GRs årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund

Transkript

1 GRs årsredovisning Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

2 Index Aktiviteter...17 Aktiviteter och löpande verksamhet...21 Arbetsformer...14 Arbetsmarknadspolitik i förändring...10 Avslutade EU-projekt Brukarkraft/medborgarkraft...17 Brukarstyrda sociala tjänster...17 En samarbetsorganisation för 13 kommuner... 6 Ett interaktivt arbetssätt... 4 EU och det internationella perspektivet... 7 EU-arbetet Forskning och utveckling för stärkt samarbete kring gränssnittsfrågor...22 Främjande, förebyggande och tidiga insatser för barn och unga. 18 GR är regionplaneorgan...14 GRvux...30 Göteborgsregion med växtvärk...10 Göteborgsregionens luftvårdsprogram...14 Hållbar utveckling... 6 Inbromsning...10 Internt och externt samarbete...17 Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken Kompetensförsörjning...19 Kompetensutveckling... 7 Kompetensutveckling genom samlad erfarenhet och vetenskap Kvaliteten på kommunernas välfärdstjänster... 5 Läromedel region gemensamma satsningar på läromedelsförsörjning...32 Medborgarkraft och delaktighet...22 Medlemskommunernas företrädare... 4 Måluppfyllelse Några satsningar i urval Några verksamhetsmått...26 Pedagogiskt centrum regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling för pedagoger och skolledare Personalförsörjning och kunskapsutveckling...17 Politisk styrning och nätverksarbete... 6 Projekt som påbörjas under Pågående EU-projekt Regionala nätverk och externa samarbetspartners Samarbete inom sjukvårdsområdet Samarbete med högskolan...19 Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen...14 Skola arbetsliv region gemensamma satsningar på lärande i arbetslivet...33 Skolformer...28 Socialt hållbar utveckling...17, 21 Strategi Strategier...21 Strategiska satsningsområden...15 Styrgruppens arbete Styrgruppens roll...14, 17 Särskilda uppdrag och projekt...15 Särskilt viktiga områden år Ungdomar...12 Uppdraget... 6 Uppföljning av mål och strategier...15 Uppföljning av strategi och mål...12 Uppföljning, följeforskning och utvärdering...24 Utbildningsgruppens arbetsformer...25 Utbildningsgruppens utgångspunkter...25 Utbildningssamverkan ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap...28 Utmaningar...10 Utveckling av e-samhället... 5 Utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst...19 Validering...12 Verksamheten Vision...21 Visionen Vård- och Omsorgscollege...19 Övrig verksamhet...16 Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan

3 Innehåll Förbundsdirektören har ordet...4 Så arbetar GR i regional samverkan...6 GR uppföljning av mål och satsningar...9 Styrgruppen för arbetsmarknad...10 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad...14 Styrgruppen för sociala området...17 FoU i Väst/GR...21 Utbildningsgruppen Bokslut Förvaltningsberättelse GR...35 Resultat GR GR i siffror 5 års översikt...39 Resultaträkning...40 Balansräkning...40 Finansieringsanalys...42 Noter till årsredovisningen...43 Förvaltningsberättelse sammanställd redovisning...46 Redovisningsprinciper...49 Revisionsberättelse...50 Förbundsstyrelsen GRs politiska organisation Politiska styrgrupper Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning

4 Förbundsdirektören har ordet Verksamheten 2011 Ibland är det först när vi gör bokslut som vi får perspektiv över den verksamhet vi bedriver. Så är det också inom GR. Ett ständigt fokus på hur vi genomför uppdrag, projekt och aktiviteter gör att vi ofta inte ser skogen för alla träd. För att få en helhetsbild har vi efter årsskiftet tagit fram en kortfattad översikt med de viktigaste uppdragen under det gångna året. Denna översikt är en bra introduktion till GR och ett gott exempel på vilka uppdrag som genomförts för att infria förbundsordningens portalparagraf att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna. GR-verksamheten 2011 är den mest omfattande någonsin. Det bör särskilt uppmärksammas att omsättning och resultat växer utan att medlemsavgiften har ökat. Uppdragen inom de politiska styrgrupperna attraherar också medfinansiering från andra externa parter som Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen och Europeiska Socialfonden (ESF). Inom GRs helägda bolag skedde förändringar under För Göteborgsregionens internationella skola, ISGR AB, påbörjades förberedelser för att GR, enligt förändringar i Skollagen, ska kunna bli huvudman för den svenska sektionen fr.o.m. juli På grund av en snabbt växande obalans mellan kostnader och intäkter samt oklara framtidsutsikter i valideringsbolaget Meritea AB beslutade styrelse och företagsledning, i samråd med ägaren GR, att avveckla verksamheten i bolaget och överföra valideringsverksamheten till GR. Medlemskommunernas företrädare GR är ett kommunalförbund som har i uppgift att tillvarata medlemskommunernas intressen och samordna angelägenheter av gemensamt intresse inom olika kommunala verksamhetsområden. Förutom detta interna stöd till kommunerna har förbundet under senare år som medlemskommunernas företrädare allt oftare uppvaktats av regionala och nationella organisationer som VGR, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och SKL m.fl. Uppvaktningen från VGR gäller regionala utvecklingsfrågor som näringslivsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kompetens och kunskapsutveckling samt kultur och hälsa (Vision Västra Götalands fokusområden), där det finns ett territoriellt samordningsansvar hos VGR. Ett regionalt perspektiv gäller i växande utsträckning också frågor inom välfärdsområdet. Här har under senare år skett en massiv satsning från Socialstyrelsen med stöd av SKL på insatser för de mest sjuka äldre. GR kommer att medverka i en gemensam ledningsstruktur för samverkan inom detta område. Under åren avser regeringen att nationellt satsa sammanlagt 3,75 miljarder kronor för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Sådana statliga ambitioner och insatser är också aviserade för områdena barn och unga samt psykiatri. Ett interaktivt arbetssätt Sedan starten 1995 har GR utvecklat ett arbetssätt som utmärks av interaktivitet och ett ömsesidigt beroende i relation till andra aktörer och organisationer i de olika samhällsfrågor som GR har att hantera. Många av dessa frågor kännetecknas av att de inte enbart kan lösas inom den kommunala sfären utan förutsätter att flera aktörer medverkar. Denna form av en politisk beslutsprocess i samverkan mellan olika aktörer, s.k. governance, är särskilt viktig i storstadsområdena. Här samverkar GR med övriga storstadsområden t.ex. kring trafikinfrastruktur, bostadsbyggande och ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Detta breda arbetssätt utmärker också ett annat uppdrag som påbörjades under 2011; företagsklimat som en 4

5 Nils-Gunnar Ernstson, förbundsdirektör på GR strategisk faktor för Göteborgsregionens utveckling. SKL genomförde under året en enkätundersökning kring företagsklimatet i olika kommuner. Undersökningen Insikt är en mätning av kvaliteten i kommuners myndighetsutövning och service till företagare. Betygen från företag i de tretton GR-kommunerna resulterade i ett genomsnittligt NöjdKundIndex på 63, vilket är under snittet för alla deltagande kommuner i landet. Inom GR diskuteras nu varje kommuns ansvar för att förbättra sina egna resultat men också hur GR-kommunernas samlade position kan uppmärksammas och förbättras. Kvaliteten på kommunernas välfärdstjänster En annan faktor som bestämmer ett områdes attraktivitet är kvaliteten på kommunernas välfärdstjänster. Här arbetar GR sedan flera år med uppföljning och utveckling av Öppna jämförelser inom en rad kommunala områden. Även här ligger ansvaret på enskild kommun, men flera områden kan vi bearbeta gemensamt för att uppnå en samlad effekt. I Göteborgsregionen har glädjande nog Kungsbacka av SKL utsetts till årets kvalitetskommun. Mistra Urban Futures är ett flerårigt stadsutvecklingsprojekt där GR är en av sju parter. Här ges möjlighet att utveckla ett tvärsektoriellt samarbete för att t.ex. integrera sociala behov i planering och samhällsbyggande. Om ett kommunalt projekt vinner gehör kan kommunen få resursförstärkning från centret. GRs viktigaste uppgift är att företräda de kommuner som vill delta aktivt. För sjätte året i rad har GR genomfört den s.k. Storstadsregionjämförelsen, där några nyckeltal inom utbildningssektorn jämförs i de tre storstadsregionerna. Även i den senaste mätningen hävdar sig GR väl och man kan konstatera följande: GR har högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan. GR har lägst andel elever på de s.k. IV-programmen. GR har högst andel 20-åringar (ca 66 %) som är behöriga till universitet och högskola. Storstockholm har högst genomsnittligt meritvärde/ betyg efter utgången grundskola och gymnasieskola medan GR kommer på andra plats. Skillnaderna är marginella. GR har högst andel invånare år som deltar i komvuxutbildning. GR har lägst nettokostnad för ungdomsskoleverksamheten liksom alla tidigare år som mätningen gjorts. Jämför man med Storstockholm som ligger högst ser det ut på följande sätt: För grundskolan skiljer det kr/elev/år. Inom GR finns ca grundskoleelever vilket innebär en skillnad på ca 453 milj mellan GR som har lägst kostnad och Storstockholm som har högst. För gymnasieskolan är skillnaden mellan GR och Storstockholm kr/elev/år. Enligt samma beräkningsmodell som ovan så får man en skillnad på 225 milj. Den sammanlagda skillnaden i kostnadsjämförelsen inom ungdomsskolan uppgår till ca 678 milj på ett år. Utveckling av e-samhället SKL vill driva på en verksamhetsutveckling i kommunerna genom ett aktivt utnyttjande av informationsteknik (IT). Behovet av kommunal samverkan understryks. För GR gäller det att här bygga vidare på det samarbete som sedan några år pågår med övriga kommunalförbund och VGR kring e-hälsa och samordnad vårdplanering samt utbildningssektorn, där samverkan på IT-området är väl etablerad sedan många år. n 5

6 Så arbetar GR i regional samverkan En samarbetsorganisation för 13 kommuner GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har cirka invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som vanligtvis sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på drygt 300 mkr (2011). Inklusive de majoritetsägda bolagen uppgår omsättningen till cirka 700 mkr (2011). Uppdraget GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, 20-28). Som kommunförbund är GR en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, näringsliv/ marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet ska även svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen samt för anordnande av lärande för vuxna. Politisk styrning och nätverksarbete Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd för gymnasieskolan och nämnd för vuxenutbildningen, utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete. Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka politiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel Business Region Göteborg (BRG), övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ. Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. 6

7 Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur (antaget i maj 2006) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Kompetensutveckling GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att utveckla vår region. I Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av bl.a. kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. En viktig del är att bidra till att hålla medlemskommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram för såväl medarbetare som ledare. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten inom t.ex. psykiatri samt äldre- och handikappomsorgen. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra förbundets verksamhet. GRs EU-arbete är alltid resultatet av ett uttalat behov i medlemskommunerna och bedrivs i tät dialog med de inom GR etablerade nätverken. Omvärldsbevakning och kompetensutveckling kring EU-frågor är en del av uppgiften. Ett aktivt deltagande i EU-projekt betraktas därmed som en av flera projektfinansieringsformer för GR. EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna, gärna i form av gemensamma utvecklingsprojekt. Framtidens EU-program kommer att ha en allt större fokus på att EU-projekten genomförs gränsöverskridande. I linje med detta deltar GR i allt fler EU-projekt som genomförs mellan regioner och över nationsgränser. GR deltar i flera regionala, nationella och internationella EU-nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra organisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv. Pågående EU-projekt 2011 Catch MR Ett transnationellt projekt som syftar till att öka kunskapen om utmaningarna för transportsystem i storstadsregionerna. Drop outs GR har beviljats 8 miljoner från Europeiska socialfonden för att arbeta med "Drop outs", elever som inte vill gå i skolan och riskerar att hamna i utanförskap. EE&WoW Projektet (Entrepeneurship Education and the World of Work) är finansierat av pågår fram till GR Utbildning Pedagogiskt Centrum kommer inom projektet initialt att genomföra en kartläggning av entreprenöriella initiativ som riktar sig mot skolan. Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen stödinsatser och vardagsliv - Projektet avser att få mer kunskap om ensamkommande barn och ungdomar i GR-området. GNU Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor ett nordiskt EU-projekt med fokus på aktionsforskning i klassrummet, lärande och användningen av informations och kommunikationsteknologi (IKT) GRo Projektet syftar till att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. itec Europeiska perspektiv på digitaliseringen av skolan EUs hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om IT i skolan. Forskare, lärare och politiker från 12 europeiska länder samarbetar för att hitta nya smarta pedagogiska lösningar. Lust att lära" GR Utbildning, Pedagogiskt Centrum, har fått i uppdrag att medverka i EU-projektet "Lust att lära". Lust att lära fokuserar på kompetensutveckling med fokus på arbetsorganisation och lärande i vardagen. Maths Practice PALs GR Utbildning deltar under perioden i EU-projektet Maths Practice PALs i samarbete med Storbritannien. Det är ett regionalt partnerskapsprojekt med syfte att utveckla mentorsverksamhet. Mind the Gap Mind the Gap är ett transnationellt EU-projekt som under två år kommer att sammanföra människor som arbetar med arbetslösa ungdomar för att utbyta erfarenheter och metoder. Avslutas MMGR GR Leonardo Mobility. Genom arbetsskuggning får EU-samordnare i GRs EU-nätverk samt andra kollegor i medlemskommunerna erfarenheter och kompetensutveckling genom 15 europeiska kontakter. Avslutas i juni

8 STEPS Strategiskt Entreprenörskap i Skolan - Projekt STEPS ska utveckla och utöka deltagande skolors lärarlag och rektorers förutsättningar att skapa en entreprenöriell, företagsam och jämställd skola. Avslutade EU-projekt 2011 Growth, 2011 utsågs GRs ESF-finansierade satsning på entreprenörskap i skolan, Growth, i konkurrens med ett stort antal andra EU-projekt till Best Practises, ett EU-projekt som ska utgöra förebild för andra. Projekt Mellan Rum för arbetslösa ungdomar - Mellan Rum var ett projekt för att skapa en gemensam process för att förhindra att arbetssökande ungdomar hamnar mellan stolarna. Västkraft ett projekt som erbjöd anställda eller uppsagda inom teknikbranschen kompetenshöjande insatser. Projektet skapades utifrån arbetsmarknadsläget i Göteborgsregionen under hösten Projekt som påbörjas under 2012 GRAF PO1 Göteborgsregionen Arbetsmarknad Funktionsnedsättning (PO1 är ESF kontorets benämning för Kompetensutveckling för anställda ). Start i augusti IT-lyftet IT-lyftet ska utveckla arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. IT-piloterna IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara inom äldreomsorgen och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. SamTidigt Projektet är ett samverkans- och metodutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola i åtta GR-kommuner, med mål att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer. n 8

9 GR uppföljning av mål och satsningar

10 Styrgruppen för arbetsmarknad Utmaningar Inbromsning Under 2011 har det blivit färre arbetslösa, och fler anmälda lediga tjänster har anmälts till arbetsförmedlingen än under de två föregående åren. Denna arbetskraftsefterfrågan har under senhösten bromsats in och trots det stora antalet sysselsatta är antalet arbetslösa fortfarande högre än före hösten Variationen är stor inom Göteborgsregionen. I Sverige var arbetslösheten (öppet arbetslösa och de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program) i december ,6 procent av den registrerade arbetskraften. Motsvarande andel av ungdomar mellan år var 19,1 procent. Under hösten 2011 har rapporterna om en vikande konjunktur blivit alltmer alarmerande. Det finns en klar enighet om att det pågår en inbromsning av konjunkturutvecklingen, men det råder osäkerhet om hur kraftfull den kommer att bli. Oroligheter i ekonomin i flera av Europas länder spelar en avgörande roll likväl som utvecklingen i USA. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kommer att få effekt på konjunkturen. På nationell nivå har en inbromsning av efterfrågan på arbetskraft konstaterats likväl som att antalet varsel har ökat den senaste månaden. Det finns signaler om att företag i större utsträckning avslutar tidsbegränsade anställningar i stället för att göra förlängningar. Enligt konjunkturbarometern för oktober 2011 är tillväxten i svensk ekonomi lägre än normalt, och sämst är utvecklingen inom specialiserad butikshandel. En minskad efterfrågan på arbetsmarknaden då antalet arbetslösa fortfarande ligger kvar på en förhållandevis hög nivå är en delvis ny situation. Det finns en tendens att konjunkturcyklerna blir allt kortare samt att förändringen mellan hög- och lågkonjunktur blir allt snabbare. Det medför högre krav på att arbetsmarknaden är flexibel och att snabba omställningar kan göras utifrån de nya kraven och förutsättningarna. Arbetsmarknadspolitik i förändring Staten har det övergripande ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och det är arbetsförmedlingen som är den myndighet som ska realisera de intentioner som politiken anger. Under föregående mandatperiod utvecklades en delvis ny arbetsmarknadspolitik som inriktades på att externa leverantörer i högre grad skulle utföra insatser på uppdrag från arbetsförmedlingen. Ytterligare en förändring i arbetsmarknadspolitiken är att insatserna i högre grad tidsbegränsas utifrån konjunkturcykler och behov, till exempel gäller det förhöjda studiebidraget för dem som ej fullföljt gymnasiet samt den förhöjda ersättningen till anordnare inom särskilt anställningsstöd. Göteborgsregion med växtvärk Göteborgsregionen med de 13 medlemskommunerna utgör en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Ett starkt och mångfacetterat näringsliv är av avgörande betydelse för en god arbetsmarknad. Befolkningen i arbetsmarknadsregionen förväntas öka från dagens drygt en miljon invånare till uppskattningsvis 1,6 miljoner år Ökningen beror inte främst på att antalet människor ökar i Göteborgsregionen utan att arbetsmarknadsområdet vidgas geografiskt. Människors möjlighet att arbetspendla över längre sträckor på kortare tid, dvs. pendlingsarean, ökar. I dagsläget pendlar cirka personer in till en kommun i Göteborgsregionen och av den totala inpendlingen sker drygt sextio procent till Göteborg. Det kraftigt stigande invånarantalet ger underlag för fler branscher och arbetstillfällen. Om arbetsmarknadsregionen ska klara att växa och bli en tillgång för alla invånare krävs en väl utvecklad kollektivtrafik och kommungemensamma strategier när det gäller bland annat bostäder, förutsättning för etablering, social service och livslångt lärande. Demografin är betydligt gynnsammare för storstadsregionerna än för flertalet kommuner i övriga landet. Relationen nytillkommande ungdomar på arbetsmarknaden i förhållande till antalet åldersavgångar den närmaste tioårsperioden är positiv i Göteborgsområdet. Paradoxen är att arbetsmarknaden inte klarar av att ta emot alla ungdomar som vill ha jobb. Strukturomvandlingen på den svenska arbetsmarknaden är omfattande. Teknologiska förändringar och även utflyttning av jobb till låglöneländer har minskat efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft. Samtidigt råder det inom vissa branscher och yrkesgrupper brist på personer med adekvat utbildning eller yrkeserfarenhet, såsom tekniker, ingenjörer samt olika arbeten inom anläggningsbranschen. 10

11 Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft med hög kompetens förväntas öka till följd av den höga tekniska utvecklingen i arbetslivet. Strategi Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvarsområde, men kommunerna har utifrån flera utgångspunkter ett stort intresse av att delta i arbetsmarknadens utveckling. Genom lagen om arbetslöshetsnämnd har kommunen ett uttryckligt ansvar att vidta eller på annat sätt främja kommunala åtgärder för att förebygga eller minska verkningarna av arbetslöshet. Arbetsmarknadssituationen är även central utifrån flera andra aspekter i en kommun. En god arbetsmarknad är en viktig förutsättning för att invånarna har goda livsvillkor, att kommunen får skatteintäkter och kan bedriva en god service osv. Detta i sin tur kan medföra att företagen i kommunen får en god tillväxt och att fler företag etableras. Kommunerna har också ett uppdrag att visa på kommunal verksamhet med många attraktiva yrkesområden. Kommunens har det yttersta ansvaret för sina invånare genom Socialtjänstlagen. Här anges även att kommunen ska erbjuda aktiva insatser så att den enskilde blir självförsörjande; framförallt betonas detta när det gäller unga under 25 år. Kommunen har även ett informationsansvar för ungdomar under 20 år vilket innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vad den unge gör och om denne avslutat gymnasiet erbjuda relevanta insatser. Satsningar för att få arbetslösa ungdomar, flyktingar/ invandrare och försörjningsstödstagare i arbete, feriearbete samt insatser för människor med medicinska och sociala arbetshandikapp är några av de områden där kommunernas roll utvecklas i samverkan med arbetsförmedlingen samt ibland också med andra aktörer. Styrgruppens arbete GR är en plattform för det kommungemensamma arbetet, och utgångspunkten för styrgruppens arbete är regionens möjligheter och utmaningar. Styrgruppen för arbetsmarknad är en politisk beredningsgrupp för GRs förbundsstyrelse. Styrgruppen uppdrag innebär att utforma en gemensam analys över arbetsmarknadssituationen i regionen utarbeta gemensamma ställningstaganden och utöva påtryckning skapa arenor för samarbete och rationellt sambruk vara katalysator för erfarenhets-, idé- och projektutveckling intressebevaka det arbetsmarknadspolitiska området bidra till medlemskommunernas kompetensutveckling Under 2011 har styrgruppen haft fem sammanträden varav ett var förlagt till ett internat med överläggningar med sociala styrgruppen. En del av sammanträdena har, som tidigare år, varit förlagda i medlemskommunerna och 2011 har Tjörn, Lilla Edet och Kungsbacka varit värdar för styrgruppen. Värdkommunen ges möjlighet att informera om vad som är aktuellt på arbetsmarknadsområdet i kommunen. Vid sammanträdet på Tjörn medverkade även cheferna från kommunernas arbetsmarknadsverksamheter. Arbetsförmedlingens regionchef har varit adjungerad till styrgruppen. GR följer noga arbetsmarknadens utveckling i regionen och deltar i samarbetet med Business Region Göteborg AB (BRG) vad gäller näringslivsutveckling och strategiska arbetsmarknadsfrågor. Kopplingar finns även i GRs uppdrag till statliga och regionala myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, länsstyrelsen och landstinget. Avgörande för GRs arbete är förankringen i kommunerna och medlemmarnas engagemang. Regionala nätverk och externa samarbetspartners Till stöd för GR Arbetsmarknads arbete finns regionala nätverk samt tillfälliga projektgrupper som knyts till de uppdrag styrgruppen beslutat att driva. Gruppers sammansättning varierar beroende på uppgiftens art. Exempel på en sådan projektgrupp är den som bildades för det kommungemensamma arbetet kring nyanlända flyktingar. En annan är kring det gemensamma arbetet med arbetslösa ungdomar projekt Mellan Rum. Kommunernas arbetsmarknadschefer har regelbundna möten för erfarenhetsutbyte för att bevaka samt driva frågor och projekt som är av gemensamt regionalt intresse. Till nätverket är också SKL och Arbetsförmedlingen knutna. Ytterligare ett nätverk som är viktigt för benchmarkingen på arbetsmarknadsområdet är storstadsträffarna mellan Göteborg, Stockholm och Malmö där även GR deltar med SKL. Ett annat nätverk är medlemskommunernas personalchefer. Utöver erfarenhetsutbytet inom personalområdet drivs arbetsmarknadsfrågor som främst är kopplade till kommunernas rekrytering, anställdas hälsa samt kompetensutveckling. Medlemskommunernas anställda bidrar i många av de kommungemensamma uppgifter GR arbetar med. Utöver detta investerar också externa organisationer tid och/ eller pengar i projekt. Exempel på olika externa intressenter under 2011 var länsstyrelsen, Europeiska Socialfonden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Mål Det övergripande målet för 2011 var hög sysselsättning för Göteborgsregionens invånare. 11

12 Uppföljning av strategi och mål I syfte att bidra till målet om hög sysselsättning har styrgruppen för arbetsmarknad valt att utifrån strategin om ett regionalt, kommungemensamt arbete fokusera på nedan listade uppgifter. Validering Från och med den 1 oktober 2006 har valideringsverksamheten bedrivits i form av ett helägt dotterbolag till GR, Meritea AB. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Arbetsmarknadens parter, flera branscher, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen, kommuner, BRG med flera var under året engagerade i verksamheten. Validering ska ses som en överbryggande länk mellan det informella lärandet i arbetslivet och det formella lärandet i utbildningsväsendet. Samhälleliga motiv för validering är att effektivare kunna möta de strukturella förändringar som sker både på arbetsmarknaden och i arbetslivet samt att bidra till ökad sysselsättning. Intresset för valideringens roll i omställningen på arbetsmarknaden och i arbetslivet har ökat under året. Behovet av en nationell struktur för validering kvarstår men saknas. Styrelsen för Meritea AB påbörjade under året en översyn av nuvarande driftsform. Under senhösten varslade styrelsen sin ägare, GR, om ett förväntat underskott, och en kontrollbalansräkning upprättades som visade att bolaget inte klarade att själv lösa den finansiella situationen. I december beslutades därför att Meriteas verksamhet skulle övertas av ägaren. Ungdomar Projekt Mellan Rum En annan fråga som engagerat styrgruppen har varit långtidsarbetslösheten bland ungdomar. Styrgruppen ansökte om och blev beviljade medel ur Europeiska Socialfonden (ESF) för att jobba med de ungdomar som bedöms ha extra svårt att etablera sig på arbetsmarknaden samt där Arbetsförmedlingen och kommunerna behöver mötas för att kunna stödja den unga på ett bättre sätt. Elva kommuner med berörda Af-kontor deltog i det tvååriga projektet som döptes till Mellan Rum. Detta metodutvecklingsprojekt startade i september 2009 och avslutades i april Projektet har utvärderats av extern part och utvärderingen finns att hämta på org Medlemskommunernas arbetsmarknadschefer samt Arbetsförmedlingens chefer i GR-området stöder nu gemensamt så att vunna erfarenheter används i det ordinarie arbetet med ungdomar, bl.a. fyrpartssamtal samt gemensam handlingsplan. Totalt nådde projektet 282 personer som bedömdes stå långt från arbetsmarknaden, varav 38 procent tjejer och 62 procent killar. En uppföljning gjordes i oktober, sex månader efter projektets slut. Åttio personer hade då fortfarande ett arbete och trettio personer var i studier. Feriearbeten för ungdomar Styrgruppen följer också medlemmarnas bedömning av behovet av att arrangera kommunalt finansierade feriearbeten för ungdomar i huvudsak i gymnasieåldern. Detta görs som komplement till de övriga sommarjobb som erbjuds på marknaden. Under 2011 erbjöds drygt 4000 kommunalt finansierade sommarjobb för ungdomar en ökning med 200 jämfört med IT lyftet och IT-piloterna Under 2011 arbetade sju av GR-kommunerna inom verksamhetsområde arbetsmarknad och äldreomsorg med en ansökan till ESF avseende ett kompetensutvecklingsprojekt och ett projekt riktat till arbetslösa ungdomar. Projekten ska integreras i varandra och syftet är att kompetensutveckla personalen inom äldreomsorgen i ny teknik och IT samtidigt som ungdomarnas dolda kompetens tas tillvara och att de får ökad kunskap om äldreomsorgsverksamhet. ESF beviljade medel till projekten i december 2011 och därmed kommer projekten att bedrivas under Kommungemensam plattform för nyanlända flyktingar Under 2008 ställde styrgruppen för arbetsmarknad frågan till medlemmarnas kommunstyrelser om huruvida GR ska engagera sig i nyanlända flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Och i så fall - på vilka områden bedömer kommunerna att ett gemensamt arbete skulle främja frågan? Kommunernas svar var entydiga det är angeläget att ha ett kommungemensamt engagemang. Under 2009 etablerades en projektorganisation med representanter från samtliga medlemskommuner samt Arbetsförmedlingen för att ringa in aktuella delområden för samarbete. Under våren blev också regeringens intentioner med flyktingmottagandet och etableringsreformen tydligare vilket givetvis påverkar kommunernas arbete. Staten har från den 1 december 2010 tagit över ansvaret från kommunerna när det gäller flyktingars etablering på arbetsmarknaden. Kommunerna i Göteborgsregionen har enats om fyra delområden som man vill jobba tillsammans med. Samtliga ligger inom den kommunala kompetensen och dessa är: samhällsorientering regionaliserad SFI boendefrågan och vidareflytt rehabilitering På senhösten 2010 tecknade GR Utbildning ett samverkansavtal med medlemskommunerna kring yrkesinriktad sfi, och ett brett utbud finns nu att söka. På våren 2011 tecknade också medlemskommunerna ett samarbetsavtal med GR kring gemensam drift av Samhällsorientering 12

13 för nyanlända. Vid årsskiftet hade 540 personer anmält sig eller påbörjat samhällsorienteringen, varav 90 personer från kranskommunerna. Det kommungemensamma arbetet stöds med medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Arbetet leds av GR och utöver medlemskommunerna deltar Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt länsstyrelsen. En fråga som GR Arbetsmarknad drivit med flera andra intressenter är reseersättningen till nyanlända som deltar i sfi och samhällsorientering. Staten har uppmuntrat till regionala lösningar för att bl.a. skapa ett bredare utbud och ett större underlag för de aktiviteter som erbjuds. Insatserna kan på så vis bli betydligt mer kostnadseffektiva än om en enskild kommun ska svara för samma insats. Men resekostnaderna för den enskilde blir betydligt högre än vad som ingår inom ramen för den s.k. etableringsersättningen till den enskilde vilken staten svarar för. GR Arbetsmarknad har här med förbundsstyrelsen och andra intressenter påtalat detta för ansvarig minister. Besked har nu kommit om att staten kommer att svara för den enskildes ökade kostnad för resor i regionen. har under 2011 totalt 134 utbildnings- och kompetensinsatser genomförts. Antalet deltagare har varit cirka Internationella inslag i kompetens- och verksamhetsutveckling är också värdefullt. Ett exempel på detta är ett tvåårigt erfarenhetsutbyte mellan praktiker som jobbar med arbetslösa ungdomar i Storbritannien, Estland, Tyskland och Italien. Denna insats stöds av EU inom ramen för programmet Mind the Gap och har pågått under hela Ett annat exempel är erbjudandet att skugga en kollega i ett Europaland under en vecka. Denna kompetensutveckling stöds med medel ur EUs Leonardoprogram. n Hälsa bland kommunanställda samt rekrytering Personalcheferna i Göteborgsregionens medlemskommuner har under året genomfört sin årliga nyckeltalsstudie över hälsan bland kommunanställda. Arbetet syftar till att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan och förebygga ohälsa bland anställda. Resultaten redovisas kommunvis och nyckeltalen exponeras även på GRs hemsida. Personalchefsnätverket har också inlett ett arbete med att marknadsföra de kommunala jobben på Göteborgsregionens högskolor samt universitet. Kompetensutveckling GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet ska komplettera medlemskommunernas insatser riktade mot anställda. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. EUs socialfond är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser definieras av medlemskommunerna. Nätverk och projektgrupper investerar också tid i planering och genomförande för att utbildningarna ska bli bra och prisbilden hållas låg, då ledtiderna på detta sätt blir kortare och genomförandegraden hög. De regionala kompetensinsatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Löpande utvärderingar visar att detta kollegiala erfarenhetsutbyte är högt uppskattat. Inklusive de utbildningar, konferenser och mötesplatser som genomförts på det sociala området (och som också redovisas under sociala styrgruppens verksamhetsrapport) 13

14 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens roll Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar. Vidare finns uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag har styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad lett arbetet och berett sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen förankrat i varje medlemskommun att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram GR administrerar och företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa utvecklingen och verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras och att klimatmålen nås. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten. Arbetsformer GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR för styrgruppens del i första hand kommundirektörer, stads-/ samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden, t.ex. bostäder och handel. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att bereda frågor i arbetet med inriktnings- och åtgärdsplaneringen för de långsiktiga infrastrukturplanerna på nationell och regional nivå. Under året bildades även ett nytt chefsnätverk för avfalls- och VA-frågor. Till GRs huvuduppgifter hör att följa vad som sker inom statlig och kommunal planering inom vissa sakområden samt att vid remissbehandling lyfta fram ett regionalt perspektiv. Styrgruppens ambition har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga planeringen. Under året har t.ex. materialförsörjnings- och grönstrukturfrågor aktualiserats. Styrgruppen har möjlighet att yttra sig över planer och utredningar inom våra sakområden och yttrar sig alltid över kommunala översiktsplaner. Detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Under året har bl.a. följande ärenden behandlats: Planering på djupet fysisk planering av havet, Göteborg Landvetter Airports ansökan om nytt miljötillstånd samt översiktsplan för Jeriko Jonsered (fördjupning av två översiktsplaner) och fördjupad översiktsplan för centrala Partille. Styrgruppen har även fått föredragningar om bl.a. Regional politik och demokrati på olika nivåer, Storstadsregioner, framtidsspaning och regionala utmaningar, utredningarna Medfinansiering av transportinfrastruktur och Järnvägens behov av ökad kapacitet samt information från Västkuststiftelsen. I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bl.a. kommit till uttryck i remissyttranden vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen. Under 2011 har styrgruppen haft fem möten varav ett introduktionsmöte samt som en del i sin kunskapsuppbyggnad gjort studiebesök i Göteborgs Hamn. 14

15 Uppföljning av mål och strategier Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål finns den strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och vilken också utgör grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgruppens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande. Det regionala uppdraget har även inneburit att GR Planering stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, t.ex. när det gäller kollektivtrafikprogrammet K2020 och arbetet med att bygga upp ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling (Mistra Urban Futures). Strategiska satsningsområden Styrgruppens del i att möta de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling som beskrivs i Uthållig tillväxt redovisas nedan. Infrastrukturplanering Under året har ett intensivt arbete pågått inför förverkligandet av Västsvenska paketet. Syftet är att skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. Parterna bakom paketet Trafikverket, Göteborgs stad, GR, Region Halland och Västra Götalandsregionen har bildat en gemensam organisation för att samordna vissa insatser. Arbetet leds av en politisk styrgrupp där Trafikverket har huvudansvaret för genomförandet och GR, förutom i lednings- och samordningsgrupper, medverkar i ett antal arbetsgrupper. Inom ramen för paketet har GR förstärkt kansliet med en kommunrådgivare och en strategisk kommunikatör som kommer att stödja kommunerna i genomförandefasen. I november öppnades en utställning i Älvrummet i Göteborg som beskriver vad vi vill uppnå med paketet. GR har också uppdraget att genom samordning och uppföljning bistå medlemskommunerna och Västtrafik i arbetet med K2020 lokalt. Utifrån förbundsstyrelsens uppdrag att se över Transportstrategin från 1999 har under året en sammanställning tagits fram rörande GRs ställningstaganden avseende transporter och transportsystemet i Göteborgsregionen. Bostadsbyggande Arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bostadsbyggande har fortsatt. Till stöd för arbetet finns det s.k. bostadsnätverket som är ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i strukturbilden. Under året startades projektet InteGRerad bostadsplanering med fokus på äldre som är ett samverkansprojekt mellan fem GR-kommunerna samt FoU i Väst och GR Planering med syftet att förbättra planeringsprocessen i kommunerna vid framtagande av goda boendemiljöer för äldre. Inom ramen för arbetet med bostadsfrågor medverkar styrgruppen också i arbetet med en kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden som leds av styrgruppen för arbetsmarknad. Handel Med stöd av BRGs handelsgrupp - ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln - förs kontinuerligt samtal om handelsfrågor, vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. Den handelsstrategi för Göteborgsregionen som godkändes 2010 syftar till att vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i regionen. Den ska också ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen. Under året har temadiskussioner förts kring bl.a. hållbar stadsutveckling i nordöstra Göteborg, hur handeln i den egna kommunen och i grannkommuner/region påverkas av en större handelsetablering samt hur mindre kommuner arbetar med handelsfrågor. Klimat och sårbarhet GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och sårbarhet. I Göta älvs vattenvårdsförbund och vattenråden pågår sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet, vattenskydd m.m. Det samma gäller för luftvårdsprogrammet som verkar för att begränsa utsläppen till luft och Clean Shipping-projektet som har bidragit till att begränsa sjöfartens påverkan på miljön. Inom K2020 och Klimp-projektet arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande. Hållbar utveckling Avdelningen har medverkat i den satsning inom området hållbar stadsutveckling som, med hjälp av FoU-medel från Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA), lett fram till att ett centrum för hållbar stadsutveckling har etablerats (Mistra Urban Futures). Detta är ett stort steg framåt till stöd för arbetet med att nå målet om en hållbar utveckling och ger möjlighet till att profilera Göteborgsregionen internationellt i frågor om hållbar stads- och regionutveckling. För att stödja processen och omsätta kunskapen som genereras i praktiken har ett nätverk etablerats. Särskilda uppdrag och projekt Klimatinvesteringsprogram guldklimpar Det s.k. Klimp-projektet, som är en del i ett långsiktigt arbete för att begränsa klimatpåverkan från vårt dagliga resande, avslutades under året. Att ändra resvanor är svårt, men projektet Dialog med hushållen lyckades minska bilåkandet markant. Nästan personer i tio medlemskommuner har under tre år kontaktats per telefon, och en uppföljning visar bl.a. att var femte person har minskat sitt bilkörande med mer än 500 mil. Drygt 75 företag och andra arbetsgivare 15

16 har deltagit i systerprojektet Dialog med företagen. Företagen har därigenom fått hjälp att förbättra förutsättningarna för att resa till, från och i arbetet. Catch MR GR medverkar i det treåriga EU-projektet Catch MR; Cooperative Approaches to Transport Challenges within the Metropolitan Regions. Arbetet bedrivs i form av workshops och i samarbete med följande partners: Oslo, Berlin, Wien, Budapest, Ljubljana och Rom. Inom ramen för Catch MR har under 2011 två workshops genomförts, en i Oslo och en i Rom. Fokus låg på Hur storstadsregionerna arbetar för att öka andelen kollektivtrafik samt Gynna användning av förnybara energibränslen inom transportsektorn. GR har bidragit med goda exempel inom ovanstående teman och även skrivit en artikel för tidskriften Regions Magazine utifrån temat Hållbara transportlösningar för storstadsregioner. Clean shipping Clean Shipping-projektet, som syftar till att begränsa miljöpåverkan från sjöfarten, gick in i ett nytt skede. Detta skedde för att skapa förutsättningar för att etablera ett nätverk på den internationella arenan som därefter kan fortsätta i en förvaltningsfas på kommersiell grund. Tillsammans med VGR, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs stad och Göteborgs hamn har GR drivit projektet Clean Shipping Index under flera år. Under 2011 förbereddes en framtida organisation där verksamheten formaliseras i en struktur med två delar, en namnägarförening och en lastägarförening. Namnägarföreningen kommer att äga rätten till namnet och källkod för indexet, medan den lastägarförening som stiftades i november driver verksamheten. Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 Utifrån det framtida behov av samordning, uppföljning och utredningsstöd från förbundets sida som avfallsplanen lyfter fram har en regional kretsloppstjänst inrättats. Syftet är att bidra till uthållig tillväxt inom Göteborgsregionen genom att stödja och underlätta samarbete och samverkan inom avfall, vatten och avloppsområdet. Göta älvs vattenvårdsförbund Förbundet är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet övervakas kontinuerligt genom en samordnad recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom avrinningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet. Vattenråd GR har, tillsammans med bl.a. Göta älvs vattenvårdsförbund, uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som hittills bildats enligt EUs vattendirektiv; Göta älvs vattenråd, Säveåns vattenråd och Mölndalsåns vattenråd. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bl.a. vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktärisering av vattnen samt förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Vattenskydd Samtliga kommuner längs Göta älv deltar i ett arbete för att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde utmed älven, bl.a. för att långsiktigt säkerställa dess funktion som råvattentäkt. Under året gavs klartecken för reservvattentäkt i Gråbo genom att mark- och miljödomstolen upphävde tillståndet att bedriva grustäkt i Gråbo i Lerums kommun. En intressekonflikt har stått mellan täktägarens önskan att ta ut naturgrus för att använda som byggnadsmaterial och Göteborgsregionens behov av en reservvattentäkt. Det långsiktiga användandet av en förnyelsebar resurs, grundvatten som dricksvatten, anses väga tyngre än det mer kortsiktiga behovet av en icke förnyelsebar resurs, naturgrus som byggnadsmaterial. Regional vattenförsörjningsplan Under året har pågått ett arbete med en revidering av vattenförsörjningsplanen från Syftet är att säkerställa dricksvattenförsörjningen i regionen samt peka på nya samverkansmöjligheter. Kalkning av försurade sjöar och vattendrag GR planerar och genomför årliga sjö- och våtmarkskalkningar i regionen. I de områden i regionen där GR är huvudman spreds under 2011 totalt ca ton kalk. Kalkningsverksamheten finansieras till största delen av statsbidrag, och resterande kostnader står berörda kommuner för. Det innebär att kommunerna betalar en avgift till GR som ska täcka alla kostnader för kansliets administrativa arbete. Övrig verksamhet ARC Airport Regions Conference GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC vars syfte är att genom erfarenhetsutbyte öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser, såväl positiva som negativa. GR har en politisk representant i ARCs styrgrupp. ARC-projektet Till och från flygresan, inriktas på att stödja flygplatsens strävan att minska utsläpp relaterade till personresor till och från flygplatsen. Miljösamverkan i Västra Götaland Miljösamverkan i Västra Götaland är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa och uppmuntrande insatser. GR medverkar på tjänstemannanivå i styrgruppen. Europakorridoren GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europakorridoren ska komma till stånd. n 16