Barnombudsmannen har ordet. Innehåll 3/39. barnombudsmannen har ordet. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 barnombudsmannen har ordet Innehåll Barnombudsmannen har ordet Resultatredovisning Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 5 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor i Sverige - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde 1: Kunskap om rättigheter 13 Barnrättskommitténs rekommendationer 13 Barnombudsmannens analys 13 Prestationer 13 Verksamhetsområde 2: Rättigheter tillgodosedda 19 Barnrättskommitténs rekommendationer 19 Barnombudsmannens analys 19 Prestationer 20 Kompetensförsörjning 27 finansiell redovisning Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Anslagsredovisning 32 Noter 34 Sammanställning över väsentliga uppgifter 38 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Bilderna är tagna av Maria Steén. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. Vi kan se tillbaka på ett händelserikt år då Sverige granskades och fick rekommendationer av FN:s barnrättskommitté. Under året har flera av våra tidigare årsrapporter aktualiserats och bidragit till konkreta förändringar för barn i utsatta situationer. Nya utmaningar har tillkommit, inte minst den svåra situationen för barn på flykt. Under 2015 har vi diariefört 950 ärenden och 41 ärenden har anmälts till socialtjänsten då vi har känt en oro för att barn kan fara illa. Barn på flykt. Inte sedan andra världskriget har så många barn varit på flykt i Europa. Barn på flykt är särskilt utsatta och sårbara. Vart tredje dödsfall som registrerats på Egeiska havet, mellan Turkiet och Grekland, handlar om ett barn. Avsaknaden av en gemensam europeisk strategi har drivit land efter land in i en agenda där den humanitära rätten riskerar att monteras ned. Som barnombudsman är jag djupt oroad över den här utvecklingen. Jag tog därför tillsammans med mina europeiska kollegor initiativ till en gemensam granskning av situationen för barn på flykt. I Sverige har vi under 2015 haft fokus på ankomstboenden för ensamkommande barn. Vi har träffat totalt cirka 450 barn i sex kommuner. Samtliga besök följdes upp med återkoppling till den Fredrik Malmberg, berörda kommunen och ansvarigt kommunalråd. I vår rapport till de europeiska barnombuden kunde barnombudsman vi konstatera att bristerna är många och delvis allvarliga. Barn har saknat god man, barn har utan lagstöd nekats vård och barn har saknat ytterkläder och skor. Vistelsen på boendena har präglats av brist på information och närmast total passivitet, ingen eller mycket sparsam undervisning och personalen har i många fall saknat relevant kompetens. Barnombudsmannen kallade med stöd av våra rättsliga befogenheter i november myndigheter med ansvar för hälsooch sjukvård till dialog om situationen på boendena. En viktig slutsats blev att informationen till boendena måste förstärkas. Tillsammans med kommunikationsavdelningarna på flera myndigheter och ideella organisationer sammanställde vi information på länsstyrelsernas webbplats informationsverige.se. Barnombudsmannen informerade samtliga boenden för ensamkommande barn om detta i december. Information om barnkonventionen och Barnombudsmannen togs fram på tigrinska, somaliska, arabiska, dari och engelska. Barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Enligt Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 är ungefär var sjätte elev utsatt för detta i skolan. Årsrapporten 2015 handlade om barns upplevelser av det stöd som finns att få. Rapporten var föremål för dialog med berörda myndigheter och organisationer. Årsrapporten presenterades på Barnrättsdagarna som vi arrangerar tillsammans med Allmänna barnhuset och som i år hade samlat 746 deltagare. Även på Barnrättstorget i Almedalen ägnades flera seminarier åt kränkningar i skolan. Barnrättstorgets seminarier samlade totalt 1600 deltagare, alla arrangörer inräknade. Barn med funktionsnedsättning. Under 2015 har vi lyssnat på barn med funktionsnedsättning om hur de upplever sin situation och vad de tycker bör förändras. I mars 2016 presenterar vi resultatet i vår årsrapport till regeringen. Barn i sociala barnavården. Flera av våra tidigare årsrapporter har under året aktualiserats på olika sätt. I våra rapporter om den sociala barnavården I m sorry om särskilda ungdomshem och Bakom fasaden om HVB och familjehem föreslog vi att rättigheterna för barn som vårdas med tvång skulle ses över och stärkas. En sådan utredning tillsattes och Barnombudsmannen medverkade med en expert i utredningen som under 2015 lämnade sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet som nu ligger på regeringens bord innebär på flera sätt viktiga förändringar som stärker placerade barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. I vår rapport Bakom fasaden konstaterade vi att det saknas nationella uppföljningar om situationen för barn i familjehem. Mot den bakgrunden fick vi och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att följa upp och lyssna på barn i familjehem. Det uppdraget redovisade myndigheterna gemensamt Ett annat viktigt uppdrag handlar om att göra information om socialtjänsten tillgänglig för barn och unga. Uppdraget har varit flerårigt och redovisades av Barnombudsmannen och Socialstyrelsen i december. Webbplatsen Koll på soc (kollpasoc.se) lanseras i början av Barn som är frihetsberövade misstänkta för brott. Även vår rapport om barn som är frihetsberövade, misstänkta för brott har lett till fortsatt förändringsarbete under Vår dialog med Åklagarmyndigheten ledde under året till att deras riktlinjer för restriktioner vid frihetsberövande sågs över. Ett särskilt kapitel om ungdomar lades också till, med formuleringar om de krav som barnkonventionen ställer. Barnombudsmannen har även medverkat på möten med Justitieombudsmannen (JO) och den utredare som sedan i 2/39 2/36 Barnombudsmannens årsredovisning /39

