Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan"

Transkript

1 VERSION REDOVISAD I BILDNINGSNÄMNDEN Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan Reviderad februari 2014 i samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen Ursprungligen framtagen 2007.

2 2 (19)

3 3 (19) Innehållsförteckning Handlingsplan mot frånvaro 5 Allmän information för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 5 Viktiga utgångspunkter för arbetet 6 För grundskolan gäller: 6 För gymnasieskolan gäller: 8 Övrigt 9 Bilaga 1 10 Rutiner för studieavbrott från gymnasieskolan i Katrineholms kommun 10 Elev avbryter sina studier utan att skolan kan komma i kontakt med elev eller vårdnadshavare för omyndig elev 11 Rutiner för uppföljning av studieavbrott från gymnasieskolan 11 Bilaga 2 12 Vad säger lagen om skolplikt och frånvaro i grundskolan? 12 Skolverket skriver så här om skolplikt och frånvaro utifrån bestämmelserna i skollagen: 12 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning 12 Bilaga 3 14 Vad säger lagen om frånvaro i gymnasieskolan? kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan 14 Gymnasieförordningen 12Kap 14 Bilaga 4 15 Anmälan eller ansökan till socialförvaltningen 15 Socialförvaltningens verksamheter med öppet intag 15 Andra möjligheter i kommunen 17 Vad gör socialtjänsten? 17 Stödinsatser som Katrineholms kommun har att erbjuda är bl.a. 18 Den viktigaste lagstiftningen som styr socialförvaltningens arbete 19 Socialtjänstlagen 19

4 4 (19)

5 5 (19) Handlingsplan mot frånvaro Allmän information för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Frånvaro från undervisningen kan vara ett tecken på neuropsykiatrisk eller studiemässig problematik, att eleven inte förstår ämnet eller har bristande tillit till sin förmåga. Frånvaron kan orsakas av brister i skolorganisationen eller otrivsel i skolan orsakad av dåliga relationer med kamrater eller lärare. Svåra förhållanden i hemmet, stress, alkohol- eller drogmissbruk och fysisk/psykisk sjukdom kan vara ytterligare orsaker till hög frånvaro. På gymnasieskolan kan orsaken även vara att en elev inte har kommit in på sitt förstahandsval eller har valt ett program som inte stämmer med förväntningarna. Många elever har med sig ett mönster av hög frånvaro under lång tid i grundskolans senare år vilket kan vara svårt att bryta. De eleverna har också ofta sämre kunskapsmässiga förutsättningar att klara studier på gymnasieskolan vilket kan leda till minskad motivation och ökad frånvaro. Skolan ska tillämpa åtgärder mot frånvaron i enlighet med skollagen. Ansvaret för att hjälpa frånvarande elever tillbaka till skolan är delat mellan vårdnadshavare (till omyndiga elever) och skolan. Vårdnadshavares ansvar är att se till att barnet kommer till skolan. I grundskolan är detta ansvar lagstadgat (Se bilaga 2). Skolans ansvar är att ordna skolmiljön på ett sätt som ger eleven bästa möjliga inlärningsmöjligheter. Rektor ska se till att det finns rutiner för kartläggningar och för beslut om upprättande av åtgärdsprogram vid behov av särskilt stöd samt för hur dessa följs upp, alternativt vad som gäller om beslut fattas att inte upprätta åtgärdsprogram. Rektor har ansvar för att det finns ordningsregler och likabehandlingsplan för att skapa ett gott skolklimat, som präglas av trygghet och arbetsro och goda relationer mellan elever och mellan elever och vuxna. En elev har alltid rätt att slutföra det sista året på sin grundskoleutbildning även om skolplikten har upphört dessförinnan. Det finns inte någon begränsning i hur många läsår som ska kvarstå för att eleven ska ha rätt att slutföra sin utbildning. Om en elev har gått om en eller flera årskurser kan skolplikten i stället upphöra ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Frågan prövas av elevens hemkommun. Beslut om att förlänga skolplikten kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Eleven kan också välja att ta steget till gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är eleven som väljer om han/hon ska gå kvar i grundskolan eller påbörja en introduktionsutbildning inom gymnasieskolan. Eleven har rätt att påbörja en gymnasieutbildning upp till 20 års ålder. Rektor, eller den rektorn delegerat elevhälsouppdrag till, ska se till att all personal kontinuerligt anstränger sig för att eleven skall komma till skolan. Detta ska fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten och efter ev. vitesföreläggande (gäller skolpliktiga elever). Vid behov ska skolan erbjuda särskilt stöd för att återgången till skolarbetet ska bli så bra som möjligt. Vårdnadshavaren ska å sin sida göra allt vad på dem ankommer för att barnet ska fullgöra sin skolplikt.

