Krav och rekommendationer. 1 januari mars 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015"

Transkript

1 Krav och rekommendationer 1 januari mars 2015

2 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet... 4 Omfattning... 5 Grundkurs för rådgivningsmedlemmar i Greppa Näringen... 5 Särskilda krav för studiecirkelkurs... 5 Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen... 6 Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen... 6 Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen... 8 Vattendragsgrupper... 8 Fadderorganisation... 9 Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen... 9 Moduler som ingår i Greppa Näringen Aa Startrådgivning med växtnäringsbalans B Uppföljning rådgivning B Upprepad växtnäringsbalans D Upprepad växtnäringsbalans Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Ab Kvävestrategi med stallgödsel B Fosforstrategi C Potatis kväve och fosforstrategi D Grönsaker kväve och fosforstrategi E Kvävestrategi på ekologiska gårdar A Markpackning B Växtföljd och bördighet A Växtskyddhantering B Växtskyddsstrategi C Växtskyddvattenskyddsområde D Potatis växtskyddsstrategi F Växtskydd Fläktspruta G Potatis växtskyddsstrategi H Prognosmodeller, bekämpning av potatisbladmögel I, Integrerat växtskydd A Våtmarksplanering B Skötsel/restaurering av våtmark D Översyn av dränering A Grovfoderodling A Precisionsodling B Test av mineralgödselspridare A Klimatkollen B Klimatkollen A Energikollen, gruppträff B Energikollen, gruppträff C Energikollen, enskild rådgivning D Energikollen enskild rådgivning A Stallmiljö och yttre miljö C Byggplanering B Upprepad växtnäringsbalans, djurgårdar A Kontroll av foderstater, mjölkkor B Kontroll av foderstater, nöt o lamm C Endags utfodringskontroll, mjölk/nöt A Betesstrategi A Utfodringskontroll, smågris B Utfodringskontroll, slaktsvin A Växthus, gödsling i slutet system*... 73

3 Bilaga till beslut Krav och rekommendationer 1 januari mars 2015 Dokumentets status Den verksamhet som utförs under benämningen Greppa Näringen som finansieras via Landsbygdsprogrammet ska följa dessa krav och rekommendationer. Även den verksamhet som finansieras av återförda miljöskatter och som tilldelats länsstyrelserna av Jordbruksverket till projektet Greppa Näringen, ska följa dessa krav och rekommendationer. Detta krav finns för att projektets systematiska arbetssätt ska kunna bibehållas, med en kvalitetsprofil i rådgivning och uppföljning. Namnet Greppa Näringen är ett skyddat varumärke, PRV nr Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF i samverkan. Rekommendationer som i texten uttrycks som bör är inte bindande. Syfte Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras. Med arbetet i Greppa Näringen ska lantbruket bidra till att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan nås. Förutom miljökvalitetsmålen styrs verksamheten företrädelsevis av Sveriges åtaganden enligt EUdirektiv inom miljöområdet 1 och internationella överenskommelser, t.ex. HELCOMs överenskommelse Baltic Sea Action Plan. Under perioden har medel i Landsbygdsprogrammet överförts, modulerats, till några s.k. utmaningar. Moduleringsmedel används till kompetensutveckling för utmaningarna klimat och förbättrad vattenkvalitet inom Greppa Näringen. Målgrupp Verksamheten ska vända sig till lantbrukare, deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket och trädgårdsnäringen, maskinstationer med verksamhet riktad mot jordbruket samt rådgivare och informatörer som är verksamma inom Landsbygdsprogrammet för Sverige Enskild rådgivning inom Greppa Näringen riktas i första hand till lantbrukare med gårdar som har mer än 25 djurenheter eller 50 ha åkermark. Vid våtmarksrådgivning (modul 14A, 14B), rådgivning inom vattenskyddsområden (13C) samt vid rådgivning till företag med specialodlingar som frilandsgrönsaker, potatis, växthusodlingar m.m. kan verksamheten även vända sig till mindre företag, för specialodlingarna dock minst15 ha total åkerareal varav minst 5 ha specialodlingar. I gruppträff enligt rådgivningsmodul 21A tillhör alla lantbruks och växthusföretag målgruppen. För att delta i den enskilda rådgivningsmodulen 21C bör företaget ha minst 25 djurenheter. För att delta i den enskilda rådgivningsmodulen 21D ska företaget driva ett uppvärmt växthus. Vad gäller målgruppen för rådgivning inom energieffektivisering ska även de företag som är behöriga att söka Energimyndighetens energikartläggningscheckar kunna välja att delta i denna rådgivning. Företagarna har då möjlighet att efter första gruppträffen välja om de vill gå vidare med Energikartläggningscheckarna eller Energikollen i Greppa Näringen. En företagare ska dock inte få både energikartläggningscheckarna och den enskilda rådgivningen i Energikollen (21C och D) under samma år. 1 Direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket ( nitratdirektivet ), Direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar ( takdirektivet ), Direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ( vattendirektivet ), m.fl. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 3

4 I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram anges att Jordbruksverket och länsstyrelserna ska prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Detta ska beaktas vid riktad marknadsföring av Greppa Näringens rådgivning. Ett särskilt arbetssätt bör införas i belastade områden orsakat av övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet bör inkludera gruppträffar i kombination med enskild rådgivning då även lantbrukare utanför målgruppen inbjuds att delta, se vidare avsnittet Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen. Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen ska rådgivare som utför rådgivning inom Greppa Näringen ha agronom, hortonom, lantmästar, trädgårdsingenjörsexamen, motsvarande kompetens i form av relevant högskoleutbildning eller långvarig yrkeserfarenhet. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Det är av stor vikt att de företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Personer som utför rådgivning inom Greppa Näringen ska senast den 31 december samma år som rådgivningen utförs ha deltagit i introduktionskurs för miljörådgivare (2 dagar) som arrangeras av Jordbruksverket. Jordbruksverket har möjlighet att medge dispens från kravet på introduktionskurs om det finns särskilda skäl. Personer som utför rådgivning om användning av växtskyddsmedel ska uppfylla kunskapskraven 2 för att använda kemiska växtskyddsmedel i klass 2L eller inneha motsvarande kunskaper. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen är tillräcklig. Personer som utför rådgivning där beräkningar av växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning ingår bör ha deltagit i grund och/eller fortbildningskurs i dataprogrammet Cofoten/ STANK (en dag eller godkänts på den distanskurs som erbjuds på Person som ska utföra rådgivning om gårdens klimatpåverkan, Klimatkollen (modul 20A och 20B) ska vara godkänd klimatrådgivare enligt Greppa Näringen. För att bli godkänd ska personen senast den 31 mars året efter det år rådgivningen utförts, ha deltagit i den grundkurs för klimatrådgivare (två dagar) som arrangeras av Jordbruksverket, samt sammanlagt två dagar med genomgång av Jordbruksverkets kalkylprogram för klimatpåverkan och genomförandet av klimatkollen. Om ett företags rådgivare har genomgått åtminstone grundkursens två inledande dagar bör detta av Länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av alla de rådgivningsmoduler som är markerade med uttrycket klimatkompetens önskvärd. Person som utför enskild rådgivning inom Greppa Näringen om energieffektivisering Energikollen bör senast den 31 december samma år som rådgivningen utförs ha deltagit i den grundkurs för energirådgivare omfattande högst två dagar, som arrangeras av Jordbruksverket, eller någon av de kurser som LRF anordnat för blivande energikartläggare som hållits under 2010 och 2011 (intyg över genomgången LRFkurs ska kunna framvisas). 2 45,46 och 47 förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel och Statens jordbruksverks förskrifter om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel (SJVFS 2007:76) Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 4

5 I övrigt anordnas fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen som förbereder rådgivaren för rådgivningsuppdragen. Om ett företags rådgivare har genomgått dessa kurser bör detta av länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av rådgivning. Vid rådgivning på gårdar med ekologisk produktion är speciell kompetens önskvärd. Sådan kompetens bör för rådgivning inom de moduler där sådan kompetens anges (tabell 2), kunna styrkas genom intyg från något av följande: 1. genomförd högskolekurs i ekologisk produktion motsvarande minst fem veckors studier 2. deltagande i tre kurser för ekologiska rådgivare som Jordbruksverket anordnat år 2009 eller senare 3. flerårig erfarenhet av ekologisk rådgivning. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Omfattning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen bör rådgivningsföretaget årligen genomföra minst 25 rådgivningar till lantbruket. Som rådgivningstillfällen räknas både rådgivningar inom och utom landsbygdsprogrammet. Företaget bör planera sin verksamhet så att varje enskild rådgivare genomför minst 15 rådgivningar per år. Rådgivare inom ekologisk odling bör utföra minst 15 rådgivningar per år på gårdar med ekologisk produktion. Ett rådgivningsbesök i Greppa Näringen är i normalfallet utan kostnad för lantbrukaren. Ett undantag är individuell rådgivning om energieffektivisering. Vid dessa besök ska lantbrukaren bekosta en del av rådgivningen. Återstående ersättning får rådgivaren efter rekvisition till upphandlande myndighet (länsstyrelsen eller Jordbruksverket) i vanlig ordning. Summan som ska medfinansieras och som rådgivningsföretaget ska fakturera lantbrukaren, anges i tabell 2. Grundkurs för rådgivningsmedlemmar i Greppa Näringen Grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen kan utföras på olika sätt. Alternativa kursupplägg kan vara: Utbildning på sal under två dagar, gärna med ett uppehåll mellan dagarna. Uppehållet kan utnyttjas för att genomföra en växtnäringsbalans eller för ett intresseväckande studiebesök. Utbildning på sal under 1 dag med genomgång av grundläggande fakta följt av 23 träffar i smågrupper där lantbrukarna själv väljer tema, t.ex. utifrån studiecirkelhäftet Näring i cirklar. En eller flera av dessa träffar kan utformas som studiebesök. Studiecirkel med 5 träffar enligt studiecirkelhäftet Näring i cirklar. Tänk på möjligheten till studiebesök. Särskilda krav för studiecirkelkurs En studiecirkel ska ha minst fem deltagare. Kursen ska omfatta minst fem träffar, varav minst två med medverkan av en expert inom området för aktuellt mötestillfälle. Studiecirkeln ska bygga på kursmaterialet Näring i cirklar. Det är av stor vikt att de företag som utför utbildning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av utbildning av lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 5

6 I tabell 1 visas en kursplan som ska ses som en idélista över vad som bör ingå i en grundkurs, men innehållet kan anpassas efter lokala förhållanden. Aktuellt kursupplägg ska godkännas av respektive länsstyrelse. Tabell 1. Kursplan för grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen Moment Vad Greppa Näringen kan erbjuda i form av rådgivning, material och utbildning Övergödningsproblem vad avser både kväve och fosfor Förluster av växtskyddsmedel Effekterna i både ytvatten och havet Lantbrukets arbete med vattendirektivet och Baltic Sea Action Plan Utfodringens betydelse Förluster vid hantering och användning Förebyggande åtgärder för att minimera användningen med koppling till direktivet Hållbar användning av bekämpningsmedel Lantbrukets utsläpp av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) Odlingsåtgärdernas påverkan på markens långsiktiga bördighet Vid utformningen av kursen är det viktigt att väcka intresse och inspirera till konkreta åtgärder samtidigt som det är lämpligt att höja lantbrukarens grundkunskaper för att sedan kunna koncentrera diskussionen om åtgärder som passar på den egna gården till de individuella gårdsbesöken. Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen För att säkerställa att lantbrukaren på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den individuella rådgivningen ställs krav på att lantbrukaren har genomgått grundutbildning inom två år från anmälan till projektet och dokumenterat vissa gårdsdata före besöket, enligt nedan. Genomförd grundkurs inom Greppa Näringen kvalificerar lantbrukaren för individuell rådgivning. Om grundkursen hålls i form av en studiecirkelkurs inom Greppa Näringen ska lantbrukaren ha närvarat vid minst fyra av studiecirkelkursens fem träffar. Genomförd tvådagars grundkurs inom REKO eller tredagars grundkurs inom IP (Integrerad Produktion), kvalificerar också för individuell rådgivning för den som blivit medlem i Greppa Näringen före år För den som blivit medlem 2011 eller senare gäller inte detta undantag från regeln om att delta i grundkurs. Har inte lantbrukaren deltagit i någon av ovan nämnda kurser inom två år från anmälan till projektet, bör denne inte erbjudas fortsatt individuell rådgivning. Ett rådgivningsbesök i Greppa Näringen är i normalfallet utan kostnad för lantbrukaren. Ett undantag är enskild rådgivning om energieffektivisering. Vid dessa besök debiteras lantbrukaren en del av kostnaden direkt av rådgivaren. Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen De olika typerna av enskild rådgivning (rådgivningsmoduler) som är möjliga att utföra inom Greppa Näringen beskrivs i tabell 2. Den text som anges i varje modul under rubriken Resultat och krav och Krav på GNWadm ska alltid följas. Övrig del av arna är rekommendationer. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 6

7 Rådgivningen bör i normalfallet inledas med modul 1Aa, Startrådgivning då en växtnäringsbalans och en rådgivningsplan upprättas. I rådgivningsplanen anges vilka rådgivningsmoduler lantbrukaren och rådgivaren tillsammans bedömer att det är lämpligt att utföra under de kommande tre åren. Rådgivningen behöver dock inte föregås av modul 1Aa på företag: där man endast planerar att utföra rådgivning om våtmarker (modul 14A och 14B) med fruktodling där man endast planerar att utföra rådgivning om inställning fläktsprutor (modul 13F) med växthusodling där man endast planerar att utföra rådgivning om gödsling i slutna odlingssystem (modul 70A) som får en rådgivning om byggplanering (modul 30C). Detta för att rådgivaren inte ska riskera att komma till gården alltför sent i byggprocessen. Rådgivaren ska uppmana lantbrukaren att anmäla sig för medlemskap i Greppa Näringen och till att få ett startbesök (modul 1Aa) utfört som nästa besök. inom vattenskyddsområden där man endast planerar att utföra rådgivning om växtskyddsmedel (modul 13A och 13C). För att kunna få rådgivning enligt modul 13C bör lantbrukaren först ha fått rådgivning om hantering av växtskyddsmedel enligt modul 13A. för rådgivning om energieffektivisering i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. i övriga län med rådgivning om energieffektivisering. I dessa län ska rådgivaren uppmana lantbrukaren att anmäla sig för medlemskap i Greppa Näringen och till att få ett startbesök (modul 1Aa) utfört som nästa besök. Rådgivning enligt modul 14B Skötsel/restaurering av våtmarker bör ges tidigast 3 år efter det att våtmarken färdigställts. Under ett kalenderår bör maximalt två rådgivningar utföras på samma företag. På företag där rådgivningsplanen slutförts (fas 1), vilket normalt innebär att lantbrukaren tagit emot fem till sex rådgivningar, bör Uppföljningsrådgivning (modul 1B) utföras. Har totalt sju besök utförts, ska modul 1B utföras som nästa rådgivningsbesök. Vid besök 1B tas ställning till om brukaren fått tillräckligt med rådgivning inom Greppa Näringen eller om fortsatt rådgivning ska planläggas. Det är möjligt att på en och samma gård årligen utföra växtnäringsbalanser det år startbesöket görs och de två följande åren. Därefter bör inte balanser utföras oftare än vartannat år. Totalt får maximalt 10 växtnäringsbalanser utföras på samma gård. Om det finns skäl att beräkna ytterligare balanser, t ex vid omfattande produktionsförändring, krävs särskilt godkännande i förväg av länsstyrelsen. Med undantag för upprepade växtnäringsbalanser, bör rådgivning enligt en specifik modul endast utföras vid ett tillfälle under projektets fas 1. Samma modul kan dock om behov finns återkomma under den period som inträffar efter det att uppföljningsbesöket 1B genomförts, fas 2, särskilt för de moduler som har anknytning till klimat. På gårdar med en betydande produktion av både rekryteringsdjur och köttdjur bör rådgivning enligt 41B kunna ges vid två tillfällen under samma fas. Även våtmarksplanering (modul 14A) och skötsel/restaurering av våtmark (modul 14B) bör Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 7

8 kunna tillåtas utföras mer än en gång under samma fas. Det gäller på de gårdar där det vid första besöket konstateras mer än ett bra läge för en våtmark och där det finns fler än en våtmark anlagda sedan tidigare. Antalet besök med våtmarksplanering och skötsel/restaurering av våtmark, bör dock begränsas till högst tre besök per lantbrukare. Vilka underlag/ lantbrukaren bör ha tillgängliga vid rådgivningstillfället anges i en av respektive modul (tabell 2). Någon ersättning för att rådgivaren tar fram/fyller i dessa dokument ges inte. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före rådgivningstillfället. Rådgivningen sker i normalfallet genom gårdsbesök. Ungefärlig tidsåtgång för respektive modul framgår av modularna i tabell 2. I denna tidsangivelse ingår förutom tiden för rådgivningen även s.k. kringtid med ca tre timmar vid gårdsbesök och ca två timmar utan gårdsbesök. Kringtiden innefattar marknadsföring, bokning, information till lantbrukaren om vilken dokumentation som krävs före rådgivningen, redovisning samt eventuell restid. För moduler som tar mer än 9 timmar att genomföra har erfarenheten visat att det är lämpligt att dela upp rådgivningen på två besök eller genom att rådgivaren kontaktar lantbrukaren på telefon i samband med att rådgivningsbrevet skickats, så att dokumentationen kan förklaras. För särskilt omfattande moduler ska rådgivningen delas upp på två besök, eller på ett besök med efterföljande telefonkontakt i samband med att lantbrukaren fått rådgivningsbrevet. Vilka moduler detta gäller, framgår av texten i tabell 2. Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena ska (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunder och med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogram Cofoten/ STANK. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster, kväveutlakning och klimatberäkningar. Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen Gruppträffar enligt modulerna prognoser för svampbekämpning i potatis och energieffektivisering bör endast genomföras om det är minst 5 deltagare. Vattendragsgrupper Greppa Näringens rådgivning är särskilt befogad i jordbruksområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status främst orsakat av övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet för vattendragsgrupper bör inkludera gruppträffar i kombination med enskild rådgivning. Vid gruppträffarna inbjuds även lantbrukare utanför målgruppen att delta. Verksamheten bör inledas med en träff på initiativ av länsstyrelsen riktad till lantbrukare inom ett avrinningsområde. Träffen bör följas av rådgivning, enskilt eller i mindre grupper och avslutas med en gemensam träff. Aktiviteterna bör innehålla diskussioner om åtgärdsplaner enskilt och för gruppen. Goda exempel på arbetssätt tas fram av Greppa Näringen centralt i samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF m.fl. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 8

9 Fadderorganisation Den rådgivare eller organisation som utför Startrådgivning bör ha ett särskilt ansvar för att se till att lantbrukarens rådgivningsplan följs. Rådgivarorganisationen benämns därmed som lantbrukarens fadderorganisation. En rådgivare från lantbrukarens fadderorganisation bör i normalfallet även också utföra uppföljningsbesöket enligt modul 1B. Den ansvariga fadderorganisationen bör årligen se till att rådgivningsplanen följs genom att kontakta den rådgivare som står på tur att utföra rådgivning. Någon ersättning för att rådgivaren årligen följer upp att rådgivningsplanen följs ges inte, utan det förutsätts ingå som en del av ersättningen för övriga rådgivningstillfällen. De länsstyrelser som valt att inte tillämpa detta system med fadderorganisationer bör informera rådgivningsföretagen om vilket system man tillämpar i det aktuella länet för att lotsa lantbrukaren vidare enligt rådgivningsplanen. Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen Lantbrukaren ska skriftligen få ett rådgivningsbrev från den rådgivare som utfört rådgivningen. Brevet ska vara individuellt anpassat och riktat till lantbrukaren. Dokumentationen ska dessutom vara ett stöd vid kommande rådgivningar samt vid uppföljning av rådgivningens miljöeffekter. Rådgivningsbrevet bör skickas till lantbrukaren senast en månad efter rådgivningen. Rådgivaren bör följa upp rådgivningsbrevet genom ett samtal med lantbrukaren för att svara på eventuella frågor. Rådgivningen ska dokumenteras och redovisas till upphandlande myndighet, d v s till länsstyrelsen eller i något fall till Jordbruksverket enligt de krav som anges under rubriken Resultat och krav i tabell 2 i detta dokument. Dokumentationen ska därutöver innehålla brukarens namn, adress och kundnummer vid Jordbruksverket (SAMnr), i de fall brukaren har ett sådant, samt rådgivarens namn, telefonnummer och organisation. Datum för rådgivningen ska anges liksom modulens beteckning. För varje rådgivningstillfälle ska dessutom de uppgifter som anges under rubriken Krav på GNWadm rapporteras/registreras i Jordbruksverkets internetbaserade administrativa system för Greppa Näringen. I systemet ska utöver detta även personnummer för den/de personer som fått rådgivningen samt rådgivarens personnummer anges. Filer för inrapportering skapas i Jordbruksverkets dataprogram Cofoten/STANK. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 9

10 Tabell 2. Moduler som ingår i Greppa Näringen 1Aa Startrådgivning med växtnäringsbalans Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Alla gårdar 79 timmar Ja Önskvärd Mål för modulen Genomgång av gårdens grundförutsättningar och planering av lämpliga rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter under de kommande 3 åren med en växtnäringsbalans som utgångspunkt. Göra lantbrukaren medveten om hur verksamheten påverkar miljön och vilka delar i verksamheten som kan förbättras för att nå miljömålen. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott samt diskutera var i produktionen detta överskott uppstår. Visa hur växtnäring ingår som en del av klimatpåverkan från gården. Planera rådgivning för de närmaste 23 åren och etablera en fadderbrukarrelation mellan en rådgivarorganisation och lantbrukaren. Genomförd miljöhusesyn om sådan finns. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Grödfördelning för det år balansen görs. Nuvarande markkartering om sådan finns. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel, andra organiska gödselmedel och foder. Motivering Informera om och diskutera gårdens roll i förhållande till: Nationella och regionala miljömål som kan påverkas genom insatser på gården. EUdirektiv och internationella överenskommelser som berör jordbruket inom växtnäring, klimat, vatten och energiområdet. Visa vilken status närliggande vattenförekomster har enligt vattenkartan. Planering av rådgivningen På gårdar som är okända för rådgivaren görs en mindre rundvandring för att ge rådgivaren en överblick av tänkbara förbättringsområden inför rådgivningsplaneringen. Beakta de åtgärdsförslag i gårdens miljöhusesyn som ligger inom Greppa Näringens arbetsområde. Om miljöhusesynen inte är utförd, visa på fördelarna och motivera lantbrukaren att göra en sådan. Beräkna gårdens växtnäringsbalans och tolka resultaten översiktligt ur växtnärings och klimatsynpunkt. Identifiera områden där möjlighet till förbättring genom miljöåtgärder finns. Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Poängtera värdet av analyser som ett bra underlag för fortsatt rådgivning. Gå igenom frågorna om växtskydd. Gå igenom frågorna om klimat. Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen och de alternativ som är mest aktuella för gården och diskutera dessa bland annat med ledning av upprättad växtnäringsbalans, svaren på frågorna om klimat och växtskydd samt lantbrukarens intresse. Gör en rådgivningsplan för de närmaste 3 åren. Ytterligare en växtnäringsbalans utöver de som görs i modulerna 1Aa och 1B bör planeras in under de tre åren, så att totalt 3 balanser görs på flertalet gårdar i projektet. Resultat och krav Kort bakgrunds av företaget såsom inriktning och storlek. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns. Rådgivningsplan, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

11 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället, bakgrunds, områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns, rådgivningsplan samt vilket år grundkurs planeras för dem som inte redan har gått sådan. Svar på fem frågor om gårdens växtskydd och frågor om klimat (kryssalternativ). Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, ev. tidpunkt för vallbrott. Eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

12 1B Uppföljning rådgivning Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Alla gårdar efter avslutad plan 89 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Uppföljning av utförd rådgivning med en växtnäringsbalans som utgångspunkt på gårdar med avslutad rådgivningsplan. Ställningstagande till fortsatt rådgivning inom Greppa Näringen och eventuella rådgivningsmoduler för de kommande tre åren. I första hand genomförs denna rådgivning av gårdens fadderorganisation. Ge lantbrukaren en bild av hur långt han/hon har nått i miljöarbetet. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott och jämföra med tidigare års balanser, samt mäta övrigt miljöarbete på gården. Planera eventuell ytterligare rådgivning. Dokumentation från tidigare rådgivning. För en lyckad rådgivning är det av största vikt att rådgivaren även tar del av rådgivning som annan rådgivare utfört. Rådgivaren bör i dessa fall kontakta lantbrukaren eller andra rådgivare/organisationer som besökt gården för att få med allt underlag. Underlag till växtnäringsbalansberäkning Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Grödfördelning för det år balansen görs. Nuvarande markkartering om sådan finns. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel, andra organiska gödselmedel och foder. Utvärdering av rådgivningen hittills: Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt ur växtnärings och klimatsynpunkt. Summera de viktigaste förslagen till åtgärder som givits under åren. Vad har genomförts/inte genomförts? Vad har hindrat att en åtgärd blivit genomförd. Gör en miljömålsavstämning för gården enligt Greppa Näringens mall. Sammanfatta gårdens miljönyckeltal, till exempel överskott av N, P och K för de år växtnäringbalanser är gjorda. Planering av eventuell fortsatt rådgivning: Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen som lantbrukaren ännu inte utnyttjat. Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Ta fram en rådgivningsplan för de närmaste tre åren om fortsatt rådgivning önskas (fas 2). Utforma planen med ledning av utförd växtnäringsbalans, miljömålsavstämning och lantbrukarens intresse. Resultat och krav Reviderad bakgrunds om förändringar skett på gården jämfört med tidigare rådgivningsplan. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns. De åtgärder som genomförts på gården ur klimat och övergödningssynpunkt. Om fortsatt rådgivning önskas, rådgivningsplan för fas två, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

13 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället, områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns samt rådgivningsplan om fortsatt rådgivning önskas. I de fall revidering av bakgrunds gjorts ska detta registreras. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter och ev. tidpunkt för vallbrott. Eventuell odling av fånggrödor samt på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Miljönyckeltal enligt rapporten Miljönyckeltal för miljömålsavstämningen Miljömålsavstämningen ska registreras via en exportfil från STANK in MIND Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

14 10B Upprepad växtnäringsbalans Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Gårdar utan djurproduktion 78 tim 45 tim Ja Önskvärd Mål för mo dulen Resultat och krav Krav på GNWadm Uppföljning av växtnäringsbalansen och genomgång av gödslingsstrategi på en växtodlingsgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Se över gårdens gödslingsplan och se vad som kan förbättras i gödslingsstrategin. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Årets grödfördelning för det året balansen görs. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Eventuella stallgödselanalyser vid användning av stallgödsel på gården. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Diskutera hur val av gödselmedel, med tanke på produktionssätt och gödslingsnivåer i gödslingsplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser. Gör utlakningsberäkning för grödorna i gödslingsplanen eller typväxtföljden.. Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet. Identifiera förbättringsområde för direkta åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt och hänvisa vid behov till fortsatt rådgivning. Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Gödslingsplan enligt ovan. Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Rådgivningsplanen. Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Uppgift om ekologisk växtodling. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

15 10D Upprepad växtnäringsbalans Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Två besök eller 1 besök + telefonkontakt: Gårdar med djurproduktion 911 tim 68 tim Ja Önskvärd Önskvärt Mål för mo dulen Resultat och krav Uppföljning av växtnäringsbalansen och genomgång av gödslingsstrategi på en djurgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Se över gårdens gödslingsplan och stallgödselhantering och se vad som kan förbättras i gödslingsstrategin. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Årets grödfördelning för det året balansen görs. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Djurantal med fördelning djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Diskutera hur val av gödselmedel, med tanke på produktionssätt och gödslingsnivåer i gödselplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser. Diskutera hantering av stallgödsel i förhållande till klimatutsläppen. Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Gör en utlakningsberäkning för grödorna i gödslingsplanen eller typväxtföljden. Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet. Identifiera förbättringsområden för direkta åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt och hänvisa vid behov till fortsatt rådgivning. Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Gödslingsplan enligt ovan. Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Rådgivningsplanen. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

16 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter samt ev. tidpunkter för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

17 11Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Gårdar utan stallgödsel 89 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget och växthusgasutsläpp. bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder. Ta fram kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage och förlust av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (gödselmedel, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis, kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt. Motivering Förklara kvävets kretslopp. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning. Beräkning utifrån nuvarande strategi Beräkna genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal utifrån aktuell gödslingsplan. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi. Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea och ammoniumbaserade mineralgödsel. Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkna kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekter av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer, markens kväveleverans, priser på skördeprodukter och gödselmedel, kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som nollrutor och Nsensor för att hantera inomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga. Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst på lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt. Åtgärdsplan Sammanfattning av de åtgärder som bedömts lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning i STANK/Cofoten efter åtgärder. Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt. Resultat och krav Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå, ekonomi och markens kvävelevererande förmåga i den mån det är relevant på gården. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Rådgivningsplanen. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

18 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagen till åtgärder vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling. I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

19 11Ab Kvävestrategi med stallgödsel Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Två besök eller 1 besök + telefonkontakt: Gårdar med stallgödsel 1012 tim Ja Önskvärd Ja Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget, ammoniakavgång och växthusgasutsläpp på gårdar som hanterar stallgödsel. bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder. Ta fram en kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage, ammoniakavgång och förluster av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (gödselmedel, spridningsteknik, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis, kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt. Eventuellt utförda analyser av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Motivering Förklara kvävets kretslopp. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Diskutera åtgärder i stallgödselhanteringen som kan påverka riskerna för växthusgasförluster (metan och lustgas). Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning. Beräkning utifrån nuvarande strategi Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egen stallgödselanalys om detta inte finns. Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi. Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea och ammoniumbaserade mineralgödsel. Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer, markens kväveleverans, priser på skördeprodukter och gödselmedel och vad marknaden kräver. Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiska konsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som nollrutor och Nsensor för att hantera inomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga. Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som bedömts lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

20 Resultat och krav Krav på GNWadm Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå, ekonomi och markens kvävelevererande förmåga i den mån det är relevant på gården. Kommentarer om stallgödselns effekter. Utlakningsberäkning i STANK/Cofoten för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Rådgivningsplanen. Registrering av rådgivningstillfället samt Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagen till åtgärder vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling. Spridningstidpunkterna för det största stallgödselslaget före och efter föreslagna åtgärder. Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt. I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-09-25 Sida 2(63) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2009 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005 Verksamheten år 2005 Innehåll Projektledaren har ordet... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Kursverksamhet för rådgivare... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa på

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009

Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009 Nya vindar i Greppa Näringen 21-22 oktober 2009 1 Hitta er minsta gemensamma spännande nämnare kring bordet. 1. lantbruk 2. administrationsfrustrerade 3. Naturupplevelser! 4. Kyssta 5. Bor i villa och

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning 3 Måluppfyllelse 2010 4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt 5 Nystart av Greppa Näringen Information och marknadsföring i länen 8 Rådgivning

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket Greppa Fosforn -ett pilotprojekt Janne Linder Jordbruksverket 1 2 Så här kan det se ut i en snäll bäck i odlingslandskapet vid måttligt flöde För att plötsligt förvandlas till en dånande fors. Det här

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Energieffektivisering inom jordbruket Förslag till utformning av rådgivningssystem

Energieffektivisering inom jordbruket Förslag till utformning av rådgivningssystem Energieffektivisering inom jordbruket Förslag till utformning av rådgivningssystem För bäst effekt bör rådgivningen genomföras i grupp kombinerat med enskild rådgivning. Det finns stora fördelar med att

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet

Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet Hur mycket kan du minska kvävegivan? Varje kilo spelar roll för klimatet Klimatpåverkan Den genomsnittliga uppvärmningen globalt de senaste 100 åren är drygt 0,76 C vilket i klimatsammanhang är att betrakta

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist

Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion Madeleine Arnqvist CEMUS Klimatet, energin och det moderna samhället Uppsala 2006-12-05 Sammanfattning Utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION Reviderad 2010-11-30 Underlagsmaterial till protokoll Underlag till checklistan 2a. Allmänt om verksamheten... 3 Övrig lagstiftning och/eller reglering...

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion

Åtgärder för att förhindra. ytvattenerosion Åtgärder för att förhindra ytvattenerosion Innehåll Förord Inledning...3 Transport av fosfor och bekämpningsmedel...3 Ytavrinning...3 Åtgärder mot ytvattenerosion...4 Exempel på ytvattenerosion...5 Skyddszoner...8

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Gödsel och miljö. lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark

Gödsel och miljö. lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark Gödsel och miljö lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark 2007 2 XXXXXXXX FÖRORD Till dig som bedriver jordbruk eller djurhållning eller som arbetar med tillsyn Den här skriften riktar

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde April 2011 Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor.

Läs mer