3 2. Barnombudsmannens uppdrag juli har i uppdrag att se hur användande av restriktioner och isolering av barn och unga kan minskas. Barn med psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har, delvis med vår årsrapport om barn med psykisk ohälsa som grund, arbetat i ett genombrottsprojekt som handlar om att minska tvångsanvändningen i barn- och ungdomspsykiatrin. Barnombudsmannen har stött detta arbete, genom att följa upp rekommendationerna som FN:s barnrättskommitté gav i samband med granskningen av Sverige. Vi kallade samtliga landsting till en dialog om rekommendationerna och hur tvångsanvändningen kunde minska. Dialogen har sammanställts och skickats till samtliga landsting. Barn och ojämställdhet. Under 2015 presenterade Barnombudsmannen en första tematisk analys av statistiken som finns tillgänglig i Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18. Analysen tog utgångspunkt i artikel 2 i barnkonventionen och i barns rätt till icke-diskriminering oavsett kön. Två områden där könskillnaderna visat sig vara särskilt markanta är skolresultat och psykisk ohälsa. De skillnader som redovisas i Max18 är slående. Analysen presenterades på ett seminarium tillsammans med barnminister Åsa Regnér och en forskarpanel. Med utgångspunkt i analysen har Barnombudsmannen inlett arbetet med ett regeringsuppdrag som handlar om att möjliggöra för flickor och pojkar att komma till tals om ojämställdhet i uppväxtvillkor. Till sist: tack! Vi sätter stort värde på våra dialoger med barn och unga. De goda resultat vi har uppnått beror till stor del på den insikt och den erfarenhet som barn och unga förmedlat till Barnombudsmannens kunniga och engagerade medarbetare. Fredrik Malmberg, barnombudsman Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och förslag till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barns och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En ombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter tillgodosedda och respekterade. Följer upp och bevakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa samt kalla till överläggningar. I vårt uppföljningssystem Max18 beskriver vi och analyserar hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen, där de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året redovisas. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. Barnombudsmannen svarar varje år på ett stort antal remisser från regeringen och olika myndigheter. Mandatet självständighet från regeringen är bestämt i lagen, som tydliggör att Barnombudsmannen bestämmer sin egen dagordning och sina prioriteringar. Detta är i linje med de så kallade Parisprinciperna 1 om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetena till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt. 2 Självständigheten är viktig för att ombudsmannen ska kunna arbeta effektivt. Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. Prioriteringarna görs utifrån dialoger med barn och unga, aktuell statistik om barns levnadsförhållanden (Max18) och de rekommendationer Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté. De senaste rekommendationerna lämnades till Sverige i februari Under 2015 har Barnombudsmannen arbetat fram en ny verksamhetsplan för perioden 2015 till Arbetet har avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns, liksom i tidigare verksamhetsplan, två övergripande visioner: Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses. Barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål samt mål nedbrutna på årsnivå inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i lagen (1993:335) om Barnombudsman och i förordning (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen. 1) Enligt Parisprinciperna som 1993 antogs av FN:s generalförsamling bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 2) En förstärkt Barnombudsman. 2001/02:SOU17 3) FN:s kommitté för barnets rättigheter (FN:s barnrättskommitté). Sammanfattande slutsatser och rekommendationer avseende Sveriges femte periodiska rapport (CRC/C/SWE/CO5) /39 5/39

4 ekonomisk översikt 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannens årsredovisning utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål inom de två verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Regeringsuppdragen redovisas liksom föregående år som delar av respektive verksamhetsområde. Verksamhet bedriven med bidrag särredovisas även nedan och redovisas också i särskild ordning när uppdragen är genomförda. Inom respektive verksamhetsområde redovisar vi de prestationer och effekter vi anser är mest väsentliga och rättvisande för verksamheten. Prestationerna och effekterna redovisas mot bakgrund av barnrättskommitténs kommentarer och Barnombudsmannens analys för verksamhetsområdena. Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelade på verksamhetsområde för de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel såsom avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit tkr i anslag och förbrukat tkr. Från 2014 har Barnombudsmannen ett underskott om 17 tkr. Från 2015 bär Barnombudsmannen med ett överskott om 202 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Rättigheter tillgodosedda Totala kostnader Balansen mellan de två verksamhetsområdena är betydligt jämnare jämfört med tidigare år. En anledning är att medel tillförts verksamhetsområdet Kunskap om rättigheter genom regeringsbidrag med syfte att sprida kunskapen om barnkonventionen och barnets rättigheter. Detta bland annat genom Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter. En annan anledning är att det tidigare omfattande regeringsuppdraget att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter inom området Rättigheter tillgodosedda avslutades under Fortfarande har dock verksamheten tyngdpunkt på området Rättigheter tillgodosedda. Barnombudsmannen har inom området och inom ramen för regeringsuppdrag arbetat vidare med att ta fram och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem. Barnombudsmannen har under året också särskilt prioriterat arbetet med att möta och lyssna på barn som har erfarenhet av att leva med en funktionsnedsättning. Barnombudsmannen har även under året fördelat resurser till verksamhetsområdet Rättigheter tillgodosedda genom arbetet med barn på flykt. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på anslag och övriga intäkter (tkr) Totala intäkter Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Anslag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Anslag Övriga intäkter Totala intäkter /36 6/39 Barnombudsmannens årsredovisning /39 Barnombudsmannens årsredovisning Barnombudsmannens årsredovisning 2015

5 FAKTA OM BARNS LEVNADSVILLKOR Barnombudsmannen har fått följande uppdrag från regeringen: 1. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning 2014, beslut S2013/3876/FST samt S2013/9047/SAM (delvis) med kr.uppdraget slutredovisades ekonomiskt den 31 mars 2015 och kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 2. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter 2014, beslut S2011/8293/FST, S2013/9047/ SAM (delvis) samt S2014/5954/FST med kr. Uppdraget slutredovisades med rapport och ekonomisk redovisning den 31 mars 2015 och kr är återbetalat till Regeringskansliet/Socialdepartementet. 3. Uppdrag att ta fram information till barn som brottsoffer 2014, beslut S2013/2348/FST samt S2013/9047/SAM (delvis) med kr. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt den 31 mars 2015 och kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 4. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten 2014, beslut S2013/5139/FST (delvis) med kr. Uppdraget slutredovisades ekonomiskt den 31 mars 2015 och kr har återbetalats till Socialstyrelsen. 5. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2014, beslut U2014/3843/UC med kr. Barnombudsmannen lämnade rapport och ekonomisk redovisning hur medlen använts den 28 februari 2015 till Regeringskansliet/Utbildningsdepartementet. Återstående medel om kr har återbetalats till regeringen den 31 mars Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning 2015, beslut S2013/3876/FST, S2014/8929/SAM (delvis) och S2015/04530/RS (delvis) med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt den 31 mars 2016 till Socialstyrelsen 7. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten 2015, besluts2013/5139/fst (delvis), S2014/8929/SAM (delvis) och och S2015/04530/ RS (delvis) med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt den 31 mars 2016 till Socialstyrelsen. 8. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 2015, beslut U2014/3843/UC samt U2014/7523/SAM delvis U2014/7545/UC m fl med kr. Barnombudsmannen ska lämna rapport och ekonomisk redovisning hur medlen använts senast den 26 februari 2016 till Regeringskansliet/Utbildningsdepartementet. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt till Regeringskansliet/ Utbildningsdepartementet den 31 mars Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, beslut S2015/2415/FST med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt senast den 31 mars 2016 till Regeringskansliet/Kammarkollegiet. 10. Uppdrag att lyssna på flickors och pojkars erfarenheter av ojämställdhet, beslut S2015/06287/FST (delvis) med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt senast den 1 mars 2016 till Regeringskansliet/Kammarkollegiet. 11. Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter, beslut S2015/06288/FST (delvis) med kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt senast den 1 mars 2016 till Regeringskansliet/Kammarkollegiet. Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 2015 (tkr) Beviljat Årets Totala Bidrag avseende kostnader kostnader Kommentar 1. En modell för att lyssna på barn barn i Återbetalt 272 familjehem Kommunicera strategin Återbetalt Barn som brottsoffer Återbetalt Sprida info om socialtjänsten Återbetalt Barnrättsperspektiv Återbetalt En modell för att lyssna på barn i familjehem Återbetalas 31 mars 2016 soc 7. Sprida info om socialtjänsten Återbetalas 31 mars 2016 soc 8. Barnrättsperspektiv Återbetalas 31 mars 2016 kam 9. Kommunicera rättigheter för personer med funktionsnedsättning 10. Lyssna på flickor och pojkars erfarenhet av ojämställdhet 11. Vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter Återbetalas 31 mars 2016 kam Återbetalas 31 mars 2016 kam Återbetalas 31 mars 2016 kam Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 gör det möjligt att se hur många barn som befinner sig i olika typer av utsatta situationer och om vissa grupper av barn får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda i lägre grad än andra. Statistiken i Max18 beskriver hur barns och ungas levnadsförhållanden har förändrats över tid och hur de varierar utifrån bakgrundsfaktorer som ålder, kön och familjens ekonomiska situation. Dock saknas möjlighet att urskilja resultat för en del barn i särskilt utsatta situationer, såsom barn i asylprocessen eller barn med funktionsnedsättningar. Nedan beskrivs hur barns och ungas situation ser ut på några olika områden och hur utvecklingen har sett ut de senaste åren. Uppgifterna i Max18 kommer från flera olika statistikframställare, bland annat Statistiska Centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. Under 2015 presenterade Barnombudsmannen en första temarapport om könsskillnader mellan pojkar och flickor. Två områden där könskillnaderna är särskilt markanta är skolresultat och psykisk ohälsa. De skillnader som redovisas i Max18 är slående. Skolresultat 81 procent av flickorna och 76 procent av pojkarna uppnådde grundskolans mål Granskar vi läsförståelse så har nio av tio 15-åriga flickor en god läsförståelse, medan ungefär sju av tio pojkar uppnår denna nivå. Internationellt sett är könsskillnaden i medelvärdespoäng på läsprovet större i Sverige än OECD-genomsnittet. Psykisk ohälsa I Max18 redovisas statistik över barns psykiska ohälsa i Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/2014 Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/ år år år Källa: Max18 Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB ) Barnombudsmannen. Bryt Tystnaden. Barn och unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa ) Jiang, G-X. et al. Självmord i Sverige Data: NASP, Karolinska institutet, Stockholm Flickor Pojkar Riket indikatorerna Barn med psykiska besvär och Barn med psykosomatiska besvär. År 2013/2014 uppgav mer än vart tionde barn mellan 10 och 18 år att de hade psykiska besvär och 1 av 5 barn uppgav att de hade psykosomatiska besvär. Den psykiska ohälsan varierar stort mellan olika grupper av barn. Fler äldre barn än yngre och fler flickor än pojkar rapporterar psykisk ohälsa. Den grupp där störst andel anger besvär är äldre tonårsflickor (16-18 år). Nästan 1 av 5 av dessa rapporterar psykiska besvär och 1 av 3 psykosomatiska besvär. Bland pojkar uppger knappt 1 av 10 psykiska Andel barn med psykiska besvär 2013/2014 Andel barn med psykiska besvär 2013/ Flickor Pojkar Riket år år år Källa: Max18 Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB. besvär och knappt 1 av 5 psykosomatiska besvär. Statistiken från SCB:s undersökningar om barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) visar att andelen barn med psykisk ohälsa har legat på en jämn nivå mellan 2007 och Bland de barn som vårdas i den psykiatriska öppenvården är pojkarna dock i majoritet. Antalet barn som vårdas i den psykiatriska slutenvården har ökat de senaste åren. Här är flickorna i majoritet och detsamma gäller barn som tvångsvårdas. 4 År 2014 begick sammanlagt 24 barn och unga under 18 år självmord. Det motsvarar drygt 1 barn per Av de barn och unga som begick självmord var flertalet 15 år eller äldre. Antalet barn som tar sitt liv har varierat mellan olika år men andelen har legat på en relativt stabil nivå sett över en längre period. Detta ska ses i kontrast till utvecklingen i andra åldersgrupper där andelen självmord minskat. 5 Pojkar är överrepresenterade i självmordsstatistiken, till skillnad från i statistiken över självrapporterade psykiska och psykosomatiska besvär. Det här skapar en synbar så /39 9/39

6 FAKTA OM BARNS LEVNADSVILLKOR kallad könsparadox mellan mående och självmord, som inte har någon enkel förklaring. Troligtvis beror det på flera faktorer i samverkan. Relation till föräldrar och inflytande hemma En god relation till föräldrarna har visat sig minska risken för en rad hälsoproblem och riskbeteenden hos barn. 6 Enligt uppgifter från Barn-ULF upplever de allra flesta barn mellan 10 och 18 år att de kommer överens med sina föräldrar. År 2013/2014 uppgav dock 2 procent att de varken kom överens med sin mamma, pappa eller föräldrarnas eventuella sambor. Betydligt fler, 1 barn av 6, uppgav att de inte kom överens med sin mammas eller pappas sambo. Förhållandena har sett ungefär likadadana ut under åren Statistik från Barn-ULF 2013/2014 visar att närmare 9 av 10 barn upplever att de har inflytande hemma. Fler äldre barn än yngre upplever att de har inflytande hemma. Däremot syns inga tydliga skillnader utifrån barnets kön, om de har utländsk eller svensk bakgrund, antal hemmaboende syskon, familjetyp, föräldrars utbildningsnivå eller hushållets socioekonomiska grupp. Resultaten motsvarar dem i tidigare mätningar. Kränkande behandling i skolan I den senaste upplagan av Barn-ULF (2013/2014) uppgav 18 procent av barnen att de utsatts för kränkande behandling i skolan någon gång i månaden eller oftare. Andelen var högre bland yngre barn än äldre. Däremot uppgav pojkar och flickor i lika hög utsträckning att de utsatts för kränkande behandling i skolan. Inte heller syns någon tydlig skillnad mellan barn utifrån vilken typ av familj de lever i, hur många syskon de har, vilken socioekonomisk grupp de tillhör, deras föräldrars utbildningsnivå eller om barnen har svensk eller utländsk bakgrund. Andelen barn som utsatts för kränkande behandling i skolan har enligt Barn-ULF legat på en relativt stabil nivå under åren Social barnavård År 2013 var barn (120,7 per barn) placerade i vård utanför det egna hemmet någon gång under året. 7 Det motsvarar dryg en procent av alla barn. Andelen pojkar som placerades var högre än andelen flickor, och tonåringar placerades i större utsträckning än yngre barn. Högst andel placerade barn fanns bland tonårspojkar, där nästan 4 procent placerades i vård utanför hemmet någon gång under Familjehem är den vanligaste placeringsformen vid heldygnsinsatser. Drygt hälften av alla barn med heldygnsinsatser under 2013 var placerade i familjehem. Sett över den senaste femårsperioden har andelen barn som är placerade i heldygnsvård ökat. Ökningen har framför allt skett bland pojkar i åldern år i hem för vård eller boende (HVB), vilket delvis kan förklaras av ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn. 8 Barn i ekonomisk utsatthet I Max18 finns flera olika indikatorer som speglar ekonomisk utsatthet. Indikatorn Låg inkomststandard är ett så kallat absolut mått som visar hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. År 2013 bodde 1 av 10 barn i Sverige i familjer med en låg inkomststandard. Andelen barn i familjer med låg inkomststandard varierar över landet. Mellan kommuner varierar andelen mellan 2 och 22 procent. Barnombudsmannen har uppmärksammat frågan om barn som berörs av vräkningar. I Max18 redovisas statistik från Kronofogdemyndigheten som visar att andelen barn som berörs av vräkning minskat mellan år 2008 och 2014, från 38 till 24 barn per Fortfarande berördes dock 459 barn av vräkning år Indikatorn Ekonomiskt utsatta familjer är ett relativt mått som visar andelen barn som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Under år 2013 levde knappt vart femte barn i ekonomiskt utsatta familjer. Sedan 1990-talet har andelen barn som bor i familjer med låg inkomststandard minskat, för att sedan ligga på en förhållandevis jämn nivå under 2000-talet. Under samma period har andelen barn i ekonomisk utsatta familjer ökat. Detta beror troligtvis på att inkomsterna har stigit snabbare för dem med högre inkomster, vilket innebär att inkomstspridningen har ökat. 9 Vissa grupper av barn har generellt en lägre levnadsstandard än andra barn, i både relativa och absoluta mått på ekonomisk utsatthet. Det gäller barn med ensamstående föräldrar, barn vars föräldrar har låg utbildning, barn med utländsk bakgrund och barn som har bott mindre än fem år i Sverige. Brott mot barn Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att andelen elever i årskurs 9 som uppgett att de minst en gång under de senaste 12 månaderna har utsatts för stöld, våld eller hot var något lägre det senaste mätåret (2011) jämfört med tidigare år. År 2011 uppgav 39 procent av eleverna att de utsatts för något av dessa brott. Pojkar utsätts i högre grad än flickor för brott, liksom barn som bor med en förälder. Det finns även en viss skillnad mellan barn med svensk och utländsk bakgrund, där utsattheten för brott är något högre bland barn med utländsk bakgrund. Indikatorn lagförda sexualbrott mot barn visar det totala antalet fällande domar i tingsrätt och de fall då en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse. En lagföring kan innebära brott mot flera olika barn, och ett barn kan ha utsatts för brott som leder till flera lagföringar. Statistiken i Max18, som hämtas från Brå, visar att antalet lagföringar för de flesta typer av sexualbrott mot barn har legat på en relativt oförändrad nivå under den senaste femårsperioden ( ). År 2014 lagfördes 348 sexualbrott mot barn. Mörkertalet när det gäller polisanmälda sexualbrott mot barn tros vara mycket stort. Barn i rättsprocessen Statistik från Brå visar att niondeklassares delaktighet i brott har minskat något sedan mitten av 1990-talet. Andelen elever som uppgav att de minst en gång under de senaste 12 månaderna utfört en kriminell handling var 51 procent år 2011 (det senaste mätåret), jämfört med 72 procent år De vanligaste brotten är stölder och skadegörelse. 10 Pojkar begår brott i något större utsträckning än flickor (54 respektive 48 procent år 2011). Brå:s statistik visar också att barn som bor med en av sina föräldrar uppger att de deltar i brott i större utsträckning än barn som lever med båda sina föräldrar. Under 2014 lagfördes 25 av (2,5 procent) ungdomar i åldern år för brott. Andelen ungdomar som lagförs för brott var relativt oförändrad under 2000-talet, men har minskat sedan Pojkar lagförs oftare för brott än flickor (3,5 jämfört med 1, 3 procent år 2014). Ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har högst förgymnasial utbildning eller där föräldrarnas inkomst understiger 60 procent av medianinkomsten lagförs i större utsträckning. Ungdomar med utländsk bakgrund lagförs i större utsträckning än jämnåriga med svensk bakgrund (3,3 procent av utrikes födda och 1,9 procent av inrikes födda med inrikes födda föräldrar). 6) Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 2009/ ) Siffran avser antalet barn som någon gång under året har berörts av en eller flera insatser: familjehem, jour- och beredskapshem, nätverkshem, HVB, LVU-hem eller annat oavsett vilket år dessa insatser påbörjades. 8) Socialstyrelsen. Barn och unga insatser år ) Socialstyrelsen. Social Rapport /39 Barnombudsmannens årsredovisning ) Brottsförebyggande rådet. Brott bland ungdomar i årskurs nio, Rapport 2013:3 Barnombudsmannens årsredovisning /39

7 kunskap om rättigheter 5. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde BARNRÄTTSKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER ₁₁ FN:s barnrättskommitté (barnrättskommittén) har tidigare riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar bland annat om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som kommittén har uppmärksammat. Under 2014 granskade barnrättskommittén Sverige med utgångspunkt i Sveriges femte periodiska rapport till kommittén. Granskningen utmynnade i ett antal slutsatser och rekommendationer om barnkonventionens genomförande i Sverige och vilka förbättringar barnrättskommittén önskar se. Sverige får beröm för sina ambitioner att göra barnkonventionen till lag. Barnrättskommittén vill dock att regeringen skyndar på processen och den utredning som har till uppgift att se över hur genomförandet ska gå till. Barnrättskommittén betonar vikten av att säkerställa att nationell lagstiftning fullt ut överensstämmer med barnkonventionen samt att konventionen vid en eventuell konflikt ska väga tyngre än bestämmelser i nationell lag. Barnrättskommittén rekommenderar Sverige att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen, som handlar om en internationell klagomekanism. Detta i syfte att ytterligare främja uppfyllandet av åtagandena om barnets rättigheter och se till att barn ges möjlighet att klaga om deras rättigheter kränks. Barnrättskommittén uttrycker också oro över att barn i utsatta situationer inte har tillräcklig kunskap om sina rättigheter och vad de kan göra om rättigheterna kränks. Inte heller vuxna har tillräckliga kunskaper om barns rättigheter, vilket är nödvändigt för att barn ska få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättskommittén rekommenderar Sverige att yrkesgrupper som arbetar med barn ska få utbildning om barns rättigheter och specifika behov. 5.2 BARNOMBUDSMANNENS ANALYS Rekommendationerna från barnrättskommittén och barns levnadsförhållanden utifrån Max18 visar vilken betydelse barnkonventionen har, särskilt för barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har de senaste åren granskat hur barnkonventionen efterlevs. Vår analys utifrån detta är att en grundläggande förutsättning för barns mänskliga rättigheter är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har god kunskap om barnkonventionen. Det är också viktigt att det finns mekanismer för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. De kartläggningar som Barnombudsmannen och andra aktörer har gjort visar dock att förhållandevis få barn känner till sina rättigheter. Det gäller barn i allmänhet, men i synnerhet barn i utsatta situationer. Barnombudsmannen har under 2015 genomfört en kartläggning av möjligheterna för barn och unga att föra fram klagomål och få upprättelse när deras rättigheter kränks. Den visar att möjligheterna för barn och unga att vända sig till myndigheter och domstolar för att klaga i praktiken är mycket begränsade. Kartläggningens resultat har överlämnats till Barnrättighetsutredningen och Barnombudsmannen, som deltar som expert i utredningen, har betonat vikten av tillgängliga klagomekanismer för barn. Barnombudsmannen genomför inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter insatser riktade direkt till barn, för att öka deras kunskap om barnkonventionen. Vi genomför också strategiska insatser nätverk, utbildningar och samverkan som bidrar till ökad kunskap om barnkonventionen. Detta omfattar även praktiskt genomförande, bland beslutsfattare och professionella på lokal, regional och nationell nivå. 5.3 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen ska som en del av sitt uppdrag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Myndigheten ska också arbeta för att sprida viktiga ställningstaganden samt initiera diskussioner som rör barnets rättigheter. Barnombudsmannen har under året deltagit i de europeiska och nordiska barnombudsmännens nätverksmöte. Ombudsmän från 33 europeiska länder i European Network of Ombudspersons for Children (ENOC) möttes i september i år i Amsterdam, Nederländerna, på temat Våld mot barn. På mötet antogs två gemensamma uttalanden. Ett uttalande om barn på flykt och ett uttalande om barn och våld tillsammans med FN:s särskilde rapportör mot våld. Barnombudsmannen har under året också varit en del av det europeiska projektet European Network of Youth Advisors (ENYA). Där har barn och ungdomar från Sverige och tio andra länder, tillsammans med ombudsmän i respektive land, tagit fram filmer om barn och våld. Filmerna visades på ENOC:s möte i Amsterdam. ENOC-mötet beslutade även att bilda en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga situationen för barn på flykt i Europa. Barnombudsmannen i Sverige tog tillsammans med den nederländska barnombudsmannen en ledande roll i ENOC:s arbete kring barn på flykt. Barnombudsmannen har bidragit genom att ta fram en rapport om situationen i Sverige för barn på flykt. I fokus var ensamkommande barn i ankomstkommuner samt en makroanalys om flyktingsituationen på europeisk nivå som kommer att slutföras i början av Makroanalysen beskriver hur många barn som är på flykt i Europa, vilka risker dessa barn utsätts för, vilka åtgärder som vidtas av olika aktörer och sammanfattar de barnrättsliga utmaningarna. Bidragen från medlemmarna i ENOC kommer att samman- 11) FN:s barnrättskommittés rekommendationer som anges i kapitel 5.1 samt i kapitel 6.1 baseras framförallt på kommitténs rekommendationer till Sverige CRC/C/SWE/CO5. 12/39 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning Barnombudsmannens årsredovisning /39

8 kunskap om rättigheter ställas i en gemensam rapport med förslag på åtgärder. Barnombudsmännen i Norden (Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland och Grönland) samlades i maj i Oslo för att bland annat diskutera ombudsmannafunktioner och barns deltagande och dela erfarenheter och utmaningar. Sverige presenterade hur myndigheten arbetar med barns deltagande genom metoden Unga Direkt. Skottlands barnombudsman deltog också för att förmedla erfarenheter om den nya lagen i Skottand som ger ombudet rätt att driva enskilda ärenden. Regeringen tillsatte 2013 Barnrättighetsutredningen med uppdrag att utreda för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. I februari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv med inriktning att göra barnkonventionen till svensk lag. Barnombudsmannen har deltagit som expert i utredningen. Barnombudsmannen har även utarbetat ett underlag om central lagstiftning som bör ses över i samband med en inkorporering av barnkonventionen. Underlaget behandlar lagstiftning om barn i migrationsprocessen, barn som är frihetsberövade, barn som upplever psykisk ohälsa, barn i samhällets vård, barn som utsätts för och bevittnar brott samt barn som upplever tvister om vårdnad, boende och umgänge. Barnombudsmannen lämnar förslag till förändringar på en rad punkter inom dessa områden, i syfte att säkerställa att barn i utsatta situationer får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen. Barnombudsmannen har också överlämnat ett underlag där vi granskat hur tillgängliga tillsynsmyndigheter är för barn. I det sammanhanget har vi också analyserat hur barns möjlighet att föra fram sina åsikter och ges upprättelse skulle kunna stärkas. Underlagen har överlämnats till Barnrättighetsutredningen. Barnrättskommittén ger ut allmänna kommentarer för att underlätta tolkningen av barnkonventionens artiklar. Tidigare kommentarer finns sedan tidigare tillgängliga på svenska på vår webbplats. Barnombudsmannen har under året översatt och kvalitetssäkrat Allmän kommentar nummer 18 från barnrättskommittén. Den Allmänna kommentaren kommer att publiceras på Barnombudsmannens webbplats under Barnombudsmannen har under året diariefört 950 ärenden och 41 ärenden har anmälts till socialtjänsten då vi har känt oro för att barn kan fara illa. Vi har svarat på 45 remisser och lämnat in tre skrivelser till regeringen. Den första lämnades in i februari 2015 och handlade om behovet av en nationell handlingsplan för att stärka skyddet för ensamkommande barn. Den andra skrivelsen lämnades in i mars 2015 och handlade om kränkande behandling och trakasserier i skolan. Den tredje och sista skrivelsen för året lämnades in i november och var en kompletterande skrivelse till slutrapporten Att lyssna på barn i familjehem. Under 2015 har Barnombudsmannen deltagit i tre samråd där myndigheten uttryckligen nämnts i regeringsuppdragen. Barnkonventionen i kommuner, landsting och myndigheter Lokal stödstruktur för barnets rättigheter Inom ramen för ett regeringsuppdrag om barnrätts- och ungdomspolitik tog Barnombudsmannen tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) under 2014 fram en projektplan och en projektorganisation för att stärka och sprida kunskap bland beslutsfattare och yrkesverksamma på kommun och landstingsnivå. 12 Under 2015 lämnade Barnombudsmannen och MUCF en delredovisning av uppdraget till regeringen. 13 Under året har även en film och ett fördjupningsmaterial tagits fram som också har distribuerats till alla kommuner och landsting/regioner. Barnombudsmannen har under året genomfört tre utbildningar om vår metod Unga Direkt. Två av utbildningarna gavs till kommuner som ska genomföra Unga Direkt i praktiken. Den tredje utbildningen riktade sig till flera kommuner i en region. Sammanlagt deltog omkring 60 personer på utbildningarna. Ett arbete har också inletts för att uppdatera och kvalitetsäkra olika verktyg och metoder för att genomföra barnkonventionen. Revisions- och konsultföretaget PWC har på uppdrag av Barnombudsmannen tagit fram en rapport med syfte att ge fördjupad kunskap om de verktyg som kallas barnbokslut och barnbilaga till budget. 14 Rapporten följdes upp med ett seminarium. Barnombudsmannen har genomfört träffar med representanter från Partnerskapet för barnkonventionen för att presentera och diskutera behov och utformning av verktyg och metoder. Information har bearbetats och kommer att presenteras på Barnombudsmannens webbplats. Uppföljningssystemet Max18 I Barnombudsmannens regleringsbrev för år 2015 anges att myndigheten utifrån sitt uppdrag ska redovisa och motivera vilka kunskapsbehov och kunskapsluckor som myndigheten bedömer vara av störst strategisk betydelse. 15 I detta arbete utgick Barnombudsmannen från myndighetens sex senaste årsrapporter, förstudien om nya indikatorer till Max18, barnrättskommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer till Sverige. Till detta har vi särskilt beaktat ett köns- och jämställdhetsperspektiv. I den rapport som överlämnades till regeringen i slutet av april 2015 pekade Barnombudsmannen på ett antal utvecklingsområden. 16 Det handlade bland annat om att öka kunskapen om barns rättigheter bland professionella som kommer i kontakt med barn, men även bland barnen själva. Ett annat område var att utveckla arbetsmetoder som är inkluderande och anpassade efter varje enskilt barn, för att få kunskap och bredare beslutsunderlag. Vi betonade även behovet av att utveckla statistik om barns levnadsförhållanden, där det saknas data som berör vissa grupper. Barns egna perspektiv på jämställdhet är ytterligare ett utvecklingsområde. Barnombudsmannen har under 2015 utifrån uppföljningssystemet Max18 tagit fram en temarapport om Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. 17 Rapporten visar att det fortfarande finns stora kunskapsluckor för att kunna förstå orsaken till könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. Rapporten presenterades tillsammans med Socialdepartementet på ett frukostseminarium där barnminister Åsa Regnér deltog. Barnombudsmannen filmade seminariet. Inför seminariet tog vi också fram fem filmade forskarinter- 12) Regeringskansliet. Uppdrag om barnrätts- och ungdomspolitik. U2014/3843/UC 13) Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Delredovisning av uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv. Dnr 3.1:0580/14 14) Barnombudsmannen. Barnbilagor och barnbokslut effektiva styrinstrument Dnr 2.3.2:0094/15 15) Barnombudsmannens regleringsbrev 2015, S2014/8929/SAM (delvis) 16) Barnombudsmannen. Regeringsuppdrag om kunskapsbehov och kunskapsluckor. Dnr 3.1:0347/15 17) Barnombudsmannen. Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. Temarapport Max Dnr 3.1:0169/15 14/39 15/39 15/

9 kunskap om rättigheter vjuer kring Könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa. Information om rapporten, det filmade frukostseminariet och de filmade forskarintervjuerna spreds via ett nyhetsbrev. Barnombudsmannen har under året genomfört tekniska förbättringar och utvecklat flera funktioner i Max18. Bland annat har Statistiklabbet blivit mer överskådligt och visuellt där vi förbättrat utskriftslayouten och utvecklat en kartfunktion. Barnombudsmannen har också utvecklat Statistiksnurran och förenklat sökfunktionen på kommuner för att få en tydligare överblick samt utvecklat en knapp i form av karta som visar var man befinner sig. Barnombudsmannen har under året även vidareutvecklat Max18 innehållsmässigt. Indikatorerna och texterna till analysrapporterna har uppdaterats vid tre tillfällen under året. I slutet av mars 2015 lanserades Barnombudsmannens nya, responsiva webbplats. I samband med den nya plattformen, ändrades webbadresserna och Barnombudsmannens sidor tappade i rankning hos Google och andra sökmotorer. Detta ledde initialt till betydligt färre användare. Barnombudsmannen jobbar med att sökmotoroptimera webbplatsen för att fortsätta hämta tillbaka trafiken. Samverkan med myndigheter Myndighetsnätverkets samordningsforum för barn och unga samlar 22 myndigheter och har som syfte att identifiera och samordna insatser som berör barn och unga. I nätverkets samordningsforum träffas myndigheternas generaldirektörer två gånger om året. Barnombudsmannen är sedan 2014 ordförande i nätverket och bildar tillsammans med MUCF, Konsumentverket och Skolverket nätverkets beredningsgrupp som planerar och samordnar nätverket. I de underliggande arbetsgrupperna sker arbetet och aktiviteterna och där finns ytterligare myndigheter representerade. Barnombudsmannen har under året även samordnat skolgruppen. Barnombudsmannen har också deltagit i arbetsgruppen för ekonomisk utsatthet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samordnar Barnsäkerhetsrådet där Barnombudsmannen också medverkat under året. Barnrättsdagarna Barnrättsdagarna är ett samarbete mellan Allmänna Barnhuset, Barnrättsakademin och Barnombudsmannen och är i dag en etablerad mötesplats för aktörer som vill utveckla sitt barnrättsarbete. Barnrättsdagarna ägde rum i Örebro i april och samlade 746 deltagare som i huvudsak arbetar i verksamheter som rör barn. Konferensens fokus 2015 var Diskriminering och kränkande behandling. Barnombudsmannen höll två egna seminarier utifrån årsrapporten Välkommen till verkligheten. 