6 6 (19) Viktiga utgångspunkter för arbetet I arbetet med att hjälpa frånvarande elever tillbaka till undervisningen är det viktigt att skolenheten har lokala rutiner för hantering och registrering av frånvaro att upptäcka frånvaron tidigt att agera med kraft att ha ett nära samarbete med vårdnadshavare att ha ett nära samarbeta mellan elevhälsopersonal och pedagoger att ha en upparbetad kontakt med socialtjänst och psykiatri Vid varje tillfälle av oanmäld frånvaro av omyndig elev, ska skolan, samma dag, ta kontakt med vårdnadshavare. (Se bilaga 2 och 3). Varje skola i Katrineholms kommun ska följa denna plan vid ogiltig frånvaro och återkommande, anmäld sjukfrånvaro. Rektor ska därutöver se till att skolan har en välfungerande gemensam rutin för hur frånvaro ska anmälas av vårdnadshavare samt hur frånvaro ska registreras och hanteras på skolan och vem som ansvarar för de olika delarna i detta arbete. Alla åtgärder i enskilda ärenden ska kontinuerligt dokumenteras. Grundskolans senare år och gymnasieskolorna ska ha rutiner för regelbundet framtagande av statistik klassvis kring frånvaro på elevnivå för att snabbare fånga upp elever som inte är uppmärksammade och i åtgärder. För grundskolan gäller: Steg 1 grundskola Mentor/klasslärare tar, vid oro för frånvaron, särskild kontakt med elev och/eller vårdnadshavaren och om oron kvarstår, anmäls ärendet till rektor eller den rektorn delegerat ansvaret till. Steg 2 grundskola Vårdnadshavare och elev kallas till ett samtal på skolan enligt skolans lokala rutiner. Syftet med mötet är att komma överens om strategier för att öka närvaron. Vårdnadshavarens ansvar att få eleven till skolan betonas. Budskapet till eleven är: Du ska vara i skolan! En tydlig ansvarsfördelning görs. Vad skall skolan göra? Vad skall vårdnadshavare göra? Vad skall eleven göra? Mötet dokumenteras. Tid bokas för ett uppföljningsmöte. Steg 3 grundskola Om elevens frånvaro fortsätter kallar rektor, eller den rektor delegerat elevhälsouppdrag till, till möte som kan besluta om speciella insatser för elevens studiesituation och om eventuell anpassning av studier. Man ska kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå. Utifrån kartläggningen görs en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöms vilket behov av

7 7 (19) stöd eleven har. Man dokumenterar utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd i ett åtgärdsprogram. Tid bokas för uppföljning. I de fall det är svårt att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet ska man sträva efter att finna lösningar. Skolan ska se till att en elev bara har ett åtgärdsprogram, oavsett om elevens behov finns i ett eller flera ämnen, se till att ett beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt (SKOLFS 2013:8). Den som utarbetar ett åtgärdsprogram ska utgå från den bedömning av elevens svårigheter och behov av särskilt stöd, som har gjorts i kartläggningen, utforma konkreta och utvärderingsbara mål och åtgärder för arbetet med det särskilda stödet, och tydligt ange i åtgärdsprogrammet vem som ansvarar för vilka åtgärder samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas (SKOLFS 2013:8). Om skolan upplever att vårdnadshavare inte i tillräcklig utsträckning samarbetar i ärendet ska information i detta skede ges om stegen i denna handlingsplan och om vitesföreläggande som en yttersta konsekvens (se steg 6). Skolan informerar vårdnadshavare om möjligheten att få hjälp genom Familjeenhetens öppna intag för korttidsinsats inom Socialförvaltningen om man bedömer att sådant stödbehov finns. (telefon , se bilaga 4) Steg 4 grundskola När skolan anser sig ha uttömt sina resurser, kopplas stödresursen Samtid in genom en ansökan till elevhälsan. Parallellt med detta kan en formell anmälan till socialtjänsten göras. Socialtjänsten kontaktar skolan. Skolan inbjuder vårdnadshavaren och eleven till ett samtal med personal från socialtjänsten och överlämnar ärendet. Under mötet tas frågan om sekretess upp i syfte att underlätta samarbetet mellan socialtjänst och skola under utredningstiden och under eventuell behandlingstid. Steg 5 grundskola Om närvaron inte förbättras under det att Samtid arbetar med ärendet måste rektor besluta om en anmälan till socialtjänsten, såvida detta inte redan skett. Rektor ska se till att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven ska komma till skolan. Detta ska fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten. Eleven ska av skolan i samarbete med Samtid erbjudas särskilt stöd för att återgången till skolarbetet ska bli så bra som möjligt. Under den tid Samtid arbetar med ärendet utgår skolans kontakter med hemmet från Samtids initiativ. När Samtid återlämnar ärendet återgår ansvar till skolan enligt beskrivna rutiner ovan. Steg 6 grundskola Om ingen förbättring av närvaron sker och skolan bedömer att detta beror på brist på samarbete från vårdnadshavaren, skickar rektor, efter samråd med Samtid, en begäran om vitesföreläggande till bildningsnämnden. I de fall denna bedömning görs kan en begäran om vitesföreläggande bli aktuell redan efter någon eller ett par månader efter det att frånvaroproblematiken uppstått, det vill säga innan Samtid blivit aktuell som insats!

