Innehåll. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7"

Transkript

1 Årsredovisning 214

2 Innehåll Resultatredovisning Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 4 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor i Sverige - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde 1: Kunskap om rättigheter 13 Barnrättskommitténs rekommendationer 13 Barnombudsmannens analys 13 Prestationer 13 Verksamhetsområde 2: Rättigheter tillgodosedda 17 Barnrättskommitténs rekommendationer 17 Barnombudsmannens analys 17 Prestationer och effekter 18 Kompetensförsörjning 23 finansiell redovisning Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Anslagsredovisning 28 er 31 Sammanställning av väsentliga uppgifter 35 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Bilderna är tagna av Maria Steén. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2/36

3 barnombudsmannen har ordet Barnombudsmannen har ordet MER ÄN VAR TIONDE BARN mellan 1 och 18 år har psykiska besvär. Det visar Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18. Barn och unga med erfarenhet av psykisk ohälsa berättar för oss att vi måste bryta tystnaden, tala mer om situationen för barn som mår dåligt psykiskt. Det har vi gjort under 214. I vår årsrapport med just namnet Bryt tystnaden berättar barn och unga med egen erfarenhet om sina tankar och sina råd till förändring. Barnen berättade om hur man kan må fruktansvärt dåligt länge utan att veta att det finns hjälp att få. Barn med erfarenhet av psykiatrisk dygnsvård hade åsikter om brist på information och delaktighet. I tvångsvården upplevdes tvångsåtgärder som fastspänning med bälte som skrämmande och barnen saknade information om sina rättigheter och till vem man kan klaga om man upplever att vården gör en illa. I sex landsting och regioner presenterades barnens råd och tankar direkt för de allra högsta beslutsfattarna. Makthavarna tog stort intryck av att möta barnen, av deras mod och klokhet. Det ledde till konkreta insatser som förstärkning av första linjen för barn och unga, inrättande av barnlots för barn med psykisk ohälsa, förstärkta ungdomsmottagningar samt bättre uppföljning av hur barn i tvångsvård uppfattar sin situation, för att nämna några exempel. Fredrik Malmberg, På nationell nivå överlämnades årsrapporten till regeringen som omedelbart tog initiativ till barnombudsman att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att bli tillgängliga för barn i psykiatrisk tvångsvård. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utvärdera skillnaderna i tvångsåtgärder riktade mot flickor och pojkar samt att ta fram information riktad till barn och unga om deras rättigheter när de vårdas i psykiatrisk vård. I det senare uppdraget har Barnombudsmannen bidragit genom att låta barn och unga ge konkreta råd till Socialstyrelsen vad en sådan information bör innehålla och hur den bör utformas. Socialdepartementet föreslog med anledning av bland annat vår årsrapport i en departementspromemoria att lagstiftningen bör ändras i syfte att begränsa tvångsåtgärder riktade mot barn i psykiatriskt tvångsvård. Rapporten Bryt tystnaden var också i fokus för dialogmöten med berörda myndigheter och organisationer. Barnrättsdagarna som vi arrangerar tillsammans med Barnrättsakademin och Allmänna Barnhuset hade psykisk hälsa som tema och lockade över 8 deltagare. Även på Barnrättstorget i Almedalen ägnades flera seminarier åt psykisk ohälsa. Sammanlagt samlade alla seminarier alla arrangörer inräknat - på Barnrättstorget 11 deltagare. Många av våra kontakter under året har handlat om barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Det är inte sällan tunga samtal och mejl. Enligt Max18 är ungefär var sjätte elev utsatt för detta i skolan. Under 214 har vi lyssnat på barn om hur de tycker att det stöd som finns fungerar. Vad tycker barnen måste förbättras? I mars 215 presenterar vi resultatet i vår årsrapport till regeringen. Situationen för frihetsberövade barn har uppmärksammats både av FN:s barnrättskommitté och FN:s tortyrkommitté under året. Barnombudsmannen fick många frågor av barnrättskommittén på det förberedande mötet i juni 214 inför utfrågningen av Sverige som äger rum i januari 215. FN:s tortyrkommitté genomförde sin granskning i november och lyfte då fram Barnombudsmannens årsrapport från 213 om barn i arrest och häkte. Tortyrkommittén krävde då bland annat att isoleringen av barn på särskilda ungdomshem, i arrest och häkte upphör. Under året har Barnombudsmannen fortsatt våra ansträngningar för att bli mer tillgängliga för barn och unga. Vi har producerat filmer, publicerat digitala berättelser, uppdaterat Barnkonventionen på lättläst svenska och genomfört åtta chattar med barn och unga. Antalet användare av våra barn och unga sidor har ökat från år 213 till ₁ år 214. På hela barnombudsmannen.se har antalet användare ökat till Under året har vi diariefört ärenden (1 12 ärenden 213) och 46 ärenden (13 ärenden 213) har anmälts till socialtjänsten då vi har känt oro för att barn kan fara illa. Vi kan se tillbaka på ett år med många fina resultat som gör vårt jobb meningsfullt. Vi är tacksamma för alla de barn och unga som delat med sig av sina tankar till oss. Vi är stolta över att ha kunnat bidra till att deras erfarenheter och råd lett till förändring. Att få vara barnombudsman och arbeta för detta tillsammans med kunniga och engagerade medarbetare är ett privilegium. Fredrik Malmberg, barnombudsman 1) Google Analytics ändrade 214 begreppet Unika besökare till Användare. Besöksstatistiken som redovisas i Barnombudsmannens årsredovisning 214 är därför inte jämförbar med den som redovisas i Barnombudsmannens årsredovisning /36

4 2. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av lagstiftningen utifrån barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och förslag till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barn och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En barnombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter respekterade. Följer upp och bevakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. I vårt uppföljningssystem Max18 beskriver vi och analyserar hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa samt kalla till överläggningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen, där de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året redovisas. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i Lag om Barnombudsman (1993:335) och i Förordning (27:121) med instruktion för Barnombudsmannen. Mandatet (självständighet från regeringen) är bestämt i lagen, som tydliggör att Barnombudsmannen bestämmer sin egen dagordning och prioriteringar. Detta ligger i linje med de så kallade Parisprinciperna₂ om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetet till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt₃. Självständigheten är viktig för att ombudsmannen ska kunna arbeta effektivt. Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. En viktig utgångspunkt för dessa prioriteringar är de dialoger barnombudsmannen har med barn och unga samt aktuell statistik om barns levnadsförhållanden hämtat från Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18, men även de rekommendationer Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté. Arbetet har därför avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns två övergripande visioner: > > Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses. > > Barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. >> Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål samt mål nedbrutna årsvis inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. Barnombudsmannen avslutade 214 den målplan som antogs 28 och har under året påbörjat arbetet med att ta fram en ny målplan för perioden 215 till 22. 2) Enligt Parisprinciperna som 1993 antogs av FN:s generalförsamling bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 3) 21/2:SoU17: En förstärkt Barnombudsman 4/36

5 barnombudsmannens uppdrag 5/36

6 6/36

7 ekonomisk översikt 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannens årsredovisning utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål under de två verksamhetsområdena, kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Regeringsuppdragen redovisas liksom föregående år som en del av respektive verksamhetsområde. Verksamhet bedriven med bidrag särredovisas även nedan och redovisas också i särskild ordning när uppdragen är genomförda. De tidigare utvecklingsmålen redovisas i år liksom föregående år under verksamhetsområdet kunskap om rättigheter. Detta innebär även att jämförelsetalen är omräknade jämfört med tidigare år ₄. Sammantaget gör dessa förändringar förhoppningsvis redovisningen mer överskådlig, relevant och begriplig för läsaren. Under varje verksamhetsområde redovisar vi de prestationer och effekter vi anser är mest väsentliga och rättvisande för verksamheten. Prestationerna och effekterna redovisas mot bakgrund av Barnrättskommitténs kommentarer och Barnombudsmannens analys för varje verksamhetsområde. Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelat på verksamhetområde för de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel som avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit tkr i anslag och förbrukat tkr. Från 213 har Barnombudsmannen ett överskott om 499 tkr. Från 214 bär Barnombudsmannen med ett underskott om 17 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Rättigheter tillgodosedda Totala kostnader Tyngdpunkten 214 liksom 213 ligger även fortsättningsvis inom området rättigheter tillgodosedda. Anledningen är dels att medel även fortsättningsvis tillförts området rättigheter tillgodosedda genom regeringsbidrag med särskilda satsningar på att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter, ta fram och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och ta fram modell för att lyssna på barn i familjehem. Barnombudsmannen har under året också särskilt prioriterat arbetet med att lyssna på barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Från 213 till 214 har Barnombudsmannen omfördelat resurser till kunskap om rättigheter genom bland annat utvecklingsarbete med Max18 och myndighetens webbsidor. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på anslag och övriga intäkter (tkr) Totala intäkter Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Anslag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Anslag Övriga intäkter Totala intäkter ) Intäkterna från anslag i tabell 3.2 avviker med 14 tkr för år 212 från motsvarande post i resultaträkningen. Anledningen är att finansiella intäkter från 4 i avgiftsförordningen, 6 kap 1 i kapitalförsörjningsförordningen och finansiella intäkter tidigare år inkluderats i Anslag m.m. i tabellen under kapitel 7 Information av väsentlig betydelse. Från och med 213 och framöver inkluderas dessa intäkter istället under posten Övriga intäkter, 7/36

8 Barnombudsmannen har fått följande uppdrag från regeringen: 1. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter, beslut S211/8293/FST samt S213/1671/FST med 5 2 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 2. Uppdrag att Inhämta barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier, beslut S213/395/FST (delvis) med 7 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 3. Uppdrag att ta fram information till barn som brottsoffer, beslut S213/2348/ FST (delvis) med 4 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 4. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning, beslut S213/3876/FST(delvis) med 2 2 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 5. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet, beslut S213/5139/FST (delvis) med 2 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 6. Uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera barn med funktionsnedsättning, beslut S212/7813/FST (delvis) och S213/514/ FST (delvis) med 4 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 7. Uppdrag att tillgängliggöra material om barnets rättigheter, beslut S213/6487/FST (delvis) med 46 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 8. Uppdrag att ta fram och publicera ytterligare indikatorer till Max18, beslut S213/6818/FST (delvis) med 165 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och 2 kr är återbetalat till regeringen. 9. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning 214 beslut S213/3876/FST samt S213/947/SAM (delvis) med 1 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 215 till Socialstyrelsen. 1. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter 214 beslut S211/8293/FST samt S213/947/SAM (delvis) med 3 6 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomisk den 31 mars 215 till regeringen. 11. Uppdrag att ta fram Information till barn som brottsoffer 214 enligt beslut S213/2348/FST samt S213/947/ SAM (delvis) med 4 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 215 till Socialstyrelsen. 12. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om Socialtjänsten 214, besluts213/5139/fst (delvis) med 4 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 215 till Socialstyrelsen. 13. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 214, beslut U214/3843/UC med 5 kr. Uppdraget ska redovisas ekonomiskt den 31 mars 215 till regeringen. Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 214 (tkr) Beviljat Årets Totala Bidrag avseende kostnader kostnader Kommentar 1. Kommunicera strategin Återbetalt Kränkande behandling Återbetalt Barn som brottsoffer Återbetalt Barn i familjehem Återbetalt Sprida info om socialtjänsten Återbetalt Inkludera barn med funktionsnedsättning Återbetalt Material om barns rätt Återbetalt 2 8. Ytterligare indikatorer Max Återbetalt 2 9. Barn i familjehem Redovisas 31/ Kommunicera strategin Redovisas 31/ Barn som brottsoffer Redovisas 31/ Sprida info om socialtjänsten Redovisas 31/ Barnrättsperspektiv Redovisas 31/ /36

9 Fakta OM BARNS LEVNADSVILLKOR 4. Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 I Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 är det möjligt att se hur många barn som befinner sig i vissa utsatta situationer och vilka grupper av barn som av olika skäl inte får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Statistiken beskriver hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Dock är statistiken begränsad så till vida att det är flera grupper av barn i utsatta situationer som inte redovisas, till exempel barn i asylprocessen. Följande områden i Max18 beskriver barn och unga i olika utsatta situationer och hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Barnrättsperspektiv på stöd till föräldrar En god relation till föräldrarna har visat sig minska risken för en rad hälsoproblem och riskbeteenden₅. Enligt resultat från SCB:s årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) som redovisas i Max18 upplever en tydlig majoritet av barn mellan 1 och 18 år att de kommer överens med sina föräldrar. År 211/212 uppgav dock tre procent att de inte kom överens med någon av sina föräldrar eller respektive förälders sambo. Omkring ett barn av fem uppgav att de inte kom överens med sin mammas eller pappas sambo. Trenden har varit den samma åren Statistik från Barn-ULF 211/212 visar att 9 av 1 barn upplever att de har inflytande hemma, vilket motsvarar resultaten från tidigare mätningar. Det är vanligare att äldre barn upplever att de har inflytande hemma än yngre barn. Däremot syns inga tydliga skillnader utifrån barnets kön, utländsk eller svensk bakgrund, antal hemmaboende syskon, familjetyp, föräldrars utbildningsnivå eller hushållets socioekonomiska grupp. Kränkande behandling I den senaste upplagan av Barn-ULF (211/212) uppgav 16 procent av barnen att de utsatts för kränkande behandling i skolan någon gång i månaden eller oftare år 211/212. Andelen är högre bland de yngre barnen än de äldre. Pojkar och flickor uppgav i lika hög grad att de utsatts för kränkande behandling i skolan. Inte heller syns någon tydlig skillnad mellan barn beroende av vilken typ av familj de lever i, hur många syskon de har, vilken socioekonomisk grupp de tillhör, deras föräldrars utbildningsnivå eller om barnen har svensk eller utländsk bakgrund. Andelen barn som utsatts för kränkande behandling i skolan har enligt Barn-ULF legat på en relativt stabil nivå under åren Rättssäkerhet och delaktighet i den sociala barnavården År 213 var barn och unga -17 år placerade i vård utanför det egna hemmet någon gång under året. Det motsvarar dryg en procent av alla barn och unga. Andelen pojkar som var placerade var högre än andel flickor, och tonåringar var i högre utsträckning placerade än yngre barn. Bland pojkar år var knappt 4 procent placerade någon gång under 213. Familjehem är den vanligaste placeringsformen vid heldygnsinsatser. Drygt hälften av alla barn med heldygnsinsats under 213 var placerade i familjehem. Sett över den senaste femårsperioden har andelen barn som är placerade i heldygnsvård ökat. Ökningen har framförallt skett bland pojkar i åldern år i HVB, vilket delvis kan förklaras av ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn₆. Andel barn i vård med placering utanför det egna hemmet Antal per Källa: Max18, Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsen Barn i ekonomisk utsatthet I Max18 visas olika indikatorer på ekonomisk utsatthet. Indikatorn låg inkomststandard är ett absolut mått som visar hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. År 212 bodde totalt 1 procent av barnen i familjer med en låg inkomststandard. Andelen varierade dock mellan tre och 26 procent i landets kommuner. Barnombudsmannen har bland annat arbetat med barn som berörs av vräkningar. I Max18 redovisas statistik från Kronofogdemyndigheten som visar att andelen barn som berörs av vräkning minskat mellan åren 28 och 213, från Flickor Pojkar Riket 5) Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 29/ ) Barn och unga insatser år 213. Socialstyrelsen, ) Socialstyrelsen. Social Rapport, 21. 9/36

10 1/36 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning

11 Fakta OM BARNS LEVNADSVILLKOR 38 till 27 barn per 1. Ekonomiskt utsatta familjer är istället ett relativt mått som visar hur stor andel av barnen som lever i de familjer som har de lägsta inkomsterna. Under år 212 levde 19 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta familjer. Sedan 199-talet har andelen barn som bor i familjer med låg inkomststandard minskat, för att sedan ligga på en relativt konstant nivå under 2-talet. Under samma period har andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ökat. Detta beror troligtvis på att inkomsterna har stigit snabbare för de med högre inkomster, vilket innebär att inkomstspridningen har ökat₇. Barn med ensamstående föräldrar, barn vars föräldrar har låg utbildning, barn med utländsk bakgrund och de som har bott mindre än fem år i Sverige har generellt en lägre levnadsstandard i relation till den övriga befolkningen avseende både relativa och absoluta mått i Max18. Vårdkedja för barn och unga I Max18 redovisas statistik från Barn-ULF i indikatorerna Barn med psykosomatiska besvär och Barn med psykiska besvär. Av statistiken framgår att mer än vart tionde barn mellan 1 och 18 år rapporterade psykiska besvär 211/212. Samma år rapporterade ett barn av fem att de hade psykosomatiska besvär. För båda indikatorer finns en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor svarat och skillnaderna är som störst i det äldre åldersspannet. Så många som var tredje flicka i åldern år uppger att de upplevt psykosomatiska besvär, vilket kan jämföras med en pojke av tio. Statistiken från Barn-ULF visar att andelen barn med psykosomatiska och psykiska besvär legat på en jämn nivå mellan 27 och 212. År 213 begick sammanlagt 18 barn och unga under 18 år självmord. Det motsvarar knappt ett barn per 1. Av de barn och unga som begick självmord var flertalet 15 år eller äldre. Antalet barn som tar sitt liv har varierat från år till år men andelen har legat på en relativt stabil nivå sett över en längre period. Detta ska ses i kontrast till utvecklingen i andra åldersgrupper där andelen självmord minskat⁸. Till skillnad från statistik över psykiska och psykosomatiska besvär är pojkar överrepresenterade i självmordsstatistiken. Våld mot barn Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå), som redovisas på Max18, visar att andelen elever i årskurs nio som uppgett att de minst en gång under de senaste 12 månaderna har utsatts för stöld, våld eller hot har minskat något under den senaste femårsperioden. År 25 uppgav nästan hälften av eleverna att de utsatts för brott, att jämföra med två elever av fem år 211. Pojkar är något mer utsatta än flickor och barn som bor med en förälder har i större utsträckning varit utsatta för brott än jämnåriga som lever med båda sina föräldrar. Det finns även en viss skillnad mellan barn med svensk och utländsk bakgrund där utsattheten för brott är något högre bland unga med utländsk bakgrund. Indikatorn lagförda sexualbrott mot barn visar det totala antalet fällande domar i tingsrätt samt fall då en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse. En lagföring kan innebära brott mot flera barn, och flera lagföringar kan innebära brott mot ett och samma barn. Statistiken, som hämtats från Brå, visar att antalet lagföringar för de flesta typer av sexualbrott mot barn har legat på en relativt oförändrad nivå under den senaste femårsperioden. Antalet lagföringar för sexuellt utnyttjande av barn har dock ökat något de senaste åren. Skillnader mellan enskilda år kan delvis förklaras av hur lagföringarna rubriceras. Brottsrubriceringen Kontakt med barn i sexuellt syfte infördes i lagstiftningen 29 och har hittills lett till ett fåtal lagföringar. Barn i rättsprocessen Statistik från Brå visar att niondeklassares delaktighet i brott har minskat något sedan mitten av 199-talet. Hälften av niondeklassarna uppgav 211 att de under det senaste året har begått något brott. De vanligaste brotten är stölder och skadegörelse⁹. Pojkar deltar i brott i något större utsträckning än flickor. Brås statistik visar också att barn som bor med en av sina föräldrar uppger att de deltar i brott i större utsträckning än barn som lever med båda sina föräldrar. Under 213 lagfördes 25 av 1 (2,5 procent) ungdomar i åldern år för brott. Andelen ungdomar som lagförts har legat på en relativt stabilt nivå under 2-talet, men minskade mellan 211 till 213. Pojkar lagförs oftare för brott än flickor. Ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har högst förgymnasial utbildning eller där föräldrarnas inkomst understiger 6 procent av medianinkomsten lagförs i större utsträckning. Andel barn med psykiska besvär, 211/212 Procent år år år Flickor Pojkar Riket Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB 8) Jiang, G-X. et al., Självmord I Sverige. Data: NASP, Karolinska institutet, Stockholm, 212 9) Brottsförebyggande rådet. Brott bland ungdomar i årskurs nio, Rapport 213:3. 11/36

12 12/36 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning

13 kunskap om rättigheter 5. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde BARNRÄttsKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER ₁₀ Barnrättskommittén har vid flera tillfällen riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar bland annat om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som kommittén har uppmärksammat. Barnrättskommittén har också uttryckt oro över att barn inte får tillräcklig kännedom om sina rättigheter. Sverige har rekommenderats att erbjuda alla personer som arbetar med och för barn fortlöpande utbildning om barnets rättigheter. Barnrättskommittén har också lyft frågan om föräldrars kunskap om barnets rättigheter. 5.2 BARNOMBUDSMannens ANALYS Barnombudsmannen har under de senaste åren med utgångspunkt i en analys av barns levnadsförhållanden utifrån Max18 och de rekommendationer som Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté genomfört en rad granskningar av hur barnkonventionen efterlevs för barn i utsatta situationer. I dessa granskningar har det blivit tydligt att en grundläggande generell förutsättning för att barns mänskliga rättigheter ska kunna efterlevas är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har kunskap om barnkonventionen. Det är också viktigt att det finns mekanismer för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. De kartläggningar som Barnombudsmannen (och även andra) har gjort visar att förhållandevis få barn känner till sina rättigheter. Det gäller barn i allmänhet, men i synnerhet barn i utsatta situationer. Våra kvantitativa undersökningar inom ramen för Pejling och dialog visar också att andelen vuxna beslutsfattare som anger sig ha kunskap om den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter är för låg. Detta bekräftas av de rekommendationer som Sverige tidigare har fått av FN:s barnrättskommitté om att mer behöver göras för att stärka kunskapen hos professionella om barnkonventionen. Barnombudsmannen vill inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter genomföra insatser riktade mot barn (både generellt och barn i utsatta situationer) för att öka deras kunskap om barnkonventionen. Vi ser det också som angeläget att genomföra strategiska insatser som bidrar till ökad kunskap om barnkonventionen (också i praktiskt genomförande) bland beslutsfattare och professionella på lokal, regional och nationell nivå. Vi vill också bidra med insatser som syftar till att stärka barnkonventionens rättsliga ställning, i enlighet med den rekommendation som Sverige fått av FN:s barnrättskommitté. 5.3 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen ska som en del av sitt uppdrag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Myndigheten ska också arbeta för att sprida viktiga ställningstaganden och initiera diskussioner som rör barnets rättigheter. Barnombudsmannen har under 214 utarbetat en tillläggsrapport som överlämnades till FN:s barnrättskommitté i mars 214. Rapporten tar sin utgångspunkt i de rekommendationer som Sverige fick vid barnrättskommitténs senaste granskning av Sverige 29 och behandlar de frågor som barn och unga uppmärksammat myndigheten på. I arbetet med att ta fram tilläggsrapporten ingick också att bjuda in enskilda organisationer till möten för att lyssna på deras erfarenheter och synpunkter. Barnombudsmannen presenterade tilläggsrapporten vid barnrättskommitténs förberedande möte som hölls i Geneve i juni 214. Utifrån barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen och regeringens svar har Barnombudsmannen i december överlämnat sina kommentarer till barnrättskommittén. Barnombudsmannen har under året deltagit i de europeiska och nordiska barnombudsmännens nätverksmöte. Sammanlagt 43 ombud från 35 europeiska länder möttes i Edinburgh, Skottland på mötet med European Network of Ombudspersons for Children (ENOC). Barnombudsmannen höll presentationer om ekonomisk utsatthet, Unga Direkt på webben samt om årsrapporten 214 på temat samhällets stöd vid psykisk ohälsa. Deltagarna antog ett gemensamt uttalande om barns ekonomiska utsatthet till följd av den ekonomiska krisen i Europa. Barnombudsmännen från samtliga nordiska länder, samt Grönland, samlades i år på Grönland. Mötets fokus var barn i utsatta situationer. Från Sveriges sida presenterades arbetet med barn med psykisk ohälsa och Unga Direkt på webben. Barnombudsmannen har gemensamt med de övriga nordiska ombudsmännen formulerat ett ställningstagande angående det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism. Klagomekanismen som trädde i kraft i april 214 gör det möjligt för barn och deras ombud i de länder som ratificerat protokollet att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Geneve mot enskilda stater. Sverige har ännu inte signerat eller ratificerat protokollet. Barnrättighetsutredningen utreder hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll Sverige tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt. Barn- 1) Barnrättskommittén rekommendationer som anges i kapitel 5.1 samt kapitel 6.1 baseras på kommitténs rekommendationer till Sverige 29 och tidigare rekommendationer. Barnrättskommittén kommer under våren 215 att presentera nya rekommendationer till Sverige 13/36

Barnombudsmannen har ordet. Innehåll 3/39. barnombudsmannen har ordet. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5

Barnombudsmannen har ordet. Innehåll 3/39. barnombudsmannen har ordet. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5 Årsredovisning 2015 barnombudsmannen har ordet Innehåll Barnombudsmannen har ordet Resultatredovisning Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 5 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor

Läs mer

Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7

Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7 Årsredovisning 2013 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 4 Ekonomisk översikt 7 Verksamhetsområde 1: kunskap om rättigheter 9 Verksamhetsområde 2: rättigheter

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Stöd och skydd

Max18skolan Gymnasiet. Stöd och skydd Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i barns utsatthet för och deltagande i brott. Genom att föra en diskussion kring relevanta artiklar i FN:s

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Välkommen till Barnrätt i praktiken

Välkommen till Barnrätt i praktiken Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun 2019-2020 Inledning Orsa ska vara en plats som barn och unga upplever som lyhörd, inkluderande och öppen under sin uppväxt, likväl som en plats som känns

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Vad kommer jag att prata om? Barnkonventionen som lag Barnkonventionens grundprinciper Nyanlända barns psykiska

Läs mer

Rapport från Barnombudsmannen till Sveriges tredje granskning inom UPR-processen, juni 2019

Rapport från Barnombudsmannen till Sveriges tredje granskning inom UPR-processen, juni 2019 Rapport från Barnombudsmannen till Sveriges tredje granskning inom UPR-processen, juni 2019 Inledning Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 med uppdrag att företräda barns och ungas

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga. Genom att reflektera kring begreppet trygghet och

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15 REMISSVAR 2015-11-16 Dnr 3.9:0731/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, och Skolverkets föreskrifter om innehållet i

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen Regeringsbeslut II:1 2017-03-23 S2017/01863/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Läs mer

Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5. Ekonomisk översikt 7

Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5. Ekonomisk översikt 7 Årsredovisning 2016 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 5 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barnombudsmannens analys... 19

Barnombudsmannens analys... 19 Bakgrund... 3 Barnkonventionen... 3 Ensamkommande barn och unga i Sverige... 3 Ansvar för mottagandet... 3 Barns rättigheter... 4 Så gjorde vi... 5 Förhoppningar och farhågor om framtiden... 6 Asylprocess

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019 Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019 Bilderna 12, 14, 30, 32, 44, 46 är sammanfattande bilder för att underlätta spridning 20xx-xx-xx Familjeorienterat arbetssätt Stöd i kommunernas utveckling av

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)

Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) REMISSVAR 2018-03-19 Dnr 3.9:0980/17 Kulturdepartementet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) (dnr KU2017/02516/DISK) Utredningen om stärkt ställning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03) Dir. 2018:69 Beslut vid regeringssammanträde den 19 juli 2018 Ursprungligt uppdrag Regeringen beslutade den 6 april

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST

NR PLUSGIRO HEMSIDA E POST 1 2016-10-14 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster S2016/01918/FST Ansvarig handläggare på RSMH - Anna Quarnström Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, lämnar härmed remissvar

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

Uppdrag angående utvärdering av barnahus

Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringsbeslut II:2 2018-01-11 S2018/00212/FST (delvis) Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag angående utvärdering av barnahus Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20

Kommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20 Kommittédirektiv Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen Dir. 2018:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet Regeringsbeslut II:15 2016-12-20 S2016/07875/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 21006 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter

Läs mer

#FÖR VARJE BARNS RÄTT

#FÖR VARJE BARNS RÄTT #FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Trygghet

Max18skolan årskurs 7-9. Trygghet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och att känna sig trygga. Genom att reflektera och diskutera kring begreppen

Läs mer

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att Regeringsbeslut II:4 2017-02-16 S2017/01011/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om socialtjänstens handläggning av ärenden gällande barn som kommer till Sverige och

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA Material till rapporten: Barn som flytt en riskgrupp för psykisk ohälsa Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed - ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff i din förening,

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning Regeringsbeslut I:6 2018-02-22 Ju2018/01290/KRIM Justitiedepartementet Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år

Läs mer

HandlingsKRAFT! för barn av vår tid

HandlingsKRAFT! för barn av vår tid HandlingsKRAFT! för barn av vår tid Det är dags att skapa handlingskraft för barn av vår tid det är vårat gemensamma uppdrag! FN:s konvention om barnets rättigheter, (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling

Läs mer

Innehåll 2/39 RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5. Ekonomisk översikt 7

Innehåll 2/39 RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 5. Ekonomisk översikt 7 Årsredovisning 2017 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 5 Ekonomisk översikt 7 Statistik om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

BARNKONVENTIONENS TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLL, EN INDIVIDUELL KLAGOMEKANISM FÖR BARN

BARNKONVENTIONENS TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLL, EN INDIVIDUELL KLAGOMEKANISM FÖR BARN BARNKONVENTIONENS TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLL, EN INDIVIDUELL KLAGOMEKANISM FÖR BARN 1 FÖRENTA NATIONERNAS (FN:S) KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER (BARNKONVENTIONEN) Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0100/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende (Dnr 1953/2016) Inledning Förslaget behandlar föreskrifter

Läs mer

Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys

Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys 1(5) BUN: 2011/0114 Svar på motion från Miljöpartiet de gröna om barnrättsperspektiv och barnkonsekvensanalys Bakgrund På uppdrag av Kommunfullmäktige (2011-03-14) ska Kommunstyrelsen och nämnderna yttra

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) 2016-12-14 1850/16 En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets förslag på struktur för genomförande, uppföljning

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram KOMMUNLEDNINGSKONTORET Barn- och ungdomsprogram Barn- och ungdomsprogram Antaget av kommunfullmäktige 24 mars 2014 Omslagsbild Maskot Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Barnperspektiv, förstudie

Barnperspektiv, förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2015-09-07 Karin Selander Rev/15022 Barnperspektiv, förstudie Rapport 3-15 Barnperspektiv, förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Uppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning

Uppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning Regeringsbeslut I:3 2019-05-09 S2019/02245/FST (delvis) Socialdepartementet Statistiska Centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19

Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19 Datum: 2016-10-14 Dokumenttyp: Yttrande Diarienummer: 2016/0101 Er referens: S206/01918/FST Handläggare: Charlotta Göller Socialdepartement 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Handlingsplan Barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen 2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 171-1526/2016 Sida 1 (7) 2017-06-16 Handläggare Agneta Widerståhl Telefon: 08-508 29 445 Till Kommunstyrelsen inflytande i

Läs mer

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer.

Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta om du vill veta mer. Tänk på! Presentationen är skyddad av upphovsrättslagen. Kontakta emma@barnrattskonsulterna.se om du vill veta mer. www.barnrattskonsulterna.se/ Det handlar om rättigheter 9 oktober 2018 emma@barnrattskonsulterna.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Ensamkommande barn i familjehem vägledning och stöd från Socialstyrelsen

Ensamkommande barn i familjehem vägledning och stöd från Socialstyrelsen Ensamkommande barn i familjehem vägledning och stöd från Socialstyrelsen Marie-Anne Karlsson Petra Rinman Anna Svennblad 2017-09-15 Kunskapscentrum för ensamkommande barn Vad är uppgiften? stimulera och

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Nationellt perspektiv

Nationellt perspektiv Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård

Läs mer

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) REMISSYTTRANDE 1 (5) 2017-11-06 1456/17 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) (S2017/03553/FS) Myndigheten för ungdoms-

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer