Styrmedel för introduktion av eldrivna fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur. Elforsk rapport 09:48
|
|
- Gunnar Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Styrmedel för introduktion av eldrivna fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur Elforsk rapport 09:48 Erik Filipsson, Ellenor Grundfelt April 2009
2 SAMMANFATTNING En introduktion av eldrivna fordon på svenska vägar skulle kunna ge upphov till betydande bidrag i strävan att minska utsläppen av klimatpåverkande utsläpp, öka energieffektiviteten i energisystemet och förbättra den lokala miljökvaliteten i städerna. Eftersom det innebär en stor förändring av rådande tekniska system, samtidigt som fordonen åtminstone under överskådlig tid kommer att vara relativt dyra, är det troligt att det erfordras nya incitament för att åstadkomma en sådan utveckling. För att veta vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att främja marknaden för eldrivna fordon är det viktigt att analysera vilka behov och barriärer som är kännetecknande för de olika faserna av utvecklingen. I föreliggande rapport beskrivs, med utgångspunkt i fem olika faser av marknadsutvecklingen, vilka kundgrupper och barriärer som kan förväntas bli aktuella, samt på vilket sätt detta påverkar hur en styrmedelsstrategi bör se ut. Fokus i den inledande fasen bör vara att utveckla och demonstrera tekniken under verkliga förhållanden. Testerna bör omfatta både fordon, batterier, laddning och betalsystem, samt generera kunskap om regelverkshinder, lämpliga affärsmodeller, standardiseringsfrågor, m.m. Fortsatta insatser i form av forskning kring el- och hybridfordonsteknik är centralt i detta skede, liksom att initiativ tas till samverkan mellan olika intressenter på området. Den offentliga sektorn bedöms kunna spela en viktig roll när det gäller att skapa efterfrågan på elbilar och laddhybrider i ett tidigt skede. Det kan ske inom ramen för t.ex. den offentliga upphandlingen. Initiativ bör också tas till centralt samordnad teknikupphandling. En lämplig målgrupp kan vara servicefordon som opererar inom ett begränsat geografiskt område, inte används hela tiden och följer en mer eller mindre regelbunden körcykel. För laddhybrider kan dock målgruppen vara större till följd av dessa fordons längre räckvidd. De insatser som görs för att stimulera utveckling och användning av elfordon bör följas upp kontinuerligt, samtidigt som information om erfarenheterna sprids till relevanta aktörer på ett systematiskt sätt. Vid valet av demonstrationsprojekt, testflottor, m.m. kan det också finnas anledning att ta hänsyn till i vilken utsträckning dessa blir synliga för en bredare allmänhet. När de största tekniska barriärerna är undanröjda och det finns ett flertal serietillverkade modeller att tillgå är det viktigt att det finns ekonomiska styrmedel som förmår motverka de högre kostnader som dessa fordon är förknippade med. Erfarenheter visar att reducerat förmånsvärde är ett effektivt sätt att få ut miljöfordon på marknaden. En fjärdedel av nybilsförsäljningen är förmånsbilar, vilket gör att målgruppen är relativt stor. Bedömningen är dock att nedsättningen av bilförmånen bör vara större än 40 procent, vilket är den nedsättningsgrad som i nuläget gäller för eldrivna fordon. Under en period fram tills dess att elfordonen har kommit att utgöra ett betydande inslag i trafikbilden kan det också finnas skäl att överväga om just dessa fordon ska undantas från trängselskatt. En möjlighet som därvid bör beaktas är om systemet kan utformas så att det även blir utsläppsdifferentierat (med hänsyn till både koldioxid och andra emissioner) inom vilket elfordon gynnas av utsläppskomponenten men eventuellt betalar en trängselrelaterad avgift. Samtidigt bör fordonskatten justeras så att den får större utväxling, och mer specifikt en miljöstyrande karaktär även i intervallet gco 2 /km. 1 (49)
3 För att bättre nå privatpersoner, som är en viktig kundgrupp i genombrottsfasen, och de som är bosatta utanför storstäderna kan det också finnas anledning att införa en särskild elbilspremie. Det är troligt att detta stöd behöver vara större än den premie på kr som har utgått mellan Exakt hur stor premien bör vara måste utredas vidare. På längre sikt när elfordonstekniken har blivit mer konkurrenskraftig kan det vara tillräckligt att stödja utvecklingen genom internaliserande styrmedel som en successivt höjd energioch koldioxidskatt. Sådana styrmedel är viktiga under hela marknadsutvecklingen, men måste inledningsvis kompletteras med andra åtgärder för att få till stånd den effekt på användningen av elfordon som eftersträvas. En ökad användning av eldrivna fordon i samhället ställer krav på att det också finns en utbredd och väl fungerande infrastruktur för att ladda fordonens batterier. Förutsättningar bör skapas för att utbygganden av laddinfrastruktur kan ske kostnadseffektivt och i takt med att efterfrågan uppstår. En del i detta arbete är att förenkla dagens regelverk för att etablera uttag. I ett inledande skede kan tänkas att en betydande del av de som införskaffar elfordon kommer att ha möjlighet att ladda vid sin bostad och/eller arbetsplats. Ekonomiskt stöd kan trots det vara motiverat för att bl.a. nå en större målgrupp, få till stånd offentliga laddplatser eller på längre sikt skapa möjligheter till snabbladdning. Det är viktigt att det finns stabilitet i de stimulansåtgärder som införs på området eftersom otydliga förutsättningar och ryckighet i styrmedlen kan ha starkt negativ påverkan på den fortsatta utvecklingen. Eftersom elfordonsteknikens konkurrenskraft inte bara påverkas av hur de egna produktionskostnaderna utvecklas, utan även andra omvärldsfaktorer (t.ex. oljepriset), är det också angeläget att följa hur marknadsförutsättningarna för tekniken utvecklas för att vid behov kunna anpassa styrmedlen. 2 (49)
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Uppdraget Avgränsningar MARKNADSUTVECKLING Marknadsutveckling i generell bemärkelse Kort om den svenska miljöbilsintroduktionen Fem faser i marknadsutvecklingen Potentiella barriärer Förväntad utvecklingstakt KUNDSEGMENT Generella kundprofiler och bilköpsbeteenden Lämpliga kundsegment under respektive fas i marknadsutvecklingen STYRMEDEL Allmänt om styrmedel Behovet av rätt styrmedelskombinationer och stabila regelverk Internationella erfarenheter av styrmedel för eldrivna fordon Svenska styrmedel på miljöbilsområdet Styrkan i ekonomiska styrmedel på miljöbilsområdet Bedömning av tidsmässig introduktion av styrmedel för elfordon Bedömning av samhällsekonomisk effektivitet Styrmedel för utbyggnad av laddinfrastruktur SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Styrmedel för introduktion av eldrivna fordon Styrmedel för utbyggnad av laddinfrastruktur REFERENSER (49)