8 8 (19) Skolans rektor har fortsatt ansvar för uppföljning av ärendet, och ska fortsätta se till att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven ska komma till skolan. Rektor ska se till att skolan minst en gång varje vecka kontaktar vårdnadshavaren per telefon och att dessa samtal dokumenteras. Om vårdnadshavaren inte svarar på samtal ska skolan varje vecka skicka ett brev (dokumenteras i diariet) till föräldern i syfte att betona förälderns ansvar för barnets skolgång. Vårdnadshavare ska göra allt vad på dem ankommer, för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. För gymnasieskolan gäller: Steg 1 gymnasieskola Så fort man ser en tendens till frånvaro tar mentor ett första samtal med elev och undersöker eventuella orsaker till frånvaron. Mentor erbjuder stöd hos kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare (SYV) eller speciallärare om det behovet finns. Mentor kontaktar vårdnadshavare för omyndig elev. Både elev och vårdnadshavare informeras om skolans rapporteringsskyldighet mot Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och risken för indraget studiebidrag. Varje skolenhets lokala rutiner avgör vilket av steg 2 eller 3 som blir nästa. Steg 2 gymnasieskola Mentor gör en uppföljning efter en vecka och, om frånvaron fortsätter, kontaktar denne/denna vid ogiltig frånvaro kurator, eller vid upprepad sjukfrånvaro skolsköterska, för ett kartläggningssamtal med eleven. Steg 3 gymnasieskolan Vårdnadshavare och elev, eller myndig elev, kallas till en elevkonferens. De berörda personalkategorierna deltar från skolans sida. Syftet med mötet är att identifiera orsaker till frånvaron och att komma överens om strategier för att öka närvaron. Vårdnadshavarens ansvar för att få eleven till skolan betonas. Budskapet till eleven är: Du ska vara i skolan1 En tydlig ansvarsfördelning görs. Vad skall skolan göra? Vad skall vårdnadshavare göra? Vad skall eleven göra? Tydlig information gällande regelverket gentemot CSN ges. Man diskuterar elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, gruppoch skolnivå och gör en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd eller anpassning av studier och i så fall vilket stödbehovet är. Om behov av särskilt stöd finns beslutas att en kartläggning ska göras som underlag till ett åtgärdsprogram. Om inte behov av särskilt stöd finns bedöms om och hur skolan kan stödja eleven i att öka sin närvaro. (Åtgärdsprogram, se även grundskolan steg 3.) Skolan informerar vårdnadshavare om möjligheten att få hjälp genom Familjeenhetens öppna intag för korttidsinsats inom Socialförvaltningen om man bedömer att sådant stödbehov finns. (telefon , se bilaga 4) Mötet dokumenteras. Tid bokas för ett uppföljningsmöte.

9 9 (19) Steg 4 gymnasieskola Om frånvaron fortsätter rapporterar skolan eleven som icke heltidsstuderande till CSN vilket kan leda till att studiebidraget blir indraget. Elev och vårdnadshavare för omyndig elev ska informeras om rapporten. På gymnasieskolorna i Katrineholms kommun gäller att ogiltig frånvaro som överstiger 10 % rapporteras till CSN. Rapport till CSN får inte ses som slutpunkt i arbetet med att få eleven att öka sin närvaro, utan skolan måste fortsätta sina ansträngningar med att stödja eleven i detta. Det är också viktigt att frånvaro följs upp så att återrapport till CSN görs om/när närvaron förbättras och man åter bedömer eleven som heltidsstuderande. (Se bilaga 3) Steg 5 gymnasieskolan Om önskat resultat inte uppnås efter möten på skolan erbjuder skolan eleven och i förekommande fall vårdnadshavaren att kontakta socialtjänsten, eller att skolan hjälper till att förmedla den kontakten. I vissa fall kan socialtjänsten erbjuda stöd till elev och förälder. Om vårdnadshavare eller myndig elev tar emot erbjudande om stöd av socialtjänsten, bestäms tid för uppföljning på skolan. (se bilaga 4) Övrigt Om en elev har ofta återkommande, anmäld sjukfrånvaro kan rektor besluta om begäran av sjukintyg som styrker kommande sjukfrånvaro. Därefter bedöms sjukfrånvaro utan intyg som ogiltig och rapporteras till CSN. Beslutet ska delges elev och vårdnadshavare för omyndig elev skriftligt eller på en elevkonferens. Ansökningar för ledighet från studier ska behandlas restriktivt och beviljas av ytterst särskilda skäl. Om en elev, som inte blivit beviljad ledighet ändå uteblir från undervisningen är det likställt med ogiltig frånvaro och rapporteras till CSN. På samma sätt ageras om en elev åker på semester utan att ha ansökt om ledighet. Om en elev har uteblivit från sina studier utan att detta berott på anmäld sjukfrånvaro eller beviljad ledighet skall skolan kontakta eleven och i förekommande fall elevens vårdnadshavare. Om skolan under en månads tid inte får kontakt med en elev och en eventuell vårdnadshavare dokumenteras de försök till kontakter, som skolan har vidtagit. Därefter skrivs eleven ut ur skolan. (Rutiner för studieavbrott se bilaga 1) Ur rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekten för kommunens gymnasieelever är det viktigt att alla gymnasieskolor har likvärdiga rutiner gällande rapportering till CSN, hantering av krav på sjukintyg och hantering av ledighetsansökan.

10 10 (19) Bilaga 1 Rutiner för studieavbrott från gymnasieskolan i Katrineholms kommun När en elev beslutat sig för att avsluta sina studier vid någon av Katrineholms gymnasieskolor gäller olika rutiner beroende på orsak till studieavbrottet och vad eleven planerar att göra efter avbrottet. Elev vill byta program till en annan skola snart efter skolstarten Skolans studie- och yrkesvägledare (SYV) kallar till samtal. Vid samtalet går man igenom orsaken till avhoppet. SYV kontaktar den skolan eleven vill byta till och undersöker om det finns plats på det programmet eleven vill gå. Vårdnadshavare för omyndig elev kontaktas och om behov finns för fortsatta diskussioner hålls en elevkonferens. Om bytet genomförs undertecknar rektor blanketten om byte av studieväg och det registreras i Extens. Elev avbryter sina studier utan att gå till en annan utbildning eller arbete SYV kallar till samtal. Vid samtalet går man igenom orsaken till att eleven önskar sluta skolan. Kurator kopplas in för att undersöka så att trakasserier, utfrysning eller andra relationssvårigheter inte finns som bakomliggande orsak. Elev, och för omyndig elev vårdnadshavare, kallas till en elevkonferens där man diskuterar orsaker till avbrottet och vilka konsekvenser det kan leda till. Innan mötet undersöker SYV möjligheten till eventuell anpassning av studier för att få eleven att slutföra sin utbildning. Om eleven fortfarande vill avsluta sina studier erbjuder sig skolan att ordna ett möte tillsammans med Viadidakts ungdomstorg för eventuell övergång dit så att ungdomen inte riskerar att hamna i passivitet. Om eleven ändå vill genomföra avbrottet uppmanas han/hon och eventuell vårdnadshavare att ta kontakt med Ungdomstorget och/eller Arbetsförmedlingen. Om eleven ger sitt godkännande förmedlar skolan elevens kontaktuppgifter till Ungdomstorget genom att skicka över kopia på avbrottsblanketten dit. Blanketten studieavbrott fylls i och på blanketten anges orsak till avbrottet. Om eleven är under 18 år och vårdnadshavare inte är med på elevkonferensen skickas blanketten hem för påskrift. Om skolan trots påminnelser inte får tillbaka ifylld blankett noteras de kontakter (muntliga och skriftliga) som tagits med elev och eventuell vårdnadshavare på blanketten om

11 11 (19) studieavbrott eller i bilaga. Rektor skriver under blanketten som representant för skolan och avbrottet registreras i Extens. Blanketten skickas i original till antagningskansliet vid bildningsförvaltningen, där den arkiveras. Skolan sparar en kopia i elevakten. Om eleven inte är folkbokförd i Katrineholm skickas kopia även till hemkommunen. Elev avbryter sina studier utan att skolan kan komma i kontakt med elev eller vårdnadshavare för omyndig elev Om en elev helt uteblir från sina studier utan att detta beror på anmäld sjukfrånvaro eller beviljad ledighet skall skolan kontakta eleven och vårdnadshavare för omyndig elev. Om skolan under en månads tid inte får kontakt med elev/vårdnadshavare dokumenteras de försök till kontakter som skolan har vidtagit på avbrottsblanketten eller i bilaga. Rektor skriver under blanketten om studieavbrott som representant för skolan och studieavbrottet registreras i Extens. Blanketten skickas i original till antagningskansliet vid bildningsförvaltningen, där den arkiveras. Skolan sparar en kopia i elevakten. Om eleven inte är folkbokförd i Katrineholm skickas kopia även till hemkommunen. Rutiner för uppföljning av studieavbrott från gymnasieskolan Antagningskansliet ansvarar för att elever, folkbokförda i katrineholm, som avbrutit sina gymnasiestudier får skriftlig information om gymnasievalet och en inbjudan att kontakta gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare för vägledning. Detta sker två gånger per år, 1 november inför ordinarie ansökningstid och 1 mars inför omvalsperioden. Elever som avbrutit sina studier på Introduktionsprogrammet (IM) utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kallas kommande år till IM och erbjuds en ny plats. Antagningskansliet skickar 1:a mars en lista på aktuella elever till studie-och yrkesvägledare på IM som ansvarar för att eleverna kallas till samtal för planering av eventuella studier.

12 12 (19) Bilaga 2 Vad säger lagen om skolplikt och frånvaro i grundskolan? Skolverket skriver så här om skolplikt och frånvaro utifrån bestämmelserna i skollagen: 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning Vilka som omfattas av skolplikt 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Rätten till utbildning 3 Enligt 2 kap. 18 första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Hur skolplikten fullgörs Grundskolan 4 Skolplikt ska fullgöras i grundskolan När skolplikten inträder 10 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Skolpliktens upphörande 12.. upphör skolplikten vid utgången av vårterminen det nionde året Deltagande i utbildning Närvaro 17 En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ansvar för att skolplikten fullgörs Vårdnadshavares ansvar 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

13 13 (19) Hemkommunens ansvar 21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Huvudmannens ansvar 22 Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolplikt. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Föreläggande och vite 23 Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller i sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.

14 14 (19) Vad säger lagen om frånvaro i gymnasieskolan? Bilaga 3 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Elevers närvaro och information om frånvaro 16 En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag Gymnasieförordningen 12Kap När en elev anses ha avslutat utbildningen 3 En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att terminen startat. 4 Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid. Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga skäl. 2012: Skolverkets allmänna råd Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Rapportering till Centrala studiestödsnämnden (CSN) När det gäller elever i gymnasieskolan ska ogiltig frånvaro rapporteras till CSN. Rutinerna för skolans arbete med att få elever att delta i undervisningen ska dock utgå från reglering av skolans arbete och inte från CSNs krav på rapportering av frånvaro. Det är viktigt att rutinerna inte ger intryck av att en rapport till CSN är slutpunkten för arbetet med att få eleven tillbaka till undervisningen. Skolan ska informera elever och vårdnadshavare för omyndig elev om konsekvenserna av skolans rapport till CSN, till exempel indraget studiebidrag.

15 15 (19) Anmälan eller ansökan till socialförvaltningen Bilaga 4 Samtliga anmälningar och ansökningar ska göras till socialförvaltningens mottagning Socialförvaltningens verksamheter med öppet intag Den som vill ha kontakt kan ringa själv det behövs ingen remiss! Skolpersonal kan uppmuntra föräldrar och ungdomar att ta kontakt eller ringa själva för egen vägledning. Familjeenheten Öppenvårdsverksamhet för barn, ungdomar och familjer. På tisdagar och torsdagar kan du kontakta familjeenhetens öppna intag för korttidsinsats. Insatsen är en samtalsserie på max sju tillfällen som föräldrar ansöker om själva. Telefonen är bemannad under följande telefontider: tisdagar kl : torsdagar kl : Ungdomsmottagningen Samtal och rådgivning för pojkar och flickor år. Provtagning graviditet/ sjukdomar, preventivmedel samt sexrådgivning. kurator barnmorska Medling Med hjälp av lekmannamedlare får brottsoffer och gärningsman mötas för att kunna gå vidare och må bättre eller Samarbetssamtal Samtal för föräldrar som behöver hjälp att enas kring vårdnad, boende och umgänge för gemensamma barn (fråga efter familjerätten)

16 16 (19) Mercur Öppenvård för personer med missbruk samt anhörigbehandling. Behandlingsgrupper och enskilt stöd Ungdomssupport Råd och stöd till föräldrar och ungdomar. Vid behov av längre kontakt, till exempel för behandling av missbruk, krävs bistånd från Socialtjänsten. Ansökan görs hos mottagningen på socialtjänsten Frida Stöd och hjälp till personer som lever, eller har levt, i våld i nära relationer eller

17 17 (19) Andra möjligheter i kommunen Barn- och ungdomspsykiatrin När du tror att ditt barn, din ungdom eller din familj är drabbad av psykisk ohälsa Familjerådgivningen Behöver din familj stöd? Ibland kan ett par eller en familj behöva stöd från någon utomstående för att göra relationen bättre. Då kan familjerådgivningen vara en hjälp. Familjerådgivningen har sekretess Självhjälphuset Gryningen Om du vill träffa vuxna i grupp eller föräldrar som har samma problem /erfarenhet som du för att komma vidare Vad gör socialtjänsten? Samtliga anmälningar och ansökningar ska göras till socialförvaltningens mottagning Socialtjänsten är skyldig enligt lag att vidtaga åtgärder om det kommer till socialtjänstens kännedom att barn eller ungdomar inte har det bra. Socialtjänsten tar emot ansökningar om stöd och anmälningar om missförhållanden. Socialtjänsten utreder och följer upp insatser i familjer med barn och ungdomar upp till 20 år. Vi använder oss av BBIC (Barns behov i centrum), som är en utredningsstruktur som rekommenderas av socialstyrelsen. Personal som i sin professionella verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldiga enligt lag att göra en anmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa eller far illa. Det leder till en förhandsbedömning där beslut tas om behov finns att inleda utredning eller ej. Om skolan gör en anmälan till socialtjänsten bör det ske en återkoppling till anmälaren där det framgår om utredning kommer att inledas eller ej. En utredning innebär att kartlägga barnets eller ungdomens hela livssituation. De områden som utreds är barnets eller ungdomens behov, familj och miljö samt föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets eller ungdomens behov. Målet är att i samarbete med föräldrar komma fram till en lämplig stödinsats.

18 18 (19) Stödinsatser som Katrineholms kommun har att erbjuda är bl.a. Familjeenheten Ungdomssupport- ungdomsrådgivning och behandling vid missbruk kontaktperson kontaktfamilj komplementfamilj familjehem Klivets lägenhetsboende för ungdomar Kollektivet HVB, ungdomsboende påverkansprogrammet Vägskälet behandlingsprogram och nätverksmöten behandlingshem Socialtjänstens insatser är i huvudsak inriktade på att kunna genomföras genom frivilliga överenskommelser med föräldrar, barn och socialtjänst. I det fall den unge utsätter sig själv för stora risker i sin utveckling eller utsätts i sin hemmiljö för att allvarligt skadas i sin utveckling är det tillämpligt med tvångsvård enligt LVU. Detta prövas i förvaltningsrätten. Socialtjänsten, liksom skolan, har skyldighet enligt lag att samverka för att ge barnet eller ungdomen de bästa förutsättningarna i sin utveckling. Vikten av en helhetssyn betonas.

19 19 (19) Den viktigaste lagstiftningen som styr socialförvaltningens arbete Socialtjänstlagen om rätten till bistånd, principen om frivillighet och delaktighet. Att socialtjänsten är skyldig att utreda ansökningar och anmälningar, att en utredning får pågå i högst fyra månader och ska leda fram till ett beslut som den det berör ska få (skriftligt). Det är i socialtjänstlagen bestämmelserna om alla som arbetar med eller för barn i t. ex. förskola, skola sjukvård, hälsovård m.m. har skyldighet att anmäla till socialförvaltningen om de är oroliga för ett barn eller en tonåring. Den som har anmälningsskyldighet behöver inte veta några detaljer, att man är orolig räcker. Den som har anmälningsplikt måste också lämna den information socialförvaltningen behöver när den utreder barn eller ungas behov av stöd, hjälp eller skydd. Föräldrabalken den grundläggande lagen om det som gäller barn. Här finns bestämmelser om bl.a. föräldrars ansvar och skyldigheter. Regler om myndigheters och domstolars arbete vid tvister om vårdnad, boende och umgänge. Har samordnats med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Förvaltningslagen om bl.a. myndigheters verksamhet och skyldigheter att ge parter, t.ex. vårdnadshavare, del av all information som kommer fram i ett ärende som rör dem eller deras barn. All information som ligger till grund för ett beslut eller är av betydelse för handläggningen av ett ärende ska redovisas. Det är myndighetens skyldighet att upplysa den som är part om den information som man har om ärendet. I förvaltningslagen finns också regler om hur en enskild individ ska få del av beslut och hur beslut kan överklagas. Offentlighets- och sekretesslagen om undantag från offentlighetsprincipen, t.ex. om sådant som är privata angelägenheter. Föräldrar kan häva sekretessen om de tycker att det behövs, t. ex. för att deras barn ska får rätt hjälp eller stöd. Frågar en myndighet en annan myndighet om något som egentligen är sekretessbelagt ska den som svarar eller chef göra en s.k. menbedömning, d.v.s. ta ställning till om informationen gynnar den individ det berör eller kan skada honom/henne.

Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan

Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan www.katrineholm.se 2 (17) Vår handläggare Lisa Jonsson Version 2016-06-08 Innehållsförteckning Allmän information... 4 Allmän information för

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan

Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan Reviderad maj 2010 i samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen Ursprungligen framtagen 2007 av kuratorer, skolsköterskor

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun 2014-01-30 1 (5) Kommunförvaltningen Handlingsplan Dnr: UN 2013/372 Ester Alavei Utbildningsspecialist Handlingsplan vid hög skolfrånvaro i Vellinge kommun Syftet med handlingsplanen är att skolorna i

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten

Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2011-12-01 Handläggningsrutiner i ärenden när elev inte uppfyller skolplikten Inledning Elevens vårdnadshavare har ett ansvar för att medverka till att deras barn kommer till skolan

Läs mer

HANDLINGSPLAN. för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor. Senast uppdaterad 2012-08-24

HANDLINGSPLAN. för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor. Senast uppdaterad 2012-08-24 HANDLINGSPLAN för att stimulera hög närvaro och att uppnå goda studieresultat och arbetsvanor Senast uppdaterad 2012-08-24 Innehåll Inledning... 3 Mål... 3 Definition av frånvaro... 3 Åtgärder... 3 Främjande

Läs mer

Elevs rätt till utbildning

Elevs rätt till utbildning Elevs rätt till utbildning Varje elev kan och vill Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och andra värden. För att kunna göra det måste eleven

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv Utveckling i samverkan

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Handlingsplan för frånvaro

Handlingsplan för frånvaro Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA HANDLINGSPLAN FÖR ELEVHÄLSA FÖR VISTASKOLAN HUDDINGE TAL- OCH SPRÅKSKOLA Innehåll Uppdrag 3 Elevvård definition 3 Målsättning för elevvårdsarbetet 3-4 Aktiviteter/handlingar för en bra elevhälsa 4 Ansvarsfördelning

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro och för att bevaka skolplikt

Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro och för att bevaka skolplikt HANDLÄGGNINGSRUTIN från Barn- och utbildningskontoret Beslut datum: 2013-09-19 rev. 2014-01-30 Förvaltningschef Åse Modin Barn- och utbildningskontorets rutin för åtgärder vid elevers ogiltiga frånvaro

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Handlingsplan. ogiltig frånvaro i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad

Handlingsplan. ogiltig frånvaro i skolan. Rosengård SDF Malmö Stad. Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad Handlingsplan ogiltig frånvaro i skolan Rosengård SDF Malmö Stad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Beslutad 2011-09-03 3.0 Ulrika Skoog Rosengård 2011-09-26 av förvaltningsledningen 2 Handlingsplanen

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Dnr 2015:00597 1 Förord Från och med den 1 januari 2016 har vissa av bestämmelserna om utbildning för nyanlända elever ändrats.

Läs mer

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015

Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Handlingsplan för barn/elevhälsoarbetet inom Strövelstorps Rektorsområde Läsåret 2014-2015 Reviderad oktober 2014 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Utbildning för nyanlända elever SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:

Läs mer

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende för barnhälsovård, socialtjänst, förskola, skola inklusive elevhälsa i Kronobergs län 1. Inledning Rutinen bygger på

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13 Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 12/13 Välkommen till Aspero Idrottsgymnasium! Vi på Aspero Idrottsgymnasium har som mål att göra dig till vinnare - både studiemässigt,

Läs mer

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever Urval 1 /Upphör att gälla U:2008-01-01/ Av 5 kap. 8 andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot

Läs mer

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

2015-08-18 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium

2015-08-18 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola. Policy och rutiner. Elever. Härnösands gymnasium 2015-08-18 1(6) Härnösands gymnasium och gymnasiesärskola Policy och rutiner Elever Härnösands gymnasium 2015/2016 2015-08-18 2(6) Policy och rutiner Härnösands gymnasium har enligt skollagen ett ansvar

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet

Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet 1 Bilaga 19 Råd och rekommendationer 2011-09-01 Undervisning för elever placerade i HVB-hem 1 med behov av särskild undervisning utanför hemkommunens verksamhet Inledning Alla barn och ungdomar, oberoende

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet

Läs mer

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106

Läs mer

Allmänna råd med kommentarer Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Allmänna råd med kommentarer Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2012-03-28 1 (20) Allmänna råd med kommentarer Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan

Läs mer

Västerås Idrottsgymnasium

Västerås Idrottsgymnasium Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Västerås 2012-01-03 Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Västerås Idrottsgymnasium Likabehandlingsplan varför det? I april 2006

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Remiss - utbildning för elever i samhällsvård och fjärroch distansundervisning (SOU 2012:76)

Remiss - utbildning för elever i samhällsvård och fjärroch distansundervisning (SOU 2012:76) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-15 GN-2013/39.630 1 (7) HANDLÄGGARE Ekenstein Kling, Gunilla, Indra Kullenberg 08-535 360 56, 08-535 360 81 Gunilla.Ekenstein-Kling@huddinge.se Indra.Kullenberg@huddinge.se

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Policy och handlingsplan mot droger

Policy och handlingsplan mot droger Policy och handlingsplan mot droger Ht2014/Vt 2015 /Sundlerhälsan 2015-05-28 1 Innehållsförteckning Syfte och mål...2 Skolans regler...3 Tobak...3 Alkohol...3 Narkotika...3 Elevskåp...3 Förebyggande insatser...3

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan

Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan Dnr SoN 3.1.1-237/2015 Dnr UtbN 1.3.2-6333/2015 Stödmaterial för samverkan mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016. Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016. Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016 Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem 1 Vision Kinnarummaskolan och Falkens fritidshem skall utgöra en trygg arbetsplats

Läs mer

ÖVERGRIPANDE ELEVVÅRDSPLAN

ÖVERGRIPANDE ELEVVÅRDSPLAN KATEDRALSKOLAN 2009 I LUND ÖVERGRIPANDE ELEVVÅRDSPLAN Med bilagor Mentorsplan Plan för åtgärder mot kränkande behandling Plan mot droger Likabehandlingsplan Gymnasieskolan har blivit en nästintill obligatorisk

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET

2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET 2013/2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAHRSKA GYMNASIET ~ 2 ~ Hahrska gymnasiet Innehåll Hahrska gymnasiets Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Elevens rätt till

Läs mer

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Läsåret 15-16 Klöxhultsskolan Klöxhultsskolan är en F-6 skola. Här finns också Montessoriskolan, grundsärskolan och Orion. Totalt finns det cirka 500 elever och ett hundratal medarbetare

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

2015-2016. Datum: 2015-08-13

2015-2016. Datum: 2015-08-13 Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?

Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta? Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:

Läs mer

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Fr.o.m. läsåret 11/12 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2007-08-23 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 2008-03-18 Reviderad

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Datum 2015-12-21. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Datum 2015-12-21. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Brogårdsgymnasiet Datum 2015-12-21 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn. Likabehandlingsplanen beskriver hur Brogårdsgymnasiet säkerställer att ingen

Läs mer

Njudungsgymnasiets elevhälsaarbete

Njudungsgymnasiets elevhälsaarbete 2015-08-31 Njudungsgymnasiets elevhälsaarbete Elevhälsoteamen på Njudungsgymnasiet arbetar utifrån Vetlanda kommuns riktlinjer för barn- och elevhälsa. Foldern du håller i din hand är en beskrivning av

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever 2016-02-26 1 (10) Kommunförvaltningen Handlingsplan UN 2016/4 Ansvarig Ester Alavei Upprättad av Ester Alavei Upprättad den 2016-01-03 Reviderad den Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Tid för undervisning lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Jan Björklund Eva Lenberg (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Riktlinjer & Strategier

Riktlinjer & Strategier Riktlinjer & Strategier Nr 4 Riktlinjer och stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNING SDIRE KTÖRE NS STAB

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HJALMAR STRÖMERSKOLAN

VÄLKOMMEN TILL HJALMAR STRÖMERSKOLAN VÄLKOMMEN TILL HJALMAR STRÖMERSKOLAN LÄSÅRET 2012/2013 HJALMAR STRÖMER Skolan har fått sitt namn efter prästen, författaren och folkbildaren Hjalmar Strömer, som föddes 1848 i närheten av Kärrnäset i Ströms

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Barn- och Elevhälsoplan

Barn- och Elevhälsoplan Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan 20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehåll Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling, läsåret 2014/15...2 Lagens

Läs mer

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157

Skolskjutsreglemente. Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157 Skolskjutsreglemente Antaget av kommunfullmäktige 2014-09-24 KF 157 Innehållsförteckning 1. Rätt till skolskjuts... 1 2. Vårdnadshavare och skola... 1 3. Planeringsnormer/avståndsregler... 1 4. Särskild

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan

Läs mer

Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Granåsskolans/fritidshemmens helhetsidé Granåsskolan, med fritidshem och förskoleklasser, ska vara en plats där man träffar

Läs mer

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten

Läs mer