78 procent av deltagarna som besvarade en enkät efter Barnrättsdagarna 2015 anser att de ökat sin kunskap om diskriminering och kränkande behandling. 84 procent anger att de kommer att rekommendera andra att anmäla sig till barnrättsdagarna Under den första dagen låg Barnrättsdagarnas Twitterflöde #barn15 på Twittertoppen med angelägna frågor och återkoppling från deltagarna till moderatorer och arrangörer. Barnombudsmannens redaktion på plats publicerade sammanfattande artiklar från 15 föreläsningar i plenar och från 26 föreläsningar. Barnrättstorget I juli medverkade Barnombudsmannen för sjätte året i rad som en av initiativtagarna och arrangörerna av Barnrättstorget i Almedalen på Gotland. Syftet med Barnrättstorget är att upprätta en träffpunkt för att sprida kunskap och diskutera frågor som rör barnets rättigheter. Under Barnrättstorget 2015 medverkade 30 organisationer och myndigheter, 36 seminarier genomfördes med sammanlagt åhörare. 18 Barnombudsmannen arrangerade fyra egna seminarier som handlade om kränkningar i skolan, hur man kan göra socialtjänsten mer tillgänglig och känd för barn och unga och om sociala insatsgrupper mot ungdomsbrottslighet. Barnombudsmannen presenterade i samband med seminariet Sociala insatsgrupper även en rapport. 19 Ett av seminarierna om socialtjänsten var en workshop med ungdomar. Barns egen kunskap I oktober 2015 fick Barnombudsmannen ett regeringsuppdrag om kunskapshöjande insatser för barn och unga om deras rättigheter (S2015/06288/FST). Barnombudsmannen har under 2015 arbetat fram en testmiljö för en så kallad Barnrättsportal där vi kan testa upplägg av lektioner, sökfunktioner, filmer och chatt. I testmiljön kommer följande funktioner finnas med från start: lärarhandledningar och lektioner (bland annat Max18 skolpaket), animerad film om barnkonventionens historia med ett tillhörande quiz samt materialet Jag vill säga något i digital version och redaktionell text. Barnrättsportalen kommer också vara förberedd för filmer som senare kommer att arbetas fram i workshoppar tillsammans med barn och unga, med länkar till webbplatsen lyssna.nu och en inloggningssida. Barnombudsmannen har under året fortsatt arbetet med att öka tillgängligheten och attraktiviteten för våra målgrupper. Under 2015 har vi producerat två filmer i form av nyheter och intervjuer: Om årets rapport Välkommen till verkligheten och Barnombudsmannens rapport Man är inte sina handlingar om sociala insatsgrupper för unga. Vi har också publicerat nyheter till målgruppen barn och unga på barnoch unga- sidorna på vår webbplats. Vi har även publicerat fyra digitala berättelser där barn som medverkat i Barnombudsmannens arbete om kränkande behandling delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter. I slutet av mars 2015 lanserades Barnombudsmannens nya, responsiva webbplats. I samband med den nya plattformen, ändrades webbadresserna och Barnombudsmannens sidor tappade i rankning hos Google och andra sökmotorer. Detta ledde initialt till betydligt färre användare. Barnombudsmannen jobbar med att sökmotoroptimera webbplatsen för att fortsätta hämta tillbaka trafiken. Möjlighet att chatta Barnombudsmannen har under barn- och unga-sidorna en chatt där barn och unga har möjlighet att inom olika tematiska områden diskutera och ställa frågor till Barnombudsmannen. Under 2015 har barn och unga kunnat chatta vid nio tillfällen: > > Februari: Rätten till lek, fritid, kultur och vila > > Mars: Rätten till lika värde > > April: Kränkande behandling i skolan > > Maj: Rätten att må bra > > Maj: Rätten till delaktighet och inflytande > > September: Rätten till utbildning > > Oktober: Rätten till information > > November: Rätten till din identitet > > December: Rätten till din familj Årsrapport Barnombudsmannens årsrapport Välkommen till verkligheten om trakasserier och kränkande behandling i skolan presenterades i mars. Ett särskilt informationsmaterial togs fram för barn och unga som publicerades på Barnombudsmannens barn- och ungasidor på vår webbplats. Här finns bland annat en nedladdningsbar affisch som beskriver hur stödsystemet fungerar när man utsätts för kränkningar och trakasserier och en ordlista som förklarar svåra begrepp. Här finns också filmer som barn och unga själva har tagit fram utifrån sina erfarenheter, och en film där barnombudsman Fredrik Malmberg presenterar Barnombudsmannens arbete och förslag till förändringar. Några av de barn och unga som medverkat i arbetet har agerat Unga Presentatörer och fört fram sina råd till barnministern och utbildningsministern. Unga Presentatörer deltog också med sin expertkunskap i den fördjupade dialog som Barnombudsmannen genomförde under hösten för att följa upp hur Skolinspektionen, Barn- och elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen arbetar för att anpassa sina verksamheter efter barns behov. 18) Antal åhörare är en skattning gjord av Barnombudsmannen tillsammans med Stiftelsen allmänna barnhuset och bygger på räkning i lokalen vid en tidpunkt under seminariet. 19) Barnombudsmannen. Man är inte sina handlingar Ungas röster om att medverka i sociala insatsgrupper till regeringen. Dnr. 3.1:1097/14 16/39 17/39