5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Intresset för eldrivna fordon har ökat kraftigt den senaste tiden, både hos makthavare, biltillverkare och trafikanter. Anledningen till detta är inte minst kopplad till behovet att minska importberoendet från oljeproducerande regioner och att begränsa utsläppen av koldioxid. Genom att använda elfordon kan också betydande energieffektiviseringar uppnås eftersom eldrift har förutsättning att minska den slutliga användningen av energi i fordonen med omkring % jämfört med konventionella bilar med förbränningsmotorer. Därtill kan eldrift bidra till att förbättra den lokala luftkvaliteten i storstadsområden markant. Sverige har goda förutsättningar att åstadkomma en verkningsfull introduktion av elbilar. I sin rapport Gör Sverige till ett elbilens pionjärland har Globaliseringsrådet påpekat att Sverige bör kunna bli ett av världens ledande elbilsländer. Denna bedömning grundas på elens överlägsna energieffektivitet, det faktum att svensk el huvudsakligen produceras koldioxidfritt och att Sverige prognostiseras ha överskott på el rätt många år framåt. Inom ramen för EU:s klimatmål om 20 % minskade utsläpp av växthusgaser till 2020 (jämfört med 1990 års nivå) har Sverige, enligt den beslutade ansvarsfördelningen, krav på sig att begränsa utsläppen från de sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter ( icke-handlande sektorn ) med 17 % till 2020 jämfört med 2005 års nivå. Det mål som regeringen har föreslagit i 2009 års klimatproposition (40 % minskade utsläpp ) avser även det uteslutande icke-handlande sektorn. Transportsektorn stod år 2007 för ca 45 % av de svenska utsläppen i icke-handlande sektorn. Möjligheterna att uppnå klimatmålet till 2020 beror således till stor del på hur framgångsrikt man lyckas minska just transportsektorns utsläpp. Regeringen har i 2009 års klimatproposition ansatt målsättningen att Sverige ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen senast år Förutom en ökad dieselskatt, ökad koldioxiddifferentiering i fordonsbeskattningen, förlängda bidrag till tankställen för förnybar energi, m.m., har det också aviserats ett nytt utvecklingsstöd till laddhybrider och elbilar. Det finns dock inget nationellt mål för hur stor andelen eldrivna fordon bör vara vid en viss tidpunkt. Elforsk har som utgångspunkt för sina FoU-insatser inom elfordonsområdet utgått från en vision om elfordon till år Det skulle bidra till kraftfullt minskade utsläpp av koldioxid från transportsektorn, minskat oljeberoende, ökad andel förnybar energi och minskad energianvändning. För att få till stånd en så pass omfattande introduktion av elfordon krävs sannolikt att nuvarande och nya styrmedel anpassas och förstärks med hänsyn till de förutsättningar som gäller för eldrivna fordon. 1.2 Uppdraget På uppdrag av Elforsk AB har Vattenfall Research and Development AB och Vattenfall Power Consultant AB tagit fram förslag på hur olika svenska styrmedel kan utformas och tidsmässigt introduceras för att på ett effektivt sätt påskynda introduktionen av elfordon i 4 (49)
6 den svenska transportsektorn. Arbetet har bestått i att kompilera och dra slutsatser från tidigare studier inom området samt belysa hur styrmedel lämpligen kan anpassas till olika faser i marknadsutvecklingen. För att skapa förståelse för den sistnämnda aspekten har en bedömning gjorts i fråga om hur marknadsutvecklingen kan komma att se ut och vilka kundsegment som kommer att vara dominerande inom respektive fas. 1.3 Avgränsningar Det finns en ambition att öka inslaget av eldrivna fordon i den svenska fordonsflottan framöver 1, 2, 3. Samtidigt kan det konstateras att det finns en rad barriärer som hindrar en självgående marknadsutveckling. Styrmedelsbehovet för marknadsutvecklingen är därmed ett faktum. Mot den bakgrunden har tyngdpunkten i analysen legat på att utforma en styrmedelsstrategi inriktad på själva fordonen. I fråga om laddinfrastruktur är styrmedelsfrågan mer komplex. Det finns inte, och bör inte heller finnas, någon uttalad ambition att i nuläget forcera utbyggnaden av laddinfrastruktur. Det handlar snarare om att möta behovet av laddinfrastruktur i takt med att fordonen introduceras och behovet uppstår. Idag finns ingen samlad bild av hur fordonen kommer att användas och laddas. Frågan har heller inte kunnat analyseras på djupet inom ramen för den här studien. Utgångspunkten har dock varit att även inbegripa styrmedel för laddinfrastrukturutbyggnad i den mån ett behov av en förbättrad laddinfrastruktur och styrmedel för att åstadkomma detta har noterats. Det är troligt att elbilsintroduktionen i hög grad kommer att vara marknadsdriven, p.g.a. exempelvis ökad miljömedvetenhet bland konsumenterna samt elens ekonomiska fördelar. Som utgångspunkt i arbetet antas emellertid att det, i likhet med tidigare miljöbilssatsningar, finns och kommer att finnas behov av styrmedel för att överbrygga barriärer och stimulera utvecklingen i de första faserna av marknadsutvecklingen. Analyserna utgår från ett huvudscenario om eldrivna fordon år 2020, men även en högre och lägre ambitionsnivå vad gäller antalet fordon belyses. Huvudsyftet med studien har varit att identifiera och rekommendera lämpliga styrmedelsmodeller ur ett svenskt perspektiv. Europeiska styrmedel ingår däremot inte inom ramen för den här studien. Eldrift av fordon är i sig ingen ny teknik. Exempelvis tillämpas tekniken inom industrin där många specialfordon (speciellt de som används i inomhusmiljö) drivs med el. Mopeder, scootrar och cyklar med eldrift är mer eller mindre vanligt förekommande, inte minst i delar av Asien och sydeuropeiska länder. Då den här marknaden är långt mer mogen än elbilsmarknaden har den inte studerats närmare inom ramen för den här studien. Eldrift för tunga fordon, som t.ex. lastbilar och bussar, har inte heller berörts. 1 Globaliseringsrådet [2008] 2 Regeringen [2009b] 3 Kairos Future [2009] 5 (49)
7 2 MARKNADSUTVECKLING För att få en uppfattning om hur olika delmarknader, barriärer och lämpliga styrmedel ser ut på elbilsområdet kan det vara lämpligt att först skapa en bild av hur marknadsintroduktioner i allmänhet brukar gå till och sedan analysera hur de specifika förutsättningarna ser ut på transportområdet. 2.1 Marknadsutveckling i generell bemärkelse Marknadsutvecklingen för nya tekniker följer i många fall en S-kurva. S-kurvan beskriver hur spridningen av ny teknik kan gå långsamt den första tiden för att sedan ta fart ordentligt och så småningom plana ut när marknaden börjar bli mättad. Empiriska studier visar att modellen kan appliceras på en rad tekniska innovationer, bl.a. mobiltelefonen och mikrovågsugnen, se Figur 1. Procent av amerikanska hushåll Figur 1. Marknadsutveckling för några olika tekniker. Källa: Federal Reserve Bank of Dallas Flera studier beskriver den förväntade marknadsutvecklingen för elbilar och laddhybrider som en S-kurva 4. Även om modellen bör betraktas som en förenkling är den användbar som utgångspunkt för identifiering av kundsegment inom marknadsutvecklingens olika faser. En förståelse för de olika kundsegmentens betydelse under marknadsutvecklingen utgör i sin tur en viktig hörnsten i en styrmedelsstrategi. Som modell är S-kurvan inte särskilt lämplig för prognostisering av framtida marknadsandelar. Utvecklingskurvor för nya produkter och tekniker kan se förvillande lika ut i det inledande skedet för att sedan utvecklas åt olika håll, se Figur 2. 4 BEST [2009], BERR [2008], KFB [2000], KFB [1999] 6 (49)
8 Figur 2. Exempel på S-kurvor Denna iakttagelse är särskilt intressant i styrmedelssammanhang då styrmedel och policyverktyg av olika slag påverkar S-kurvans form och lutning. Ibland visar det sig i ett senare skede att produkten, pga. egna egenskaper eller ändrade omvärldsfaktorer, inte har förmåga att upprätthålla ett fortvarigt genombrott på marknaden. På samma sätt kan en eventuell utfasning av styrmedel vid fel tidpunkt påverka utvecklingen negativt (jmf exempel D i Figur 2). 2.2 Kort om den svenska miljöbilsintroduktionen I Sverige fanns i december 2008 drygt miljöbilar 5, motsvarande ca 5 procent av den totala personbilsflottan 6. Etanolbilarna (E85) svarar för ungefär två tredjedelar av alla miljöfordon. Resten är så kallade bränslesnåla bensin- och dieselbilar, gasbilar och elhybrider utan möjlighet till laddning. Elbilarna som kan laddas från elnätet är knappt 300 till antalet. Historiskt sett har miljöbilarna haft en sådan marknadsutveckling som ovan beskrivs som karaktäristisk för ny teknik. Den första etanolbilen kom till Sverige Sju år senare fanns fortfarande inte etanolbilar. Bara tre år efter det hade antalet redan överskridit för att ytterligare fyra år senare uppgå till nästan fordon. En liknande inledning på utvecklingskurvan kan observeras för både gasbilar och elhybrider även om volymerna är mindre aspx 7 (49)
9 Miljöbillsutvecklingen i Sverige Antal registrerade lätta fordon Etanol E85 Bränslesnåla (<120 g CO2) Biogas/naturgas Elhybrid TOTALT Figur 3. Antalet miljöbilar (lätta fordon) i den svenska fordonsflottan Källa: Hur den fortsatta utvecklingen av miljöbilsmarknaden kommer att se ut är mycket oklart i dagsläget. Flera av de styrmedel som hittills drivit utvecklingen har eller kommer att ha fasats ut inom den närmaste tiden. Om marknaden inte är självgående när styrmedel tas bort finns en risk för att den positiva utvecklingen bromsas eller i värsta fall vänder. 2.3 Fem faser i marknadsutvecklingen För att styrmedel och stödsystem ska få önskad effekt bör de vara anpassade och synkroniserade till rådande marknadsförutsättningar. Analysen av lämpliga styrmedel för elbilsintroduktionen bygger därför lämpligen på en hypotes om hur marknadsutvecklingen skulle kunna se ut. Detta är särskilt viktigt i ett inledande skede av introduktionen när det finns behov av åtgärdsinriktade insatser (t.ex. identifiering av teknik eller målgrupp för demonstrationsprojekt). Mot bakgrund av hur framväxt och spridning av ny teknik kan se ut, samt erfarenheter från miljöbilsintroduktionen i Sverige, kan marknadsutvecklingen för eldrivna bilar grovt delas in i fem faser: Förberedelsefasen Introduktionsfasen Tillväxtsfasen Genombrottsfasen Kommersialiseringsfasen De olika faserna illustreras i Figur 4. 8 (49)
10 Figur 4. Fem faser i marknadsutvecklingen för eldrivna fordon Att dela in den förväntade marknadsutvecklingen i faser är ett sätt att strukturera arbetet med att ta fram en styrmedelsstrategi. Nedan följer en beskrivning av hur den här studien har betraktat utvecklingsläget i de olika faserna Utvecklingsfas 1: Förberedelser Den första fasen handlar om utveckling och förberedelser inför en marknadsintroduktion. Det finns vid denna tidpunkt inga elfordon att köpa på den svenska marknaden. Marknadsaktörerna samlas och formerar intressentgrupper som tillsammans initierar demonstrationsprojekt och bygger upp kunskap om tekniken och marknaden. Några enstaka testflottor används för att testa och utvärdera tekniken för fordon, batterier, laddning, betalsystem, m.m., men på långt från kommersiella grunder. Mot bakgrund av att eldrivna fordon ännu inte finns tillgängliga att köpa på den svenska marknaden är bedömningen att den svenska marknaden just nu befinner sig i den förberedande fasen Utvecklingsfas 2: Introduktion Även introduktionsfasen handlar i mångt och mycket om utveckling och förberedelser inför en förmodad marknadstillväxt. I introduktionsfasen finns bara några få olika modeller av elfordon tillgängliga att köpa. Flera tekniska problem kvarstår att lösa, kopplat till t.ex. begränsad räckvidd och fartprestanda. Kapitalkostnaden för fordonen är hög och det saknas affärsmodeller som gör elbilen till ett attraktivt alternativ för konsumenten. Det finns vid tidpunkten en rad regelverksrelaterade hinder för exempelvis utbyggnaden av laddinfrastruktur. Teknikstandardiseringen på området är bristfällig och generellt gäller att kunskapen om elfordon och laddinfrastruktur hos allmänheten är låg. 9 (49)
11 2.3.3 Utvecklingsfas 3: Tillväxt Marknadstillväxtfasen inleds först när de eldrivna bilarna är jämförbara med konventionella bilar i fråga om prestanda, komfort, säkerhet och tillförlitlighet. I allt väsentligt fungerar det minst lika bra att köra en eldriven bil som att köra en konventionell bil. De största tekniska barriärerna är eliminerade. Regelverken för t.ex. säkerhetsfrågor, fordonsimport och utbyggnad av laddinfrastruktur är på plats och utgör inte längre något hinder för utvecklingen. På marknaden finns nu flera bilmodeller att välja bland, även om utbudet fortfarande är mycket begränsat. Om en redan populär bilmodell lanseras med eldrift i den här fasen finns goda förutsättningar för en framgångsrik försäljningsutveckling. Förmodligen är kapitalkostnaden fortfarande högre för eldrivna bilar än för konventionella bilar. Dessutom är andrahandsvärdet lägre, eller i alla fall oförutsägbart. Ekonomiska styrmedel kan vara avgörande för den fortsatta utvecklingen Utvecklingsfas 4: Genombrott Den fjärde fasen karaktäriseras av starkt positiva försäljningssiffror för eldrivna bilar. Många bilmodeller lanseras nu på marknaden och återförsäljare och uthyrningsföretag har god kunskap om tekniken. Intresset för bilarna växer snabbt inom ett flertal kundsegment. Utvecklingen är dock till stora delar fortfarande beroende av att det finns ekonomiska incitament för kunden att köpa en elbil Utvecklingsfas 5: Kommersialisering Kommersialiseringsfasen är nådd först när marknaden för elbilarna är självgående, dvs. marknaden växer utan yttre stöd från policyverktyg. Elbilsmarknaden är komplex i den meningen att dess tillväxt beror av den dynamiska interaktionen mellan konsumenternas avvägningar, tillgång till bilar och möjligheten att ladda. Konsumenternas positiva inställning till elbilar påverkar elbilsförsäljningen positivt, vilket i sin tur är en drivkraft för tillverkarna att lansera fler bilmodeller. Med flera bilmodeller på marknaden blir elbilen ett realistiskt alternativ inom alltfler kundsegment. Antalet konsumenter ökar. När fler och fler elbilar rullar på vägarna växer incitamenten för kommersiella aktörer att bygga ut laddinfrastruktur och utveckla attraktiva affärsmodeller. Konsumenterna återkopplar med en än mer positiv syn på elbilarna. Självgående marknad har inte uppnåtts förrän den här positiva förstärkningseffekten är ett faktum. Förståelsen för dynamiken är dock på ett tidigt stadium, och det saknas kunskaper om marknadens kvantitativa egenskaper vid marknadsgenombrottet. Erfarenheten från andra miljöbilar är begränsad då det ännu är oklart huruvida dessa marknader idag är självgående eller ej. Det är med andra ord svårt att idag avgöra var på utvecklingskurvan elbilsmarknaden når en självgående tillväxt. 2.4 Potentiella barriärer De första faserna i marknadsutvecklingen är förknippade med en rad barriärer som fungerar som bromsklossar för en marknadsspridning. Här följer en kort beskrivning av de största barriärerna. 10 (49)
12 2.4.1 Fordon Inköpspris Inköpspriset på eldrivna fordon förväntas i ett inledande skede bli procent högre än för motsvarande konventionellt fordon 7, vilket främst beror på höga batterikostnader. Beroende på batteriets lagringskapacitet skulle bilarna i det första skedet kunna bli så mycket som kr dyrare 8. En viss kostnadsökning kommer sannolikt att accepteras av de tidiga kundsegmenten. Flera biltillverkare talar dock om en generell acceptansnivå på maximalt kr i merkostnad. 9 I en svensk enkätundersökning framgår att drygt 40 procent av de respondenter som uppger att de definitivt vill köpa en elbil eller laddhybrid kan tänka sig att betala kr eller mer i extra kostnad för fordonet 10. Ungefär 10 procent kan tänka sig att betala kr extra. Efter att respondenterna fått reda på att de med elbil/laddhybrid kan spara kr i driftkostnader ökar andelarna till drygt 55 procent ( kr) respektive 20 procent ( kr). När serietillverkningen ökar sprids kostnaden på ett större antal fordon och merkostnaden per fordon minskar. Så länge volymerna är små kommer dock höga kapitalkostnader utgöra en uppenbar barriär Batteriets livslängd Batteriernas livslängd varierar kraftigt beroende på hur de används. För att behålla en rimlig storlek på batteriet kräver laddhybrider och elbilar relativt djupa urladdningscykler, vilket ger kortare livslängd. Man brukar tala om att de batterier som finns i dagens elbilar kan användas ungefär 3 år innan de behöver bytas 11. Om man antar att värdet på en ny bil halverats efter tre år är risken stor att kostnaden för ett nytt batteri är lika stor som värdet på bilen när det första batteriet måste bytas ut. Den risken kan upplevas som ett starkt skäl till att inte köpa en elbil eller laddhybrid. Att elbilsägarna accepterar den korta livslängden och skrotar elbilarna redan efter tre år torde inte heller vara realistiskt. De flesta bilar som skrotas i Sverige idag är ca år gamla 12. Enligt uppskattningar kommer batteriernas livslängd på sikt öka till ca 10 år, men det är oklart hur lång tid den utvecklingen tar Affärsmodeller Leasing är idag en vanlig ägarskapsmodell som används i bilbranschen för att finansiera den höga kapitalkostnad som bilköp oftast innebär. Den bygger dock på att bilens restvärde kan uppskattas och ligga till grund för leasingavgiften. Osäkerheter i batteriets livslängd och höga kapitalkostnader bereder väg för nya affärsmodeller och eventuellt nya typer av marknadsaktörer. Leasing, delat ägarskap och abonnemang är exempel på affärsmodeller som kan komma att vidareutvecklas för elbilsbranschen. Utvecklingen är dock i sin linda och än så länge saknas enhetlighet och praktisk erfarenhet av affärsmodellerna. 7 Massachusetts Institute of Technology [2008] 8 Beräknat på intervallet procent i merkostnad för fordon med utgångspris kr respektive kr 9 BERR [2008] 10 Kairos Future [2009] 11 Enligt muntlig kontakt med Volvo Car Corporation, november (49)
13 Räckvidd När laddhybriderna kommer på marknaden bedöms de kunna köras 5-15 mil på enbart el. Därefter kan resan fortsätta med annat drivmedel, t.ex. bensin. Räckvidden bedöms därför inte utgöra någon barriär för introduktionen av laddhybrider. Däremot är räckvidden kritisk för rena elbilar. De elbilar som just nu är under utveckling kommer att kunna köras uppskattningsvis mil per laddning 13 (där intervallet beror på temperatur, fordonets storlek, antal passagerare, last, etc.). De elbilar som redan finns på den globala marknaden har vanligen en räckvidd om drygt 10 mil 14. Även om det räcker för mer än 80 procent av de dagliga bilresorna i Sverige, är det ändå bara en femtedel av vad konventionella bilar erbjuder. Risken eller i alla fall den upplevda risken att bli stående med urladdat batteri bedöms utgöra en barriär för introduktionen av elbilarna Användare Brist på information och erfarenhet Tekniken och marknaden för elbilar och laddhybrider är fortfarande i sin linda. Oprövad teknik möter ofta en viss skepsis när den introduceras på marknaden. I fråga om eldrivna fordon är det bl.a. säkerhet, tillförlitlighet, livslängd och restvärde som ifrågasätts. Oavsett om misstron är befogad eller ej fungerar den som en bromskloss i marknadsutvecklingen. Likaså kommer kännedomen om bilarna sannolikt vara begränsad i det inledande skedet när antalet bilmodeller är få. En verklig utmaning blir att hantera konkurrensen med konventionella bilars höga tillförlitlighet samt väl beprövade och allmänt kända teknik Utbud Även när elbilar och laddhybrider introducerats på marknaden kommer utbudet i det första skedet vara begränsat. De flesta elbilar som förväntas introduceras den närmaste tiden är relativt små och lämpar sig därför inte för alla tillämpningar, t.ex. för godstransporter eller som familjebil. Laddhybriderna blir eventuellt större men antalet bilmärken och modeller kommer ändå vara begränsat under en tid Laddinfrastruktur Laddplatser Infrastrukturen för laddning finns i stor utsträckning redan på plats, dels i form av hushållens vanliga eluttag, dels i form av uppskattningsvis flera hundra tusen motorvärmaruttag. Många av de tidiga användarna förväntas ha möjlighet att ladda sina fordon vid hemmet eller arbetsplatsen. Ungefär hälften av hushållen i Sverige är dock lägenheter, och för många av de som bor i lägenhet saknas idag möjlighet att ladda. En del har tillgång till garage eller särskild p-plats, medan andra parkerar på gatan. För att nå en bredare målgrupp skulle således laddstolpar och eluttag behöva upprättas i t.ex. garage och på parkeringsplatser. I innestadsmiljön är det vanligt att de boende parkerar på gatan. Om dessa människor ska få möjlighet att ladda sina bilar över natten kan det behövas laddstolpar i gatumiljö. Inför en sådan utbyggnad finns fortfarande många frågor att besvara. Vem ska investera i 13 Kairos Future [2009] 14 BERR [2008] 12 (49)
14 laddstolparna och hur kan den affärsmodellen se ut? Hur tillgodoses säkerhetskraven? Hur passar designen på laddstolparna in i stadsmiljön? Därtill finns behov av standardisering och regelverksförenklingar på området samt utveckling av enkla betalsystem Snabbladdning Om kunderna så småningom börjar ställa krav på snabbladdning (se Tabell 5, sid. 38 för definition) i städer och längs de stora trafiklederna uppstår en rad utmaningar att möta. Eventuellt måste åtminstone de lokala elnäten förstärkas för att kunna hantera lokala effekttoppar som kan uppstå när många fordon snabbladdas samtidigt under dagtid. Själva snabbladdningsstationerna kommer också att vara dyrare än laddstationer för långsammare laddning. I det inledande skedet bedöms snabbladdning användas främst i nödfall Standardisering För att säkerställa att laddinfrastrukturen blir tillgänglig för alla eldrivna fordon bör laddningsutrustningen vara standardiserad. Detta är viktigt, inte i första hand för att det ska vara möjligt att använda dessa fordon i samband med utlandsresor (vilket bedöms vara ovanligt åtminstone i början), utan därför att de uttag, kablage och batterianslutningar som utvecklas bör bli så enhetliga som möjligt så att produkterna kan nå en bredare marknad och utnyttjas kostnadseffektivt. Standardiseringsarbete för elfordon och laddningsinfrastruktur pågår internationellt inom IEC och ISO. Aktivast inom standardiseringsarbetet är Europa, Japan och USA. I Sverige sker arbetet inom SEK Elstandard (arbetar mot IEC) och SIS (arbetar mot ISO). Arbetet avser både revidering av befintliga standarder och framtagande av nya. Standardiseringsarbetet bedrivs i nära dialog mellan biltillverkare, elbolag, utrustningsleverantörer. I syfte att erhålla kompatibilitet mellan olika laddsystem och bilar har även ett industriinitiativ tagits i Europa. Ett flertal biltillverkare, komponentleverantörer och elbolag samarbetar för att ta fram standarder för detaljutförandet för att uppnå kompatibilitet och önskvärd funktionalitet och prestanda hos laddningssystem och ingående komponenter Lagar och regelverk Lagar och regelverk kan fungera som både drivkraft och barriär för introduktionen av eldrivna fordon och utbyggnad av laddinfrastruktur. Den utveckling som sker inom EU, med bl.a. successivt strängare emissionsstandarder för nya bilar, är exempel på regelverk som kan gynna elbilsintroduktionen. Det finns emellertid delar av regelverken som snarare utgör bromsklossar för utvecklingen. Enligt gällande regelverk får kommunerna t.ex. inte upprätta särskilda parkeringsplatser reserverade för andra fordon än beskickningsbilar och handikappfordon. För att det ska vara ekonomiskt motiverat att förse en parkeringsplats med utrustning för laddning är det dock viktigt att den också kommer att utnyttjas för detta ändamål. Gällande regelverk kan behöva justeras i det avseendet. Andra regelverk som eventuellt kan behöva förenklas är t.ex. koncessionskrav för upprättande av laddstolpar. I den mån de laddstolpar som etableras inte förses med 15 Vattenfall Research and Development AB [2009] 13 (49)
15 individuella mätare, d.v.s. inte har egen direkt koppling till elmarknaden, blir dock problemen i koncessionshänseende mindre. Det kan därför vara en mer framkomlig väg att t.ex. ta betalt för vistelsen på parkeringsplatsen och inkorporera priset för elen schablonmässigt i parkeringsavgiften baserat på antalet timmar fordonet stått där. Det finns ytterligare exempel på lagar och regelverk som sannolikt behöver ses över men som inte tas upp här. Det är framförallt viktigt att regelverksmässiga hinder uppmärksammas i demonstrationsprojekt och att offentliga och privata aktörer aktivt samverkar kring frågorna. 2.5 Förväntad utvecklingstakt Det finns flera uppskattningar på hur snabbt elfordonen kommer att fasas in på marknaden. De brittiska departementen Department for Business Enterprise and Regulation Reform (BERR) och Department for Transport (DfT) har nyligen (oktober 2008) presenterat en analys av hur elbilsmarknaden i Storbritannien kan komma att utvecklas fram till år Utvecklingen bedöms i hög grad styras av hur europeiska och brittiska styrmedel utformas under kommande 20 år. Utredarna har därför valt att se till fyra olika scenarier. Som en grov uppskattning har de brittiska utredningsresultaten här översatts till den svenska personbilsflottan vilket ska ses som en hypotetisk utvecklingstakt, se Tabell 1. Tabell 1. Brittiska bedömningar av elfordonens genomslag direkt överfört till det svenska fordonsbeståndet (avrundat). Antal eldrivna fordon (EV och PHEV) i den svenska personbilsparken Scenario År 2010 År 2020 År 2030 Business as Usual Nuvarande incitament kvarstår men inga ytterligare åtgärder vidtas Mid-Range Incitamenten fortsätter att utvecklas i samma takt som idag. Livscykelkostnaden för elfordon är i paritet med konv. fordon år High-Range Laddningsinfrastruktur finns brett tillgänglig i städer och förorter samt på en del mindre orter. Livscykelkostnaden för elfordon är i paritet med konv. fordon år 2015 och batterileasing är en möjlighet för kunden Extreme Range Efterfrågan på elfordonen blir extremt hög och begränsas på kort sikt enbart av tillgängligheten på fordon Som framgår i tabellen varierar antalet elfordon mycket beroende på vilka antaganden som görs. Dessutom skiljer sig förutsättningarna i viss mån mellan länderna vilket gör att talen inte ska ses som en bedömning av potentialen för eldrivna fordon i Sverige. Däremot kan det ge en uppfattning om de insatser som krävs för att få igång en introduktion av tekniken. 14 (49)
16 Med en direkt överföring av de brittiska slutsatserna till svenska fordonsbeståndet skulle Business-as-usual-scenariet inte ge mer än drygt elfordon år I Extreme Range scenariet skulle antalet elfordon uppgå till knappt samma år. Även om analysen är mycket grov, och inte är anpassad till svenska förhållanden, ger den ändå en fingervisning om att styrmedel sannolikt är avgörande för utvecklingstakten. Storbritannien har redan idag ett mer utvecklat styrmedelspaket för eldrivna fordon än Sverige, samt ungefär eldrivna personbilar och lätta lastbilar på vägarna 16. Bedömningen är att det för att Sverige ska nå visionen om elfordon år 2020 krävs betydande insatser från såväl stat och myndigheter som privata aktörer. Införandet av nya styrmedel kommer sannolikt att vara viktigt oavsett om ambitionsnivån för antalet elfordon sätts lägre eller högre än BERR [2008] 15 (49)
17 3 KUNDSEGMENT 3.1 Generella kundprofiler och bilköpsbeteenden Enligt flera studier av olika introduktionsprogram för elbilar och andra miljöfordon ger en fokuserad satsning på nischmarknader potentiellt större marknadsframgång än en bred introduktion över många kundsegment. De bästa nischgrupperna uppges vara de som är lätta att påverka, kundgrupper med hög synlighet för medborgare och potentiella elbilsanvändare samt de vars preferenser och körvanor till stor del sammanfaller med de egenskaper som den aktuella tekniken har för stunden. 17 För identifiering av lämpliga kundsegment och nischmarknader under respektive fas i marknadsutvecklingen fordras kunskap om kundprofiler och bilköpsbeteenden. Nedan följer en sammanställning av utredningsresultat inom området Fordonsflottor Större fordonsflottor används i allmänhet i stadsmiljö. Många fordonsflottor har begränsade arbetsområden, regelbundna körcykler och förutsägbara tankningsmönster. I regel används fordonen stora delar av dagen och den årliga körsträckan är ofta längre än genomsnittet. Parkering av fordonen sker eventuellt i ett centralt garage som inhyser hela eller delar av flottan. Karaktäristiskt för fordonsflottor är att några få beslutsfattare påverkar inköp av ett stort antal fordon. Företag med utpräglade transporttjänster (t.ex. taxibolag och budbilsfirmor) kan dock vara undantag då bilarna i dessa fall många gånger ägs av enskilda åkare knutna till en gemensam paraplyorganisation. Vanligen byts fordonen ut relativt ofta och säljs på andrahandsmarknaden Privata fordonsflottor Med privata fordonsflottor avses fordonsflottor som ägs och drivs av privata företag. Hur lämplig fordonets funktion är i förhållande till den tilltänkta användningen kan antas vara en av de viktigaste faktorerna när privata flottägare tar beslut om inköp. Tidigare intervjuundersökningar stödjer resonemanget och indikerar att funktionskraven är särskilt uttalade hos företag som använder fordonen för något specifikt ändamål, t.ex. budkörning, service eller reparationer. 18 I intervjuundersökningarna framgår att när väl funktionskraven är uppfyllda blir pris, säkerhet, lastutrymme och bränsleförbrukning viktiga faktorer. Andra studier 19 betonar att fordonens ekonomi (driftkostnad och kapitalkostnad) är den mest centrala faktorn. Internationella studier har visat att särskilt kapitalkostnaden är avgörande, förmodligen därför att bilarnas inköpspris är betydligt lättare att fastställa och jämföra än drift- och livscykelkostnad 20. Det gäller förmodligen särskilt i fråga om nya fordonstekniker där marknadsutveckling och styrmedel har en väsentlig inverkan på den totala kostnadsbilden. Andra faktorer som skulle kunna påverka flottägarnas bilköp är tidigare erfarenheter av specifika bilmärken och bilmodeller. I en rapport från International Energy Agency framhålls 17 International Energy Agency [2002], Sustainable Energy Ireland [2008], BEST [2009] 18 KFB [1999] 19 Whelan et al. [2000] 20 International Energy Agency [2002] 16 (49)
18 att flottägare ibland är mer märkeslojala än kostnadsmedvetna i sina bilköp. I rapporten påtalas även att fordonens tillförlitlighet är viktig för privata flottägare. Särskilt mindre flottägares ekonomi kan drabbas hårt av dyra reparationer och långa servicetider. 21 Mot bakgrund av kundernas höga krav på kostnadseffektivitet, mobilitet och flexibilitet är många privata flottägare skeptiska till att testa ny teknik innan tekniken visat sig lönsam för andra flottor. Å andra sidan kan kunders miljökrav vara en starkt pådrivande faktor för omställningen till miljövänligare fordon Offentliga fordonsflottor Med offentliga fordonsflottor avses fordonsflottor som ägs och förvaltas av t.ex. kommuner, landsting, stat och andra myndigheter. Inköpsprocessen för offentliga fordonsflottor kan antas likna den för privata fordonsflottor. Den största skillnaden torde vara den att inköpsbesluten bland offentliga flottägare i högre grad påverkas genom myndighetskrav (t.ex. lagen om offentlig upphandling). Exempelvis måste alla personbilar som köps in av myndigheter under regeringen vara miljöbilar (med vissa undantag för t.ex. utryckningsfordon) 22. Liknande krav ställs på kommunernas fordonsflottor och i offentliga upphandlingar av transporttjänster. Offentliga flottägare bedöms vara mer benägna att ta risker förknippade med oprövad fordonsteknik, eftersom de inte är utsatta för konkurrens och vinstkrav i samma utsträckning som privata flottägare Privatpersoner Den svenska privatbilisten kör i genomsnitt drygt 4 mil per dygn och ca mil per år. Ungefär 80 procent av de dagliga personbilsresorna är kortare än 5 mil 23. Generellt uppvisar privatbilisten ett betydligt komplexare resmönster än flottägaren. Bilen används inte bara i vardagen för pendling mellan hem och arbete, utan även för fritidsaktiviteter som inköp, utflykter, sportutövning, socialt umgänge och semesterresor. Privatpersoner som bor i småhus parkerar ofta sin bil utanför huset eller i eget garage, medan de som bor i lägenhet parkerar på gatan eller i parkeringshus. Dagtid kan bilen stå parkerad t.ex. vid arbetsplatsen eller på infartsparkering. I motsats till fordonsflottornas förutsägbara tankningsmönster kan privatpersonen behöva tanka sin bil på ett flertal olika platser och vid oregelbundna tider. Generellt för privatbilisterna är att de är mindre kapitalstaka än flottägarna och bilarna köps inte sällan på andrahandsmarknaden. Av de svenska nyregistreringarna svarar privatpersoner endast för hälften 24. I en rapport från Stockholms stad presenteras resultatet av några internationella och svenska studier avseende privatpersoners bilköp International Energy Agency [2002] 22 SFS 2009:1 23 Globaliseringsrådet [2008] 24 Naturvårdsverket [2004] 25 BEST [2009] 17 (49)
19 Tabell 2. Några studiers resultat avseende avgörande faktorer för privatpersoners bilköp, enligt kartläggning av Stockholms stad. Källa: BEST [2009] IEEP (2006) Cap Gemini (2006) Transek (2006) Fisk (2008) o Tillförlitlighet o Säkerhet o Inköpspris o Bränsleförbrukning o Komfort o Säkerhet o Inköpspris o Tillförlitlighet o Inköpspris o Storlek o Räckvidd o Tillförlitlighet o Säkerhet o Driftkostnad o Inköpspris o Driftkostnad o Märke o Motorstorlek o Antal säten Studiernas resultat varierar något, sannolikt främst beroende på skillnader i analysmetod och geografisk omfattning. Gemensamt för studierna är att bilens inköpspris, säkerhet och tillförlitlighet uppges vara avgörande faktorer för privatbilisterna. Även driftkostnad och bränsleförbrukning nämns bland viktiga faktorer, där bränsleförbrukningens betydelse främst kopplas till en önskan om låg driftkostnad snarare än låg miljöpåverkan. En internationell studie pekar på att färre än 10 procent av tillfrågade västeuropeiska privatbilister är benägna att betala mer än 10 procent extra för bränsleeffektiva bilar eller miljöbilar som drivs med annat bränsle än bensin/diesel (jmf med avsnitt om inköpspris) 26. Värt att nämnas är att en av studierna noterar att många privatpersoner är märkeslojala och väljer bilmärke innan hänsyn tas till övriga faktorer Förmånsbilister Förmånsbilar är bilar som arbetsgivaren håller med för privat körning och i förekommande fall resor i tjänsten. Bilarnas förmånsvärde ska beskattas och beräknas enligt en schablon. Förmånsbilisternas bilanvändning, tankningsmönster och parkeringsvanor kan antas likna privatbilisternas med tillägg för eventuella resor i tjänsten. Ofta används bilarna i stadsmiljöer där företagen är koncentrerade. Regelverket uppmanar till hög omsättningstakt för förmånsbilar. Uppskattningsvis 25 procent av den svenska nybilsförsäljningen är förmånsbilar, och i regel säljs bilarna på andrahandsmarknaden redan efter tre år. 28 Inköpsbeslutet är i regel en tvåstegsprocess där arbetsgivaren ofta begränsar valmöjligheten genom att t.ex. sätta ett takpris (ofta 6,5-7,5 prisbasbelopp), välja ut ett antal bilmärken eller ställa särskilda miljökrav 29. Den anställda tar sedan beslut om specifik bilmodell och utförande. Komfort, säkerhet och image uppges vara nyckelfaktorer vid val av förmånsbil. I genomsnitt är inköpspriset för en förmånsbil ca kronor medan den genomsnittliga privatbilisten betalar ca kronor för sin nya bil. Förmånsbilistens årsinkomst är i genomsnitt kronor högre. Generellt är förmånsbilisten mindre intresserad av bilens andrahandsvärde, eftersom arbetsgivaren i regel ansvarar för försäljning av bilen. 26 Cap Gemini [2008] 27 IEEP [2006] 28 Energimyndigheten och Naturvårdsverket [2007] 29 BEST [2009] 18 (49)
20 Andrahandsvärdets betydelse beror dock på hur avtalet mellan den anställda och arbetsgivaren har utformats Lämpliga kundsegment under respektive fas i marknadsutvecklingen Baserat på kunskapen om kundprofiler och bilköpsbeteenden görs här ett försök till identifiering av lämpliga kundsegment under respektive fas i marknadsutvecklingen för elbilar och laddhybrider. Resonemangen är dock generella. Inför utformandet av introduktionsprogram och särskilda insatser bör mer omfattande och detaljerade kundundersökningar genomföras i syfte att ta fram mer konkreta rekommendationer. Det bör påpekas att flera olika typer av kunder kommer att intressera sig för elfordonen under marknadsutvecklingens samtliga faser. Den här indelningen ska endast betraktas som en fingervisning om vilka kundgrupper som bedöms vara särskilt lämpliga inom respektive fas, och därmed också kan förväntas dominera inom respektive fas Utvecklingsfas 1: Förberedelser Innan bilarna finns att köpa på marknaden kan ett mindre antal kunder kopplas till demonstrationsprojekt av olika storlek. Elbilsanvändarna i demonstrationsprojekten har företrädesvis hög synlighet och kan betraktas som ambassadörer för tekniken. Det kan redan i detta skede finnas anledning att utföra vissa riktade informationsinsatser och samordna de aktörer som har en nyckelroll i genomförandet Utvecklingsfas 2: Introduktion När väl fordonen finns att köpa på marknaden breddas kundgruppen något. För att infasningen av eldrivna fordon ska få en framgångsrik start är det dock viktigt att inledningsvis fokusera på en begränsad och väl utpekad grupp användare. Enligt internationella kartläggningar är det vanligt att introduktionsprogram för elfordon och andra miljöbilar identifierar olika typer av fordonsflottor som det viktigaste kundsegmentet i ett inledande skede 31. Introduktionsfasen karaktäriseras dock av begränsade räckvidder och laddningsmöjligheter samt ett mycket litet utbud av elfordon och vissa ekonomiska risker. Därför är inte alla fordonsflottor lämpliga kunder. Kundundersökningar bör genomföras för att identifiera specifika fordonsflottor, vars preferenser och krav överensstämmer någorlunda väl med det tidiga stadiet som tekniken och marknaden befinner sig i. Dessa fordonsflottor består förmodligen av bilar som: o används i stadsmiljö för korta dagliga rutter (max ca mil) o har regelbundna körcykler o står parkerade på samma plats under en längre tid varje dygn o kan vara relativt små och samtidigt ändamålsenliga För laddhybrider är kundgruppen sannolikt bredare och täcker även kunder med mer oregelbundna och längre körcykler. Laddhybriderna är eventuellt också större än många av 30 Transek [2006] 31 International Energy Agency [2002], Sustainable Energy Ireland [2008] 19 (49)
21 de rena elbilarna. Med större lastutrymme, bättre säkerhet och ökad komfort kan laddhybriderna tänkas passa bättre i vissa flottor för t.ex. gods- och persontransport. Generellt kan det vara lämpligt att rikta de inledande satsningarna mot offentliga fordonsflottor som i mindre utsträckning än privata fordonsflottor begränsas av marknadsmekanismer. Baserat på vad som framkommit i de studier som tidigare refererats till kommer privata flottägare sannolikt inte anamma elbilstekniken förrän de är övertygade om att prestanda är i paritet med de fordon som används idag. Undantag kan möjligen göras om elfordonen anses erbjuda någon särskilt attraktiv egenskap som är unik för just elbilarna. Ett sätt att introducera fordonen bland de privata aktörerna skulle kunna vara att t.ex. kommuner erbjuder särskilt intresserade företag att testa fordonen under en begränsad tid Utvecklingsfas 3: Tillväxt Under marknadstillväxten finns fler bilmodeller på marknaden och de eldrivna bilarna är i mångt och mycket jämförbara med de konventionella i fråga om prestanda, komfort, säkerhet och tillförlitlighet. De offentliga flottägarna har i den här fasen fortfarande en viktig roll som föregångare och pionjärer, men nu börjar även alltfler privata fordonsägare intressera sig för elbilarna. Fortfarande passar inte elbilen i alla flottor. Bilar som dagligen avverkar många mil och/eller transporterar stora volymer gods är fortfarande inte speciellt lämpade för eldrift. Därför kommer t.ex. transportföretag och taxibolag som i miljöbilssatsningar annars ofta hör till de tidiga användarna sannolikt inte att vara de dominerande kundgrupperna i tillväxtfasen. Däremot bör eldrift vara intressant för olika typer av serviceföretag med begränsade arbetsområden. Det skulle kunna vara exempelvis budfirmor, hemtjänstföretag, elektriker, hantverkare, reparatörer, vakt- och säkerhetsbolag, fastighetsskötare och städfirmor. Uthyrningsföretag och bilpooler är andra exempel på flottägare som i viss mån skulle kunna tänkas intressera sig för elbilar i det här skedet. Ett annat kundsegment som kan förväntas anamma tekniken under tillväxtfasen är förmånsbilisterna, speciellt de som har tillgång till egen parkeringsplats eller garage där elbilen kan laddas. Eftersom de rena elbilarna fortfarande har begränsad räckvidd kan laddhybriderna förväntas få större genomslag bland förmånsbilisterna, åtminstone till att börja med. Resonemanget stöds även av resultat från intervjustudier 32. Rena elbilar kan dock vara intressanta för t.ex. familjer som har två bilar (vilket är fallet i vart fjärde svenskt hushåll 33 ) Utvecklingsfas 4: Genombrott När utvecklingen når ett marknadsgenombrott domineras marknaden troligen fortfarande av fordonsflottor och förmånsbilar. Nu ökar dock förutsättningarna för privatägda elbilar och laddhybrider, speciellt som de nu i större utsträckning finns tillgängliga på andrahandmarknaden. Enligt en enkätundersökning bland svenskar i åldern år återfinns det största intresset för elbilar och laddhybrider bland män som jobbar i privat sektor, har förhållandevis hög inkomst och utbildning samt bor i småhus i storstadsregionerna. De tidiga användarna kommer förmodligen att vara miljöengagerade, stilmedvetna och/eller teknikintresserade. 32 Kairos Future [2009] 33 SIKA [2008] 20 (49)
22 En enkätstudie bland privata miljöbilsägare i Sverige visar att fordonets låga miljöpåverkan ofta varit den viktigaste faktorn för miljöbilsvalet. Miljöpåverkan är dock generellt ingen viktig faktor i privatpersoners beslut om bilköp. Det innebär att privata miljöbilsägare sannolikt fortfarande utgör en mindre grupp särskilt miljöengagerade personer. Resonemanget får stöd i statistiken som visar att miljöbilarna bara utgör ca 2 procent av de privatägda personbilarna i Stockholm. Inom segmenten kommunala och företagsägda personbilar är andelen betydligt högre, omkring 20 respektive 15 procent. 34 Om marknadsutvecklingen för elbilar och laddhybrider följer ett liknande mönster skulle privatbilisternas intresse för eldrift vara begränsat även i en fas av partiellt marknadsgenombrott Utvecklingsfas 5: Kommersialisering I kommersialiseringsfasen är elfordonen så konkurrenskraftiga att de vinner marknadsandelar även utan särskilda stöd från politiska styrmedel. I den här fasen når elfordonen den stora massan och tillväxt sker inom samtliga kundsegment. Marknaden går nu mot mättnad. Vid vilken marknadsandel mättnadsnivån är nådd beror i det här skedet främst på fordonens egenskaper och tillgången till laddinfrastruktur. Om tekniken visar sig framgångsrik kan laddhybriderna förväntas vinna mark på bred front, även i ett scenario där infrastrukturen för snabbladdning är mycket begränsad. För elbilarna kan utvecklingen se lite olika ut, beroende på batteriutvecklingen och hur ett eventuellt nät för snabbladdning ser ut. Om snabbladdningsstationer byggs upp i städer och längs de stora trafikhuvudlederna kan den rena elbilen successivt ta mycket stora marknadsandelar. I ett scenario med bristande infrastruktur för snabbladdning är bedömningen att elbilens marknad begränsas till särskilda nischmarknader och hushåll med mer än en bil. 34 BEST [2009] 21 (49)
Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till
Läs mer2016-02-28. Elbilsutredning Noreens samfällighetsförening. Daniel Norlén
2016-02-28 Elbilsutredning Noreens samfällighetsförening Daniel Norlén Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och målsättning... 2 1.3 Metod... 2 2. Allmänt om elbilar... 3
Läs merVarför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?
Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil
Läs merElbilar och Laddhybrider
Elbilar och Laddhybrider Preliminärt förslag för att underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider i Sverige Greger Ledung Energimyndigheten Bakgrund Regeringen har givit Energimyndigheten uppdraget
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merFörlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar Februari 2016 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merSeminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012
Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och
Läs merLägesrapport Elbilsupphandlingen
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-03-17 Handläggare: Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-04-12 P. 17 Förvaltningens förslag till
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merGasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet
Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.
Läs merFossiloberoende fordonspark 2030
Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället
Läs merMiljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merMiljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Nybro **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merFramtidens transporter sker med biogas och el
E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de
Läs merKlimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar
Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merMiljöbilssituationen i Höör
Miljöbilssituationen i Höör ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Juni 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:
Läs merTRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN
TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN 2008-10-20 Kontaktperson trafikkontoret Göran Westberg Trafikplanering Telefon: 08-508 273 61 goran.westberg@tk.stockholm.se Till Miljö- och trafikroteln Kontaktperson
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merDefinition av tunga miljöfordon och riktlinjer för alternativa drivmedel
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2008-013575-206 SID 1 (9) 2012-05-09 Handläggare: Lova André Nilsson Telefon: 08-508 28 940 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-05-22 p. 23 Definition
Läs merLaddstationer för elcyklar. Motion (2015:82) från Bo Arkelsten (M).
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-02 Handläggare Eva Sunnerstedt Telefon: 08-508 28 913 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-05-17 p. 18 Laddstationer för elcyklar.
Läs merNämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö
PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö Tid: 2016-02-19 13:00-16:30 Plats: 9 RJL 2016/79 Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum Utbyggnad av infrastruktur för laddstolpar Beslut Nämnden
Läs merTransportsystemet och klimatet
Transportsystemet och klimatet (BIL Sweden, Almedalen 2011) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Några hållpunkter Transportsektorns klimatpåverkan
Läs merMiljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga. En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Knivsta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Mars 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16, 1 tr. Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merMiljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merFörordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet
PM 2008:222 RII (Dnr 001-2183/2008) Förordning om miljö- och säkerhetskrav vid myndigheters inköp av bilar samt upphandling av transporter Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merMotion om laddinfrastruktur
KF 28:1 KF 28:2 KF 28:3 KF 28:4 ORDFÖRANDEFÖRSLAG Dnr KS/2015:517-034 2016-03-31 1/3 Motion om laddinfrastruktur Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige besluta att 1. bifalla motionen,
Läs merDags för sverige att ta ledartröjan. så når vi en miljon elbilar år 2030
Dags för sverige att ta ledartröjan så når vi en miljon elbilar år 2030 Så kan Sverige nå en miljon elbilar 2030 Sverige har som mål att minska utsläppen i transportsektorn med 70 % till år 2030. För att
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merFemton punkter för fler växande företag i Örebro
Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och
Läs merMiljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Ljusdal **** 4 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merVolvo Cars Electrification Strategy
Förutsättningar för svenska biltillverkare i jämförelse med europeiska konkurrenter på elbilsområdet Volvo Cars Electrification Strategy Paul Gustavsson Director of Electrification Strategy at Volvo Cars
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merLaddinfrastrukturutredning
Laddinfrastrukturutredning 2016 MILJÖKONTORET Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Kommunens egna mål...3 Laddstationen...4 Kontakter...4 Laddtyper...5 Fast eller lös kabel?...6 Laddbeteende...7 Laddning
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs merVattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider
Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?
Läs merPARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
Läs merBilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun.
Bilaga 1, tillhörande ärende: Förslag om införande av elbilar i den centrala fordonshanteringen inom Alingsås Kommun. Så fungerar en elbil En renodlad elbil har inget avgasrör och ger inga utsläpp i gatumiljö.
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merFörstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland
Förstudie för en regional strategi för fossilfria resor och transporter i Östergötland Kontaktpersoner: Ylva Ek, Kickan Grimstedt och Maria Gungner Energikontoret Östra Götaland Gjuterigatan 1D 582 73
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merMiljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756
Läs merHandel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Läs merFFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö
FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI FEM PROGRAMOMRÅDEN ENERGI OCH MILJÖ TRAFIKSÄKERHET OCH AUTOMATISERADE FORDON
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merMiljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Hedemora *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Februari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756
Läs merMindre buller 2008-2017
Publikation 2007:47 Fördjupningsdokument miljö Mindre buller 2008-2017 Titel: Fördjupningsdokument miljö Mindre buller Publikation: 2007:47 Utgivningsdatum: 2007-05 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Kjell
Läs merSammanfattande beskrivning
Projektnamn: Infrastrukturplan för utbyggnad av laddstationer för elfordon inom Östra Mellansverige Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200652 Sammanfattande beskrivning Projektet ska för att
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merSimulering av koldioxidutsläpp
Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merMiljöbilssituationen i Nacka
Miljöbilssituationen i Nacka ** 2 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2006 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala e-post:
Läs merElbilsstrategi. helsingborg.se. Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.
SID 1(5) Elbilsstrategi Stadsbyggnadsförvaltningen Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(5) Helsingborgs stads styrdokument Aktiverande syftar
Läs merVägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv
s syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Håkan Johansson, nationell samordnare - klimatfrågor 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de tekniska lösningarna ut? Hur långt räcker teknik?
Läs merLaddinfrastruktur inom Klimatklivet. Redovisnings- och utvärderingsrapport Diarienummer 2015-5982, uppdragets diarienummer M2015/2551/S
Laddinfrastruktur inom Klimatklivet Redovisnings- och utvärderingsrapport Diarienummer 2015-5982, uppdragets diarienummer M2015/2551/S 1 Innehållsförteckning 1 Laddning av personbilar... 1 1.1 Laddfordon...
Läs merRemissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merEnergistrategi. Älvkarleby kommun
Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs mer2010-05-26. Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten
2010-05-26 Till Pensionsgruppen Pensionsmyndigheten 2K kompletterande kanaler förslag till fortsatt inriktning Synpunkter från Fondbolagens förening på de två alternativen i Pensionsmyndighetens rapport
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml
Läs merMiljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Avesta *** 3 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756 52
Läs merEn liten bok. om bilskatter
En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten
Läs merDärför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.
Ansökan om UMTS-tillstånd Sid 4 (122) Europolitans programförklaring 1. UMTS till alla En starkt bidragande orsak till Sveriges framgång inom IT och telekom är den breda användningen i samhället. Europolitan
Läs merTrafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister
Mattias Goldmann Malmö Stad Gatukontoret Att. Stina Nilsson Stina.nilsson@malmo.se Trafikmiljöprogram för Malmö stad - Remissyttrande från Gröna Bilister Inledning Som Sveriges enda miljödrivna bilistorganisation
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merUtmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian
Läs meratt det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala
Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merHållbara resor. resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015. stockholm.se
Hållbara resor resepolicy för Norrmalms stadsdelsnämnd Juni 2015 stockholm.se 2 (8) Innehåll Inledning 3 Miljövänliga och säkra resor i tjänsten 3 Ekonomiska och administrativa riktlinjer 7 3 (8) Inledning
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merKlimatkommunernas svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537)
s svar på Naturvårdsverkets remiss Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 (Rapport 6537) Sammanfattning av s synpunkter instämmer i att omfattande åtgärder och omställningar
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs mer1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merUppdrag till Västtrafik 2015-2016
Sida 1(1) Bilaga 1.1 Datum 2014-09-09 Diarienummer KT-09-2014 Till Västtrafik Uppdrag till Västtrafik 2015-2016 Kollektivtrafiknämnden beslutar om följande uppdrag till Västtrafik 2015-2016; Inriktning
Läs merRiktlinje för bredband
STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merStrategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål
Läs merKommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för
Läs merYttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merSvenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Läs merSammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Läs merVår resepolicy i praktiken
Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna
Läs merTanka med el om svenskarnas inställning till elbilar
Fortum och Karlstad kommun inleder ett samarbete för att möjliggöra övergången till elbilar och laddhybrider i Karlstad och bidrar därmed till ett renare Karlstad. En storskalig övergång till elbilar skulle
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs mer4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom
Partimotion Motion till riksdagen 2015/16:2249 av Jan Björklund m.fl. (FP) På väg mot ett fossilfritt Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs mer