9000 & NYTT OM. Ett panorama för helhet och delar. synvinkel rymd överblick utsikter SIS FORUM. Nr 142 februari 2006 årgång 18 INNEHÅLL

Transkript

1 NYTT OM 9000 & Nr 142 februari 2006 årgång 18 INNEHÅLL Aktuellt 2 Den interna revisionen ger bränslet till ständig förbättring 4 Fokus på företag: Atlas Copco Secoroc AB 8 Nyckeltal och prestandaindikatorer 11 Fokus på företag: Zetterbers Produkt AB 14 Informationssäkerhet 17 Miljömärkning 18 Artiklar i urval Ett panorama för helhet och delar synvinkel rymd överblick utsikter SIS FORUM

2 Perspektiv ledningssystem och utveckling Det blev alltså Perspektiv som är det nya namnet för Nytt om 9000 & 14000, med tillägget ledningssystem och utveckling. Det finns en mängd olika anledningar till att vi fastnade för Perspektiv. Själva ordet Perspektiv har många bottnar som passar in i vår värld med ledningssystem. Med begreppet Perspektiv kan menas synvinkel, aspekt vi täcker in hela bredden med kvalitet, miljö, arbetsmiljö, informationssäkerhet m fl rymd, luft vi visar på möjligheterna att nyttja standarderna för etablering och förnyelse av ledningssystem med alla de möjligheter som kan åstadkommas, det finns inga begränsningar i nyttan utblick, överblick vi ger er kunskap, erfarenheter, metoder från olika angreppssätt framtidsutsikter, möjligheter vi verkar när nyheterna skapas, mitt i centrum av standardiseringsarbetet Perspektiv skall, som de 17 år som tidningen funnits, tidigare ge er aktuell och korrekt information. Vi vill fortsätta att ge er Perspektiv på olika områden, till nytta för era verksamheter. Perspektiv GES UT AV SIS FORUM AB ANSVARIG UTGIVARE: Elisabet Wahlman, SIS Forum AB REDAKTÖR: Ulf Nilsson, Best Quality AB REDAKTION: Skicka synpunkter till perspektiv@sis.se REDAKTIONSRÅD: Bo Rydnert, Rydnert & Associates Håkan Dybner, SIS Kristina Sandberg, SIS Perspektiv utkommer med nio nummer per år Prenumerationspris se Prenumerationsförmåner Rabatterade priser för dig och dina medarbetare på SIS Forums utbildningar inom verksamhetsutveckling (hänvisa till prenumeration vid anmälan) Kvartalsmagasinet SIS Magazine utan extra kostnad Vid frågor som rör konsulttjänster, utbildningar och föreläsningar, kontakta SIS Forum på telefon eller via e-post forum@sis.se Citera oss gärna men ange källan! SIS Forum AB Stockholm Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 Tfn: Fax: E-post: forum@sis.se Webbplats: Tryck GRAFIKA, Falkenberg ISSN Tack för alla namnförslag! Stort tack för alla förslag till nytt namn. Vi är glada över att så många har engagerat sig och kreerat så många bra förslag. Det slutgiltiga namnet kom dock från annan källa och därför utgår inget pris om fem kursdagar (men den interne förslagsställaren har fått tårta). Processen för intern revision Vårens tema är intern revision. Det är ett område som gjort för kreativa, annorlunda metoder där resultat uppnås på olika sätt. Det gäller förstås att identifiera vad som fungerar väl i den egna situationen så att effekterna av revisionerna blir så stora som möjligt. I detta numret ger vi förutsättningar, har en liten genomgång av ISO och pekar på vad som är viktigt at tänka på när det gäller de olika faserna i revisionsprocessen. Som vanligt är det strategin, inriktningen, den genomtänkta planeringen och förberedelserna som tillser att resultatet blir maximalt. Läs mer om revision på sida 4-7. Hög leveransprecision Atlas Copco Secoroc AB, en division inom gruv- och anläggningsteknik inom Atlas Copcokoncernen, har kapat åt sig en stor del av världsmarknaden när det gäller bergborrverktyg. Den ökade tillverkningsvolymen har dock orsakat en del störningar. Vi hinner helt enkelt inte med att producera vad kunderna efterfrågar. I sig är det ett angenämt problem vi brottas med, säger Erkki Matero, kvalitets- och miljöchef på företaget. Målet är att hålla en hög leveransprecision för att möta kundernas önskemål. En plan i syfte att uppnå en förbättrad produktivitet och korta ledtiderna är det viktigaste kvalitetsmålet för företaget. Om detta går att läsa på sid Perspektiv / NR 142 / 2006

3 Indikatorer på prestanda för kvalitet För att få kunskap om den egna prestationen i takt med viljan till ständig förbättring kan det behövas olika former av avstämningsverktyg för att få bevis på uppnådd prestanda. Sådana mått kan finnas i form av nyckeltal och prestandaindikatorer, man kan kalla dem vad som helst. Det är viktigare att man har mätningar över tiden för att kunna se trender och förbättringsnivåer. Det är vanligt med prestandaindikatorer inom miljön, framför allt beroende på att det finns många kvantiteter som tagits fram vid identifieringen av miljöaspekterna. Det är egentligen lika väsentligt att kunna klargöra den uppnådda prestandan inom kvalitetsområdet. Genom att gå igenom de processer som är värdeskapande i den egna verksamheten kan man analysera vilka nyckeltal/prestandaindikatorer som kan vara tänkbara att använda. Utifrån de tänkbara kan de mest betydelsefulla prioriteras och därefter mäter man över tiden. Med lämpliga intervall registreras mätetal och med lämplig frekvens (och i lämpligt forum) värderas mätetalen i akt och mening att avgöra om verksamheten fungerar på avsett vis. Etableringen av sådan indikatorer kan ge komplement till indikatorer av ekonomisk art som ofta förekommer. Informationen om prestandaindikatorer finns på sida Roboten har ökat lönsamheten Investeringen i en svetsrobot skapade möjligheter för Zetterbers Produkt AB att bli konkurrenskraftiga. Idag levererar man dumperkorgar och flak med tillhörande påbyggnader på lastbils- trailerchassin från fabriken i Östervåla i Uppland ut på världsmarknaden. Installeringen av svetsroboten blev ett lyft för oss, den har bl a inneburit kortare ledtider och ökad lönsamhet, säger Håkan Zilén, kvalitetssamordnare på företaget. På sid finns mer information om verksamheten vid Zetterbergs Produkt AB. Standarder för informationssäkerhet SS-ISO/IEC 17799:2005 Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet finns sedan i höst i svensk översättning. Enligt Bengt Rydstedt, SIS, kommer den befintliga världsstandarden för informationssäkerhet att byggas ut till en serie av standarder under beteckningen ISO serien. Kravstandarden ISO släpps inom kort i svensk översättning. I ett kommande nummer av Perspektiv ger vi en fyllig presentation av denna kravstandard. Miljömärkning och miljömedvetenhet Tänker man på miljön och letar man efter miljömärken i butikernas hyllor? Ja, idag är konsumenterna mycket miljömedvetna och det ställs stora krav på företag i producentledet. Detta leder till att företag ser att det är lönsamt att ligga i bräschen och ha de miljömässigt bästa produkterna. Jag ser detta som en mycket nyttig och givande process för att få fram en hållbar produktion och konsumtion, säger Ragnar Unge, VD för SIS Miljömärkning. Ett av målen med miljömärkningen är att genom symboler vägleda konsumenter att göra miljömedvetna inköpsval. En tillverkare eller leverantör måste uppfylla fastställda krav för att få märka sin produkt. Läs mer om standarder för miljömärkning, olika kriterier och krav för märkningen som ställs på sid Perspektiv / NR 142 /

