Kulturnämndens handlingar

Transkript

1 Kulturnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kulturnämnden (3) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Halmstads Teater, Esaias Thorensalen Sammanträdesdatum Tid: 13:15 Ordförande: Sven Palmkvist Sekreterare: Marie Järnliden

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden (3) ÄRENDEN Sida 1 2 Godkännande av dagordning 3 Information 1 4 KN 2016/0020 Ekonomisk rapport KN 2015/0324 Lokalbehov för scenkonst och produktion för Halmstads kulturliv 6 KN 2016/0155 Översyn av riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet 7 KN 2015/0317 Studieförbundet SISU Idrottsutbildare - Stöd till studieförbundsverksamhet 8 KN 2016/0145 Detaljplan för Karl XI 7 /centrumverksamheterkontorochbostadervidlillatorg html KN 2016/0126 Utveckling av idépengen 10 KN 2016/0139 Idépeng - VTSTU KN 2016/0115 Föreningen För Fyrverkerimusikens Främjande - Arrangemang - Fyrverkerifestivalen KN 2016/0106 Rock i stugan - Arrangemangs-/projektstöd Musikarrangemang Kurser och konferenser 14 Anmälningar

4 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kulturnämnden (3) ÄRENDEN Sida 15 KN 2016/0001 Delegationsbeslut Ev. tillkommande frågor Fackliga företrädare har rätt att delta vid sammanträdespunkter utmärkta med 3

5 3 1(1) Information Diarienummer: KN 2016/0015 Version: 1,0 Beslutsorgan: KN Staben/Administration och stöd E-post: Telefon: Informationsärenden - KN Ärendet 1. Medarbetarundersökningen Lena Öberg 2. Information om inspirationsföreläsningar KN Akademin Simon Roos 3. Information om tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum 4. Aktuell information från verksamheterna 1 1

6 4 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2016/0020 Version: 2,0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enhet: Administration och stöd Maria Gellert E-post: Telefon: Ekonomisk rapport januari - februari 2016 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari - februari Sammanfattning Ekonomisk rapport görs enligt de anvisningar förvaltningen fått från Stadskontoret. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att godkänna ekonomisk rapport januari februari Ekonomisk rapport visar på att verksamheterna beräknar att intäkter och kostnader ryms inom befintlig budgetram. Ett överskott på 500 tkr aviseras avseende investeringsmedel, som bygger på antagandet att samtliga projekt inom konstnärlig gestaltning i offentlig miljö inte kommer att vara slutförda innan årets slut. Ärendet Uppdrag Kommunens nämnder och bolag sammanställer månadsvis det ekonomiska utfallet och prognos för helåret avseende drift och investeringar. Årets första rapport publiceras i mars och avser perioden januari-februari. De ekonomiska rapporterna sammanställs och behandlas sedan som helhet av kommunstyrelsen. Kulturnämndens ekonomiska rapport har upprättas enligt anvisningar och nya mallar från Stadskontoret. Rapporten informerar om periodutfallet och jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Syftet är att ge information om prognosen per den

7 4 december 2016, med andra ord om det förväntas några budgetavvikelser vid årets slut. Kommentarer till utfall, prognos och avvikelser anges enligt fastställda mallar. Bakgrund Ekonomisk rapport bestående av en resultatrapport och kommentarer till denna, kommer under 2016 att lämnas in åtta gånger till Stadskontoret för vidare handläggning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Syfte med prognosarbetet och prognosmöten med respektive chef är att tidigt urskilja om budgeten håller och på så sätt hinna anpassa verksamheten inom den budgetram som erhållits. Större avvikelser tas upp i ekonomisk rapport och redovisas för nämnden. Rapporten redovisas på anslagsnivå, 460 Kulturförvaltningen. Analys, förslag och motivering Ekonomisk rapport har baserats på det som bokförts under perioden januari till och med februari. Denna visar på att verksamheten hittills använt tkr av årets totala budgetram på tkr. Budgetramen är justerad med det överskott på 459 tkr, som förvaltningen hade begärt i resultatbalansering, för bland annat ABC-utställning och kostnader för barnrummet på biblioteket. Periodens utfall är något missvisande, då förvaltningen ännu inte fått några fakturor för 2016 års hyreskostnader. Dessa borde rimligtvis ligga runt 4 miljoner kronor efter två månader. Tidpunkten för prognosarbetet har tidigarelagts, vilket har viss påverkan även på mängden övriga kostnader i bokföringen. Dessa ligger nu på tkr, att jämföra med tkr motsvarande period föregående år. Det saknas med andra ord ett antal större kostnadsposter i bokföringen för perioden januari-februari år Att arbeta med ett bristande ekonomiskt underlag gör det svårt att kommentera eller dra några större slutsatser om hur årets resultat i sin helhet förväntas bli. I början av året beviljades förvaltningen medel från Ökade Livschanser för unga, tkr för Unga KRIS och 787 tkr för Aktiv sommar Båda projekten kommer innebära ökade intäkter, men också ökade kostnader med motsvarande summa. Dessa påverkar alltså inte årets resultat, utan ska vara ett nollsummespel. Ekonomisk rapport visar på att verksamheterna beräknar att intäkter och kostnader ryms inom befintlig budgetram. När det kommer till investeringar, så har 112 tkr hittills använts av den totala investeringsbudgeten på tkr. Konst till konstsamlingen har köpts in för 24,5 tkr. Gestaltning av rådhusets konferensrum har hittills kostat 42,5 tkr och 45 tkr har använts för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. I budgeten finns inräknat en ombudgetering på tkr för investeringsmedel som vi fått med från föregående år. Med tanke på planeringen och långsiktigheten i projekten kring konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, görs det en grov uppskattning om att samtliga årets investeringsmedel inte kommer att hinna användas innevarande år. 3 2

8 4 Ett överskott på 500 tkr aviseras avseende investeringsmedel, som bygger på antagandet att samtliga projekt inom konstnärlig gestaltning i offentlig miljö inte kommer att slutföras innan årets slut. Konsekvenser Det regelverk som gäller vid budgetavvikelse innebär att över-/underskott balanseras per automatik till nästkommande år, om budgetavvikelsen är mindre än 0,5 procent av nämndens totala budgetram. Ärendets beredning Inom kommunen Förvaltningens ekonom har haft sittningar med samtliga chefer för att diskutera det ekonomiska läget, eventuella avvikelser och förväntad helårsprognos. Andra grupper - Fackliga organisationer I enlighet med samverkansavtalet ges information till förvaltningens samverkansgrupp om den ekonomiska rapporten. Lista över bilagor 1. KF - Ekonomisk rapport januari februari KF - Kommentarer ekonomisk rapport januari februari 2016 För Kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef 4 3

