Att studera med dyslexi vid Göteborgs universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att studera med dyslexi vid Göteborgs universitet"

Transkript

1 Att studera med dyslexi vid Göteborgs universitet Ulrika Wolff Januari 2006

2 INLEDNING DYSLEXI... 2 Universitetsstudenter med dyslexi STYRDOKUMENT BEFINTLIGA STÖDFUNKTIONER... 5 SAMORDNARE FÖR STUDENTER MED FUNKTIONSHINDER... 5 UNIVERSITETSBIBLIOTEKEN...6 Lässtudio... 6 Inläst kurslitteratur... 7 Förlängd lånetid... 8 INSTITUTIONEN... 8 SUMMERING AV STÖDINSATSER... 9 Tal- och punktskriftsbiblioteket och Göteborgs universitetsbibliotek... 9 Samordnaren för studenter med funktionshinder... 9 Institutionsnivå STUDENTERS ERFARENHETER OCH SYNPUNKTER FRÅGOR OCH SVAR OMRÅDEN ATT DISKUTERA OCH EVENTUELLT FÖRÄNDRA DET HÄR KAN VARA BRA ATT TÄNKA PÅ FÖR EN LÄRARE REFERENSER DOKUMENT, LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

3 Inledning Styrelsen för Göteborgs universitet antog en jämlikhetsplan. Planen anger gemensamma åtgärder inom universitet, som är påbörjade eller ska påbörjas under perioden Som en konsekvens av denna plan tillkom uppdraget från Jämlikhetssekreteraren vid Göteborgs universitet att sammanställa denna rapport, Att studera med dyslexi. Rapporten ska förebygga diskriminering av studenter med funktionshinder samt kunna användas som underlag för information till personal vid Göteborgs universitet (GU). Som underlag för rapporten ligger intervjuer med studenter med dyslexi. Syftet med intervjuerna var att ta tillvara studenters erfarenheter av, och synpunkter på, hur det är att studera med dyslexi vid GU. Även lagar, förordningar och lokala riktlinjer ligger till grund för rapporten. I syfte att se vilka stödfunktioner som finns idag vid GU genomfördes samtal och intervjuer med samordnaren för studenter med funktionshinder vid GU, dyslexipedagogen vid GU samt med verksamhetsansvariga för de fyra lässtudiorna vid Göteborgs universitetsbibliotek. Det första avsnittet behandlar mycket kortfattat begreppet dyslexi. I den andra delen presenteras styrdokument, internationella och nationella lagar samt lokala riktlinjer. I den tredje delen redovisas befintliga stödfunktioner. Intervjuerna med studenter sammanfattas i det fjärde avsnittet. I det femte avsnittet diskuteras och ges förslag till möjliga förändringar. I den sista och sjätte delen avslutas med några råd angående stöd till studenter med dyslexi. 1. Dyslexi Dyslexi är inte ett helt enkelt och oproblematiskt begrepp. Tvärtom har dyslexi varit ett omdiskuterat och ibland ifrågasatt begrepp; inte minst de senaste decennierna. Trots en omfattande forskning är det naturligtvis så att det fortfarande finns mycket kvar att utforska. Vad den stora majoriteten av dyslexiforskare idag ändå är eniga om är att fonologiska svårigheter (den ljudmässiga sidan av språket) är den underliggande orsaken till dyslexi, och att de primära symptomen vid dyslexi är svårigheter med ordavkodning och stavning. En definition av dyslexi presenterades av Høien & Lundberg (1991): Dyslexi är en störning av vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer vid kodning av språket. Störningen ger sig först till känna som svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram genom dålig rättskrivning. Den dyslektiska störningen går som regel igen i familjen, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår ofta rättskrivningssvårigheterna. Vid en mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta kvarstår upp i vuxen ålder (s.20). Mycket kort och förenklat kan man uttrycka definitionen så här: Dyslexi är en ihållande störning av kodningen av skriftspråket, förorsakad av en svaghet i det fonologiska systemet. Två år senare kom IDA (International Dyslexia Association) med en definition som påminner mycket om Høien och Lundbergs definition. Den reviderades år 2002 (Lyon, Shaywitz & Shaywitz, 2003): 2

4 Dyslexia is a specific learning disability that is neurological in origin. It is characterized by difficulties with accurate and/or fluent word recognition and by poor spelling and decoding abilities. These difficulties typically result from a deficit in the phonological component of language that is often unexpected in relation to other cognitive abilities and the provision of effective classroom instruction. Secondary consequences may include problems in reading comprehension and reduced reading experience that can impede the growth of vocabulary and background knowledge (s. 2). Båda dessa definitioner stöder den fonologiska teorin om dyslexi. Den innefattar tre nivåer; den biologiska, den kognitiva och den manifesta nivån (se Figur 1). Ett samspel med olika miljöfaktorer sker på alla tre nivåer. -Angående den biologiska nivån kan man säga att man inte ärver dyslexi i sig, utan man ärver gener från sina biologiska föräldrar. De kan i sin tur ge upphov till olika strukturer i hjärnan, som kan påverka den kognitiva nivån. -En länk går alltså från den biologiska nivån till den kognitiva nivån, och vidare från den kognitiva nivån till den manifesta nivån. Manifesta problem kan orsakas av kognitiva, i det här fallet fonologiska, svårigheter. Övriga kognitiva funktioner antas inte vara påverkade. Fonologiska problem kan t.ex. yttra sig så att man har svårigheter att medvetet manipulera fonem (bokstavsljud). -På den manifesta nivån kan fonologiska svårigheter yttra sig på lite olika sätt, men det mest uppenbara, och allvarliga, i dagens samhälle är problem med skriftspråket. Det primära problemet är en långsam och osäker ordavkodning samt svårigheter med stavning. Som ett sekundärt problem, orsakat av en långsam och osäker ordavkodning, kan problem med läsförståelsen uppstå. Figur 1. Tre nivåer i analysen av dyslexi enligt den fonologiska hypotesen (Lundberg & Wolff, 2003). Den fonologiska teorin innebär alltså att dyslexi inte är detsamma som läs- och skrivsvårigheter, utan att det vanligtvis manifesteras som det. Forskning har visat att individer med dyslexi som har tillägnat sig läsning på en någorlunda adekvat nivå, s.k. kompenserade dyslektiker, ändå har kvar sina fonologiska svårigheter (Bruck, 1992; Paulesu et al., 1996; Svensson & Jacobson, under tryckning). De underliggande svårigheterna, som t.ex. att medvetet kunna manipulera fonem består alltså. 3

5 Här kan nämnas att man inte fullt ut förstår dyslexins natur, och att det även pågår annan forskning än den om fonologi. Exempelvis forskas det om det visuella systemet (Stein, 2001), där dyslexi antas hänga samman med dålig funktion i det magnocellulära systemet, vilket skulle kunna leda till problem bl.a. när blicken förflyttas under läsning. Det finns även forskning som går ut på att individer med språkstörningar och dyslexi har stora svårigheter att processa snabba ljudförlopp (Tallal, 1980), vilket skulle kunna förklara de fonologiska problemen vid dyslexi. Fawcett & Nicolson, (2001) tar i cerebellum-teorin fasta på dyslektikers svårigheter att uppnå full automatisering av färdigheter, t.ex. språkliga, som kan leda till svårigheter med skriften. De här teorierna är dock mer kontroversiella än den fonologiska teorin. Ramus (in press) har presenterat en modell som inkluderar de teorier som nämnts ovan. I den modellen ses fonologi som den primärt underliggande orsaken till dyslexi, medan övriga svårigheter uppträder under speciella hormonella omständigheter i fosterstadiet. Universitetsstudenter med dyslexi År 2004 beviljades drygt 3400 studenter med funktionshinder särskilt pedagogiskt stöd vid Sveriges högskolor. Den största gruppen, ca 60%, var studenter med dyslexi (Prop. 2004/05:162). Man kan anta att en stor del av de universitetsstudenter som har dyslexi har kompenserat för sina ordavkodningssvårigheter. Dock är det vanligen så att dessa studenters ordavkodning vilar på en mycket bräcklig grund. Förutom att avkodningen förmodligen är långsammare än normalt, så kan den också raseras i stressiga situationer, som t.ex. vid en examination. Jackson och Doellinger (2002) har visat att universitetsstudenter med kompenserad dyslexi förstod text lika bra som studenter utan dyslexi. Dock hade de svårt att läsa isolerade ord, stavade dåligt, och klarade inte uppgifter när det ställdes krav på dem att läsa snabbt. En teori författarna har är att studenter med dyslexi har en god förmåga att använda sig av kontextuella ledtrådar, d.v.s. dra nytta av textens sammanhang. Eftersom det är en relativt långsam process att dra nytta av kontext, kan det i så fall även förklara varför kompenserade studenter med dyslexi inte klarar uppgifter där de måste läsa text snabbt (Jackson & Doellinger, 2002). I en tidigare studie av Runyan (1991) framkom också att studenter med dyslexi presterade lika bra som studenter utan dyslexi när de fick extra tid. Studenterna utan dyslexi, däremot, förbättrade inte sina resultat när de fick utökad tid. Pågående forskning vid British University of Colombia, Vancouver, har fått liknande resultat (Siegel, personlig kommunikation). För att även studenter med kompenserad dyslexi ska hinna med att tillgodogöra sig all kurslitteratur och för att komma till sin rätt vid examinationer föreslår Vogel & Reder (1998) att studenter med dyslexi, oavsett nuvarande läsförmåga, ska få rätt till kompenserande insatser hela livet. 2. Styrdokument Sverige har förbundit sig att följa FN:s standardregler (1993). Det innebär att man i sitt politiska arbete ska verka för att samhällsmedborgare med funktionshinder ska få samma rättigheter och skyldigheter som andra. I Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken står det att myndigheter under regeringen skall utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de handikappolitiska målen ( 1), och att FN:s standardregler ska vara vägledande i det arbetet. Lagen om likabehandling i högskolan (2001:1286) har till ändamål att främja lika rättigheter för studenter och sökande samt att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med funktionshinder avses här: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga 4

6 begränsningar av funktionsförmågan som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (Lag 2003:311). Handikappombudsmannen har i uppgift att se till att denna lag följs beträffande studenter med funktionshinder. Universitet och högskolor med rätt att utfärda examina ska beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder, och för det avsätta 0,3% av anslaget för grundläggande högskoleutbildning (Regleringsbrev, 2005). De olika lärosätena kan ansöka om täckning av kostnader som överstiger 0,3% hos Stockholms universitet som för detta ändamål disponerar särskilda medel. Jämlikhetsplanen för Göteborgs universitet (2004, s.4) slår fast att alla med förmåga och intresse för att bedriva akademiska studier ska ha samma möjligheter att studera vid Göteborgs universitet. Man säger vidare att det är rektor som har det yttersta ansvaret för att lagen om likabehandling efterlevs på Göteborgs universitet. Dekaner, förvaltningschefen, överbibliotekarien, prefekter (motsv.) är ansvariga på fakultets- respektive institutions- /avdelningsnivå (motsv). Regelsamlingen för studier vid Göteborgs universitet är ett gemensamt dokument för personal och studenter vid GU. Där står rättigheter och skyldigheter beskrivna. De två mest aktuella punkterna i det här sammanhanget är punkt: - 7. Litteraturlista över obligatorisk litteratur skall finnas tillgänglig på institutionen senast fyra veckor innan kursstart, och Student som på grund av funktionshinder är i behov av annan examinationsform är den i kursplanen föreskrivna, har att i god tid före examinationen anmäla detta till kursansvarig lärare. Institutionen har att tillse att lämplig examinationsform arrangeras. Tillgänglighetspolicyn (2004) vid Göteborgs universitet framhåller vikten av ett positivt bemötande av studenter med funktionshinder, där man så långt som möjligt tar hänsyn till individuella önskemål och behov. I enlighet med GU:s tillgänglighetspolicy framhålls i Likabehandling och breddad rekrytering av studenter (Handlingsplan, 2005/2006) att ett tillgänglighetsperspektiv ska läggas på all verksamhet och i bemötande, som t.ex. i undervisning och vid examination. Ansvaret att kostnadsberäkna och budgetera tillgänglighetsskapande åtgärder ligger på respektive chef på de olika nivåerna; dekan, förvaltningschef, överbibliotikarien, prefekter, avdelningsföreståndare/motsvarande. Personalavdelningen är bl.a. ansvarig för att ett seminarium arrangeras med anledning av föreliggande rapport, att arbeta fram ett utbildningsmaterial om tillgänglig undervisning samt att göra en översyn av hur tillgänglighetsperspektivet vid introduktionsutbildning för nyanställda och annan internutbildning behandlas. 3. Befintliga stödfunktioner Samordnare för studenter med funktionshinder På studerandeavdelningen vid GU finns två kontaktpersoner för studenter med dyslexi, dels en samordnare för studenter med funktionshinder (hädanefter samordnaren) och dels en dyslexipedagog. 5

7 Samordnaren arbetar övergripande för att studenter med funktionshinder skall kunna studera på lika villkor som studenter utan funktionshinder och för att universitetet skall ha en generell tillgänglighet. Studenter med dyslexi, kan genom samordnaren, få tillgång till vissa tjänster vid Göteborgs universitetsbibliotek (se under rubrik Universitetsbiblioteken) där det krävs att studenten har s.k. dokumenterat funktionshinder. Samordnaren kräver då att få se ett intyg om dyslexi utfärdat av lärare, specialpedagog, logoped, läkare, psykolog eller av person som står på högskoleverkets lista över godkända intygsgivare för att få göra högskoleprovet för personer med dyslexi. Om studenten antagits på särskilda skäl behöver hon eller han inte uppvisa intyg. Om den efterfrågade tjänsten tillhandahålls av TPB (Tal- och punktskriftsbiblioteket) skriver samordnaren en ansökan dit, för övriga tjänster utfärdas ett internt intyg till universitetsbiblioteket (se vidare nedan). Studenter med dyslexi har ofta svårt att lyssna på en föreläsning och anteckna samtidigt. Anteckningshjälp kan därför erbjudas, vilket innebär att en kurskamrat kan få ekonomisk ersättning för att göra anteckningar. En student med dyslexi kan även få fri kopiering för att ta kopior på dessa anteckningar. För att kunna tillgodogöra sig kompendier och annan lokal litteratur som inte finns inläst, kan en student få lektörshjälp, d.v.s. någon läser in texten. Dessa tre typer av stöd, anteckningsstöd, fri kopiering och lektörshjälp, kan fås efter att en samlad bedömning har gjorts av samordnaren tillsammans med studenten. Studenten kan även söka stöd för övriga insatser som inte kan lösas inom institutionens ram. I dyslexipedagogens verksamhet ingår att handleda studenter på grund- till doktorandnivå, både enskilt och i grupp. Det kan gälla att problem har uppstått i studierna som kan härledas till funktionshindret. Dyslexipedagogen kan här vara en kontaktperson, men även hänvisa vidare till andra kompetenser. Utifrån studenternas behov och förslag ska dyslexipedagogen leda kurser, såsom om studieteknik, datorn som studieredskap och akademisk skrivning. Dyslexipedagogens uppgift är också att informera och överföra kompetens till GU-personal, primärt studievägledare, ha interna och externa samverkansprojekt samt att stödja studenter med funktionshinder via hemsida. Utredning av funktionshinder ingår inte i dyslexipedagogens uppgifter, inte heller språkgranskning. Dyslexipedagogen kan utfärda interna intyg för att en student ska få utnyttja särskilt stöd på universitetsbiblioteket. Universitetsbiblioteken Lässtudio År 2002 startade en verksamhet med en speciell lässtudio för läshandikappade på Ekonomiska biblioteket. Som läshandikappad räknas bland annat studenter med dyslexi (även t.ex. synskadade och konvalescenter, men dessa grupper berörs ej i denna rapport). Denna försöksverksamhet var avsedd att serva hela universitetet, och skedde i nära samarbete med samordnaren för handikappfrågor, dyslexipedagogen samt brukare. Våren 2004 startade ytterligare tre lässtudior förlagda till biomedicinska biblioteket, pedagogiska biblioteket respektive centralbiblioteket. För att få tillgång till en lässtudio kräver biblioteken att studenten har ett intyg från samordnaren om att behov föreligger. Samordnanden i sin tur kräver att studenten kan uppvisa intyg om dyslexi/läs- och skrivsvårigheter från lärare, specialpedagog, logoped, läkare eller psykolog. 6

8 När studenten är registrerad som användare hos biblioteket kan hon eller han boka lässtudion på biblioteket eller via telefon alternativt e-post. Vid Ekonomiska biblioteket finns två arbetsplatser och vid övriga lässtudior finns en arbetsplats. Oavsett vilken fakultet man tillhör kan man använda valfri lässtudio. Alla lässtudior, förutom Pedagogiska bibliotekets, är ett avskilt rum. Den utrustning som finns är (här beskrivs ej program avsedda enbart för blinda/synskadade): Hårdvara: Dator Bläckstråleskrivare Skanner C-pen för inskanning av t.ex. enstaka ord och meningar (endast på Ekonomiska biblioteket) Mjukvara: Windows Xp Skärmläsningsprogram Supernova Talsyntes Infovox 330 på både svenska och engelska FineReader Pro 6.0 OCR-program för skanning Playback 2000 program för avlyssning av Daisy-skivor TPB Reader Prophet Ordprediktionsprogram Stava Rätt 2 stavningskontroll Svenska Ordboken Inläst kurslitteratur Förutom lässtudior tillhandahåller universitetsbiblioteken även andra tjänster. Alla studenter med läshandikapp har rätt att kostnadsfritt låna inläst kurslitteratur. Hösten 2003 fördes ansvaret för denna tjänst över från TPB till GUB (Göteborgs universitetsbibliotek). Samtidigt erhöll GUB talbokstillstånd (17 Upphovsrätten när det gäller talböcker). Det innebär att litteratur som finns inläst på TPB kan laddas ned och brännas på en cd, för att sedan lånas ut på respektive bibliotek. Om studenten föredrar kan hon eller han själv beställa kurslitteratur direkt från TPB, men då behövs ett låne-id. Det kan man erhålla genom att man lämnar ett intyg till samordnaren. Om en student har ett låne-id kan även nyproduktion av kurslitteratur göras, d.v.s. av kurslitteratur som inte tidigare varit inläst. Talbokstillståndet innebär även att GUB har rätt att framställa ljudinspelning av t.ex. lokal litteratur och kompendier. Det intyg som krävs i samband med nyproduktion av inläst kurslitteratur ges efter att samordnaren gjort en bedömning av studentens situation genom t.ex. ett samtal. En student ska kunna få tillgång till redan inlästa talböcker genom att klargöra sitt behov, utan att hänvisa till diagnos (17 ). Litteraturen läses in på en cd i så kallat Daisy-format. Det innebär att man behöver en speciell talboksspelare, d.v.s. inte en vanlig cd-spelare. Fördelen är att en rad finesser finns i denna s.k. Daisy-spelare, bland annat att man lätt hittar mellan olika kapitel, man kan hoppa över tabeller etc. Om man avstår från dessa finesser kan man använda t.ex. en MP3-spelare. Daisyspelare lånas ut av TPB till studenter med låne-id. 7

9 Förlängd lånetid Förlängd lånetid medges om man har ett intyg från samordnaren av samma slag som när det gäller inläst litteratur. Förlängd lånetid, fyra veckor i stället för två veckor, gäller för kurslitteratur som är obligatorisk. Institutionen För de överväganden som överlåts åt institutionen vill en del institutioner att samordnaren skriver ett intyg om dyslexi för studenten i fråga, vilket samordnaren i de fallen grundar på att det finns ett dokumenterat funktionshinder. På institutionsnivå ligger ansvaret att tillse: att litteraturlistor finns minst fyra veckor före kursstart samt att bedöma vilka insatser som ska göras när det gäller t.ex: Utökad tid vid examination Enskilt rum vid examination Annan examinationsform Extra handledning Extra undervisning Anteckningar, hand-outs och OH i förväg till föreläsning Text tryckt på färgat papper Medgivande att få spela in föreläsning Korrekturläsning Mentorstöd Gu har gjort en satsning på programvaror för läshandikappade och har licens för rättstavningsprogrammet Stava Rätt, förstorings- och talsyntesprogrammet Supernova och för ordboken Gustava. På GU:s hemsida ( kan man läsa att rektor rekommenderar fakulteterna att GU:s datorer avsedda för personal, studenter och allmänhet i möjligaste mån och efter behov utrustas med inköpta programvaror, samt att rektor uppdrar åt prefekter att utse stödpersoner för de studenter och den personal som behöver tillgång till och starthjälp med inköpta programvaror. Studenter får, genom GU:s licenser, lov att installera Stava Rätt och Supernova på sina hemdatorer. Stava Rätt ingår i den s.k. start-dvd:n och Supernova kommer (förmodligen före sommaren 2006) på en separat dvd. Programmen avinstalleras när studierna avslutas. De exempel på särskilt stöd som ges i detta kapitel är de vanligaste typerna av insatser, men exemplen är naturligtvis inte heltäckande. Ibland kan det finnas andra förändringar som kan betyda mycket för en enskild student. Det viktigaste budskapet i det här sammanhanget är att de svårigheter som studenter med dyslexi har är olika, och följaktligen är också deras behov och önskemål olika. 8

10 Summering av stödinsatser Olika typer av särskilt stöd listas här under den rubrik där kostnaden huvudsakligen ligger och/eller där de huvudsakligen administreras. Tal- och punktskriftsbiblioteket och Göteborgs universitetsbibliotek Intyg krävs ej: Låna befintlig inläst kurslitteratur, avsett endast för studenter med läshandikapp Intyg till samordnare, som ansöker hos TPB: Nyproduktion av kurslitteratur Lån av talboksspelare Låna inläst kurslitteratur direkt av TPB över nätet Intyg till samordnare eller dyslexipedagog, som skriver intyg till GUB: Utökad lånetid av kurslitteratur, intyg från samordnare eller dyslexipedagog Tillgång till lässtudio, intyg från samordnare eller dyslexipedagog Studentens rättigheter registreras med hjälp av en särskild kod kopplad till lånekortet. Samordnaren för studenter med funktionshinder Samordnare bedömer behov: Inspelning av lokal litteratur och kompendier Anteckningshjälp Fri kopiering Institutionsnivå För samtliga av följande insatser gäller att det varierar mellan institutionerna huruvida man kräver intyg eller ej. Utökad tid vid examination Enskilt rum vid examination Annan examinationsform Extra handledning Extra undervisning Anteckningar, hand-outs och OH i förväg till föreläsning Text tryckt på färgat papper Medgivande att få spela in föreläsning Korrekturläsning Mentorstöd 9

11 4. Studenters erfarenheter och synpunkter I syftet att ta tillvara studenters erfarenheter av att studera med dyslexi vid Göteborgs universitet, genomfördes både gruppintervjuer och individuella intervjuer med studenter. GU:s dyslexipedagog förmedlade kontakt med 29 studenter. De tillfrågades om de kunde tänka sig att delta i en intervjustudie, vilket ingen avböjde. Dock hade endast 12 av studenterna möjlighet att komma till de två olika informationstillfällen om studien som anordnades. Dessa tillfällen fungerade också som en slags gruppintervju, där olika aspekter av att studera vid GU när man har dyslexi belystes. Av de 12 studenterna deltog alla utom en (p.g.a. flytt) även i individuella intervjuer. Ytterligare fem studenter intervjuades individuellt. De rekryterades dels bland de återstående studenterna som inte hade möjlighet att komma till någon informationsträff, dels via personlig kontakt i undervisning och dels genom annonsering efter studenter med dyslexi ute på olika institutioner. Intervjuerna var relativt högt standardiserade, såtillvida att det var fasta frågor som dock kunde komma i olika ordning. Svarsalternativen var öppna. När samtliga individuella intervjuer var genomförda anordnades ytterligare ett möte i grupp, då en återföring av studenternas uppfattningar gjordes och diskuterades. I studien deltog alltså 16 studenter med dyslexi, 13 kvinnor och tre män. Man kan förvänta sig att fler kvinnor än män ingår i studien, eftersom 73% av de som har varit i kontakt med samordnaren under 2005 är kvinnor. Deltagarna var mellan 21 och 41 år, med en medelålder av 30 år. Två av studenterna hade inte något intyg, men hade enligt egen utsago dyslexi och det stämde också överens med samordnarens/dyslexipedagogens bedömning. Ytterligare två studenter har inte uppvisat något dyslexiintyg hos samordnaren, men antogs till högskolan på särskilda skäl p.g.a. sin dyslexi. Studenterna var antingen inskrivna vid Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten eller Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Vid intervjutillfället hade de mellan 20 och 160 akademiska poäng. Med två undantag har de intervjuade studenterna kontakt med samordnaren och/eller dyslexipedagogen, d.v.s. de är studenter som i stor utsträckning har fått särskilt stöd. De utgör alltså en speciell grupp av studenter, och det skulle kunna innebära att deras inställning är mer positiv till det bemötande de har fått, jämfört med andra studenter med dyslexi vid GU. Frågor och svar Här följer en översiktlig sammanfattning av studenternas intervjusvar, ibland illustrerat med citat i kursiv stil. Det kan vara på sin plats att påpeka att den övervägande delen av dessa, ofta kritiska, citat kommer från studenter som i grunden var positiva till det bemötande de har fått, och som också uttryckte stor tillfredsställelse över att ha fått extra stöd. De övergripande intervjufrågorna står i kursiv fetstil. Syftet med redovisningen är att fånga huvudresultaten, snarare än individuella skillnader. Ibland finns motsatta uppfattningar, vilka då naturligtvis presenteras. Vilka situationer i samband med skrift uppfattar du som känsliga, stressande eller svåra? Med undantag av någon enstaka student tog samtliga upp följande: 10

12 Att en lärare delar ut en text som ska läsas med en gång och sedan diskuteras; hinner aldrig läsa klart Att lyssna på en föreläsning och anteckna samtidigt Att läsa högt, speciellt oförberett, i en seminariegrupp t.ex. De flesta av studenterna trodde inte att de skulle klara en examination utan förlängd tid, eller att de skulle hinna gå igenom all kurslitteratur om de inte hade tillgång till talböcker. Fler än hälften av studenterna påtalade att det är besvärligt, och att man känner sig tjatig, över att upprepade gånger behöva be om särskilt stöd. Några studenter tog upp att det var svårt när man ombads att skriva något snabbt och oförberett. Som ett exempel nämndes att skriva en kursutvärdering i slutet av ett undervisningspass. För övrigt nämndes exempelvis att föra diskussionsprotokoll i nätverk, att kritiskt granska andras text, att arbeta i störande ljud och att texten i s.k. hand-outs från föreläsare är för liten. Hur fick du information om att en student med dyslexi kan få särskilt stöd för att bedriva studier vid GU? Fyra studenter svarade att någon lärare på gymnasiet eller komvux med speciell inriktning mot dyslexi hade informerat om möjligheterna till stöd vid högskolestudier. Tre studenter hade mottagit ett brev med information till följd av att man antagits på särskilda skäl. Två studenter blev informerade av institutionens studievägledare/studierektor, och ytterligare två studenter fann skriftlig information på studentkåren. En student gick en introduktionskurs för högskolestuderande och en student fick informationen av dyslexipedagogen på en välkomstträff. Någon fick information av en vän, någon minns inte varifrån informationen kom, och slutligen var det en student som aldrig hört talas om att man kan få särskilt stöd. Hur fick du kontakt med samordnaren/dyslexipedagogen? Tolv av studenterna initierade själva kontakten, medan en student blev kontaktad av samordnaren efter att denne hade fått information från antagningsenheten om särskild antagning. En student fick kontakt på en föreläsning, en minns inte, och en har inte någon kontakt. Vilka kurser riktade till studenter med dyslexi har du gått eller skulle vilja gå? Sju av studenterna hade inte gått någon av de kurser som anordnas av dyslexipedagogen. Till största delen angavs tidsbrist som skäl. Övriga studenter hade deltagit i kurs om kompensatoriska hjälpmedel och/eller studieteknik. Någon student hade gått en speciellt anordnad kurs för henne och hennes kursare i akademisk skrivning. Flera av studenterna ville ha kurser i akademisk skrivning och en större kurs om studieteknik. Man såg det som positivt att möta andra i liknande situation och föreslog att kurser kunde anordnas i seminarieform, så att man kunde dela med sig av sin erfarenhet och ta del av andras. Skrivarkurser efterfrågades med. Det sågs också som positivt om kurser kunde arrangeras under sommartid och på helger. Studenterna var osäkra på när, och om, nya kurser skulle komma. Jag hinner inte. Skolan tar all tid. Den kursen jag ville gå krockade med en föreläsning. Jag vill gå. Skulle få ett mail när det startar. Det bästa var att träffa andra i samma situation. 11

13 De sa att det skulle komma kurser. Jag letar men hittar ingen information. Båda kurserna var bra. Vilket stöd har du fått/använt dig av? Inläst litteratur (13 studenter) Talboksspelare, vanligen kallad Daisy-spelare (11 studenter) Förlängd tid vid examination (11 studenter) Anteckningshjälp (10 studenter) Förlängd lånetid på kurslitteratur (6 studenter) OH, anteckningar i förväg (5 studenter) Lässtudio (4 studenter) Fri kopiering av anteckningar (3 studenter) Enskilt rum vid examination (2 student) Extra examination (1 student) Inläst examination (1 student) Extra handledning (1 student) Spelar in föreläsning (1 student) Vilka positiva erfarenheter skulle du vilja ta upp? En övervägande del av studenterna var mycket positivt inställda till det bemötande de fått vid GU. Uppfattningen var att hos de flesta lärare och annan involverad personal finns det verkligen en vilja att hjälpa till. Samarbetet med samordnaren och dyslexipedagogen sågs som något positivt, och några studenter uttryckte att det var lätt att få det stöd man behövde. Framförallt upplevdes bemötandet på högskolan som positivt i relation till erfarenheter från grundskola och gymnasium. En majoritet av de studenter som har fått inläst kurslitteratur, förlängd lånetid, förlängd tid vid examination och anteckningshjälp upplevde att det har varit mycket bra stöd. En student framhöll det positiva med att alla studenter vid hennes institution fick mycket väl tilltagen tid för examination, d.v.s. hon behövde inte be om extra tid. Flera studenter påpekade också att det var mycket positivt när föreläsningsanteckningar och/eller OH-bilder finns tillgängliga för alla på Kursportalen. De studenter som har fått enskilt rum vid examination och fri kopiering av anteckningar tyckte att det har fungerat bra. Rutiner runt talböcker fungerar bra, och leveranstiden är kort på redan inläst litteratur. Daisyspelaren i sig uppskattades av knappt hälften av användarna. Andra tyckte att den är för klumpig eller att det är en dålig programvara där det inte fungerar bra att ändra hastighet. Lässtudion uppskattades av två av de fyra studenter som använder en sådan. Knappt hälften av studenterna trodde att de inte alls skulle ha klarat sina studier utan de kompensatoriska insatser som de har fått. Övriga studenter ansåg att de förmodligen skulle ha nått målen ändå, men att det skulle ha varit mycket svårare. Resultaten kanske hade blivit sämre, familjen hade fått bli mer lidande och det kanske hade tagit dubbelt så lång tid. Man trodde också att ett uteblivit stöd skulle påverka självförtroendet negativt. En student som inte kände till möjligheten att få stöd under det första studieåret sa, att det året trodde hon att hon skulle klara sig- nu visste hon att hon skulle göra det. Anteckningshjälp har varit superbra. 12

14 Att överhuvudtaget någon brydde sig. Det har inte hänt förut College var ett positivt sätt att börja på. De flesta lärare är väldigt förstående. Har fått hjälp med det de kan hjälpa mig med. Daisy-spelaren är bra. Jag speedar upp den. Min man är mest glad- jag hinner prata med honom på helgen. Vilka negativa erfarenheter skulle du vilja ta upp? Trots att många av studenterna uttryckte en allmänt positiv inställning till det bemötande de fått på GU, framhöll man att det finns vissa brister. I stort sett alla studenter ansåg att kunskapen om dyslexi är låg och att personalen inte vet vilka, eller inte har några, riktlinjer att rätta sig efter. Hur studenterna ser på bemötandet från lärare och annan personal förefaller variera bl.a. beroende på vilken institution de tillhör. En minoritet av de intervjuade studenterna ansåg sig snarare motarbetade än hjälpta. De kände sig ifrågasatta, dels för att det ifrågasätts om dyslexi finns, och dels för att det ifrågasätts om de kan studera vid högskolan om de har dyslexi. Några studenter upplevde också att kompensatoriska insatser betraktas som en orättvis förmån. Jag ville ha muntlig examination. Då höll de på att svimma. Orkar inte ta upp det igen. En del tycker stöd är fusk. De tror jag är ett UFO. På min institution är det ett ständigt ifrågasättande- finns dyslexi? De tror inte att jag kan ha en praktikplats med skrivande. Men jag har haft sådant jobb. Jag klarar det. Jag har sagt att det är under press och stress som det blir svårt. Varför ringer de inte mitt jobb och kollar? En lärare sa att jag inte kunde få OH i förväg, för då skulle jag bli lat och inte lyssna. Jag tycker det är viktigt att ni informerar oförstående lärare- de tycker det är en förmån som vi inte skulle ha. De flesta av studenterna anser att de själva får lägga en oproportionerligt stor del av sin tid på att informera och be om att få t.ex. utökad tid vid examination. I många fall skickas studenten mellan olika personer för att få ett beslut om detta. Någon berättade att det kallades till möte varje gång ett sådant beslut skulle tas. Dessutom upplever många att det är påfrestande att ständigt i varje ny situation behöva be om stöd. Några studenter har också upplevt det som stressande att själv behöva leta upp en student som kan vara anteckningshjälp. Lärarna är ofta vänliga, men de är inte informerade. Jag måste be alla om stöd, om och om igen. Jag springer benen av mig. Det finns inga rutiner. Alla lärare ville ha intyg. Jag sprang som en skållad råtta. Ge tydliga regler till lärare, så att de inte behöver vara så osäkra. Förfrågningar går fram och tillbaka genom leden. Alla blir trötta. Man har hälften så mycket tid som dyslektiker- ändå ska man snacka med en massa. Jag saknar kommunikation mellan olika led i organisationen. De måste skaffa rutiner, så att jag slipper vara så tjatig. Orkar inte be om OH i förväg. Trött på allt tjat. Ett annat problem som studenter stöter på är att lärare och annan personal tror att dyslexi alltid yttrar sig på samma sätt, d.v.s. att alla behöver samma typ av stöd. 13

15 De tror att dyslexi är en sak. Jag vill inte behöva försvara att dyslexi är mångfacetterat. Allmänt kan sägas att vilket stöd som erbjuds kan skifta från gång till gång, både mellan institutioner och inom samma institution. Ett problem som många studenter tog upp är att de får litteraturlistan för sent eller att man byter litteraturlista. Ett annat utbrett problem är att lärare/föreläsare inte vill lämna ut OH-bilder, eller annan sammanfattning, före föreläsningen. Ibland gäller detta trots att dessa lämnas ut direkt efter föreläsningen. Det kan också vara trögt att få utökad tid vid examination. Den extra tid som ges varierar i procenttal mellan institutioner, och ibland kräver institutionen olika typer av intyg för olika påslag i tid. Vid hemtentamen beräknas tiden olika av olika lärare, t.ex. räknas helger in ibland och ibland inte. En del studenter kan få en hemtentamen i förväg, medan det för en del då betraktas som om det vore en orättvis fördel. Jag försöker vara ambitiös, men det funkar inte när litteraturlistor och kompendier kommer för sent. Litteraturlistorna kommer nästan alltid för sent. Om ett engelskt kompendium kommer för sent, så att jag inte får det inspelat, då är det kört. Jag får inte hemtentamen ett par dagar innan, för då är det fusk. Om och på vilket sätt man vid studiernas början får information om att det finns särskilt stöd för studenter med dyslexi, ansåg de flesta av studenterna berodde på en slump. Dock framhöll några att som vuxen student bör man själv vara kapabel att, exempelvis på nätet, söka upp samordnaren och dyslexipedagogen. Vidare var det många av studenterna som inte kände till alla typer av stöd de skulle kunna efterfråga. Ytterligare någon tog för givet att man på universitetsnivå inte kan få särskilt stöd för att kompensera dyslexi. Då blev det heller inte aktuellt att aktivt söka information. Det är nog ingen som förväntar sig att någon med dyslexi ska studera här. Ingen på institutionen har informerat. Visste inte att man kunde få kompendier inlästa. Oj, då hade jag klarat de engelska. Endast ett fåtal studenter utnyttjar någon av universitetsbibliotekets lässtudior. Anledningarna var bl.a. att man måste boka i förväg och att det kunde vara svårt att veta när man hade tillfälle att studera, att lokalen i något fall inte är belägen i ett eget rum, och i ett annat fall att den är belägen i ett rum utan fönster. Det visade sig också att en del studenter inte hade uppfattat potentialen för deras egen del av en lässtudio. Lässtudion har dålig luft. Den är som en bunker. Talsyntesen i lässtudion är antingen långsam eller riktigt snabb. Okey för skönlitteratur, men inte för kurslitteratur. Varför kan man inte boka lässtudion på nätet, som alla andra studieplatser? Om lässtudion hade haft flera platser hade man vågat chansa på att det var ledigt. 14

16 5. Områden att diskutera och eventuellt förändra Den övervägande delen av studenterna i den här intervjustudien var mycket positivt inställda till universitetet och till den hjälp de hade fått. Några få upplevde det däremot som en enda lång kamp och att det saknades vilja att tillmötesgå deras önskemål. Oavsett vilken ståndpunkt studenterna hade framhöll de mer än något annat avsaknaden av rutiner på olika nivåer. För övrigt gavs förslag på förändringar i stort och i smått. Här nedan redovisas och diskuteras huvuddragen av studenternas förslag/påpekanden tillsammans med det som har framkommit genom besök och samtal med samordnaren, dyslexipedagogen samt bibliotekspersonal ansvariga för lässtudior. Initial information till studenter. Flera av studenterna har fått information om att man kan få särskilt stöd av lärare utanför universitetet eller av en vän. De trodde inte att de skulle ha nåtts av någon information i annat fall. Det är uppenbart svårt att nå alla studenter man vill nå med information. Alla studenter går inte på, eller blir inbjudna till, informationsmöten/välkomstmöten. Dessutom ges inte den här sortens information på alla sådana möten. Studenter som inte förväntar sig att det ska finnas stöd att få söker inte heller information på nätet. Förslag: Det är förmodligen en omöjlig uppgift att genom en enskild åtgärd nå alla nya studenter. Här behövs insatser på bred front. Det vore bra med initierade informatörer på varje välkomstträff eller informationsmöte inför terminsstart. En kartläggning av sådana möten vore önskvärt, så att om inte samordnare eller dyslexipedagog kan närvara kan de ändå se till att någon, exempelvis studievägledare, lämnar information om vart studenter med dyslexi kan vända sig. Affischer kan sättas upp, mycket kortfattade (men väl designade) informationsblad kan läggas ut på studerandeexpeditioner, hos studentkårerna, studerandeservice et cetera. Lättillgänglig information bör finnas på GU:s hemsida och även på varje fakultets hemsida, liksom på kursportalens startsida. Kanske ska ordet dyslexi nämnas, eftersom alla inte associerar dyslexi med funktionshinder. Det vore bra om kursledare informerar vid kursstart av program eller sammanhållna kurser. Information kan ges på s.k. collegekurser. Information bör ges om särskilt stöd i de informationsblad som vänder sig till blivande studenter, och i informationsblad till nyblivna studenter, exempelvis tillsammans med antagningsbeskedet. Information till gymnasieskolor och komvux är viktig. Den kan dels vara riktad till studievägledare och dels till elever på informationsdagar, mässor och liknande. Den student som blir antagen på särskilda skäl bör alltid bli kontaktad. Kontakt med samordnare och dyslexipedagog. Även bland dem som har kontakt med samordnare/dyslexipedagog är inte alla medvetna om vilka olika stöd man kan få. Det kan finnas många olika orsaker till det. För en student som får mycket information kan det vara svårt att minnas allt. Några studenter möter både samordnaren och dyslexipedagogen, några möter bara en av dem. Om det varierar vem som lämnar vilken information kan det bidra till att det är svårt att hålla reda på vad man har berättat och vad man inte har berättat om. En annan möjlighet är att studenten redogör för sina problem på ett sätt som gör att samordnaren/dyslexipedagogen bedömer att ett 15

17 visst stöd inte är aktuellt. Förslag: Ett mer aktivt arbete för att söka upp studenter bör genomföras. För att säkerställa att alla studenter man har kontakt med får all information bör alla möta, exempelvis samordnaren, som då är huvudansvarig för att den allmänna informationen ges. Den informationen bör även finnas i en folder och delas ut till samtliga. Även studievägledare med flera bör ha tillgång till den. Samordnaren och dyslexipedagogens ansvarsområden och olika aktiviteter kunde göras mer tydligt. Rutiner för handläggande av särskilt stöd. Vad det gäller att låna talböcker på biblioteket förefaller det att fungera utan problem. Alla studenter som är läshandikappade kan låna utan att visa intyg. Ett problem som inte direkt aktualiserades i intervjuerna är att studenter utan intyg inte kan få nyinspelning av litteratur. Någon student tog dock upp att om man vill skaffa sig ett intyg som vuxen, så kostar det mycket pengar. Det som diskuterades mest av studenterna under intervjuernas gång var hur det gick till när de ville få det stöd som beslutas om på institutionsnivå. Vanligtvis behöver studenterna kontakta varje enskild föreläsare, seminarieledare och kursledare och berätta att de har dyslexi och vad deras önskemål är. I huvudsak var det två saker som upplevdes som negativt med detta. Det ena var att det är tidskrävande att vara den som informerar. Enligt studenterna tar det också mycket kraft och ork att behöva förklara vad de behöver och varför de behöver det. Många upplever att de behöver argumentera för varför de efterfrågar det ena och inte det andra, d.v.s. att olika personer behöver olika typer av stöd. Dyslexi kan ju manifesteras på en rad olika vis och någon student kan tycka att bara hon eller han får talböcker och anteckningshjälp så fungerar allt bra. Någon annan kan tycka att det absolut viktigaste är att få förlängd tid vid examinationer. Det andra som uppfattas negativt i den här situationen av en del studenter är att de upplever att de bemöts med skepsis från både andra studenter och lärare, att särskilt stöd anses som orättvist, att det är fusk. Studenterna vill undvika att hamna i försvarsställning, och de tycker att diskussioner av den här typen förbrukar mycket kraft. I det här sammanhanget framhöll flera studenter att de inte ville ha mer stöd än vad som var absolut nödvändigt. För en del hade det varit en process att tillåta sig själv att efterfråga särskilt stöd. En student uttryckte det så här: Förut ville jag klara mig på samma sätt som alla andra. Nu vill jag få mina rättigheter för att få samma möjligheter som alla andra.. Förslag: Studenterna anser att det vore behövligt med gemensamma regler och en samsyn mellan, och även inom, institutionerna vad gäller särskilt pedagogiskt stöd, och att det på varje institution ska finnas en person som är ansvarig för dessa frågor. Det skulle vara en person man kan vända sig till som student men också kunna hänvisa lärare till. Den personen skulle också se till att det på institutionen finns en pärm, eller liknande, med information till lärare och övrig berörd personal. Där skulle det finnas information om jämlikhetsarbetet, riktlinjer för vad en student med funktionshinder kan få för stöd, något om vad ett funktionshinder kan innebära och hur det administreras på just den här institutionen. Den här pärmen vill studenterna ha, så att de kan avlastas från att behöva informera om dyslexi och försvara varför de efterfrågar ett visst stöd. 16

18 På något sätt bör det organiseras så att studenten endast behöver be om särskilt stöd och uppvisa eventuellt intyg hos endast en person, förslagsvis den ansvarige för funktionshinder på institutionen. Denne kan i sin tur meddela kursledare som sedan ombesörjer att studenten får det stöd hon eller han behöver. Ett förslag var att det på något sätt markeras på deltagarlistor, eftersom många studenter upplever att lärare glömmer av sådana här saker. Ett par av studenterna upplevde det dock som mer självständigt att själva kontakta varje lärare, och en markering på deltagarlista skulle naturligtvis endast göras med studentens medgivande. Det bör tydliggöras om, och i vilka situationer, det ekonomiska ansvaret ligger på institutionen och när det ligger på universitetet centralt. Information till personal. Ett par studenter upplevde det som mycket svårt att få gehör för sina önskemål, bland annat därför att lärarna betvivlade att något sådant som dyslexi finns. Det måste betraktas som ett allvarligt problem när personal vid universitetet förmedlar till studenter att de inte erkänner dyslexi som ett handikapp, eller, som nämnts ovan, att de anser att det stöd som kan ges enligt GU:s intentioner är orättvisa och kan betraktas som fusk. En del studenter berättade att de ägnade tid åt att formulera sig på ett sätt så att de inte retade lärarna på sig. Det finns också undervisningssituationer som upplevdes som besvärliga av i stort sett alla, t.ex. om en lärare delar ut en text som ska läsas och som sedan omedelbart ska diskuteras. I sådana situationer hann man inte läsa, så antingen satt man tyst under den följande diskussionen eller så deltog man efter ett tag när man förstod vad den handlade om. Samma resultat kom fram i en tidigare intervjustudie med studenter med dyslexi (Wolff, 2002). Sammanfattningsvis kan man ändå säga att de flesta av studenterna kände sig väl bemötta, men att information, riktlinjer och rutiner på olika nivåer runt särskilt stöd är önskvärt. Man upplever att lärare vill hjälpa till, men att de ofta inte vet hur, eller om de får göra det. Många av studenterna tyckte att de fick ägna en oproportionerligt stor del av sin tid åt att be om extratid etc. Förslag: Det är ett starkt önskemål från studenterna att någon ansvarig för särskilt pedagogiskt stöd till funktionshindrade på varje institution (se ovan) är insatt i olika funktionshinder. Man ansåg också att det var oerhört viktigt att all personal fick viss information om dyslexi (liksom om övriga funktionshinder), och om vilka former av särskilt stöd universitetet kan erbjuda. Alla bör också känna till ansvarsgången. Intyg om dyslexi. För visst särskilt stöd erfordras att det rör sig om dokumenterad dyslexi. I Sverige är det inte författningsreglerat vem, eller vilka yrkesgrupper, som har rätt att utfärda dyslexidiagnos vare sig inom eller utanför hälso- och sjukvården. Statsrådet Ylva Johansson har förklarat att den eller de som har kompetens kan utfärda intyg. Inom skolvärlden exemplifierade hon med att det skulle kunna vara skolpsykologer, pedagoger, speciallärare och logopeder (Sveriges Riksdag; Svar på fråga 2004/05:1353 om dyslexidiagnoser). Samordnaren vid GU accepterar de intyg som förefaller vederhäftiga. Det är en pragmatisk och förmodligen väl fungerande inställning. Risken med det förfarandet är dock att det blir alltför personbundet vilka 17

19 intyg som accepteras och vilka som inte accepteras. En framtida samordnare skulle t.ex. kunna kräva att intygen kom från en viss yrkesgrupp. Det kan därför vara viktigt att en öppen diskussion förs om detta tillsammans med viss dokumentation. Förslag: Det bör tydliggöras när ett intyg behövs, vad för intyg som behövs och vem det ska lämnas till. Om bedömning görs utan intyg bör också det tydliggöras. Litteraturlistor. Studenterna ansåg det vanligt att litteraturlistor inte lämnas ut i tid, d.v.s. fyra veckor före kursstart. Det händer också ofta att litteraturlistor ändras i efterhand. Det här innebär stora problem för de studenter som behöver lång tid på sig att läsa litteraturen och/eller beställer talböcker. Idag är det så att TPB vill ha en beställning av kurslitteratur som ska nyinspelas åtta veckor före leverans. Samtidigt är det alltså så att litteraturlistor inte behöver presenteras förrän fyra veckor före kursstart. Förslag: Betydelsen av att korrekta litteraturlistor kommer i tid bör understrykas. Diskrepensen mellan TPB:s önskemål om åtta veckor och GU:s riktlinjer om fyra veckor innebär självklart ett problem, som bör diskuteras. Studenternas önskan är att få litteraturlistor tidigare. Kompendier och lokal litteratur. Det finns inte riktlinjer för när kompendier och lokal litteratur ska lämnas ut till studenter. Dessa material finns sällan inlästa. Beroende på omfång, innehåll och språk kan det ta olika lång tid att få till stånd en inspelning. Förslag: Det bör diskuteras om kompendier av visst omfång eller som är skrivna på annat språk än svenska ska finnas med på ursprunglig litteraturlista. Anteckningshjälp. Många studenter ansåg att det var svårt att söka upp en annan student som kunde fungera som anteckningshjälp. Dels sågs det som tidsödande, och dels som lite genant. För andra studenter var detta ett utmärkt system. Förslag: I program eller sammanhållen kurs, där en student med dyslexi studerar kan en förfrågan göras om det finns studenter som mot ersättning är villiga att fungera som anteckningsstöd. De kan då lämna en handskriven lapp (bra att se handstil) med namn och telefonnummer/mailadress. Studenten med dyslexi kan sedan söka kontakt. Kurser avsedda för studenter med dyslexi. Dyslexipedagogen anordnar och håller i olika kurser för studenter med dyslexi. Uppskattade och efterfrågade kurser är akademisk skrivning, kompensatoriska strategier och kurser i studieteknik, gärna i seminarieform. Flera studenter efterfrågade informationsträffar tidigt på terminen. Speciella kurser för avancerad teknik och för mind-map efterfrågades med, liksom att det skulle finnas en skrivarverkstad. Många finner det svårt att hinna eller orka med att gå på extra kurser på vanliga vardagar, och önskar i stället att kurser även kunde vara förlagda till helger och 18

20 sommartid. Studenterna visste inte vilka kurser som skulle starta, utan väntade på att dyslexipedagogen skulle höra av sig. Förslag: Planerade informationsträffar, kurser och andra aktiviteter bör schemaläggas och dokumenteras så att de finns lättillgängliga på t.ex. nätet och som informationsblad på olika kritiska ställen, såsom studerandeservice, studerandeexpeditioner, kårexpeditioner o.s.v. Idag sköts mycket av detta via personliga utskick till studenter. Det är ett bra komplement, men om det enbart sker på det viset blir det mycket personberoende, dels på så sätt att informationen bara når de redan kända studenterna och dels genom att det blir starkt knutet till kursanordnaren. Finns det offentligt schemalagt är det mer troligt att vikarier anskaffas om så behövs, att det når fler studenter och att det tydliggörs vad som erbjuds. Lässtudio. En stor satsning på lässtudior har gjorts vid fyra av universitetsbiblioteken. Beläggningen varierar betydligt mellan dessa. Ekonomiska biblioteket, som är mest bokat har ungefär 15 bokningar per vecka, ca tre timmar per gång. Det är ungefär tio gånger så mycket använt som det biomedicinska biblioteket som bokades 31 gånger under perioden januari-maj Det pedagogiska biblioteket liksom centralbiblioteket används endast av någon enstaka person vid enstaka tillfällen, men står för det mesta tomt. Den ojämna fördelningen av utnyttjandet grundar sig förmodligen bland annat på lokalernas olika placering och utformning. Studenterna klagade på att centralbibliotekets lässtudio är beläget långt ned utan fönster, vilket gör att det blir dålig luft och ger en instängd känsla. Pedagogiska bibliotekets lässtudio är placerad mitt i biblioteket och utgör inget eget rum, vilket gör att den tysta miljö som är viktig för många studenter med dyslexi saknas. Biomedicinska bibliotekets lässtudio är belägen i en tidigare lokal för magasinering och med fönster in mot lokalen. Ekonomiska bibliotekets lässtudio är relativt ljus och belägen i närheten av övriga studieplatser. På ekonomiska biblioteket finns två studieplatser vid datorer. Det kan ses som en fördel eftersom några studenter uttryckte att de inte ville chansa på att studion var ledig vid de tillfällen de bestämt sig för att studera. Även om flera av studiorna står tomma mestadels åker man hellre hem än tar risken att det är upptaget. Några föreslog att det vore bra med tre eller fyra studieplatser på ett ställe, men det betonades att det ändå skulle vara studieplatser där man arbetade helt tyst. Den ansvarige för ekonomiska biblioteket påtalade att studion kan användas för grupparbeten, så att studenten med dyslexi kan delta i arbetet under bättre förutsättningar. Detta förutsätter naturligtvis att brukaren har bokat båda arbetsplatserna. På så vis kan man öka användningsområdet för lässtudion, samtidigt som man förmedlar en positiv syn. Till viss del är den låga beläggningen också en informationsfråga. Dels hittar man ingen information på bibliotekens diskar, dels har det förmodligen stor betydelse om de som är ansvariga för lässtudiorna uppmuntrar till användning bland de studenter de möter, och om de har kännedom om hur man använder sig av de olika programmen som talsyntes och skanner. Med den låga beläggning som är idag är det risk att ansvarig bibliotekarie glömmer hur man använder utrustningen. På ett par ställen saknades manualer. De hade försvunnit utan att det hade uppmärksammats. Några studenter sa att de inte hade tid att åka till en lässtudio och sätta sig in i hur man arbetar där. Sådana saker tar tid, så även för en van datoranvändare kan det vara bra att 19

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-

Läs mer

Fyra presentationer med följande innehåll

Fyra presentationer med följande innehåll Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor? Europeiska Dyslexiveckan Under vecka 40 uppmärksammar Bibliotek & läranderesurser Europeiska Dyslexiveckan. Vad är dyslexi? Vilket stöd finns? Hur är det att vara student på högskolan om man har dyslexi?

Läs mer

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter Reviderad upplaga Göteborgs universitet accepterar ingen form av diskriminering Göteborgs universitet (GU) har en jämlikhetsplan

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide

A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide A-kursen i religionsvetenskap: en praktisk guide Hur tar jag reda på saker? Arbetsformer på A-kursen Om att läsa en universitetskurs Examination Rättigheter och skyldigheter Vad om jag får problem? (...)

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON

Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Studenter med funktionsnedsättningar LTH 2005-2014 180 160 140 120 100 80 60

Läs mer

2010-04-19. Skolans årliga plan mot kränkande behandling. 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken

2010-04-19. Skolans årliga plan mot kränkande behandling. 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken 2010-04-19 Skolans årliga plan mot kränkande behandling 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken Innehållsförteckning Inledning 3 Förklaring av begrepp 3 Vision 3 Mål för Freinetskolan Tallbacken 3 Förebyggande

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55%

STUDENTUNDERSÖKNINGEN 2015 Svarsfrekvens: 55% SU 25 : 8 72 STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 Svarsfrekvens: 55% STUDENTUNDERSÖKNINGEN 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 3 4 5 6 7 8 6 25 35 37 39 4 43 Att läsa studentundersökningar Läsvägledning Studentundersökningen

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Läs mer

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men

Läs mer

Informationshäfte Psykologprogrammet

Informationshäfte Psykologprogrammet Informationshäfte Psykologprogrammet Institutionen för psykologi HT 2015 HT/2015 Institutionen för Psykologi Välkommen till psykologprogrammet i Umeå Psykologprogrammet är en yrkesutbildning som omfattar

Läs mer

Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun

Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun 1(5) BUN 2010/0138 Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun Dnr 41-2010:5141 Skolinspektionen har begärt in yttrande avseende en anmälan

Läs mer

Korvettens förskola 2015-2016

Korvettens förskola 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland

TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen. SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011 Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Fröets förskola Verksamhetsåret 2010/2011 Sso 278/2010 Innehållsförteckning Inledning 1 Visioner för barn i Örebro kommun 1 Örebro kommuns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehållsförteckning s plan mot diskriminering och kränkande behandling... 2 Ansvariga för planen... 2 Vuxenutbildningsområdets vision:... 2 Attityder,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Läsåret 2014-2015 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter

Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter HÖGSKOLAN I BORÅS INFORMATION till anställd 1 (6) 2008-04-23 Information om förfarandet och bedömningen av disciplinärenden gällande studenter Handläggningen i disciplinärenden sker enligt handläggningsordningen.

Läs mer

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del

Läs mer

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16

Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16 Diserödsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för 2015/16 Inledning Varje utbildningsanordnare har skyldighet att varje år upprätta en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagstiftningen

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING

Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Innehållsförteckning Introduktion... 1 Vision... 1 Bakgrund... 1 Definitioner... 2 Kartläggning av risker... 3 Metod för kartläggningen...

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH

Läs mer

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Sida 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår värdegrund... 3 Delaktighet i upprättandet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX 2016-2017. Inför ansökan till Komvux KOMVUX STUDIE- HANDLEDNING Inför ansökan till Komvux KOMVUX 2016-2017 KOMVUX Kontaktuppgifter till Lärare KOMVUX Studiehandledning 2016/17 Välkommen att studera på Komvux! På Komvux erbjuder vi många olika typer

Läs mer

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande

Läs mer

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION

LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION LOKALA BESTÄMMELSER FÖR EXAMINATION Fastställd i utbildningsnämnden 2005-04-12 Gäller från 2005-05-01 Reviderad 2007-09-25 Reviderad 2008-08-26 Reviderad 2010-09-01 Reviderad 2010-11-11 Dnr 51-2005-1482

Läs mer

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012

Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012 UDDEVALLA KOMMUN BARN OCH UTBILDNING Lokal likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling för Uddevalla gymnasieskola Östrabo Yrkes År 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Vision... 3 Kartläggning...

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

Informationshäfte Psykologprogrammet

Informationshäfte Psykologprogrammet Informationshäfte Psykologprogrammet Institutionen för psykologi Vt 2016 VT/2016 Institutionen för Psykologi Välkommen till psykologprogrammet i Umeå Psykologprogrammet är en yrkesutbildning som omfattar

Läs mer

Vad är VFU? Lärandemål. VFU-placering

Vad är VFU? Lärandemål. VFU-placering Innehåll Vad är VFU?... 3 Lärandemål... 3 VFU-placering... 3 VFU-portalen... 3 Eventuell anknytning till VFU-platsen... 3 Vikariat och VFU... 4 Belastningsregistret... 4 Sekretess och tystnadsplikt...

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östra Skolan Läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Östra skolan Planen gäller från 2014-09-21 till 2015-09-21

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006

LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 1 OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 (Antagen av Operahögskolans styrelse 2006-05-08) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om likabehandling av studenter i högskolan

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27 ! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013 Inledning Till Erikslundskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever ska känna

Läs mer

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola

Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Datum för upprättande av planen: 2012-11-06 Rutiner för att motverka diskriminering och kränkande behandling på Andersbergsringens förskola Uppdrag Kommunen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Husdjursavel HV0081, 10057.1516 15 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Anna Maria Johansson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2016-01-14-2016-01-31 Antal svar 20 Studentantal 35 Svarsfrekvens

Läs mer

Riktlinjer vid examination

Riktlinjer vid examination Fastställda av styrelsen för utbildning 2007-12-19 Senast reviderade 2012-06-01 Dnr: 5331/10-300 Sid: 1 / 8 Universitetsförvaltningen Utbildningsavdelningen Christina Joos, Handläggare Riktlinjer vid examination

Läs mer

Lokal likabehandlingsplan 2015-2016

Lokal likabehandlingsplan 2015-2016 Lokal likabehandlingsplan SYAB Transportgymnasium Diskrimineringslagen 3 kap 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU 2009-2010

Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU 2009-2010 Universitetsadministrationen Dnr SLU ua 10-1042/09 Personalenheten 2009-05-25 Handlingsplan för Lika villkorsarbetet vid SLU 2009-2010 Den övergripande inriktningen för SLU:s Lika villkorsarbete finns

Läs mer