FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet"

Transkript

1 FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet Ingalill Thor Per-Erik Ellström Bodil Ekholm Eva Ellström Dan Rönnqvist FoU-rapport 34:2006 Denna studie är delfinansierad av Sveriges kommuner och landsting, Vinnova och Trygghetsfonden och ingår som ett av nio delprojekt i FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner. FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 34:2006 FoU i praktiken En studie av aktörer och projekt inom en flerkommunal FoU-verksamhet Ingalill Thor Per-Erik Ellström Bodil Ekholm Eva Ellström Dan Rönnqvist FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun Unitryck, Linköping, 2006, andra upplagan, 2008

4 SAMMANFATTNING Det övergripande syftet med studien som redovisas i denna rapport har varit dels att skapa ökad kunskap om denna typ av FoU-verksamhet, dess förutsättningar, arbetsformer och resultat/effekter (delstudie A) och dels att bidra till att vidareutveckla FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen (delstudie B). Den verksamhet som har stått i fokus i studien är FoU-centrum för vård och omsorg som sedan år 2000 utgjort ett samarbete mellan Linköpings kommun och kommunerna Åtvidaberg, Kinda och Ydre och ett antal privata utförare inom vård- och omsorg. Inom ramen för delstudie A har en fördjupad studie genomförts av 15 olika FoU-projekt som drivits under åren I denna del av studien ingick dokumentanalys samt intervjuer av personal, chefer och forskare. Vidare genomfördes intervjuer med intressenter såsom politiker, verksamhetschefer, fackliga företrädare och medarbetare inom FoU-centrum. Som en tredje del i studien har en enkät skickats till anställda inom vård och omsorg i två av de aktuella FoU-kommunerna. Delstudie A visar att en relativt stor andel av vård- och omsorgsanställda hade kännedom om FoU-centrums verksamhet. Studien lyfter vidare fram några faktorer som främjat framgångsrika FoU-projekt till exempel att utgångspunkten för projekten är verksamhetsnära frågor och utvecklingsbehov, att stöd ges från ledning och FoU-handledare samt stöd och förankring hos medarbetare. Exempel på hindrande faktorer som framkom är organisatoriska förändringar under pågående projekt och svårigheter att finna utrymme i vardagsarbetet. När det gäller effekter av FoU-verksamheten visar studien att den framförallt inneburit kompetens- och verksamhetsutveckling för de som varit direkt engagerade i FoU-aktiviteter. Det är svårare att sprida resultaten till andra i någon större skala. En viktig förutsättning för att FoU-arbete ska få genomslag i verksamheten sammanhänger med ledningens stöd och engagemang. Tonvikten inom FoU-centrum låg under den studerade perioden på utvecklings- och utvärderingsprojekt medan de mer forskningsinriktade projekten varit några få. När det gäller det innovativa perspektivet kan FoU-centrum i sig ses som en organisatorisk innovation. Intervjuerna med olika intressenter visar att alla parter anser att den ömsesidiga samverkan mellan universitet och kommun inom FoU-centrum varit mycket positiv och lyckad. Ett skäl som lyfts fram som en orsak till detta är organiseringen av verksamheten där personer från universitetet är tätt knutna till

5 FoU-centrum genom långsiktiga avtal mellan FoU-centrum och universitetet. Organiseringen av FoU-centrum bidrar på ett bra sätt till att koppla ihop de två forskning och utveckling. Detta ger en kontinuitet och stabilitet för denna samverkan. Inom ramen för delstudie B, som har fokus på fortsatt utvecklingsarbete, har seminarier genomförts med berörda parter inom FoU-centrum, men också externa parter inom regionen har deltagit i diskussionerna. FoU-studien har satt fokus på den utvecklingspotential som finns i FoU-centrum och varit en katalysator för fortsatt utvecklingsarbete. Diskussioner och gemensam reflektion utifrån studiens resultat har givit en grund för kreativt tänkande och initiativ inom en rad områden, nämligen utvidgning till ökad samverkan i regionen, alternativa arbetsformer för att stärka lärande och kunskapsutveckling samt organiseringen av FoU-centrums arbete. Från och med år 2005 ingår även kommunerna Motala och Mjölby i FoUcentrum för vård och omsorg. Denna studie är delfinansierad av Sveriges kommuner och landsting, Vinnova och Trygghetsfonden och ingår som ett av nio delprojekt i FoU-programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Nya former för samverkan forskning - praktik Vad innebär FoU i praktiken? Syfte, frågeställningar och avgränsningar Rapportens disposition...5 DEL A FÖRSTÅELSEINRIKTAD DEL TEORETISK REFERENSRAM Vad innebär F och U när vi talar om FoU? Begreppen innovation och innovationsprocess FoU i praktiken - tre analysdimensioner DEN STUDERADE VERKSAMHETEN FoU-centrums framväxt och motiv Centrala tankegångar FoU-centrums syfte, mål och centrala uppgifter Teman och programområden Beskrivning av FoU-centrum ANSTÄLLDAS KÄNNEDOM OCH UPPFATTNING OM FOU-CENTRUM Har anställda kännedom om FoU-centrum existens? Hur har de anställda fått kännedom om FoU-verksamheten? Har de anställda läst och använt FoU-rapporter? Har de anställda deltagit i något FoU-projekt? Har de anställda deltagit i någon av de föreläsningar eller seminarier som anordnats av FoU-centrum? Vilka hinder finns för att delta i FoU-aktiviteter? Är de anställda intresserade av att veta mer om FoUverksamheten? Sammanfattning CENTRALA AKTÖRERS BILD AV FOU-CENTRUM FoU-styrelsens uppfattning om FoU-centrum Programrådets uppfattning om FoU-centrum FoU-gruppens uppfattning om FoU-centrum...50

7 5.4 Politikers uppfattningar om FoU-centrum Chefers uppfattning om FoU-centrum Fackliga företrädares uppfattning om FoU-centrum Sammanfattning FOU-PROJEKT EN KVALITATIV BILD Hur kan de studerade FoU-projekten karaktäriseras? Projektresurser Vem blir projektledare? Att arbeta med utvecklingsprojekt Att arbeta med utvärderingsprojekt Att arbeta med interaktiva forskningsprojekt/följeforskningsprojekt Sammanfattning ANALYS OCH SLUTSATSER Information om FoU-verksamheten är tämligen väl - om än ojämnt spridd i berörda kommuner Det är svårt att locka den stora gruppen anställda att vara projektledare i FoU-projekt Samarbete mellan kommun och universitet - en angelägen men svår uppgift Tre typer av utvecklingsförlopp i de studerade FoUprojekten Några hindrande faktorer för FoU-projekten Några förutsättningar för framgångsrika FoU-projekt Vad betyder FoU i praktiken? Något om resultat och effekter av den studerade FoU-verksamheten...94 Del B HANDLINGSINRIKTAD DEL ATT BYGGA VIDARE Mål och utgångspunkter Hur har resultaten från delstudie A tagits tillvara? Vad har hänt för att möta utvecklingsbehoven? Utvidgning i regionen - förändrad roll för FoU-centrum Ett FoU-centrum i rörelse ställer nya krav - förändrade arbetsformer inom FoU-centrum Möjligheter och risker med ett utvidgat FoU-centrum...110

8 REFERENSER Metod...Bilaga 1 Enkät...Bilaga 2 Undersökning av FoU-centrum brev till anställda...bilaga 3 Sammanfattande beskrivning av FoU-centrums ekonomi och aktiviteter t.o.m Bilaga 4 Publicerade rapporter...bilaga 5

9

10 1 1. BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER Föreliggande rapport redovisar ett projekt med fokus på den FoU-verksamhet - FoU Centrum - som sedan 1999 etablerats i Linköpings kommun i samverkan mellan ett antal andra kommuner och privata utförare inom vård- och omsorg. Det övergripande syftet med projektet har varit dels att skapa ökad kunskap om denna typ av FoU-verksamhet, dess förutsättningar, arbetsformer och resultat/effekter, dels att bidra till att vidareutveckla FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen. Detta arbete och de resultat som hittills uppnåtts redovisas i det följande. 1.1 Nya former för samverkan forskning - praktik Vi har under senare år sett att nya former för kunskapsbildning växer fram i form av FoU-verksamhet som organiseras utanför universitet och högskolor, och då inte minst i den kommunala och landstingskommunala sektorn. Bergström et al (2000) använder metaforen det dolda universitetet som en talande beteckning på detta fenomen. I denna studie identifierade man ett drygt 80-tal FoU-miljöer vilka fungerar som vad man ofta kallat länkorganisationer mellan forskning och offentlig sektor. Enligt mångas mening skall detta ses som uttryck för att de traditionella former för forskning som bedrivs inom universitetsvärlden inte förmår möta vad som ses som nya behov av kunskapsbildning. Istället för traditionell disciplinorientering och distansering från samhälls- och arbetsliv sägs dessa nya behov av kunskapsbildning kräva mer av probleminriktade ansatser, användbar kunskap, mångvetenskaplighet och en interaktiv forskningsmetod som möjliggör ett ökat inflytande för praktikens kunskapsintressen över forskningsprocessen (Svensson, 2002). I liknande ordalag ser Tydén (2002) utvecklingen av nya FoU-miljöer som framväxt av ett nytt forskningslandskap, och detta som ett svar på den traditionella disciplinorienterade forskningens förmenta oförmåga att möta de nya, ofta disciplinövergripande, kunskapsbehov som idag anses vara aktuella. Denna kritik av traditionella forskningsmodeller gäller inte enbart, eller kanske ens främst, samhällsvetenskaplig forskning. Den får i hög grad stöd även av internationell forskning och debatt om forskning och forskningspolitik och då med fokus på teknisk och naturvetenskaplig forskning. I detta sammanhang har man sedan ett antal år fört en intensiv diskussion om betydelsen av en organisering av forskning enligt den så kallade Triple Helix modellen (Etzkowitz & Leydesdorff, 1997), det vill säga en modell byggd på samverkan mellan företag, stat och forskning, liksom betydelsen av att organisera forskningen så att den bättre svarar mot nya kunskapsbehov i ett samhälle

11 2 karakteriserat av osäkerhet och stark föränderlighet. Det är framförallt i det senare perspektivet som Gibbons et al (1994) argumenterat för behovet av en ny problembaserad och mångvetenskaplig forskningsmodell byggd på samverkan mellan forskare och praktikens företrädare, och där alltså forskning ses som i hög grad driven av praktiska problem snarare än problem som härrör från enbart eller främst teoretiska kunskapsintressen. Denna diskussion är intressant i sig, men förstås även i perspektiv av den svenska forskningspolitiska utvecklingen under senare år vad gäller bland annat styrningen av forskningen forskningsråd vs. sektorsforskning samt frågor om avvägningar mellan grundforskning och tillämpad forskning (Sandström, 2002). Om vi återvänder till den svenska scenen och framväxten av nya FoU-enheter inom inte minst den kommunala sektorn så har denna utveckling tolkats och anförts som evidens för de forskningsteoretiska resonemang som antytts ovan. I en doktorsavhandling kring lokala FoU-enheters mening och betydelse (Ekermo, 2002) karakteriseras exempelvis dessa enheter av tre bärande idéer som ligger nära de tankar som framförts av bland annat Gibbons et al (1994), nämligen: (a) praktiknära kunskapsutveckling; (b) samspel mellan forskning och praktik; och (c) deltagande från praktiskt verksamma i forskningsprocessen. 1.2 Vad innebär FoU i praktiken? Vad innebär då FoU-verksamheten i praktiken? Hur kan vi förstå de satsningar som under senare år gjorts på FoU-verksamhet? Vilka är motiven bakom dessa satsningar? På ett allmänt plan finns starka forskningsbaserade föreställningar om positiva samband mellan satsningar på FoU-verksamhet i organisationer även mer informell FoU-verksamhet och stimulans av lärprocesser och ökad innovativitet och detta inte bara i högteknologisk verksamhet, men även i det som brukar betraktas som lågteknologisk verksamhet, inklusive olika typer av tjänsteverksamhet (Brulin, 2002; Edquist et al, 2002; Maskell et al, 1998). Även Tydén (2002) knyter framväxten av nya former för FoU-verksamhet till dess potentiella betydelse för att främja innovationsprocesser genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande lärande och sammanfogande av skilda kompetenser. Ytterligare en argumentationslinje är FoU-verksamheters betydelse för att öka organisationers förmåga till kunskapsabsorption och därmed även ökad förmåga till komplex problemlösning och anpassning till förändrade omständigheter (Edquist et al, 2002). Argumentationen för FoUverksamhet organiserad utanför universitet och högskolor har alltså i hög grad ha hämtat stöd frän innovationspolitiska överväganden kring forskning som drivkraft för att främja innovationer och innovativa processer i verksamheter (Gidlund & Frankelius, 2003). Härvid lutar man sig starkt mot ekonomisk forskning om innovationssystem, kluster, nätverk och andra liknande organisationsformer och deras förment positiva effekter för konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Dessa och liknande idéer om innovationssystem och kluster

12 3 har även fått genomslag i synen på regional utveckling. En framträdande tanke har därvid varit den s k Triple Helix-modellen och dess betoning av samverkan mellan forskning, näringsliv och offentlig verksamhet. Dessa argument med inriktning mot kopplingen mellan satsningar på FoU och ökad innovativitet avspeglas bara till en mindre del i den ovan nämnda studien av Ekermo (2002). I denna studie undersöktes bl.a. motiven för satsningar på nya FoU-enheter. Resultaten pekar framförallt på att starka organisatoriska och administrativa intressen legat bakom tillkomsten av de nya FoU-enheterna. Dominerande motiv är enligt denna studie bland annat föreställningar om FoU som ett sätt: (a) att säkerställa effektivitet och kvalitet i den kommunala verksamheten trots resursknapphet; (b) att utgöra ett redskap för kommunerna att anpassa sig till nya villkor och spelregler en anpassning som formuleras främst i termer av kvalitetssäkring; (c) att tillgodose anställdas behov av kunskap och kompetens för nya arbetsuppgifter, men även att synliggöra personalens erfarenhetsbaserade kunskaper; samt (d) att utgöra ett komplement och ett alternativ till den forskning som bedrivs inom universitet och högskolor i form av en mer praktik- och verksamhetsnära kunskapsproduktion. Ser vi sammantaget på de motiv som formulerats för satsningar på skapandet av lokala och regionala FoU-miljöer framträder således åtminstone följande fyra motivkretsar: verksamhetsorienterade motiv som betonar effektivisering, kvalitetssäkring och nya krav på samverkan över kommunala sektorsgränser; individorienterade motiv som betonar anställdas behov av ny kunskap och kompetens för att klara av nya arbetsuppgifter; innovationsrelaterade motiv som betonar betydelsen av FoU som instrument för innovationer vad gäller verksamhetsprocesser och/eller produkter/tjänster; kunskapsbildningsmotiv som betonar behov av en praktiknära kunskapsproduktion baserad på samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma. Hur väl motsvarar då de nya FoU-miljöer som växer fram inom kommuner och landsting dessa föreställningar om individ- och verksamhetsutveckling, ökad innovativitet och nya former för kunskapsbildning? Trots de omfattande satsningar som gjorts under senare år på nya former för FoU-verksamhet har vi, som påtalas av både Ekermo (2002) och Tydén (2002), mycket begränsad kunskap om vad denna verksamhet betyder i praktiken sett i relation till de ovan nämnda förväntningarna. Detta är i sig naturligt eftersom det rör sig om en tämligen ny företeelse.

13 4 1.3 Syfte, frågeställningar och avgränsningar Ett av syftena med det projekt som redovisas i denna rapport har varit att öka vår kunskap om dessa nya former för organisering av FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor. Detta mot bakgrund av den ovan redovisade diskussion som förs nationellt och internationellt om nya former för kunskapsbildning samt kopplingen mellan FoU och innovationsprocesser, men även mot bakgrund av det angelägna i att synliggöra och granska de begränsningar och möjligheter som dessa nya FoU-miljöer har som motor för lokal och regional förnyelse av kommunal verksamhet. Utöver detta förståelseinriktade syfte har det även funnits ett andra mer handlingsinriktat syfte med projektet, nämligen att studera förutsättningar och potentialer för att vidareutveckla den nu existerande FoU-verksamheten till ett system för regional FoU-samverkan mellan enskilda kommuner, privata vårdföretag, regionala aktörer och forskningen, samt att ta initiativ till, driva och stödja ett utvecklingsarbete med denna inriktning. Dessa båda syften har behandlats inom vad som kallats projektets del A respektive del B. Mot denna bakgrund är syftet med denna rapport att ge en övergripande sammanställning och redovisning av arbetet inom projektets del A och del B, genomförda delstudier och andra aktiviteter samt uppnådda resultat. Den övergripande frågeställning som vi försökt belysa utifrån projektets del A är vad FoU-verksamheten betytt i praktiken, och då närmare bestämt sett i relation till följande delfrågeställningar: 1. I vilken grad finns kännedom om FoU-verksamheten bland anställda inom vård och omsorg i de fyra kommunerna samt vilken uppfattning finns om FoUverksamheten? 2. Vem/vilka grupper av anställda har ansökt om medel till FoU-projekt och/eller medverkat i FoU - projekt? 3. Hur ser olika aktörer på FoU-verksamheten och dess nytta? 4. Vad karaktäriserar de enskilda FoU-projekten när det gäller processen, forskarnas roll, betydelsen för personalen, projektens innehåll, hur erfarenheter tas tillvara och vad som uppnås? 5. Vad har FoU-projekten betytt när det gäller lärande, verksamhetsutveckling och kunskapsbildning för de som aktivt deltagit i projekten och inom den egna arbetsplatsen? 6. Vilka faktorer har underlättat respektive försvårat arbetet i FoU-projekten? Med aktörer i frågeställning tre avses politiker, fackliga representanter, verksamhetsansvariga chefer samt medarbetare i FoU-organisationen. Begreppet lärande i frågeställning fem definieras utförligare i avsnitt 2.3.

14 5 Som framgår av frågeställningarna ligger fokus i studien på vad FoUverksamheten betytt för verksamheten inom vård och omsorg i de berörda kommunerna. 1.4 Rapportens disposition Rapporten är indelad i del A och del B. Del A har vi kallat en förståelseinriktad del och del B en handlingsinriktad del. I del A beskrivs inledningsvis den teoretiska föreställningsramen för studien, där innebörden av F och U i FoU och begreppen innovation och innovationsprocess diskuteras. Vidare belyses FoU:s betydelse för lärande ur flera perspektiv bland annat som stimulans och kompetensutveckling för individer och grupper, för verksamhetsutveckling samt för forskningsbaserad kunskapsproduktion. I kapitel 3 beskrivs den studerade verksamheten nämligen FoU-centrum för vård och omsorg. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i förhållandena hösten 2003 då denna studie inleddes. Kapitlet innefattar en redovisning av FoU-centrums framväxt, motiven bakom, dess centrala tankegångar, syften, mål, uppgifter och programområden. För att ge en bakgrund till studien redovisas också FoU-centrums organisation och ekonomiska förutsättningar. Översiktligt beskrivs också aktiviteterna inom FoU-centrum såsom FoU-projekt, seminarier och publicerade rapporter. I bilagor ges en sammanfattande beskrivning av FoU-centrums aktiviteter från start till och med Kapitel 4 innehåller en redovisning av de anställdas kännedom och uppfattning om FoU-centrum och i kapitel 5 beskriver olika centrala aktörers bild av FoUcentrum. I kapitel 6 redovisas de femton utvalda FoU-projekten ur olika perspektiv. I det sista avsnittet i del A, kapitel 7, analyseras och diskuteras studiens resultat. I del B ges inledningsvis en beskrivning av mål och utgångspunkter för en utvidgning och vidareutveckling av FoU-centrum och därefter beskrivs de utvecklingsaktiviteter som pågår inom FoU-centrum. En diskussion om risker och möjligheter med ett utvidgat FoU-centrum förs avslutningsvis.

15 6

16 7 DEL A FÖRSTÅELSEINRIKTAD DEL 2. TEORETISK REFERENSRAM Ett huvudfokus för projektet har varit vad den studerade FoU-verksamheten i praktiken inneburit i relation till de föreställningar om och motiv för FoUsatsningar som ovan redovisats. Den övergripande fråga som ställts är vad FoUverksamheten betytt som stimulans för individers lärande och kompetensutveckling, för verksamhetsutveckling samt för forskningsbaserad kunskapsproduktion. Vi ska i det följande skissera några av de grundbegrepp och teoretiska föreställningar som varit vägledande för arbetet i projektet. 2.1 Vad innebär F och U när vi talar om FoU? Vilken innebörd är det rimligt att ge begreppen forskning (F) och utveckling (U) när vi som här intresserar oss för och diskuterar FoU-verksamhet utanför den traditionella universitetssfären? Betyder forskning samma sak i denna kontext som när vi i universitetsvärlden talar om forskning? En närmast klassisk distinktion i forskningspolitiska sammanhang är distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Med grundforskning kan då grovt avses ett systematiskt sökande efter (i någon mening) ny kunskap (t ex teorier, modeller) med syfte att beskriva, analysera, förstå och förklara vissa fenomen, och där sökprocessen i hög grad drivs av nyfikenhet grundad i teoretiska kunskapsintressen. Ofta kommer definitioner av tillämpad forskning nära definitioner av grundforskning i flertalet avseenden utom vad gäller drivningen av kunskapssökandet. I fallet tillämpad forskning sägs denna ofta istället driven av praktiska problemställningar eller kunskapsintressen, det vill säga man vill producera kunskap för att användas vissa bestämda praktiska ändamål. Betyder då detta att F:et i den typ av FoU-verksamhet som här står i fokus ska ses som tillämpad forskning i denna mening? Kanske, men begreppet framstår som alltför oprecist för våra syften och distinktionen mellan grund- och tillämpad forskning som alltför oklar. Låt oss innan vi går vidare med begreppet forskning (F:et), se närmare på vad som kan avses med utvecklingsarbete (U:et). Ett sätt att definiera utvecklingsarbete är att se detta som systematiska aktiviteter med syfte att åstadkomma nya produkter (varor eller tjänster), processer, system eller förbättringar av redan existerande sådana (Eriksson, 1994). Vi kan med denna definition alltså tala om utvecklingsarbete avseende nya eller förbättrade produkter produktutveckling; ny eller förbättrad verksamhet eller organisation verksamhets- eller organisationsutveckling; nya eller förbättrade metoder metodutveckling; ny eller förbättrade kompetens kompetensutveckling etc. Som begreppet utvecklingsarbete här definieras betonas att det är aktiviteter som

17 8 inte enbart avses leda till förbättringar av t ex en verksamhet, utan även till förnyelse, dvs. till innovation. Därmed blir gränsdragningen hårfin mellan utvecklingsarbete och innovationsprocesser som det senare begreppet ofta används (se t ex Gidlund & Frankelius, 2003). Om vi nu återvänder till innebörden av F:et i FoU så kan det för våra syften vara ändamålsenligt att särskilja olika innebörder av forskning beroende på hur forskningen (F) tänkes vara relaterad till utveckling (U). Grundläggande är härvid den ovan nämnda distinktionen mellan grundforskning och tillämpad forskning. Med begreppet grundforskning avses då här forskning där en viss praktik kan utgöra objekt (empiri) för forskningen, men där den kunskap som man kommer att producera inte a priori syftar till att användas för att förändra, förnya eller förbättra den studerade praktiken (även om detta senare kan visa sig bli fallet) Den kunskap man avser utveckla ses som värdefull i sig oavsett dess praktiska tillämpning. Grundforskningen kan i denna mening sägas drivas av nyfikenhet, upplysnings- eller bildningsintressen. Tillämpad forskning syftar till skillnad från grundforskning från början till att den kunskap som man avser att producera också ska komma till användning för bestämda praktiska ändamål. Vad som här kallas traditionell tillämpad forskning utmärks dessutom av ett särskilt synsätt på begreppet tillämpning och på relationen mellan forskningsbaserad kunskap och den praktik där den avses tillämpas. Synen på denna relation kan betecknas som en linjär överföring från teori (forskning) till praktisk tillämpning: först forskning, sedan utveckling och tillämpning av praktiska lösningar på basis av forskningens resultat. Detta synsätt innebär således att man utifrån forskningsresultat direkt skall kunna härleda praktiska metoder för t ex omsorgsarbete, och att man ska kunna ge tydliga anvisningar och riktlinjer om vad som fungerar och inte fungerar mer eller mindre oberoende av kontext. Detta ligger nära idéer om evidensbaserad kunskapsutveckling (jämför Socialstyrelsen, 2002). Vi kan emellertid även urskilja en annan form av tillämpad forskning, nämligen vad som här kallas interaktiv forskning. Denna form för tillämpad forskning ser tillämpningen av forskningsbaserad kunskap inte som en envägs överföring av kunskap från forskare till praktiskt verksamma Kunskapstillämpning ses istället som en lärandeprocess baserad på reflektion över praktiska problem utifrån forskningsbaserade begrepp och kunskaper. Denna lärandeprocess antas leda till fördjupad förståelse och kompetens att hantera de problem som utgjort objekt för forskningen. Den interaktiva formen för tillämpad forskning förutsätter vidare ett brott med den linjära syn på relationen mellan forskning och praktisk tillämpning som ligger i traditionell tillämpad forskning. Istället betonas mötet och samspelet mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån ett gemensamt intresse av ökad kunskap om ett visst praktiskt problem. Detta samspel har

18 9 analyserats med hjälp av begrepp och ansatser som betonar gemensam kunskapsbildning (Svensson, 2002), gemensamt kollektivt lärande (Ellström med flera, 1999) eller som ett möte mellan olika förståelser och språk: ett forskningens språk och ett praktikens språk (Socialstyrelsen, 2002). Den interaktiva forskningen utmärks alltså idealtypiskt av praktiknära arbetsformer baserade på forskarnas deltagande i den praktiska verksamheten, observation och dialog mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån ett gemensamt kunskapsintresse. En tredje form för tillämpad forskning som vi väljer att urskilja är forskningsbaserad utvärdering och uppföljning. Dessa former skiljer sig inte nödvändigtvis från andra former av tillämpad forskning vad gäller metoder. Utvärdering/uppföljning kan alltså metodiskt vara uppbyggd och genomföras på liknande sätt som traditionell tillämpad forskning eller interaktiv forskning. Utmärkande för utvärdering/uppföljning är istället att man försöker besvara frågor om ett visst program, en viss metod eller praktik med avseende på dess resultat/effekter, genomförande (implementering) och/eller förutsättningar eller insatser. Fokus ligger på relationer mellan utvärderingsobjektet (till exempel ett visst program) och de bakomliggande intentioner och mål som funnits för programmet och dess genomförande. Uppföljning innebär till skillnad från utvärdering en inriktning mot att studera och följa ett programs genomförande eller tillämpningen av en viss metodik. Fokus ligger på att följa och studera genomförandeprocesser snarare än resultatet/effekterna av dessa processer. Det kan exempelvis gälla olika aktörers delaktighet och inflytande, samspelet mellan aktörer, organisering och ledning av genomförandeprocessen etc. En form för uppföljning är vad som ibland kallas följeforskning. Utvärdering och uppföljning (följeforskning) kan vara i högre eller lägre grad uppifrånstyrd, ha större eller mindre inslag av kontroll, vara mer eller mindre inriktad på utveckling av den verksamhet som görs till föremål för utvärdering. Utvärdering/uppföljning kan också till sin karaktär vara mer eller mindre inriktad på att ge underlag för bedömningar och beslut eller att skapa förståelse och ny kunskap om utvärderingsobjektet. När vi i det följande talar om forskning och försöker redovisa vad FoUverksamheten betytt i termer av gjorda forskningssatsningar kommer fokus att ligga på tillämpad forskning, och särskilt de former som vi ovan talat om som interaktiv forskning, utvärdering och uppföljning. 2.2 Begreppen innovation och innovationsprocess Som noterades inledningsvis har retoriken kring FoU-verksamhet utanför universitet och högskolor i hög grad kommit att betona FoU som medel för ökad innovativitet i offentlig verksamhet. Detta ligger i linje med och kan ses som ett

19 10 uttryck för den breddning av synen på innovationer som skett under senare år. Den nationella innovationspolitiken framstår idag inte längre som något som enbart rör industriell verksamhet, utan i ökande grad även offentliga verksamheter, t ex vård- och omsorgsverksamhet (Gidlund & Frankelius, 2003). En breddning har även skett vad gäller synen på samspelet mellan kunskapsbildning och innovationer. Från att enbart eller främst se innovationer som en funktion av satsningar på utveckling och spridning av forskningsbaserad kunskap, finns idag en inriktning mot att se innovationer även som en funktion av den kunskapsutveckling och det lärande som sker i produktionen av varor och tjänster, dvs. direkt i arbetsprocessen (Edquist & Rees, 2002; Landsorganisationen, 2003). Detta innebär som konsekvens ett intresse för arbetsplatsen som innovationssystem som komplement till nationella och regionala innovationssystem. När vi ovan behandlade begreppet utvecklingsarbete noterades att skillnaden kan vara hårfin mellan utvecklingsarbete och innovationsprocesser. För att fortsättningsvis kunna tala om innovationer och innovationsprocesser i relation till den studerade FoU-verksamheten är det nödvändigt att närmare definiera dessa begrepp. Avsikten är dock inte att här göra en mer utförlig analys och bestämning av begreppen innovation och innovationsprocess. För sådana analyser hänvisas exempelvis till Edquist, Hommen & McKelvey (2002). Istället ska vi endast kortfattat erinra om några vanligt förekommande begreppsbestämningar och distinktioner inom området. Centralt för många definitioner av innovationsbegreppet är kriterierna att en innovation avser någon form av specifik förändring, som är ny (åtminstone lokalt), och som leder till en i någon mening bättre måluppfyllelse på systemnivå (den lokala enheten eller den större organisation/system som denna ingår i). Målen behöver inte vara av ekonomisk eller produktionsinriktad karaktär, utan kan avse andra värden som man önskar uppnå genom en viss verksamhet, exempelvis att tillgodose behov av vård, omsorg eller utbildning. Dessa eller liknande kriterier återkommer i såväl tidigare som senare definitioner (se vidare Gidlund & Frankelius, 2003). Ett tidigt exempel är den definition som föreslås av pedagogen och innovationsforskaren Matthew Miles (1964). Enligt denna definition är en innovation: "a deliberate, novel, specific change, which is thought to be more efficacious in accomplishing the goals of a system." (Miles, 1964; sid. 14). Den ovan nämnda definitionen som föreslogs för drygt fyra decennier sedan, framstår i flera avseenden som relevant även idag. Detta gäller inte minst kravet att något för att kallas en innovation i åtminstone något avseende måste innebära någon form av förnyelse. Här uppstår då den klassiska frågan nytt för vem? Nytt

20 11 för användaren i det lokala sammanhanget, nytt för en bransch eller viss sektor, nytt för världen? Detta gäller i grunden vilka krav som bör ställas på innovationens grad av originalitet. Här tycks finnas en tradition inom innovationsforskning att acceptera en låg "innovationshöjd", dvs. att godta något som en innovation om den uppfattas som ny i det sammanhang där den utvecklas eller implementeras, även om den kanske är av mer begränsat nyhetsvärde i ett större sammanhang (Miles, 1964; Gidlund & Frankelius, 2003). En sådan ståndpunkt får stöd av det förhållandet att vad vi kan kalla en lokal innovation knappast kan ses som en mekanisk tillämpning eller enkel kopia av en mer generell idé eller innovation. I själva verket är det svårt att dra en tydlig gräns mellan imitation och innovation. Vad som till synes är en imitation eller "ren tillämpning" innebär ofta istället en om- eller nytolkning med mer eller mindre innovativa inslag (Czarniawska & Sevón, 1996). En tanke som ligger i linje med detta är att innovationer i själva verket ofta bygger på nya kombinationer av element (t ex rutiner, strukturer, kompetenser) som är redan tidigare väl kända och kanske också tillämpade, men som inte tidigare sammankopplats åtminstone inte i den lokala kontexten (Pettigrew & Fenton, 2000). Det senare resonemanget leder osökt vidare till den ofta gjorda uppdelningen mellan stegvisa (inkrementella) och mer betydande eller radikala innovationer (Edquist, Hommen & McKelvey, 2002). I det förra fallet ligger fokus på modifieringar av en viss teknik eller arbetssätt som innebär förfining eller förbättringar, dock utan att i grunden åstadkomma något särdeles nytt. I fallet radikala innovationer ligger fokus istället på förändringar som representerar något i mer genuin mening nytt, och som därmed innebär ett brott med gängse synsätt, kunskap eller teknik. Utöver vad som ovan sagts ställer den ovan anförda definition två andra krav på en förändring för att den skall ses som en innovation, nämligen dels att den skall vara i någon mening avsiktlig, dels att den ska bidra till en förbättrad måluppfyllelse på systemnivå (den lokala organisationen eller det större system som denna ingår i). Vad först gäller avsiktligheten så framstår detta knappast som ett rimligt krav sett i perspektiv av senare års forskning om organisationsförändringar. Som visats av flera forskare (till exempel Mintzberg & Quinn, 1996) växer ofta organisations-förändringar fram oplanerat och spontant, snarare än avsiktligt planerat. Även om kravet på avsiktlighet i dag framstår som mindre lämpligt sätter Miles (1964) tidigt fokus på frågan om innovationer som avsiktigt planerade eller spontant framväxande (emergenta). En liknande problematik gäller kravet att något för att räknas som en innovation ska kunna visas bidra till verksamhetens måluppfyllelse. Detta krav förefaller rimligt i ett senare skede av innovationsprocessen, men knappast i dess tidiga

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Att utvärdera lärande

Att utvärdera lärande Att utvärdera lärande En vägledning vid utvärdering av pedagogiska processer Kompetensforum vid Uppsala universitet Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte och innehåll... 5 Om utvärdering... 5 Utvärderingars

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Forskning ger bättre resultat i skolan

Forskning ger bättre resultat i skolan Forskning ger bättre resultat i skolan Programförklaring Vi Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning

Aktionsforskning. och. Interaktiv forskning Aktionsforskning och Interaktiv forskning Aktionsforskningens ursprung Aktionsforskningen lanserades av psykologen Kurt Lewin under 1940-talet, med huvudsyftet att hjälpa praktikern Handling/forskning,

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE

ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE ATT UTVECKLA LEDNINGSGRUPPENS ARBETE SYFTEN SAMMANSÄTTNING NIVÅER UTMANINGAR FUNKTION OCH VILLKOR ÅTGÄRDER HÅKAN JÖNSSON Psykolog, konsult HÅKAN JÖNSSON KONSULT AB www.hakanjonsson.com info@hakanjonsson.com

Läs mer

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Datum Beteckning 2010-10-20 Siv Wilborgsson 0709-719938 Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Under hösten 2009 förde ett antal kommuner en dialog med Malmö högskola

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

HELIX-dagen. Inbjudan till en konferensdag om

HELIX-dagen. Inbjudan till en konferensdag om Inbjudan till en konferensdag om Rörlighet i arbetslivet: lärande - hälsa välfärd - innovationer Ett samarrangemang mellan HELIX VINN Excellence Centre, Linköpings universitet och Äldrecentrum Östergötland

Läs mer

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 ABCD Mariestads kommun Övergripande granskning Socialnämnden Rapport KPMG AB 2013-03-15 Antal sidor: 3 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017

Sammanfattning av arbetsprogram STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 1 (6) Sammanfattning av arbetsprogram för samarbete mellan VINNOVA och SKL om: STÄRKT INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG VERKSAMHET 2015-2017 Antagen av styrgruppen VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer