Innehåll. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Resultatredovisning. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7"

Transkript

1 Årsredovisning 214

2 Innehåll Resultatredovisning Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 4 Ekonomisk översikt 7 Fakta om barns levnadsvillkor i Sverige - uppföljningssystem Max18 9 Verksamhetsområde 1: Kunskap om rättigheter 13 Barnrättskommitténs rekommendationer 13 Barnombudsmannens analys 13 Prestationer 13 Verksamhetsområde 2: Rättigheter tillgodosedda 17 Barnrättskommitténs rekommendationer 17 Barnombudsmannens analys 17 Prestationer och effekter 18 Kompetensförsörjning 23 finansiell redovisning Resultaträkning 25 Balansräkning 26 Anslagsredovisning 28 er 31 Sammanställning av väsentliga uppgifter 35 Barnen och ungdomarna på bilderna i denna årsredovisning har ingenting med textinnehållet att göra. Bilderna är tagna av Maria Steén. Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi har regelbunden dialog med barn och unga för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Vi bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Barnombudsmannen informerar, bildar opinion och föreslår förändringar i lagar och förordningar i frågor om barns och ungas rättigheter. 2/36

3 barnombudsmannen har ordet Barnombudsmannen har ordet MER ÄN VAR TIONDE BARN mellan 1 och 18 år har psykiska besvär. Det visar Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18. Barn och unga med erfarenhet av psykisk ohälsa berättar för oss att vi måste bryta tystnaden, tala mer om situationen för barn som mår dåligt psykiskt. Det har vi gjort under 214. I vår årsrapport med just namnet Bryt tystnaden berättar barn och unga med egen erfarenhet om sina tankar och sina råd till förändring. Barnen berättade om hur man kan må fruktansvärt dåligt länge utan att veta att det finns hjälp att få. Barn med erfarenhet av psykiatrisk dygnsvård hade åsikter om brist på information och delaktighet. I tvångsvården upplevdes tvångsåtgärder som fastspänning med bälte som skrämmande och barnen saknade information om sina rättigheter och till vem man kan klaga om man upplever att vården gör en illa. I sex landsting och regioner presenterades barnens råd och tankar direkt för de allra högsta beslutsfattarna. Makthavarna tog stort intryck av att möta barnen, av deras mod och klokhet. Det ledde till konkreta insatser som förstärkning av första linjen för barn och unga, inrättande av barnlots för barn med psykisk ohälsa, förstärkta ungdomsmottagningar samt bättre uppföljning av hur barn i tvångsvård uppfattar sin situation, för att nämna några exempel. Fredrik Malmberg, På nationell nivå överlämnades årsrapporten till regeringen som omedelbart tog initiativ till barnombudsman att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att bli tillgängliga för barn i psykiatrisk tvångsvård. Socialstyrelsen fick i uppdrag att utvärdera skillnaderna i tvångsåtgärder riktade mot flickor och pojkar samt att ta fram information riktad till barn och unga om deras rättigheter när de vårdas i psykiatrisk vård. I det senare uppdraget har Barnombudsmannen bidragit genom att låta barn och unga ge konkreta råd till Socialstyrelsen vad en sådan information bör innehålla och hur den bör utformas. Socialdepartementet föreslog med anledning av bland annat vår årsrapport i en departementspromemoria att lagstiftningen bör ändras i syfte att begränsa tvångsåtgärder riktade mot barn i psykiatriskt tvångsvård. Rapporten Bryt tystnaden var också i fokus för dialogmöten med berörda myndigheter och organisationer. Barnrättsdagarna som vi arrangerar tillsammans med Barnrättsakademin och Allmänna Barnhuset hade psykisk hälsa som tema och lockade över 8 deltagare. Även på Barnrättstorget i Almedalen ägnades flera seminarier åt psykisk ohälsa. Sammanlagt samlade alla seminarier alla arrangörer inräknat - på Barnrättstorget 11 deltagare. Många av våra kontakter under året har handlat om barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Det är inte sällan tunga samtal och mejl. Enligt Max18 är ungefär var sjätte elev utsatt för detta i skolan. Under 214 har vi lyssnat på barn om hur de tycker att det stöd som finns fungerar. Vad tycker barnen måste förbättras? I mars 215 presenterar vi resultatet i vår årsrapport till regeringen. Situationen för frihetsberövade barn har uppmärksammats både av FN:s barnrättskommitté och FN:s tortyrkommitté under året. Barnombudsmannen fick många frågor av barnrättskommittén på det förberedande mötet i juni 214 inför utfrågningen av Sverige som äger rum i januari 215. FN:s tortyrkommitté genomförde sin granskning i november och lyfte då fram Barnombudsmannens årsrapport från 213 om barn i arrest och häkte. Tortyrkommittén krävde då bland annat att isoleringen av barn på särskilda ungdomshem, i arrest och häkte upphör. Under året har Barnombudsmannen fortsatt våra ansträngningar för att bli mer tillgängliga för barn och unga. Vi har producerat filmer, publicerat digitala berättelser, uppdaterat Barnkonventionen på lättläst svenska och genomfört åtta chattar med barn och unga. Antalet användare av våra barn och unga sidor har ökat från år 213 till ₁ år 214. På hela barnombudsmannen.se har antalet användare ökat till Under året har vi diariefört ärenden (1 12 ärenden 213) och 46 ärenden (13 ärenden 213) har anmälts till socialtjänsten då vi har känt oro för att barn kan fara illa. Vi kan se tillbaka på ett år med många fina resultat som gör vårt jobb meningsfullt. Vi är tacksamma för alla de barn och unga som delat med sig av sina tankar till oss. Vi är stolta över att ha kunnat bidra till att deras erfarenheter och råd lett till förändring. Att få vara barnombudsman och arbeta för detta tillsammans med kunniga och engagerade medarbetare är ett privilegium. Fredrik Malmberg, barnombudsman 1) Google Analytics ändrade 214 begreppet Unika besökare till Användare. Besöksstatistiken som redovisas i Barnombudsmannens årsredovisning 214 är därför inte jämförbar med den som redovisas i Barnombudsmannens årsredovisning /36

4 2. Barnombudsmannens uppdrag Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Barnombudsmannen bevakar hur barnkonventionen efterlevs i samhället och driver på genomförandet i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. Vi ska uppmärksamma brister i tillämpningen av lagstiftningen utifrån barnkonventionen och föreslå förändringar i lagar och förordningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen. Den innehåller analyser och förslag till förbättringar för barn och unga. Barnombudsmannen ska enligt lag informera och bilda opinion i angelägna frågor som rör barns och ungas rättigheter och intressen. Vi har regelbunden dialog med barn och unga, särskilt i utsatta situationer, för att få kunskap om deras villkor och vad de tycker i aktuella frågor. Barnombudsmannen samlar också statistik om barn och ungas levnadsvillkor och följer den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Dialog med barn och unga Tyngdpunkten i Barnombudsmannens arbete handlar om att skapa möjligheter för barn och unga att själva komma till tals, få framföra sina åsikter direkt till makthavare och få sina åsikter respekterade. Barn och unga är ingen homogen grupp. En barnombudsman måste ha ett barnrättsperspektiv på generell nivå, vilket kräver djup kunskap om barns och ungas situation. Dialog med barn och unga i utsatta situationer och deras möjlighet att komma till tals är mycket viktigt för att de ska få sina rättigheter respekterade. Följer upp och bevakar Barnombudsmannen följer upp, bevakar och driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, landsting/regioner och myndigheter. I vårt uppföljningssystem Max18 beskriver vi och analyserar hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Barnombudsmannen har rätt att begära information från dessa samt kalla till överläggningar. Varje år lämnar Barnombudsmannen en rapport till regeringen, där de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året redovisas. Rapporten innehåller också analyser och rekommendationer om hur situationen för barn och unga kan förbättras. Självständig och oberoende roll Barnombudsmannens verksamhet är reglerad i Lag om Barnombudsman (1993:335) och i Förordning (27:121) med instruktion för Barnombudsmannen. Mandatet (självständighet från regeringen) är bestämt i lagen, som tydliggör att Barnombudsmannen bestämmer sin egen dagordning och prioriteringar. Detta ligger i linje med de så kallade Parisprinciperna₂ om oberoende institutioner för mänskliga rättigheter. I förarbetet till lagen om Barnombudsman betonas att Barnombudsmannen inte är en vanlig förvaltningsmyndighet, utan särbehandlas i sin egenskap av ombudsman och ges så mycket självständighet som är möjligt₃. Självständigheten är viktig för att ombudsmannen ska kunna arbeta effektivt. Prioritering och fokus för att nå resultat Barnombudsmannens uppdrag att följa upp, bevaka och driva på genomförandet av barnkonventionen är omfattande och kräver ett strategiskt förhållningssätt och tydliga prioriteringar. En viktig utgångspunkt för dessa prioriteringar är de dialoger barnombudsmannen har med barn och unga samt aktuell statistik om barns levnadsförhållanden hämtat från Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18, men även de rekommendationer Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté. Arbetet har därför avgränsats till ett antal identifierade områden. I den långsiktiga verksamhetsplanen finns två övergripande visioner: > > Barn och unga känner till sina rättigheter och vet vart de ska vända sig om dessa inte tillgodoses. > > Barn och unga i utsatta situationer får sina rättigheter tillgodosedda. >> Utifrån dessa två visioner har Barnombudsmannen formulerat långsiktiga mål samt mål nedbrutna årsvis inom verksamhetsområdena kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Särskild vikt läggs vid att stärka rättigheterna för barn i utsatta situationer. Varje år väljer Barnombudsmannen ett område där vi genomför en fördjupad granskning av hur barnkonventionen efterlevs. Resultatet av den fördjupade granskningen presenteras i årsrapporten till regeringen. Barnombudsmannen avslutade 214 den målplan som antogs 28 och har under året påbörjat arbetet med att ta fram en ny målplan för perioden 215 till 22. 2) Enligt Parisprinciperna som 1993 antogs av FN:s generalförsamling bör en nationell institution för mänskliga rättigheter vara oberoende och bland annat undersöka och rapportera hur de mänskliga rättigheterna respekteras, granska författningsförslag och föreslå författningsändringar samt informera och vidta andra åtgärder för att bidra till en ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter. 3) 21/2:SoU17: En förstärkt Barnombudsman 4/36

5 barnombudsmannens uppdrag 5/36

6 6/36

7 ekonomisk översikt 3. Ekonomisk översikt Barnombudsmannens årsredovisning utgår från instruktion och lag som brutits ned i mätbara mål under de två verksamhetsområdena, kunskap om rättigheter och rättigheter tillgodosedda. Regeringsuppdragen redovisas liksom föregående år som en del av respektive verksamhetsområde. Verksamhet bedriven med bidrag särredovisas även nedan och redovisas också i särskild ordning när uppdragen är genomförda. De tidigare utvecklingsmålen redovisas i år liksom föregående år under verksamhetsområdet kunskap om rättigheter. Detta innebär även att jämförelsetalen är omräknade jämfört med tidigare år ₄. Sammantaget gör dessa förändringar förhoppningsvis redovisningen mer överskådlig, relevant och begriplig för läsaren. Under varje verksamhetsområde redovisar vi de prestationer och effekter vi anser är mest väsentliga och rättvisande för verksamheten. Prestationerna och effekterna redovisas mot bakgrund av Barnrättskommitténs kommentarer och Barnombudsmannens analys för varje verksamhetsområde. Nedan beskrivs Barnombudsmannens totala kostnader och intäkter uppdelat på verksamhetområde för de senaste tre åren. Som kostnader räknas samtliga medel som Barnombudsmannen har använt, oavsett finansieringskälla. Både anslagsmedel och externa medel som avgifter och bidrag som har använts under året ingår i beräkningarna. För året har Barnombudsmannen erhållit tkr i anslag och förbrukat tkr. Från 213 har Barnombudsmannen ett överskott om 499 tkr. Från 214 bär Barnombudsmannen med ett underskott om 17 tkr. Tabell 3.1 Totala kostnader per verksamhetsområde (tkr) Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Rättigheter tillgodosedda Totala kostnader Tyngdpunkten 214 liksom 213 ligger även fortsättningsvis inom området rättigheter tillgodosedda. Anledningen är dels att medel även fortsättningsvis tillförts området rättigheter tillgodosedda genom regeringsbidrag med särskilda satsningar på att kommunicera strategin för att stärka barnets rättigheter, ta fram och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och ta fram modell för att lyssna på barn i familjehem. Barnombudsmannen har under året också särskilt prioriterat arbetet med att lyssna på barn som utsätts för kränkningar och trakasserier i skolan. Från 213 till 214 har Barnombudsmannen omfördelat resurser till kunskap om rättigheter genom bland annat utvecklingsarbete med Max18 och myndighetens webbsidor. Tabell 3.2 Totala intäkter per verksamhetsområde fördelade på anslag och övriga intäkter (tkr) Totala intäkter Verksamhetsområde Kunskap om rättigheter Anslag Övriga intäkter Verksamhetsområde Rättigheter tillgodosedda Anslag Övriga intäkter Totala intäkter ) Intäkterna från anslag i tabell 3.2 avviker med 14 tkr för år 212 från motsvarande post i resultaträkningen. Anledningen är att finansiella intäkter från 4 i avgiftsförordningen, 6 kap 1 i kapitalförsörjningsförordningen och finansiella intäkter tidigare år inkluderats i Anslag m.m. i tabellen under kapitel 7 Information av väsentlig betydelse. Från och med 213 och framöver inkluderas dessa intäkter istället under posten Övriga intäkter, 7/36

8 Barnombudsmannen har fått följande uppdrag från regeringen: 1. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter, beslut S211/8293/FST samt S213/1671/FST med 5 2 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 2. Uppdrag att Inhämta barns och ungas åsikter och erfarenheter av kränkande behandling och trakasserier, beslut S213/395/FST (delvis) med 7 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 3. Uppdrag att ta fram information till barn som brottsoffer, beslut S213/2348/ FST (delvis) med 4 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 4. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning, beslut S213/3876/FST(delvis) med 2 2 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 5. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om socialtjänsten och dess verksamhet, beslut S213/5139/FST (delvis) med 2 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till Socialstyrelsen. 6. Uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera barn med funktionsnedsättning, beslut S212/7813/FST (delvis) och S213/514/ FST (delvis) med 4 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 7. Uppdrag att tillgängliggöra material om barnets rättigheter, beslut S213/6487/FST (delvis) med 46 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och kr är återbetalat till regeringen. 8. Uppdrag att ta fram och publicera ytterligare indikatorer till Max18, beslut S213/6818/FST (delvis) med 165 kr. Uppdraget är slutredovisat 31 mars 214 och 2 kr är återbetalat till regeringen. 9. Uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem samt genomföra en pilotundersökning 214 beslut S213/3876/FST samt S213/947/SAM (delvis) med 1 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 215 till Socialstyrelsen. 1. Uppdrag att kommunicera strategin för att stärka barns rättigheter 214 beslut S211/8293/FST samt S213/947/SAM (delvis) med 3 6 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomisk den 31 mars 215 till regeringen. 11. Uppdrag att ta fram Information till barn som brottsoffer 214 enligt beslut S213/2348/FST samt S213/947/ SAM (delvis) med 4 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 215 till Socialstyrelsen. 12. Uppdrag att utforma och sprida information till barn och unga om Socialtjänsten 214, besluts213/5139/fst (delvis) med 4 kr. Uppdraget ska slutredovisas ekonomiskt 31 mars 215 till Socialstyrelsen. 13. Uppdrag om barnrätts- och ungdomsperspektiv 214, beslut U214/3843/UC med 5 kr. Uppdraget ska redovisas ekonomiskt den 31 mars 215 till regeringen. Tabell 3.3 Regeringsuppdrag 214 (tkr) Beviljat Årets Totala Bidrag avseende kostnader kostnader Kommentar 1. Kommunicera strategin Återbetalt Kränkande behandling Återbetalt Barn som brottsoffer Återbetalt Barn i familjehem Återbetalt Sprida info om socialtjänsten Återbetalt Inkludera barn med funktionsnedsättning Återbetalt Material om barns rätt Återbetalt 2 8. Ytterligare indikatorer Max Återbetalt 2 9. Barn i familjehem Redovisas 31/ Kommunicera strategin Redovisas 31/ Barn som brottsoffer Redovisas 31/ Sprida info om socialtjänsten Redovisas 31/ Barnrättsperspektiv Redovisas 31/ /36

9 Fakta OM BARNS LEVNADSVILLKOR 4. Fakta om barns levnadsvillkor - uppföljningssystem Max18 I Barnombudsmannens uppföljningssystem Max18 är det möjligt att se hur många barn som befinner sig i vissa utsatta situationer och vilka grupper av barn som av olika skäl inte får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Statistiken beskriver hur barn och ungas levnadsförhållanden utvecklas över tid och skiljer sig åt mellan grupper. Dock är statistiken begränsad så till vida att det är flera grupper av barn i utsatta situationer som inte redovisas, till exempel barn i asylprocessen. Följande områden i Max18 beskriver barn och unga i olika utsatta situationer och hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren. Barnrättsperspektiv på stöd till föräldrar En god relation till föräldrarna har visat sig minska risken för en rad hälsoproblem och riskbeteenden₅. Enligt resultat från SCB:s årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) som redovisas i Max18 upplever en tydlig majoritet av barn mellan 1 och 18 år att de kommer överens med sina föräldrar. År 211/212 uppgav dock tre procent att de inte kom överens med någon av sina föräldrar eller respektive förälders sambo. Omkring ett barn av fem uppgav att de inte kom överens med sin mammas eller pappas sambo. Trenden har varit den samma åren Statistik från Barn-ULF 211/212 visar att 9 av 1 barn upplever att de har inflytande hemma, vilket motsvarar resultaten från tidigare mätningar. Det är vanligare att äldre barn upplever att de har inflytande hemma än yngre barn. Däremot syns inga tydliga skillnader utifrån barnets kön, utländsk eller svensk bakgrund, antal hemmaboende syskon, familjetyp, föräldrars utbildningsnivå eller hushållets socioekonomiska grupp. Kränkande behandling I den senaste upplagan av Barn-ULF (211/212) uppgav 16 procent av barnen att de utsatts för kränkande behandling i skolan någon gång i månaden eller oftare år 211/212. Andelen är högre bland de yngre barnen än de äldre. Pojkar och flickor uppgav i lika hög grad att de utsatts för kränkande behandling i skolan. Inte heller syns någon tydlig skillnad mellan barn beroende av vilken typ av familj de lever i, hur många syskon de har, vilken socioekonomisk grupp de tillhör, deras föräldrars utbildningsnivå eller om barnen har svensk eller utländsk bakgrund. Andelen barn som utsatts för kränkande behandling i skolan har enligt Barn-ULF legat på en relativt stabil nivå under åren Rättssäkerhet och delaktighet i den sociala barnavården År 213 var barn och unga -17 år placerade i vård utanför det egna hemmet någon gång under året. Det motsvarar dryg en procent av alla barn och unga. Andelen pojkar som var placerade var högre än andel flickor, och tonåringar var i högre utsträckning placerade än yngre barn. Bland pojkar år var knappt 4 procent placerade någon gång under 213. Familjehem är den vanligaste placeringsformen vid heldygnsinsatser. Drygt hälften av alla barn med heldygnsinsats under 213 var placerade i familjehem. Sett över den senaste femårsperioden har andelen barn som är placerade i heldygnsvård ökat. Ökningen har framförallt skett bland pojkar i åldern år i HVB, vilket delvis kan förklaras av ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn₆. Andel barn i vård med placering utanför det egna hemmet Antal per Källa: Max18, Registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsen Barn i ekonomisk utsatthet I Max18 visas olika indikatorer på ekonomisk utsatthet. Indikatorn låg inkomststandard är ett absolut mått som visar hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. År 212 bodde totalt 1 procent av barnen i familjer med en låg inkomststandard. Andelen varierade dock mellan tre och 26 procent i landets kommuner. Barnombudsmannen har bland annat arbetat med barn som berörs av vräkningar. I Max18 redovisas statistik från Kronofogdemyndigheten som visar att andelen barn som berörs av vräkning minskat mellan åren 28 och 213, från Flickor Pojkar Riket 5) Statens Folkhälsoinstitut. Svenska skolbarns hälsovanor 29/ ) Barn och unga insatser år 213. Socialstyrelsen, ) Socialstyrelsen. Social Rapport, 21. 9/36

10 1/36 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning

11 Fakta OM BARNS LEVNADSVILLKOR 38 till 27 barn per 1. Ekonomiskt utsatta familjer är istället ett relativt mått som visar hur stor andel av barnen som lever i de familjer som har de lägsta inkomsterna. Under år 212 levde 19 procent av alla barn i ekonomiskt utsatta familjer. Sedan 199-talet har andelen barn som bor i familjer med låg inkomststandard minskat, för att sedan ligga på en relativt konstant nivå under 2-talet. Under samma period har andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ökat. Detta beror troligtvis på att inkomsterna har stigit snabbare för de med högre inkomster, vilket innebär att inkomstspridningen har ökat₇. Barn med ensamstående föräldrar, barn vars föräldrar har låg utbildning, barn med utländsk bakgrund och de som har bott mindre än fem år i Sverige har generellt en lägre levnadsstandard i relation till den övriga befolkningen avseende både relativa och absoluta mått i Max18. Vårdkedja för barn och unga I Max18 redovisas statistik från Barn-ULF i indikatorerna Barn med psykosomatiska besvär och Barn med psykiska besvär. Av statistiken framgår att mer än vart tionde barn mellan 1 och 18 år rapporterade psykiska besvär 211/212. Samma år rapporterade ett barn av fem att de hade psykosomatiska besvär. För båda indikatorer finns en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor svarat och skillnaderna är som störst i det äldre åldersspannet. Så många som var tredje flicka i åldern år uppger att de upplevt psykosomatiska besvär, vilket kan jämföras med en pojke av tio. Statistiken från Barn-ULF visar att andelen barn med psykosomatiska och psykiska besvär legat på en jämn nivå mellan 27 och 212. År 213 begick sammanlagt 18 barn och unga under 18 år självmord. Det motsvarar knappt ett barn per 1. Av de barn och unga som begick självmord var flertalet 15 år eller äldre. Antalet barn som tar sitt liv har varierat från år till år men andelen har legat på en relativt stabil nivå sett över en längre period. Detta ska ses i kontrast till utvecklingen i andra åldersgrupper där andelen självmord minskat⁸. Till skillnad från statistik över psykiska och psykosomatiska besvär är pojkar överrepresenterade i självmordsstatistiken. Våld mot barn Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå), som redovisas på Max18, visar att andelen elever i årskurs nio som uppgett att de minst en gång under de senaste 12 månaderna har utsatts för stöld, våld eller hot har minskat något under den senaste femårsperioden. År 25 uppgav nästan hälften av eleverna att de utsatts för brott, att jämföra med två elever av fem år 211. Pojkar är något mer utsatta än flickor och barn som bor med en förälder har i större utsträckning varit utsatta för brott än jämnåriga som lever med båda sina föräldrar. Det finns även en viss skillnad mellan barn med svensk och utländsk bakgrund där utsattheten för brott är något högre bland unga med utländsk bakgrund. Indikatorn lagförda sexualbrott mot barn visar det totala antalet fällande domar i tingsrätt samt fall då en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelat åtalsunderlåtelse. En lagföring kan innebära brott mot flera barn, och flera lagföringar kan innebära brott mot ett och samma barn. Statistiken, som hämtats från Brå, visar att antalet lagföringar för de flesta typer av sexualbrott mot barn har legat på en relativt oförändrad nivå under den senaste femårsperioden. Antalet lagföringar för sexuellt utnyttjande av barn har dock ökat något de senaste åren. Skillnader mellan enskilda år kan delvis förklaras av hur lagföringarna rubriceras. Brottsrubriceringen Kontakt med barn i sexuellt syfte infördes i lagstiftningen 29 och har hittills lett till ett fåtal lagföringar. Barn i rättsprocessen Statistik från Brå visar att niondeklassares delaktighet i brott har minskat något sedan mitten av 199-talet. Hälften av niondeklassarna uppgav 211 att de under det senaste året har begått något brott. De vanligaste brotten är stölder och skadegörelse⁹. Pojkar deltar i brott i något större utsträckning än flickor. Brås statistik visar också att barn som bor med en av sina föräldrar uppger att de deltar i brott i större utsträckning än barn som lever med båda sina föräldrar. Under 213 lagfördes 25 av 1 (2,5 procent) ungdomar i åldern år för brott. Andelen ungdomar som lagförts har legat på en relativt stabilt nivå under 2-talet, men minskade mellan 211 till 213. Pojkar lagförs oftare för brott än flickor. Ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har högst förgymnasial utbildning eller där föräldrarnas inkomst understiger 6 procent av medianinkomsten lagförs i större utsträckning. Andel barn med psykiska besvär, 211/212 Procent år år år Flickor Pojkar Riket Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB 8) Jiang, G-X. et al., Självmord I Sverige. Data: NASP, Karolinska institutet, Stockholm, 212 9) Brottsförebyggande rådet. Brott bland ungdomar i årskurs nio, Rapport 213:3. 11/36

12 12/36 Barnombudsmannens Barnombudsmannens årsredovisning årsredovisning

13 kunskap om rättigheter 5. Kunskap om rättigheter Verksamhetsområde BARNRÄttsKOMMITTÉNS REKOMMENDATIONER ₁₀ Barnrättskommittén har vid flera tillfällen riktat kritik mot Sverige när det gäller barnkonventionens rättsliga ställning och genomförande. Kritiken handlar bland annat om att barnkonventionen inte har införlivats i svensk rätt och om de skillnader i barns livsvillkor på lokal och regional nivå som kommittén har uppmärksammat. Barnrättskommittén har också uttryckt oro över att barn inte får tillräcklig kännedom om sina rättigheter. Sverige har rekommenderats att erbjuda alla personer som arbetar med och för barn fortlöpande utbildning om barnets rättigheter. Barnrättskommittén har också lyft frågan om föräldrars kunskap om barnets rättigheter. 5.2 BARNOMBUDSMannens ANALYS Barnombudsmannen har under de senaste åren med utgångspunkt i en analys av barns levnadsförhållanden utifrån Max18 och de rekommendationer som Sverige har fått av FN:s barnrättskommitté genomfört en rad granskningar av hur barnkonventionen efterlevs för barn i utsatta situationer. I dessa granskningar har det blivit tydligt att en grundläggande generell förutsättning för att barns mänskliga rättigheter ska kunna efterlevas är att barn, vårdnadshavare och professionella som arbetar med och för barn har kunskap om barnkonventionen. Det är också viktigt att det finns mekanismer för klagomål när grundläggande rättigheter kränks. De kartläggningar som Barnombudsmannen (och även andra) har gjort visar att förhållandevis få barn känner till sina rättigheter. Det gäller barn i allmänhet, men i synnerhet barn i utsatta situationer. Våra kvantitativa undersökningar inom ramen för Pejling och dialog visar också att andelen vuxna beslutsfattare som anger sig ha kunskap om den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter är för låg. Detta bekräftas av de rekommendationer som Sverige tidigare har fått av FN:s barnrättskommitté om att mer behöver göras för att stärka kunskapen hos professionella om barnkonventionen. Barnombudsmannen vill inom verksamhetsområdet kunskap om rättigheter genomföra insatser riktade mot barn (både generellt och barn i utsatta situationer) för att öka deras kunskap om barnkonventionen. Vi ser det också som angeläget att genomföra strategiska insatser som bidrar till ökad kunskap om barnkonventionen (också i praktiskt genomförande) bland beslutsfattare och professionella på lokal, regional och nationell nivå. Vi vill också bidra med insatser som syftar till att stärka barnkonventionens rättsliga ställning, i enlighet med den rekommendation som Sverige fått av FN:s barnrättskommitté. 5.3 PRESTATIONER Barnkonventionens rättsliga ställning Barnombudsmannen ska som en del av sitt uppdrag följa den internationella utvecklingen när det gäller barnkonventionens tolkning och tillämpning. Myndigheten ska också arbeta för att sprida viktiga ställningstaganden och initiera diskussioner som rör barnets rättigheter. Barnombudsmannen har under 214 utarbetat en tillläggsrapport som överlämnades till FN:s barnrättskommitté i mars 214. Rapporten tar sin utgångspunkt i de rekommendationer som Sverige fick vid barnrättskommitténs senaste granskning av Sverige 29 och behandlar de frågor som barn och unga uppmärksammat myndigheten på. I arbetet med att ta fram tilläggsrapporten ingick också att bjuda in enskilda organisationer till möten för att lyssna på deras erfarenheter och synpunkter. Barnombudsmannen presenterade tilläggsrapporten vid barnrättskommitténs förberedande möte som hölls i Geneve i juni 214. Utifrån barnrättskommitténs frågor till den svenska regeringen och regeringens svar har Barnombudsmannen i december överlämnat sina kommentarer till barnrättskommittén. Barnombudsmannen har under året deltagit i de europeiska och nordiska barnombudsmännens nätverksmöte. Sammanlagt 43 ombud från 35 europeiska länder möttes i Edinburgh, Skottland på mötet med European Network of Ombudspersons for Children (ENOC). Barnombudsmannen höll presentationer om ekonomisk utsatthet, Unga Direkt på webben samt om årsrapporten 214 på temat samhällets stöd vid psykisk ohälsa. Deltagarna antog ett gemensamt uttalande om barns ekonomiska utsatthet till följd av den ekonomiska krisen i Europa. Barnombudsmännen från samtliga nordiska länder, samt Grönland, samlades i år på Grönland. Mötets fokus var barn i utsatta situationer. Från Sveriges sida presenterades arbetet med barn med psykisk ohälsa och Unga Direkt på webben. Barnombudsmannen har gemensamt med de övriga nordiska ombudsmännen formulerat ett ställningstagande angående det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en klagomekanism. Klagomekanismen som trädde i kraft i april 214 gör det möjligt för barn och deras ombud i de länder som ratificerat protokollet att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Geneve mot enskilda stater. Sverige har ännu inte signerat eller ratificerat protokollet. Barnrättighetsutredningen utreder hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll Sverige tillträtt. Utredaren ska också analysera för- och nackdelar med inkorporeringen av barnkonventionen i svensk rätt. Barn- 1) Barnrättskommittén rekommendationer som anges i kapitel 5.1 samt kapitel 6.1 baseras på kommitténs rekommendationer till Sverige 29 och tidigare rekommendationer. Barnrättskommittén kommer under våren 215 att presentera nya rekommendationer till Sverige 13/36

Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7

Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING. Barnombudsmannen har ordet 3. Barnombudsmannens uppdrag 4. Ekonomisk översikt 7 Årsredovisning 2013 Innehåll RESULTATREDOVISNING Barnombudsmannen har ordet 3 Barnombudsmannens uppdrag 4 Ekonomisk översikt 7 Verksamhetsområde 1: kunskap om rättigheter 9 Verksamhetsområde 2: rättigheter

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi

Max18skolan Gymnasiet. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter Regeringsbeslut II:7 2015-10-01 S2015/06288/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag att vidta kunskapshöjande insatser för barn och unga om sina rättigheter

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016

Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-16 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2015-2016 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting

Vad händer i omvärlden? Ylva Branting Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter Elizabeth Englundh 1 Regeringens proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Barnombudsmannens tilläggsrapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter angående Sveriges femte periodiska rapport 2014-03-01

Barnombudsmannens tilläggsrapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter angående Sveriges femte periodiska rapport 2014-03-01 Barnombudsmannens tilläggsrapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter angående Sveriges femte periodiska rapport 2014-03-01 Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling Funktionshinder i tiden Staffan Söderberg, Henrik Ahlgren, Marie Lissäng 2014-02-17 Syftet med öppna jämförelser är att: Resultaten ska stimulera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun

BESLUT. Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol- och familjebehandling i Nyköpings kommun Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2014-03-13 Dnr 8.4.2-568/2014 1(55) Avdelning mitt Anna Hugelius anna.hugelius@ivo.se Båktorp AB Tunaholm 1 611 95 Nyköping Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Båktorp skol-

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ÅLANDS OMBUDSMANNAMYNDIGHET (ÅOM) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 ÅLANDS DISKRIMINERINGSOMBUDSMAN (DO) OCH BARNOMBUDSMAN (BO) s.1 Innehållsförteckning s.1 1. År 2014. Allmän förvaltning med övergripande mål

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Låt barn komma till tals i tillsyn över psykiatrisk tvångsvård

Låt barn komma till tals i tillsyn över psykiatrisk tvångsvård Låt barn komma till tals i tillsyn över psykiatrisk tvångsvård Regeringsuppdrag Dnr. S2014/2930/FS Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1 Promemoria 2015-05-18 S2015/3723/FST Socialdepartementet Förslag till införande av en ny placeringsform för barn och unga (stödboende) i socialtjänstlagen (2001:453) Författningsförslag Härigenom föreskrivs

Läs mer

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2

Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Vård & Omsorgsberedningen Juni 2015 Särskilt yttrande 2 Remiss från Socialdepartementet Bidrag till glasögon för barn och unga STK 2015-632 I en remiss från Socialdepartementet föreslås att alla barn och

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014

Kommittédirektiv. En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform. Dir. 2014:84. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Kommittédirektiv En utvärdering av 2006 års vårdnadsreform Dir. 2014:84 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera 2006 års vårdnadsreform. Utredaren

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser. din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser din guide på nätet för snabba jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård Är du en socialchef eller enhetschef som söker under lag för att följa upp och förbättra din verksamhet? Är

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Barns delaktighet och inflytande

Barns delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande 2014-10-24 Elinor Brunnberg, Professor i socialt arbete Mälardalens högskola VARFÖR SKALL VI GÖRA BARN DELAKTIGA? FN:s konventioner Rekommendation från Committee of Ministers

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer