Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut 2009-11-18"

Transkript

1 Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2010 Bilaga till beslut Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatter och som tilldelats länsstyrelserna av Jordbruksverket för verksamhet inom projektet Greppa Näringen, ska följa dessa krav och rekommendationer. Även den verksamhet som utförs under benämningen Greppa Näringen men som finansieras på annat sätt, företrädelsevis inom Landsbygdsprogrammet, ska följa dessa krav och rekommendationer. Detta för att projektet ska bibehålla sitt systematiska arbetssätt, med en kvalitetsprofil i rådgivning och uppföljning. Namnet Greppa Näringen är ett skyddat varumärke, PRV nr Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF i samverkan. Rekommendationerna är inte bindande. Målgrupp Verksamheten ska vända sig till lantbrukare, deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer med verksamhet riktad mot jordbruket samt rådgivare och informatörer som är verksamma inom Landbygdsprogrammet för Sverige Utbildning och rådgivning inom Greppa Näringen riktas i första hand till lantbrukare med gårdar som har mer än 25 djurenheter eller mer än 50 ha åkermark. Vid våtmarksrådgivning (modul 14A, 14B), rådgivning inom vattenskyddsområden (13C) samt vid rådgivning till företag med specialodlingar som frilandsgrönsaker m.m. kan verksamheten även vända sig till mindre företag. Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen ska den rådgivare som utför rådgivning inom Greppa Näringen ha agronom-, hortonom-, lantmästar-, trädgårdsingenjörexamen, motsvarande kompetens i form av relevant högskoleutbildning eller långvarig yrkeserfarenhet. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen och utbildningsnivån är tillräcklig för den typ av rådgivning som ska utföras. Det är av stor vikt att de företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av rådgivning till lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Personer som utför rådgivning inom Greppa Näringen ska före 31 december år 2010 ha deltagit i introduktionskurs för miljörådgivare (2 dagar) som arrangeras av Jordbruksverket. Personer som utför rådgivning om användning av växtskyddsmedel ska dessutom uppfylla kunskapskraven 1 för att använda kemiska växtskyddsmedel i klass 2L eller inneha motsvarande kunskaper. Dessa personer bör också delta i de fortbildningsdagar som Jordbruksverket anordnar och som förbereder rådgivaren för rådgivning om säkert växtskydd. Länsstyrelsen avgör i enskilt fall om sakkunskapen är tillräcklig. Personer som utför rådgivning där beräkningar av växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning ingår bör ha deltagit i grund- och/eller fortbildningskurs i dataprogrammet STANK eller STANK in MIND (1 dag). Kursen bör vara genomgången 1998 eller senare. Utbildning i LRF:s dataprogram MIND motsvarar utbildning i STANK och 44 förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av vissa bekämpningsmedel. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

2 I övrigt anordnas fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa Näringen som förbereder rådgivaren för rådgivningsuppdragen. Om ett företags rådgivare har genomgått dessa kurser bör detta av Länsstyrelserna tillmätas ett meritvärde vid upphandling av rådgivning. Vid rådgivning på gårdar med ekologisk produktion är speciell kompetens önskvärd. Sådan kompetens bör för rådgivning inom de moduler där sådan kompetens anges (tabell 2), kunna styrkas genom intyg från genomförd Högre specialkurs i ekologisk produktion, högskolekurs om minst 5 p i ekologisk produktion, eller flerårig erfarenhet av ekologisk rådgivning. Omfattning För att säkerställa kvaliteten på rådgivningen bör rådgivningsföretaget årligen genomföra minst 25 rådgivningar till lantbruket. Som rådgivningstillfällen räknas både rådgivningar inom och utom landsbygdsprogrammet. Företaget bör planera sin verksamhet så att varje enskild rådgivare genomför minst 15 rådgivningar per år. Rådgivare inom ekologisk odling bör utföra minst 15 rådgivningar per år på gårdar med ekologisk produktion. Hittills under projektet har varje år cirka hälften av all rådgivning inom Greppa Näringen utförts under oktober t.o.m. december månad. Detta gör det mycket svårt att genomföra eventuella omfördelningar mellan aktörer och län i de fall en aktör får svårt att utnyttja tilldelade medel. Länsstyrelserna bör därför vid upphandlingen av enskild rådgivning tillämpa någon form av klausul där aktörerna förbinder sig att utföra en viss andel av de upphandlade rådgivningarna under första halvåret. Marknadsföring Inom Greppa Näringen finns en hemsida, De företag som utför enskild rådgivning inom Greppa Näringen bör annonsera sitt utbud av rådgivning på hemsidan, tillsammans med uppgifter om företaget. För närvarande (november 2009) samarbetar Greppa Näringen med för detta. Varje rådgivningsföretag ansvarar själv för uppgifterna läggs ut på hemsidan. Person och företag som ansvarar för lantbrukarkurser inom Greppa Näringen Grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen kan antingen utföras som kurs eller som studiecirkel. Kursplan för grundkursen framgår av tabell 1 och gäller både dagkurs och studiecirkel. De tidsangivelser som finns i kursplanen till de olika delmomenten ska ses som riktvärden. Eftersom denna form av studiecirkel motsvarar en tvådagars dagkurs är den mer omfattande än en traditionell studiecirkel och benämns därför studiecirkelkurs. En studiecirkelkurs ska ha minst fem deltagare. Kursen ska omfatta minst sex träffar, varav minst tre träffar med medverkan av expert inom området för aktuellt mötestillfälle. Studiecirkeln ska bygga på kursmaterialet Näring i cirklar. Det är av stor vikt att de företag som utför utbildning inom Greppa Näringen samt företagens medarbetare har erfarenhet av utbildning av lantbrukare eller av motsvarande informationsarbete. Särskilda krav för studiecirkelkurs Studiecirklar använder en annorlunda pedagogik än traditionella kurser och bygger i hög grad på deltagarnas aktivitet. För att säkerställa att lantbrukarna får den kompetens efter genomgången studiecirkelkurs som motsvarar den traditionella dagkursen, bör den organisation som ansvarar för studiecirkelkurserna ha dokumenterad erfarenhet av den speciella pedagogik som erfordras för att genomföra en framgångsrik kurs. Ledare för studiecirkelkurserna som anordnas speciellt för gårdar med ekologisk produktion bör vara väl insatta i ekologiska produktionsmetoder. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

3 Marknadsföring Företag som anordnar lantbrukarkurser inom Greppa Näringen bör annonsera kurserna på hemsidan, tillsammans med uppgifter om företaget. För närvarande (november 2009) samarbetar Greppa Näringen med för detta. Varje rådgivningsföretag ansvarar själv för att uppgifterna läggs ut på hemsidan. Lantbrukare som anlitar rådgivare inom Greppa Näringen För att säkerställa att lantbrukaren på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig den individuella rådgivningen ställs vissa den lantbrukare som tar emot rådgivningen. Kraven innebär att lantbrukaren har genomgått viss utbildning inom två år från anmälan till projektet och dokumenterat vissa gårdsdata före besöket, enligt nedan. Genomförd tvådagars grundkurs inom Greppa Näringen kvalificerar lantbrukaren för individuell rådgivning. Som alternativ till grundkursen kan lantbrukaren välja att delta i en godkänd studiecirkelkurs inom Greppa Näringen. För att genomgången studiecirkelkurs ska anses vara godkänd ska lantbrukaren ha närvarat vid fem av studiecirkelkursens sex träffar. Genomförd tvådagars grundkurs inom REKO eller tredagars grundkurs inom IP (Integrerad Produktion), kvalificerar också lantbrukaren för individuell rådgivning. Har inte lantbrukaren deltagit i någon av ovan nämnda kurser inom två år från anmälan till projektet, bör denne inte erbjudas fortsatt rådgivning. Genomförande av enskild rådgivning inom Greppa Näringen De olika typerna av enskild rådgivning (rådgivningsmoduler) som är möjliga att utföra inom Greppa Näringen beskrivs i tabell 2. Den text som anges i varje modul under rubriken Resultat och och Krav på rapportering till GNW-adm ska alltid följas. Övrig del av arna är rekommendationer. Rådgivningen bör inledas med modul 1Aa, Start-rådgivning då en växtnäringsbalans beräknas och en rådgivningsplan upprättas. I rådgivningsplanen anges vilka rådgivningsmoduler som lantbrukaren helst vill få utförda under de kommande tre åren. Rådgivningsplanen görs i samråd med rådgivaren. På företag där man endast planerar att utföra rådgivning om våtmarker (modul 14A och 14B), behöver inte den rådgivningen föregås av modul 1Aa. Inte heller på företag inom vattenskyddsområden där man endast planerar att utföra rådgivning om växtskyddsmedel (modul 13A och 13C), behöver rådgivningen föregås av modul 1Aa. För att kunna få rådgivning enligt modul 13C bör lantbrukaren först ha fått rådgivning om hantering av växtskyddsmedel, modul 13A. För att kunna få individuell rådgivning om växtskyddsstrategi i potatis enligt modul 13D bör lantbrukaren först ha deltagit i gruppträff modul 13G. Det bör även vara möjligt att utföra rådgivning enligt modul 30C, Byggplanering, utan att den föregås av modul 1Aa. Detta för att rådgivaren inte ska riskera att komma till gården alltför sent i byggprocessen. Det förutsätts samtidigt att byggrådgivaren uppmanar lantbrukaren att anmäla sig för medlemskap i projektet och till att få ett startbesök utfört. Rådgivning enligt modul 14B Skötsel/restaurering av våtmarker bör ges tidigast 3 år efter det att våtmarken färdigställts. Under ett kalenderår bör maximalt två rådgivningar utföras på samma företag. På företag där rådgivningsplanen slutförts (fas 1) vilket normalt innebär att lantbrukaren tagit emot fem till sex rådgivningar, bör Uppföljningsrådgivning (1B) utföras. Har totalt sju besök utförts, ska modul 1B utföras som nästa rådgivningsbesök. Vid besök 1B tas ställning till om brukaren fått tillräckligt med rådgivning inom Greppa Näringen eller om fortsatt rådgivning ska planläggas. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

4 Efter det att modul 1B genomförts och det bedöms att fortsatt enskild rådgivning är lämpligt på gården, bör högst en rådgivning utföras på samma företag under ett och samma kalenderår under denna fas (fas 2). På gårdar där betydande miljöförbättringar kan förväntas, kan det dock även fortsättningsvis vara befogat att planera för två besök per år. Med undantag för upprepade växtnäringsbalanser, bör rådgivning enligt en specifik modul endast utföras vid ett tillfälle under projektets fas 1. Samma modul kan dock om behov finns återkomma under fas 2. På gårdar med en betydande produktion av både rekryteringsdjur och köttdjur bör rådgivning enligt 41B kunna ges vid två tillfällen under samma fas. Även Våtmarksplanering (modul 14A) bör kunna tillåtas utföras mer än en gång under samma fas. Det gäller på de gårdar där det vid första besöket konstateras mer än ett bra läge för en våtmark. Antalet besök med våtmarksplanering bör dock begränsas till högst tre besök per lantbrukare. Vilka underlag/ som bör finnas tillgängliga vid de olika formerna av rådgivning anges i en av respektive modul (tabell 2). Någon ersättning för att rådgivaren tar fram/fyller i dessa dokument ges inte. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före rådgivningstillfället. Rådgivningen sker i normalfallet genom gårdsbesök. Ungefärlig tidsåtgång för respektive modul framgår av tabell 2. I denna tidsangivelse ingår förutom tiden för rådgivningen s.k. kringtid med ca tre timmar vid gårdsbesök och ca två timmar utan gårdsbesök. Kringtiden innefattar marknadsföring, bokning, information till lantbrukaren om vilken som krävs före rådgivningen, redovisning samt eventuell körtid. För moduler som tar mer än åtta timmar att genomföra har erfarenheten visat att det är lämpligt att dela upp rådgivningen på två besök. Vid det andra besöket kan rådgivaren gärna förklara en i rådgivningsbrevet. Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena ska (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunder och med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogram STANK in MIND. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförluster och kväveutlakning. Genomförande av grupprådgivning inom Greppa Näringen Gruppträff enligt modul 13G bör genomföras med minst 5 deltagare. Kurstiden ska omfatta minst 4 timmar. Fadderorganisation I första hand bör den rådgivare som utför Start-rådgivning och i andra hand någon annan rådgivare från samma rådgivarorganisation, ansvara för att lantbrukarens rådgivningsplan följs. Rådgivarorganisationen benämns därmed som lantbrukarens fadderorganisation. En rådgivare från lantbrukarens fadderorganisation bör i normalfallet även utföra uppföljningsbesöket enligt modul 1B. Den ansvariga fadderorganisationen bör årligen se till att rådgivningsplanen följs genom att den rådgivare som står på tur att utföra rådgivning blir kontaktad. Någon ersättning för att rådgivaren årligen följer upp att rådgivningsplanen följs ges inte, utan det förutsätts ingå som en del av ersättningen för övriga rådgivningstillfällen. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

5 Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa Näringen Lantbrukaren ska skriftligen få ett rådgivningsbrev från den rådgivare som utfört rådgivningen. Brevet ska vara individuellt anpassat och riktat till lantbrukaren. Dokumentationen ska dessutom vara ett stöd vid kommande rådgivningar samt vid uppföljning av rådgivningens miljöeffekter. Rådgivningsbrevet bör skickas till lantbrukaren senast en månad efter rådgivningen. Rådgivaren bör följa upp rådgivningsbrevet genom ett samtal med lantbrukaren för att svara på eventuella frågor. Rådgivningen ska dokumenteras och redovisas till länsstyrelsen enligt de krav som anges under rubriken Resultat och i tabell 2 i detta dokument. Dokumentationen till länsstyrelsen ska därutöver innehålla brukarens namn, adress och SAM nr (i de fall brukaren har ett SAM nr), samt rådgivarens namn, telefonnummer och organisation. Datum för rådgivningen ska anges liksom modulens beteckning. För varje rådgivningstillfälle ska dessutom de uppgifter som anges under rubriken Krav på rapportering till GNW-adm rapporteras/registreras i Jordbruksverkets internetbaserade administrativa system för Greppa Näringen. I systemet ska utöver detta även personnummer för den /de personer som fått rådgivningen samt rådgivarens personnummer anges. Textfiler för inrapportering skapas i jordbruksverkets program STANK in MIND. Utvärdering ska göras på det sätt som Jordbruksverket anvisar för Landsbygdsprogrammet Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

6 Tabell 1. Kursplan för grundkurs för lantbrukare inom Greppa Näringen Delavsnitt Inledning Vad innebär projektet Greppa Näringen? Jordbruket och omvärlden Påverkan av konsumtionsvanor, strukturen i jordbruket, intensiteten i produktionen etc. för miljöeffekter från jordbruket Trender när det gäller jordbrukets miljöpåverkan Övergödning av sjöar, vattendrag, grundvatten, hav Vad är normala växtnäringsförluster från jordbruksmark? Vilka blir effekterna i sjöar, hav och grundvatten av läckage från jordbruket? Lantbrukets utsläpp och växthusgaser: lustgas, metan och koldioxid. Var i produktionen sker de största förlusterna? Kvävets kretslopp och dominerande förlustvägar på olika typer av gårdar Denitrifikation och nitrifikation Utlakning Ammoniakavgång Lustgasavgång Åtgärder mot kväveförluster. Fördelning 3 % Viktiga delar 7 % Samhällets mål för produktion och miljö. Systempåverkan på läckaget och klimatgaser, t.ex. ekologisk odling/ konventionell, köttkonsumtion/ vegetabilier, närproducerat, import. Positiva trender i miljöarbetet gällande växtnäring, klimat och växtskydd visas. Lantbrukets andel i kedjan från jord till bord av matens klimatpåverkan. 7 % Olika källors bidrag till läckaget. Skillnader mellan olika vattenmiljöer. 5 % Principiella skillnader mellan växtodlings-, gris- och mjölkgårdar. 20 % På kurser för gårdar med djurproduktion behandlas utfodringens betydelse. På kurser för gårdar med enbart växtodling behandlas t.ex. precisionsodling och markpackning mer ingående. Internationell utblick 3 % Utblick särskilt mot länderna i vår närhet. Förebyggande åtgärder mot ogräs och växtskadegörare, bl.a. påverkan av växtföljd och jordbearbetning. Icke-kemisk ogräsbekämpning. Åtgärder för att minska transport av växtskydds-medel till vatten. 5 % Exempel på när det går bra att förena miljöarbetet för minskat växtnäringsläckage med arbetet för att minska effekterna av kemiska växtskyddsmedel och exempel på när det finns konflikter. Introduktion till växtnäringsbalansberäkningar 3 % Vid uppehåll mellan dag 1 och 2 upprättas lämpligen balanser under mellanperioden. Fosforns vägar mot vattnet 7 % Se motsvarande kvävepass. fosforflödena till, inom och från gården fodrets betydelse de vanligaste förlustvägarna Åtgärder mot fosforförluster Miljötillståndet på min gård Tolkning av växtnäringsbalans 13 % Genomgång av växtnäringsbalanser och andra nyckeltal på gårdarna. Balanserad gödsling Miljöbalken, Nitratdirektivet, Vattendirektivet 10 % Vad innebär god jordbrukarsed m.m. Föreskrifter från Jordbruksverket om gödsling Miljötillståndet i regionen. Regionala miljömål, Vad görs 7 % Försök att relatera den egna gården till i den egna regionen för miljön? Marknadens strategi Detaljhandelns krav och förväntningar på jordbruket regionen. 8 % Erfarenhetsutbyte och diskussion. Utvärdering 3 % För kurs under dagtid: 2 dagar, 15 lektioner 12 timmar För studiecirkelkurs: 6 träffar, 18 lektioner 14 timmar *Lantbrukare från gårdar med ekologisk produktion kan erbjudas en separat kurs, så att problembilden och åtgärdsförslagen kan anpassas till målgruppen. (Huvudinriktningen på kursen är densamma oberoende av målgrupp.) Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

7 Tabell 2. Moduler som ingår i Greppa Näringen Modul: Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt 1Aa Start rådgivning med växtnäringsbalans Alla gårdar 7-9 timmar Ja Mål för modulen Genomgång av gårdens grundförutsättningar och planering av lämpliga rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter under de kommande 3 åren med en växtnäringsbalans som utgångspunkt. Göra lantbrukaren medveten om de miljömål som lantbruket främst berörs av, samt planera rådgivningsinsatsen på gården för att bidra till dessa mål. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott samt diskutera var i produktionen detta överskott uppstår. Etablera en fadder-brukarrelation mellan en rådgivarorganisation och lantbrukaren. Genomförd miljöhusesyn Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst ts-skörd och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Planering av rådgivningen: De nationella och regionala miljömål som kan påverkas genom insatser på gården klargörs. På gårdar som är okända för rådgivaren görs en mindre rundvandring för att ge rådgivaren en överblick av tänkbara förbättringsområden inför rådgivningsplaneringen. Beakta de åtgärdsförslag i gårdens miljöhusesyn som ligger inom Greppa Näringens arbetsområde. Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt. Områden med möjlighet till förbättring genom miljöåtgärder identifieras. Värdet av analyser poängteras som ett bra underlag för fortsatt rådgivning. Behov av rådgivning kring växtskydd beaktas på alla gårdar, i samband med att fem frågor om växtskydd besvaras. Behov av ett rådgivningsbesök med en klimatkartläggning beaktas på alla gårdar. De rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen presenteras och de alternativ som är mest aktuella för gården och diskuteras, bl.a. med ledning av upprättad växtnäringsbalans. En rådgivningsplan för de närmaste 3 åren utarbetas. Ytterligare en växtnäringsbalans utöver de som görs i modulerna 1Aa och 1B bör planeras in under de tre åren, så att totalt 3 balanser görs på flertalet gårdar i projektet. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

8 Resultat och Kort bakgrunds av företaget såsom inriktning och storlek. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder. Rådgivningsplan, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället, bakgrunds, områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder, rådgivningsplan samt vilket år grundkurs planeras för dem som inte redan har gått sådan. Svar på fem frågor om gårdens växtskydd (kryssalternativ). Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, ev. tidpunkt för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

9 Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt 1B Uppföljning rådgivning Alla gårdar efter avslutad rådgivningsplan 8-9 timmar Ja Mål för modulen Uppföljning av utförd rådgivning med en växtnäringsbalans som utgångspunkt, på gårdar med avslutad rådgivningsplan. Ställningstagande till om fortsatt rådgivning inom Greppa Näringen och eventuella rådgivningsmoduler för de kommande tre åren. I första hand genomförs denna rådgivning av gårdens fadderorganisation. Ge lantbrukaren en bild av hur långt han/hon har nått i miljömålsarbetet. Beräkna gårdens växtnäringsöverskott och jämföra med tidigare års balanser, samt mäta övrigt miljöarbete på gården. Planera eventuell ytterligare rådgivning. Dokumentation från tidigare rådgivning. För en lyckad rådgivning är det av största vikt att rådgivaren även tar del av rådgivning som annan rådgivare utfört. Rådgivaren bör i dessa fall kontakta lantbrukaren eller andra rådgivare/organisationer för att få med allt underlag. Lantbrukarens genomförda åtgärder. Underlag till växtnäringsbalansberäkning Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst ts-skörd och klöverhalt i vallar). Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Utvärdering av rådgivningen: Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt. De viktigaste förslagen till åtgärder som givits under åren summeras. Vad har genomförts/inte genomförts? Vad har hindrat att en åtgärd blivit genomförd. Miljömålsavstämning för gården görs enligt Greppa Näringens mall. Gårdens miljönyckeltal sammanfattas Ett åtgärdsbevis kan delas ut om rådgivaren finner det lämpligt Planering av eventuell fortsatt rådgivning: De rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringen och som lantbrukaren ännu inte utnyttjat, presenteras. En rådgivningsplan för de närmaste tre åren (fas 2) utarbetas, i normalfallet omfattande ett besök per år, bl.a. med ledning av utförd växtnäringsbalans och miljömålsavstämning. Endast på gårdar där stora miljöförbättringar kan förväntas kan två besök per år planeras under den andra fasen. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

10 Resultat och Reviderad bakgrunds om förändringar skett på gården jämfört med tidigare rådgivningsplan. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder. Rådgivningsplan för fas två, innehållande vilka moduler som planeras respektive år för de kommande tre åren. Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället, områden med möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder, samt rådgivningsplan. I de fall revidering av bakgrunds gjorts ska detta registreras. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter och ev. tidpunkt för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor samt på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. Miljönyckeltal Miljömålsavstämningen ska registreras via en exportfil från STANK in MIND Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

11 Särskild kompetens på ekologiska gårdar Punkt 10B Upprepad växtnäringsbalans Gårdar utan djurproduktion 5-7 tim 3-4 tim Ja Mål för modulen Resultat och Uppföljning av växtnäringsbalansen på en växtodlingsgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst ts-skörd och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Eventuella stallgödselanalyser vid användning av stallgödsel på gården. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprättande av gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Utlakningsberäkning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen eller typväxtföljden. Som ett alternativ till beräkningar kan uppskattning av kväveutlakningen göras från de typexempel som tagits fram av Jordbruksverket. Identifiering av förbättringsområde för direkta åtgärder och vid behov hänvisning till fortsatt rådgivning. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Uppföljning av rådgivningsplanen. Revidering av bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet. Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan enligt ovan. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Reviderad bakgrunds och rådgivningsplan i de fall det funnits behov av ändring. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

12 Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Uppgift om ekologisk växtodling. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

13 Särskild kompetens på ekologiska gårdar Punkt 10D Upprepad växtnäringsbalans Gårdar med djurproduktion 8-10 tim 4-5 tim Ja Mål för modulen Uppföljning av växtnäringsbalansen på en djurgård. Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedan föregående balans och vad som återstår att åtgärda. Bidra till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Bara naturlig försurning och Begränsad klimatpåverkan. Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året. Årets grödfördelning. Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst T-skörd och klöverhalt i vallar). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering. Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans. Djurantal med fördelning djurslag samt stallperiod. Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag. Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år, mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning). Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten till behållare). Eventuella analyser av stallgödsel och foder. Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans. Upprättande av gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om den kompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Eventuella förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik. Utlakningsberäkning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen eller typväxtföljden. Som ett alternativ till beräkningar kan uppskattning av kväveutlakningen göras från de typexempel som tagits fram av Jordbruksverket. Identifiering av förbättringsområde för direkta åtgärder och vid behov hänvisning till fortsatt rådgivning. Uppföljning av rådgivningsplanen. Revidering av bakgrunds och rådgivningsplan i de fall detta bedöms vara aktuellt. Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringens hemsida om brukaren har tillgång till Internet Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

14 Resultat och Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring. Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan enligt ovan. Beräkning av kväveutlakning för grödorna i den föreslagna gödslingsplanen med kortfattad kommentar. Förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt. Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta är aktuellt. Reviderad bakgrunds och rådgivningsplan i de fall det funnits behov av ändring. Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå: Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna. Grödfördelning, bearbetningstidpunkter samt ev. tidpunkter för vallbrott. Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner. Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel. Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning. I de fall revidering av bakgrunds och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

15 Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt 11Aa Kvävestrategi utan stallgödsel Gårdar utan stallgödsel 7-8 tim - Ja Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av N-giva samt reducering av kväveläckaget. Skapa en kvävegödslingstrategi på gården som minimerar kväveläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå på gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, sockerhalt i sockerbetor, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.). Värden för minst tre år. Eventuellt utförda kväveanalyser (ex. N-min i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Resultat och Motivering Förklara effekten av kväveläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp. Beräkning utifrån nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan. Beräkna genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna N-effektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna utlakning med nuvarande strategi samt diskutera denitrifikation och ammoniakavgång från växter. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av N-effektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av ändrad växtföljd (ekonomi och kväveförluster). Bedöm kvävegivorna utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Diskutera möjlighet att använda olika N-prognoser och hantera inomfältsvariationer. Diskutera effekten av eventuell bevattning (lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inkl genomsnittlig kvävegiva för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

16 Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagna åtgärderna vid sidan av fånggrödor och gödsling Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

17 Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt 11Ab Kvävestrategi med stallgödsel Gårdar med stallgödsel tim - Ja Mål för modulen Optimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering av kväveläckaget på alla gårdar som hanterar stallgödsel. På mjölkgårdar med omfattande odling av grödor i öppet bruk inklusive fodermajs vid sidan av vallodlingen kompletterar denna modul, modul 15 A. På gårdar med det mesta av arealen i vall görs lämpligen enbart modul 15A. Skapa en kvävegödslingstrategi på gården som minimerar kväveläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå (radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskördenivå på gårdens grödor de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, sockerhalt i sockerbetor, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.). Värden för minst 3 år. Eventuellt utförda kväveanalyser (ex. N-min i marken, växtanalyser, stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväveläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp. Beräkning utifrån nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan. Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor. Beräkna N-effektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdens genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egen stallgödselanalys om detta inte finns. Beräkna utlakning med nuvarande strategi samt diskutera denitrifikation och ammoniakavgång från växter. Förberedelse av åtgärdsplan Beräkning av N-effektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor. Diskutera effekten av en ändrad växtföljd (ekonomi och kväveförluster). Bedöm kvävegivorna utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiska konsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på eller Systemanalys i STANK. Diskutera möjlighet att använda olika N-prognoser och hantera inomfältsvariationer. Diskutera effekten av eventuell bevattning (lättare jordar). Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda. Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan. Kvävegödslingsplan inkl genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal. Utlakningsberäkning efter åtgärder. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

18 Resultat och Föreslagna förändringar och åtgärder inklusive förändringar av växtföljd och grödval. Kvävegödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till kvalitetsparametrar. Kommentarer om stallgödselns effekter. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder med kommentarer Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder. De viktigaste förslagna åtgärderna vid sidan av fånggrödor och gödsling Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

19 Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt Mål för modulen 11B Fosforstrategi Alla gårdar 6-8 tim - Ja Öka gårdens fosforeffektivitet genom optimering av fosforgödslingen och minskning av fosforförlusterna. Skapa en strategi för gödsling och brukning av gårdens fält, som minimerar fosforförlusterna och därmed bidrar till miljömålet Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Aktuell markkarta. Växtnäringsbalans för gården (högst 3 år gammal). Växtodlingsplan för de senaste åren. Gödslingsstrategin när det gäller fosfor ska framgå. Gårdens växtföljd/växtföljder. Medelskördar för de 3 senaste åren för gårdens olika grödor. Blockkarta. Motivering Förklara effekten av fosforförluster både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara flödet av fosfor i samhället. Förklara fosforns förekomst i åkermarken, hur och när förluster uppstår och i vilken. Förklara åtgärder som minskar risken för fosforförluster. Visa vilken status närliggande vattenförekomster har enligt vattenkartan. Nuvarande strategi Utför en begränsad fältvandring tillsammans med lantbrukaren under vilken diskussion förs kring riskerna för fosforförluster. Markera översiktligt på en karta ev. skyddszoner längs vattendrag, riskområden för erosion och för stillastående vatten och andra faktorer som kan påverka förlusterna. Utgå från aktuell gödslingsplan och växtnäringsbalans och identifiera riskmoment för val av grödor, gödslingsstrategi och bearbetning. Diskutera på gårdar med stallgödsel hur gödselns innehåll av fosfor utnyttjas med nuvarande gödslingsstrategi. Beräkna med hjälp av Stallgödselportalen på det ekonomiska värdet av fosfor i stallgödseln. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: gårdens över/underskott av fosfor i växtnäringsbalansen och i balanser på fältnivå för de grödor som odlas, i förhållande till P-AL i marken och värden från typgårdar med liknande produktionsinriktning val av gödselmedel och behov av kalkning lämplig tidpunkt och metod för gödsling med handels- eller stallgödselfosfor. på vilka av gårdens fält stallgödsel lämpligen tillförs med hänsyn tagen till markens P- AL värde och grödornas fosforbehov. Diskutera möjligheten till att avyttra stallgödsel från gården på gårdar med hög djurtäthet. På djurtäta gårdar bör rådgivning om foderstatens sammansättning rekommenderas. hur tidpunkter och teknik för jordbearbetning kan ändras för att förbättra markens ytstruktur, minska riskerna för markpackning (stillastående vatten) och yterosion. möjligheterna till att anlägga skyddszoner, gräsbevuxna avrinningsvägar och våtmarker för att minska fosforförlusterna. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

20 Åtgärdsplan Ange gårdens viktigaste riskområden och riskmoment för fosforförluster. Planera jordbearbetning längs vattendrag och andra känsliga platser och markera på gårdskarta. Sammanfatta åtgärdsförslagen. Hänvisning till annan rådgivning inom Greppa Näringen t.ex. våtmarksanläggning och anpassad foderstat med hänsyn till fosfor. Resultat och Föreslagna förändringar och åtgärder. Fosforgödslingsplan efter förslag till åtgärder. Karta från fältvandring med platser känsliga för fosforförluster markerade. Antal meter skyddszon och/eller permanent gräsremsa längs vattendrag i förhållande till antal meter där det är möjligt att anlägga skyddszon eller så gräs. Krav på rapportering till GNW-adm Registrering av rådgivningstillfället. De viktigaste föreslagna åtgärderna. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

21 Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt 11C Potatis- kväve och fosforstrategi Gårdar med odling av potatis 6-8 tim - Ja Mål för modulen Optimering av potatisodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt reducering av växtnäringsläckaget. Skapa en fosfor- och kvävegödslingstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Växtnäringsbalans för gården (högst tre år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner för de senaste åren. Gödslingsstrategi för gårdens potatisgrödor ska framgå (stallgödselgiva, radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskörd för potatis för de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av växtnäringstillförseln (SMAK-analys för matpotatis, stärkelsehalt i fabrikspotatis etc.) Värden för minst tre år. Eventuellt utförda växtnäringsanalyser (t.ex. N-min i marken, växtanalyser och stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväve- och fosforläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets omsättning i potatisgrödan. Förklara i vilka former fosfor förekommer i marken. Nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan och uppskatta genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) och fosforgiva för gårdens potatisareal. Bedöm potatisgrödornas växtnäringstillförsel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Bedöm i vilken mån de grödor som odlas före potatisgrödan bidrar till potatisens kväveförsörjning och hur detta påverkar potatisens kvalitet. Presentera förväntad förfruktseffekt av potatisgrödan till efterföljande grödor, både vad gäller kväve och fosfor. Diskutera förlustvägarna: denitrifikation och ammoniakavgång från potatisblasten. Upprätta en grödvis växtnäringsbalans för gårdens olika typer av potatis utifrån nuvarande gödsling och genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en stallgödselanalys (N, P, K), om sådan inte finns. Beräkna kväveutlakning för gårdens 1-2 mest odlade potatistyper med nuvarande strategi. Förslagsvis utgår man från en potatistyp med tidig och en med sen upptagningstidpunkt. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: var i växtföljden ev. stallgödsel lämpligast tillförs i förhållande till potatisgrödan. effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin. effekten av en eventuell fånggröda eller annan gröda efter potatisen. möjlighet att använda olika kväveprognoser under säsong. skyddszon eller gräsbevuxen vändteg som ett sätt att minska fosforförlusterna. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

22 Åtgärdsplan Sammanfatta de åtgärder som befunnits lämpliga efter genomgången ovan. Upprätta en gödslingsplan för potatisgrödorna. Beakta även växtföljden och potatisgödslingens effekt på efterkommande grödor. Ge förslag till hur stallgödseln bäst utnyttjas i hela växtföljden på gårdar med tillgång till stallgödsel. Beräkna kväveutlakning efter åtgärder för samma 1-2 potatistyper som för vilka utlakningsberäkning gjordes för nudriften. Resultat och Krav på rapportering till GNW-adm Föreslagna förändringar och åtgärder. Gödslingsplan efter förslag till åtgärder. Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till potatisens kvalitet Kommentarer till hur gödslingen har anpassats till efterkommande grödor med hänsyn till gödslingen av potatisgrödorna. Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder. Värdering av fosforförluster till vatten vid nuvarande drift och efter föreslagna åtgärder. Registrering av rådgivningstillfället. Kvävegiva (växttillgängligt kväve) i genomsnitt för gårdens potatisareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Fosforgiva i genomsnitt för gårdens potatisareal, kg P/ha, före och efter föreslagna åtgärder. Kväveutlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

23 Särskild kompetens på ekologiska gårdar: Punkt 11D Grönsaker- kväve och fosforstrategi Gårdar med odling av grönsaker 7-9 tim - Ja Mål för modulen Optimering av grönsaksodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt reducering av växtnäringsläckaget. Skapa en fosfor- och kvävegödslingstrategi på gården som minimerar växtnäringsläckaget i fält och därmed bidrar till miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Begränsad klimatpåverkan. Växtnäringsbalans för gården (högst tre år gammal). Markkarteringsdata, helst inkl. jordart. Jordart är ofta bestämd i samband med linjekartering. Det ska minst finnas lantbrukarens uppskattning av jordarten på gårdens olika delar. Gårdens gödslings/växtodlingsplaner för de senaste åren. Gödslingsstrategi för gårdens viktigaste grönsaksgrödor ska framgå (stallgödselgiva, radgödsling, delade givor, tidpunkt för spridning). Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder. Medelskörd för gårdens viktigaste grönsaksgrödor för de senaste tre åren. Kvalitetsparametrar som påverkas av växtnäringstillförseln för de senaste 3 åren. Eventuellt utförda växtnäringsanalyser (t.ex. N-min i marken, växtanalyser och stallgödselanalyser). Motivering Förklara effekten av kväve- och fosforläckage både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi. Förklara kvävets kretslopp i en grönsaksväxtföljd. Förklara i vilka former fosfor förekommer i marken och om växterna kan tillgodogöra sig den. Nuvarande strategi Utgå från aktuell gödslingsplan och uppskatta genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) och fosforgiva för gårdens grönsaksgrödor. Bedöm grönsaksgrödornas växtnäringstillförsel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vad marknaden kräver. Bedöm i vilken mån de grödor som odlas före grönsaksgrödan bidrar till grönsakernas kväveförsörjning och hur detta påverkar grönsakernas kvalitet. Presentera förväntad förfruktseffekt av grönsakerna till efterföljande grödor, både vad gäller kväve och fosfor. Diskutera gasformiga förlustvägar för kväve: denitrifikation och ammoniakavgång från skörderesterna. Diskutera skörderesternas innehåll av fosfor och risken för förluster via ytavrinning. Upprätta en grödvis växtnäringsbalans för gårdens viktigaste grönsaker ur ekonomisk synpunkt och med tanke på risken för växtnäringsläckage. Utgå från nuvarande gödsling och genomsnittliga skördar. Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en stallgödselanalys (N, P, K), om sådan inte finns. Beräkna kväveutlakning för gårdens 1-3 av gårdens grönsaksgrödor med nuvarande strategi i den mån beräkningsunderlag finns i dataprogrammet STANK in MIND. Som alternativ kan utlakningen uppskattas utifrån den mall som finns i underlaget till modulen. Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera: var i växtföljden ev. stallgödsel lämpligast tillförs i förhållande till grönsakskulturerna. effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin. Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen 2010 beslutade

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåret 2006 Målgrupp Verksamheten ska vända sig till målgruppen som den definieras enligt 2 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2001:88) om stöd

Läs mer

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut

Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut Bilaga 1 Krav och rekommendationer inom Greppa Näringen verksamhetsåren 2010 och 2011 Bilaga till beslut 20100331 Dokumentets status Den verksamhet som finansieras av de återförda miljöskatterna och som

Läs mer

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015 Krav och rekommendationer 1 januari 2014 10 mars 2015 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet...

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

Krav och rekommendationer

Krav och rekommendationer Krav och rekommendationer 2015 2017 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 4 Kompetensutveckling inom Greppa Näringen (delåtgärd 1.1 i Landsbygdsprogrammet)... 4 Introduktion för rådgivningsmedlemmar

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-09-25 Sida 2(63) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November 2009. Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2009 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...

Läs mer

Kokbok till Översyn av dränering 14D

Kokbok till Översyn av dränering 14D Sida 1(7) Kokbok till Översyn av dränering 14D KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa). GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR: Vid rådgivningen ska eventuella täckdikningsplaner, plankartor och profilritningar

Läs mer

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson

Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst

Strategi för Greppa Näringen i Region Öst Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post: GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4

Manual till Greppa Näringens administrativa system. GNW-adm. November Version 4 Manual till Greppa Näringens administrativa system GNW-adm November 2008 Version 4 GNW-adm Innehållsförteckning Inledning...5 Inloggning...5 Användarnamn och lösenord...5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...5

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2014-09-15 Sida 2(62) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Manual till Greppa Näringens administrativa system

Manual till Greppa Näringens administrativa system Manual till Greppa Näringens administrativa system 2012-03-23 Sida 2(53) GNW-adm Innehållsförteckning Inledning... 5 Inloggning... 5 Användarnamn och lösenord... 5 Login om rådgivare byter rådgivningsföretag...

Läs mer

Kokbok till Markpackning 12A

Kokbok till Markpackning 12A Sida 1(6) Kokbok till Markpackning 12A Hjälplista Arbetsgång Material och hjälpmedel att använda Före besöket Skicka ut indatablankett i förväg Grunddata att samla in Rapport från startbesök 1Aa (bakgrundsbeskrivning

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rådgivning som du och miljön tjänar på Rådgivning 2012 Rådgivning som du och miljön tjänar på Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimat gaser, minskad övergödning

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på Greppa Näringens 10 års-jubileum Innehåll Förord... 5 Inledning... 7 Bakgrund till Greppa Näringen... 9 Rådgivning på ett helt nytt sätt...

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000

Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt

Läs mer

Rådgivning som du och miljön tjänar på

Rådgivning som du och miljön tjänar på Rådgivning 2015 Rådgivning som du och miljön tjänar på Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både du och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimat gaser, minskad övergödning

Läs mer

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT UPPHANDLING AV. Rådgivningsinsatser inom Greppa Näringen i Värmlands Län

UTVÄRDERINGSRAPPORT UPPHANDLING AV. Rådgivningsinsatser inom Greppa Näringen i Värmlands Län Datum Diarie.nummer 2010-12-08 600-4252-2010 UTVÄRDERINGSRAPPORT UPPHANDLING AV Rådgivningsinsatser inom Greppa Näringen i Värmlands Län 2010-2011 VHS Upphandling Version 1.0 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen

Läs mer

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt) FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken

Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Anmälan lantbruksföretag med 100-200 djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Organisationsnummer/personnummer Brukares/företags namn Kontaktperson

Läs mer

Upphandling av rådgivning inom Greppa Näringen i Hallands län september 2014 februari 2015

Upphandling av rådgivning inom Greppa Näringen i Hallands län september 2014 februari 2015 1 (20) Datum Diarienummer 2014-06-23 604-4990-14 Upphandling av rådgivning inom Greppa Näringen i Hallands län september 2014 februari 2015 Förfrågningsunderlag Postadress Besöksadress E-post Telefon 301

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3

Läs mer

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil) Årsrapport för lantbruksföretag 1 (7) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.

Läs mer

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen

Läs mer

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda Sida 1(6) Kokbok till grovfoderodling, modul 15A Krav: Modulen bör ha föregåtts av utfodringsrådgivning, 41A eller 41B. Mål för modulen: En effektiv grovfoderproduktion med små förluster som bidrar till

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner!

Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material. Se manualen för fullständiga instruktioner! Rubrik Arbetsgång Fördjupning och länkar till mer material Gör lokala anpassningar i programmet. Om du inte arbetat i programmet Odlingsperspektiv tidigare i ditt område eller om kunden har andra förutsättningar

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen

Projektplan för Greppa Näringen 2001-02-26 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Projektplan för Greppa Näringen Sammanfattning I två utredningar från Statens Jordbruksverk; Rapport 1999:23 och 2000:1, framhålls

Läs mer

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005

Tio snabba fakta om Greppa Näringen år 2005 Verksamheten år 2005 Innehåll Projektledaren har ordet... 3 Individuell rådgivning och lantbrukarkurser... 4 Kursverksamhet för rådgivare... 6 Hur upplever du arbetet med Greppa Näringen?... 7 Greppa på

Läs mer

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap.

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 1 (7) Bygg- och miljöförvaltningen Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap. 6-8 i miljöbalken Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning

Läs mer

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen

Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003

Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 2005-01-31 Uppföljning av kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen 2000-2003 Rapport 1 -Bakgrund, projektets genomförande och beskrivning av de gårdar som deltar i Greppa Näringens rådgivningsverksamhet

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post: UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer