Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan

Transkript

1 Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan Reviderad maj 2010 i samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen Ursprungligen framtagen 2007 av kuratorer, skolsköterskor och rektorer inom grundskolan tillsammans med personal inom socialförvaltningen.

2 2 (15) Innehållsförteckning Handlingsplan mot frånvaro 3 Tidig upptäckt 3 Agera med kraft 3 Vid upprepad frånvaro 3 Bilaga 1 7 Vad säger lagen om skolplikt och frånvaro i grundskolan? 7 Skolverket skriver så här om skolplikt och frånvaro utifrån bestämmelserna i skollagen: 7 I skollagen är det kapitel 3 som handlar om detta: 7 Rektors ansvar enligt grundskoleförordningen och särskoleförordningen 7 Bilaga 2 8 Vad säger lagen om frånvaro i gymnasieskolan? 8 Gymnasieförordningen 6 kapitel 8-9 Bilaga 3 Rutiner vid ansökan/anmälan enligt socialtjänstlagen 10 Bilaga 4 Socialförvaltningens verksamheter med öppet intag Fel! Bokmärket är inte definierat.11 Andra möjligheter i kommunen 11Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 5 Översikt över den viktigaste lagstiftningen som styr socialförvaltningens arbete 12Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 6 Vad gör socialtjänsten? 13Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 7 Rutiner för uppföljning vid studieavbrott från gymnasieskolan i Katrineholms kommun 14 Rutiner när elever avbryter sina studier utan att gå till annan utbildning eller arbete: 14 Rutiner för en situation då en elev avbryter sina studier utan att skolan kan komma i kontakt med eleven eller i förekommande fall målsmannen 15

3 3 (15) Handlingsplan mot frånvaro Frånvaro från undervisningen är ofta ett tecken på ohälsa - brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller lärare, missförhållanden i hemmet, alkohol- eller drogmissbruk, psykisk eller fysisk sjukdom. Ansvaret för att hjälpa skolkande elever tillbaka till skolan är delat mellan vårdnadshavare och skolan. Vårdnadshavares ansvar är att se till att barnet kommer till skolan. I grundskolan är detta ansvar lagstadgat (Skollagen 3 kap.). Skolans ansvar är att ordna skolmiljön på ett sätt som ger eleven bästa möjliga inlärningsmöjligheter. I arbetet med att hjälpa skolkande elever tillbaka till undervisningen är det viktigt att upptäcka frånvaron tidigt att agera med kraft att ha ett nära samarbete med vårdnadshavare att ha en upparbetad kontakt med socialtjänst och barnpsykiatri. Tidig upptäckt Varje skola i Katrineholms kommun skall följa denna plan mot elevfrånvaro. Skolan kan därutöver tillämpa åtgärder mot frånvaron. Rektor skall tillse att varje skola har en välfungerande gemensam rutin för hur frånvaro skall anmälas av vårdnadshavare samt hur frånvaro skall registreras på skolan och vem som har ansvar för att det sker. Agera med kraft Vid varje tillfälle av oanmäld frånvaro skall skolan ta kontakt med hemmet omedelbart. På gymnasieskolan skall eleven (i fråga om omyndig elev även föräldern) kontaktas. Vid upprepad frånvaro När oanmäld frånvaro fortsätter trots upprepade kontakter med hemmet eller med myndig elev vidtages åtgärder enligt beskrivningen nedan (Steg1-6). Detta gäller även vid upprepad sjukfrånvaro. Alla åtgärder i ärendet skall kontinuerligt dokumenteras skriftligt. OBS! Rektor skall tillse att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven skall komma till skolan. Detta skall fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten och efter ev. vitesföreläggande (gäller skolpliktiga elever). Vid behov skall eleven erbjudas särskilt stöd för att återgången till skolarbetet skall bli så bra som möjligt. Rektor skall tillse att skolan minst en gång varje vecka kontaktar vårdnadshavaren per telefon och att dessa samtal dokumenteras. Om vårdnadshavaren inte svarar på samtal skall skolan varje vecka skicka ett brev (dokumenteras i diariet) till föräldern i syfte att betona förälderns ansvar för barnets skolgång. Vårdnadshavaren ska göra allt vad på dem ankommer för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. Steg 1 Mentor/klasslärare anmäler ärendet till elevvårdsteamet /teamet för elevhälsa.

