Skolprogram för Stockholm

Transkript

1 Skolprogram för Stockholm

2 Innehåll Innehåll... 2 Framtiden börjar i klassrummet... 3 En förskola i världsklass... 4 Ännu mer fokus på kunskap... 6 Storsatsning på matematik, teknik och natur... 7 Läsning och kultur i en skola för bildning... 8 En tryggare skola Mindre skolk och mer studiero Satsa på lärarna En skola där alla mår bra En skola för alla Utveckla fritidshemmen En skola som leder till jobb Skolans globala utmaningar Skola i förändring

3 Framtiden börjar i klassrummet Folkpartiet har under de senaste fyra åren genomfört en lång rad reformer på skolans område fördes ansvaret för grundskolan över från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. Reformen har lett till friare skolor och frigjort resurser till undervisning. Fokus under hela mandatperioden har legat på kunskap. En omfattande lässatsning har genomförts i låg- och mellanstadiet. Skriftliga omdömen har införts från första klass. En lång rad nationella prov i olika ämnen har blivit obligatoriska. På gymnasiet erbjuds studiebegåvade elever numera undervisning i spetsklasser och på flera skolor erbjuds eleverna möjlighet att läsa högskolekurser reda i gymnasiet. Vi har förnyat yrkesutbildningarna genom satsningar på gymnasiala lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar på komvux. Lugn och ro i klassrummet är en förutsättning för lärande. Därför har vi tagit fram stadsövergripande riktlinjer för trygghet och studiero och tydliggjort lärarnas befogenheter. Arbetet mot mobbning har gått vidare med stadsgemensamma regler där det som en sista utväg är möjligt att flytta en elev som mobbar. Vi har sett till att skolk skrivs in i betygen. Vi vet att nära på varannan Stockholmare har ett ganska stort eller mycket stort förtroende för vår skolpolitik, enligt en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund. Nu söker vi väljarnas förtroende för fyra nya år där kunskap, trygghet och studiero står i fokus. I det här programmet lyfter vi fram vår politik för Stockholms skolor de kommande fyra åren. Vi vill särskilt lyfta fram några punkter: 1. Fortsatt fokus på kunskap. Vi vill se fler spetsklasser, stockholmsprov och lördagsgymnasium. 2. Satsning på matematik och teknik. Vi vill att Stockholm ska bli landets ledande teknikkommun. 3. Nätmobbningen måste stoppas. Det måste bli enklare att upptäcka, anmäla och stoppa nätmobbning. 4. Karriärer för lärare. Vi vill se fler utvecklingslärare, coacher och lektorer i Stockholms skolor. 5. Utbildning ska ge jobb. Genom lärlingsutbildningar, entreprenörsskap på schemat, näringslivssamverkan och stärkta universitet och högskolor vill vi ge unga stockholmare en bra start. Stockholm den 2 september 2010 Lotta Edholm Skolborgarråd 3

4 En förskola i världsklass På fyra år har antalet barn i förskolan ökat med 20 procent, eller barn. I genomsnitt har en ny förskoleavdelning öppnat varannan arbetsdag. Tack vare den enorma utbygganden har vi klarat utmaningen att ge alla barn en plats i tid samtidigt som vi hållit fast vid målet om barngruppernas storlek om 14 respektive 18 barn. Antal barn i Stockholms förskolor Fristående Kommunal Källa: Stockholms stads budget Mångfalden i förskolan har ökat. Ett nytt gemensamt kösystem har införts för att öka valfriheten och underlätta föräldrarnas val av förskola. En ny förskoleplan har antagits med fokus på språk, matematik, natur och kultur. Andelen förskollärare har ökat och förskolans personal har erbjudits kompetensutveckling och nya karriärvägar. Nu vill vi gå vidare och göra världens kanske bästa förskola ännu bättre. Sex steg till en förskola i världsklass 1. Vi vill bygga 100 nya förskolor De allra flesta föräldrar önskar plats för sina barn i förskola i det egna bostadsområdet. Stockholm behöver fler förskoleplatser, inte minst i nya bostadsområden. Under den kommande mandatperioden vill vi bygga 100 nya förskolor i Stockholm. 2. Inför barntal och öronmärk lokaler När vi planerar för den växande staden måste det finnas tillräckligt med platser i förskolan. Folkpartiet vill att ett särskilt barntal ska fastställas för varje nytt bostadsområde, i likhet med de parkeringstal som finns i dag. Det vill säga, för varje bostad som planeras, ska det också finnas en viss andel förskoleplatser. 4

5 Det måste finnas tillgång till bra förskolor i närheten av bostaden. Förskolor som finns i flerbostadshus lever ibland alltför osäkert. När man bygger nytt bör förskolelokaler i flerbostadshus öronmärkas för offentlig verksamhet i detaljplanen, för att säkerställa att de inte omvandlas till en för hyresvärden mer lukrativ verksamhet. 3. Flexiblare för föräldrar Förskolans öppettider behöver bli flexiblare och anpassas till föräldrarnas önskemål. Den som är föräldraledig med yngre syskon ska kunna välja om man vill ha sina äldre barn längre tid på förskolan tre eller fyra dagar i veckan, eller kortare tid fem dagar i veckan, så länge den sammanlagda tiden blir max 30 timmar. Barn som är i förskolan på heltid har rätt till lika bra verksamhet oavsett när de är där under dagen och alla förskolor ska erbjuda öppettider mellan 06:30 och 18:30. Stockholm ska precis som i dag fortsätta erbjuda barnomsorg på natten för dem som har behov av det. 4. Satsa på läsning och språk Många barn lär sig läsa redan i förskoleåldern medan andra lär sig senare. Oavsett barnens egna läsfärdigheter har förskolan ett tydligt uppdrag att stimulera till läsning. Folkpartiet vill genomföra en omfattande lässatsning i förskolan. Precis som i grundskolan ska det finnas en särskild läsutvecklingsledare på varje förskola, med uppdrag att inspirera och stötta övrig personal när det gäller läsning i verksamheten. Samverkan med biblioteken ska utvecklas och personal i förskolan ska erbjudas möjlighet till utbildning och inspiration kring läsning. 5. Öppna nya språkförskolor Mellan 1 och 2 procent av alla barn föds varje år med grav språkstörning. I Stockholm finns språkförskolan Bamse med plats för 24 barn med grav språkstörning. De flesta barn som slutar på Bamse går vidare till en helt vanlig skola, tack vare intensiv träning. Tillsammans med Stockholms läns landsting vill vi öppna ytterligare en eller två språkförskolor. 6. Fortbildning, forskning och karriärvägar Folkpartiet vill skapa nya karriärtjänster och möjligheter till forskarutbildning för förskollärare. Sedan några år tillbaka finns inom skolan tjänster som utvecklingslärare, där man jobbar halvtid på sin gamla skola och halvtid med ämnesutveckling för hela Stockholm. Vi vill pröva liknande tjänster även i förskolan, inom områden som t ex barns språkutveckling och matematik. Vi vill också fortsätta satsningen på att låta barnskötare vidareutbilda sig till förskollärare. 5

6 Ännu mer fokus på kunskap Det är genom att mäta elevernas kunskaper som vi på ett tidigt stadium kan fånga upp de elever som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. På fyra år har Folkpartiet i Stockholm samt i regeringsställning genomdrivit en lång rad reformer för att utvärdera kunskapsresultaten. Nationella prov har införts i fler ämnen och årskurser. Regeringen har nyligen föreslagit betyg från årskurs 6. I Stockholm har vi infört skriftliga omdömen från första klass och särskilda läsutvecklingsscheman. Vi vill under den kommande mandatperioden ta ytterligare steg för att fånga upp och erbjuda stöd till de elever som halkar efter kunskapsmässigt. Fem steg till ännu mer fokus på kunskap 1. Bryt utanförskapet Skolan spelar en nyckelroll för att bryta utanförskapet. Skolor i utsatta områden ska ges särskilda resurser. Lärartätheten ska vara hög och det ska finnas god tillgång på speciallärare. Skolan ska arbeta för att öka föräldrars delaktighet. Alla barn som behöver ska erbjudas läxhjälp. Även om kunskapsresultaten på Stockholms skolor utvecklas positivt finns det skolor som halkar efter resultatmässigt. Samtidigt finns det skolor i utanförskapsområden där elevernas resultat förbättrats kraftigt. Vi menar att det behövs en grundlig analys av varför vissa skolor halkar efter medan andra går i motsatt riktning, när elevunderlaget är ungefär detsamma. Framgångsrika skolors arbetsmetoder måste lyftas fram som goda exempel. 2. Skriftliga omdömen År 2007 infördes skriftliga omdömen i alla kommunala grundskolor. Sedan ett par år tillbaka finns också möjligheten för rektor att besluta att ge eleverna betygsliknande skriftliga omdömen. Elever, föräldrar och lärare har fått ett tydligt verktyg för uppföljning och skolorna att se vad som krävs för att nå målen, och vilket stöd som kan behövas. Stockholms skolor ska fortsätta ge eleverna skriftliga omdömen. Vi säger nej till att avskaffa möjligheten till betygsliknande omdömen. 3. Sommarskola och lördagsgymnasium Elever som behöver stöd för att nå kunskapsmålen kan ibland behöva stöd även utanför ordinarie skoltid. Aktiviteter som läxläsning, mattecoacher på nätet och sommarskola är oerhört viktiga. Vi vill inrätta lördagsgymnasium på försök på en av stadens gymnasieskolor. Där ska elever som riskerar eller har fått underkänt i ett ämne, eller behöver komplettera en kurs, kunna få stödundervisning på lördagar. Detta ska inte ersätta skolornas ordinarie stödundervisning. 4. Stockholmsprov på gymnasiet Rättvis betygssättning är ett fundament i Folkpartiets skolpolitik. Vi vet att det i dag finns många elever vars betyg inte motsvarar kunskaperna. Vi vill införa obligatoriska diagnostiska prov i årskurs 1 i gymnasieskolan. Proven ska dels vara ett hjälpmedel att stötta elever som inte har tillräckliga kunskaper, men också en utvärdering av grundskolans betygssättning. Resultaten från proven ska sammanställas centralt och redovisas på skolnivå. Vi vill börja med ett diagnostiskt prov i matematik. 5. Spetsklasser i grundskolan och gymnasiet Skolan ska vara en utmaning för våra duktigaste elever. Den som har talang för matematik eller språk ska kunna välja en spetsutbildning precis som den som har talang för idrott eller musik. Stockholm ska ansöka om att få starta spetsklasser med särskilda antagningsprov i ett eller flera ämnen i grundskolan. Stockholm ska fortsätta erbjuda spetsklasser på gymnasiet. 6

7 Storsatsning på matematik, teknik och natur Det finns tecken på att intresset för matte och teknik ökar i Stockholm. Andelen sökande till gymnasiets teknikprogram har ökat med över 25 procent på fyra år i Stockholm. Till det naturvetenskapliga programmet har söktrycket ökar med 15 procent. Under mandatperioden har ett antal steg tagits för att öka intresset för och kunskaperna i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen i Stockholms skolor. Utvecklingslärare i matematik har anställts och det finns numera mattecoacher på nätet i form av studenter som hjälper grundskolans elever med matteuppgifter. Många skolor jobbar med matteverkstäder och det finns profilklasser i matematik såväl i grundskolan som gymnasiet. På några gymnasieskolor finns möjlighet för eleverna att läsa KTH-kurser redan under gymnasietiden. Folkpartiet vill genomföra en storsatsning på matematik, teknik och naturvetenskap i Stockholms skolor under den kommande mandatperioden. Målet är att bli Sveriges ledande kommun. Fem steg till en satsning på matematik, teknik och natur 1. Stockholm en teknikkommun Vi vill att Stockholm ska ansöka om att bli en teknik- och vetenskapskommun i enlighet med det förslag som Teknikdelegationen lade fram i sin slutrapport. Teknikdelegationen föreslagit. Skolor som uppfyller fastställda krav kring exempel lärarnas behörighet och kunnande ska kunna bli särskilda teknikskolor. 2. Bred satsning på matematik, teknik och natur Vi vill genomföra en bred matematiksatsning i Stockholms skolor liknande den lässatsning som finns i dag. I satsningen ska bland annat ingå matematikutvecklare på alla skolor samt kompetensutveckling och inspiration för lärare. Stockholm samverkar redan i dag med en rad intressenter för att stimulera intresset för matematik, teknik och naturvetenskap. Vi vill att staden fortsätter och intensifierar samverkan med till exempel Vetenskapens Hus. 3. Spetsklasser i matematik Den nya skollagen öppnar för spetsklasser i grundskolan med särskilda antagningsprov. Vi vill att Stockholm ska ansöka om att få starta minst en spetsklass i matematik i grundskolan. Stockholm ska fortsätta erbjuda spetsklasser i matematik på gymnasiet. 4. Fjärde tekniskt år I regeringens förslag till gymnasiereform föreslås att ett fjärde tekniskt år införs i gymnasieskolan som ska leda till gymnasieingenjörsexamen. Utbildningen ska ges på ett begränsat antal skolor. Stockholm ska så snart det finns möjlighet ansöka om att erbjuda ett fjärde tekniskt år på minst en gymnasieskola. 5. IT i skolan 2010 installeras trådlösa nät på alla gymnasieskolor och 2011 får alla grundskolor trådlösa nät. Tillsammans med satsningen på en ny datorpark i skolorna har vi skapat en bra bas för IT i undervisningen. Vi vill fortsätta utvecklingen av IT i skolan under den kommande mandatperioden. 7

8 Läsning och kultur i en skola för bildning Läsning är grunden för allt lärande. Alla elever i Stockholms skolor ska kunna läsa och skriva innan de går ut lågstadiet. De senaste fyra åren har vi genomfört en mycket omfattande lässatsning i Stockholms skolor. Alla elever i låg- och mellanstadiet utvärderas med LUS (läsutvecklingsscheman). De nya nationella proven i svenska i årskurs tre utgör en bra kontrollstation för elevens kunskaper i läsning och skrivning. Bokutlåningen från skolbiblioteken har ökat kraftigt de senaste åren. Skolbibliotekens och mediotekets bokutlåning Medioteket Skolbiblioteken Antal utlånade böcker per år. Källa: Stockholms stads utbildningsförvaltning Läsning är avgörande för att ge eleverna ett levande språk och verktyg att ta till sig andra kunskaper. Kopplingen mellan språk och kultur är central för oss liberaler. Vi vill ge fler barn och unga möjlighet att ta del kultur och själv skapa kultur. Läsning och kultur är nyckeln till bildning. Fyra steg till mer läsning och kultur i skolan 1. Fortsätt lässatsningen Vi vill fortsätta att utveckla den stora lässatsning som vi sjösatt under den här mandatperioden. Det ska finnas en läsutvecklingsledare på varje skola som ska erbjudas kontinuerlig fortbildning. Vi vill fortsätta erbjuda skolorna författarbesök och andra spännande aktiviteter med läsning. 2. Fortsätt med LUS och analysera resultaten Vi vill att alla skolor med ska fortsätta använda läsutvecklingsscheman, LUS, för låg- och mellanstadiet. Samtliga lärare ska erbjudas kompetensutveckling om LUS. Föräldrar ska kontinuerligt informeras om barnens utveckling i läsning. 8

9 Från och med år 2010 rapporterar alla grundskolor in elevernas LUS-resultat i det digitala verktyget Skolwebben. Nu blir det möjligt att följa utvecklingen när det gäller elevernas läsfärdighet på såväl skolnivå som för hela Stockholm. LUS-resultaten blir tillsammans med de nationella proven viktiga mått på hur Stockholms elever utvecklas kunskapsmässigt 3. Satsa på skolbiblioteken Böcker är av enorm betydelse för den som vill lära sig läsa och utveckla sina läskunskaper. Det är inte alla barn som har böcker hemma så skolbiblioteken fyller en viktig roll. Skolbibliotekarierna ska vara en motor i skolans läsutveckling. 4. Mer kultur i skolan med Kulan De skapande ämnena utvecklar elevers kreativa förmåga och är en viktig komponent för att utveckla barn och unga till självständiga individer. Vi vill stimulera elevernas kulturintresse genom att de får ta del av professionell kulturverksamhet och utveckla det egna skapandet. Webbplatsen Kulan är en unik mötesplats för kultur och skola. Vi vill fortsätta utveckla Kulan och på andra sätt stimulera till mer kultur i skolan. 9

10 En tryggare skola De senaste fyra åren har en lång rad förändringar skett av lagar och riktlinjer för att förbättra skolornas arbete mot mobbning. Kraven på skolorna har skärpts vad gäller likabehandlingsplaner och planer mot mobbning. Det är numera möjligt för skolorna att som en sista åtgärd flytta en elev som mobbar mot hans eller hennes vilja. Lärares och rektorers befogenheter mot stök och bråk har blivit tydligare. Det finns tecken som tyder på att mobbningen minskar. I den så kallade Stockholmsenkäten 2010 uppger 11% av pojkarna i årskurs 9 att de utsatts för mobbning eller trakasserier, jämfört med 14% år Bland flickorna uppger ca 16% att de utsatts, jämfört med 18% år Källa: Stockholmsenkäten 2010 Trots det kvarstår faktum varje dag går elever till skolan med en klump i magen, rädda att utsättas för kränkningar, hot och våld. Samtidigt har mobbning på Internet och SMS blivit allt vanligare. Arbetet mot mobbning måste drivas vidare med full kraft. Ingen ska någonsin behöva vara rädd för att gå till skolan. Fem steg till en tryggare skola 1. Inför en 24-timmarsgaranti mot mobbning Kontakterna mellan skola och föräldrar är centrala i arbetet med att motverka mobbning. I Stockholms stads riktlinjer framgår tydligt att föräldrarna till både den som mobbar och den som mobbas alltid ska kontaktas. Vi föreslår nu att riktlinjerna skärps, så att skolan blir skyldig att kontakta föräldrarna inom 24 timmar. 2. Genomför trygghetsvandringar på alla skolor Vi vill att Stockholms skolor ska genomföra trygghetsvandringar för att upptäcka och åtgärda platser på skolan som upplevs otrygga. Vandringarna ska göras i samverkan med eleverna och 10

11 dokumenteras. På så sätt blir det också tydligt för skolledning, lärare och annan personal var det behövs en större vuxennärvaro. 3. Gör det enkelt att anmäla mobbning Alla skolors antimobbningsplan ska finnas tillgänglig på skolan webbsida, och vara lätt att hitta. Det ska också finnas tydlig information med namn och mail till den man som elev kan vända sig om man utsatts för eller bevittnat mobbning. Skolans antimobbningsprogram ska självklart inkludera nätmobbning. 4. Satsa på metodutveckling och inspirationsplatser Skolor som har ett välfungerande arbete mot mobbning ska lyftas fram som goda exempel. I dag finns till exempel sex utvalda inspirationsplatser för språkutveckling, men bara en enda om mobbning. Vi ser gärna att fler skolor delar med sig av sin kunskap och bidrar med konkreta idéer och tips. Ett stödmaterial bör tas fram med konkreta exempel, förslag och tips på hur man kan arbeta mot mobbning. 5. Satsa på kompetensutveckling Arbetet mot mobbning ska baseras på dokumenterat effektiva metoder. Kunskapen bland skolledare och elevhälsopersonal är av stor betydelse för att en skola ska lyckas i sitt arbete. Vi vill öka satsningen på kompetensutveckling inom området, inte minst när det gäller nätmobbning. 11

12 Mindre skolk och mer studiero Folkpartiet har genomfört en rad reformer mot skolk, stök och bråk i skolan under de senaste fyra åren. Skolk redovisas numera i elevernas terminsbetyg. Omfattande skolk som leder till indraget studiebidrag har sedan reformen minskat i de kommunala gymnasieskolorna från 4,4% till 4,2%, ett tydligt trendbrott mot åren då skolket ökade kraftigt från 1,6% till 4,2% (Källa: CSN). Sedan flera år finns också riktlinjerna Trygghet och studiero för alla skolor som tydliggör lärare och skolledares befogenheter i olika situationer av stök och bråk. Skolk i gymnasiet som lett till indraget studiestöd, ,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, / / / / / /10 Källa: CSN. Avser andelen elever i kommunala gymnasier i Stockholm som fått studiestödet indraget pga skolk. Stockholms skolor har alla förutsättningar att ge eleverna den studiero som krävs för att nå kunskapsmålen. Under den kommande mandatperioden vill vi genomföra ytterligare reformer mot skolk, stök och bråk. Fyra steg till en skola med mer studiero 1. Inför en SMS-funktion om skolk till föräldrar Föräldrar här rätt till snabb information om barnens närvaro i skolan. Vi vill införa en SMS-tjänst som ger föräldrar till elever som skolkar snabb information om att barnen inte är i skolan. 2. Redovisa skolk i betygen När Socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk i gymnasiebetygen förra mandatperioden närapå tredubblades skolket. När vi återinförde redovisningen av skolk i betygen avstannade ökningen helt. Socialdemokraterna i Stockholm röstade mot återinförandet. Vi säger tydligt ja till att fortsätta redovisa skolk. 12

13 3. Inrätta en skolakut Vi vill inrätta en skolakut för elever som akut måste placeras utanför sin ordinarie skola på grund av till exempel våldsamt beteende. I Södertälje finns sedan två år en skolakut där speciallärare och socialsekreterare samverkar. Fokus ligger på elevernas utbildning och samverkan mellan skola och socialtjänst har stärkts. 4. Mer stöd till de mest utsatta barnen Barn som omhändertagits av socialtjänsten har samma rätt till en bra utbildning som alla andra. Vi vill att Stockholms stad helt ska upphöra att placera barn och unga i HVB-hem som inte erbjuder skolgång i en kommunal skola eller av skolinspektionens godkänd friskola. Barn som placeras i familjehem måste börja i skola så snart de kommit till sitt nya hem. Det är oacceptabelt att placerade barn får en sämre skolgång än andra. 13

14 Satsa på lärarna Kunniga och engagerade lärare är nyckeln till en bra skola. Lärarna har ett stort ansvar för elevernas utveckling till fria, ansvarsfulla och kunniga individer. Kombinationen av goda teoretiska ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper, tillsammans med ansvaret för barn och ungdomars intellektuella mognad, gör lärarrollen unik. Folkpartiet har genomfört en rad satsningar på lärarna, såväl i Stockholm som i regeringsställning, under mandatperioden. Det statliga lärarlyftet har inneburit en mycket omfattande kompetenshöjning på bred front. I Stockholm har vi skapat karriärtjänster som utvecklingslärare och gett lärare ökade möjligheter till forskning. Andelen behöriga lärare har enligt Skolverket ökat under mandatperioden, både i grundskolan och på gymnasiet. Nu vill vi gå vidare med fler karriärtjänster, ökad behörighet och en rad andra reformer. Fyra steg för att satsa lärarna 1. Stockholm ska ha behöriga lärare Stockholm har i fyra år slagit fast i budget att endast behöriga lärare ska tillsvidareanställas. Andelen behöriga lärare har ökat, men det går långsamt. Vi menar att Stockholm måste göra ett behörighetslyft. Låt oss nämna ett exempel. En mycket trolig förklaring till att resultaten i matematik och naturvetenskap har sjunkit i Sverige är att så många lärare i de yngre årskurserna saknar behörighet i dessa ämnen. Därför är det centralt att dessa lärare får chansen att komplettera sin utbildning i matematik och naturvetenskap. Målsättningen är att alla lärare i staden ska vara behöriga för de ämnen och åldrar de undervisar i. Endast behöriga lärare ska tillsvidareanställas. 2. Karriärtjänster, coacher och lektorer Det måste vara möjligt för en lärare att göra karriär utan att bli skolledare. Genom inrättandet av så kallade utvecklingslärartjänster och satsningar på forskning har vi skapat nya karriärvägar för lärare. Nu vill vi gå vidare och satsa på fler utvecklingslärartjänster för lärare som vill driva ämnesutveckling inom Stockholms skolor. Vi vill också inrätta tjänster som coacher. Tjänsterna ska tillsättas med lärare som är särskilt skickliga pedagoger. Coacherna ska kunna stötta arbetet på skolor som behöver ett lyft och arbeta tillsammans med den ordinarie personalen för att höja resultaten på skolan. Den nya skollagen innebär att titeln lektor får en tydlig definition. Lagen innebär att den som har disputerat/licensierat samt visat prov på pedagogisk skicklighet under minst fyra års tjänstgöring. Stockholm ska sträva efter att anställa lektorer. 3. Meriteringssystem och portfolio Bra lärare ska ha bra betalt. Folkpartiet vill skapa ett meriteringssystem för lärare där pedagogisk skicklighet ska värderas särskilt. Vi vill också införa ett portfoliosystem där lärare ska kunna dokumentera sina meriter. 4. Se över lärares arbetsbelastning För att skolverksamheten ska kunna utvecklas måste lärare och skolledare kunna avsätta tid för skolutveckling. Vi vill att staden tar initiativ till ett arbete med åtgärder för hur man ska komma tillrätta med lärares arbetsbelastning. 14

15 En skola där alla mår bra En god fysisk och psykisk hälsa är en viktig förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kunskap. Skolan har en viktig uppgift i att vara ett stöd för elever som mår dåligt. Den upplevda psykiska hälsan bland Stockholms högstadie- och gymnasieelever har varit relativt oförändrad under senare år, enligt den så kallade Stockholmsenkäten. Generellt visar resultaten att pojkar mår bättre än flickor både i årskurs nio och i år två på gymnasiet. Skillnaderna i pojkars och flickors självupplevda hälsa är relativt stor. Även när det gäller den fysiska hälsan finns stora skillnader bland elever. Skolan kan lägga en bra grund till en fysisk hälsa genom bra mat, idrottsundervisning och arbete mot droger. Fyra steg till en skola där alla mår bra 1. Stärk elevhälsan Elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och integreras i alla skolans verksamheter. Alla elever ska ha tillgång till en fungerande elevvård bestående av kuratorer, psykologer och skolsköterskor. Att stärka elevernas psykiska hälsa är centralt för att eleverna ska må bra och kunna tillgodogöra sig kunskap. Alliansregeringens utlovade satsning på skolhälsan innebär förstärkningar på ytterligare halv miljard på fyra år till kommunerna. Vi vill att den del av satsningen som kommer Stockholm till del öronmärks för elevhälsan i Stockholms skolor. Den nya skollagen innebär att kraven ökar på alla skolor att ha en bra elevhälsa. 2. Bra mat utan transfetter I den nya skollagen ställs tydliga krav på skolmatens näringsinnehåll och att den tillagas med bästa hygien. Vi vill att Stockholm blir en föregångskommun där elever och personal i skolan vet att de får en god, näringsrik och säker mat. Därför bör staden förbjuda industriellt framställda transfetter i all skolmat. Vi vill också ta fram en kostpolicy för Stockholms skolor och satsa på kompetensutveckling av skolkökens personal. 3. Alla elever behöver röra på sig Var femte elev deltar inte i idrotten i skolan, visar en undersökning från Skolinspektionen. Resultatet är anmärkningsvärt och alarmerande. Idrottsundervisningen är en viktig del av skoldagen och av stor betydelse för elevernas hälsa. Den som inte rör på sig och mår fysiskt bra har betydligt sämre förutsättningar att ta till sig kunskap. Skolidrotten måste i ännu högre grad än i dag fokusera på att elever verkligen rör på sig. Det är oacceptabelt att var femte elev står vid sidan av planen. Vi vill uppmuntra skolorna till samverkan med föreningslivet, för att introducera nya motionsformer för eleverna och öka intresset att röra på sig på fritiden. 4. Arbeta mot droger Var tredje pojke och var fjärde flicka i årskurs två på gymnasiet har någon gång använt narkotika, enligt Stockholms stads stora elevundersökning Andelen unga som prövat narkotika har ökat under mandatperioden, såväl i högstadiet som i gymnasiet. Samtidigt visar undersökning på minskat alkoholmissbruk bland ungdomar. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns förhållande till alkohol och droger. Men skolan kan göra mycket, inte minst för att stävja langning i skolans lokaler och på skolgårdar. Det är angeläget att skolan har ett nära samarbete med föräldrar, polis och socialtjänst för att minska ungdomars bruk av narkotika och alkohol. 15

16 En skola för alla Alla elever har rätt till en bra skola. De senaste fyra åren har flera viktiga steg tagits för att anpassa skolan till alla elever. Särskolan har värnats. Många gymnasieskolor har tillgänglighetsanpassats och arbetet har påbörjats med att tillgänglighetsanpassa alla grundskolor. En skola för alla handlar inte bara om att skolan ska passa alla. Varje elev måste också få möjlighet att gå i skolan. Därför säger vi tydligt nej till att elever ska kunna befrias från obligatoriska delar av undervisningen. Tre steg till en skola för alla 1. Bevara särskolan Alla elever har olika behov och behöver få en utbildning som är anpassad just för dem. Det är först då som alla ges lika chanser. Barn med utvecklingsstörning ska kunna välja den gemenskap och specialistkompetens som särskolan erbjuder. Naturligtvis är det viktigt att kontakten mellan barn med och utan utvecklingsstörning utvecklas, men det får inte ske till priset av att barnen förlorar rätten till en utbildning anpassad efter deras behov. Alla barn har rätt att lära sig och utvecklas. Vi vill utveckla och stärka särskolans kunskapsuppdrag. 2. Valfrihet för funktionshindrade Alla elever har rätt till en bra skolgång på sina egna villkor. Funktionshinder får inte vara ett hinder för en bra utbildning. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa Stockholms skolor måste fortsätta. Elever med funktionshinder ska ha rätt till bra hjälpmedel i skolan. Elever som behöver personlig assistans ska vara garanterade detta i förskola/skola, för att känna trygghet och kunna ägna sin kraft åt skolarbetet. 3. Alla har rätt att gå i skolan Våren 2009 publicerades en undersökning av som visade att 12% av flickorna och 13% av pojkarna i årskurs 9 hindrades att delta i delar av undervisningen av sina föräldrar. De vanligaste undantagen var idrott, simundervisning och sex- och samlevnadsundervisning. Alla barn har rätt att gå i skolan. Därför vill vi skärpa reglerna och göra det svårare att bli befriad från obligatorisk undervisning i Stockholms skolor. 16

17 Utveckla fritidshemmen Nio av tio elever i förskoleklass och lågstadiet går i dag i något av Stockholms fritidshem. Verksamheten fyller en stor roll för barnen både när det gäller möjligheten till stöd i skolarbetet och för att få tillgång till spännande och roliga aktiviteter efter skoldagens slut. För de flesta föräldrar är bra skolbarnomsorg en förutsättning för att få vardagen att gå ihop. Vi vill utveckla fritidshemmen under den kommande mandatperioden för att göra verksamheten ännu bättre. Fyra steg till att utveckla fritidshemmen 1. Mer personal och mindre grupper Stockholm har i dag en högre personaltäthet än många andra kommuner på fritids. Trots det är barngrupperna ofta relativt stora. Under den kommande mandatperioden vill vi genomföra en satsning på skolbarnomsorgen för att minska barngrupperna och öka personaltätheten. 2. Utveckla verksamheten För ett par år sedan genomfördes en genomlysning av skolbarnsomsorgen av utbildningsförvaltningen i Stockholm. Resultatet visade att de skolor och fritidshem som samverkade kring verksamheten hela skoldagen var de som fungerade bäst. Vi vill öka samverkan mellan skola och fritids. Vi ser också gärna att ett eller flera fritids blir inspirationsplatser för andra, i likhet med de inspirationsplatser som i dag finns för en rad områden inom grundskolan. 3. Fler fritidspedagoger Folkpartiet vill öka andelen fritidspedagoger. I dag har ungefär var tredje anställd i skolbarnsomsorgen en pedagogisk högskoleutbildning. Den nya lärarutbildningens grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem innebär en förstärkning av yrkets identitet. Vi vill också införa en vidareutbildning för barnskötare och elevassistenter till fritidspedagoger liknande den utbildning som i dag finns för barnskötare till förskollärare på Södertörns högskola och vid Stockholms universitet. 4. Läxläsning och föreningsliv Vi vill att fritidshemmen ska kunna vara ett stöd i skolarbetet och hjälpa eleverna med läxläsning där det behövs. Vi vill också uppmuntra samarbete med föreningslivet för att stimulera barn att delta i andra former av fritidsverksamhet. 17

18 En skola som leder till jobb De senaste åren har en rad reformer genomförts för att stärka gymnasie- och vuxenutbildningen i Stockholm. Det gäller inte minst yrkesutbildningarna. Sedan 2008 finns gymnasiala lärlingsutbildningar på många program inom både de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna. Staden har deltagit mycket aktivt i den statliga satsningen på yrkesutbildningar på komvux där Stockholm tilldelats över tusen platser under åren I Husby öppnade nyligen Järvalärling, en helt ny skola med yrkesutbildning inom hantverksyrken som vänder sig till unga vuxna utan gymnasieutbildning. En bra yrkesutbildning leder till färre avhopp och fler unga i arbete. Vi vill öka samverkan med högskola och näringsliv för att ytterligare stärka de högskoleförberedande utbildningarna. Stockholm som studentstad måste stärkas och vi vill bygga fler studentbostäder. Fem steg till en skola som leder till jobb 1. Lärlingsutbildningar Vi vill fortsätta bygga ut lärlingsutbildningarna på Stockholms gymnasieskolor. Målet är att mellan 15 och 20 procent av eleverna på gymnasiets yrkesprogram ska gå en lärlingsutbildning, där undervisningen i yrkesämnena sker på en arbetsplats och övrig undervisning i skolan. 2. Vuxenutbildning en andra chans Alla ska ha rätt att komplettera sina betyg inom vuxenutbildningen för att få behörighet till högskolan. Det gäller både ungdomar som är underkända i något ämne och elever som behöver komplettera några ämnen för att få särskild behörighet till högre utbildning. Vi vill också fortsätta satsa på yrkesutbildningarna inom vuxenutbildningen. Folkpartiet säger nej till att elever som redan har godkända betyg ska kunna ta en plats på komvux. De ska istället hänvisas till särskild prövning. 3. Lärlingssatsning för unga vuxna Hösten 2010 öppnar Järvalärling, en unik satsning på yrkesutbildningar för unga vuxna som hoppat av skolan och saknar gymnasieutbildning. Vi vill fortsätta utbyggnaden av Järvalärling under de kommande åren. Om projektet faller väl ut vill vi se över möjligheterna till liknande utbildningar på fler platser i staden. 4. Praktikplatser och traineeutbildningar Stockholms stad bör utmana alla arbetsgivare att bli värdar för praktikanter, erbjuda sommarjobb och på andra sätt ge ungdomar möjlighet till förankring på arbetsmarknaden. Fler trainee- och praktikplatser behöver skapas för nyutexaminerade akademiker i offentlig sektor. 5. Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap och samverkan med det omgivande samhället främjar elevernas lärande, kreativitet och ansvarstagande. Entreprenörskap bör förmedlas redan i grundskolan för att sedan ingå som en naturlig del i gymnasieskolan. Vi vill stimulera till fortsatt samverkan med Ung Företagsamhet och att fler UF-företag startar i Stockholms skolor. 18

19 Skolans globala utmaningar Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Skolan har en avgörande roll för att rusta eleverna för den internationella konkurrensen. Intresset för vår omvärld ökar alltmer bland våra elever. I Stockholm väljer fler och fler elever att studera mer okonventionella språk som kinesiska, både på högstadiet och gymnasiet. På gymnasiet erbjuder många skolor en global profil med inriktning mot till exempel Indien. Vi vill bejaka den utvecklingen och stimulera till mer samverkan mellan skolor, högskolor och näringsliv. Fem steg till en skola i en globaliserad värld 1. Det ska bli möjligt att läsa kinesiska som B-språk i gymnasiet Intresset för att läsa kinesiska har ökat på senare år. I dag erbjuder flera av Stockholms gymnasieskolor eleverna att läsa kinesiska som C-språk. Även på grundskolan är det i dag möjligt att läsa kinesiska på några skolor. Vi vill göra det möjligt för elever som börjar läsa kinesiska på högstadiet att fortsätta studera kinesiska som B-språk i gymnasiet. 2. Modersmål som främmande språk Ungdomar med annat modersmål, till exempel stora invandrarspråk som arabiska och persiska, bör på några gymnasieskolor erbjudas att läsa dessa språk som främmande språk. Även andra ungdomar ska kunna erbjudas detta. Det ska vara möjligt att redan i gymnasiet kunna erbjudas att påbörja universitetskurser i dessa språk. 3. Ökat internationellt elevutbyte Ett tiotal gymnasieskolor deltar i dag i projektet Global Citizen som ger eleverna möjlighet till kontakter och i vissa fall konkret elevutbyte med skolor i Kina och Indien. Även flera grundskolor deltar i olika former av internationella utbytesprojekt. Erfarenheter av möten med människor från andra länder är ovärderliga i en alltmer globaliserad värld. Stockholms skolor ska uppmuntras ytterligare till olika former av internationella utbyten. 4. Samverkan med näringslivet Barn och ungdomar behöver möta ett näringsliv som tidigt tar tillvara deras engagemang. Vi vill utveckla samverkan mellan kommunen och det lokala näringslivet så att näringslivet också blir en naturlig lärmiljö för skolelever. 5. Stärk universitet och högskolor Stockholm ska stärkas som universitetsstad. Lokaliseringen av högskoleplatser i Sverige måste följa studenternas efterfrågan. Vi vill stärka Stockholmsregionens attraktionskraft för forskningsintensiva företag och bygga fler studentbostäder. Samverkan mellan skolan och högskolan är av stor vikt för att öka Stockholms konkurrenskraft på sikt. 19

20 Skola i förändring I Folkpartiets skolprogram 2006 löd en av rubrikerna befria grundskolan. Vi ville höja skolpengen för att en större andel av skolbudgeten skulle gå direkt till undervisning. Vi föreslog en centralisering av grundskolan till utbildningsnämnden och 5-årsförordnanden för rektorer. Vi ville slå vakt om det fria skolvalet. Fyra år senare ser vi tydliga resultat av Folkpartiets politik. Skolorna har blivit mer självständiga och resurserna till undervisning har ökat från 52% till 61% av skolbudgeten enligt Skolverket. Vi vill slå vakt om skolornas frihet och säger nej till ökad byråkratisering. De närmaste åren kommer skolorna ägna mycket tid och energi åt att implementera de stora skolreformer som nyligen beslutats eller kommer att beslutas av riksdagen. Ett nytt betygssystem om en omdanande gymnasiereform är bara några av alla förändringar skolorna ska anpassa sig till. Då behövs arbetsro. Fem steg till en skola i förändring 1. Nej till att återföra grundskolan till stadsdelarna Socialdemokraterna har i fyra år drivit på för att återföra ansvaret för grundskolan till stadsdelsnämnderna. När skolan centraliserades innebar det att nästan 10% av budgeten frigjordes till undervisning. Vi säger nej till en återbyråkratisering av skolan. 2. Valfrihet och skolval Vi vill försvara det fria skolvalet. Vi säger nej till begränsningar i valfriheten som föreslagits av oppositionen. Mångfalden ökar elevers möjlighet att hitta en skola som passar just honom eller henne, den ger lärare och rektorer fler arbetsgivare att välja mellan och bidrar till pedagogisk utveckling. Ibland leder valfriheten till planeringsproblem för enskilda skolor. Men lösningen på de problemen består knappast i att det åter ska bli politiker och inte elever och föräldrar som avgör vilken skola eleven ska tillhöra. Staden ska göra sitt yttersta för att så många elever som möjligt ska få gå i den skola man helst önskar. I vissa områden är trycker på platser i förskoleklass och de första årskurserna mycket stort. Vi vill, under förutsättning att det är förnligt med lagstiftningen, införa syskonförtur till grundskolans tidiga årskurser. 3. Utbyggnad av skolor Stockholm fortsätter växa, och den yngre befolkningen växer snabbare än på mycket länge. Nya skolor måste planeras i nya stadsdelar. Även i befintliga bostadsområden måste vi noggrant följa befolkningsutvecklingen och i möjligaste mån anpassa skollokalerna så att så många som möjligt kan få sina önskemål tillgodosedda. Vi välkomnar också en etablering av fler friskolor i Stockholm. 4. Reformering av skolan De närmaste åren ska en rad stora reformer implementeras i Stockholms skolor. Ett nytt betygssystem, en ny gymnasieskola och förändrade behörighetsregler för lärare är bara några av de förändringar som väntar. Det är angeläget att skolorna får det stöd och den tid som krävs för att genomföra förändringarna på ett bra sätt. 20

21 5. Fortsätt satsa på skolan Under fyra års tid har Folkpartiet genomfört omfattande ekonomiska satsningar på skolan. Tabellerna nedan visar satsningarna under den gångna mandatperioden jämfört med föregående S-styre. Förändring av grundskoleschablonen Källa: Stockholms stads budget Förändring av gymnasieschablonen 6% 5% 4% 3% 2% -1% 0% 1% -2% -3% -4% -5% -6% -7% Källa: Stockholms stads budget 21