9 Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Investeringsredovisning (samtliga belopp i kkr) Helårsutfall 2015 Utfall Utfall Budget 2016 Prognos 2016 Budgetavvikelse Periodutfall jmf fg år Föregående budgetavvikelse Prognosförändring Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Kulturnämnden Verksamhet: 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Kortfattade kommenterar driftbudgetavvikelse Intäkter från Ökade Livschanser för unga för Aktivsommar (787 tkr) och Unga KRIS och ungkultur (1 501 tkr) Ökade kostnader för projekten ovan Summa avvikelse driftredovisning Budgetavvikelse Föregående budgetavvikelse Prognosförändring

10 4 Kulturnämnden Verksamhet 460 Kulturförvaltningen Driftredovisning Utfall periodresultat Här ska du kommentera periodresultatet (kolumn D i Excelfilen) samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat (kolumn I). Fokusera särskilt på vad som kan vara anledningen till skillnaden mellan åren. Tänk även på vilken påverkan de kan tänkas få på helårsutfallet (och ta med dessa tankar när du gör prognosen). Periodens nettoresultat, det vill säga hur mycket förvaltningen använt hittills, landade på tkr. Denna siffra är något missvisande då förvaltningen bland annat ännu inte fått några fakturor för 2016 års hyreskostnader. Tidpunkten för prognosarbetet har tidigarelagts, vilket har viss påverkan även på mängden övriga kostnader i bokföringen. Detta gör det svårt att kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Skillnaden mellan periodresultaten i år jämfört med föregående år anges vara tkr, där tkr avser hyreskostnader som ännu inte bokförts. Det är även för tidigt att säga vilken påverkan periodens utfall kan ha på helårsutfallet. I början av året beviljades förvaltningen medel från Ökade Livschanser för unga, tkr för Unga KRIS och 787 tkr för Aktiv sommar Båda projekten kommer innebära ökade intäkter, men också ökade kostnader med motsvarande summa. Dessa påverkar alltså inte årets resultat, utan ska vara ett nollsummespel. Prognos budgetavvikelse Här kommenterar du den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som beräknas uppstå vid årets slut (kolumn G). Kommentarerna här ska vara en mer utförlig förklaring till den kortfattade punktlistan som finns längst ned i Excelfilen. Utgå från punktlistan och se till att texten och punktlistan är synkade. Om det prognosticeras en negativ avvikelse ska du även beskriva vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtas för att nå ekonomisk balans gentemot vid årets slut. 6

11 4 Det beräknas i nuläget inte bli någon prognosticerad avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram. I början av året beviljades förvaltningen medel från Ökade Livschanser för unga, tkr för Unga KRIS och 787 tkr för Aktiv sommar Båda projekten kommer innebära ökade intäkter, men också ökade kostnader med motsvarande summa. Dessa har redovisats som budgetavvikelser avseende ökade intäkter, respektive ökade kostnader. Prognos förändring mot föregående prognos I Excelfilens kolumn J framgår hur budgetavvikelsen har förändrats i relation till föregående prognos. Nu ska du kommentera vad förändringen består av samt vad den beror på. Om du har arbetat klart med Excelfilen kan du använda tabellen som finns längst ned i den. Där ska du redan ha angivit kommenterarna i punktform, och dessa kan nu vara till hjälp vid en mer ingående beskrivning. Årets första prognos. 7

12 4 Investeringsredovisning Utfall periodens nettoinvesteringar Kommentera periodens investeringsnetto (kolumn D) samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto (kolumn I). Under perioden har förvaltningens verksamheter investerat för 112 tkr, att jämföra med 76 tkr föregående år. Till konstsamlingen har konst köpts in för 24,5. Gestaltning av rådhusets konferensrum har hittills kostat 42,5 tkr och 45 tkr har använts för konstnärlig gestaltning i offentlig miljö. Prognos budgetavvikelse Kommentera den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram som väntas uppstå vid årets slut. Med tanke på planeringen och långsiktigheten i projekten kring konstnärlig gestaltning i offentlig miljö, görs det en grov uppskattning om att ca 500 tkr av årets investeringsmedel inte kommer att hinna användas innevarande år. Prognos förändring mot föregående prognos Kommentera anledningen till förändringar i den prognosticerade budgetavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. Skriv kortfattat vad som har tillkommit, försvunnit och förändrats sedan föregående prognostillfälle. Årets första prognos. 8

13 5 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0324 Version: 1.0 Beslutsorgan: kn Enhet: utvecklingsenheten Lena Engström E-post: Telefon: Lokalbehov för scenkonst och produktion Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att ge kulturförvaltningen i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärdsplan på kort och lång sikt utifrån analysen av kultursektorns lokalbehov. 2. Förslag till åtgärdsplan ska behandlas på kulturnämndens möte i september. Sammanfattning Ett levande kulturliv förutsätter lokaler för scenkonst och för produktion. För att få en helhetsbild av läget idag, har kulturförvaltningen låtit en konsult genomföra en utredning om kultursektorns lokalbehov i Halmstad idag. Utredningen visar att det råder stor osäkerhet och stora behov när det gäller lokaltillgång för kulturlivet de närmaste åren. Det gäller både för produktion och för upplevelser av konst och kultur. Förvaltningen föreslår att kulturnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan som presenteras för kulturnämnden i september och som kan bli ett verktyg för att stärka möjligheterna för kultursektorn Ärendet Uppdrag Lokaler för scenkonst och produktionslokaler för kulturlivet är en nödvändig förutsättning för ett levande kulturliv. Lokalfrågorna och behoven knutna kring dessa har diskuterats ett längre tag både bland kulturaktörer och inom kulturförvaltningen /nämnden. För att få en bild av kulturaktörernas behov, lät kulturförvaltningen en 9 1