4 Den interna revisionen ger bränslet till ständig förbättring Revision på engelska audit var egentligen en av de ytterst få nyheterna när ISO 9000-serien fastställdes Företag hade kanske i begränsad omfattning tidigare skickat ut personer i verksamheten för att undersöka möjlighet till förbättring. Ibland var det till och med den egna ledningen som genomförde dessa undersökningarna. Syftet var sannolikt att dels förebygga att bara det som man ville skulle hända verkligen hände, dels att korrigera uppkomna fel och eliminera upprepning. De flesta ledningssystem är uppbyggda med Sunt bondförnuft som ledstjärna för att få till stånd något vettigt och tillämpbart. På samma sätt är standarderna skapade, dvs med utgångspunkt från erfarenhet, kunskap och förnuft. Att intern revision dök upp i standarderna berodde på att erfarenheter påvisat att det behövs aktiva handlingar för att få kunskap. Högsta ledningen Det är högsta ledningen som driver det övergripande revisionsarbetet. Detta beror på att högsta ledningen inte tycker att de hinner med att göra jobbet självt, utan man väljer att specialutbilda ett antal medarbetare (eller köper tjänsten) som känns lämpliga för ändamålet. Därefter förser man dessa personer med styrning, resurser, roller och kompetensutveckling för att få bra revisionsresultat. Det framfördes ibland under 90- talet att de tre viktigaste funktionerna i ett verkningsfullt system var mål, revisioner och ledningens genomgång. Fungerade dessa faktorer väl så fungerade systemet bra. Under våren 2006 kommer vi att kraftsamla till information om revision. Det är ett ytterst intressant område som kan avgöra ett ledningssystems livgivande och nödvändiga verkan. Precis som med ISO 9000 och ISO finns det så mycket konstiga uppfattningar om revision. Dessa uppfattningar baseras ofta på fyrkantigt tänkande. Vi vill ge er möjligheter att fundera, vara kreativa, gå utanför det vanliga och inövade, prova vingarna, se möjligheterna och agera i standardernas verkliga anda. I detta nummer skriver vi om vägledningen för revision ISO och grunderna för revision. I kommande nummer ger vi oss ut på vandringsstråt i revisionsväxtligheten för att iakttaga olika revisionsmetoder. Vi hoppas att ni är med på denna resa, vars syfte att vitalisera en av de mest spännande processerna. Kanske den mest konstruktiva av mät- och förbättringsprocesserna, den med störst potential. Skriv gärna till oss under våren med synpunkter, tips, erfarenheter och exempel. Använd perspektiv@sis.se. Vägledning för revision Det finns några punkter i ISO 9004:2000 som ger utgångspunkter för verkansfull revision. Där står bl a: Högsta ledningen bör säkerställa att en ändamålsenlig process inrättas för intern revision för att bedöma styrkor och svagheter i kvalitetsledningssystemet. Redan med denna mening får man en tankeställare. Man skall alltså bedöma såväl det som är bra som det som är dåligt. Detta är en viktig insikt eftersom det traditionella tänkande går ut på att undersöka det som inte fungerar, dvs leta avvikelser och fel. Lite senare kommer en annan speciell mening som säger: Ibland innehåller rapporter från interna revisioner bevis på utmärkta prestationer i avsikt att ge ledningen möjlighet att belöna eller visa erkänsla, samt för att motivera medarbetarna. Så trevligt det låter. Belöning, erkänsla och motivation. Positiva ord som kan ge stimulans. Av beröm lär man sig mer än av negativ kritik. 4 Perspektiv / NR 142 / 2006

5 Standard ISO Vägledning för revision av kvalitets- och miljöledningssystem är specialstandarden som ger sig i kast med revisionsområdet. Det man direkt skall ha i åtanke är att vägledningen har syfte att vara tillämpbar för såväl interna som externa revisioner. Det finns givetvis en risk med detta. De olika typerna av revision kan ha olika målsättningar. Det finns tre typer av revisioner, interna (förstaparts), leverantörsbedömningar (andraparts) och certifieringar (tredjeparts). De två första genomförs ofta av företagets egna revisorer, medan det i det tredje fallet är ett krav att revisorerna skall komma från en extern, oberoende part, ett certifieringsföretag. När det gäller certifieringsrevisioner är detta noga reglerat, inte minst rollen som extern revisor och vad som skall göras, nämligen att revidera mot standardens krav. Frihet i agerandet När det gäller de andra revisionerna så är frihetsgraderna stora, de sätts egentligen av den egna organisationen som avgör vad som är den/de bästa möjliga metoden(erna)/ lösningen(arna). Om man internt väljer att göra precis som certifieringsrevisorerna, dvs att revidera mot standardernas krav, riskerar man att få ett snävt revisionsspektra. Det blir för ensidigt och då uppfylls inte standardens krav. Det finns en textrad i ISO som man bör ta fasta på: Vägledningen i denna standard är avsedd att vara flexibel. Det är en viktig mening som dessutom riktar sig till användaren. Fastna inte för en enda metod, inriktning eller tilllämpning. Det finns många olika synvinklar. Var flexibel. Standarden ger goda råd om Revisionsprinciper Ledning av revisionsprogram Revisionsaktiviteter Kompetens hos och bedömning av revisorer Bild 1. Läs och bedöm I bild 1 finns en precisering av begreppet Kompetens. Det är en kombination av utbildning, kunskap och erfarenhet, specifik revisionsutbildning, personliga egenskaper och talang som avgör om man blir en bra revisor. Därtill kommer inte minst att ledningen måste ge revisorn möjlighet att agera i sin roll, dvs tillföra resurser, ansvar, befogenheter, bra styrning etc. ISO är bra, men den måste läsas med urskiljning. En standard måste ta ett helhetsgrepp, dvs den skall vara tillämpbar för en mycket stor organisation påpekar Kompetens flera gånger vad en liten organisation kan beakta eller tolka som tillämpbart, men även en stor organisation får inte skapa en byråkratisk revisionsrutin. Läs gärna innehållet i ISO men var varsam med tolkningen. Ta gärna annorlunda grepp för at få fram den information som ni söker efter. Revisionens syfte är att skapa kunskap, inte att i första hand leta efter avvikelser. Det är också mycket tydligt i ISO att det inte handlar om avvikelser. Det finns inget om avvikelser i standarden. En avvikelse kan uppkomma och då gäller att lära av den så att upprepning elimineras Perspektiv / NR 142 /

