Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Transkript

1 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatterna och som tilldelats länsstyrelserna av Jordbruksverket för verksamhet inom projektet Greppa Näringen, ska följa dessa krav och rekommendationer. Även den verksamhet som utförs under benämningen Greppa Näringen men som finansieras på annat sätt, företrädelsevis inom Landsbygdsprogrammet, ska följa dessa krav och rekommendationer. Detta för att projektet ska bibehålla sitt systematiska arbetssätt, med en kvalitetsprofil i rådgivning och uppföljning. Namnet Greppa Näringen är ett skyddat varumärke, PRV nr Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF i samverkan. Rekommendationer som i texten uttrycks som bör är inte bindande. Syfte Greppa Näringen ska inspirera och motivera lantbrukare och rådgivare att använda kunskap så att gårdens miljöpåverkan minskar och lönsamheten förbättras. Med arbetet i Greppa Näringen ska lantbruket bidra till att miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan nås. Förutom miljökvalitetsmålen styrs verksamheten företrädelsevis av Sveriges åtaganden enligt EUdirektiv inom miljöområdet 1 och internationella överenskommelser, t.ex. HELCOMs överenskommelse Baltic Sea Action Plan. Under perioden har medel i Landsbygdsprogrammet överförts, modulerats, till några utmaningar. Syftet är att använda delar av moduleringsmedlen till kompetensutveckling för utmaningarna klimat och förbättrad vattenkvalitet. Klimatrådgivning inom Greppa Näringen ska därmed föras till utmaningen klimat. Målgrupp Verksamheten ska vända sig till lantbrukare, deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket och trädgårdsnäringen, maskinstationer med verksamhet riktad mot jordbruket samt rådgivare och informatörer som är verksamma inom Landbygdsprogrammet för Sverige Utbildning och rådgivning inom Greppa Näringen riktas i första hand till lantbrukare med gårdar som har mer än 25 djurenheter eller 50 ha åkermark. Vid våtmarksrådgivning (modul 14A, 14B), rådgivning inom vattenskyddsområden (13C) samt vid rådgivning till företag med specialodlingar som frilandsgrönsaker, växthusodlingar m.m. kan verksamheten även vända sig till mindre företag. I vattenmyndigheternas åtgärdsprogram anges att Jordbruksverket och länsstyrelserna ska prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Detta ska beaktas vid riktad marknadsföring av Greppa Näringens rådgivning. Ett särskilt arbetssätt bör införas i belastade områden orsakat av övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet bör inkludera gruppträffar i kombination med enskild rådgivning då även lantbrukare utanför målgruppen 1 Direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket ( nitratdirektivet ), Direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar ( takdirektivet ), Direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område ( vattendirektivet ), m.fl. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

2 inbjuds att delta, se vidare avsnittet Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen. Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen ska rådgivare som utför rådgivning inom Greppa Näringen ha agronom, hortonom, lantmästar, trädgårdsingenjörexamen, motsvarande kompetens i form av relevant högskoleutbildning eller långvarig yrkeserfarenhet. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Det är av stor vikt att de företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Personer som utför rådgivning inom Greppa Näringen ska före 31 december samma år som rådgivningen utförs ha deltagit i introduktionskurs för miljörådgivare (2 dagar) som arrangeras av Jordbruksverket. Personer som utför rådgivning om användning av växtskyddsmedel ska dessutom uppfylla kunskapskraven 2 för att använda kemiska växtskyddsmedel i klass 2L eller inneha motsvarande kunskaper. Dessa personer bör också delta i de fortbildningsdagar som Jordbruksverket anordnar och som förbereder rådgivaren för rådgivning om säkert växtskydd. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen är tillräcklig. Personer som utför rådgivning där beräkningar av växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning ingår bör ha deltagit i grund och/eller fortbildningskurs i dataprogrammet STANK eller STANK in MIND (1 dag). Utbildning i LRF:s dataprogram MIND motsvarar utbildning i STANK. Person som ska utföra kartläggning av gårdens klimatpåverkan, Klimatkollen bör vara godkänd klimatrådgivare enligt Greppa Näringen. För att bli godkänd ska personen före 31 december det år rådgivningen utförs ha deltagit i den grundkurs för klimatrådgivare (2 dagar) som arrangeras av Jordbruksverket, samt två dagar med genomgång av Jordbruksverkets kalkylprogram för klimatpåverkan och genomförande av klimatkollen. Om ett företags rådgivare har genomgått åtminstone grundkursens 2 inledande dagar bör detta av Länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av alla de rådgivningsmoduler som är markerade med uttrycket klimatkompetens önskvärd. I övrigt anordnas fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen som förbereder rådgivaren för rådgivningsuppdragen. Om ett företags rådgivare har genomgått dessa kurser bör detta av länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av rådgivning. Vid rådgivning på gårdar med ekologisk produktion är speciell kompetens önskvärd. Sådan kompetens bör för rådgivning inom de moduler där sådan kompetens anges (tabell 2), kunna styrkas genom intyg från genomförd Högre specialkurs i ekologisk produktion, högskolekurs om minst 5 p i ekologisk produktion, eller flerårig erfarenhet av ekologisk rådgivning. Omfattning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen bör rådgivningsföretaget årligen genomföra minst 25 rådgivningar till lantbruket. Som rådgivningstillfällen räknas både rådgivningar inom och utom landsbygdsprogrammet. Företaget bör planera sin verksamhet så att varje enskild 2 20 och 44 förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av vissa bekämpningsmedel. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

