2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

Transkript

1 FALL 1 En person har njurtransplanterats. Patientens grundsjukdom var en autoimmun sjukdom med engagemang av njurarna vilket lett till upphävd njurfunktion. I förberedelserna för en transplantation genomgår patienten en analys av HLA-systemet. 1. a) Varför är vävnads (HLA) typning viktig vid transplantation? b) Vad skall man tänka på när det gäller blodgrupps (ABO) förenlighet? c) Jämför transplantation av solida organ respektive benmärg i dessa avseenden. (4 p, del 1) 2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II. (5 p, del 1) Om patientens grundsjukdom är systemisk lupus erythematosus (SLE) kan diagnosen vara associerad med positiv ANA mätt med immunfluorescens på HEp-2-celler och med ett antal ANAassocierade specifika autoantikroppar. 3. a) Ange tre ANA-associerade specifika autoantikroppar som är så starkt associerade med SLE att de ingår i de reviderade diagnoskriterierna för sjukdomen? b) Ange tre ANA-associerade autoantikroppar som kan påvisas vid SLE men som ofta även kan påvisas vid andra autoimmuna sjukdomar och därför inte ingår i SLEkriterierna. (3p, del 1). Transplantatet fungerade bra omedelbart efter transplantationen och fortsatt utmärkt under de första 4 veckorna, men sedan uppträdde relativt snabbt tecken på försämrad transplantatfunktion En biopsi togs från transplantatet och analyserades. 4. Hur tas en biopsi från transplantatet och vilka krav bör ställas på det biopserade materialet? (2 p, del 1) 5. I detta fall togs en biopsi efter 4 veckor pga. försämrad funktion (Bild 1 och 2 i separat bildhäfte). a) Om det rör sig om avstötning, vad i bilderna 1 och 2 stödjer detta? b) Akut avstötning kan vara av två typer, vilka? Beskriv också principiella immunologiska mekanismer bakom dessa två typer. (4 p, del 1) Efter adekvat behandling fungerade transplantatet bra i 2 år men därefter har funktionen succesivt försämrats, varför en ny biopsi togs och visade uttalad fibros och tjocka artärväggar, dvs. kronisk avstötning (Bild 3). 1

2 6. Kronisk avstötning är en form av kronisk inflammation och drivs bl.a. av en obalans mellan aktiverande och hämmande faktorer. a) Vad karaktäriserar en kronisk inflammation histologiskt? b) Vilka celltyper dominerar bilden vid kronisk inflammation? (4 p, del 1) I biopsin finner man C4d deponeringar, ett fragment av C4 (Bild 4). 7. a) Var är C4d deponerat (1p)? b) Vilken aktiveringsväg är då engagerad och vad är detta tecken på? c) Vad kallas aktiveringsvägens igenkänningsmolekyl (recognition molecule) och vad känner denna molekyl igen? (2 p) (totalt 3 p, del 1) FALL 2 Eva, 24, återkommer från Uganda. Hon har arbetat där som volontär i tre månader. Två veckor efter återkomsten får hon feber (38C), lymfkörtelsvullnad och ett finprickigt utslag. Hon kontaktar vårdcentralen. Där tas ett "HIV-test" och ett monospot-test, som båda utfaller negativt. De råder henne att avvakta. Symptomen avklingar inom två veckor. Ett år senare gifter hon sig, och får ett välskapat barn. Tre år senare får hon en långdragen trötthet och hosta. Eva har fått en HIV-infektion. 8. Visa med en graf den vanliga utvecklingen av HIV-infektionen över tiden, med avseende på: a) virushalt (RNA kopior/ml), b) antikroppar mot HIV och c) halt av CD4-positiva celler (antal per mikroliter), i perifert blod. Markera i vilka stadier Eva troligen befann sig: d) vid besöket på vårdcentralen, och e) när hon fick sin långdragna trötthet och hosta. (4 p, del 2) 9. Beskriv utvecklingen av infektionen hos en HIV-infekterad patient: a) Cellulär patogenes: receptor, penetration, omvänd transkription, integration, (latens), transkription, translation, sammansättning, avknoppning, utmognad. b) Patogenes på organismnivå: Vilka huvudvärdceller har virus, och varför växlar värdcellstropismen under infektionens gång? c) Med vilka molekylära mekanismer kan HIV variera och hur påverkar det patogenesen? d) I vilka stadier av infektionen kan du intervenera med terapi? (5 p, del 2) Eva frågar dig om sitt virus: 10. a) Hur har detta virus kommit till människan? b) Hur har det kunnat spridas över världen sedan 1980-talet, så att 2

3 nu miljoner människor är infekterade? c) Finns några åtgärder som kan hindra fortsatt spridning av HIV? (3 p, del 2) Ett av fynden vid HIV-infektion är lågt antal CD4+ s k T-hjälpar (Th)-celler. Man brukar skilja på Th1- och Th2-celler bland CD4+ Tceller. 11. a) Hur definieras dessa två undergrupper av T-hjälparceller, Th1- och Th2? b) Hur skiljer sig deras funktion åt? (4 p, del 1) Som en följd av HIV-infektion ses ofta förekomst av olika mikrobiologiska agens. 12. Uppge 2 arter av jästsvamp som är associerade med HIV-infektion. (1 p, del 2) Frågeställningen immundefekt är vanlig när det gäller patienter som kommer till en vårdcentral med upprepade infektioner. 13. a) När ska man börja misstänka att det kan röra sig om en immundefekt? b) Vilka enkla prover kan man då ta på vårdcentralen för att diagnostisera eller utesluta de vanligaste/viktigaste immundefekterna? (3 p, del 1) FALL 3 En 48-årig pilot inkommer till akutmottagningen med hög feber, ont i kroppen samt rethosta. Hon insjuknade tämligen akut under natten två dagar efter hemkomst från senaste flygningen till Japan, sannolikt smittad där. Upplevde att många verkade sjuka med hosta. Är nu inne på tredje dygnet med temp 39.8oC och känner sig ordentligt sjuk. Vid undersökningen finner Du en febervarm kvinna med lite glansiga ögon men inget annat anmärkningsvärt på rutinstatus. 14. a) Vad misstänker Du att kvinnan drabbats av? b) Vad orsakar denna sjukdom? c) Hur kan Du bekräfta den misstänkta diagnosen-vilken typ av provtagning och analys krävs för att få reda på agens? (3 p, del 2) Den sjuka piloten berättade att hon vaccinerat sig mot influensa tre år tidigare. 15. a) Beskriv de mekanismer som gör att vaccinet mot influensavirus måste förnyas varje år. b) Förklara orsaken till att det vaccin mot influensa som finns tillgängligt med stor sannolikhet är verkningslöst mot en ny pandemisk virusstam. c) Förklara varför influensavirus typ A men inte typ B ger upphov till pandemiska epidemier. (4 p, del 2) 3

4 Vid provtagning kan man hitta rikligt med influensavirus i slem, men inget i blod. 16. Ge en förklaring till detta samt till att man ändå blir så allmänpåverkad vid denna infektion. (2 p, del 2) Hade den sjuka piloten kommit en dag eller två tidigare hade det kunnat vara meningsfullt att behandla henne med Tamiflu eller Relenza. 17. Ange vilket protein hos influenzavirus som påverkas av de två läkemedlen och förklara funktionen av detta protein i infektionsprocessen. (3 p, del 2) 18. En influensaepidemi utvecklas mycket snabbare än t.ex. en polioepidemi. Ge en förklaring i epidemiologiska termer. (2 p, del 2) 19. Influensavirus inducerar interferonproduktion i infekterade celler. Beskriv hur interferon kan påverka virusförökning och ange hur influensavirus till del undviker denna effekt. (3 p, del 2) 20. Ge en jämförande beskrivning av hur influensavirus, respektive humant papillomvirus typ 16 (HPV16) påverkar infekterade celler och möjligheten för de två virusen att ge upphov till kvardröjande infektioner. (4 p, del 2) Efter att ha blivit något förbättrad under några dagar får kvinnan på nytt frossa och nu produktiv hosta med purulenta (variga, gulgråa) sputa, lite rostrött inslag. Vid auskultation av lungorna har nu tillkommit rassel på höger bas. 21. a) Vilken komplicerande sjukdom har nu med största sannolikhet tillstött? b) Hur kan denna diagnostiseras? c) Ange två agens som kan ge denna sjukdomsbild. (3 p, del 2) 22. IgM är en antikropp som är inblandad i immunsvaret mot olika mikroorganismer, däribland influensavirus. Rita och beskriv IgMmolekylens struktur och funktion. (3 p, del 1) Influensa är en form av akut inflammation. 23. Beskriv kortfattat de vaskulära förändringar som är associerade med den akuta inflammationen. Ge exempel på tre vasoaktiva mediatorer. (3 p, del 1) 24. Vid läkning av inflammation uppstår en granulationsvävnad. Beskriv hur en sådan ser ut och ange ingående cellkomponenter. (3 p, del 1) 4

5 FRÅGA 4 Du kallas till akuten kl dit en 37-årig kvinna inkommit med ambulans. Kvinnan är inte kontaktbar, och Du får av ambulanspersonalen veta att hennes syster hittat henne medvetslös. De två systrarna hade bestämt att gå på en sen bioföreställning. Då kvinnan inte dök upp vid bion, samt ej heller svarade på telefon, åkte systern hem till henne eftersom det var så olikt henne att inte komma till avtalat möte. Ingen öppnade när systern ringde på, men dörren var olåst och systern gick in. Kvinnan låg då i soffan, verkade sova med snarkande andning. Hon kändes varm och gick ej att väcka varför ambulans tillkallades. Systern hade meddelat att kvinnan varit förkyld några dagar, inget ovanligt eftersom hon arbetar på förskola med många förkylda barn så här på hösten. Systern åkte inte med ambulansen då hon var chockad och hade tagits omhand av den sjuka kvinnans grannar. 25. Vid Din akuta undersökning av kvinnan finner Du en feberhet, nackstel patient med petechier i pannan och på armarna. På lungorna hörs lite biljud i form av ronchi, hjärtat slår snabbt, frekvens 110, inga biljud, BT 80/40. a) Vilken diagnos måste här i första hand misstänkas? b) Vilken provtagning kan ge Dig rätt diagnos? c) Vilka analyser ordinerar Du för att kunna styrka och bekräfta diagnosen som misstänks? d) Vilka tre agens riktar man den initiala behandlingen emot? (2 p, del 2) Blodprover visar CRP 45 mg/ml och LPK 22,2 x 109/L med 18.5 neutrofila granulocyter. 26. Vilka kliniska parametrar dvs. (organfunktioner) är viktiga att följa regelbundet på patienten för att bedöma utvecklingen av tillståndet? (2 p, del 2) 27. a) Beskriv hur dessa 3 typer av bakterier ser ut vid gramfärgning (som avses i Fråga 25 d). b) Rita/beskriv den generella cellväggsstrukturen hos grampositiva respektive gramnegativa bakterier. c) Varför är det viktigt att veta om en bakterie är grampositiv eller gramnegativ? (3 p, del 2) 28. Dessa 3 bakterier har flera virulensfaktorer/egenskaper gemensamt. Om du för att minska risken för att insjukna som kvinnan gjort kunde åtgärda någon av dessa virulensfaktorer/egenskaper med genmanipulation, vilken av dem skulle du åtgärda i första hand? Motivera svaret. (3 p, del 2) 5

6 29. Vid den sjukdom kvinnan utvecklade med någon av de möjliga bakterier som är dem vi riktar behandling mot initialt, ska anmälan alltid skickas till smittskyddsläkaren. En av bakterierna är dock viktigare att göra smittskyddsläkaren uppmärksam på än de två andra p g a dess större benägenhet att medföra epidemier. a) Vilken av dem? b) Beskriv kortfattat denna bakteries patogenes. Rita gärna. c) Varför är det av intresse att serotypa dessa bakterier? (4 p, del 2) 30. Ibland är bakterierna inte fullt känsliga mot insatt antibiotikum, och då gör man ibland en MIC-bestämning. a) Vad står MIC för? b) Hur kan resistensgener överföras mellan bakterier? c) Vilket är värst om en resistensgen sitter på en plasmid eller på kromosomen. Motivera. d) Varför är multiresistenta anaerober sällan något vårdhygieniskt problem? Berätta. (5 p, del 2) 31. Biofilmsbildning utgör vanligtvis inte ett problem vid den sjukdom kvinnan utvecklat, men två exempel på när biofilm har klinisk betydelse, och berätta vad en biofilm är. (2 p, del 2) 32. Gramnegativa bakterier som uttrycker lipopolysackarid, LPS, på sin yta kan genom detta orsaka svåra sjukdomssymtom. Dessa bakterier känns bl a igen av att det medfödda immunsystemet snabbt reagerar på dem. Beskriv hur igenkänning och reaktion går till. (4 p, del 1) 33. Nämn 3 cytokiner som är viktiga vid akuta inflammationer, sk. proinflammatoriska cytokiner. Begränsa ditt svar till 3 st! (1.5 p, del 1) ESSÄFRÅGOR (ge kortfattade svar): 34. Vilka diagnostiska verktyg har man för att utreda en allergi? Nämn 4 sådana. (2 p, del 1) 35. I njurarna bildas ett ämne som är väsentligt för utvecklingen av en grupp av blodceller. Vilket är ämnet och vilka celler påverkas? Ange också hur utvecklingen av denna celltyp går till i benmärgen. (4 p, del 1) 36. Ange hur en hematopoetisk stamcell (HSC) skiljer sig från en mogen blodcell. (3 p, del 1) 6