14 5 konsult genomföra en utredning under perioden dec-febr 2015/2016 med intervjuer, enkät och workshops. Bakgrund Kultursektorns lokalbehov och frågor knutna kring detta är inget unikt vare sig för Halmstads kommun eller för vår tid. Men vad består behovet av, hur omfattande är det och vad uttrycker egentligen kulturlivet i form av kulturföreningar, kulturarrangörer, kulturskapare och producenter. Utredningen ger en ögonblicksbild av dagens lokalbehov för kultur. Den bygger på en enkätundersökning som distribuerades till kulturföreningar och kulturaktörer och som gav 94 svar (32 % av tillfrågade). Dessutom genomfördes en workshop med 15 deltagare i form av kulturproducenter och arrangörer samt fem djupintervjuer. Datainsamlingen skedde under perioden december 2015-januari Det var en period då många frågetecken fanns kring flera stora betydande lokaler för kulturlivet. Kulturskolans ev flytt till Hallandspostens f d lokaler samt ev samnyttjande av dessa lokaler var en av diskussionspunkterna. Huvudmannaskapet kring Halmstads teater var en annan och Kulturhusets framtid var ytterligare en. Analys, förslag och motivering Resultatet av undersökningen (bil1) visar en stor samstämmighet i svaren. Både arrangörer och producenter upplever en mycket stor osäkerhet när det gäller lokaltillgång de närmsta åren. Aktörer saknar platser för tvärsektoriellt utbyte och korsbefruktning. Man efterfrågar en tydlig långsiktig strategi och mer samordning mellan alla berörda parter. Lämpliga lokaler för produktion och presentation av scenkonst inkl. musik saknas. Likaså tillgång till spelplatser för utomhusarrangemang. När det gäller presentation av visuell konst efterfrågas ett centralt utställningsrum samt lokaler som är hybrider mellan produktions- och utställningslokaler. Yrkesverksamma konstnärer beskriver unisont behovet av oömma lokaler med låg hyra. Utredaren menar att den tydligaste signalen från enkätundersökningen är att aktörerna vill arbeta nära varandra. Det skulle innebära synergivinster att kunna använda större gemensamma produktionsytor, utställningsrum och scener. Sammantaget visar utredningen att det råder stor osäkerhet kring flera av kommunens kulturlokaler och att de som användas idag är fulla och väl utnyttjade. Utredaren konstaterar att lokalsituationen kan bli ett hinder för Halmstad att kunna utvecklas som en framtida levande kulturstad med en vital kultursektor. Men det osäkra lokalläget och det faktum att många kulturverksamheter måste flytta ur sina lokaler inom kort kan å andra sidan skapa ett gynnsamt läge, eftersom det ger möjligheter att placera flera aktörer under samma tak och skapa kulturkluster som ger synergieffekter. 10 2

15 5 Kulturförvaltningen föreslår att förvaltningen får i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärdsplan, på kort och lång sikt, utifrån den gjorda analysen och som ska föreläggas kulturnämndens sammanträde i september. Konsekvenser I verksamhetsförändringar anges konsekvenser för de åtgärder som behöver vidtas om kommunen bestämmer sig för att ta ett helhetsgrepp kring befintliga lokaler och för att utveckla den kulturella infrastrukturen. Ekonomiska konsekvenser utöver ram: 2017: 3 milj kr, 2018; 6 milj kr, 2019: 6 milj kr. Ärendets beredning Inom kommunen Utredningsarbetet har involverat flera tjänstemän på kulturförvaltningen samt synpunkter från workshop med kulturnämndens politiker. Andra grupper Analysen bygger på enkät, workshop och intervjuer med kulturlivet i Halmstad. Fackliga organisationer Ärendet är inte föremål för MBL. Lista över bilagor 1. Utredning: Rum för X. Analys av kultursektorns lokalbehov i Halmstad.. För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Simon Roos Enhetschef 3 11

16 5 RUM FÖR X ANALYS AV KULTURSEKTORNS LOKALBEHOV I HALMSTAD policy - art - culture 1 12

17 5 INDEX 1. INTRODUKTION 2. METODBESKRIVNING 3. RESULTAT AV UNDERSÖKNING 3.1 ÖVERGRIPANDE TEMAN 3.2 PRESENTATION AV SCENKONST OCH MUSIK 3.3 PRESENTATION AV VISUELL KONST 3.4 PRODUKTION OCH REPETITION AV SCENKONST OCH MUSIK 3.5 PRODUKTION AV VISUELL KONST 4. ÖVRIGA SLUTSATSER AV UNDERSÖKNING 1. INTRODUKTION Utredare: Ludvig Duregård Formgivare: Kasper Owenede Korrektur: Max Pettersson - Fotografi, omslag: Thomas Nemcsek (CC BY adapted) 2 13 Halmstad

18 5 policy - art - culture 1. INTRODUKTION Lokalbehovet för Halmstads kultursektor har varit en aktiv fråga de senaste åren för både aktörer och kulturförvaltning. Under 2015 synliggjorde Kulturskolans flytt, diskussionen om huvudmannaskapet för Halmstads Teater och påtryckningar från kultursektorn att det behövdes en kartläggning av sektorns lokalbehov genomfördes en inventering av existerande lokaler för presentation av scenkonst och visuell konst* den här utredningen ämnar ta vid där den inventeringen slutade och tillföra skaparnas och arrangörernas röst till narrativet. Man bör vid läsning av detta dokument bära med sig att det på många sätt är en ögonblicksbild av lokalbehovet hos kultursektorn som presenteras. I kontrast till detta ska betänkas att de flesta behov och direkta hot mot sektorn som identifieras i detta dokument i flera fall är symptom på ofullständig infrastruktur för kulturlivet. Vid genomförandet av den här utredningen har intrycket varit att Halmstad - till skillnad från många andra svenska kommuner - har ett engagerat och aktivt kulturliv som gör allt för att producera och presentera kvalitativ konst i och utanför Halmstad. Likaså är berörda tjänstemän villiga att lyssna-bereda-åtgärda och kulturnämnden uttrycker stor motivation inför att förbättra de brister som aktörerna påvisat. Detta dokument är separerat i två delar utöver de tekniska: Resultat, Slutsatser. *Inventering av lokaler för scenkonst och utställningar, , Kulturförvaltningen 3 14

19 5 2. METODBESKRIVNING Datainsamlingen har genomförts under perioden december 2015 januari 2016 i tre moment: enkät, workshop och intervjuer. Enkätundersökningen (webbformulär) gick ut brett till yrkesverksamma och icke yrkesverksamma kulturaktörer som representant för kulturföreningar och organisationer eller sig själv som enskild aktör. I enkätundersökningen erhölls 94 svar av 295 tillfrågade (32%). En workshop genomfördes i Elsasalen på Stadsbiblioteket 14 januari med 6 kulturproducenter (samtliga yrkesverksamma) och 9 arrangörer (samtliga med omfattande årligt program ). Fem intervjuer genomfördes enskilt med kulturproducenter och arrangörer, samtliga mycket väletablerade i Halmstad och samtliga yrkesverksamma. Observera att överlappningar finns i underlaget då möjligheten var öppen för deltagare i workshop och intervjuer att även genomföra enkätundersökningen. Därmed har resultatet av enkätundersökningen tolkats som en samling indikatorer och inte data absolut separerad från workshop och intervjuer. Åtgärdsförslag för de behov som identifierats togs fram gemensamt vid en workshop med representanter från Kulturnämnden och kulturförvaltningen 8 februari på Kulturhuset. Efter en presentation av undersökningens slutsatser av Ludvig Duregård (utredare) samt en kontextualiserande dragning från Kristina Blomquist (kulturchef) genomfördes en workshop med de politiska representanterna. Resultatet från workshopen blir ett ytterligare viktigt underlag för politiken i sitt arbete med att utveckla den kulturella infrastrukturen för Halmstads kulturliv. 3. RESULTAT AV UNDERSÖKNING Samtliga behov presenterade nedan har identifierats av flera respondenter om inget annat anges. Behoven är grupperade under en sektorövergripande rubrik samt under Presentation av scenkonst och musik, Presentation av visuell konst, Produktion och repetition för scenkonst och musik samt Produktion av visuell konst. Parallellt presenteras även resultatet av värderingsfrågor från enkäten för indikatorer över mjuka värden. 3.1 ÖVERGRIPANDE TEMAN Stora verksamheter är hotade Både arrangörer och producenter upplever en mycket stor osäkerhet när det gäller lokaltillgången de kommande åren. Det direkta hotet mot ett antal verksamheter beror på beslutade rivningar. De aktörer som berörs är: - Parken i Halmstad (scen och musikarrangör, besökare/år): Uppsägning på grund av rivning 2016/17 rivningsdatum ej fastställt. - Dramalogen (Kreativ resurs och inkubator): Uppsägning på grund av rivning 31 december Kajskulet (scen och musikarrangör, besökare/år): Uppsägning på grund av rivning Osäkerheteten är också mycket stor kring Kulturhusets framtid där en betydande del av Halmstads kultursektor är verksam. De aktörer som verkar i fastigheten efterlyser en större tydlighet från politiker och berörda tjänstemän angående husets framtid, och de betonar att huset behöver renovering inte rivning. Scenkonstarrangörerna upplever situationen vid Halmstads Teater som problematisk och dess framtid i den kulturella infrastrukturen upplevs som mycket oklar (se Presentation av Scenkonst och Musik för fördjupning). 4 15

20 5 Plats för korsbefruktning Aktörerna saknar platser för tvärsektoriellt utbyte och korsbefruktning. Dramalogen lyfts fram som en fungerande modell där närhet mellan aktörer inom olika typer av kreativ produktion skapar ökad kapacitet och kontinuerlig utveckling för kulturskaparna. Kontinuitet och långsiktighet i kulturstrategiskt arbete På grund av den osäkra framtid som många av lokalerna står inför efterfrågas en tydlig långsiktig strategi. Aktörerna är mycket positiva till det första steg som denna utredning utgör, och de betonar värdet av att inkludera kultursektorn även i det fortsatta arbetet kring Halmstad som kulturstad och den kulturella infrastrukturen. I samma anda uttrycker man behov av förbättrade samordningsformer mellan kommersiella och icke-kommersiella kulturverksamheter, förvaltning och kommunens bolag. SKULLE ER VERKSAMHET KUNNA UTÖKAS OM DU/NI FICK TILLGÅNG TILL ANDRA TYPER AV LOKALER? JA 82% 3.2 PRESENTATION AV SCENKONST OCH MUSIK Lokaler för presentation av scenkonst Nästan enhälligt påpekar arrangörerna att brist på lämpliga lokaler är ett hinder för deras kapacitet. I enkätundersökningen svarar en majoritet att deras verksamhet hade kunnat utökas om de fick tillgång till andra typer av lokaler (se grafik denna sida). Problematiken ligger inte enbart i lokalernas fysiska egenskaper som antal sittplatser, lutande scen osv. Lika ofta handlar det om ekonomiska hinder där höga hyror är ett återkommande problem. NEJ 18% Svar från arrangörer i enkätundersökning 5 16

21 personer sittande Arrangörerna påpekar ett betydande glapp i lokalutbudet där det saknas lämpliga lokaler för sittande publik om personer. Festsalen vid Halmstads Teater bär 200 personer, Kulturhuset ca 340 platser och stora scen vid Halmstads Teater 700 (exkl. balkong om 200 platser). Salongen på stora scen upplevs av aktörerna själva som tom och olämplig om publikantalet understiger personer. Behovet av en lämplig lokal för personer sittandes delas av musik- och scenkonstarrangörerna. Lokaler för akustisk musik Det finns behov av lokaler för presentation av akustisk musik. Om detta har en en levande diskussion i Halmstad hållits under många år mycket tack vare en samling kulturaktörer organiserade under namnet Konserthusgruppen. Även Kulturskolan är en stark förespråkare för en sådan lokal där man ser stora möjligheter att göra konstnärliga och akademiska vinster. Scenkonst och skolan Representanter för den del av kulturen som är ansvariga för Kultur i förskola och skola betonar värdet av fungerande lokaler för visning av scenkonst ifrån två betydande perspektiv. Skolföreställningar arrangerade i för verket ej anpassade lokaler (aulor och gymnastiksalar) bär inte samma attitydförändrande värden som föreställningar spelade i sitt rätta element (som på en teaterscen, i konserthall eller black box). Det andra perspektivet är ekonomiska vinster genom volym då en skolföreställning på exempelvis Stora Scen på Halmstads Teater generellt kan ta emot fler elever per föreställning. Utomhusarrangemang Musikarrangörerna efterfrågar förenklad tillgång till spelplatser utomhus. Det gäller stora och små arrangemang där de primära behov som utpekas är tillgång till teknik (el) och tillståndsfrågor. Arrangörerna upplever (och uppmuntrar) att kommunen sätter ut fler elskåp som möjliggör fler arrangemang i det offentliga rummet. Det finns dock en oro över kommunens administration av dessa platser då det verkar saknas tydlig dokumentation på var elskåpen står och samt anvisningar för hur man (enkelt) får tillgång till dem. När det gäller större arrangemang av engångskaraktär efterlyser arrangörerna mer administrativt stöd, man efterlyser en arrangemangslots enligt samma modell som dagens tillståndslots. Halmstads teater Scenkonstarrangörerna är överlag bekymrade över situationen med Halmstads teater. Och teatern utsätts för mycket kritik i undersökningen då arrangörerna bland annat upplever att teatern å ena sidan har ändamålsenliga lokaler men å andra sidan har hyror som är långt över deras betalningsförmåga. Avsaknaden av tydlig prisdifferentiering till fördel för kultur och föreningsliv vid teatern leder till osäkerhet. Att teaterns mycket goda skyltläge enbart används för av Destination Halmstad sanktionerade evenemang upplever man som problematiskt då det skulle finnas marknadsföringsvinster att göra även för andra arrangemang. 6 17

22 5 PRESENTATION AV SCENKONST OCH MUSIK VÄRDERINGSFRÅGOR INSTÄMMER INTE (1) - INSTÄMMER HELT (5) 5 4,3 3,7 3,7 4 3,2 3,2 2, Publikkapaciteten i den lokal vi använder idag är tillräcklig för mina/ våra arrangemang. Tekniken på plats i den lokal vi/jag använder idag är tillräcklig för mina/våra arrangemang. Lokalerna jag/ vi använder är ett hinder för att genomföra fler arrangemang/år. Jag/Vi skulle kunna tänka oss att dela lokal med andra kulturutövare i Halmstad. Jag/Vi skulle gärna arbeta i närhet till andra kulturutövare. Jag/vi tycker att det är viktigt att lokalen ligger centralt (10 min promenad från Stora Torg) 7 18

23 5 3.3 PRESENTATION AV VISUELL KONST Utredarens kommentar: Den svarande som står ut i denna kategori är Hallands Konstmuseum men som på grund av ett regionalt uppdrag och pågående renovering identifierar få, om några, för utredningen betydande behov. Utöver Konstmuseet är underlaget från undersökningen svagt när det gäller organisationer och institutioner som arbetar med presentation av visuell konst. Detta beror på svag representation bland de tillfrågade. I kontrast till det något magra underlaget för yrkesverksamma kuratorer och gallerister är det en stor del av de verksamma producenterna som har åsikter om, och behöver tillgång till, lokaler med utställningsmöjligheter. Centralt utställningsrum Yrkesverksamma men framförallt en betydande del av de ej yrkesverksamma konstnärerna påvisar behovet av ett centralt utställningsrum för tillfälliga utställningar. Man uttrycker att det saknas lämpliga lokaler i Halmstad där konstnärer och konsthantverkare kan ställa ut under kortare perioder om 2-4 veckor. De tekniska specifikationerna som förs fram är kapacitet för personer med god belysning, flexibla rum och skyltläge. Några av respondenterna hänvisar till det sedermera flyttade Stadsgalleriet som en fungerande modell, och ett fåtal upplever Hallands Konstmuseum som stängt för lokala konstnärer. Hybridlokaler för produktion och presentation De yrkesverksamma konstnärerna efterfrågar framförallt lokaler som är hybrider mellan produktions- och utställningslokaler. Man ser framför sig lokaler där man under längre perioder kan arbeta med research och produktion av verk för att senare kunna bjuda in allmänheten till utställning i samma eller närliggande lokaler. De tekniska kraven man har för dessa lokaler är mer modesta än de för ett utställningsrum. Här efterfrågas råa lokaler i markplan centralt belägna för att därigenom vara lättillgängliga för publiken, med en hyra lämplig för längre produktions perioder. Tankarna kring lokaler av denna typ återkommer under Produktion av visuell konst. 3.4 PRODUKTION OCH REPETITION AV SCENKONST OCH MUSIK Repetitions- och produktionslokaler för scenkonst Aktörerna påpekar att det råder en mycket allvarlig brist på lämpliga rep- och produktionslokaler för scenkonst i Halmstad. De scenkonstaktörer som skapar föreställningar arbetar för närvarande i lokaler som är dåligt anpassade för ändamålet. I enkätundersökningen visar att lika många av de yrkesverksamma aktörerna som använder teaterscener för repetition använder lokaler ej anpassade för konstnärlig produktion. Man anger vidare att samlingslokaler och kyrkor ofta används före lokaler anpassade för scenkonst. Ur större amatörproduktioner och platser som Katrinebergs Folkhögskola kommer det löpande nya teatergrupper. Men få, om någon, väljer Halmstad som bas. Björn Holmgren, Hallands Bildningsförbund 8 19

24 5 Lokaler för ensemblearbete Vad gäller produktions- och repetitionslokaler för musik upplevs situationen inte lika kritisk som för de andra konstformerna men även här upplever de svarande att det råder en viss brist. Framförallt betonar man att det saknas lokaler anpassade för ensemblerepetition. Behovet stärks ytterligare då Kulturskolans flytt till nya lokaler under 2017 endast löser deras egna behov delvis och att man även fortsättningsvis kommer söka externa lokaler för ensemblearbete. Tekniska rum Det finns ett stort behov av specifika tekniska rum detta stöds starkt i enkätundersökningen där flera konstnärer uppger att de saknar tillgång till lokal för heta arbeten samt dammfria miljöer för måleri. Det skall betonas att om detta behov avhjälps fungerar det även kapacitetshöjande för andra konstarter. Tillgången till de efterfrågade lokaltyperna tillsammans med snickeri utgör grunden för scenografisk produktion för dans, teater, opera, film mm. 3.5 PRODUKTION AV VISUELL KONST Råa oömma lokaler De yrkesverksamma konstnärerna beskriver i unison behovet av oömma lokaler med låg hyra. I dagsläget används två typer av lokaler. Den ena har låg hyra, kan brukas hårt och därmed anpassas efter konstnärernas temporära behov, men lokalerna har i nästan alla fall rivningskontrakt. Den andra lokalen hyrs mot kommersiell, dvs för kultursektorn hög, hyra och man tillåts inte göra några omfattande ingrepp på lokalen. Dessa lokaler har dock inte rivningskontrakt. Det ideala scenariot för konstnärerna är en rå lokal där det tillåts ingrepp, där man har för kultursektorn lämplig hyra och där man har tillförlit att man kan vara verksam en längre tid. Vi behöver rivningslokaler utan rivningskontrakt Kulturskapare vid workshop 9 20

25 5 PRODUKTION AV SCENKONST OCH MUSIK VÄRDERINGSFRÅGOR INSTÄMMER INTE (1) - INSTÄMMER HELT (5) 5 4,0 3,0 2,9 3,3 2,7 3,5 3, Lokalytan i den lokal vi använder idag är tillräcklig för min/vår verksamhet Tekniken på plats i den lokal vi/jag använder idag är tillräcklig för min/vår verksamhet Lokalerna jag/vi använder är ett hinder för utökning av min/vår verksamhet Lokalerna jag/ vi använder har negativ effekt på kvalitén på vårt arbete. Jag/vi skulle kunna tänka oss att dela lokal med andra kulturutövare i Halmstad. Jag/vi skulle gärna arbeta i närhet till andra kulturutövare. Jag/vi tycker att det är viktigt att lokalen ligger centralt (10 min promenad från Stora Torg) 10 21

26 5 ÖVRIGA SLUTSATSER FRÅN UNDERSÖKNING Lokalerna mättade Det är högt tryck på de lokaler som används av aktörerna. Många vittnar om svårighet att komma åt lämpliga lokaler för projekt. Detta blir framförallt synligt när det gäller konst- och scenkonstproduktion som använder lokaler under längre perioder (2-8 veckor). Bristen på lämpliga produktionslokaler leder också till att inkommande kulturskapare har svårt att etablera sig vilket i slutändan leder till att kultursektorn inte förnyas i den takt som behövs för en framtida levande kulturstad. Den samhällsekonomiska effekten blir att regionala, statliga och europeiska stöd inte spenderas i Halmstads Kommun. Infrastruktur för filmproduktion är eftersatt De få filmskapare som deltagit i undersökningen vittnar om att det finns mycket lite infrastruktur för filmskapande och filmbearbetning. Man sneglar istället på Falkenberg och Katrinebergs Folkhögskola där det finns goda faciliteter för filmproduktion. Man bör från kommunens sida göra en ordentlig översyn av möjligheterna för stadens filmskapare, annars riskerar man att ställa sig helt utanför en konstnärligt intressant och ekonomiskt betydelsefull del av kultursektorn. Gynnsamt läge för Halmstad Med så många verksamheter som behöver flytta ur sina lokaler och ett kulturliv som törstar efter yta står nu Halmstad inför ett mycket intressant läge där man har möjlighet att placera flera aktörer under samma tak. Den tydligaste lärdomen från enkätundersökningen är att aktörerna vill arbeta i närhet till varandra. Man bör från kommunens sida utreda möjligheterna att skapa fler kulturkluster likt Kulturhuset där konstnärer och arrangörer arbetar i direkt närhet till varandra. Även om kontor och ateljéer bör tillhöra enskilda aktörer finns det synergivinster att göra i gemensamma, större produktionsytor, utställningsrum och scener. Spikhuset lyftes fram som möjligt projekt vid workshop med Kulturnämnden. Det finns en uppsjö med lyckade klusterbildningar nationellt och internationellt vars framgång ger stöd till att man borde utforska en sådan modell. Kulturaktörerna redo att mobilisera Kulturlivet är aktivt och redo för positiv förändring. Aktörerna är extremt vaksamma på förändringar som påverkar deras arbete negativt och efterfrågar mer dialog och transparens i det framtida kulturstrategiska arbetet. Man bör från kommunalt håll värdesätta den kapacitet och förändringsvilja kultursektorn bär på. Aktörerna är i allra högsta grad redo att mobilisera sig och stödja politiker och tjänstemän som vill skapa ett bättre klimat för presentation och produktion av konst i Halmstad

27 5 policy - art - culture

28 6 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2016/0155 Version: 2.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: Telefon: Översyn av riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet. 2. Kulturnämnden beslutar att översynen ska ske i samverkan med studieförbunden och övriga berörda, samt att de reviderade riktlinjerna ska antas av kulturnämnden och börja gälla från Sammanfattning Kulturnämnden fastställde kommunens nuvarande riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet. Sedan dess har flera förändringar skett som innebär att riktlinjerna är i behov av uppdatering och aktualitetsprövning. Kulturnämnden föreslås därför ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av nuvarande riktlinjer. Översynen föreslås ske i samverkan med studieförbunden, och de reviderade riktlinjerna ska antas av kulturnämnden och börja gälla från

29 6 Ärendet Uppdrag De nuvarande riktlinjerna för stöd till studieförbunden togs fram 2008 och är i behov av uppdatering och aktualitetsprövning. Bakgrund Kulturnämnden fastställde kommunens nuvarande riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet. Riktlinjerna togs fram av en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från förvaltningen och Hallands bildningsförbund, samt en referensgrupp bestående av kulturnämndens presidium och representanter från Hallands bildningsförbunds styrelse. Riktlinjerna började gälla från och består av fördelningsmodell och allmänna villkor. Analys, förslag och motivering Sedan 2008 har flera förändringar skett som innebär att riktlinjerna är i behov av uppdatering och aktualitetsprövning. Bland annat är Halmstads kommuns nio målområden, som hänvisas till i riktlinjerna, numera borttagna i planeringsdirektivet och består istället av tre politiska inriktningar. Vidare bygger fördelningsmodellen i nuvarande riktlinjer i stor utsträckning på den fördelningsmodell som Folkbildningsrådet tagit fram. Den modellen har dock uppdaterats av Folkbildningsrådet ett flertal gånger sedan 2008 och en ny modell har fastslagits från 2017 och framåt. Sammantaget innebär det att kommunens riktlinjer är i behov av en översyn. Kulturnämnden föreslås därför ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av nuvarande riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet. Översynen föreslås ske i samverkan med studieförbunden, och de reviderade riktlinjerna ska antas av kulturnämnden och börja gälla från Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har handlagts av enheten för administration och stöd samt utvecklingsenheten. 25 2

30 6 Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Nuvarande riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet, fastställda av kulturnämnden För kulturförvaltningen Kristina Blomquist Förvaltningschef Maria Gellert Enhetschef för administration och stöd 3 26

31 6 Stöd till Studieförbundsverksamhet i Halmstads kommun KULTURFÖRVALTNINGEN Riktlinjer Folkbildningens grundläggande uppgift är att stå för demokrati och lika rättigheter, att möjliggöra för individer och grupper att förbättra sina livsvillkor och att på olika sätt stärka sin delaktighet i samhället. Kommunens uppgift är inte i första hand att ge stöd utan att främja positiv verksamhet i kommunen. Stödet ska fördelas på ett sätt, som ger maximal verkan för de mål, man satt upp. Kommunalt stöd utgår till inom Halmstads kommun verksamma studieförbund vars centrala organisation godkänts av Folkbildningsrådet för att få statsbidrag enligt Förordning om statsbidrag till folkbildningen. Endast den verksamhet som bedrivs inom Halmstads kommun är bidragsberättigad. Statens syfte med stöd till studieförbunden gäller också för Halmstads kommun: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Kommunen vill också med stödet till studieförbunden: Ge möjlighet att, i demokratiska former, bedriva och främja folkbildning och kulturverksamhet av god kvalitet i kommunen, utifrån respektive studieförbunds idéburna profil. Skapa mötesplatser, tillgängliga för alla, bland annat för kultur och integration Motiv och förutsättning för kommunalt stöd till studieförbunden är också att särskilt stödja den verksamhet som bidrar till att förverkliga Halmstads kommuns kulturpolitiska mål samt inom de målområden som fastställts av kommunfullmäktige. 1. Barn och utbildning 2. Bygga och bo 3. Demokrati och dialog 4. Miljö och energi 5. Näringsliv och arbetsmarknad 6. Omsorg och stöd 7. Resor och trafik 8. Uppleva och göra 9. Trygghet, säkerhet och folkhälsa Beslut KN Riktlinjer och syfte

32 6 KULTURFÖRVALTNINGEN Fördelningsmodell Grundbidrag Kulturprogramsbidrag Målgruppsbidrag Verksamhetsrelaterat bidrag Övergångsregler 60 % av det totala kommunala stödet avsätts till grundbidrag. Fördelas/beräknas utifrån respektive studieförbunds procentuella andel av föregående års totala bidragssumma. 10 % av det totala kommunala stödet avsätts till kulturprogramsbidrag. Beräknas på föregående års antal statsbidragsberättigade kulturprogram. 12 % av det totala kommunala stödet avsätts till målgruppsbidrag. Fördelningen grundas på respektive studieförbunds andel av deltagare och timmar i verksamhet där följande två förutsättningar är uppfyllda: 1. deltagaren tillhör någon av kategorierna person med funktionshinder* eller invandrare*. 2. deltagaren ska ha varit föremål för extra insatser som berättigar till statligt förstärkningsbidrag*. 50 procent av bidraget baseras på antalet deltagare förgående år och 50 procent baseras på antalet studietimmar föregående år. En studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet eller kulturprogram där minst hälften av deltagarna tillhör någon målgrupp räknas som målgruppsarrangemang. Verksamhetsformerna studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet väger lika. Ett kulturprogram värderas till tre studietimmar. 18 % av det totala kommunala stödet avsätts till verksamhetsrelaterat bidrag. Beräknas på föregående års antal statsbidragsberättigade studietimmar i studiecirklar samt med halva värdet av antalet studietimmar i annan folkbildningsverksamhet. Alla studieförbund garanteras 90 % av föregående års andel av det totala stödet under första året (2009). *)Invandrare Person som har invandrat och som har sådana brister i det svenska språket, att det föreligger svårigheter att delta i studieförbundets verksamhet utan särskilda insatser. Personen ska vara bosatt i Sverige inkluderat flyktingar/invandrare med uppehållstillstånd samt deltagare från övriga länder i EESområdet. Gäststuderande från andra länder räknas inte som invandrare. Beslut KN Riktlinjer och syfte

33 6 KULTURFÖRVALTNINGEN *)Funktionshinder *)Förstärkningsbidrag Ett funktionshinder är en följd av en sjukdom eller en skada som ger en bestående funktionsnedsättning. Funktionshindret medför en begränsning som gör att den enskilde kan möta hinder i sin dagliga livsföring. Hindren finns i den miljö man befinner sig. En väl anpassad och fungerande miljö är inte handikappande. (WHO) Enligt Folkbildningsrådets kriterier och fördelningsprinciper av statsbidrag till studieförbund från och med 2007: Avsett att täcka merkostnader för att personer i deltagarkategorierna funktionshindrade och invandrare ska kunna delta i studieförbundens verksamhet på lika villkor som andra. Halmstads kommun tillämpar inte Förstärkningsbidrag men använder sig av delar av de fördelningsprinciper som används vid statsbidragsfördelningen. Allmänna villkor Villkoren för statsbidraget gäller även för verksamhet som får kommunalt stöd. Halmstads kommuns särskilda villkor för stöd till studieförbunden är: Mål och styrdokument Varje studieförbund ska ha upprättat och till kommunen insänt aktuella mål- och styrdokument som beskriver de för verksamheten beslutade målen samt hur den egna uppföljningen och utvärderingen genomförs. Dokumenten ska vara fastställda av styrelsen samt daterade. Ansökan om stöd Görs på särskild blankett senast den 31 december. Blanketten kan rekvireras från kulturförvaltningen eller hämtas på Till ansökan skall bifogas verksamhetsplan för nästkommande år med en kortfattad redogörelse för planerad verksamhet i Halmstads kommun. Beslut KN Riktlinjer och syfte

34 6 KULTURFÖRVALTNINGEN Redovisning Studieförbunden ska senast den 31 mars varje år lämna: 1. Kvalitetsredovisning Studieförbunden ska årligen avge kvalitetsredovisning. Av kvalitetsredovisningen ska framgå: - vilka uppföljnings- och utvärderingsinsatser som genomförts och dess resultat, samt - genomförd verksamhet och insatser för kommunens målområden samt ev. övrig särredovisning som kulturnämnden beslutat om, och resultaten av dessa. 2. Årsredovisning Studieförbunden ska redovisa vilka insatser som gjorts och vilka rutiner som funnits för att följa kommunstödets användning i den lokala verksamheten. Samtliga redovisningar ska därför avse den verksamhet som bedrivs i Halmstads kommun. (I förekommande fall kan balansräkning och revisionsrapport avse hela studieförbundets ekonomiska enhet i vilken Halmstad ingår.) Verksamhetsberättelsen ska innehålla uppgifter om: 1. Samlad verksamhet, i form av en sammanställning över: Antal studiecirklar, deltagare och studietimmar. Ämnesinriktning på cirklarna. Antal kulturprogram och deltagare på kulturprogram Antal arrangemang och deltagare i annan gruppverksamhet. 2. Ekonomisk redovisning, vilken ska omfatta resultaträkning, balansräkning samt notapparat. 3. Revisionsrapport Redovisning och uppföljning ska ske i dialog mellan kulturnämnden/förvaltningen och studieförbunden. Studieförbunden ska på begäran av kommunen lämna sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av deras verksamhet. Beslut KN Riktlinjer och syfte

35 6 KULTURFÖRVALTNINGEN Utbetalning Stöd utbetalas vid två tillfällen per år. Vid första tillfället i januari fördelas 50% av den totala bidragsbudgeten för folkbildning som en delutbetalning. Delutbetalningen beräknas utifrån respektive studieförbunds andel av det totala bidraget från föregående år. Vid andra tillfället i juni sker en slutlig utbetalning beräknad efter inkommen redovisning. Återkrav Kulturnämnden kan besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett kommunstöd om studieförbundet lämnat oriktiga eller felaktiga uppgifter eller då stödet inte använts för det ändamål det beviljats för eller om villkoren för kommunalt stöd inte har följts. Beslut KN Riktlinjer och syfte

36 7 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: KN 2015/0317 Version: 1.0 Beslutsorgan: Kulturnämnden Enheten för administration och stöd Erik Härlin E-post: Telefon: SISU Idrottsutbildarna - Ansökan om stöd till studieförbundsverksamhet 2016 Förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att avslå SISU Idrottsutbildarnas ansökan om stöd till studieförbundsverksamhet för Sammanfattning Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna (SISU) har skickat in en ansökan till kulturnämnden om stöd till studieförbundsverksamhet för SISU ansöker om kronor för 2016 baserat på genomförd verksamhet I Halmstads kommuns riktlinjer för stöd till studieförbundsverksamhet framgår att: Kommunalt stöd utgår till inom Halmstads kommun verksamma studieförbund vars centrala organisation godkänts av Folkbildningsrådet för att få statsbidrag enligt Förordning om statsbidrag till folkbildningen. SISU får inte statsbidrag via Folkbildningsrådet och är därmed inte godkända av Folkbildningsrådet, vilket innebär att stöd till SISU från studieförbundsanslaget inte kan beviljas utifrån nuvarande riktlinjer. Förvaltningen föreslår därför att nämnden beslutar att avslå SISU Idrottsutbildarnas ansökan om stöd. 32 1

37 7 Ärendet Uppdrag Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna (SISU) inkom med en ansökan till kulturnämnden i Halmstads kommun om stöd till studieförbundsverksamhet för SISU ansöker om kronor för 2016 baserat på genomförd verksamhet Bakgrund SISU är idrottens studieförbund och arbetar med studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet inom idrotten. De består av specialidrottsförbund samt övriga medlemsorganisationer som har beviljats medlemskap. Fram till 2007 var SISU medlem i Folkbildningsförbundet, som är studieförbundens intresseorganisation och en av medlemmarna i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet är i sin tur en ideell förening vars uppgift är att fördela och följa upp statsbidrag till anslutna studieförbund och folkhögskolor. Det innebär att fram till 2007 kanaliserades statsbidragen till SISU via Folkbildningsrådet, precis som för övriga studieförbund. I propositionen om ny folkbildningspolitik (prop. 2005/6:192) konstaterades att mot bakgrund av svårigheterna att skilja på folkbildning och mer traditionell ledar- och utbildningsverksamhet inom idrotten, så är utformningen av dagens stöd kanske inte helt anpassad för att möta de särskilda villkor som präglar idrotten. Av den anledningen föreslogs istället att SISU skulle få statsbidrag direkt från staten, och inte via Folkbildningsrådet som tidigare. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen. Ovanstående förändring fick i sin tur effekten att många kommuner upphörde med att ge stöd till SISU via sina egna folkbildningsanslag, då dessa anslag i stor utsträckning var anpassade efter Folkbildningsrådets regelverk. Halmstads kommun var en av dessa kommuner. Kulturnämnden beslutade att avslå SISU:s ansökan om studieförbundsstöd för Efter kulturnämndens avslag har SISU istället fått uppdrag från teknik- och fritidsnämnden om cirka kronor per år mellan och Mellan bestod inriktningen i att stödja och säkra förutsättningarna för idrottens studie- och utbildningsverksamhet i kommunens idrottsföreningar. Mellan bestod inriktningen i att skapa en ledarguide för idrottsföreningarna med fokus på förhållningssätt och värdegrundsfrågor. Under 2015 hade SISU uppdraget att följa upp arbetet med ledarguiden. Därutöver har SISU haft uppdraget Framtidens ledare mellan om kronor per år. Det var ett uppdrag som genomfördes tillsammans med Hallands idrottsförbund, och innebar att erbjuda utbildning och ledarskapspraktik för 60 ungdomar från idrottsföreningarna i kommunen. I propositionen om verksamhetsstödet för idrottens bildningsverksamhet (prop. 2013/14:117) ges lagstöd för SISU att fördela statsbidraget till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Lagändringen började gälla 1 juni Det i sig innebar ingen förändring, då statsanslaget sedan 2007 redan gått direkt till SISU och fördelats vidare. Förändringen bestod istället av att förordningen om statsbidrag till 33 2