3 rådgivare genomför minst 15 rådgivningar per år. Rådgivare inom ekologisk odling bör utföra minst 15 rådgivningar per år på gårdar med ekologisk produktion. Hittills under projektet har varje år cirka hälften av all rådgivning inom Greppa Näringen utförts under oktober t.o.m. december månad. Detta gör det mycket svårt att genomföra eventuella omfördelningar mellan aktörer och län i de fall en aktör får svårt att utnyttja tilldelade medel. Länsstyrelserna bör därför vid upphandlingen av enskild rådgivning tillämpa någon form av klausul där aktörerna förbinder sig att utföra en viss andel av de upphandlade rådgivningarna under första halvåret. Marknadsföring Inom Greppa Näringen finns en hemsida, De företag som utför enskild rådgivning inom Greppa Näringen bör annonsera sitt utbud av rådgivning på hemsidan, tillsammans med uppgifter om företaget. För närvarande (mars 2010) samarbetar Greppa Näringen med för detta. Varje rådgivningsföretag ansvarar själv för att uppgifterna läggs ut på hemsidan. Grundkurs för rådgivningsmedlemmar i Greppa Näringen Grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen kan utföras på olika sätt. Alternativa kursupplägg kan vara: Utbildning på sal under två dagar, gärna med ett uppehåll mellan dagarna. Uppehållet kan utnyttjas för att genomföra en växtnäringsbalans eller för ett intresseväckande studiebesök. Utbildning på sal under 1 dag med genomgång av grundläggande fakta följt av 23 träffar i smågrupper där lantbrukarna själv väljer tema, t.ex. utifrån studiecirkelhäftet Näring i cirklar. En eller flera av dessa träffar kan utformas som studiebesök. Studiecirkelkurs med 5 träffar enligt studiecirkelhäftet Näring i cirklar. Tänk på möjligheten till studiebesök. Särskilda krav för studiecirkelkurs En studiecirkelkurs ska ha minst fem deltagare. Kursen ska omfatta minst fem träffar, varav minst två med medverkan av en expert inom området för aktuellt mötestillfälle. Studiecirkeln ska bygga på kursmaterialet Näring i cirklar. Det är av stor vikt att de företag som utför utbildning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av utbildning av lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Studiecirklar använder en annorlunda pedagogik än traditionella kurser och bygger i hög grad på deltagarnas aktivitet. För att säkerställa att lantbrukarna får den kompetens efter genomgången studiecirkelkurs som motsvarar den traditionella dagkursen, bör den organisation som ansvarar för studiecirkelkurserna ha dokumenterad erfarenhet av den speciella pedagogik som erfordras för att genomföra en framgångsrik kurs. Ledare för studiecirkelkurserna som anordnas speciellt för gårdar med ekologisk produktion bör vara väl insatta i ekologiska produktionsmetoder. I tabell 1 visas en kursplan som ska ses som en idélista över vad som bör ingå i en grundkurs, men innehållet kan anpassas efter lokala förhållanden. Aktuellt kursupplägg ska godkännas av respektive länsstyrelse. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