4 4 (15) Steg 2 Vårdnadshavare och elev eller myndig elev kallas till ett samtal på skolan med kurator och skolsköterska. Syftet med mötet är att komma överens om strategier för att öka närvaron. Beträffande omyndig elev betonas vårdnadshavarens ansvar att få eleven till skolan. Budskapet till eleven är: Du skall vara i skolan. En tydlig ansvarsfördelning görs. Vad skall skolan göra? Vad skall vårdnadshavare göra? Vad skall eleven göra? Mötet dokumenteras. Tid bokas för ett uppföljningsmöte. Steg 3 Om elevens frånvaro fortsätter kallar rektor till elevvårdskonferens som kan besluta om speciella insatser för elevens studiesituation och om eventuell anpassning av studier. Ett åtgärdsprogram upprättas för eleven. Tid bokas för uppföljning. För elever i gymnasieskolan gäller särskilda regler beträffande indragning av studiemedel. Steg 4 Grundskola Om önskat resultat inte uppnås efter elevvårdskonferensen inbjuder skolan vårdnadshavaren och eleven till ett samtal med personal från socialtjänsten. I förekommande fall kan socialtjänsten erbjuda stöd till elev och förälder. Om vårdnadshavare tar emot erbjudande om stöd av socialtjänsten, bestäms tid för uppföljning på skolan. Gymnasieskola Om önskat resultat inte uppnås efter elevvårdskonferensen inbjuder skolan eleven och i förekommande fall vårdnadshavaren till ett samtal med personal från socialtjänsten. I förekommande fall kan socialtjänsten erbjuda stöd till elev och förälder. Om vårdnadshavare eller myndig elev tar emot erbjudande om stöd av socialtjänsten, bestäms tid för uppföljning på skolan. Om gymnasieskolan vid uppföljningen av elevvårdskonferensen konstaterar att ingen förbättring av närvaron har skett kan eleven skrivas ut från gymnasieskolan. Innan eleven skrivs ut kontaktas rektor för individuella programmet (IV). Olika former av studier inom ramen för individuellt program utreds och eventuell aktivitet inom ramen för projekt Palladium. Aktiviteter i projekt Palladiums regi kan räknas som studier på IV. Om eleven vill genomföra studieavbrott fylls blanketten studieavbrott i och skrivs under av elev och i förkommande fall målsman. Om skolan trots påminnelser inte får tillbaka ifylld blankett noteras de kontakter (muntliga och skriftliga) som tagits med elev och eventuell målsman. Rektor skriver under blanketten som representant för skolan. Därefter skrivs eleven ut ur skolan. När eleven skrivs ut ur skolan registreras orsaken till studieavbrottet i Extens. Om eleven inte har arbete efter avbrottet uppmanas elev och eventuell målsman att ta kontakt med Viadidakts ungdomstorg och arbetsförmedlingen. Informationen ges av

5 5 (15) skolan i samband med att eleven avslutar sina studier. Om eleven ger sitt godkännande förmedlar skolan elevens kontaktuppgifter till Viadidakt. Rutiner för en situation då en elev avbryter sina studier utan att skolan kan komma i kontakt med eleven eller i förekommande fall målsmannen Om en elev har uteblivit från sina studier utan att detta berott på anmäld sjukdom eller beviljad ledighet skall skolan kontakta eleven och i förekommande fall elevens målsman. Om skolan under en månads tid inte får kontakt med en elev och en eventuell målsman dokumenteras de försök till kontakter som skolan har vidtagit. Rektor skriver under dokumentet som representant för skolan. Därefter skrivs eleven ut ur skolan. När eleven skrivs ut ur skolan registreras orsaken till studieavbrottet i Extens. En kopia av avbrottsblanketten skickas till gymnasieintagningen vid bildningsförvaltningen, där blanketten arkiveras. Om underskrift av elev och målsman saknas noteras de kontakter som skolan tagit med elev/målsman på blanketten eller i bilaga. Steg 5 Grundskola Om närvaron inte förbättras efter elevvårdskonferensen beslutar skolan om en anmälan till Socialnämnden enligt Socialtjänstlagen. Rektor skall tillse att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven skall komma till skolan. Detta skall fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten och efter ev. vitesföreläggande. Vid behov skall eleven erbjudas särskilt stöd för att återgången till skolarbetet skall bli så bra som möjligt. Rektor skall tillse att skolan minst en gång varje vecka kontaktar vårdnadshavaren per telefon och att dessa samtal dokumenteras. Om vårdnadshavaren inte svarar på samtal skall skolan varje vecka skicka ett brev (dokumenteras i diariet) till föräldern i syfte att betona förälderns ansvar för barnets skolgång. Vårdnadshavaren ska göra allt vad på dem ankommer för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. Gymnasieskola Gymnasieintagningen ansvarar för att elever som avbrutit sina gymnasiestudier får skriftlig information om gymnasievalet och en inbjudan att kontakta gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare för vägledning. Detta sker två gånger per år, 1 november inför ordinarie sökomgång och 1 mars inför omvalsperioden. Elever som avbrutit sina studier på det Individuella programmet (IV) utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kallas kommande år till IV och erbjuds en ny plats. Gymnasieintagningen skickar 1 mars en lista på aktuella elever och skolan ansvarar för att eleverna kallas till samtal för planering av eventuella studier.

6 6 (15) Steg 6 Grundskola Om ingen förbättring av närvaron sker efter anmälan till socialnämnden skickar rektor en begäran om vitesföreläggande till bildningsnämnden. Skolans elevvårdsteam/team för elevhälsa har fortsatt ansvar för uppföljning av ärendet. Rektor skall tillse att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven skall komma till skolan. Detta skall fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten och efter ev. vitesföreläggande. Vid behov skall eleven erbjudas särskilt stöd för att återgången till skolarbetet skall bli så bra som möjligt. Rektor skall tillse att skolan minst en gång varje vecka kontaktar vårdnadshavaren per telefon och att dessa samtal dokumenteras. Om vårdnadshavaren inte svarar på samtal skall skolan varje vecka skicka ett brev (dokumenteras i diariet) till föräldern i syfte att betona förälderns ansvar för barnets skolgång. Vårdnadshavaren ska göra allt vad på dem ankommer för att barnet ska fullgöra sin skolplikt.

7 7 (15) Bilaga 1 Vad säger lagen om skolplikt och frånvaro i grundskolan? Skolverket skriver så här om skolplikt och frånvaro utifrån bestämmelserna i skollagen: Skollagen anger en ovillkorlig rätt för alla barn med vanlig skolplikt att få tillgång till utbildning. Därför måste såväl kommunala som fristående skolor ha tillfredsställande rutiner för hur man skall agera då elever är frånvarande från undervisningen. När en elev, utan giltiga skäl såsom sjukdom och liknande skäl eller beviljad ledighet, är frånvarande från skolan, ankommer det på huvudmannen att utan oskäligt dröjsmål utreda vad frånvaron beror på. I skollagen är det kapitel 3 som handlar om detta: 1 Barn som är bosatta i landet har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. --- Skolplikten motsvaras av en rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. 7 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. 11 Varje barn, som fullgör skolplikt ---, skall delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. 13 Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskolan och särskola fullgör sin skolgång Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt. 16 Om en skolpliktig elev --- inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iakttaga sina skyldigheter Rektors ansvar enligt grundskoleförordningen och särskoleförordningen Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare.

8 8 (15) Bilaga 2 Vad säger lagen om frånvaro i gymnasieskolan? Skollagen 15 kap Elevers närvaro och information om frånvaro 16 En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Gymnasieförordningen 12 kap. Anmälningsskyldighet vid frånvaro 1 Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas. Ledighet 2 Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Eleven får i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. När en elev anses ha avslutat utbildningen 3 En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att terminen startat. 4 Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid.

9 9 (15) Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga skäl.

10 10 (15) Bilaga 3 Rutiner vid ansökan/anmälan enligt socialtjänstlagen Aktualisering Anmälan/ansökan eller egen observation Förhandsbedömning vid Nej Avbryt Anmälan.Finns skäl att fortsätta? Ja Utredning inleds Beslut Avsluta utredningen Utan insats/åtgärd Med insats/åtgärd Bistånd enl. SOL Åtgärd enl. LVU

11 11 (15) Anmälan eller ansökan till socialförvaltningen. Bilaga 4 Samtliga anmälningar och ansökningar ska göras till socialförvaltningens mottagning Telefon: Socialförvaltningens verksamheter med öppet intag Den som vill ha kontakt kan ringa själv det behövs ingen remiss! Skolpersonal kan uppmuntra föräldrar och ungdomar att ta kontakt eller själva ringa för egen vägledning. Familjerådgivningen Telefon Behöver din familj stöd? - Ibland kan ett par eller en familj - behöva stöd från någon - utomstående för att göra - relationen bättre. - Då kan familjerådgivningen vara en hjälp. - Familjerådgivningen har sekretess... UNGDOMSMOTTAGNINGEN Ring kurator , barnmorska Samtal och rådgivning för pojkar och flickor år. Provtagning graviditet/ sjukdomar, preventivmedel och sexrådgivning. MEDLING Ring eller Med hjälp av lekmannamedlare får brottsoffer och gärningsman mötas för att kunna gå vidare och må bättre. SAMARBETSSAMTAL Ring (fråga efter familjerätten). Samtal för föräldrar som behöver hjälp att enas kring vårdnad, boende och umgänge för gemensamma barn. MERCUR Ring Öppenvård för vuxna missbrukare och anhöriga till missbrukare. Behandlingsgrupper och enskilt stöd. BASIC Ring Ungdomsrådgivning och behandling vid missbruk. FRIDA Ring eller Stöd och hjälp till kvinnor och män som blivit misshandlade, hotade eller själva misshandlat. Stöd och hjälp även till barn i familjen. Andra möjligheter i kommunen BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRIN Ring när du tror att ditt barn, ungdom eller din familj är drabbad av psykisk ohälsa. SJÄLVHJÄLPHUSET GRYNINGEN Ring om du vill träffa vuxna i grupp eller föräldrar som har samma problem / erfarenhet som du för att komma vidare.

12 12 (15) Översikt över den viktigaste lagstiftningen som styr socialförvaltningens arbete Bilaga 5 FÖRÄLDRABALKEN den grundläggande lagen om det som gäller barn. Här finns bestämmelser om bl.a. föräldrars ansvar och skyldigheter. Regler om myndigheters och domstolars arbete vid tvister om vårdnad, boende och umgänge. Har samordnats med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN en av Sveriges grundlagar. Är också grund för offentlighetsprincipen i förvaltningar och domstolar inga beslut får fattas utan att allt som ligger bakom beslutet redovisas och att vem som helst får läsa information och ärenden utom när sekretesslagens bestämmelser säger att informationen inte får spridas. FÖRVALTNINGSLAGEN Om bl.a. myndigheters verksamhet och skyldigheter att ge parter, t.ex. vårdnadshavare, del av all information som kommer fram i ett ärende som rör dem eller deras barn. All information som ligger till grund för ett beslut eller är av betydelse för handläggningen av ett ärende ska redovisas. Det är myndighetens skyldighet att upplysa den som är part om information man har om ärendet. I förvaltningslagen finns också regler om hur en enskild ska få del av beslut och hur beslut kan överklagas. FÖRVALTNINGSPROCESSLAG om handläggningen vid förvaltningsdomstolar (länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätt). SEKRETESSLAG om undantag från offentlighetsprincipen, t.ex. om sådant som är privata angelägenheter. Föräldrar kan häva sekretessen om de tycker att det behövs, t. ex. för att deras barn ska får rätt hjälp eller stöd. Frågar en myndighet en annan myndighet om något som egentligen är sekretessbelagt ska den som svarar eller chef göra en s k menbedömning, d.v.s. ta ställning till om informationen gynnar den det berör eller kan skada honom/henne. SOCIALTJÄNSTLAGEN om rätten till bistånd, principen om frivillighet och delaktighet. Att socialtjänsten är skyldig att utreda ansökningar och anmälningar, att en utredning får pågå i högst fyra månader och ska leda fram till ett beslut som den det berör ska få (skriftligt). Det är i socialtjänstlagen bestämmelserna om alla som arbetar med eller för barn i t. ex. förskola, skola sjukvård, hälsovård m.m. har skyldighet att anmäla till socialförvaltningen om de är oroliga för ett barn eller en tonåring. Den som har anmälningsskyldighet behöver inte veta några detaljer, att man är orolig räcker. Den som har anmälningsplikt måste också lämna den information socialförvaltningen behöver när den utreder barn eller ungas behov av stöd, hjälp eller skydd.

13 13 (15) Vad gör socialtjänsten? Bilaga 6 Socialtjänsten är skyldig enligt lag att vidtaga åtgärder om det kommer till socialtjänstens kännedom att barn eller ungdomar inte har det bra. Vi tar emot ansökningar om stöd och anmälningar om missförhållanden. Vi utreder och följer upp insatser i familjer med barn och ungdomar upp till 20 år. Personal som i sin professionella verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldiga enligt lag att göra en anmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa eller far illa. Det leder till en förhandsbedömning där beslut tas om behov finns att inleda utredning eller ej. Kommunens skyldigheter beskrivs i både socialtjänstlagen och föräldrabalken. En utredning innebär att kartlägga barnets eller ungdomens hela livssituation. De områden som utreds är barnets eller ungdomens behov, familj och miljö samt föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets eller ungdomens behov. Målet är att i samarbete med föräldrar komma fram till en lämplig stödinsats. Stödinsatser som Katrineholms kommun har att erbjuda är bl.a: kontaktperson kontaktfamilj komplementfamilj familjehem familjeenheten hemterapeut ungdomsboendet Klivet påverkansprogrammet Vägskälet Basic- ungdomsrådgivning och behandling vid missbruk behandlingshem, behandlingsprogram och nätverksmöten Socialtjänstens insatser är i huvudsak inriktade på att kunna genomföras genom frivilliga överenskommelser med föräldrar, barn och socialtjänst. I det fall den unge utsätter sig själv för stora risker i sin utveckling, eller utsätts i sin hemmiljö för att allvarligt skadas i sin utveckling, är det tillämpligt med tvångsvård enligt LVU. Detta prövas i länsrätten. Socialtjänsten liksom skolan har skyldighet enligt lag att samverka för att ge barnet eller ungdomen de bästa förutsättningarna i sin utveckling. Vikten av en helhetssyn betonas.

14 14 (15) Rutiner för uppföljning vid studieavbrott från gymnasieskolan i Katrineholms kommun Bilaga 7 När en elev beslutat sig för att avsluta sina studier vid någon av Katrineholms gymnasieskolor gäller följande rutiner. Rutinerna ser olika ut beroende på orsak till studieavbrottet. 1. Skolans studie- och yrkesvägledare kallar till samtal. Vid samtalet går man igenom orsaken till avhoppet. Blanketten studieavbrott fylls i och på blanketten anges orsak till avbrottet. Om eleven är under 18 år skickas blanketten hem för påskrift av målsman. 2. När underskriven blankett kommer åter till skolan skrivs eleven ut ur skolan. Orsaken till studieavbrottet registreras i Extens. 3. En kopia av blanketten skickas till gymnasieintagningen, bildningsförvaltningen, där blanketten arkiveras. Rutiner när elever avbryter sina studier utan att gå till annan utbildning eller arbete 1. Skolans studie- och yrkesvägledare kallar till samtal. Vid samtalet går man igenom orsaken till att eleven önskar sluta skolan. 2. Elev och i förekommande fall målsman kallas till en elevvårdskonferens där rektor, mentor och studie- och yrkesvägledare deltar. På konferensen diskuteras orsaken till studieavbrottet och de konsekvenser ett avbrott kan få. Man undersöker möjligheten till anpassning av studierna för att om möjligt få eleven att slutföra sin utbildning. 3. Innan eleven skrivs ut från gymnasieskolan kontaktas rektor för individuella programmet (IV). Olika former av studier inom ramen för individuellt program utreds och möjlighet till eventuell aktivitet inom ramen för projekt Palladium undersöks. Aktiviteter i projekt Palladiums regi kan räknas som studier på IV. 4. Om eleven vill genomföra sitt studieavbrott fylls blanketten studieavbrott i och skrivs under av elev och i förkommande fall målsman. Om skolan trots påminnelser inte får tillbaka ifylld blankett noteras de kontakter (muntliga och skriftliga) som tagits med elev och eventuell målsman. Rektor skriver under blanketten som representant för skolan. Därefter skrivs eleven ut ur skolan. När eleven skrivs ut ur skolan registreras orsaken till studieavbrottet i Extens. 5. Om eleven inte har arbete efter avbrottet uppmanas elev och eventuell målsman att ta kontakt med Viadidakts ungdomstorg och arbetsförmedlingen.

15 15 (15) Informationen ges av skolan i samband med att eleven avslutar sina studier. Om eleven ger sitt godkännande förmedlar skolan elevens kontaktuppgifter till Viadidakt. 6. En kopia av blanketten skickas till gymnasieintagningen vid bildningsförvaltningen, där blanketten arkiveras. Om underskrift av elev och målsman saknas noteras de kontakter som skolan tagit med elev/målsman på blanketten eller i bilaga. 7. Gymnasieintagningen ansvarar för att elever som avbrutit sina gymnasiestudier får skriftlig information om gymnasievalet och en inbjudan att kontakta gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare för vägledning. Detta sker två gånger per år, 1 november inför ordinarie sökomgång och 1 mars inför omvalsperioden. 8. Elever som avbrutit sina studier på det Individuella programmet (IV) utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kallas kommande år till IV och erbjuds en ny plats. Gymnasieintagningen skickar 1 mars en lista på aktuella elever och skolan ansvarar för att eleverna kallas till samtal för planering av eventuella studier. Rutiner för en situation då en elev avbryter sina studier utan att skolan kan komma i kontakt med eleven eller i förekommande fall målsmannen Om en elev har uteblivit från sina studier utan att detta berott på anmäld sjukdom eller beviljad ledighet skall skolan kontakta eleven och i förekommande fall elevens målsman. Om skolan under en månads tid inte får kontakt med en elev och en eventuell målsman dokumenteras de försök till kontakter som skolan har vidtagit. Rektor skriver under dokumentet som representant för skolan. Därefter skrivs eleven ut ur skolan. När eleven skrivs ut ur skolan registreras orsaken till studieavbrottet i Extens.