTRUM Har anställda kännedom om FoU-centrum existens? Hur har de anställda fått kännedom om FoU-verksamheten? Har de anställda läst och använt FoU-rapporter? Har de anställda deltagit i något FoU-projekt? Har de anställda deltagit i någon av de föreläsningar eller seminarier som anordnats av FoU-centrum? Vilka hinder finns för att delta i FoU-aktiviteter? Är de anställda intresserade av att veta mer om FoUverksamheten? Sammanfattning CENTRALA AKTÖRERS BILD AV FOU-CENTRUM FoU-styrelsens uppfattning om FoU-centrum Programrådets uppfattning om FoU-centrum FoU-gruppens uppfattning om FoU-centrum...50

7 5.4 Politikers uppfattningar om FoU-centrum Chefers uppfattning om FoU-centrum Fackliga företrädares uppfattning om FoU-centrum Sammanfattning FOU-PROJEKT EN KVALITATIV BILD Hur kan de studerade FoU-projekten karaktäriseras? Projektresurser Vem blir projektledare? Att arbeta med utvecklingsprojekt Att arbeta med utvärderingsprojekt Att arbeta med interaktiva forskningsprojekt/följeforskningsprojekt Sammanfattning ANALYS OCH SLUTSATSER Information om FoU-verksamheten är tämligen väl - om än ojämnt spridd i berörda kommuner Det är svårt att locka den stora gruppen anställda att vara projektledare i FoU-projekt Samarbete mellan kommun och universitet - en angelägen men svår uppgift Tre typer av utvecklingsförlopp i de studerade FoUprojekten Några hindrande faktorer för FoU-projekten Några förutsättningar för framgångsrika FoU-projekt Vad betyder FoU i praktiken? Något om resultat och effekter av den studerade FoU-verksamheten...94 Del B HANDLINGSINRIKTAD DEL ATT BYGGA VIDARE Mål och utgångspunkter Hur har resultaten från delstudie A tagits tillvara? Vad har hänt för att möta utvecklingsbehoven? Utvidgning i regionen - förändrad roll för FoU-centrum Ett FoU-centrum i rörelse ställer nya krav - förändrade arbetsformer inom FoU-centrum Möjligheter och risker med ett utvidgat FoU-centrum...110

8 REFERENSER Metod...Bilaga 1 Enkät...Bilaga 2 Undersökning av FoU-centrum brev till anställda...bilaga 3 Sammanfattande beskrivning av FoU-centrums ekonomi och aktiviteter t.o.m Bilaga 4 Publicerade rapporter...bilaga 5

9

10 1 1. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Föreliggande rapport redovisar ett projekt med fokus på den FoU-verksamhet - FoU Centrum - som sedan 1999 etablerats i Linköpings kommun i samverkan mellan ett antal andra kommuner och privata utförare inom vård- och omsorg. Det övergripande syftet med projektet har varit dels att skapa ökad kunskap om denna typ av FoU-verksamhet, dess förutsättningar, arbetsformer och resultat/effekter, dels att bidra till att vidareutveckla FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen. Detta arbete och de resultat som hittills uppnåtts redovisas i det följande. 1.1 Nya former för samverkan forskning - praktik Vi har under senare år sett att nya former för kunskapsbildning växer fram i form av FoU-verksamhet som organiseras utanför universitet och högskolor, och då inte minst i den kommunala och landstingskommunala sektorn. Bergström et al (2000) använder metaforen det dolda universitetet som en talande beteckning på detta fenomen. I denna studie identifierade man ett drygt 80-tal FoU-miljöer vilka fungerar som vad man ofta kallat länkorganisationer mellan forskning och offentlig sektor. Enligt mångas mening skall detta ses som uttryck för att de traditionella former för forskning som bedrivs inom universitetsvärlden inte förmår möta vad som ses som nya behov av kunskapsbildning. Istället för traditionell disciplinorientering och distansering från samhälls- och arbetsliv sägs dessa nya behov av kunskapsbildning kräva mer av probleminriktade ansatser, användbar kunskap, mångvetenskaplighet och en interaktiv forskningsmetod som möjliggör ett ökat inflytande för praktikens kunskapsintressen över forskningsprocessen (Svensson, 2002). I liknande ordalag ser Tydén (2002) utvecklingen av nya FoU-miljöer som framväxt av ett nytt forskningslandskap, och detta som ett svar på den traditionella disciplinorienterade forskningens förmenta oförmåga att möta de nya, ofta disciplinövergripande, kunskapsbehov som idag anses vara aktuella. Denna kritik av traditionella forskningsmodeller gäller inte enbart, eller kanske ens främst, samhällsvetenskaplig forskning. Den får i hög grad stöd även av internationell forskning och debatt om forskning och forskningspolitik och då med fokus på teknisk och naturvetenskaplig forskning. I detta sammanhang har man sedan ett antal år fört en intensiv diskussion om betydelsen av en organisering av forskning enligt den så kallade Triple Helix modellen (Etzkowitz & Leydesdorff, 1997), det vill säga en modell byggd på samverkan mellan företag, stat och forskning, liksom betydelsen av att organisera forskningen så att den bättre svarar mot nya kunskapsbehov i ett samhälle

11 2 karakteriserat av osäkerhet och stark föränderlighet. Det är framförallt i det senare perspektivet som Gibbons et al (1994) argumenterat för behovet av en ny problembaserad och mångvetenskaplig forskningsmodell byggd på samverkan mellan forskare och praktikens företrädare, och där alltså forskning ses som i hög grad driven av praktiska problem snarare än problem som härrör från enbart eller främst teoretiska kunskapsintressen. Denna diskussion är intressant i sig, men förstås även i perspektiv av den svenska forskningspolitiska utvecklingen under senare år vad gäller bland annat styrningen av forskningen forskningsråd vs. sektorsforskning samt frågor om avvägningar mellan grundforskning och tillämpad forskning (Sandström, 2002). Om vi återvänder till den svenska scenen och framväxten av nya FoU-enheter inom inte minst den kommunala sektorn så har denna utveckling tolkats och anförts som evidens för de forskningsteoretiska resonemang som antytts ovan. I en doktorsavhandling kring lokala FoU-enheters mening och betydelse (Ekermo, 2002) karakteriseras exempelvis dessa enheter av tre bärande idéer som ligger nära de tankar som framförts av bland annat Gibbons et al (1994), nämligen: (a) praktiknära kunskapsutveckling; (b) samspel mellan forskning och praktik; och (c) deltagande från praktiskt verksamma i forskningsprocessen. 1.2 Vad innebär FoU i praktiken? Vad innebär då FoU-verksamheten i praktiken? Hur kan vi förstå de satsningar som under senare år gjorts på FoU-verksamhet? Vilka är motiven bakom dessa satsningar? På ett allmänt plan finns starka forskningsbaserade föreställningar om positiva samband mellan satsningar på FoU-verksamhet i organisationer även mer informell FoU-verksamhet och stimulans av lärprocesser och ökad innovativitet och detta inte bara i högteknologisk verksamhet, men även i det som brukar betraktas som lågteknologisk verksamhet, inklusive olika typer av tjänsteverksamhet (Brulin, 2002; Edquist et al, 2002; Maskell et al, 1998). Även Tydén (2002) knyter framväxten av nya former för FoU-verksamhet till dess potentiella betydelse för att främja innovationsprocesser genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande lärande och sammanfogande av skilda kompetenser. Ytterligare en argumentationslinje är FoU-verksamheters betydelse för att öka organisationers förmåga till kunskapsabsorption och därmed även ökad förmåga till komplex problemlösning och anpassning till förändrade omständigheter (Edquist et al, 2002). Argumentationen för FoUverksamhet organiserad utanför universitet och högskolor har alltså i hög grad ha hämtat stöd frän innovationspolitiska överväganden kring forskning som drivkraft för att främja innovationer och innovativa processer i verksamheter (Gidlund & Frankelius, 2003). Härvid lutar man sig starkt mot ekonomisk forskning om innovationssystem, kluster, nätverk och andra liknande organisationsformer och deras förment positiva effekter för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Dessa och liknande idéer om innovationssystem och kluster

12 3 har även fått genomslag i synen på regional utveckling. En framträdande tanke har därvid varit den s k Triple Helix-modellen och dess betoning av samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig verksamhet. Dessa argument med inriktning mot kopplingen mellan satsningar på FoU och ökad innovativitet avspeglas bara till en mindre del i den ovan nämnda studien av Ekermo (2002). I denna studie undersöktes bl.a. motiven för satsningar på nya FoU-enheter. Resultaten pekar framförallt på att starka organisatoriska och administrativa intressen legat bakom tillkomsten av de nya FoU-enheterna. Dominerande motiv är enligt denna studie bland annat föreställningar om FoU som ett sätt: (a) att säkerställa effektivitet och kvalitet i den kommunala verksamheten trots resursknapphet; (b) att utgöra ett redskap för kommunerna att anpassa sig till nya villkor och spelregler en anpassning som formuleras främst i termer av kvalitetssäkring; (c) att tillgodose anställdas behov av kunskap och kompetens för nya arbetsuppgifter, men även att synliggöra personalens erfarenhetsbaserade kunskaper; samt (d) att utgöra ett komplement och ett alternativ till den forskning som bedrivs inom universitet och högskolor i form av en mer praktik- och verksamhetsnära kunskapsproduktion. Ser vi sammantaget på de motiv som formulerats för satsningar på skapandet av lokala och regionala FoU-miljöer framträder således åtminstone följande fyra motivkretsar: verksamhetsorienterade motiv som betonar effektivisering, kvalitetssäkring och nya krav på samverkan över kommunala sektorsgränser; individorienterade motiv som betonar anställdas behov av ny kunskap och kompetens för att klara av nya arbetsuppgifter; innovationsrelaterade motiv som betonar betydelsen av FoU som instrument för innovationer vad gäller verksamhetsprocesser och/eller produkter/tjänster; kunskapsbildningsmotiv som betonar behov av en praktiknära kunskapsproduktion baserad på samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma. Hur väl motsvarar då de nya FoU-miljöer som växer fram inom kommuner och landsting dessa föreställningar om individ- och verksamhetsutveckling, ökad innovativitet och nya former för kunskapsbildning? Trots de omfattande satsningar som gjorts under senare år på nya former för FoU-verksamhet har vi, som påtalas av både Ekermo (2002) och Tydén (2002), mycket begränsad kunskap om vad denna verksamhet betyder i praktiken sett i relation till de ovan nämnda förväntningarna. Detta är i sig naturligt eftersom det rör sig om en tämligen ny företeelse.

13 4 1.3 Syfte, frågeställningar och avgränsningar Ett av syftena med det projekt som redovisas i denna rapport har varit att öka vår kunskap om dessa nya former för organisering av FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor. Detta mot bakgrund av den ovan redovisade diskussion som förs nationellt och internationellt om nya former för kunskapsbildning samt kopplingen mellan FoU och innovationsprocesser, men även mot bakgrund av det angelägna i att synliggöra och granska de begränsningar och möjligheter som dessa nya FoU-miljöer har som motor för lokal och regional förnyelse av kommunal verksamhet. Utöver detta förståelseinriktade syfte har det även funnits ett andra mer handlingsinriktat syfte med projektet, nämligen att studera förutsättningar och potentialer för att vidareutveckla den nu existerande FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen, samt att ta initiativ till, driva och stödja ett utvecklingsarbete med denna inriktning. Dessa båda syften har behandlats inom vad som kallats projektets del A respektive del B. Mot denna bakgrund är syftet med denna rapport att ge en övergripande sammanställning och redovisning av arbetet inom projektets del A och del B, genomförda delstudier och andra aktiviteter samt uppnådda resultat. Den övergripande frågeställning som vi försökt belysa utifrån projektets del A är vad FoU-verksamheten betytt i praktiken, och då närmare bestämt sett i relation till följande delfrågeställningar: 1. I vilken grad finns kännedom om FoU-verksamheten bland anställda inom vård och omsorg i de fyra kommunerna samt vilken uppfattning finns om FoUverksamheten? 2. Vem/vilka grupper av anställda har ansökt om medel till FoU-projekt och/eller medverkat i FoU - projekt? 3. Hur ser olika aktörer på FoU-verksamheten och dess nytta? 4. Vad karaktäriserar de enskilda FoU-projekten när det gäller processen, forskarnas roll, betydelsen för personalen, projektens innehåll, hur erfarenheter tas tillvara och vad som uppnås? 5. Vad har FoU-projekten betytt när det gäller lärande, verksamhetsutveckling och kunskapsbildning för de som aktivt deltagit i projekten och inom den egna arbetsplatsen? 6. Vilka faktorer har underlättat respektive försvårat arbetet i FoU-projekten? Med aktörer i frågeställning tre avses politiker, fackliga representanter, verksamhetsansvariga chefer samt medarbetare i FoU-organisationen. Begreppet lärande i frågeställning fem definieras utförligare i avsnitt 2.3.

14 5 Som framgår av frågeställningarna ligger fokus i studien på vad FoUverksamheten betytt för verksamheten inom vård och omsorg i de berörda kommunerna. 1.4 Rapportens disposition Rapporten är indelad i del A och del B. Del A har vi kallat en förståelseinriktad del och del B en handlingsinriktad del. I del A beskrivs inledningsvis den teoretiska föreställningsramen för studien, där innebörden av F och U i FoU och begreppen innovation och innovationsprocess diskuteras. Vidare belyses FoU:s betydelse för lärande ur flera perspektiv bland annat som stimulans och kompetensutveckling för individer och grupper, för verksamhetsutveckling samt för forskningsbaserad kunskapsproduktion. I kapitel 3 beskrivs den studerade verksamheten nämligen FoU-centrum för vård och omsorg. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i förhållandena hösten 2003 då denna studie inleddes. Kapitlet innefattar en redovisning av FoU-centrums framväxt, motiven bakom, dess centrala tankegångar, syften, mål, uppgifter och programområden. För att ge en bakgrund till studien redovisas också FoU-centrums organisation och ekonomiska förutsättningar. Översiktligt beskrivs också aktiviteterna inom FoU-centrum såsom FoU-projekt, seminarier och publicerade rapporter. I bilagor ges en sammanfattande beskrivning av FoU-centrums aktiviteter från start till och med Kapitel 4 innehåller en redovisning av de anställdas kännedom och uppfattning om FoU-centrum och i kapitel 5 beskriver olika centrala aktörers bild av FoUcentrum. I kapitel 6 redovisas de femton utvalda FoU-projekten ur olika perspektiv. I det sista avsnittet i del A, kapitel 7, analyseras och diskuteras studiens resultat. I del B ges inledningsvis en beskrivning av mål och utgångspunkter för en utvidgning och vidareutveckling av FoU-centrum och därefter beskrivs de utvecklingsaktiviteter som pågår inom FoU-centrum. En diskussion om risker och möjligheter med ett utvidgat FoU-centrum förs avslutningsvis.

15 6

16 7 DEL A FÖRSTÅELSEINRIKTAD DEL 2. TEORETISK REFERENSRAM Ett huvudfokus för projektet har varit vad den studerade FoU-verksamheten i praktiken inneburit i relation till de föreställningar om och motiv för FoUsatsningar som ovan redovisats. Den övergripande fråga som ställts är vad FoUverksamheten betytt som stimulans för individers lärande och kompetensutveckling, för verksamhetsutveckling samt för forskningsbaserad kunskapsproduktion. Vi ska i det följande skissera några av de grundbegrepp och teoretiska föreställningar som varit vägledande för arbetet i projektet. 2.1 Vad innebär F och U när vi talar om FoU? Vilken innebörd är det rimligt att ge begreppen forskning (F) och utveckling (U) när vi som här intresserar oss för och diskuterar FoU-verksamhet utanför den traditionella universitetssfären? Betyder forskning samma sak i denna kontext som när vi i universitetsvärlden talar om forskning? En närmast klassisk distinktion i forskningspolitiska sammanhang är distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Med grundforskning kan då grovt avses ett systematiskt sökande efter (i någon mening) ny kunskap (t ex teorier, modeller) med syfte att beskriva, analysera, förstå och förklara vissa fenomen, och där sökprocessen i hög grad drivs av nyfikenhet grundad i teoretiska kunskapsintressen. Ofta kommer definitioner av tillämpad forskning nära definitioner av grundforskning i flertalet avseenden utom vad gäller drivningen av kunskapssökandet. I fallet tillämpad forskning sägs denna ofta istället driven av praktiska problemställningar eller kunskapsintressen, det vill säga man vill producera kunskap för att användas vissa bestämda praktiska ändamål. Betyder då detta att F:et i den typ av FoU-verksamhet som här står i fokus ska ses som tillämpad forskning i denna mening? Kanske, men begreppet framstår som alltför oprecist för våra syften och distinktionen mellan grund- och tillämpad forskning som alltför oklar. Låt oss innan vi går vidare med begreppet forskning (F:et), se närmare på vad som kan avses med utvecklingsarbete (U:et). Ett sätt att definiera utvecklingsarbete är att se detta som systematiska aktiviteter med syfte att åstadkomma nya produkter (varor eller tjänster), processer, system eller förbättringar av redan existerande sådana (Eriksson, 1994). Vi kan med denna definition alltså tala om utvecklingsarbete avseende nya eller förbättrade produkter produktutveckling; ny eller förbättrad verksamhet eller organisation verksamhets- eller organisationsutveckling; nya eller förbättrade metoder metodutveckling; ny eller förbättrade kompetens kompetensutveckling etc. Som begreppet utvecklingsarbete här definieras betonas att det är aktiviteter som

17 8 inte enbart avses leda till förbättringar av t ex en verksamhet, utan även till förnyelse, dvs. till innovation. Därmed blir gränsdragningen hårfin mellan utvecklingsarbete och innovationsprocesser som det senare begreppet ofta används (se t ex Gidlund & Frankelius, 2003). Om vi nu återvänder till innebörden av F:et i FoU så kan det för våra syften vara ändamålsenligt att särskilja olika innebörder av forskning beroende på hur forskningen (F) tänkes vara relaterad till utveckling (U). Grundläggande är härvid den ovan nämnda distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Med begreppet grundforskning avses då här forskning där en viss praktik kan utgöra objekt (empiri) för forskningen, men där den kunskap som man kommer att producera inte a priori syftar till att användas för att förändra, förnya eller förbättra den studerade praktiken (även om detta senare kan visa sig bli fallet) Den kunskap man avser utveckla ses som värdefull i sig oavsett dess praktiska tillämpning. Grundforskningen kan i denna mening sägas drivas av nyfikenhet, upplysnings- eller bildningsintressen. Tillämpad forskning syftar till skillnad från grundforskning från början till att den kunskap som man avser att producera också ska komma till användning för bestämda praktiska ändamål. Vad som här kallas traditionell tillämpad forskning utmärks dessutom av ett särskilt synsätt på begreppet tillämpning och på relationen mellan forskningsbaserad kunskap och den praktik där den avses tillämpas. Synen på denna relation kan betecknas som en linjär överföring från teori (forskning) till praktisk tillämpning: först forskning, sedan utveckling och tillämpning av praktiska lösningar på basis av forskningens resultat. Detta synsätt innebär således att man utifrån forskningsresultat direkt skall kunna härleda praktiska metoder för t ex omsorgsarbete, och att man ska kunna ge tydliga anvisningar och riktlinjer om vad som fungerar och inte fungerar mer eller mindre oberoende av kontext. Detta ligger nära idéer om evidensbaserad kunskapsutveckling (jämför Socialstyrelsen, 2002). Vi kan emellertid även urskilja en annan form av tillämpad forskning, nämligen vad som här kallas interaktiv forskning. Denna form för tillämpad forskning ser tillämpningen av forskningsbaserad kunskap inte som en envägs överföring av kunskap från forskare till praktiskt verksamma Kunskapstillämpning ses istället som en lärandeprocess baserad på reflektion över praktiska problem utifrån forskningsbaserade begrepp och kunskaper. Denna lärandeprocess antas leda till fördjupad förståelse och kompetens att hantera de problem som utgjort objekt för forskningen. Den interaktiva formen för tillämpad forskning förutsätter vidare ett brott med den linjära syn på relationen mellan forskning och praktisk tillämpning som ligger i traditionell tillämpad forskning. Istället betonas mötet och samspelet mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån ett gemensamt intresse av ökad kunskap om ett visst praktiskt problem. Detta samspel har

18 9 analyserats med hjälp av begrepp och ansatser som betonar gemensam kunskapsbildning (Svensson, 2002), gemensamt kollektivt lärande (Ellström med flera, 1999) eller som ett möte mellan olika förståelser och språk: ett forskningens språk och ett praktikens språk (Socialstyrelsen, 2002). Den interaktiva forskningen utmärks alltså idealtypiskt av praktiknära arbetsformer baserade på forskarnas deltagande i den praktiska verksamheten, observation och dialog mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån ett gemensamt kunskapsintresse. En tredje form för tillämpad forskning som vi väljer att urskilja är forskningsbaserad utvärdering och uppföljning. Dessa former skiljer sig inte nödvändigtvis från andra former av tillämpad forskning vad gäller metoder. Utvärdering/uppföljning kan alltså metodiskt vara uppbyggd och genomföras på liknande sätt som traditionell tillämpad forskning eller interaktiv forskning. Utmärkande för utvärdering/uppföljning är istället att man försöker besvara frågor om ett visst program, en viss metod eller praktik med avseende på dess resultat/effekter, genomförande (implementering) och/eller förutsättningar eller insatser. Fokus ligger på relationer mellan utvärderingsobjektet (till exempel ett visst program) och de bakomliggande intentioner och mål som funnits för programmet och dess genomförande. Uppföljning innebär till skillnad från utvärdering en inriktning mot att studera och följa ett programs genomförande eller tillämpningen av en viss metodik. Fokus ligger på att följa och studera genomförandeprocesser snarare än resultatet/effekterna av dessa processer. Det kan exempelvis gälla olika aktörers delaktighet och inflytande, samspelet mellan aktörer, organisering och ledning av genomförandeprocessen etc. En form för uppföljning är vad som ibland kallas följeforskning. Utvärdering och uppföljning (följeforskning) kan vara i högre eller lägre grad uppifrånstyrd, ha större eller mindre inslag av kontroll, vara mer eller mindre inriktad på utveckling av den verksamhet som görs till föremål för utvärdering. Utvärdering/uppföljning kan också till sin karaktär vara mer eller mindre inriktad på att ge underlag för bedömningar och beslut eller att skapa förståelse och ny kunskap om utvärderingsobjektet. När vi i det följande talar om forskning och försöker redovisa vad FoUverksamheten betytt i termer av gjorda forskningssatsningar kommer fokus att ligga på tillämpad forskning, och särskilt de former som vi ovan talat om som interaktiv forskning, utvärdering och uppföljning. 2.2 Begreppen innovation och innovationsprocess Som noterades inledningsvis har retoriken kring FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor i hög grad kommit att betona FoU som medel för ökad innovativitet i offentlig verksamhet. Detta ligger i linje med och kan ses som ett

19 10 uttryck för den breddning av synen på innovationer som skett under senare år. Den nationella innovationspolitiken framstår idag inte längre som något som enbart rör industriell verksamhet, utan i ökande grad även offentliga verksamheter, t ex vård- och omsorgsverksamhet (Gidlund & Frankelius, 2003). En breddning har även skett vad gäller synen på samspelet mellan kunskapsbildning och innovationer. Från att enbart eller främst se innovationer som en funktion av satsningar på utveckling och spridning av forskningsbaserad kunskap, finns idag en inriktning mot att se innovationer även som en funktion av den kunskapsutveckling och det lärande som sker i produktionen av varor och tjänster, dvs. direkt i arbetsprocessen (Edquist & Rees, 2002; Landsorganisationen, 2003). Detta innebär som konsekvens ett intresse för arbetsplatsen som innovationssystem som komplement till nationella och regionala innovationssystem. När vi ovan behandlade begreppet utvecklingsarbete noterades att skillnaden kan vara hårfin mellan utvecklingsarbete och innovationsprocesser. För att fortsättningsvis kunna tala om innovationer och innovationsprocesser i relation till den studerade FoU-verksamheten är det nödvändigt att närmare definiera dessa begrepp. Avsikten är dock inte att här göra en mer utförlig analys och bestämning av begreppen innovation och innovationsprocess. För sådana analyser hänvisas exempelvis till Edquist, Hommen & McKelvey (2002). Istället ska vi endast kortfattat erinra om några vanligt förekommande begreppsbestämningar och distinktioner inom området. Centralt för många definitioner av innovationsbegreppet är kriterierna att en innovation avser någon form av specifik förändring, som är ny (åtminstone lokalt), och som leder till en i någon mening bättre måluppfyllelse på systemnivå (den lokala enheten eller den större organisation/system som denna ingår i). Målen behöver inte vara av ekonomisk eller produktionsinriktad karaktär, utan kan avse andra värden som man önskar uppnå genom en viss verksamhet, exempelvis att tillgodose behov av vård, omsorg eller utbildning. Dessa eller liknande kriterier återkommer i såväl tidigare som senare definitioner (se vidare Gidlund & Frankelius, 2003). Ett tidigt exempel är den definition som föreslås av pedagogen och innovationsforskaren Matthew Miles (1964). Enligt denna definition är en innovation: "a deliberate, novel, specific change, which is thought to be more efficacious in accomplishing the goals of a system." (Miles, 1964; sid. 14). Den ovan nämnda definitionen som föreslogs för drygt fyra decennier sedan, framstår i flera avseenden som relevant även idag. Detta gäller inte minst kravet att något för att kallas en innovation i åtminstone något avseende måste innebära någon form av förnyelse. Här uppstår då den klassiska frågan nytt för vem? Nytt

20 11 för användaren i det lokala sammanhanget, nytt för en bransch eller viss sektor, nytt för världen? Detta gäller i grunden vilka krav som bör ställas på innovationens grad av originalitet. Här tycks finnas en tradition inom innovationsforskning att acceptera en låg "innovationshöjd", dvs. att godta något som en innovation om den uppfattas som ny i det sammanhang där den utvecklas eller implementeras, även om den kanske är av mer begränsat nyhetsvärde i ett större sammanhang (Miles, 1964; Gidlund & Frankelius, 2003). En sådan ståndpunkt får stöd av det förhållandet att vad vi kan kalla en lokal innovation knappast kan ses som en mekanisk tillämpning eller enkel kopia av en mer generell idé eller innovation. I själva verket är det svårt att dra en tydlig gräns mellan imitation och innovation. Vad som till synes är en imitation eller "ren tillämpning" innebär ofta istället en om- eller nytolkning med mer eller mindre innovativa inslag (Czarniawska & Sevón, 1996). En tanke som ligger i linje med detta är att innovationer i själva verket ofta bygger på nya kombinationer av element (t ex rutiner, strukturer, kompetenser) som är redan tidigare väl kända och kanske också tillämpade, men som inte tidigare sammankopplats åtminstone inte i den lokala kontexten (Pettigrew & Fenton, 2000). Det senare resonemanget leder osökt vidare till den ofta gjorda uppdelningen mellan stegvisa (inkrementella) och mer betydande eller radikala innovationer (Edquist, Hommen & McKelvey, 2002). I det förra fallet ligger fokus på modifieringar av en viss teknik eller arbetssätt som innebär förfining eller förbättringar, dock utan att i grunden åstadkomma något särdeles nytt. I fallet radikala innovationer ligger fokus istället på förändringar som representerar något i mer genuin mening nytt, och som därmed innebär ett brott med gängse synsätt, kunskap eller teknik. Utöver vad som ovan sagts ställer den ovan anförda definition två andra krav på en förändring för att den skall ses som en innovation, nämligen dels att den skall vara i någon mening avsiktlig, dels att den ska bidra till en förbättrad måluppfyllelse på systemnivå (den lokala organisationen eller det större system som denna ingår i). Vad först gäller avsiktligheten så framstår detta knappast som ett rimligt krav sett i perspektiv av senare års forskning om organisationsförändringar. Som visats av flera forskare (till exempel Mintzberg & Quinn, 1996) växer ofta organisations-förändringar fram oplanerat och spontant, snarare än avsiktligt planerat. Även om kravet på avsiktlighet i dag framstår som mindre lämpligt sätter Miles (1964) tidigt fokus på frågan om innovationer som avsiktigt planerade eller spontant framväxande (emergenta). En liknande problematik gäller kravet att något för att räknas som en innovation ska kunna visas bidra till verksamhetens måluppfyllelse. Detta krav förefaller rimligt i ett senare skede av innovationsprocessen, men knappast i dess tidiga