4 Tabell 1. Kursplan för grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen Moment Vad Greppa Näringen kan erbjuda i form av rådgivning, material och utbildning Övergödningsproblem vad avser både kväve och fosfor Effekterna i både ytvatten och havet Lantbrukets arbete med vattendirektivet och Baltic Sea Action Plan Utfodringens betydelse Förluster av växtskyddsmedel Förluster vid hantering och användning Förebyggande åtgärder för att minimera användningen med koppling till direktivet Hållbar användning av bekämpningsmedel Lantbrukets utsläpp av växthusgaser (lustgas, metan och koldioxid) Odlingsåtgärdernas påverkan på markens långsiktiga bördighet Vid utformningen av kursen är det viktigt att väcka intresse och inspirera till konkreta åtgärder samtidigt som det är lämpligt att höja lantbrukarens grundkunskaper för att sedan kunna koncentrera diskussionen om åtgärder som passar på den egna gården till de individuella gårdsbesöken. Marknadsföring Företag som anordnar lantbrukarkurser inom Greppa Näringen bör annonsera kurserna på hemsidan, tillsammans med uppgifter om företaget. För närvarande (mars 2010) samarbetar Greppa Näringen med för detta. Varje rådgivningsföretag ansvarar själv för att uppgifterna läggs ut på hemsidan. Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen För att säkerställa att lantbrukaren på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den individuella rådgivningen ställs krav på att lantbrukaren har genomgått grundutbildning inom två år från anmälan till projektet och dokumenterat vissa gårdsdata före besöket, enligt nedan. Genomförd grundkurs inom Greppa Näringen kvalificerar lantbrukaren för individuell rådgivning. Om grundkursen hålls i form av en studiecirkelkurs inom Greppa Näringen ska lantbrukaren ha närvarat vid minst fyra av studiecirkelkursens fem träffar. Genomförd tvådagars grundkurs inom REKO eller tredagars grundkurs inom IP (Integrerad Produktion), kvalificerar också för individuell rådgivning för den som blivit medlem i Greppa Näringen senast år 2010 eller tidigare. För den som blir medlem 2011 eller senare gäller inte detta undantag från regeln om att delta i grundkurs. Har inte lantbrukaren deltagit i någon av ovan nämnda kurser inom två år från anmälan till projektet, bör denne inte erbjudas fortsatt individuell rådgivning. Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen De olika typerna av enskild rådgivning (rådgivningsmoduler) som är möjliga att utföra inom Greppa Näringen beskrivs i tabell 2. Den text som anges i varje modul under rubriken Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

5 Resultat och krav på och rapportering till GNWadm ska alltid följas. Övrig del av arna är rekommendationer. Rådgivningen bör i normalfallet inledas med modul 1Aa, Startrådgivning då en växtnäringsbalans och en rådgivningsplan upprättas. I rådgivningsplanen anges vilka rådgivningsmoduler lantbrukaren och rådgivaren tillsammans bedömer att det är lämpligt att utföra under de kommande tre åren. Rådgivningen behöver dock inte föregås av modul 1Aa på företag: där man endast planerar att utföra rådgivning om våtmarker (modul 14A och 14B) med fruktodling där man endast planerar att utföra rådgivning om inställning fläktsprutor (modul 13F) med växthusodling där man endast planerar att utföra rådgivning om gödsling i slutna odlingssystem (modul 70A) som får en rådgivning om byggplanering (modul 30C). Detta för att rådgivaren inte ska riskera att komma till gården alltför sent i byggprocessen. Det förutsätts dock samtidigt att byggrådgivaren uppmanar lantbrukaren att anmäla sig för medlemskap i projektet och till att få ett startbesök utfört. inom vattenskyddsområden där man endast planerar att utföra rådgivning om växtskyddsmedel (modul 13A och 13C). För att kunna få rådgivning enligt modul 13C bör lantbrukaren först ha fått rådgivning om hantering av växtskyddsmedel enligt modul 13A. För att kunna få individuell rådgivning om växtskyddsstrategi i potatis enligt modul 13D bör lantbrukaren först ha deltagit i en gruppträff enligt modul 13G. Rådgivning enligt modul 14B Skötsel/restaurering av våtmarker bör ges tidigast 3 år efter det att våtmarken färdigställts. Under ett kalenderår bör maximalt två rådgivningar utföras på samma företag. På företag där rådgivningsplanen slutförts (fas 1), vilket normalt innebär att lantbrukaren tagit emot fem till sex rådgivningar, bör Uppföljningsrådgivning (modul 1B) utföras. Har totalt sju besök utförts, ska modul 1B utföras som nästa rådgivningsbesök. Vid besök 1B tas ställning till om brukaren fått tillräckligt med rådgivning inom Greppa Näringen eller om fortsatt rådgivning ska planläggas. Med undantag för upprepade växtnäringsbalanser, bör rådgivning enligt en specifik modul endast utföras vid ett tillfälle under projektets fas 1. Samma modul kan dock om behov finns återkomma under fas 2, särskilt för de moduler som har anknytning till klimat. På gårdar med en betydande produktion av både rekryteringsdjur och köttdjur bör rådgivning enligt 41B kunna ges vid två tillfällen under samma fas. Även Våtmarksplanering (modul 14A) bör kunna tillåtas utföras mer än en gång under samma fas. Det gäller på de gårdar där det vid första besöket konstateras mer än ett bra läge för en våtmark. Antalet besök med våtmarksplanering bör dock begränsas till högst tre besök per lantbrukare. Vilka underlag/ lantbrukaren bör ha tillgängliga vid rådgivningstillfället anges i en av respektive modul (tabell 2). Någon ersättning för att rådgivaren tar fram/fyller i dessa dokument ges inte. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före rådgivningstillfället. Rådgivningen sker i normalfallet genom gårdsbesök. Ungefärlig tidsåtgång för respektive modul framgår av modularna i tabell 2. I denna tidsangivelse ingår förutom tiden Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

6 för rådgivningen även s.k. kringtid med ca tre timmar vid gårdsbesök och ca två timmar utan gårdsbesök. Kringtiden innefattar marknadsföring, bokning, information till lantbrukaren om vilken som krävs före rådgivningen, redovisning samt eventuell restid. För moduler som tar mer än 9 timmar att genomföra har erfarenheten visat att det är lämpligt att dela upp rådgivningen på två besök eller genom att rådgivaren kontaktar lantbrukaren på telefon i samband med att rådgivningsbrevet skickats, så att en kan förklaras. För särskilt omfattande moduler ska rådgivningen delas upp på två besök, eller på ett besök med efterföljande telefonkontakt i samband med att lantbrukaren fått rådgivningsbrevet. Vilka moduler detta gäller, framgår av texten i tabell 2. Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena ska (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunder och med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogram STANK in MIND. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning. Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen Gruppträff enligt modul 13G bör genomföras med minst 5 deltagare. Kurstiden ska omfatta minst 4 timmar. Greppa Näringens rådgivning är särskilt befogad i jordbruksområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status främst orsakat av övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet bör inkludera gruppträffar i kombination med enskild rådgivning då även lantbrukare utanför målgruppen inbjuds att delta. Verksamheten bör inledas med en träff på initiativ av länsstyrelsen riktad till lantbrukare inom ett avrinningsområde. Träffen bör följas av rådgivning, enskilt eller i mindre grupper och avslutas med en genensam träff. Aktiviteterna bör innehålla diskussioner om åtgärdsplaner enskilt och för gruppen. Goda exempel på arbetssätt och underlag för projektansökningar tas fram av Greppa Näringen centralt i samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF m.fl. Fadderorganisation Den rådgivare eller organisation som utför Startrådgivning har ett särskilt ansvar för att se till att lantbrukarens rådgivningsplan följs. Rådgivarorganisationen benämns därmed som lantbrukarens fadderorganisation. En rådgivare från lantbrukarens fadderorganisation bör i normalfallet även också utföra uppföljningsbesöket enligt modul 1B. Den ansvariga fadderorganisationen bör årligen se till att rådgivningsplanen följs genom att kontakta den rådgivare som står på tur att utföra rådgivning. Någon ersättning för att rådgivaren årligen följer upp att rådgivningsplanen följs ges inte, utan det förutsätts ingå som en del av ersättningen för övriga rådgivningstillfällen. Eftersom nya moduler och arbetsområden introduceras fr.o.m. april år 2010, bör de befintliga rådgivningsplanerna uppdateras vid första möjliga rådgivningstillfälle. Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen Lantbrukaren ska skriftligen få ett rådgivningsbrev från den rådgivare som utfört rådgivningen. Brevet ska vara individuellt anpassat och riktat till lantbrukaren. Dokumentationen ska dessutom vara ett stöd vid kommande rådgivningar samt vid uppföljning av rådgivningens miljöeffekter. Rådgivningsbrevet bör skickas till lantbrukaren senast en månad efter rådgivningen. Rådgivaren bör följa upp rådgivningsbrevet genom ett samtal med lantbrukaren för att svara på eventuella frågor. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

7 Rådgivningen ska dokumenteras och redovisas till länsstyrelsen enligt de krav som anges under rubriken Resultat och krav på i tabell 2 i detta dokument. Dokumentationen till länsstyrelsen ska därutöver innehålla brukarens namn, adress och SAMnr (i de fall brukaren har ett SAMnr), samt rådgivarens namn, telefonnummer och organisation. Datum för rådgivningen ska anges liksom modulens beteckning. För varje rådgivningstillfälle ska dessutom de uppgifter som anges under rubriken rapportering till GNWadm rapporteras/registreras i Jordbruksverkets internetbaserade administrativa system för Greppa Näringen. I systemet ska utöver detta även personnummer för den/de personer som fått rådgivningen samt rådgivarens personnummer anges. Textfiler för inrapportering skapas i jordbruksverkets dataprogram STANK in MIND. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

8 Tabell 2. Moduler som ingår i Greppa Näringen Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Särskild klimatkompetens: Punkt 1Aa Startrådgivning med växtnäringsbalans Alla gårdar 79 timmar Ja Önskvärd Mål för modulen Genomgång av gårdens grundförutsättningar och planering av lämpliga rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter under de kommande 3 åren med en växtnäringsbalans som utgångspunkt. Göra lantbrukaren medveten om hur verksamheten påverkar miljön och vilka delar i verksamheten som kan förbättras för att nå miljömålen. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott samt diskutera var i produktionen detta överskott uppstår. Visa hur växtnäring ingår som en del av klimatpåverkan från gården. Planera rådgivning för de närmaste 23 åren och etablera en fadderbrukarrelation mellan en rådgivarorganisation och lantbrukaren. Genomförd miljöhusesyn. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst tsskörd och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Huvudsakliga inhysningssystem för djuren, stall, utfodrings, och utgödslingssystem. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Motivering Informera om och diskutera gårdens roll i förhållande till: Nationella och regionala miljömål som kan påverkas genom insatser på gården. EUdirektiv och internationella överenskommelser som berör jordbruket inom växtnäring, klimat, vatten och energiområdet. Visa vilken status närliggande vattenförekomster har enligt vattenkartan. Planering av rådgivningen På gårdar som är okända för rådgivaren görs en mindre rundvandring för att ge rådgivaren en överblick av tänkbara förbättringsområden inför rådgivningsplaneringen. Beakta de åtgärdsförslag i gårdens miljöhusesyn som ligger inom Greppa Näringens arbetsområde. Om miljöhusesynen inte är utförd, visa på fördelarna och motivera lantbrukaren att göra en sådan. Beräkna gårdens växtnäringsbalans och tolka resultaten översiktligt ur växtnärings och klimatsynpunkt. Identifiera områden med möjlighet till förbättring genom miljöåtgärder. Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Poängtera värdet av analyser som ett bra underlag för fortsatt rådgivning. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

9 Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen och de alternativ som är mest aktuella för gården och diskutera dessa bland annat med ledning av upprättad växtnäringsbalans och lantbrukarens intresse. Beakta behov av rådgivning kring växtskydd på alla konventionella gårdar, i samband med att fem frågor om växtskydd besvaras. Beakta behov av ett rådgivningsbesök med en klimatkartläggning på alla gårdar. Frågor om klimat besvaras. Gör en rådgivningsplan för de närmaste 3 åren. Ytterligare en växtnäringsbalans utöver de som görs i modulerna 1Aa och 1B bör planeras in under de tre åren, så att totalt 3 balanser görs på flertalet gårdar i projektet. Resultat och krav på Rådgivningsdokument innehållande: Kort bakgrunds av företaget såsom inriktning och storlek. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder. Rådgivningsplan, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. rapportering till GNWadm Registrering av rådgivningstillfället, bakgrunds, områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder, rådgivningsplan samt vilket år grundkurs planeras för dem som inte redan har gått sådan. Svar på fem frågor om gårdens växtskydd och frågor om klimat (kryssalternativ). Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, ev. tidpunkt för vallbrott. Eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

10 Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Särskild klimatkompetens: Punkt 1B Uppföljning rådgivning Alla gårdar efter avslutad rådgivningsplan 89 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Uppföljning av utförd rådgivning med en växtnäringsbalans som utgångspunkt på gårdar med avslutad rådgivningsplan. Ställningstagande till fortsatt rådgivning inom Greppa Näringen och eventuella rådgivningsmoduler för de kommande tre åren. I första hand genomförs denna rådgivning av gårdens fadderorganisation. Ge lantbrukaren en bild av hur långt han/hon har nått i miljöarbetet. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott och jämföra med tidigare års balanser, samt mäta övrigt miljöarbete på gården. Planera eventuell ytterligare rådgivning. Dokumentation från tidigare rådgivning. För en lyckad rådgivning är det av största vikt att rådgivaren även tar del av rådgivning som annan rådgivare utfört. Rådgivaren bör i dessa fall kontakta lantbrukaren eller andra rådgivare/organisationer som besökt gården för att få med allt underlag. Lantbrukarens genomförda åtgärder. Underlag till växtnäringsbalansberäkning Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst tsskörd och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Huvudsakliga inhysningssystem för djuren, stall, utfodrings, och utgödslingssystem Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Förbrukning av energi (inköpta mängder av el, diesel och olja för jordbruksdriften). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Utvärdering av rådgivningen hittills: Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt ur växtnäringsoch klimatsynpunkt. Summera de viktigaste förslagen till åtgärder som givits under åren. Vad har genomförts/inte genomförts? Vad har hindrat att en åtgärd blivit genomförd. Gör en miljömålsavstämning för gården enligt Greppa Näringens mall. Sammanfatta gårdens miljönyckeltal. Ett åtgärdsbevis kan delas ut om rådgivaren finner det lämpligt. Planering av eventuell fortsatt rådgivning: Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen som lantbrukaren ännu inte utnyttjat. Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomiskt perspektiv och med tanke på miljön. Beakta särskilt behovet av rådgivning ur klimat och vattenförvaltningssynpunkt. Bedöm översiktligt gårdens sårbarhet ur klimatsynpunkt vilket tas i beaktande vid Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

11 Resultat och krav på planering av fortsatt rådgivning. Ta fram en rådgivningsplan för de närmaste tre åren (fas 2). Utforma planen med ledning av utförd växtnäringsbalans, miljömålsavstämning och lantbrukarens intresse. Rådgivningsdokument innehållande: Reviderad bakgrunds om förändringar skett på gården jämfört med tidigare rådgivningsplan. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder. De åtgärder som genomförts på gården ur klimat och övergödningssynpunkt. Rådgivningsplan för fas två, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. rapportering till GNWadm Registrering av rådgivningstillfället, områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder, samt rådgivningsplan. I de fall revidering av bakgrunds gjorts ska detta registreras. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter och ev. tidpunkt för vallbrott. Eventuell odling av fånggrödor samt på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Miljönyckeltal. Miljömålsavstämningen ska registreras via en exportfil från STANK in MIND Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

12 Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Särskild klimatkompetens: Punkt 10B Upprepad växtnäringsbalans Gårdar utan djurproduktion 78 tim 45 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Uppföljning av växtnäringsbalansen på en växtodlingsgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst tsskörd och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Eventuella stallgödselanalyser vid användning av stallgödsel på gården. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Diskutera hur val av gödselmedel och gödslingsnivåer i gödslingsplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser. Gör utlakningsberäkning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen eller typväxtföljden. Som ett alternativ till beräkningar kan uppskattning av kväveutlakningen göras från de typexempel som tagits fram av Jordbruksverket. Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet. Identifiera förbättringsområde för direkta åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt och hänvisa vid behov till fortsatt rådgivning. Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Beakta särskilt behovet av rådgivning ur klimat och vattenförvaltningssynpunkt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

13 Resultat och krav på Rådgivningsdokument innehållande: Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt. Gödslingsplan enligt ovan. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Reviderad bakgrunds och rådgivningsplan i de fall det funnits behov av ändring. rapportering till GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Uppgift om ekologisk växtodling. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

14 Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Särskild klimatkompetens: Två besök eller 1 besök + telefonkontakt: Punkt 10D Upprepad växtnäringsbalans Gårdar med djurproduktion 911 tim 68 tim Ja Önskvärd Önskvärt Mål för modulen Uppföljning av växtnäringsbalansen på en djurgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst tsskörd och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns. Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Djurantal med fördelning djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Huvudsakliga inhysningssystem för djuren, stall, utfodrings, och utgödslingssystem. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Diskutera hur val av gödselmedel och gödslingsnivåer i gödselplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser. Diskutera hantering av stallgödsel i förhållande till klimatutsläppen. Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Gör en utlakningsberäkning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen eller typväxtföljden. Som ett alternativ till beräkningar kan uppskattning av kväveutlakningen göras från de typexempel som tagits fram av Jordbruksverket. Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet. Identifiera förbättringsområden för direkta åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt och hänvisa vid behov till fortsatt rådgivning. Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Beakta särskilt behovet av rådgivning ur klimat och vattenförvaltningssynpunkt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

15 Resultat och krav på Rådgivningsdokument innehållande: Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings och klimatsynpunkt. Gödslingsplan enligt ovan. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Reviderad bakgrunds och rådgivningsplan i de fall det funnits behov av ändring. rapportering till GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, PAL och KAL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter samt ev. tidpunkter för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

16 Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Särskild klimatkompetens: Punkt 11Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Gårdar utan stallgödsel 89 tim Ja Önskvärd Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget och växthusgasutsläpp. bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder. Ta fram kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage och förlust av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (gödselmedel, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis, kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt. Eventuellt utförda kväveanalyser (exempelvis Nmin i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Motivering Förklara kvävets kretslopp. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning. Beräkning utifrån nuvarande strategi Beräkna genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal utifrån aktuell gödslingsplan. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi. Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea och ammoniumbaserade mineralgödsel. Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkna kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekter av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer, markens kväveleverans, priser på grödor och gödselmedel, kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som Nprognoser, nollrutor och Nsensor för att hantera inomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga. Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst på lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt. Åtgärdsplan Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

17 Resultat och krav på rapportering till GNWadm Sammanfattning av de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Rådgivningsdokument innehållande: Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå och markens kvävelevererande förmåga. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagna åtgärderna vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

18 Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Särskild klimatkompetens: Två besök eller 1 besök + telefonkontakt: Punkt 11Ab Kvävestrategi med stallgödsel Gårdar med stallgödsel 1012 tim Ja Önskvärd Ja Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget, ammoniakavgång och växthusgasutsläpp på gårdar som hanterar stallgödsel. bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder. Ta fram en kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage, ammoniakavgång och förluster av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan, kan nås. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (gödselmedel, spridningsteknik, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis, kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt. Eventuellt utförda kväveanalyser (exempelvis Nmin i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Motivering Förklara kvävets kretslopp. Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet. Beskriv åtgärder i stallgödselhanteringen som kan minska riskerna för växthusgasförluster (metan och lustgas). Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning. Beräkning utifrån nuvarande strategi Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egen stallgödselanalys om detta inte finns. Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi. Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea och ammoniumbaserade mineralgödsel. Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster och klimatpåverkan. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

19 Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer, markens kväveleverans, priser på grödor och gödselmedel och vad marknaden kräver. Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiska konsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på eller Systemanalys i STANK. Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som Nprognoser, nollrutor och Nsensor för att hantera inomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga. Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Resultat och krav på rapportering till GNWadm Rådgivningsdokument innehållande: Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar, skördenivå och markens kvävelevererande förmåga. Kommentarer om stallgödselns effekter. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Kommentarer till nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt. Registrering av rådgivningstillfället samt Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagna åtgärderna vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling. Spridningstidpunkterna för det största stallgödselslaget före och efter föreslagna åtgärder. Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

20 Modul: Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök: Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt Mål för modulen 11B Fosforstrategi Alla gårdar 810 tim Ja Öka gårdens fosforeffektivitet genom optimering av fosforgödslingen och minskning av fosforförluster via dräneringssystem och ytavrinning. Ta fram strategi för gödsling och brukning av gårdens fält, som minimerar fosforförluster och jordtransport till vatten och därmed bidrar till att nå miljömålen Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag samt god status i berörda vattenförekomster (sjöar, vattendrag och kustvatten). Skapa förståelse för fosforhushållningens betydelse för ett långsiktigt hållbart jordbruk och en bättre vattenmiljö. Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas. Växtnäringsbalans för gården (högst 3 år gammal). Växtodlingsplan för de senaste åren. Gödslingsstrategin när det gäller fosfor ska framgå. Gårdens växtföljd/växtföljder. Medelskördar för gårdens olika grödor de 3 senaste åren. Blockkarta. Ekonomisk karta och gärna topografisk karta över markerna. Gårdens eventuella dräneringsplaner och kartor över dikningsföretag. Motivering Visa vilken status närliggande vattenförekomster har enligt vattenkartan. Diskutera effekten av fosforförluster både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara flödet av fosfor i samhället och fosforn som ändlig resurs. Förklara fosforns förekomst i åkermarken, hur och när förluster uppstår och i vilken förluster uppstår samt vilka faktorer som styr fosforns tillgänglighet och rörlighet. Ta upp betydelsen av att minimera transporten av jordpartiklar till vattendrag ur ekologisk synpunkt såväl som ur ett fosforhushållningsperspektiv. Diskutera möjliga åtgärder som minskar risken för fosforförluster. Peka på möjligheterna att spara pengar genom anpassad fosforgödsling (särskilt på djurgårdar). Nuvarande strategi Utför en begränsad fältvandring tillsammans med lantbrukaren under vilken diskussion förs kring riskerna för fosforförluster. Markera översiktligt på en karta befintliga och möjliga skyddszoner längs vattendrag samt riskområden för erosion och för stillastående vatten, markstruktur, jordart, PALtal och andra faktorer som kan påverka förlusterna. Utgå från aktuell gödslingsplan och växtnäringsbalans och identifiera riskmoment kopplat till val av grödor, gödslingsstrategi och bearbetning. Notera också var i växtföljden fosfor tillförs. Diskutera på gårdar med stallgödsel hur gödselns innehåll av fosfor utnyttjas med nuvarande gödslingsstrategi. Beräkna det ekonomiska värdet av fosfor i stallgödseln med hjälp av Stallgödselportalen på Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen

21 Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: gårdens över eller underskott av fosfor i växtnäringsbalansen och i balanser på fältnivå för de grödor som odlas, i förhållande till PAL i marken och värden från typgårdar med liknande produktionsinriktning val av gödselmedel och behov av kalkning. lämplig tidpunkt och metod för gödsling med mineral eller stallgödselfosfor. på vilka av gårdens fält stallgödsel bör tillföras med hänsyn tagen till markens PAL värde och grödornas fosforbehov. Diskutera möjligheten till att avyttra stallgödsel från gården på gårdar med hög djurtäthet. På djurtäta gårdar bör rådgivning om foderstatens sammansättning rekommenderas. hur tidpunkter och teknik för jordbearbetning kan ändras för att förbättra markens ytstruktur, minska riskerna för markpackning (stillastående vatten) och yterosion. möjligheterna till att anlägga skyddszoner, gräsbevuxna avrinningsvägar och dammar som samlar fosfor för att minska fosforförlusterna. Bedöm översiktligt ekonomisk effekt av att lägga nya ytor till skyddszoner (både anpassad och övriga skyddszoner) Åtgärdsplan Ange gårdens viktigaste riskområden och riskmoment för fosforförluster. Planera jordbearbetning längs vattendrag och andra känsliga platser och markera dessa på en gårdskarta. Markera på en karta platser där skyddszoner och eventuella anpassade skyddszoner bör kunna anläggas med ersättning från landsbygdsprogrammet. Sammanfatta åtgärdsförslagen. Hänvisa till annan rådgivning inom Greppa Näringen t.ex. våtmarksanläggning och anpassad foderstat med hänsyn till fosfor. Resultat och krav på Rådgivningsdokument innehållande: Föreslagna förändringar och åtgärder. Fosforgödslingsplan efter förslag till åtgärder. Karta från fältvandring med platser känsliga för fosforförluster markerade. Antal meter skyddszon och/eller permanent gräsremsa längs vattendrag i förhållande till antal meter där det är möjligt att anlägga skyddszon eller så gräs. Karta med ytor markerade där skyddszoner och, om aktuellt, anpassade skyddszoner bör kunna anläggas med ersättning från landsbygdsprogrammet. rapportering till GNWadm Registrering av rådgivningstillfället. De viktigaste föreslagna åtgärderna. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen