Fysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning"

Transkript

1 Inledning I dagens samhälle har de kroniska sjukdomarna kommit att bli ett mycket allvarligt folkhälsoproblem (Faskunger, 2013). Fysisk aktivitet har bevisats ha positiva effekter på många av dessa, både gällande att minska risken för insjuknande men även behandla och förbättra status vid redan uppkommen sjukdom t ex högt blodtryck, diabetes typ 2, depression, cancer, hjärtsjukdom - sjukdomar som äldre personer ofta är drabbade av eller riskerar att drabbas av (Frändin & Helbostad, 2015; Rydwik, 2012). Socialstyrelsen (2011) uppger att så mycket som 80 procent av all hjärt- och kärlsjukdom och 30 procent av all cancer hade kunnat förebyggas med hjälp av sundare levnadsvanor hos befolkningen. Otillräcklig fysisk aktivitet är en viktig del i detta, och Socialstyrelsen (2011) har därför valt att formulera riktlinjer för hälso- och sjukvården som berör otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskkonsumtion av alkohol samt sundare matvanor. Socialstyrelsen (2011) har även bedömt att inga särskilda riktlinjer ska gälla för äldre personer utan de ska behandlas efter de generella riktlinjerna för vuxna personer. Dock förekommer särskilda rekommendationer för vissa tillstånd t ex vid biomedicinska förändringar eller sjukdomstillstånd, vilket ofta är gällande för äldre personer. Otillräcklig fysisk aktivitet definieras av Socialstyrelsen (2011) som mindre än 150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intesitetsnivå per vecka, alternativt mindre än 75 minuter fysisk aktivitet på hög intesitetsnivå per vecka. Risken för sjukdom, försämrad livskvalitet och förtida död anges vara kraftigt förhöjd om den den fysiska aktiviteten är otillräcklig under en längre tid (Socialstyrelsen, 2011). Förutom eventuella sjukdomar som individen kan drabbas av vid stigande ålder så påverkar kroppens funktionsförmåga även av det naturliga åldrandet (Rydwik, 2012). Det är dock svårt att generalisera vad som är normalt åldrande då flera aspekter, så som arv, livstil och eventuella sjukdomar påverkar, vilket gör den äldre populationen till en mycket heterogen grupp (Frändin & Helbostad, 2015; Herbert, 2006). Äldres funktionsförmåga Ett viktigt begrepp när man talar om äldre deras funktionsförmåga är reservkapacitet. Reservkapacitet är en individs kapacitet utöver vad som krävs för att utföra olika dagliga aktiviteter (Frändin & Helbostad, 2015). Det är särskilt viktigt för äldre att ha en reservkapacitet som möjliggör att individen åter kan uppnå sin tidigare funktionsnivå efter t ex en period av sjukdom eller skada. Är reservkapaciteten otillräcklig kan en tillfällig sjukdomsperiod leda till att individen antingen måste använda alla sina krafter för att klara en viss funktion (t ex resa sig från en stol) alt. att personen förlorar denna funktion helt och hållet. Det är dock aldrig för sent att börja träna oavsett ålder. Äldre har visats ha mycket goda effekter av fysisk aktivitet och genom aerob och muskelstärkande aktivitet kan den äldre personen återvinna eller öka sin 1

2 reservkapacitet (Frändin & Helbostad, 2015). En god reservkapacitet medverkar därmed till att en äldre person kan bibehålla sin självständighet gällande vardagliga aktiviteter (Rydwik, 2012). Det finns en rad naturliga förändringar som sker i kroppen i och med stigande ålder. Från och med 30-årsåldern minskar kroppens maximala syreupptagningsförmåga med upp till 10 procent för varje decennium (Frändin & Helbostad, 2015). Hjärtats funktion påverkas genom bindvävsförändring och ökad väggtjocklek i vänster kammare vilket ökar styvheten och gör påfyllnaden av vänster kammare mer beroende av förmakskontraktion till skillnad från hos yngre individer där påfyllnaden sker passivt (Frändin & Helbostad, 2015). Äldre får en lägre maxpuls, vilket är viktigt att ta hänsyn till om man är ute efter att utföra aerob träning vid en specifik intensitet (Frändin & Helbostad, 2015). Den lägre maxpulsen har föreslagits vara orsakad av förändrat antal beta-adrenerga receptorer, minskad frisättning av neurotransmittorer eller förändring i själva sinusknutan (Herbert, 2006). Även blodkärlen i kroppen blir styvare och förlorar en del av sin elasticitet vid stigande ålder vilket påverkar blodförsörjningen i olika delar i kroppen och därmed syre- och näringstillförseln till olika vävnader så som hjärnan, njurarna och även muskelvävnaden (Herbert, 2006). De stelare kärlen bidrar också till att äldre tenderar att få högre arteriellt blodtryck. Det finns dock problem gällande studerandet av naturliga åldersförändringar i exempelvis coronarkärlen då det är svårt att hitta en population fri från sjukdomsrelaterade förändringar (Herbert, 2006). Gällande äldres lungfunktion så minskar även här elasticiteten, lungornas yta för gasutbyte blir mindre, och ökat andningsarbete kan krävas på grund försvagad andningsmuskulatur och stelare leder (Frändin & Helbostad, 2015). Äldres kroppssammansättning brukar förändras genom förlust av muskelmassa (sarcopeni) och en ökning av andelen fettvävnad, vilket även innebär minskad vätskevolym i kroppen (Frändin & Helbostad; Herbert, 2006). Fram till 70-årsåldern reduceras muskelstyrkan generellt med cirka 8 procent per 10-årsperiod och därefter med 15 procent per 10-årsperiod i de högre åldrarna. Benstyrkan kan minska med så mycket som procent per decennium hos personer över 70 år. De degenerativa muskelförändringarna är dock i hög grad påverkbara även vid hög ålder genom olika livsstilsfaktorer som t ex fysisk aktivitet och muskelstärkande träning (Frändin & Helbostad, 2015). Två viktiga begrepp att känna till är muskelstyrka och explosivitet. Med muskelstyrka menas muskelns förmåga att utveckla maximal kraft medan explosivitet står för kraft x hastighet dvs arbete per tidsenhet (Frändin & Helbostad, 2015). Det finns flera anledningar till att vi blir svagare med stigande ålder. Det sker en fettbildning i muskulaturen, nervsystemet påverkas så att ledningshastigheten till musklerna blir långsammare samt att sammansättningen av muskelfibrer förändras mot en ökad andel långsamma (typ I) muskelfibrer och en minskad andel snabba (typ II) muskelfibrer (Kenney, Wilmore & Costill, 2011; Rydwik, 2012). Denna förändring gör att det framför allt är explosiviteten som försämras medan förmågan till lågintensivt muskelarbete bibehålls i högre grad (Rydwik, 2012). Det är viktigt att äldre personer ägnar sig åt muskelstärkande träning för att motverka den åldersrelaterade förlusten av muskelstyrka, särkilt med fokus på explosivitet. Bibehållen explosiv styrka (även kallad muscle power) är viktig för att den äldre personen t ex ska ha förmåga att snabbt reagera och parera ett fall eller kunna resa sig från en stol (Frändin & Helbostad, 2015; Rydwik, 2012). Även skelettet genomgår förändring i form av ökad 2

3 nedbrytning av benmassa i relation till nybildning av densamma. Vid 80 års ålder har cirka hälften av benmassan som fanns vid 30 års ålder förlorats (Frändin & Helbostad, 2015). En viktig förmåga som de flesta yngre personer säkert ofta tar för givet men som ofta blir nedsatt hos äldre individer är balansen. Förmågan att hålla balansen är beroende av ett fungerande samspel av olika organ och funktioner i kroppen bl a balansorganet i innerörat, känselceller i muskler och leder, synen och lillhjärnan samt en fungerande informationsöverföring i nervsystemet (Frändin & Helbostad, 2015; Rydwik, 2012). Träning för äldre Fallolyckor är vanligt bland äldre personer och kan leda till höga kostnader för samhället och mycket lidande för personen. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014) orsakas, i åldersgruppen år, 70 procent av skadorna i och kring bostaden av fall. För personer över 85 år är motsvarande siffra 93 procent och för personer i särskilt boende är 95 procent av alla uppkomna skador en följd av fall (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014). Som tidigare nämnt är den explosiva muskelstyrkan i benen och naturligtvis även balansen, viktiga funktioner att upprätthålla och förbättra för att förebygga fallskador. För sköra äldre är det i första hand balans- och styrketräning som rekommenderas och styrketräningen ska för bästa effekt ha tillräckligt hög belastning och intensitet för att muskelstyrkan ska öka (Frändin & Helbostad, 2015; Rydwik, 2012). Om personen har förmåga att resa sig från en stol utan att använda armarna som hjälp så bör även kondition- och uthållighetsträning utföras (Rydwik, 2012). En viktig förebyggande aktivitet som äldre bör träna är förmågan att själv ta sig upp från golvet ifall en fallolycka skulle inträffa (Frändin & Helbostad, 2015). Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) baserar, liksom Socialstyrelsen (2011), sina rekommendationer gällande fysisk aktivitet på globala rekommendationer från WHO och som tidigare nämnt gäller samma rekommendation för friska äldre som för den övriga vuxna populationen. De äldre som inte lider av svår sjuklighet och nedsatt funktionsförmåga rekommenderas aerob fysisk aktivitet i minst 150 min/vecka om intensiteten är måttlig, vilket innebär en viss ökning av puls och andning (Frändin & Helbostad, 2015). Den aeroba aktiviteten kan även bestå av minst 75 minuters fysisk aktivitet av hög intensitet vilket innebär att den ska leda till en markant ökning av andning och puls. Den fysiska aktiviteten bör fördelas över veckan men varje pass bör vara i minst 10 minuter (Frändin & Helbostad, 2015). YFA framhåller även att långvarig stillasittande bör undvikas oavsett personen uppfyller de övriga rekommendationerna eller inte och att muskelstärkande fysisk aktivitet för alla kroppens stora muskelgrupper bör utföras minst 2 gånger per vecka (Frändin & Helbostad, 2015). En meta-analys av Peterson, Sen och Gordon (2011) sammanfattar att motståndsträning hos äldre personer ger en ganska liten ökning av muskelmassa (ca 1 kg) jämfört med vad som förväntats gällande musklernas adaption hos unga friska individer med motsvarande träning. Men den ökning i muskelmassa som ändå sker genom motståndsträning hos de äldre individerna bör dock ställas i relation till degenerationen av muskelmassa (0,18 kg) som årligen kan förväntas efter 50-årsåldern 3

4 vid en inaktiv livsstil. Träningsdosen och personernas ålder var viktiga faktorer gällande träningens effektivitet och resultat, och för att maximera effekten bör åldrande personer överväga att ägna sig åt relativt hög dos motståndsträning så tidigt som möjligt i livet. (Peterson, Sen & Gordon, 2011). Det finns stark evidens för den fysiska aktivitetens positiva verkan på hälsa, funktion och livskvalitet (Faskunger, 2013; Frändin & Helbostad, 2015) och få kontraindikationer föreligger. Vid vissa sjukdomstillstånd som äldre kan lida av t ex instabil hjärtsjukdom, vissa faser av cancer samt vid kraftiga infektioner bör läkare konsulteras. Personer med osteoporos bör undvika aktiviteter som utsätter kotpelaren för kraftiga stötar eller flexioner. (Frändin & Helbostad, 2015). Åldersrelaterade förändringar och olika sjukdomstillstånd i rörelseapparatens delar kan ge upphov till smärta. Kroniska smärttillstånd är vanligt hos äldre personer. Bland hemmaboende personer över 65 år rapporterar procent att de lever med kronisk smärta medan andelen med smärta är 80 procent för de som bor i äldreboende. (Kragh & Midlöv, 2012). I en interventionsstudie där 75 äldre personer, varav 55 hade smärta, fick genomgå ett åttaveckors träningsprogram med en timmes träning per vecka under ledning av fysioterapeut och sjuksköterska visade sig träningen ge en signifikant minskning av smärtintensitet (Tse, Wan & Ho, 2011). Samma studie visade även en signifikant ökning gällande de äldre personernas rörlighetsförmåga även om deras ADL-aktiviteter förblev oförändrade (a.a). I en kvalitativ studie undersöktes äldre personers upplevelse av att leva med kronisk muskuloskeletal smärta samt betydelsen av och vilken roll fysisk aktivitet hade för dessa individer (Moore, Richardson, Sim, Bernard & Jordan, 2014). Analysen visade att de äldre med kronisk smärta i hög grad strävade efter att kunna fortsätta vara fysiskt aktiva trots sin smärta och att de såg den fysiska aktiviteten i sig som betydelsefull för att bevara rörlighet och förmåga även om vissa individer erkände ett behov av att sakta ned (Moore et al., 2014). Min personliga reflektion kring detta som blivande äldresjuksköterska är att den kvalitativa studiens resultat är glädjande då den visade på en motivation och vilja hos de äldre till att engagera sig i fysiska aktiviteter för att bevara och förbättra sin hälsa och sina funktioner. Detta tillsammans med det faktum att äldre verkligen kan få goda resultat av genom att utföra rätt sorts fysisk aktivitet gör att jag ser stora möjligheter till att i framtiden arbeta med omvårdnadsåtgärder inom området fysisk aktivitet för att förbättra livskvaliteten hos äldre vårdtagare. Referenser Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur. 4

5 Frändin, K. & Helbostad. J. L. (2015). FYSS-kapitel: Rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Hämtad 25 mars, 2015, från: Âr- ñldre.pdf Herbert, R.A. (2006) The biology of human ageing. In S. Redfern & F. Ross (Eds). Nursing older people. Fourth ed. Chapter 5, (p.57-81). Edinburgh: Elsevier Churchill Livingstone Kenney, W. L., Wilmore, J. H., Costill, D. L. (2011) Physiology of sport and exercise. 5 uppl. Champaign, IL: Human Kinetics. Kragh, A. & Midlöv, P. (2013). Vanliga åldersrelaterade hälsoproblem I A. Kragh (Red.) Äldres läkemedelsbehandling - orsaker och risker vid multimedicinering. Lund: Studentlitteratur. Moore, A.J., Richardson, J.C., Sim, J., Bernard, M. & Jordan, K.P. (2014). Older People s Perceptions of Remaining Physically Active and Living with Chronic Pain. Qualitative Health Research, 24(6) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2014). Skador bland äldre. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: Karlstad. Hämtad 12 april, 2015, från https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/27404.pdf Peterson, M.D., Sen, A. & Gordon, P.M. (2011). Influence of Resistance Exercise on Lean Body Mass in Aging Adults: A Meta-Analysis. Medicine & Science in Sports & Exercise, 43(2) Rydwik, E. (2012). Fysisk aktivitet och träning för sköra äldre. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Äldres hälsa. Tillgänglig: Tematiska rum Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen: Stockholm. Hämtad 19 mars, 2015, från / pdf Tse, M. MY., Wan, V.TC. & Ho, S.SK. (2011). Physical exercise: does it help in relieving pain and increasing mobility among older adults with chronic pain? Journal of Clinical Nursing, 20,

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet Äldre? > 65 år Fysisk aktivitet och hälsa för äldre Leg.fysioterapeut, Med dr Karolinska Institutet 75 år Äldre äldre 85 år > 85 år fördubbling på 30 år Sverige 2013: 19% > 65 år Kvinnor: 84 år, män: 80

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna! Broschyr_A5_generell.indd 1 2015-10-23 16:10 n o i t o M ÄR DEN BÄSTA MEDICINEN Vi människor är gjorda för rörelse.

Läs mer

Kompendium Styrka & Kondition

Kompendium Styrka & Kondition Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

2015-03-11. Vad säger lagen?

2015-03-11. Vad säger lagen? Vad säger lagen? Fysisk aktivitet, fallrisk och fallprevention: Viktiga faktorer för att främja hälsa och välbefinnande för en åldrande befolkning Anna Cristina Åberg Leg Fysioterapeut, Docent Kunskapscentrum

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE

FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen

Läs mer

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala hans.hagglund@akademiska.se Med ett och samma piller kan

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning! TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen. Hälsa och livsstil Din uppgift är att sätta upp mål för samt planera, genomföra och utvärdera ett eget träningsprogram. Utgå från din egen fysiska förmåga och din träningsstatus samt vad du vill förbättra.

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om: Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

ETT ÅR MED DIN TRÄNING ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Vi kan förebygga cancer

Vi kan förebygga cancer Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer? Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion

Läs mer

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar. Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Fysisk aktivitet som behandling av rörelseapparatens sjukdomar Pär Herbertsson Överläkare, MD Ortoped kliniken Universitetssjukhuset i Lund Varför fysisk aktivitet på recept? 20 % rör sig inte alls 20

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Senast rev. 2011-12-14 1 (6) FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en inriktningskurs

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Vad är träningsvärk?

Vad är träningsvärk? Vad är träningsvärk? Träninsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning. Excentrisk träning är belastning av en muskel under

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet. Innehållet i denna presentation bygger främst på boken Total Heart Rate Training av Joe Friel. Går att förvärva: ISBN 9781569755624 Det innebär att denna lilla presentation är mycket ytlig jämfört med

Läs mer

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

9 FAKTA OM PULSTRÄNING 9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:

Läs mer

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling.

Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling. Äldre och läkemedel. Att tänka på vid läkemedelsbehandling. 1 2 Äldre och läkemedel - att tänka på vid läkemedelsbehandling VARFÖR BEHÖVS EN SÄRSKILD INFORMATIONSBROSCHYR FÖR ÄLDRE OM LÄKEMEDEL? När vi

Läs mer

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt Christina Andreae Leg ssk, doktorand Linköpings universitet Ingen intressekon,likt

Läs mer

FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS

FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS 1 (6) FOLKHÄLSA II, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH SCIENCE II, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 HIGHER EDUCATION CREDITS Basdata Kursen är en inriktningskurs inom Lärarprogrammet

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Information om Testosteronbrist

Information om Testosteronbrist Information om Testosteronbrist Inledning Om du är över 40 år har du kanske upplevt förändringar i din kropp och din allmänna hälsa, till exempel viktökning, nedstämdhet, sömnstörningar och minskat intresse

Läs mer

Goda vanor fysisk aktivitet

Goda vanor fysisk aktivitet Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.

Läs mer