6 Revisionens uppgift kan exempelvis vara: Bedöma uppfyllelse av krav kundernas krav ägarnas krav egna krav myndigheters och samhällets krav krav i standarder mm Fastställa hur innehållet i ledningssystemet tillämpas Fastställa ledningssystemets verkan och effektivitet Bedöma förmågan att uppnå policyns innehåll och sannolikhet att uppnå miljömål Värdera systemets möjlighet att åstadkomma ständig förbättring Klarlägga förståelse och engagemang hos medarbetare Identifiera och analysera förekomst av förebyggande verksamhet Ta fram förslag och idéer Undersöka möjligheter till förenkling och förtydling Utarbeta revisionsprogram Ett program som visar den revisionsstrategi man har för en lämplig tidsperiod och där inplanerade revisioner är preciserade. Revisionernas inriktning och innehåll baseras på vad som är viktigt, ledningssystemets status inom olika områden, resultat av tidigare genomförda revisioner, revisorernas olika kompetenser, högsta ledningens önskemål, beräkningen av hur mycket av ledningssystemet som bör revideras under den aktuella tidsperioden etc. En lämplig tidsperiod kan vara 6-12 månader. Programmet skall kunna visa när revisionerna genomförs, vilka som gör revisionerna och den övergripande inriktningen. Redan på detta stadium kan säkerställande av revisorernas oberoende i förhållande till revisionsuppgiften ske. Det kan även framgå om det förekommer externa revisorer för vissa uppgifter. Det kan vara lämpligt att planera de interna revisionernas tidsmässighet i förhållande till certifieringsrevisioner och ledningens genomgång. Att beakta Tydlighet. Väl avvägd tidsplanering. Fokus på områden som behöver en undersökning. Tillägg eller förändring kan genomföras under tidsperioden som resultat av förändringar i verksamheten, omprioriteringar, inträffade händelser etc. Ge uppdrag Uppdraget avser en enskild revisionsuppgift. Uppdragets utformning och innehåll är direkt styrande för revisionens inriktning och fokus. Ju bättre uppdrag, desto större sannolikhet att revisionen ger lyckat resultat. Uppdraget ges av den som är ansvarig för revisionsrutinen och baseras på strategin i revisionsprogrammet. Uppdraget skall ge revisorerna sådan information att de klarar av att genomföra sin undersökning med gott resultat. Man kan även kalla uppdraget för att utforma revisionskriterier men, detta låter så krystat. Förbereda Att braka rakt ut i verkligheten utan förberedelser kräver lång erfarenhet och rutin från många revisioner. Istället är det så att förberedelserna är en del av kvalitetssäkringen av uppdraget. I förberedelserna kan ingå att läsa på dokumentation, skriva ner frågor som bör ställas eller skapa en checklista, bedöma vilka som skall intervjuas eller vad som skall observeras, avväga var resurserna skall sättas in om man är flera revisorer, ta fram gamla revisioner för att lära av dessa etc. Avtala tid med de som skall intervjuas så att de finns där när du kommer. Det känns många gånger säkrare att vara väl förberedd. Det ökar tryggheten i revisorsrollen och bidrar till sannolikheten att prestera ett bra arbete. Att beakta Pedagogiskt utformat budskap till revisorerna som säkerställer att de förstått och kan tillämpa uppdraget. Uppdraget kan vinklas efter önskemål om vad man vill ha reda på. Uppdraget kan innefatta att ta fram statistik, göra mätningar, undersöka förekomst av förbättring, ta fram förslag etc. Undvik svävande uppdrag av typen: Revidera avsnittet inköp, utan säg istället: Revidera inköp med fokus på beställningarnas tydlighet och förekomst av ordererkännande av leverantören. Gå vidare och undersök hur ofta ankomstkontrollen klargör hur ofta olika leverantörer inte levererar rätt vara och i rätt tid. Att beakta Ju bättre uppdrag, desto lättare och säkrare förberedelser. Det finns inga regler för om man skall läsa på dokumentation före efter genomförandet. Man väljer det som känns bäst. Man kan också undvika påläsning och direkt gå ut med ett antal specifika frågeställningar. Eftersom det viktigaste med ett ledningssystem är att prestera resultat, bör förberedelserna sätta denna förmåga i centrum. Frågor som: Vilket är det bäst uppnådda resultatet det senaste året? eller Vad skulle sätta fart på förbättringar av kundtillfredsställelsen? kan vara tänkbara frågor att ställa till ett antal medarbetare på olika positioner. Gör sedan statistik över svaren. 6 Perspektiv / NR 142 / 2006

7 Genomföra Presentera er och tala om varför ni går runt och ställer frågor. Säkerställ därmed förståelsen hos berörda, inte minst att det är systemet som revideras, inte individen. Undersökningen genomförs som en kombination av intervjuer, iakttagelser, läsning av dokument, bedömning av resultat, framtagning av synpunkter och idéer, letande efter goda exempel etc. Det är minst lika viktigt att få fram positiva omdömen och bra exempel. Lärande av resultatet av revisionen underlättas av goda bevis. Det är också viktigt att få förslag för framtida bearbetning. Gräv där möjligheter finns, gå djupt där det känns som om det behövs, gå på bredden där så är lämpligt. Revidera från slutet i en process eller välj att gå från början till slutet. Var kreativ eftersom man har stora frihetsgrader. Att beakta Genomförandet sker enligt förberedelserna, men man måste vara vaken för stickspår och förändring av inriktningen beroende på den information man får. Om man är flera revisorer kan man fördela uppgifter och undersöka på flera platser på samma gång. En revisor kan bekräfta en frågeställning medan den andre revisorn fortsätter enligt förberedelserna. Genomförandet är det som normalt sett tar längst tid. Man kan mycket väl samla revisorerna och ha en liten genomgång med analys av läget under genomförandeskedet och fortsätta med ny inriktning, där så är lämpligt. Det är också viktigt att föra anteckningar under genomförandet och samla in bevis på vad som upptäckts. Sammanställ Den information som erhållits kan behöva analyseras och värderas. Uppnådda resultat kan bedömas mot kriterier/uppdraget. Vid sammanställningen kan det fordras kompletterande upplysningar och någon av revisorerna får då i uppgift att undersöka mer för att få en tydligare uppfattning. Sammanställningen av information är en kvalitetskritisk faktor eftersom den utgör underlag för rapporten. Vid sammanställningen kan det krävas statistisk bearbetning av revisionsresultaten för att kunna utläsa trender eller direkta resultat. Att beakta Fundera över vad som sagts av olika personer eller hur iakttagelserna sett ut. Värdera. Fastställ om informationen är tillräcklig, signifikant, entydig och/eller säker. Säkerställ att ni är överens och välj lämplig informationsform för rapporten. Rapportera En rapport skall utan tvekan kunna läsas av fler än de som skrivit den. Rapporten skall därmed vara tydlig, speglande verkligheten, tillräcklig i omfattning och djup, utgöra gott underlag för åtgärder och stimulera till agerande. Rapporten bör innehålla såväl synpunkter som direkta uppmaningar till åtgärder. Kan rapporten peka på olika typer av resultat, t ex tidsintjäning, lönsamhet, risker, icke-uppfyllande av krav, goda exempel som bör kopieras och kommuniceras, möjligheter etc, så gör rapporten nytta. Rapporten skall ge incitament till olika typer av analyser och åtgärder. Därför bör såväl styrke- som svaghetsfaktorer vara med. Att beakta Förståelighet ar nyckelordet för en rapport. Eftersom det är andra aktörer än revisorerna som skall omhänderta rapportens innehåll är det viktigt att det inte fordras tolkning av vad som menas. Missa inte att ge beröm och ta fram goda exempel. Av sådant lär man sig mycket mer än av avvikelser. Man kan mycket väl avge egna omdömen av subjektiv art för att förklara eller exemplifiera. Man får också komma med egna förslag eller ge råd. Följa upp När innehållet i rapporten åtgärdats kan det ha blivit ett antal korrigerande och förebyggande åtgärder, vars dignitet och verkan kan behöva följas upp. Uppföljningen skall verifiera att åtgärderna verkligen givit de resultat som förväntas och att det skett ändringar inom berörda områden. Uppföljningen får inte undvikas eftersom hela revisionsprocessen inte är slutförd förrän åtgärdernas verkan är fastställda och godkända. Att beakta Är det små åtgärder som behövs så kan man låta den ansvarige själv avgöra att åtgärden fått avsedd verkan. Man kan dock ändå göra något stickprov. Större uppföljningar planeras i vid rapporteringen eftersom organisationen bör få en tidsperiod för åtgärd och det är då viktigt att man även kan bedöma om åtgärder vidtas i tid. Ta fram statistik över hur väl revisionsresultaten omhändertas och uppnådda resultat. Perspektiv / NR 142 /

8 Atlas Copco Secoroc AB Korrekt och relevant information ökar leveranssäkerheten Det är drygt 100 år sedan den första bergborrmaskinen från Atlas Copco producerades. Det var fjärran från de högmekaniserade, säkra och lättarbetade maskiner som används idag. Genom högklassig utrustning behåller företaget sin ledande position inom bergborrningsbranschen. I denna artikel koncentrerar vi oss på Atlas Copco Secoroc AB, en division inom gruv- och anläggningsteknik i koncernen. Företaget som är beläget i Fagersta tillverkar borrar och borrstänger i olika storlekar, vilka används till all slags bearbetning av berg både inom gruv- och anläggningsindustrin. - Tillsammans med Sandvik har vi cirka 60% av världsmarknaden, berättar Erkki Matero, kvalitetsoch miljöchef på Atlas Copco Secoroc. Handhållen borrning med konstänger och konade stiftborrkonor. Kortare ledtider Secoroc har ett antal fabriker och ett 40-tal säljbolag utspridda på fem kontinenter runt om i världen och är beroende av ett väl utbyggt och datoriserat informationssystem för att verksamheten ska fungera. - Via månadsrapporter från säljbolagen får vi info om kvalitet och leveransproblem. Det ger en bra feedback. Det leder också till att vi kan vidta snabba åtgärder. Företaget sjösatte för cirka fem år sedan en plan i syfte att uppnå en förbättrad produktivitet och möta de ökade kraven på kortare ledtider. Detta är vårt viktigaste kvalitetsmål. Planen omfattade även stora investeringar i modern utrustning i Sverige. Resultaten av investeringsprogrammet med förnyelse av maskinparken förväntar sig företagsledningen skall utmynna i en effektivare organisation och en bantad administration vilket är nödvändigt för att säkerställa långsiktig lönsamhet. - Hög tillgänglighet på våra standardprodukter är ett viktigt kvalitetsmål. Detta följs upp av samtliga inblandade vecka efter vecka. Projektet, som är uppdelat på sex delprojekt, drivs väldigt hårt av vår VD. Leveransprecision - Inriktningen på en allt större tillverkningsvolym har orsakat en del störningar. Vi hinner helt enkelt inte med att producera vad kunderna efterfrågar. Det är givetvis i sig ett trevligt problem, men en hög leveransprecision måste till för att vi skall kunna möta kundernas önskemål, förklarar Erkki Matero. - Det är viktigt att våra prognoser stämmer och att vi hela tiden försöker hitta förbättringsförslag inom ramen för ledningssystemet. I stort sett är all information elektroniskt baserad när det gäller kvalitet och miljö och det gäller även för arbetsmiljö. - Vi har ett Lotus Notes-baserat dokumenthanteringssystem som utgör en stor informationskälla. Det är bl a företags- och produktionsledningens stora genomgångar tre gånger per år som vidarebefordras ut via våra fabrikschefer. Kvalitets- och processmål sätts 8 Perspektiv / NR 142 / 2006

9 Miljöbedömning Miljöcertifikatet är relativt nytt och på sikt har man ambitionen att integrera kvalitet, miljö och arbetsmiljö till ett verksamhetssystem. Policyn för kvalitet och miljö sprids förutom elektroniskt via anslagstavlor och en genomgång sker även vid avdelningsmöten och vid utbildning i produktkännedom. I miljöpolicyn kan utläsas att företaget under de kommande åren skall arbeta för en minskning av resursanvändningen, utsläppen till luft samt transporternas miljöpåverkan. I vilken utsträckning använder ni miljöargument i er marknadsföring där så är tillämpligt i samband med dessa genomgångar. Kvalitets- och miljöombud Även inom produktionen finns en mängd information av olika slag. Det kan handla om kompetensutveckling och engagemang. - Utvecklingssamtal med berörd personal sker successivt och ansvaret för detta ligger på fabriks- och produktionscheferna. Vi är skyldiga att rapportera resultaten från dessa samtal kvartalsvis. Vi är rätt många medarbetare och det vill till att man försöker fånga upp signaler om åtgärder i kompetens- och utvecklingsarbetet, anser Erkki Matero. Vi har s k kvalitets- och miljöombud, oftast kollektiva ute på golvet som har en viktig uppgift att kanalisera olika former av störningar i informationsflödet. - Man skall fånga upp eventuella avvikelser, både på miljö och kvalitet. Atlasrigg för borrning ovan jord med topphammarborrutrustning, exempelvis i dagbrott. och försäljning? Samtliga projektledare och tekniker som skall bedriva någon form av projekt, måste ha värdering av miljöaspekterna i åtanke. Det kan t ex vara utveckling av en sänkborrhammare och då finns det med i själva projektbeskrivningen s k grindar eller gates där man via en checklista stämmer av om produkten kan ha någon påverkan på den yttre miljön. Miljöbedömningar vid produktutveckling, investeringar och större förändringar sker med hjälp av en checklista, se vidstående formulär. Minskad elförbrukning - Elförbrukningen är vår mest betydande miljöaspekt, den styrs via de övergripande målen som följs upp vid ledningsgenomgångarna. - Vi har gjort en s k energi- Perspektiv / NR 142 /

10 Automatiserad slipmaskin för stiftborrkonor. kartläggning på Secoroc där vi anlitade FVB i Västerås. Det handlar om hur mycket el vi förbrukar, var vi har våra läckor och vilka åtgärder vi kan sätta in för att nå fram till en lägre energiförbrukning. Det har sedan skett en uppföljning där man spikat vissa åtgärder bl a när det gäller ventilationen i våra fabrikslokaler, dvs hur mycket vi kan ta tillvara i form av spillvärme från våra processer. Uppföljningen av miljömålen på Secoroc i Fagersta finns i siffror i tabell till höger på denna sida. Där anges bland annat hur mycket elförbrukningen och utsläppen av lösningsmedel skall minskas per ton råvara och de resultat som uppnåtts. Transporter Flygtransporter är en nödlösning eftersom vi haft svårt att leverera i tid, normalt sker våra leveranser via båt- och lastbilsfrakter. Det är tunga produkter så därför är det angeläget att få ner flygtransporterna. Vi har mer order än vi kan tillverka, det säljs mer än någonsin. Vi har ett stort investeringsprogram som pågår till ett värde av uppemot 130 miljoner kr med nya maskiner och ombyggnad av gamla. Vi skall även byta ut alla aggregat som har det ozonnedbrytande HCFC som kylmedium och det skall vara gjort fullt ut senast år Detta gäller både vid huvudfabriken i Fagersta och vid enheten i Ockelbo. FoU styrs från Sverige Forskning och utveckling för hela koncernen styrs från Sverige. Det är hård konkurrens mellan de stora aktörerna på världsmarknaden. Till borrarna används specialstål och hårdmetall och det kräver inte bara tillförlitliga maskiner utan också en hög kapacitet som tillgodoser massproduktionens krav på snabb bearbetning med rätt tolerans. Topphammarborrning konkurrerar konstant med andra borrmetoder. Det finns för- och nackdelar beroende på applikationen och även avsevärd utvecklingspotential relaterad till alla metoder. Genom att erbjuda högklassig utrustning, anpassad till respektive metod, strävar företaget efter att behålla sin position inom bergborrningsbranschen. Att tänka rätt Vad har ni lyckats väl med i era ledningssystem? Jag tycker vi har fått in rätt tänkesätt i organisationen med betoning på ständiga förbättringar. Atlas Copco Secoroc AB Atlas Copco Secoroc är en division inom affärsområdet Anläggningsoch Gruvteknik inom Atlas Copco-gruppen. Divisionen utvecklar, tillverkar och marknadsför bergborrverktyg och är världsledande inom detta område. Produkterna används för bergbrytning inom gruv- och entreprenadindustrin, både för ovan- och underjordsapplikationer. Huvudkontor: Fagersta Internationella enheter: Tillverkning och säljbolag på fem kontinenter Anställda: Cirka 550 medarbetare i Fagersta, ca 80 i Ockelbo och drygt 1600 globalt. Certifikat: ISO 9001:2000, ISO 14001: Perspektiv / NR 142 / 2006

11 Nyckeltal och prestandaindikatorer för kvalitet Kravet på ständig förbättring är tydligt i ISO Det gäller såväl att förbättra själva systemet som verkan av systemet. Det bör väl nu vara mycket väl känt att ett ledningssystem som inte skapar mätbara resultat inte kan betraktas som ett godkänt system, t ex inte värt ett bevis i form av certifikat. ISO 9004:2000 som verkligen är värd att läsa för att få bredd och djup på kunskapen om vad ledningssystemet kan och bör åstadkomma, ger information om varför man skall ha ett system och vad det kan resultera i. Genom intressentperspektivet där ägarens önskemål vävs ihop med kunders krav och egna prioriteringar blir det lättare att ta till sig olika typer av resultat, inte minst ekonomiska. I avsnitt 0 läs gärna inledningarna till standarderna sägs att En organisation bör också uppnå en önskad prestanda och förbättra denna. Det sägs alltså att prestandan, nivån på verkan, är viktig för systemet. Det sägs att först skall man uppnå den prestanda som man önskar, t ex den som man satt upp som mål eller vision. Därefter vidtar arbetet med att förbättra prestandan ytterligare. Ständiga förbättringar. Lite senare i ISO 9004 sägs följande: Överväganden rörande organisationens arbete kan ha inverkan på bl a: verksamhetsresultat såsom lönsamhet och marknadsandel kostnader och omloppstider genom verkningsfullt och effektivt utnyttjande av resurser konkurrensfördel genom förbättrad organisatorisk förmåga förtroendet hos intressenter när det gäller organisationens effekti- vitet, illustrerat av ekonomiska och sociala fördelar vunna genom organisationens sätt att planera och arbeta, produktlivscykel och rykte förmåga att skapa värde för såväl organisationen som för dess leverantörer genom att både optimera kostnader och resurser och att visa flexibilitet och snabbhet i gemensamt agerande när marknadsförutsättningar ändras. Det betydelsefulla är att det finns stora möjligheter ur ett brett spektrum, inte bara kundtillfredsställelse och mätning av den egna produkten. Kvalitet är så mycket mer än produktegenskaper. Kvalitet är viktigt för den egna plånboken och för självkänslan. Kvalitet är ett beteendevetenskapligt ord eftersom kvalitet är något som upplevs. Nyckeltal För att få kunskap om de områden som upplevs som väsentliga, kan nyckeltal användas. Fördelen med nyckeltal är at man snabbt ser en relation, vilket ger möjlighet att vär- Att tänka på vid framtagning av nyckeltal Välj ett område som känns betydelsefullt Vad är viktigt i just det här området? Vad vill du egentligen veta? Fundera över inriktning övervakning, förbättring Bedöm var det finns kvantiteter, dvs numeriska tal Finn ett lämpligt förhållande, dvs så det går att få fram en kvot mellan två tal Hur skall du mäta, hur ofta och med vad? Rapportering? Nyckeltal = relationstal vilket betyder att ett uppmätt värde ställs i relation till ett annat uppmätt värde dera över tiden. Om omsättningen i företaget ändras, ändras även förhållandet till faktorer som kan relateras till omsättningen, t ex arbetade timmar. Nyckeltalet ger alltså ett förhållande mellan två olika storheter. Talet ger ett värde som är direkt jämförbart vid förändringar. Det blir alltså lätt att avläsa trender. Några exempel på nyckeltal finns i nedanstående ruta. Exemplet är taget inom avsnittet Kundrelationer. Exempel på nyckeltal Kundrelationer Försäljningssumma till de fem största kunderna total omsättning Marknadsandel invånare på geografisk enhet Antal nya förfrågningar satsad marknadsföringssumma Reklamationsvärde försäljning inom sortimentsgrupper Antal garantiåtagande försåld volym inom olika segment Värdet av nya produkter investeringskostnad utveckling Försäljningsvärde på nya produkter totalt försäljningsvärde Försäljningsökning kostnad för kompetensutveckling av säljare Perspektiv / NR 142 /

12 Matris för att identifiera tänkbara indikatorer och fastställa vilka som är tillämpliga i den egen verksamheten. Se innehållet i matrisen som ett exempel på hur man kan resonera. 12 Perspektiv / NR 142 / 2006

13 I nedanstående matris visas exempel på hur man kan genomföra mätningar av prestandan och värdera resultaten över en tiden. Det kan vara väldigt bra att från början klarlägga ett bör -värde som egentligen inte skall under- eller överskridas. Då värderas prestandan mot börvärdet och det blir en signal på om resultaten är tillräckligt bra. Det kan också vara viktigt att se stabiliteten i prestandan för att utröna grundorsaker till svängningar i prestandan. Prestandaindikatorer Detta begrepp är ofta använt inom miljöledningen men är lika tillämpbart för kvalitetsledning. Ofta består prestandaindikatorn av ett värde, många gånger ett nyckeltal. Det är dock inte nödvändigt men för jämförelser är nyckeltal att föredra istället för t ex absoluta tal. I exempelmatrisen på sida 8 finns områden/process, tänkbara och utvalda indikatorer och anledningen till valet. Valet av indikatorer kan ju variera över en tidsperiod beroende på att indikatorn inte ger tillräckligt bra säkerhet i resultatet eller känns omodern. Det gör att det kan vara bra att tagit fram tänkbara indikatorer för då finns ett antal att välja bland. Det bör påpekas att man inte behöver ha så många indikatorer. Man väljer där indikatorn är värdeskapande eller där det fordras ett bevis på uppnådd prestanda. I matrisen på sida 9 har vi valt ut några indikatorer och gjort en matris där mätvärdena lagts in. Mätperioden kan vara t ex ett år och under den tiden finns tre mätperioder som givit utfall 1-3. Utfallet bedöms och kan utgöra underlag för olika typer av åtgärder. I en del fall kan en godkänd nivå ha fastställts som utfallet inte får underskrida. Jämförelsen med en önskad nivå kan vara viktig. Målsättningen signalerar den fastställda nivån och prestandaindikatorn ger kunskap över tiden hur verkligheten ser ut. Synpunkterna längst ut till höger är mycket viktiga. Där man markera hur man ser på värdena och gå vidare med analys och åtgärder. Det är som vanligt det som händer efter mätningarna som är det intressanta. Vilka slutsatser dras, vem får i uppdrag att agera och förstärka det starka och förbättra det svaga? Det aktiva förbättringsarbetet är många gånger avgörande för den kontinuerliga framgågen. Perspektiv / NR 142 /

14 Zetterbergs Produkt AB Vår svetsrobot ger affärsfördelar, jämnare kvalitet och bättre arbetsmiljö En aktör på världsmarknaden behöver ständigt förbättra och förnya sitt affärskoncept. Svenska företag arbetar allt mer utifrån ett globalt koncept och för att klara konkurrensen från länder med billigare arbetskraft fordras innovationer, nya tekniska lösningar och kvalificerad arbetskraft. Zetterbergs Produkt AB är en internationell aktör och har med sin satsning på en svetsrobot lyckats behålla produktion i Sverige och vinna marknadsandelar, inom landet och utomlands. Zetterbergs grundades redan 1923 som en smedja med en lokal marknad runt Östervåla i Uppland. Fem år senare tillverkades det första lastbilsflaket och kort därefter tog flakproduktionen fart på allvar. Numera är Zetterbergs Produkt AB Skandinaviens ledande tillverkare av flak, tippar och dumpersystem för lastbilar. Idag handlar det främst om tillverkning av dumperkorgar och flak med tillhörande påbyggnader på lastbils- och trailerchassin, berättar Håkan Zilén, kvalitetssamordnare på företaget. Ungefär hälften av produktionen säljs i Sverige och Norge. Volvo i Göteborg är en av de stora kunderna och därifrån exporteras Zetterbergs dumprar och andra enheter till mottagare ute i världen. Standard men unik Standardprodukter i form av påbyggnader för anläggningsfordon av olika slag är grunden i Zetterbergs produktutbud men varje order är ändå unik även om det kan röra sig om stora serier. Tack vare nykonstrerade längsgående balkar i EuroTipper har Zetterbergs utvecklat en betydligt styvare och lättare flakbotten som reducerar krängningar vid grusspridning. Vår strävan är att utifrån standardprodukter uppnå den mest optimala transportlösningen som väl motsvarar kundens förväntningar med höga krav på kvalitet, prestanda och lönsamhet. Hanteringen av kundernas specifika önskemål om förändring av standardprodukterna är utgångspunkten för dialogen med kunden. Det rör givetvis konstruktionsansvar och hur man säkerställer att kundkraven kan uppfyllas innan en beställning accepteras eller blir kontraktsbunden (se utdrag ur handbok på sid 15). Kundernas unika önskemål av produkten är mer som en anpassning. Det avser ofta små förändringar. Produktionen är så att säga kundorderstyrd men via vårt modulsystem blir det ofta standardkomponenter som ingår, men i olika konfigurationer. Zetterbergs har konstruktionsansvaret för dessa förändringar. Två orderkonstruktörer ägnar sig helt och hållet åt de önskemål som kunderna framför och tar fram ritningsunderlag. Kommunikation Säljarnas kontakt med kunden för att få kunskap om behoven är en del av den dialog som i ett tidigare skede förts för att få tillräckliga fakta för orderkonstruktörerna så att det kan bli ett förslag på lösning. Det sätts ett arbetsordernummer på en sådan ritning, s k arbetsorderritningar som sedan sparas digitalt. Till saken hör att det finns en mängd varianter vad gäller bockning, tjocklekar och längder. Skillnaden mellan tillverkning och montering och säkerställandet av gränssnittet/överföringen mellan dessa båda aktiviteter utgör en viktig kvalitetsfaktor och är en del i arbetskedjan. - Chassimonteringen monterar lastbilspåbyggnaden på lastbils- 14 Perspektiv / NR 142 / 2006

15 Thomas Lindgren programmerar svetsroboten. chassiet. För att säkerställa att påbyggnaden är rätt anpassad för lastbilschassiet så använder våra orderkonstruktörer lastbilens chassinummer. Vi har access till en länkad webbsida hos kunden där vi kan hämta den specifika chassiritningen från respektive lastbilstillverkare. Detta utgör grunden för hur gränssnittet mellan byggnationen och lastbilen ser ut. Varje lastbil har vi detta tillfälle identitet och är kundunik. Vi jobbar med alla chassitillverkare Den senaste investeringen, en svetsrobot för flakbottnar och dumperkorgar, har kraftigt förkortat svetstiden samt förbättrat arbetsmiljön. Service Reparationer och serviceåtaganden är en del i eftermarknaden. Vi har inga serviceåtaganden ingående i affärsuppgörelsen när vi säljer byggnationen, men för att vår garanti skall gälla så medlevereras med varje byggnation ett servicehäfte som skall följas och arbetet skall utföras på av Zetterbergs godkänd verkstad. Vad gäller reparationer styrs detta naturligtvis av vårt ritningsunderlag för respektive produkt. Det mesta reparationsarbetet utförs på våra egna verkstäder men vi har även andra serviceställen som utför beställningsarbeten enligt underlag och instruktioner. Det kan finnas olika anledningar till reparationer. Det kan bero på att man inte handhaft produkten på rätt sätt, att man överskridit toleranserna vid lastning eller att man stått på olämpligt underlag vid tippning. För egen del så validerar vi produkterna väldigt noggrant före leverans. Vi dokumenterar noga de reklamationer som kommer in för att spåra eventuella felaktigheter som kan bero på vår produktion. Spårbarheten är viktig för att kunna utreda grundorsaker till misstämmelse. Roboten som ger nytta Den senaste investeringen inom produktionen är en svetsrobot för flakbottnar och dumperkorgar. Håkan Zilén förklarar vad denna har inneburit för ledtider, lönsamhet, säkerhet, processtyrning, planering, kompetensbehov och mätning. Zetterbergs har i dag två tillverkningsenheter, en i Östervåla samt en enhet i Lodz, Polen. Det polska bolaget är i dag en komponenttillverkande enhet för Zetterbergs fabrik i Östervåla. Investeringen av svetsroboten skapade en möjlighet för Östervålafabriken att bli konkurrenskraftig i jämförelse med låglöneländer. En dumperkorg som är vår volymprodukt innehåller cirka 150 m Perspektiv / NR 142 /

16 svetsfog och svetstiden minskades i och med roboten med cirka 20 %. Effektiviteten ökade också p g a andra svetsmetoder i roboten. Roboten skapar också en jämnare kvalitet på svetsarbetet. En förutsättning för investeringen i denna robot var att den programmeras offline (utanför roboten) då denna typen av tillverkning består av enstyckstillverkning. Roboten som har fem år på nacken och är utvecklad av ett svenskt företag har dessutom skapat en mycket bättre arbetsmiljö i svetsverkstaden då de arbeten roboten i dag utför tidigare genomfördes med dåliga arbetsställningar. Det blev därigenom arbetsskador. Förändring i verksamheten Svetsroboten ökade också teknikinnehållet i tillverkningen, vilket gjort robotoperatörernas arbete speciellt i verksamheten. Rekryteringen av personal till svetsroboten har genomförts genom utbildning av egna operatörer. Roboten är i dag hjärtat i vår verksamhet genomfördes ett stort omställningsprojekt i verkstaden då verksamheten renodlades och den polska verksamheten blev en komponentverkstad. I samband med detta byggdes verkstaden i Östervåla om för att bättre passa de stora produkterna vi skall tillverka där. I samband med detta anpassades lokalerna för att klara en framtida kapacitetshöjning med 100 %. Detta arbete genomfördes i arbetsgrupper med verkstadspersonalen med stöd av externa krafter. Måltal för förändringen och övergripande inriktning var fastställt av företagsledningen. EuroDumper är anpassad för tuffa miljöer Fördelar Zetterbergs är heltäckande genom egen komponenttillverkning, en stor svetsverkstad, blästrings- och målningsanläggning samt monteringsverkstad för de kunder som föredrar att slutmontaget görs på plats. Fördelarna är naturligtvis kortare svetstider, bättre arbetsmiljö, jämnare kvalitet, högre teknikinnehåll i arbetsuppgifterna. Några nackdelar är svåra att se, påstår Håkan Zilén. Ledningssystemet för kvalitet utvecklades redan i mitten av 1990-talet och certifikat erhölls Vi byggde upp vårt ledningssystem efter de funktioner som fanns i det skedet och hur vi jobbade och tittade mindre på standardens struktur. Det blev därmed en mycket enkel övergång till 2000-standarden. Vi fick kanske definiera processerna lite bättre för att få flödena fastställda. Resultatanalys Ledningssystem för kvalitet skall skapa mätbara resultat och Zetterbergs system är inget undantag. Det har blivit en mängd olika effekter. Vi har lyckats skapa kvalitetssäkrade rutiner för orderstyrd och flexibel tillverkning och montering. Hanteringen av detta flödet på säkert och resurssnålt sätt med goda resultat för kunderna och den egna lönsamheten är viktigt. I samband med framtagningen av ledningssystemet satte vi upp fler mål som aktivt mättes och resultaten analyserades. Som en effekt av det arbetet har vår leveransprecision utvecklats betydligt och förbättringen är tydligt mätbar. Mål på längre sikt Ett antal strategimål har satts upp av företagsledningen. Strategimålen finns inom olika områden. Leveransmålen kan exempelvis handla om den tid som får gå från att en kund lägger en order till leverans. Leveranssäkerheten mäts kontinuerligt och delges personalen varje dag genom digitala informationstavlor. Närvaro ska vi mäta, inte sjukfrånvaro. Vi vill ha ett positivt tänkande i det fallet. Arbetsmiljö och kvalitet hänger intimt ihop, påpekar Håkan Zilén. Zetterbergs Produkt AB Zetterbergs utvecklar, tillverkar och säljer komponenter och påbyggnader för lastbilar inom bygg-, anläggnings- och avfallssektorn Ägare: Privatägt sedan 2005 Huvudmarknad: Skandinavien, i övrigt Schweiz, England, Nederländerna och Polen Huvudkontor: Östervåla Produktionsort: Östervåla och Lodz i Polen Försäljningskontor: Östervåla och Hisings-Backa Anställda: Cirka 135 medarbetare i Östervåla, 25 i Polen Omsättning: Cirka 190 miljoner kronor Certifikat: ISO 9001: Perspektiv / NR 142 / 2006

17 Tankar om värdering av innehållet i ledningssystemet Hur är det med den genomtänkta strategin i ledningssystemet? Hur har ni värderat olika saker? På vilka grunder är detta gjort? Hur underhåller i regelbundet denna strategin och hur tillämpas viktighetsprincipen i systemet? Sådana frågeställningar kan vara nyttiga att reflektera över. Låt oss ta ett exempel. En hel del av er har sett den här historien om burken, dess innehåll och ölen. Låt oss från första början klargöra att det här med ölen inte har någon betydelse. Det är en pikant avrundning av storyn. Det intressanta är istället golfbollarna, kulorna och sanden. Det är golfbollarna som är de sakerna som måste vara med i ert ledningssystem, med prioritering ett. Vad är viktigt? Kulorna är också viktiga, men inte lika väsentliga som golfbollarna. Kulorna har prioritering två. Man kan klara en hel del av sin verksamhet utan att ha med alla kulorna eftersom det är en bedömning av hur viktiga delmängderna/detaljerna är i förhållande till det avgörande innehållet i golfbollarna. Sanden ger de små detaljerna och instruktionerna och kan bestå av mängder, precis som sanden som innehåller många, små korn. Väsentligheter Om man börjar fylla sitt ledningssystem med sanden och upplever att det är detaljerna som är det väsentliga så riskerar man att effekterna uteblir i systemet. Ju mer av sand som fylls i, desto mindre möjlighet för kulor och golfbollar att få plats. Till slut finns en myriad av detaljer, inte så viktiga, med begränsad resultateffekt. Om man väljer uppifrån och ner En professor i filosofi står framför sin klass med några ganska få saker framför sig på katedern. När lektionen börjar lyfter han, utan att säga ett ord, fram en stor tom syltburk av glas och fyller den med golfbollar. Han frågar sedan studenterna om burken är full. De nickar jakande. Så plockar professorn upp en låda med små färgade kulor och häller dem i burken. Han skakar burken lätt så att kulorna finner vägen till hålrummen mellan golfbollarna. Igen frågar han studenterna om burken är full. De nickar jakande igen. Professorn tar då upp en påse med sand och häller den i burken. Självklart fyller sanden hålrummen mellan golfbollar och kulor. Återigen frågar han studenterna om burken är full och studenterna svarar med ett rungande JA. Professorn plockar då fram en burk öl ur katedern och häller hela innehållet i så glöms inte de stora bollarna bort, de viktiga, värdeskapande processerna. Därefter finns det hålrum för kulorna. Ni väljer så många kulor som fordras och fyller på med sand, där sanden gör nytta. Då blir burken ert ledningssystem fylld med det viktiga, det som syltburken, vilket effektivt fyller ut mellanrummen mellan sandkornen. Studenterna börjar nu skratta. Nu, säger professorn när skrattet lagt sig, ponera att denna burk representerar ditt liv. Golfbollarna är de viktiga sakerna i livet, din familj, dina barn, din hälsa, dina vänner, dina favoritsysselsättningar saker som om allt annat försvann och bara de sakerna återstod, så skulle ditt liv ändå fortsätta att vara fullständigt. De små kulorna representerar andra saker som betyder något, ditt jobb, ditt hus, din bil. Sanden är allt det andra, de små oviktiga sakerna som vi fyller våra liv med. Om du först häller sanden i syltburken, fortsatte professorn, blir det ingen plats till golfbollar och småkulorna. Detsamma gäller i livet. Om du spenderar för mycket tid på de små sakerna, får du aldrig plats till de saker som är viktigast för dig. Koncentrera dig på de saker som är viktigast i ditt liv. Lek med barnen, ta dig tid till motion, bjud ut din kära på middag, spela 18 hål golf till. Det blir alltid tid att städa huset och kasta soporna. Ta hand om golfbollarna först, det som verkligen betyder något prioritera. Resten är bara sand. En av studenterna sträckte upp handen och undrade vad ölet representerade i sammanhanget. Professorn log. Jag är glad att du ställde den frågan. Det visar bara att hur fulländat ditt liv än kan verka, finns det alltid plats för en öl till ni måste vara duktiga på. Liknelsen är faktiskt inte så dum och den kan med fördel tillämpas överallt. Tänk också på att om man plockat fram t ex miljöaspekter och räknat fram de betydande miljöaspekterna så har man tagit fram golfbollarna som ledningssystemet baseras på. Perspektiv / NR 142 /

18 Ragnar Unge, SIS Miljömärkning: Många konsumenter letar aktivt efter miljömärkta produkter Miljövinster tack vare miljömärkning skapas först när konsumenter, såväl enskilda som professionella, väljer miljömärkta produkter framför andra. Allt fler varor miljömärks och kraven blir samtidigt allt skarpare. Svanen, Bra Miljöval och EU-blomman är märken som täcker ett brett spektrum av varor. Tänker man på miljön och letar man efter miljömärken i butikshyllorna när man ute och handlar? Är miljömärkningen den bästa vägen mot miljöanpassade produkter? En del anser att miljömärkningen spelat ut sin roll eftersom företagen redan höjt ribban utöver miljömärkenas kriterier. - Ja, konsumenterna idag är mycket miljömedvetna och många letar aktivt efter miljömärkta produkter. Detta leder till att företag ser att det är lönsamt att ligga i bräschen och ha de miljömässigt bästa produkterna. Det driver i sin tur produktutvecklingen framåt, och de sämre produkterna säljer sämre och försvinner så småningom ut från marknaden, säger Ragnar Unge, VD för SIS Miljömärkning. Sammantaget ser jag detta som en mycket nyttig och givande process för att få fram en hållbar produktion och konsumtion. Att företagen generellt skulle ha höjt sig över våra krav är bara nys och ett påhitt från de som inte vill att miljömärkning och andra externa krafter ska få påverka produktutvecklingen. Historik Miljömärkning av produkter startade i Tyskland för cirka 25 år sedan som en metod att utmärka produkter som bedömdes som bättre ur miljösynpunkt. Det äldsta miljömärket, Blå Ängeln, introducerades på 1970-talet, idag finns märket på över 3000 produkter. När företagen i slutet av 1980-talet i ökad utsträckning började utnyttja miljö som försäljningsargument för sina produkter började flera länder, bl a de nordiska, överväga införandet av miljömärkningssystem. Även miljö- och konsumentorganisationer har drivit fram miljömärkningssystem dels för att underlätta för konsumenterna att finna de minst miljöstörande produkterna, dels för att sätta press på företagen att ytterligare miljöanpassa sin produktion och sina produkter. För företagen är en produktmärkning ett av flera sätt att beskriva sina produkters miljöegenskaper på ett trovärdigt sätt och dessutom använda märkningen som ett konkurrensmedel. Numera är det även vanligt att företag och offentliga institutioner prioriterar miljömärkta varor vid sina inköp. Miljöanpassad produktion Behovet av harmoniserade system för miljömärkning och miljödeklarationer medförde att detta blev ett av de områden som tidigt inkluderades i ISO arbetet. Målet med miljömärkning är att få inköpare och konsumenter att köpa varor och produkter med låg miljöbelastning. Ett annat syfte är att stimulera näringslivet till en miljöanpassad produktion. Området omfattar miljömärkning med enkla symboler (Typ Ragnar Unge, VD, SIS Miljömärkning I), egna miljöuttalanden (Typ II) samt miljödeklarationer (Typ III). Den internationella standarden ISO innehåller principer och rutiner för att utveckla program för Typ I-märkning, inklusive val av produktgrupper, miljökriterier och funktionskrav samt för att bedöma och påvisa överensstämmelse. Standarden innehåller även certifieringsförfarandet för erhållande av licens. Uppföljning av kriterier Målet med miljömärkning är att genom en symbol vägleda konsumenter att kunna göra miljömedvetna inköpsval. Den bygger på ett antal utvalda kriterier som fastställts av en expertgrupp utifrån ett livscykelperspektiv. En tillverkare eller leverantör som kan visa att deras produkt uppfyller kraven, ansöker om att få märka sin produkt och därmed visa att den generellt har bättre miljöegenskaper än andra produkter inom samma produktgrupp. Systemet administreras av ett 18 Perspektiv / NR 142 / 2006

19 Vad betyder märket? Ett urval av de mest förekommande miljömärkena SVANEN, är den gemensamma nordiska miljömärkningen. Beslutad av de nordiska konsumentministrarna och Sveriges regering och riksdag. Finns för närvarande inom ett 50-tal områden. Ställer krav från råvara över tillverkning och användning till avfall och återvinning. GRÖNA PUNKTEN, har REPA varumärkesrätten till. Gröna punkten visar att förpackningsavgift betalats i det land där förpackningen saluförs. Det är endast företag anslutna till REPA som har rätt att använda märket. BLOMMAN, är den gemensamma europeiska miljömärkningen som drivs av EUkommissionen. Systemet är i stort uppbyggt på samma sätt som Svanmärkningen. ÄNGLAMARK, är inget miljömärke, utan KFs eget varumärke med olika färger beroende på produktslag. BLÅ ÄNGELN, den tyska miljömärkningen, var först i Europa. Ställde från början endast enstaka krav på produkterna men har efter hand anammat det nordiska värderingssystemet. BRA MILJÖVAL, (Falken), Naturskyddsföreningens märke, ställer också krav från råvara till avfall, Enklare kontrollförfarande än Svanen och har inga kvakitetskrav. NYCKELHÅLET, är inget miljömärke, utan livsmedelverkets metod att tala om att varan är fiberrik och fettsnål. HÅLL SVERIGE RENT, är inte ett miljömärke, utan enbart en uppmaning som används inom Stiftelsen Håll Sverige Rent och i dess samarbetsprojekt med andra intressenter. Symbolen visar tre gröna granar som speglas i blått vatten. Kan även förekomma utan text. KRAVMÄRKET, finns på livsmedel och utfärdas av Kontrollföreningen för alternativ odling och innebär bland annat att konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och konserveringsämnen inte använts. På kött och ägg betyder det att djuren fått gå ute. SVALAN, är symbolen för Astma- och Allergiförbundet. Märket visar att produkten rekommenderas av förbundet men det säger ingenting om produktens miljöpåverkan. Symbolen finns t ex på parfymfria tvättmedel och tvålar. PANDAN, är inget miljömärke utan Världsnaturfondens symbol, som i första hand visar att företaget bakom produkten ekonomiskt stöder fonden. TCO 99 & TCO 03, är en kvalitets- och miljömärkning av datorer, bildskärmar, kopiatorer och skrivare. Där ställs krav på att produkten och produktionen är anpassad så att materialet lätt kan separeras och återvinnas. RÄTTVISEMÄRKET, visar att företagen bakom produkterna respekterar mänskliga rättigheter och ser till att de anställda har en bra arbetsmiljö. Bakom Föreningen för rättvisemärkning står bl a Lutherhjälpen, Svenska Kyrkan, Röda Korset, Rädda Barnen, LO och TCO. RETURPILARNA, skall visa att produkten kan återvinnas i ett recirkuleringssystem. Finns på bland annat PET-flaskor och aluminiumburkar. Märket används av tillverkarna själva och saknar bakomliggande kontrollorganisation. Perspektiv / NR 142 /

20 miljömärkningsorgan som också kan kontrollera att kriterierna uppfylls i samband med ansökningar om och uppföljningar av miljömärkningslicenser. 30 länder runt om i världen har miljömärkning på programmet via en sammanslutning som heter GEN (Global Ecolabelling Network). Miljöanpassade val Märkningen syftar till att ge konsumenterna en vägledning till miljöanpassade produktval och erbjuda företag en enkel möjlighet att konkurrera med miljö. Det gäller alltså både konsument- och producentledet, säger Ragnar Unge. SIS Miljömärkning är den största aktören på den svenska marknaden med ansvar för Svanen och EUs märkning Blomman (se figur). - NF (Naturskyddsföreningen) jobbar mest med de hjärtefrågor som organisationen har, dvs till stor del har man inriktat sig på energi. TCO har märkning av i första hand datorer, bildskärmar etc. SIS Miljömärkning bildades 1989 för att på regerings uppdrag och för svensk räkning sköta den nordiska miljömärkningen Svanen och EUs märkning Blomman. Samtliga nordiska länder deltar i arbetet som leds av den Nordiska Miljömärkningsnämnden. SIS Miljömärkning sköter det praktiska arbetet med att utarbeta kriterier och ge licenser. Licensiering Möjligheten för miljömärkningen att uppnå sitt syfte vilar på tre fundament i en kedja: kriterieutveckling, information/marknadsföring samt produktkontroll med licensiering. Alla systemen bygger på en licensgivning, att man under en viss period får rätt att använda märket under förutsättning att man producerar produkten enligt den ansökan man sänt in. Man kontrollerar produkten gentemot fastställda kriterier Hittills har följande standarder tagits fram inom området Miljömärkning och Miljödeklarationer ISO Miljömärkning och Miljödeklarationer Allmänna principer ISO Miljömärkning och miljödeklarationer Egna miljöuttalanden (Typ II miljömärkning) ISO Miljömärkning och miljödeklarationer Typ I miljömärkning Principer och procedurer ISO/TR (Environmental Labels and Declarations Environmental Labelling Typ III Guiding Principles and Procedures) Den tekniska rapporten ISO/TR har omarbetats och fastställs som internationell standard, ISO 14025, våren och då får man rätt att använda licensen under den period som kriterierna gäller. Ökande krav Svanmärkningen ökar. Idag omfattar märkning 1000-tals produkter fördelat på 685 aktiva licenser i Sverige. Hotell, butiker och kemtekniska produkter var de grupper som under förra året ökade mest. En trovärdig, opartisk och kontrollerande miljömärkning löser både konsumentens och producentens behov. Det är viktigt att de miljökrav som ställs verkligen pekar ut de bättre produkterna och att dessa är noggrant kontrollerade av en tredje part och att kraven succesivt höjs för ytterligare miljöförbättringar, menar Ragnar Unge. Stickprov Det sker en granskning av dokumentation och SIS Miljömärkning genomför också en stickprovsmässig efterkontroll på produkter under licenstiden. 20 Perspektiv / NR 142 / 2006