Krav och rekommendationer. 1 januari mars 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015"

Transkript

1 Krav och rekommendationer 1 januari mars 2015

2 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet... 4 Omfattning... 5 Grundkurs för rådgivningsmedlemmar i Greppa Näringen... 5 Särskilda krav för studiecirkelkurs... 5 Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen... 6 Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen... 6 Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen... 8 Vattendragsgrupper... 8 Fadderorganisation... 9 Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen... 9 Moduler som ingår i Greppa Näringen Aa Startrådgivning med växtnäringsbalans B Uppföljning rådgivning B Upprepad växtnäringsbalans D Upprepad växtnäringsbalans Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Ab Kvävestrategi med stallgödsel B Fosforstrategi C Potatis kväve och fosforstrategi D Grönsaker kväve och fosforstrategi E Kvävestrategi på ekologiska gårdar A Markpackning B Växtföljd och bördighet A Växtskyddhantering B Växtskyddsstrategi C Växtskyddvattenskyddsområde D Potatis växtskyddsstrategi F Växtskydd Fläktspruta G Potatis växtskyddsstrategi H Prognosmodeller, bekämpning av potatisbladmögel I, Integrerat växtskydd A Våtmarksplanering B Skötsel/restaurering av våtmark D Översyn av dränering A Grovfoderodling A Precisionsodling B Test av mineralgödselspridare A Klimatkollen B Klimatkollen A Energikollen, gruppträff B Energikollen, gruppträff C Energikollen, enskild rådgivning D Energikollen enskild rådgivning A Stallmiljö och yttre miljö C Byggplanering B Upprepad växtnäringsbalans, djurgårdar A Kontroll av foderstater, mjölkkor B Kontroll av foderstater, nöt o lamm C Endags utfodringskontroll, mjölk/nöt A Betesstrategi A Utfodringskontroll, smågris B Utfodringskontroll, slaktsvin A Växthus, gödsling i slutet system*... 73

3 Bilaga till beslut Krav och rekommendationer 1 januari mars 2015 Dokumentets status Den verksamhet som utförs under benämningen Greppa Näringen som finansieras via Landsbygdsprogrammet ska följa dessa krav och rekommendationer. Även den verksamhet som finansieras av återförda miljöskatter och som tilldelats länsstyrelserna av Jordbruksverket till projektet Greppa Näringen, ska följa dessa krav och rekommendationer. Detta krav finns för att projektets systematiska arbetssätt ska kunna bibehållas, med en kvalitetsprofil i rådgivning och uppföljning. Namnet Greppa Näringen är ett skyddat varumärke, PRV nr Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF i samverkan. Rekommendationer som i texten uttrycks som bör är inte bindande. Syfte Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras. Med arbetet i Greppa Näringen ska lantbruket bidra till att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan nås. Förutom miljökvalitetsmålen styrs verksamheten företrädelsevis av Sveriges åtaganden enligt EUdirektiv inom miljöområdet 1 och internationella överenskommelser, t.ex. HELCOMs överenskommelse Baltic Sea Action Plan. Under perioden har medel i Landsbygdsprogrammet överförts, modulerats, till några s.k. utmaningar. Moduleringsmedel används till kompetensutveckling för utmaningarna klimat och förbättrad vattenkvalitet inom Greppa Näringen. Målgrupp Verksamheten ska vända sig till lantbrukare, deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket och trädgårdsnäringen, maskinstationer med verksamhet riktad mot jordbruket samt rådgivare och informatörer som är verksamma inom Landsbygdsprogrammet för Sverige Enskild rådgivning inom Greppa Näringen riktas i första hand till lantbrukare med gårdar som har mer än 25 djurenheter eller 50 ha åkermark. Vid våtmarksrådgivning (modul 14A, 14B), rådgivning inom vattenskyddsområden (13C) samt vid rådgivning till företag med specialodlingar som frilandsgrönsaker, potatis, växthusodlingar m.m. kan verksamheten även vända sig till mindre företag, för specialodlingarna dock minst15 ha total åkerareal varav minst 5 ha specialodlingar. I gruppträff enligt rådgivningsmodul 21A tillhör alla lantbruks och växthusföretag målgruppen. För att delta i den enskilda rådgivningsmodulen 21C bör företaget ha minst 25 djurenheter. För att delta i den enskilda rådgivningsmodulen 21D ska företaget driva ett uppvärmt växthus. Vad gäller målgruppen för rådgivning inom energieffektivisering ska även de företag som är behöriga att söka Energimyndighetens energikartläggningscheckar kunna välja att delta i denna rådgivning. Företagarna har då möjlighet att efter första gruppträffen välja om de vill gå vidare med Energikartläggningscheckarna eller Energikollen i Greppa Näringen. En företagare ska dock inte få både energikartläggningscheckarna och den enskilda rådgivningen i Energikollen (21C och D) under samma år. 1 Direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket ( nitratdirektivet ), Direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar ( takdirektivet ), Direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ( vattendirektivet ), m.fl. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 3

4 I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram anges att Jordbruksverket och länsstyrelserna ska prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Detta ska beaktas vid riktad marknadsföring av Greppa Näringens rådgivning. Ett särskilt arbetssätt bör införas i belastade områden orsakat av övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet bör inkludera gruppträffar i kombination med enskild rådgivning då även lantbrukare utanför målgruppen inbjuds att delta, se vidare avsnittet Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen. Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen ska rådgivare som utför rådgivning inom Greppa Näringen ha agronom, hortonom, lantmästar, trädgårdsingenjörsexamen, motsvarande kompetens i form av relevant högskoleutbildning eller långvarig yrkeserfarenhet. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Det är av stor vikt att de företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Personer som utför rådgivning inom Greppa Näringen ska senast den 31 december samma år som rådgivningen utförs ha deltagit i introduktionskurs för miljörådgivare (2 dagar) som arrangeras av Jordbruksverket. Jordbruksverket har möjlighet att medge dispens från kravet på introduktionskurs om det finns särskilda skäl. Personer som utför rådgivning om användning av växtskyddsmedel ska uppfylla kunskapskraven 2 för att använda kemiska växtskyddsmedel i klass 2L eller inneha motsvarande kunskaper. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen är tillräcklig. Personer som utför rådgivning där beräkningar av växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning ingår bör ha deltagit i grund och/eller fortbildningskurs i dataprogrammet Cofoten/ STANK (en dag eller godkänts på den distanskurs som erbjuds på Person som ska utföra rådgivning om gårdens klimatpåverkan, Klimatkollen (modul 20A och 20B) ska vara godkänd klimatrådgivare enligt Greppa Näringen. För att bli godkänd ska personen senast den 31 mars året efter det år rådgivningen utförts, ha deltagit i den grundkurs för klimatrådgivare (två dagar) som arrangeras av Jordbruksverket, samt sammanlagt två dagar med genomgång av Jordbruksverkets kalkylprogram för klimatpåverkan och genomförandet av klimatkollen. Om ett företags rådgivare har genomgått åtminstone grundkursens två inledande dagar bör detta av Länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av alla de rådgivningsmoduler som är markerade med uttrycket klimatkompetens önskvärd. Person som utför enskild rådgivning inom Greppa Näringen om energieffektivisering Energikollen bör senast den 31 december samma år som rådgivningen utförs ha deltagit i den grundkurs för energirådgivare omfattande högst två dagar, som arrangeras av Jordbruksverket, eller någon av de kurser som LRF anordnat för blivande energikartläggare som hållits under 2010 och 2011 (intyg över genomgången LRFkurs ska kunna framvisas). 2 45,46 och 47 förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel och Statens jordbruksverks förskrifter om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel (SJVFS 2007:76) Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 4

5 I övrigt anordnas fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen som förbereder rådgivaren för rådgivningsuppdragen. Om ett företags rådgivare har genomgått dessa kurser bör detta av länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av rådgivning. Vid rådgivning på gårdar med ekologisk produktion är speciell kompetens önskvärd. Sådan kompetens bör för rådgivning inom de moduler där sådan kompetens anges (tabell 2), kunna styrkas genom intyg från något av följande: 1. genomförd högskolekurs i ekologisk produktion motsvarande minst fem veckors studier 2. deltagande i tre kurser för ekologiska rådgivare som Jordbruksverket anordnat år 2009 eller senare 3. flerårig erfarenhet av ekologisk rådgivning. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Omfattning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen bör rådgivningsföretaget årligen genomföra minst 25 rådgivningar till lantbruket. Som rådgivningstillfällen räknas både rådgivningar inom och utom landsbygdsprogrammet. Företaget bör planera sin verksamhet så att varje enskild rådgivare genomför minst 15 rådgivningar per år. Rådgivare inom ekologisk odling bör utföra minst 15 rådgivningar per år på gårdar med ekologisk produktion. Ett rådgivningsbesök i Greppa Näringen är i normalfallet utan kostnad för lantbrukaren. Ett undantag är individuell rådgivning om energieffektivisering. Vid dessa besök ska lantbrukaren bekosta en del av rådgivningen. Återstående ersättning får rådgivaren efter rekvisition till upphandlande myndighet (länsstyrelsen eller Jordbruksverket) i vanlig ordning. Summan som ska medfinansieras och som rådgivningsföretaget ska fakturera lantbrukaren, anges i tabell 2. Grundkurs för rådgivningsmedlemmar i Greppa Näringen Grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen kan utföras på olika sätt. Alternativa kursupplägg kan vara: Utbildning på sal under två dagar, gärna med ett uppehåll mellan dagarna. Uppehållet kan utnyttjas för att genomföra en växtnäringsbalans eller för ett intresseväckande studiebesök. Utbildning på sal under 1 dag med genomgång av grundläggande fakta följt av 23 träffar i smågrupper där lantbrukarna själv väljer tema, t.ex. utifrån studiecirkelhäftet Näring i cirklar. En eller flera av dessa träffar kan utformas som studiebesök. Studiecirkel med 5 träffar enligt studiecirkelhäftet Näring i cirklar. Tänk på möjligheten till studiebesök. Särskilda krav för studiecirkelkurs En studiecirkel ska ha minst fem deltagare. Kursen ska omfatta minst fem träffar, varav minst två med medverkan av en expert inom området för aktuellt mötestillfälle. Studiecirkeln ska bygga på kursmaterialet Näring i cirklar. Det är av stor vikt att de företag som utför utbildning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av utbildning av lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 5

6 I tabell 1 visas en kursplan som ska ses som en idélista över vad som bör ingå i en grundkurs, men innehållet kan anpassas efter lokala förhållanden. Aktuellt kursupplägg ska godkännas av respektive länsstyrelse. Tabell 1. Kursplan för grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen Moment Vad Greppa Näringen kan erbjuda i form av rådgivning, material och utbildning Övergödningsproblem vad avser både kväve och fosfor Förluster av växtskyddsmedel Effekterna i både ytvatten och havet Lantbrukets arbete med vattendirektivet och Baltic Sea Action Plan Utfodringens betydelse Förluster vid hantering och användning Förebyggande åtgärder för att minimera användningen med koppling till direktivet Hållbar användning av bekämpningsmedel Lantbrukets utsläpp av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) Odlingsåtgärdernas påverkan på markens långsiktiga bördighet Vid utformningen av kursen är det viktigt att väcka intresse och inspirera till konkreta åtgärder samtidigt som det är lämpligt att höja lantbrukarens grundkunskaper för att sedan kunna koncentrera diskussionen om åtgärder som passar på den egna gården till de individuella gårdsbesöken. Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen För att säkerställa att lantbrukaren på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den individuella rådgivningen ställs krav på att lantbrukaren har genomgått grundutbildning inom två år från anmälan till projektet och dokumenterat vissa gårdsdata före besöket, enligt nedan. Genomförd grundkurs inom Greppa Näringen kvalificerar lantbrukaren för individuell rådgivning. Om grundkursen hålls i form av en studiecirkelkurs inom Greppa Näringen ska lantbrukaren ha närvarat vid minst fyra av studiecirkelkursens fem träffar. Genomförd tvådagars grundkurs inom REKO eller tredagars grundkurs inom IP (Integrerad Produktion), kvalificerar också för individuell rådgivning för den som blivit medlem i Greppa Näringen före år För den som blivit medlem 2011 eller senare gäller inte detta undantag från regeln om att delta i grundkurs. Har inte lantbrukaren deltagit i någon av ovan nämnda kurser inom två år från anmälan till projektet, bör denne inte erbjudas fortsatt individuell rådgivning. Ett rådgivningsbesök i Greppa Näringen är i normalfallet utan kostnad för lantbrukaren. Ett undantag är enskild rådgivning om energieffektivisering. Vid dessa besök debiteras lantbrukaren en del av kostnaden direkt av rådgivaren. Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen De olika typerna av enskild rådgivning (rådgivningsmoduler) som är möjliga att utföra inom Greppa Näringen beskrivs i tabell 2. Den text som anges i varje modul under rubriken Resultat och krav och Krav på GNWadm ska alltid följas. Övrig del av arna är rekommendationer. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 6

7 Rådgivningen bör i normalfallet inledas med modul 1Aa, Startrådgivning då en växtnäringsbalans och en rådgivningsplan upprättas. I rådgivningsplanen anges vilka rådgivningsmoduler lantbrukaren och rådgivaren tillsammans bedömer att det är lämpligt att utföra under de kommande tre åren. Rådgivningen behöver dock inte föregås av modul 1Aa på företag: där man endast planerar att utföra rådgivning om våtmarker (modul 14A och 14B) med fruktodling där man endast planerar att utföra rådgivning om inställning fläktsprutor (modul 13F) med växthusodling där man endast planerar att utföra rådgivning om gödsling i slutna odlingssystem (modul 70A) som får en rådgivning om byggplanering (modul 30C). Detta för att rådgivaren inte ska riskera att komma till gården alltför sent i byggprocessen. Rådgivaren ska uppmana lantbrukaren att anmäla sig för medlemskap i Greppa Näringen och till att få ett startbesök (modul 1Aa) utfört som nästa besök. inom vattenskyddsområden där man endast planerar att utföra rådgivning om växtskyddsmedel (modul 13A och 13C). För att kunna få rådgivning enligt modul 13C bör lantbrukaren först ha fått rådgivning om hantering av växtskyddsmedel enligt modul 13A. för rådgivning om energieffektivisering i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. i övriga län med rådgivning om energieffektivisering. I dessa län ska rådgivaren uppmana lantbrukaren att anmäla sig för medlemskap i Greppa Näringen och till att få ett startbesök (modul 1Aa) utfört som nästa besök. Rådgivning enligt modul 14B Skötsel/restaurering av våtmarker bör ges tidigast 3 år efter det att våtmarken färdigställts. Under ett kalenderår bör maximalt två rådgivningar utföras på samma företag. På företag där rådgivningsplanen slutförts (fas 1), vilket normalt innebär att lantbrukaren tagit emot fem till sex rådgivningar, bör Uppföljningsrådgivning (modul 1B) utföras. Har totalt sju besök utförts, ska modul 1B utföras som nästa rådgivningsbesök. Vid besök 1B tas ställning till om brukaren fått tillräckligt med rådgivning inom Greppa Näringen eller om fortsatt rådgivning ska planläggas. Det är möjligt att på en och samma gård årligen utföra växtnäringsbalanser det år startbesöket görs och de två följande åren. Därefter bör inte balanser utföras oftare än vartannat år. Totalt får maximalt 10 växtnäringsbalanser utföras på samma gård. Om det finns skäl att beräkna ytterligare balanser, t ex vid omfattande produktionsförändring, krävs särskilt godkännande i förväg av länsstyrelsen. Med undantag för upprepade växtnäringsbalanser, bör rådgivning enligt en specifik modul endast utföras vid ett tillfälle under projektets fas 1. Samma modul kan dock om behov finns återkomma under den period som inträffar efter det att uppföljningsbesöket 1B genomförts, fas 2, särskilt för de moduler som har anknytning till klimat. På gårdar med en betydande produktion av både rekryteringsdjur och köttdjur bör rådgivning enligt 41B kunna ges vid två tillfällen under samma fas. Även våtmarksplanering (modul 14A) och skötsel/restaurering av våtmark (modul 14B) bör Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 7

8 kunna tillåtas utföras mer än en gång under samma fas. Det gäller på de gårdar där det vid första besöket konstateras mer än ett bra läge för en våtmark och där det finns fler än en våtmark anlagda sedan tidigare. Antalet besök med våtmarksplanering och skötsel/restaurering av våtmark, bör dock begränsas till högst tre besök per lantbrukare. Vilka underlag/ lantbrukaren bör ha tillgängliga vid rådgivningstillfället anges i en av respektive modul (tabell 2). Någon ersättning för att rådgivaren tar fram/fyller i dessa dokument ges inte. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före rådgivningstillfället. Rådgivningen sker i normalfallet genom gårdsbesök. Ungefärlig tidsåtgång för respektive modul framgår av modularna i tabell 2. I denna tidsangivelse ingår förutom tiden för rådgivningen även s.k. kringtid med ca tre timmar vid gårdsbesök och ca två timmar utan gårdsbesök. Kringtiden innefattar marknadsföring, bokning, information till lantbrukaren om vilken dokumentation som krävs före rådgivningen, redovisning samt eventuell restid. För moduler som tar mer än 9 timmar att genomföra har erfarenheten visat att det är lämpligt att dela upp rådgivningen på två besök eller genom att rådgivaren kontaktar lantbrukaren på telefon i samband med att rådgivningsbrevet skickats, så att dokumentationen kan förklaras. För särskilt omfattande moduler ska rådgivningen delas upp på två besök, eller på ett besök med efterföljande telefonkontakt i samband med att lantbrukaren fått rådgivningsbrevet. Vilka moduler detta gäller, framgår av texten i tabell 2. Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena ska (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunder och med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogram Cofoten/ STANK. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster, kväveutlakning och klimatberäkningar. Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen Gruppträffar enligt modulerna prognoser för svampbekämpning i potatis och energieffektivisering bör endast genomföras om det är minst 5 deltagare. Vattendragsgrupper Greppa Näringens rådgivning är särskilt befogad i jordbruksområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status främst orsakat av övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet för vattendragsgrupper bör inkludera gruppträffar i kombination med enskild rådgivning. Vid gruppträffarna inbjuds även lantbrukare utanför målgruppen att delta. Verksamheten bör inledas med en träff på initiativ av länsstyrelsen riktad till lantbrukare inom ett avrinningsområde. Träffen bör följas av rådgivning, enskilt eller i mindre grupper och avslutas med en gemensam träff. Aktiviteterna bör innehålla diskussioner om åtgärdsplaner enskilt och för gruppen. Goda exempel på arbetssätt tas fram av Greppa Näringen centralt i samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF m.fl. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 8

9 Fadderorganisation Den rådgivare eller organisation som utför Startrådgivning bör ha ett särskilt ansvar för att se till att lantbrukarens rådgivningsplan följs. Rådgivarorganisationen benämns därmed som lantbrukarens fadderorganisation. En rådgivare från lantbrukarens fadderorganisation bör i normalfallet även också utföra uppföljningsbesöket enligt modul 1B. Den ansvariga fadderorganisationen bör årligen se till att rådgivningsplanen följs genom att kontakta den rådgivare som står på tur att utföra rådgivning. Någon ersättning för att rådgivaren årligen följer upp att rådgivningsplanen följs ges inte, utan det förutsätts ingå som en del av ersättningen för övriga rådgivningstillfällen. De länsstyrelser som valt att inte tillämpa detta system med fadderorganisationer bör informera rådgivningsföretagen om vilket system man tillämpar i det aktuella länet för att lotsa lantbrukaren vidare enligt rådgivningsplanen. Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen Lantbrukaren ska skriftligen få ett rådgivningsbrev från den rådgivare som utfört rådgivningen. Brevet ska vara individuellt anpassat och riktat till lantbrukaren. Dokumentationen ska dessutom vara ett stöd vid kommande rådgivningar samt vid uppföljning av rådgivningens miljöeffekter. Rådgivningsbrevet bör skickas till lantbrukaren senast en månad efter rådgivningen. Rådgivaren bör följa upp rådgivningsbrevet genom ett samtal med lantbrukaren för att svara på eventuella frågor. Rådgivningen ska dokumenteras och redovisas till upphandlande myndighet, d v s till länsstyrelsen eller i något fall till Jordbruksverket enligt de krav som anges under rubriken Resultat och krav i tabell 2 i detta dokument. Dokumentationen ska därutöver innehålla brukarens namn, adress och kundnummer vid Jordbruksverket (SAMnr), i de fall brukaren har ett sådant, samt rådgivarens namn, telefonnummer och organisation. Datum för rådgivningen ska anges liksom modulens beteckning. För varje rådgivningstillfälle ska dessutom de uppgifter som anges under rubriken Krav på GNWadm rapporteras/registreras i Jordbruksverkets internetbaserade administrativa system för Greppa Näringen. I systemet ska utöver detta även personnummer för den/de personer som fått rådgivningen samt rådgivarens personnummer anges. Filer för inrapportering skapas i Jordbruksverkets dataprogram Cofoten/STANK. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/2015 9

10 Tabell 2. Moduler som ingår i Greppa Näringen 1Aa Startrådgivning med växtnäringsbalans Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Alla gårdar 79 timmar Ja Önskvärd Mål för modulen Genomgång av gårdens grundförutsättningar och planering av lämpliga rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter under de kommande 3 åren med en växtnäringsbalans som utgångspunkt. Göra lantbrukaren medveten om hur verksamheten påverkar miljön och vilka delar i verksamheten som kan förbättras för att nå miljömålen. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott samt diskutera var i produktionen detta överskott uppstår. Visa hur växtnäring ingår som en del av klimatpåverkan från gården. Planera rådgivning för de närmaste 23 åren och etablera en fadderbrukarrelation mellan en rådgivarorganisation och lantbrukaren. Genomförd miljöhusesyn om sådan finns. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Grödfördelning för det år balansen görs. Nuvarande markkartering om sådan finns. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel, andra organiska gödselmedel och foder. Motivering Informera om och diskutera gårdens roll i förhållande till: Nationella och regionala miljömål som kan påverkas genom insatser på gården. EUdirektiv och internationella överenskommelser som berör jordbruket inom växtnäring, klimat, vatten och energiområdet. Visa vilken status närliggande vattenförekomster har enligt vattenkartan. Planering av rådgivningen På gårdar som är okända för rådgivaren görs en mindre rundvandring för att ge rådgivaren en överblick av tänkbara förbättringsområden inför rådgivningsplaneringen. Beakta de åtgärdsförslag i gårdens miljöhusesyn som ligger inom Greppa Näringens arbetsområde. Om miljöhusesynen inte är utförd, visa på fördelarna och motivera lantbrukaren att göra en sådan. Beräkna gårdens växtnäringsbalans och tolka resultaten översiktligt ur växtnärings och klimatsynpunkt. Identifiera områden där möjlighet till förbättring genom miljöåtgärder finns. Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Poängtera värdet av analyser som ett bra underlag för fortsatt rådgivning. Gå igenom frågorna om växtskydd. Gå igenom frågorna om klimat. Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen och de alternativ som är mest aktuella för gården och diskutera dessa bland annat med ledning av upprättad växtnäringsbalans, svaren på frågorna om klimat och växtskydd samt lantbrukarens intresse. Gör en rådgivningsplan för de närmaste 3 åren. Ytterligare en växtnäringsbalans utöver de som görs i modulerna 1Aa och 1B bör planeras in under de tre åren, så att totalt 3 balanser görs på flertalet gårdar i projektet. Resultat och krav Kort bakgrunds av företaget såsom inriktning och storlek. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns. Rådgivningsplan, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

11 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället, bakgrunds, områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns, rådgivningsplan samt vilket år grundkurs planeras för dem som inte redan har gått sådan. Svar på fem frågor om gårdens växtskydd och frågor om klimat (kryssalternativ). Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, ev. tidpunkt för vallbrott. Eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

12 1B Uppföljning rådgivning Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Alla gårdar efter avslutad plan 89 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Uppföljning av utförd rådgivning med en växtnäringsbalans som utgångspunkt på gårdar med avslutad rådgivningsplan. Ställningstagande till fortsatt rådgivning inom Greppa Näringen och eventuella rådgivningsmoduler för de kommande tre åren. I första hand genomförs denna rådgivning av gårdens fadderorganisation. Ge lantbrukaren en bild av hur långt han/hon har nått i miljöarbetet. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott och jämföra med tidigare års balanser, samt mäta övrigt miljöarbete på gården. Planera eventuell ytterligare rådgivning. Dokumentation från tidigare rådgivning. För en lyckad rådgivning är det av största vikt att rådgivaren även tar del av rådgivning som annan rådgivare utfört. Rådgivaren bör i dessa fall kontakta lantbrukaren eller andra rådgivare/organisationer som besökt gården för att få med allt underlag. Underlag till växtnäringsbalansberäkning Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Grödfördelning för det år balansen görs. Nuvarande markkartering om sådan finns. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel, andra organiska gödselmedel och foder. Utvärdering av rådgivningen hittills: Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt ur växtnärings och klimatsynpunkt. Summera de viktigaste förslagen till åtgärder som givits under åren. Vad har genomförts/inte genomförts? Vad har hindrat att en åtgärd blivit genomförd. Gör en miljömålsavstämning för gården enligt Greppa Näringens mall. Sammanfatta gårdens miljönyckeltal, till exempel överskott av N, P och K för de år växtnäringbalanser är gjorda. Planering av eventuell fortsatt rådgivning: Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen som lantbrukaren ännu inte utnyttjat. Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Ta fram en rådgivningsplan för de närmaste tre åren om fortsatt rådgivning önskas (fas 2). Utforma planen med ledning av utförd växtnäringsbalans, miljömålsavstämning och lantbrukarens intresse. Resultat och krav Reviderad bakgrunds om förändringar skett på gården jämfört med tidigare rådgivningsplan. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns. De åtgärder som genomförts på gården ur klimat och övergödningssynpunkt. Om fortsatt rådgivning önskas, rådgivningsplan för fas två, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

13 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället, områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns samt rådgivningsplan om fortsatt rådgivning önskas. I de fall revidering av bakgrunds gjorts ska detta registreras. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter och ev. tidpunkt för vallbrott. Eventuell odling av fånggrödor samt på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Miljönyckeltal enligt rapporten Miljönyckeltal för miljömålsavstämningen Miljömålsavstämningen ska registreras via en exportfil från STANK in MIND Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

14 10B Upprepad växtnäringsbalans Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Gårdar utan djurproduktion 78 tim 45 tim Ja Önskvärd Mål för mo dulen Resultat och krav Krav på GNWadm Uppföljning av växtnäringsbalansen och genomgång av gödslingsstrategi på en växtodlingsgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Se över gårdens gödslingsplan och se vad som kan förbättras i gödslingsstrategin. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Årets grödfördelning för det året balansen görs. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Eventuella stallgödselanalyser vid användning av stallgödsel på gården. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Diskutera hur val av gödselmedel, med tanke på produktionssätt och gödslingsnivåer i gödslingsplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser. Gör utlakningsberäkning för grödorna i gödslingsplanen eller typväxtföljden.. Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet. Identifiera förbättringsområde för direkta åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt och hänvisa vid behov till fortsatt rådgivning. Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Gödslingsplan enligt ovan. Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Rådgivningsplanen. Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Uppgift om ekologisk växtodling. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

15 10D Upprepad växtnäringsbalans Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Två besök eller 1 besök + telefonkontakt: Gårdar med djurproduktion 911 tim 68 tim Ja Önskvärd Önskvärt Mål för mo dulen Resultat och krav Uppföljning av växtnäringsbalansen och genomgång av gödslingsstrategi på en djurgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Se över gårdens gödslingsplan och stallgödselhantering och se vad som kan förbättras i gödslingsstrategin. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs. Årets grödfördelning för det året balansen görs. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, tsskörd, kvävegiva och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Djurantal med fördelning djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Diskutera hur val av gödselmedel, med tanke på produktionssätt och gödslingsnivåer i gödselplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser. Diskutera hantering av stallgödsel i förhållande till klimatutsläppen. Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Gör en utlakningsberäkning för grödorna i gödslingsplanen eller typväxtföljden. Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet. Identifiera förbättringsområden för direkta åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt och hänvisa vid behov till fortsatt rådgivning. Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Gödslingsplan enligt ovan. Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Rådgivningsplanen. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

16 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter samt ev. tidpunkter för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

17 11Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Gårdar utan stallgödsel 89 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget och växthusgasutsläpp. bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder. Ta fram kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage och förlust av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (gödselmedel, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis, kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt. Motivering Förklara kvävets kretslopp. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning. Beräkning utifrån nuvarande strategi Beräkna genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal utifrån aktuell gödslingsplan. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi. Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea och ammoniumbaserade mineralgödsel. Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkna kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekter av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer, markens kväveleverans, priser på skördeprodukter och gödselmedel, kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som nollrutor och Nsensor för att hantera inomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga. Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst på lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt. Åtgärdsplan Sammanfattning av de åtgärder som bedömts lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning i STANK/Cofoten efter åtgärder. Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt. Resultat och krav Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå, ekonomi och markens kvävelevererande förmåga i den mån det är relevant på gården. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Rådgivningsplanen. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

18 Krav på GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagen till åtgärder vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling. I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

19 11Ab Kvävestrategi med stallgödsel Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Två besök eller 1 besök + telefonkontakt: Gårdar med stallgödsel 1012 tim Ja Önskvärd Ja Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget, ammoniakavgång och växthusgasutsläpp på gårdar som hanterar stallgödsel. bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder. Ta fram en kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage, ammoniakavgång och förluster av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (gödselmedel, spridningsteknik, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis, kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt. Eventuellt utförda analyser av stallgödsel och andra organiska gödselmedel Motivering Förklara kvävets kretslopp. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Diskutera åtgärder i stallgödselhanteringen som kan påverka riskerna för växthusgasförluster (metan och lustgas). Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning. Beräkning utifrån nuvarande strategi Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egen stallgödselanalys om detta inte finns. Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi. Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea och ammoniumbaserade mineralgödsel. Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer, markens kväveleverans, priser på skördeprodukter och gödselmedel och vad marknaden kräver. Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiska konsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som nollrutor och Nsensor för att hantera inomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga. Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som bedömts lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

20 Resultat och krav Krav på GNWadm Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå, ekonomi och markens kvävelevererande förmåga i den mån det är relevant på gården. Kommentarer om stallgödselns effekter. Utlakningsberäkning i STANK/Cofoten för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Rådgivningsplanen. Registrering av rådgivningstillfället samt Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagen till åtgärder vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling. Spridningstidpunkterna för det största stallgödselslaget före och efter föreslagna åtgärder. Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt. I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2014/

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut 20100331 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatterna och som

Läs mer

Krav och rekommendationer

Krav och rekommendationer Krav och rekommendationer 2015 2017 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 4 Kompetensutveckling inom Greppa Näringen (delåtgärd 1.1 i Landsbygdsprogrammet)... 4 Introduktion för rådgivningsmedlemmar

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatter och som tilldelats

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Målgrupp Verksamheten ska vända sig till målgruppen som den definieras enligt 2 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2001:88) om stöd

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-09-25 Sida 2(63) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2009 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Upphandling av rådgivning inom Greppa Näringen i Hallands län september 2014 februari 2015

Upphandling av rådgivning inom Greppa Näringen i Hallands län september 2014 februari 2015 1 (20) Datum Diarienummer 2014-06-23 604-4990-14 Upphandling av rådgivning inom Greppa Näringen i Hallands län september 2014 februari 2015 Förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress E-post Telefon 301

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2014-09-15 Sida 2(62) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-03-23 Sida 2(53) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Kokbok till Markpackning 12A

Kokbok till Markpackning 12A Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2008 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rådgivning som du och miljön tjänar på Rådgivning 2012 Rådgivning som du och miljön tjänar på Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimat gaser, minskad övergödning

Läs mer

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rådgivning som du och miljön tjänar på Rådgivning 2015 Rådgivning som du och miljön tjänar på Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimat gaser, minskad övergödning

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse

Foto: Mårten Svensson. Verksamhetsberättelse Foto: Mårten Svensson Verksamhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Året i korthet 2 Inledning 3 Måluppfyllelse 2013 4 Information och marknadsföring 5 Aktiviteter i länen 2013 7 Rådgivning 10 Utbildning

Läs mer

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda Sida 1(6) Kokbok till grovfoderodling, modul 15A Krav: Modulen bör ha föregåtts av utfodringsrådgivning, 41A eller 41B. Mål för modulen: En effektiv grovfoderproduktion med små förluster som bidrar till

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen

Läs mer

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt) FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter

Läs mer

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg

Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas 17.00

Läs mer

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000

Läs mer

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på Greppa Näringens 10 års-jubileum Innehåll Förord... 5 Inledning... 7 Bakgrund till Greppa Näringen... 9 Rådgivning på ett helt nytt sätt...

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Rådgivningsprojektet

Rådgivningsprojektet Partnerskap med HaV Miljö- och hälsoskyddsavdelningen ansvarar för 5 projekt - Inventering naturvärden västra Hanöbukten - Ansvarsarter vattenmiljöer - Enskilda avlopp - Rådgivning till lantbrukare - Stallgödselprojekt

Läs mer

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Skriftlig överenskommelse över hur hästverksamheten på Julmyra området skall bedrivas med målsättning att minimera och undvika

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Foto: Maria Fermvik. Verksamhetsberättelse

Foto: Maria Fermvik. Verksamhetsberättelse Foto: Maria Fermvik Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Inledning...3 Måluppfyllelse 2011...4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt...5 Ett decennium har gått Mässor Information och

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.)

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Enligt SJVFS 2004:62 (EB.34:6) Miljöenheten Tel: 0416-271 53 Fax: 0416-185 16 De bestämmelser i Statens jordbruksverks

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner! Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material Gör lokala anpassningar i programmet. Om du inte arbetat i programmet Odlingsperspektiv tidigare i ditt område eller om kunden har andra förutsättningar

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka

Läs mer

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista 1 Bilaga 2 Dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk

Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Checklista Miljöskyddsinspektion- Lantbruk Datum: Dnr: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Telefonnummer: Närvarande vid inspektionen: Namn Namn B-verksamhet C-verksamhet U-verksamhet Ansluten till

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer