FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet"

Transkript

1 FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet Ingalill Thor Per-Erik Ellström Bodil Ekholm Eva Ellström Dan Rönnqvist FoU-rapport 34:2006 Denna studie är delfinansierad av Sveriges kommuner och landsting, Vinnova och Trygghetsfonden och ingår som ett av nio delprojekt i FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner. FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 34:2006 FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet Ingalill Thor Per-Erik Ellström Bodil Ekholm Eva Ellström Dan Rönnqvist FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2006, andra upplagan, 2008

4 SAMMANFATTNING Det övergripande syftet med studien som redovisas i denna rapport har varit dels att skapa ökad kunskap om denna typ av FoU-verksamhet, dess förutsättningar, arbetsformer och resultat/effekter (delstudie A) och dels att bidra till att vidareutveckla FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen (delstudie B). Den verksamhet som har stått i fokus i studien är FoU-centrum för vård och omsorg som sedan år 2000 utgjort ett samarbete mellan Linköpings kommun och kommunerna Åtvidaberg, Kinda och Ydre och ett antal privata utförare inom vård- och omsorg. Inom ramen för delstudie A har en fördjupad studie genomförts av 15 olika FoU-projekt som drivits under åren I denna del av studien ingick dokumentanalys samt intervjuer av personal, chefer och forskare. Vidare genomfördes intervjuer med intressenter såsom politiker, verksamhetschefer, fackliga företrädare och medarbetare inom FoU-centrum. Som en tredje del i studien har en enkät skickats till anställda inom vård och omsorg i två av de aktuella FoU-kommunerna. Delstudie A visar att en relativt stor andel av vård- och omsorgsanställda hade kännedom om FoU-centrums verksamhet. Studien lyfter vidare fram några faktorer som främjat framgångsrika FoU-projekt till exempel att utgångspunkten för projekten är verksamhetsnära frågor och utvecklingsbehov, att stöd ges från ledning och FoU-handledare samt stöd och förankring hos medarbetare. Exempel på hindrande faktorer som framkom är organisatoriska förändringar under pågående projekt och svårigheter att finna utrymme i vardagsarbetet. När det gäller effekter av FoU-verksamheten visar studien att den framförallt inneburit kompetens- och verksamhetsutveckling för de som varit direkt engagerade i FoU-aktiviteter. Det är svårare att sprida resultaten till andra i någon större skala. En viktig förutsättning för att FoU-arbete ska få genomslag i verksamheten sammanhänger med ledningens stöd och engagemang. Tonvikten inom FoU-centrum låg under den studerade perioden på utvecklings- och utvärderingsprojekt medan de mer forskningsinriktade projekten varit några få. När det gäller det innovativa perspektivet kan FoU-centrum i sig ses som en organisatorisk innovation. Intervjuerna med olika intressenter visar att alla parter anser att den ömsesidiga samverkan mellan universitet och kommun inom FoU-centrum varit mycket positiv och lyckad. Ett skäl som lyfts fram som en orsak till detta är organiseringen av verksamheten där personer från universitetet är tätt knutna till

5 FoU-centrum genom långsiktiga avtal mellan FoU-centrum och universitetet. Organiseringen av FoU-centrum bidrar på ett bra sätt till att koppla ihop de två forskning och utveckling. Detta ger en kontinuitet och stabilitet för denna samverkan. Inom ramen för delstudie B, som har fokus på fortsatt utvecklingsarbete, har seminarier genomförts med berörda parter inom FoU-centrum, men också externa parter inom regionen har deltagit i diskussionerna. FoU-studien har satt fokus på den utvecklingspotential som finns i FoU-centrum och varit en katalysator för fortsatt utvecklingsarbete. Diskussioner och gemensam reflektion utifrån studiens resultat har givit en grund för kreativt tänkande och initiativ inom en rad områden, nämligen utvidgning till ökad samverkan i regionen, alternativa arbetsformer för att stärka lärande och kunskapsutveckling samt organiseringen av FoU-centrums arbete. Från och med år 2005 ingår även kommunerna Motala och Mjölby i FoUcentrum för vård och omsorg. Denna studie är delfinansierad av Sveriges kommuner och landsting, Vinnova och Trygghetsfonden och ingår som ett av nio delprojekt i FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Nya former för samverkan forskning - praktik Vad innebär FoU i praktiken? Syfte, frågeställningar och avgränsningar Rapportens disposition...5 DEL A FÖRSTÅELSEINRIKTAD DEL TEORETISK REFERENSRAM Vad innebär F och U när vi talar om FoU? Begreppen innovation och innovationsprocess FoU i praktiken - tre analysdimensioner DEN STUDERADE VERKSAMHETEN FoU-centrums framväxt och motiv Centrala tankegångar FoU-centrums syfte, mål och centrala uppgifter Teman och programområden Beskrivning av FoU-centrum ANSTÄLLDAS KÄNNEDOM OCH UPPFATTNING OM FOU-CENTRUM Har anställda kännedom om FoU-centrum existens? Hur har de anställda fått kännedom om FoU-verksamheten? Har de anställda läst och använt FoU-rapporter? Har de anställda deltagit i något FoU-projekt? Har de anställda deltagit i någon av de föreläsningar eller seminarier som anordnats av FoU-centrum? Vilka hinder finns för att delta i FoU-aktiviteter? Är de anställda intresserade av att veta mer om FoUverksamheten? Sammanfattning CENTRALA AKTÖRERS BILD AV FOU-CENTRUM FoU-styrelsens uppfattning om FoU-centrum Programrådets uppfattning om FoU-centrum FoU-gruppens uppfattning om FoU-centrum...50

7 5.4 Politikers uppfattningar om FoU-centrum Chefers uppfattning om FoU-centrum Fackliga företrädares uppfattning om FoU-centrum Sammanfattning FOU-PROJEKT EN KVALITATIV BILD Hur kan de studerade FoU-projekten karaktäriseras? Projektresurser Vem blir projektledare? Att arbeta med utvecklingsprojekt Att arbeta med utvärderingsprojekt Att arbeta med interaktiva forskningsprojekt/följeforskningsprojekt Sammanfattning ANALYS OCH SLUTSATSER Information om FoU-verksamheten är tämligen väl - om än ojämnt spridd i berörda kommuner Det är svårt att locka den stora gruppen anställda att vara projektledare i FoU-projekt Samarbete mellan kommun och universitet - en angelägen men svår uppgift Tre typer av utvecklingsförlopp i de studerade FoUprojekten Några hindrande faktorer för FoU-projekten Några förutsättningar för framgångsrika FoU-projekt Vad betyder FoU i praktiken? Något om resultat och effekter av den studerade FoU-verksamheten...94 Del B HANDLINGSINRIKTAD DEL ATT BYGGA VIDARE Mål och utgångspunkter Hur har resultaten från delstudie A tagits tillvara? Vad har hänt för att möta utvecklingsbehoven? Utvidgning i regionen - förändrad roll för FoU-centrum Ett FoU-centrum i rörelse ställer nya krav - förändrade arbetsformer inom FoU-centrum Möjligheter och risker med ett utvidgat FoU-centrum...110

8 REFERENSER Metod...Bilaga 1 Enkät...Bilaga 2 Undersökning av FoU-centrum brev till anställda...bilaga 3 Sammanfattande beskrivning av FoU-centrums ekonomi och aktiviteter t.o.m Bilaga 4 Publicerade rapporter...bilaga 5

9

10 1 1. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Föreliggande rapport redovisar ett projekt med fokus på den FoU-verksamhet - FoU Centrum - som sedan 1999 etablerats i Linköpings kommun i samverkan mellan ett antal andra kommuner och privata utförare inom vård- och omsorg. Det övergripande syftet med projektet har varit dels att skapa ökad kunskap om denna typ av FoU-verksamhet, dess förutsättningar, arbetsformer och resultat/effekter, dels att bidra till att vidareutveckla FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen. Detta arbete och de resultat som hittills uppnåtts redovisas i det följande. 1.1 Nya former för samverkan forskning - praktik Vi har under senare år sett att nya former för kunskapsbildning växer fram i form av FoU-verksamhet som organiseras utanför universitet och högskolor, och då inte minst i den kommunala och landstingskommunala sektorn. Bergström et al (2000) använder metaforen det dolda universitetet som en talande beteckning på detta fenomen. I denna studie identifierade man ett drygt 80-tal FoU-miljöer vilka fungerar som vad man ofta kallat länkorganisationer mellan forskning och offentlig sektor. Enligt mångas mening skall detta ses som uttryck för att de traditionella former för forskning som bedrivs inom universitetsvärlden inte förmår möta vad som ses som nya behov av kunskapsbildning. Istället för traditionell disciplinorientering och distansering från samhälls- och arbetsliv sägs dessa nya behov av kunskapsbildning kräva mer av probleminriktade ansatser, användbar kunskap, mångvetenskaplighet och en interaktiv forskningsmetod som möjliggör ett ökat inflytande för praktikens kunskapsintressen över forskningsprocessen (Svensson, 2002). I liknande ordalag ser Tydén (2002) utvecklingen av nya FoU-miljöer som framväxt av ett nytt forskningslandskap, och detta som ett svar på den traditionella disciplinorienterade forskningens förmenta oförmåga att möta de nya, ofta disciplinövergripande, kunskapsbehov som idag anses vara aktuella. Denna kritik av traditionella forskningsmodeller gäller inte enbart, eller kanske ens främst, samhällsvetenskaplig forskning. Den får i hög grad stöd även av internationell forskning och debatt om forskning och forskningspolitik och då med fokus på teknisk och naturvetenskaplig forskning. I detta sammanhang har man sedan ett antal år fört en intensiv diskussion om betydelsen av en organisering av forskning enligt den så kallade Triple Helix modellen (Etzkowitz & Leydesdorff, 1997), det vill säga en modell byggd på samverkan mellan företag, stat och forskning, liksom betydelsen av att organisera forskningen så att den bättre svarar mot nya kunskapsbehov i ett samhälle

11 2 karakteriserat av osäkerhet och stark föränderlighet. Det är framförallt i det senare perspektivet som Gibbons et al (1994) argumenterat för behovet av en ny problembaserad och mångvetenskaplig forskningsmodell byggd på samverkan mellan forskare och praktikens företrädare, och där alltså forskning ses som i hög grad driven av praktiska problem snarare än problem som härrör från enbart eller främst teoretiska kunskapsintressen. Denna diskussion är intressant i sig, men förstås även i perspektiv av den svenska forskningspolitiska utvecklingen under senare år vad gäller bland annat styrningen av forskningen forskningsråd vs. sektorsforskning samt frågor om avvägningar mellan grundforskning och tillämpad forskning (Sandström, 2002). Om vi återvänder till den svenska scenen och framväxten av nya FoU-enheter inom inte minst den kommunala sektorn så har denna utveckling tolkats och anförts som evidens för de forskningsteoretiska resonemang som antytts ovan. I en doktorsavhandling kring lokala FoU-enheters mening och betydelse (Ekermo, 2002) karakteriseras exempelvis dessa enheter av tre bärande idéer som ligger nära de tankar som framförts av bland annat Gibbons et al (1994), nämligen: (a) praktiknära kunskapsutveckling; (b) samspel mellan forskning och praktik; och (c) deltagande från praktiskt verksamma i forskningsprocessen. 1.2 Vad innebär FoU i praktiken? Vad innebär då FoU-verksamheten i praktiken? Hur kan vi förstå de satsningar som under senare år gjorts på FoU-verksamhet? Vilka är motiven bakom dessa satsningar? På ett allmänt plan finns starka forskningsbaserade föreställningar om positiva samband mellan satsningar på FoU-verksamhet i organisationer även mer informell FoU-verksamhet och stimulans av lärprocesser och ökad innovativitet och detta inte bara i högteknologisk verksamhet, men även i det som brukar betraktas som lågteknologisk verksamhet, inklusive olika typer av tjänsteverksamhet (Brulin, 2002; Edquist et al, 2002; Maskell et al, 1998). Även Tydén (2002) knyter framväxten av nya former för FoU-verksamhet till dess potentiella betydelse för att främja innovationsprocesser genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande lärande och sammanfogande av skilda kompetenser. Ytterligare en argumentationslinje är FoU-verksamheters betydelse för att öka organisationers förmåga till kunskapsabsorption och därmed även ökad förmåga till komplex problemlösning och anpassning till förändrade omständigheter (Edquist et al, 2002). Argumentationen för FoUverksamhet organiserad utanför universitet och högskolor har alltså i hög grad ha hämtat stöd frän innovationspolitiska överväganden kring forskning som drivkraft för att främja innovationer och innovativa processer i verksamheter (Gidlund & Frankelius, 2003). Härvid lutar man sig starkt mot ekonomisk forskning om innovationssystem, kluster, nätverk och andra liknande organisationsformer och deras förment positiva effekter för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Dessa och liknande idéer om innovationssystem och kluster

12 3 har även fått genomslag i synen på regional utveckling. En framträdande tanke har därvid varit den s k Triple Helix-modellen och dess betoning av samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig verksamhet. Dessa argument med inriktning mot kopplingen mellan satsningar på FoU och ökad innovativitet avspeglas bara till en mindre del i den ovan nämnda studien av Ekermo (2002). I denna studie undersöktes bl.a. motiven för satsningar på nya FoU-enheter. Resultaten pekar framförallt på att starka organisatoriska och administrativa intressen legat bakom tillkomsten av de nya FoU-enheterna. Dominerande motiv är enligt denna studie bland annat föreställningar om FoU som ett sätt: (a) att säkerställa effektivitet och kvalitet i den kommunala verksamheten trots resursknapphet; (b) att utgöra ett redskap för kommunerna att anpassa sig till nya villkor och spelregler en anpassning som formuleras främst i termer av kvalitetssäkring; (c) att tillgodose anställdas behov av kunskap och kompetens för nya arbetsuppgifter, men även att synliggöra personalens erfarenhetsbaserade kunskaper; samt (d) att utgöra ett komplement och ett alternativ till den forskning som bedrivs inom universitet och högskolor i form av en mer praktik- och verksamhetsnära kunskapsproduktion. Ser vi sammantaget på de motiv som formulerats för satsningar på skapandet av lokala och regionala FoU-miljöer framträder således åtminstone följande fyra motivkretsar: verksamhetsorienterade motiv som betonar effektivisering, kvalitetssäkring och nya krav på samverkan över kommunala sektorsgränser; individorienterade motiv som betonar anställdas behov av ny kunskap och kompetens för att klara av nya arbetsuppgifter; innovationsrelaterade motiv som betonar betydelsen av FoU som instrument för innovationer vad gäller verksamhetsprocesser och/eller produkter/tjänster; kunskapsbildningsmotiv som betonar behov av en praktiknära kunskapsproduktion baserad på samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma. Hur väl motsvarar då de nya FoU-miljöer som växer fram inom kommuner och landsting dessa föreställningar om individ- och verksamhetsutveckling, ökad innovativitet och nya former för kunskapsbildning? Trots de omfattande satsningar som gjorts under senare år på nya former för FoU-verksamhet har vi, som påtalas av både Ekermo (2002) och Tydén (2002), mycket begränsad kunskap om vad denna verksamhet betyder i praktiken sett i relation till de ovan nämnda förväntningarna. Detta är i sig naturligt eftersom det rör sig om en tämligen ny företeelse.

13 4 1.3 Syfte, frågeställningar och avgränsningar Ett av syftena med det projekt som redovisas i denna rapport har varit att öka vår kunskap om dessa nya former för organisering av FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor. Detta mot bakgrund av den ovan redovisade diskussion som förs nationellt och internationellt om nya former för kunskapsbildning samt kopplingen mellan FoU och innovationsprocesser, men även mot bakgrund av det angelägna i att synliggöra och granska de begränsningar och möjligheter som dessa nya FoU-miljöer har som motor för lokal och regional förnyelse av kommunal verksamhet. Utöver detta förståelseinriktade syfte har det även funnits ett andra mer handlingsinriktat syfte med projektet, nämligen att studera förutsättningar och potentialer för att vidareutveckla den nu existerande FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen, samt att ta initiativ till, driva och stödja ett utvecklingsarbete med denna inriktning. Dessa båda syften har behandlats inom vad som kallats projektets del A respektive del B. Mot denna bakgrund är syftet med denna rapport att ge en övergripande sammanställning och redovisning av arbetet inom projektets del A och del B, genomförda delstudier och andra aktiviteter samt uppnådda resultat. Den övergripande frågeställning som vi försökt belysa utifrån projektets del A är vad FoU-verksamheten betytt i praktiken, och då närmare bestämt sett i relation till följande delfrågeställningar: 1. I vilken grad finns kännedom om FoU-verksamheten bland anställda inom vård och omsorg i de fyra kommunerna samt vilken uppfattning finns om FoUverksamheten? 2. Vem/vilka grupper av anställda har ansökt om medel till FoU-projekt och/eller medverkat i FoU - projekt? 3. Hur ser olika aktörer på FoU-verksamheten och dess nytta? 4. Vad karaktäriserar de enskilda FoU-projekten när det gäller processen, forskarnas roll, betydelsen för personalen, projektens innehåll, hur erfarenheter tas tillvara och vad som uppnås? 5. Vad har FoU-projekten betytt när det gäller lärande, verksamhetsutveckling och kunskapsbildning för de som aktivt deltagit i projekten och inom den egna arbetsplatsen? 6. Vilka faktorer har underlättat respektive försvårat arbetet i FoU-projekten? Med aktörer i frågeställning tre avses politiker, fackliga representanter, verksamhetsansvariga chefer samt medarbetare i FoU-organisationen. Begreppet lärande i frågeställning fem definieras utförligare i avsnitt 2.3.

14 5 Som framgår av frågeställningarna ligger fokus i studien på vad FoUverksamheten betytt för verksamheten inom vård och omsorg i de berörda kommunerna. 1.4 Rapportens disposition Rapporten är indelad i del A och del B. Del A har vi kallat en förståelseinriktad del och del B en handlingsinriktad del. I del A beskrivs inledningsvis den teoretiska föreställningsramen för studien, där innebörden av F och U i FoU och begreppen innovation och innovationsprocess diskuteras. Vidare belyses FoU:s betydelse för lärande ur flera perspektiv bland annat som stimulans och kompetensutveckling för individer och grupper, för verksamhetsutveckling samt för forskningsbaserad kunskapsproduktion. I kapitel 3 beskrivs den studerade verksamheten nämligen FoU-centrum för vård och omsorg. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i förhållandena hösten 2003 då denna studie inleddes. Kapitlet innefattar en redovisning av FoU-centrums framväxt, motiven bakom, dess centrala tankegångar, syften, mål, uppgifter och programområden. För att ge en bakgrund till studien redovisas också FoU-centrums organisation och ekonomiska förutsättningar. Översiktligt beskrivs också aktiviteterna inom FoU-centrum såsom FoU-projekt, seminarier och publicerade rapporter. I bilagor ges en sammanfattande beskrivning av FoU-centrums aktiviteter från start till och med Kapitel 4 innehåller en redovisning av de anställdas kännedom och uppfattning om FoU-centrum och i kapitel 5 beskriver olika centrala aktörers bild av FoUcentrum. I kapitel 6 redovisas de femton utvalda FoU-projekten ur olika perspektiv. I det sista avsnittet i del A, kapitel 7, analyseras och diskuteras studiens resultat. I del B ges inledningsvis en beskrivning av mål och utgångspunkter för en utvidgning och vidareutveckling av FoU-centrum och därefter beskrivs de utvecklingsaktiviteter som pågår inom FoU-centrum. En diskussion om risker och möjligheter med ett utvidgat FoU-centrum förs avslutningsvis.

15 6

16 7 DEL A FÖRSTÅELSEINRIKTAD DEL 2. TEORETISK REFERENSRAM Ett huvudfokus för projektet har varit vad den studerade FoU-verksamheten i praktiken inneburit i relation till de föreställningar om och motiv för FoUsatsningar som ovan redovisats. Den övergripande fråga som ställts är vad FoUverksamheten betytt som stimulans för individers lärande och kompetensutveckling, för verksamhetsutveckling samt för forskningsbaserad kunskapsproduktion. Vi ska i det följande skissera några av de grundbegrepp och teoretiska föreställningar som varit vägledande för arbetet i projektet. 2.1 Vad innebär F och U när vi talar om FoU? Vilken innebörd är det rimligt att ge begreppen forskning (F) och utveckling (U) när vi som här intresserar oss för och diskuterar FoU-verksamhet utanför den traditionella universitetssfären? Betyder forskning samma sak i denna kontext som när vi i universitetsvärlden talar om forskning? En närmast klassisk distinktion i forskningspolitiska sammanhang är distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Med grundforskning kan då grovt avses ett systematiskt sökande efter (i någon mening) ny kunskap (t ex teorier, modeller) med syfte att beskriva, analysera, förstå och förklara vissa fenomen, och där sökprocessen i hög grad drivs av nyfikenhet grundad i teoretiska kunskapsintressen. Ofta kommer definitioner av tillämpad forskning nära definitioner av grundforskning i flertalet avseenden utom vad gäller drivningen av kunskapssökandet. I fallet tillämpad forskning sägs denna ofta istället driven av praktiska problemställningar eller kunskapsintressen, det vill säga man vill producera kunskap för att användas vissa bestämda praktiska ändamål. Betyder då detta att F:et i den typ av FoU-verksamhet som här står i fokus ska ses som tillämpad forskning i denna mening? Kanske, men begreppet framstår som alltför oprecist för våra syften och distinktionen mellan grund- och tillämpad forskning som alltför oklar. Låt oss innan vi går vidare med begreppet forskning (F:et), se närmare på vad som kan avses med utvecklingsarbete (U:et). Ett sätt att definiera utvecklingsarbete är att se detta som systematiska aktiviteter med syfte att åstadkomma nya produkter (varor eller tjänster), processer, system eller förbättringar av redan existerande sådana (Eriksson, 1994). Vi kan med denna definition alltså tala om utvecklingsarbete avseende nya eller förbättrade produkter produktutveckling; ny eller förbättrad verksamhet eller organisation verksamhets- eller organisationsutveckling; nya eller förbättrade metoder metodutveckling; ny eller förbättrade kompetens kompetensutveckling etc. Som begreppet utvecklingsarbete här definieras betonas att det är aktiviteter som

17 8 inte enbart avses leda till förbättringar av t ex en verksamhet, utan även till förnyelse, dvs. till innovation. Därmed blir gränsdragningen hårfin mellan utvecklingsarbete och innovationsprocesser som det senare begreppet ofta används (se t ex Gidlund & Frankelius, 2003). Om vi nu återvänder till innebörden av F:et i FoU så kan det för våra syften vara ändamålsenligt att särskilja olika innebörder av forskning beroende på hur forskningen (F) tänkes vara relaterad till utveckling (U). Grundläggande är härvid den ovan nämnda distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Med begreppet grundforskning avses då här forskning där en viss praktik kan utgöra objekt (empiri) för forskningen, men där den kunskap som man kommer att producera inte a priori syftar till att användas för att förändra, förnya eller förbättra den studerade praktiken (även om detta senare kan visa sig bli fallet) Den kunskap man avser utveckla ses som värdefull i sig oavsett dess praktiska tillämpning. Grundforskningen kan i denna mening sägas drivas av nyfikenhet, upplysnings- eller bildningsintressen. Tillämpad forskning syftar till skillnad från grundforskning från början till att den kunskap som man avser att producera också ska komma till användning för bestämda praktiska ändamål. Vad som här kallas traditionell tillämpad forskning utmärks dessutom av ett särskilt synsätt på begreppet tillämpning och på relationen mellan forskningsbaserad kunskap och den praktik där den avses tillämpas. Synen på denna relation kan betecknas som en linjär överföring från teori (forskning) till praktisk tillämpning: först forskning, sedan utveckling och tillämpning av praktiska lösningar på basis av forskningens resultat. Detta synsätt innebär således att man utifrån forskningsresultat direkt skall kunna härleda praktiska metoder för t ex omsorgsarbete, och att man ska kunna ge tydliga anvisningar och riktlinjer om vad som fungerar och inte fungerar mer eller mindre oberoende av kontext. Detta ligger nära idéer om evidensbaserad kunskapsutveckling (jämför Socialstyrelsen, 2002). Vi kan emellertid även urskilja en annan form av tillämpad forskning, nämligen vad som här kallas interaktiv forskning. Denna form för tillämpad forskning ser tillämpningen av forskningsbaserad kunskap inte som en envägs överföring av kunskap från forskare till praktiskt verksamma Kunskapstillämpning ses istället som en lärandeprocess baserad på reflektion över praktiska problem utifrån forskningsbaserade begrepp och kunskaper. Denna lärandeprocess antas leda till fördjupad förståelse och kompetens att hantera de problem som utgjort objekt för forskningen. Den interaktiva formen för tillämpad forskning förutsätter vidare ett brott med den linjära syn på relationen mellan forskning och praktisk tillämpning som ligger i traditionell tillämpad forskning. Istället betonas mötet och samspelet mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån ett gemensamt intresse av ökad kunskap om ett visst praktiskt problem. Detta samspel har

18 9 analyserats med hjälp av begrepp och ansatser som betonar gemensam kunskapsbildning (Svensson, 2002), gemensamt kollektivt lärande (Ellström med flera, 1999) eller som ett möte mellan olika förståelser och språk: ett forskningens språk och ett praktikens språk (Socialstyrelsen, 2002). Den interaktiva forskningen utmärks alltså idealtypiskt av praktiknära arbetsformer baserade på forskarnas deltagande i den praktiska verksamheten, observation och dialog mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån ett gemensamt kunskapsintresse. En tredje form för tillämpad forskning som vi väljer att urskilja är forskningsbaserad utvärdering och uppföljning. Dessa former skiljer sig inte nödvändigtvis från andra former av tillämpad forskning vad gäller metoder. Utvärdering/uppföljning kan alltså metodiskt vara uppbyggd och genomföras på liknande sätt som traditionell tillämpad forskning eller interaktiv forskning. Utmärkande för utvärdering/uppföljning är istället att man försöker besvara frågor om ett visst program, en viss metod eller praktik med avseende på dess resultat/effekter, genomförande (implementering) och/eller förutsättningar eller insatser. Fokus ligger på relationer mellan utvärderingsobjektet (till exempel ett visst program) och de bakomliggande intentioner och mål som funnits för programmet och dess genomförande. Uppföljning innebär till skillnad från utvärdering en inriktning mot att studera och följa ett programs genomförande eller tillämpningen av en viss metodik. Fokus ligger på att följa och studera genomförandeprocesser snarare än resultatet/effekterna av dessa processer. Det kan exempelvis gälla olika aktörers delaktighet och inflytande, samspelet mellan aktörer, organisering och ledning av genomförandeprocessen etc. En form för uppföljning är vad som ibland kallas följeforskning. Utvärdering och uppföljning (följeforskning) kan vara i högre eller lägre grad uppifrånstyrd, ha större eller mindre inslag av kontroll, vara mer eller mindre inriktad på utveckling av den verksamhet som görs till föremål för utvärdering. Utvärdering/uppföljning kan också till sin karaktär vara mer eller mindre inriktad på att ge underlag för bedömningar och beslut eller att skapa förståelse och ny kunskap om utvärderingsobjektet. När vi i det följande talar om forskning och försöker redovisa vad FoUverksamheten betytt i termer av gjorda forskningssatsningar kommer fokus att ligga på tillämpad forskning, och särskilt de former som vi ovan talat om som interaktiv forskning, utvärdering och uppföljning. 2.2 Begreppen innovation och innovationsprocess Som noterades inledningsvis har retoriken kring FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor i hög grad kommit att betona FoU som medel för ökad innovativitet i offentlig verksamhet. Detta ligger i linje med och kan ses som ett

19 10 uttryck för den breddning av synen på innovationer som skett under senare år. Den nationella innovationspolitiken framstår idag inte längre som något som enbart rör industriell verksamhet, utan i ökande grad även offentliga verksamheter, t ex vård- och omsorgsverksamhet (Gidlund & Frankelius, 2003). En breddning har även skett vad gäller synen på samspelet mellan kunskapsbildning och innovationer. Från att enbart eller främst se innovationer som en funktion av satsningar på utveckling och spridning av forskningsbaserad kunskap, finns idag en inriktning mot att se innovationer även som en funktion av den kunskapsutveckling och det lärande som sker i produktionen av varor och tjänster, dvs. direkt i arbetsprocessen (Edquist & Rees, 2002; Landsorganisationen, 2003). Detta innebär som konsekvens ett intresse för arbetsplatsen som innovationssystem som komplement till nationella och regionala innovationssystem. När vi ovan behandlade begreppet utvecklingsarbete noterades att skillnaden kan vara hårfin mellan utvecklingsarbete och innovationsprocesser. För att fortsättningsvis kunna tala om innovationer och innovationsprocesser i relation till den studerade FoU-verksamheten är det nödvändigt att närmare definiera dessa begrepp. Avsikten är dock inte att här göra en mer utförlig analys och bestämning av begreppen innovation och innovationsprocess. För sådana analyser hänvisas exempelvis till Edquist, Hommen & McKelvey (2002). Istället ska vi endast kortfattat erinra om några vanligt förekommande begreppsbestämningar och distinktioner inom området. Centralt för många definitioner av innovationsbegreppet är kriterierna att en innovation avser någon form av specifik förändring, som är ny (åtminstone lokalt), och som leder till en i någon mening bättre måluppfyllelse på systemnivå (den lokala enheten eller den större organisation/system som denna ingår i). Målen behöver inte vara av ekonomisk eller produktionsinriktad karaktär, utan kan avse andra värden som man önskar uppnå genom en viss verksamhet, exempelvis att tillgodose behov av vård, omsorg eller utbildning. Dessa eller liknande kriterier återkommer i såväl tidigare som senare definitioner (se vidare Gidlund & Frankelius, 2003). Ett tidigt exempel är den definition som föreslås av pedagogen och innovationsforskaren Matthew Miles (1964). Enligt denna definition är en innovation: "a deliberate, novel, specific change, which is thought to be more efficacious in accomplishing the goals of a system." (Miles, 1964; sid. 14). Den ovan nämnda definitionen som föreslogs för drygt fyra decennier sedan, framstår i flera avseenden som relevant även idag. Detta gäller inte minst kravet att något för att kallas en innovation i åtminstone något avseende måste innebära någon form av förnyelse. Här uppstår då den klassiska frågan nytt för vem? Nytt

20 11 för användaren i det lokala sammanhanget, nytt för en bransch eller viss sektor, nytt för världen? Detta gäller i grunden vilka krav som bör ställas på innovationens grad av originalitet. Här tycks finnas en tradition inom innovationsforskning att acceptera en låg "innovationshöjd", dvs. att godta något som en innovation om den uppfattas som ny i det sammanhang där den utvecklas eller implementeras, även om den kanske är av mer begränsat nyhetsvärde i ett större sammanhang (Miles, 1964; Gidlund & Frankelius, 2003). En sådan ståndpunkt får stöd av det förhållandet att vad vi kan kalla en lokal innovation knappast kan ses som en mekanisk tillämpning eller enkel kopia av en mer generell idé eller innovation. I själva verket är det svårt att dra en tydlig gräns mellan imitation och innovation. Vad som till synes är en imitation eller "ren tillämpning" innebär ofta istället en om- eller nytolkning med mer eller mindre innovativa inslag (Czarniawska & Sevón, 1996). En tanke som ligger i linje med detta är att innovationer i själva verket ofta bygger på nya kombinationer av element (t ex rutiner, strukturer, kompetenser) som är redan tidigare väl kända och kanske också tillämpade, men som inte tidigare sammankopplats åtminstone inte i den lokala kontexten (Pettigrew & Fenton, 2000). Det senare resonemanget leder osökt vidare till den ofta gjorda uppdelningen mellan stegvisa (inkrementella) och mer betydande eller radikala innovationer (Edquist, Hommen & McKelvey, 2002). I det förra fallet ligger fokus på modifieringar av en viss teknik eller arbetssätt som innebär förfining eller förbättringar, dock utan att i grunden åstadkomma något särdeles nytt. I fallet radikala innovationer ligger fokus istället på förändringar som representerar något i mer genuin mening nytt, och som därmed innebär ett brott med gängse synsätt, kunskap eller teknik. Utöver vad som ovan sagts ställer den ovan anförda definition två andra krav på en förändring för att den skall ses som en innovation, nämligen dels att den skall vara i någon mening avsiktlig, dels att den ska bidra till en förbättrad måluppfyllelse på systemnivå (den lokala organisationen eller det större system som denna ingår i). Vad först gäller avsiktligheten så framstår detta knappast som ett rimligt krav sett i perspektiv av senare års forskning om organisationsförändringar. Som visats av flera forskare (till exempel Mintzberg & Quinn, 1996) växer ofta organisations-förändringar fram oplanerat och spontant, snarare än avsiktligt planerat. Även om kravet på avsiktlighet i dag framstår som mindre lämpligt sätter Miles (1964) tidigt fokus på frågan om innovationer som avsiktigt planerade eller spontant framväxande (emergenta). En liknande problematik gäller kravet att något för att räknas som en innovation ska kunna visas bidra till verksamhetens måluppfyllelse. Detta krav förefaller rimligt i ett senare skede av innovationsprocessen, men knappast i dess tidiga

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön?

Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Kompetensutveckling i organisationer Strategisk investering eller pengarna i sjön? Per-Erik Ellström, Henrik Kock, Lennart Svensson HELIX, Linköpings universitet Bakgrund Frågor om kompetensutveckling

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring

Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix

Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess

Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Ledarskap vid uppbyggnad av en gemensam kunskapsprocess Stora förväntningar på projekten Projekten förväntas vara En viktig och unik komponent i den svenska tillväxt- och innovationsmotorn Möta viktiga

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Programplan

Programplan samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Programplan 2015-2017 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (16) Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande Syfte Syftet med förskolans självvärdering är att granska och bedöma den egna verksamheten.

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är 4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund

Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund KUN 2013-11-21,p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE KUN 2013/654 Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer