Forskning för hälsa. Hjärnan läker med stamceller RYTMTRÄNING. Ultraljudets utveckling. Dold diabetes ökar risken för hjärtinfarkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskning för hälsa. Hjärnan läker med stamceller RYTMTRÄNING. Ultraljudets utveckling. Dold diabetes ökar risken för hjärtinfarkt"

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 2/2011 TEMA HJÄRTINFARKT OCH STROKE RYTMTRÄNING FÖR BÄTTRE RÖRELSE Ultraljudets utveckling PER WESTER STUDERAR STROKE Dold diabetes ökar risken för hjärtinfarkt Start för stora studier Hjärnan läker med stamceller

2 Vår i luften Vintern har varit lång, men nu har snön smält på de flesta platser i landet. Med sitt intensiva kvitter lockar fåglarna ut oss på sköna promenader i den varma vårsolen. En halvtimmes promenad om dagen håller hjärta och kärl i trim och ännu bättre är det om man har möjlighet att gå i lite mer krävande terräng. FOTO LENA ÖRITSLAND/FOLIO Omslagsfoto Andreas Nilsson Forskning för hälsa Chefredaktör och ansvarig utgivare Ulrica Klettner, Hjärt-Lungfonden Projektledare Karin Myhrström Redaktionell projektledning Karin Strand, Appelberg Redaktörer Petra Lodén, Appelberg, och Anne Hammarskjöld, Appelberg Grafisk form Erich Blunck, Appelberg Tryck Trydells, Laholm Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden har inga statliga bidrag och verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon fax Org nr ISSN FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011

3 Hjärtinfarkt och dold diabetes Trots sin sunda livsstil drabbades Dan Warghagen av en hjärtinfarkt. Ett par dagar senare fick han även beskedet att han hade diabetes. 08 Diabetes fara för hjärtat De som har diabetes löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt än andra. Dessutom löper de större risk att även få en andra infarkt. 11 En bild av hjärtat Ultraljud gör det möjligt att se en flerdimensionell bild av ett hjärta och är till stor hjälp vid diagnostisering av olika hjärtåkommor. Tekniken har utvecklats och förfinats under flera decennier. 12 Stamceller läker Genom att tillföra stamceller i blodet hoppas forskare i Umeå att kunna påskynda hjärnans återhämtning efter stroke. 16 Rytm för rörelse Med hjälp av rytm- och musikterapi kan strokedrabbade träna rörelse, balans, minne, motorik och koncentration. 20 Tusentals svenskar i nya studier Till glädje för framtida forskare startar nu fyra stora svenska befolkningsstudier. En av dem har initierats av Hjärt-Lungfonden. I varje nummer 7, 15 Notiser 27 Kalendarium 28 Recept: Kryddigt räkris innehåll 160 miljoner till forskarna vi är redan en bra bit in på år 2011, men jag vill ändå blicka tillbaka på Hjärt-Lungfondens fantastiska resultat 2010 och vad det betyder för forskningen i Sverige kronor. 160 miljoner. Så mycket pengar får landets hjärt- och lungforskare nu av Hjärt-Lungfonden, tack vare förra årets gåvor från privatpersoner och företag. Det är mer än något år tidigare och det kan komma att betyda genombrott som räddar många människors liv. Hjärt-Lungfonden stödjer flera hundra forskningsprojekt runt om i landet och forskningsanslagen är eftertraktade. Förra året fick vi fler än 800 ansökningar till ett värde av över 1,1 miljarder kronor. Det är svindlande summor och i sammanhanget kan 160 miljoner kronor tyckas lite, men det är pengar som gör stor nytta. Håll utkik efter Forskningsrapporten 2011 som kommer under våren. Där berättar vi mer om vilken forskning Hjärt- Lungfonden stödjer och vilka resultat forskningen hittills har åstadkommit. Det stora antalet ansökningar från forskarna har gjort att vi vid årsskiftet utökade vårt Forskningsråd med fem ledamöter. Det betyder att det i dag är sammanlagt 20 fors- kare från landets universitet och universitetssjukhus som gör det viktiga arbetet med att gå igenom alla ansökningar och föreslå för Hjärt-Lungfondens styrelse vilka som ska få de eftertraktade anslagen. i det här numret av Forskning för hälsa kan du läsa mycket om stroke. Det är en sjukdom som drabbar svenskar om året. Hälften av dem dör eller blir svårt handikappade och Hjärt-Lungfondens mål är att halvera de siffrorna. Därför gjorde vi förra året en specialsatsning på 20 miljoner kronor till Uppdrag: Besegra stroke, ett projekt tillsammans med Karolinska institutet som vi hoppas mycket på. Vi hade också för första gången en informations- och insamlingskampanj kring stroke. Det är en välbehövlig kampanj som återkommer nu i juni och som vi hoppas att du vill vara med och stötta. staffan josephson Generalsekreterare 3 Forskning För hälsa 2/2011 3

4 TEMA Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt och dold diabetes För drygt ett halvår sedan drabbades Dan Warghagen av en allvarlig hjärtinfarkt. På Karolinska universitetssjukhuset fick han även besked om att han har typ 2-diabetes. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO SUSANNE KRONHOLM 4 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011

5 En hjärtinfarkt var det sista Dan Warghagen, 56 år, hade väntat sig. Jo, han är en man med många järn i elden, på senare tid hade han känt sig stressad och ganska nyligen hade han också förlorat sin bror. Men han har alltid hållit sig i form. Efter en rätt intensiv doktorandkurs i Trosa skärgård i augusti förra året kom Dan Warghagen hem till sin lägenhet i Stockholm. Han kände sig oerhört trött, men drog på sig löparskorna för att ta en runda. Den blev kort det kändes tungt, kroppen ville inte riktigt och han styrde stegen hemåt. Väl hemma tog han ett bad och satte sig sedan vid datorn för att arbeta med sin avhandling i geografi. Plötsligt fungerade inte armarna utan de föll ner från bordet, han mådde illa och tog sig in i badrummet igen. Strax därefter kände han en intensiv smärta i hjärtat och i vänster skuldra, halsen värkte, han fick svårt att andas och han föll ihop på golvet. Då förstod jag att jag hade fått en hjärtinfarkt. Som tur var hade jag min mobil med mig och min frus telefonnummer på kortnummer. Jag lyckades ringa henne och medan jag väntade på ambulansen låg jag och sparkade med benen för att inte förlora medvetandet annars dör jag, tänkte jag. Minnesbilderna och tidsuppfattningen när Dan Warghagen väl kom in till Karolinska universitetssjukhuset i Solna är mycket suddiga. Han minns inte mycket, men vet att läkarna genomförde en ballongvidgning och att ett stent sattes på plats i kärlet. Dagarna efter operationen var han var väldigt trött och omtumlad. Men jag minns att jag var oerhört förvånad över att jag hade fått en hjärtinfarkt och att den var så pass allvarlig. Vänstra kammaren hade i princip kollapsat och blodförsörjningen av hjärtat var halverad. Jag som alltid har ätit bra mat, som har varit aktiv och rört på mig och alltid haft lågt blodtryck. Jag är smal och röker inte heller så en hjärtinfarkt i min ålder var det sista jag hade trott skulle drabba mig, säger han. Efter några dagar på intensivvårdsavdelningen fick han en fråga han inte heller hade förväntat sig: Vet du om att du har diabetes? Min mamma hade typ 2-diabetes och att jag hade en ärftlig benägenhet slog mig ganska snabbt. Men det var ändå något av en chock. Återigen tänkte jag: Jag som har känt mig hyfsat frisk. På Karolinska universitetssjukhuset gick Dan Warghagen i den speciella hjärtinfarktskola och diabetesskola som finns för patienter och anhöriga. Här kunde han få reda på fakta och träffa andra personer i samma situation. Det var bra för mig. Vi kunde prata öppet utan att behöva förställa oss, och jag kände att jag inte var ensam. För det väcks många tankar och lika Forskning För hälsa 2/2011 5»

6 Den gångna vintern har tagit på krafterna, säger Dan Warghagen. Efter hjärtinfarkten i augusti har han kämpat hårt för att få kontroll på sin diabetes. Dessutom har han genomgått ytterligare en hjärtoperation. Fler än jag drabbas av smygande diabetes och för att få klarhet i många frågor behövs det mer forskning. många frågor när man drabbas av en hjärtinfarkt, och att sedan få reda på att man har diabetes det är tungt. Under den här tiden förstod Dan Warghagen att han hade haft en del symptom som tydde på tidig diabetes, men som han inte hade kopplat till något allvarligare än kanske just stress. När jag tänkte efter hade jag känt mig trött under några års tid, varit ovanligt törstig, gått på toaletten på nätterna och haft kramper i vaderna. De här tecknen hade jag varit medveten om, men tänkt att det ordnar sig nog när allt är lugnare. Dan Warghagen tror själv att det var hans pressade situation som utlöste hjärtinfarkten, men förstår också att den smygande diabetesen har varit en bidragande orsak. Stressen har han börjat lära sig att hantera: Han säger nej när han känner att han inte orkar och ber om hjälp när han behöver. Det är en ny lärdom i livet. Hans diabetes är svårare att hantera. Jag kämpar mest med min diabetes just nu. Jag är fortfarande förbryllad över att jag drabbades jag är ju inget klassiskt fall. Men akademiskt skolad som jag är försöker jag få mer kunskap genom att söka information och att läsa, det hjälper mig mycket. Dan Warghagen är även med i en studie som genomförs på Karolinska universitetssjukhuset och den bidrar till att han får ökad kunskap om hur diabetes fungerar och hur han ska leva för att må så bra som möjligt. Han deltar även i motionsgymnastik på Karolinska institutet eftersom det är viktigt med motion, både för att komma igen efter en infarkt och för att hålla diabetesen i schack. Motion och bra kost kan i vissa fall bidra till att man inte behöver ta medicin. Men det är fortfarande svårt att få blodsockret stabilt och jag har inte riktigt fått kläm på vad jag ska göra för att få det att ligga bra. Ibland är det högt även om jag äter efter rekommendationerna, ibland ligger det bra trots att jag har slarvat. Nu tar jag två tabletter av läkemedlet metformin om dagen och en långtidsverkande spruta insulin till natten. I mitten av februari i år genomgick Dan Warghagen ytterligare en operation. Pumpfunktionen i hjärtat har inte förbättrats sedan hjärtinfarkten utan är fortfarande kraftigt nedsatt och det finns en risk för att hans hjärta plötsligt slutar slå. Han fick en så kallad ICD inopererad, en liten defibrillator som ger en stöt i hjärtat om det skulle stanna. Det är tungt många dagar, det måste jag erkänna, och den här vintern har tagit på krafterna. Det är mycket jag måste acceptera, bland annat att jag inte kan spela innebandy mer, det kommer mitt hjärta inte orka. Jag får försöka anpassa mig helt enkelt. Det är tur att våren är på gång och att jag tycker om att vara ute och jobba i trädgården, säger han. Livet har förändrats för Dan Warghagen, men trots alla omställningar är han tacksam över att han lever, att han får vara med om allt smått och stort som finns och händer i livet. Och han tycker att det är bra att han får möjlighet att berätta om sina upplevelser: Det är viktigt att det här uppmärksammas. Fler än jag drabbas av smygande diabetes och för att få klarhet i många frågor behövs det mer forskning, säger han. 6 Forskning För hälsa 2/2011

7 AKTUELL FORSKNING Ny mätmetod spårar hjärtsjukdom En doktorand vid Uppsala universitet har utvärderat en ny metod som kan påvisa förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom hos äldre. Metoden innebär att man mäter blodflödet i underarmen vid två olika tillfällen och däremellan stänger av blodflödet med hjälp av en vanlig blodtrycksmanschett. Därefter räknar man fram en kvot med vars hjälp man får ett mått på patientens kärlfunktion. Mätmetoden visade sig vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än flera andra metoder som används i dag. Samtidigt är den enkel, ofarlig och kostnadseffektiv. ILLUSTRATION ANN-SOFI MARMINGE Låg inkomst ökar propprisk Friskfaktorer ger långt liv Klassiska friskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är av betydelse för den som vill bli gammal åtminstone gäller detta män. Det visar en studie av 855 män födda 1913 där 111 fyllt 90 år eller mer. Störst chans att få fira sin 90-årsdag hade de som inte rökte, drack måttliga mängder kaffe, hade god social standard och lågt kolesterolvärde vid 50 års ålder. Männen ingår i studien 1913 års män som startade 1963 då en tredjedel av alla manliga 50-åriga göteborgare kallades till en hälsoundersökning med fokus på hjärt-kärlhälsa. Vart tionde år har männen undersökts på nytt, samtidigt som nya 50-åringar inkluderats i studien. Personer med låg inkomst och kort utbildning löper större risk att drabbas av blodpropp i venerna än välutbildade höginkomsttagare. Det visar en studie som gjorts vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Studien omfattar alla personer bosatta i Skåne som var över 25 år när studien startade De följdes under 13 år och därefter jämförde forskarna de socioekonomiska förhållandena hos dem som drabbats av blodproppar i venerna med dem som inte drabbats. Resultaten visade att låg inkomst, låg utbildningsnivå och ensamboende ökade risken för att både drabbas av och dö i venös blodpropp. Till exempel hade de med mindre än nio års utbildning 44 procents högre risk att drabbas jämfört med personer med mer än 13 års utbildning. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska faktorer påverkar risken för hjärtinfarkt. ISTOCKPHOTO Hantera stressen! Hjärtsjuka personer som lär sig hantera stress kan slippa en ny hjärtinfarkt. Det visar en svensk studie som publicerats i tidskriften Archives of Internal Medicine. Studien omfattar 362 hjärtsjuka män och kvinnor under 75 år som vårdats på Akademiska sjukhuset i Uppsala för hjärtinfarkt eller annan hjärtsjukdom. 170 av dem fick traditionell behandling och 192 traditionell behandling plus att de fick genomgå kognitiv beteendeterapi (KBT) som lärde dem hantera stress. KBT-programmet omfattade 20 tvåtimmarsträffar under ett års tid. Patienterna har därefter följts i nio års tid. Jämfört med deltagarna i kontrollgruppen har betydligt färre i KBT-gruppen drabbats av en ny hjärtinfarkt eller annan akut hjärthändelse. Andelen patienter som behövde läggas in på grund av hjärtbesvär var 40 procent lägre i KBT-gruppen och andelen som fick en ny hjärtinfarkt var 45 procent lägre. ISTOCKPHOTO 48 procent av dödsfallen i Europa beror på hjärt-kärlsjukdom. FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011 7

8 tema Hjärtinfarkt Diabetes fara för hjärtat Personer med diabetes löper ökad risk att drabbas av en hjärtinfarkt, men varför det är så vet man inte helt säkert. TexT ElisabEt tapio NEuwirth illustration moa bartling Din gåva stödjer! Vid sidan av sitt arbete som specialistläkare på hjärtinfarktavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna forskar Linda Garcia Mellbin kring sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. Dagligen träffar hon hjärtinfarktspatienter som redan har diagnosen diabetes, men hon behandlar även många som får sin diagnos strax efter hjärtinfarkten. Det är mycket vanligt med glukosstörningar vid hjärtinfarkt. Endast en tredjedel av alla patienter med hjärtinfarkt som inte har diabetes sedan tidigare har en normal glukosomsättning, berättar hon. Läkarna vet att personer med diabetes löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt, men man vet inte exakt varför. Ett högt blodsocker är en del i processen, men det finns också andra riskfaktorer som har extra stor betydelse speciellt hos patienter med typ 2-diabetes, till exempel kombinationen av höga blodfetter och högt blodtryck, säger Linda Garcia Mellbin. Vi tror att det höga blodsockret sätter igång olika farliga processer i kärlen som oxidativ stress och inflammation kärlväggen förändras och det skapas kärlförträngningar. De övriga riskfaktorerna har också en kraftig inverkan på kärlen och tycks vara minst lika viktiga att få under kontroll. På Karolinska universitetssjukhuset gör man några dagar efter hjärtinfarkten en glukosbelastning på alla patienter som inte har en sedan tidigare känd diabetes. Studier har visat att det är en av de tillförlitligaste metoderna att hitta patienter med diabetes. Linda Garcia Mellbin är 36 år, specialistläkare och medicine doktor verksam på hjärtinfarktavdelningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon är medlem av forskningsgruppen för hjärtsjukdomar och diabetes, ledd av professor Lars Rydén. Det är viktigt att fånga in dem som har för höga blodsockervärden och vi gör det för att kunna ge rätt behandling och få en helhetsbild av patienten. Vissa känner till att de ligger på gränsen och blir inte förvånade. Andra är inte medvetna om det alls. Det lömska är att man kan ha en glukosstörning under många år utan att känna till den. Man kanske till och med har helt normala värden när man har mätt dem vid en hälsoundersökning, säger Linda Garcia Mellbin. Personer med typ 2-diabetes som har haft en hjärtinfarkt löper dessutom större risk än andra att drabbas av en ny infarkt. Inte heller här vet läkarna exakt varför, men för att förebygga en ny hjärtinfarkt försöker man behandla patientens samlade riskfaktorer. Att ge blodfettssänkande och blodtryckssänkande mediciner är viktigt. Ett högt blodtryck är betydligt farligare för en hjärt- infarktspatient med diabetes än för en utan. Sedan måste man naturligtvis också få kontroll på blodsockernivåerna. En del behöver tillägg av läkemedel som sänker blodsockervärdena, men inte alla. För en del räcker det med livsstilsförändringar som att röra på sig 30 minuter om dagen, sluta röka och att gå ner i vikt. Helhetsbilden av patienten har blivit allt viktigare inom sjukvården. Jag hoppas och tror att vi olika specialister har blivit bättre på att samarbeta och att göra uppföljningar. Vi försöker gemensamt titta på alla delarna och försöker få patienten att förstå varför vi sätter in behandling och hur viktig den är. På Karolinska universitetssjukhuset finns en diabeteshjärtskola för de patienter som har drabbats av hjärtinfarkt och har nyupptäckt diabetes. Där får de träffa både kardiologer och diabetologer. I framtiden skulle det vara bra om det fanns speciella mottagningar för patienterna där man kunde ta hand om allt i så stor utsträckning som möjligt. Då skulle den här patientgruppen inte behöva gå till så många olika specialister, säger Linda Garcia Mellbin. Forskningen kring den problematik som rör personer med diabetes går framåt. Linda Garcia Mellbin berättar att fokus nu har flyttats från kärlkomplikationer i exempelvis njurar och ögon till skadorna som kan uppkomma i hjärta och kärl. En del av forskningen handlar om hur lågt man ska sänka blodsockret och vilka de optimala blodsockernivåerna är. 8 Forskning För hälsa 2/2011

9 Det är viktigt att tidigt fånga upp personer med glukosstörning eller diabetes. Detta för att kunna ge rätt behandling och förhoppningsvis förebygga hjärtinfarkt. Detta anser Hjärt-Lungfonden om hjärtinfarkt Sverige behöver en nationell strategi för att minska sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Genom samlade åtgärder inom förebyggande arbete, vård och forskning skulle fler människor kunna leva längre med friska hjärtan. Det handlar om att hitta riskindivider i tid, bland annat personer med diabetes eller förstadier till sjukdomen, och bättre sekundärpreventiva åtgärder efter hjärtinfarkt. Dessutom krävs det resurser för mer forskning, bland annat om diabetes och om varför diabetes ökar risken för hjärtsjukdom. Inom forskningen studeras om det finns någon skillnad mellan den diabetes som har haft en påverkan på kärlen under en längre tid och nyupptäckt diabetes som inte har påverkat kärlen. Forskning visar att det lönar sig att upptäcka och behandla diabetes tidigt. Troligen är det så att ju tidigare diabetes upptäcks, desto viktigare är det att sänka blodsockret. Vid diabetes som har funnits länge är det viktigare att titta på hela riskprofilen, det vill säga blodsockernivåer, blodfetter och blodtryck och att sänka samtliga. En annan del handlar om läkemedel mot diabetes, och även där har fokus flyttats. För två år sedan gick FDA, den amerikanska motsvarigheten till Läkemedelsverket, ut med rekommendationer till läkemedelsindustrin om att de diabetesmediciner som finns eller kommer ut på marknaden ska testas på hur de påverkar hela kroppen och i synnerhet hjärta och kärl, alltså inte enbart blodsockernivåerna som tidigare. Ett etablerat läkemedel, metformin, har hamnat i rampljuset på senare tid eftersom studier har visat att det kan vara särskilt gynnsamt för blodsockernivåerna, men att det eventuellt även har en skyddande effekt mot hjärtinfarkt och kanske till och med cancer. Det ger hopp, säger Linda Garcia Mellbin. Forskning För hälsa 2/2011 9

10 Daniel Edelsvärd är projektledare på Hjärt-Lungfonden. Forskning ökar överlevnaden Antalet personer som överlever en hjärtinfarkt ökar stadigt. Det kan vi tacka de senaste decenniernas forskning för. Men mycket återstår, exempelvis att hitta sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. TexT karin strand foto gettyimages, sanna skerdén, erich blunck För 24 år sedan dog personer i hjärtinfarkt var motsvarande siffra Bakom denna dramatiska förbättring i statistiken ligger gedigna forskarinsatser, både vad gäller framtagandet av olika läkemedel, utvecklandet av nya vårdmetoder och insikten om livsstilens betydelse. För 50 år sedan hade vi fortfarande mycket lite kunskap om orsakerna till hjärtinfarkt och trodde att det helt enkelt var en del av åldrandet, berättar Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd och professor vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. I slutet av 50- och början av 60-talen genomfördes stora epidemiologiska studier som visade att höga halter av kolesterol i blodet samt rökning ökade risken att drabbas av hjärtinfarkt. Inte långt därefter insåg man att även högt blodtryck kunde räknas in bland riskfaktorerna. De här insikterna stimulerade den experimentella forskningen som ledde fram till nya läkemedel. På 80-talet kom exempelvis först betablockerare och kalciumhämmare som behandling för högt blodtryck, och därefter statiner som sänker det onda LDL-kolesterolet, berättar Jan Nilsson. Parallellt pågick forskning om livsstilens betydelse för de olika riskfaktorerna. Det ledde till medvetenhet om farorna med tobaksrökning samt om vikten av motion och en hälsosam kosthållning. De nya läkemedlen i kombination med livsstilsförändringar minskade dödligheten i hjärtinfarkt med 40 procent på mindre än 30 år, konstaterar Jan Nilsson. Jan Nilsson. De stora forskningsframstegen inom det akuta omhändertagandet av hjärtinfarktspatienterna kom under 80- och 90-talen. I mitten av 80-talet hittades sprucket plack med en blodpropp i kranskärl hos patienter som avlidit i hjärtinfarkt. Detta ledde till en snabb utveckling av propplösande läkemedel, trombolys, vilket på bara några år halverade dödligheten i akut hjärtinfarkt. Men eftersom trombolysen inte kan användas på alla hjärtinfarktspatienter utvecklades även tekniken med ballongvidgning vid akut hjärtinfarkt, vilket fungerar på alla, berättar Jan Nilsson. Trombolys och ballongvidgning har resulterat i att för den som kommer till sjukhus med akut hjärtinfarkt har risken att dö minskat med hela 70 procent en dramatisk siffra. I dag står forskarna inför nya utmaningar. Intresset har riktats mot riskfaktorerna diabetes och övervikt. Forskare letar nu efter sambandet mellan diabetes och hjärtinfarkt. Utmaningarna är många och mycket forskning återstår, säger Jan Nilsson. Frågor väntar på svar Alla kan drabbas av hjärtinfarkt men tack vare forskningen kan också allt fler räddas till livet. År 2007 satte Hjärt-Lungfonden upp ett antal mål för att minska sjuklighet och död i olika hjärt-, kärl-, och lungsjukdomar. När det gäller hjärtinfarkt är målet att antalet avlidna ska halveras mellan 2007 och 2017 för att därmed rädda fler än liv var antalet avlidna personer. Tack vare framsteg inom forskningen har siffran krupit neråt och var år Det är positivt, men det finns fortfarande stora behov av mer forskning, säger Daniel Edelsvärd, projektledare för Hjärt-Lungfondens hjärtinfarktskampanj. Vårens insamling går till forskningsprojekt som ska ta reda på mer om varför vissa drabbas av hjärtinfarkt och andra inte. Vilken roll spelar inflammationen i placken? Vad är det som gör att placken brister? Vilken roll spelar generna? Det är många frågor som väntar på svar, säger Daniel Edelsvärd. Daniel Edelsvärd påpekar att för den som vill stödja forskningen om hjärtinfarkt är det en bra idé att bli månadsgivare till Hjärt-Lungfonden. Gåvor som kommer in till Hjärt-Lungfonden via autogiro minimerar administrationskostnaderna och mer pengar kan gå till forskningen. 10 Forskning För hälsa 2/2011

11 milstolpar Ultraljud En bild av hjärtat Med hjälp av ultraljud kan dagens kardiologer få en bild av ett hjärtas struktur, funktion och pumpkapacitet. Tekniken har en lång och spännande historia. TexT Karin STrand Ultraljudsundersökningen är enkel och helt smärtfri för patienten. Ultraljudsundersökning, eller ekokardiografi som det också kallas, har blivit ett viktigt hjälpmedel för kardiologer när det gäller att ställa korrekta diagnoser vid exempelvis hjärtsvikt eller olika former av hjärtrytmrubbningar. Vid en ultraljudsundersökning placeras en givare på bröstkorgen och på en skärm kan man då se en tre- eller fyrdimensionell bild av hjärtat. Kardiologen kan se storleken på hjärtkamrarna och förmaken, kamrarnas ihopdragningsgrad, väggarnas tjocklek och klaffarnas utseende. Med hjälp av dopplerteknik kan man också mäta blodflödet in och ut ur hjärtat. Rent tekniskt är ultraljud ett ljud med en frekvens högre än 20 KHz. Tekniken utvecklades under andra världskriget då den användes för att upptäcka ubåtar. Ljudvågor fortplantas i vatten, och när de studsar mot ett föremål, reflekteras de tillbaka och projiceras med datateknikens hjälp på en skärm. Det var Hellmuth Hertz, professor i fysik och verksam i Lund, som utvecklade ultraljudstekniken för diagnostiska syften. Initiativet kom från kardiologen Inge Edler som ville finna ett sätt att kunna ställa rätt diagnos på olika typer av hjärtfel. Han trodde att det kanske skulle gå med radar, men Hellmuth Hertz förkastade den idén och föreslog att man i stället skulle försöka med ultraljud. Den 29 oktober 1953 utförde de gemensamt den första ultraljudsundersökningen på en hjärtpatient. Utrustningen var inlånad från Siemens och hade modifierats av Hellmuth Hertz. Vid den undersökning som Hertz och Edler genomförde var det vibrationer i en så kalllad piezoelektrisk kristall som skapade en stråle av högfrekventa ljudvågor och sändes in i bröstkorgen. När vågorna passerade en gränsyta reflekterades en del av ljudet det uppstod ett eko som reflekterades tillbaka till kristallen. Ju längre tid det tog för ekot att komma tillbaka till kristallen, desto större var avståndet mellan bröstkorgsväggen och den del av hjärtat som gav ekot. Det första någonsin registrerade ultraljudsekokardiogrammet (UCG1), skapat i Lund De första ekokardiografibilderna såg inte mycket ut för världen, men tekniken utvecklades och i dag anses ultraljudet vara lika epokgörande som en gång EKG. Hertz och Edler föreslogs flera gånger till Nobelpriset, men fick det aldrig. Däremot fick de 1977 det prestigefyllda amerikanska Laskerpriset. foto gettyimages foto SydSvEnSKa MEdicinhiSToriSKa SällSKapET ultraljud genom tiderna 1794 Italienaren Lazzaro Spallanzani upptäcker ultraljudet då han kan visa att fladdermöss navigerar i mörker med hjälp av ekot av högfrekvent ljud Bröderna Pierre och Jacques Curie upptäcker den så kallade piezoelektriska effekten vilket gjorde det möjligt att generera ultraljud och ta emot eko Ultraljudsdiagnostiskens fader, den österrikiske läkaren Karl Theo Dussik, publicerar den första artikeln om ultraljud som diagnostiskt verktyg Hellmuth Hertz och Inge Edler utför den första ultraljudsundersökningen av ett hjärta Den skotske läkaren Ian Donald utvecklar ultraljudet som medicinskt diagnosverktyg, vilket bland annat gör det möjligt att upptäcka tumörer och cystor inne i kroppen Färgdoppler introduceras för avbildning av blodets hastighet talet Stora framsteg inom datortekniken gör det möjligt att se kroppens organ i 4D. Forskning För hälsa 2/

12 TEMA Stroke Stamceller läker Kan tillförsel av stamceller i blodet påskynda hjärnans återhämtning efter stroke? Svaret kanske finns i ett laboratorium i Umeå. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO ANDREAS NILSSON Per Wester möter vid huvudingången på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Från den höga fasaden i vit 60-talsarkitektur löper flyglar och tillbyggnader. Här tar man hand om regionens invånare, spridda över ett område lika stort som halva Sveriges yta. Professorn i medicin vid Umeå universitet tillika överläkaren för Umeå strokecenter Per Wester har sitt rum i slutet av en lång korridor flera våningar upp. På arbetsrummets datorskärm lyser färgglada bilder av stamcellsodlingar, fotograferade under mikroskop i ett laboratorium beläget i en annan del av detta stora sjukhuskomplex. Per Westers engagemang kring stroke och strokepatienter är djupt och brett och han berättar att mycket av dagens forskning är inriktad på vad som händer i den akuta fasen och på hur skadan på hjärnan ska kunna begränsas vid stroke. Men det vi jobbar med här i Umeå är att se vad som händer i hjärnan när den skadas vid stroke och vad man kan göra för att på bättre sätt läka den skadade hjärnan, förklarar Per Wester, vars forskning stöds av Hjärt-Lungfonden. När blåljusen slocknat, proppen lösts upp och den akuta krisen är över inleds kroppens långsamma och mödosamma arbete att återhämta sig. De flesta som får stroke drabbas av förlamning och kan mista rörligheten i arm eller ben i ena kroppshalvan. Många drabbas av afasi, att talet påverkas, medan andra kan få synstörningar, tappa känseln eller få en kognitiv nedsättning, beroende på vilken del av hjärnan som skadats. Hjärnan har en naturlig förmåga att återhämta sig efter stroke, men det är oklart hur det faktiskt går till när rörelseförmågan eller talet kommer tillbaka. Vi vet faktiskt inte varför man blir bättre. Det verkar som om andra centra i hjärnan tar över vissa funktioner från det skadade området. Det kan vara celler från den oskadade hjärnhalvan eller andra närliggande celler. Dessutom nybildar hjärnan celler i de skadade områdena. Vi vet också att stamceller frisätts från benmärgen till blodet vid stroke och att detta tycks bidra till läkeprocessen och gynna nytillverkningen av celler, säger Per Wester. Stamceller är en slags omogna ursprungsceller som kan ombildas och bli olika sorters celler såsom fett-, brosk-, hjärtmuskel- eller just hjärnceller. Till en början verkar det som om de stamceller som frisätts hamnar på många olika ställen i kroppen, i lungan, levern, mjälten, men att det sedan verkar bli en ansamling av dessa celler i det skadade området i hjärnan, en så kallad homeing-effekt. När ansamlingen börjar och varför detta sker, ja, det är just det Per Westers forskarteam försöker finna svaren på. Frågan är om man genom att tillföra stamceller i blodet kan framkalla snabbare tillväxt och ytterligare stimulera hjärnans egen nytillverkning av celler. Målet är att strokepatienter snabbare ska få tillbaka normala kroppsfunktioner. Visar sig behandlingen effektiv kan en del av framtidens efterbehandling bli att odla fram patientens egna stamceller, som efter ungefär fyra veckors delning återförs in i blodomloppet. Till skillnad från de akuta insatserna med proppupplösning vid stroke är detta en behandling som inte måste sättas in omedelbart, utan förväntas få stor effekt även efter fl e r av e c k o r. Att det sker en mobilisering av stamceller från benmärgen till blodet efter stroke kan man se genom blodprov. De enda metoderna för att säkert veta att det blir en mobilisering av stamceller i strokeområdet är genom djurexperiment eller 12 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011

13 Din gåva stödjer! Fakta Stamceller frisätts från benmärgen till blodet vid stroke och detta tycks bidra till läkeprocessen. Namn: Per Wester Ålder: 51 år Titel: Professor i medicin vid Umeå universitet och medicinsk chef och överläkare vid Umeå strokecenter. Bakgrund: Stockholmare med läkarexamen i Umeå, postdoktoral tjänst i Miami, studerade experimentell forskning på Max Planck Institutet i Köln och har sedan utvecklat forskningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Familj: Hustru och tre barn. Forskningsområde: Stroke i stort och smått. Forskningsmål: Att förstå och därigenom förbättra återhämtningsprocessen efter stroke. Brinner för: Translationell forskning som översätter och kombinerar experimentell forskning till klinisk behandling och vårdpraxis. Fritidsintressen: Aktivt umgänge med nära och kära, körsång med ena dottern, Skype-frukost med den andra, squash med sonen, skidor med hustrun, badminton och bio med vännerna och att segla. Allt för att få balans i livet. Kopplar av bäst: På smultronstället vid Mälaren utanför Stockholm. Senast lästa bok: Krig och kultur av John Keegan, efter rekommendation från sonen. Forskning För hälsa 2/ »

14 Fakta Stroke Varje år drabbas närmare svenskar av stroke. Vanligast är att en blodpropp täpper till ett av kärlen i hjärnan och orsakar hjärninfarkt eller att ett av hjärnans kärl brister och orsakar en hjärnblödning. Stroke skapar syrebrist i hjärnan. Cellernas förmåga att överleva, och därmed skadans omfattning, avgörs av hur mycket blodflödet minskar och hur länge behandlingen dröjer. Stroke förekommer i alla åldrar men risken ökar med hög ålder. På Per Westers datorskärm lyser färgglada bilder av stamcellsodlingar, fotograferade under mikroskop i ett laboratorium. Per Westers forskningsgrupp undersöker om man genom att tillföra stamceller till blodet kan stimulera hjärnans nytillverkning av celler. obduktion. Flera långa korridorer bort ligger universitetssjukhusets operationslaboratorium. Där har doktoranden Lena Larsson just avslutat förmiddagens experiment. Hon arbetar med odling av råttstamceller som följs sedan de förts in i blodomloppet igen. Studierna visar en tydlig ansamling av stamceller i det skadade området, men för att få en ännu tydligare bild av vad som sker behöver tekniken förfinas. De färgmarkörer som gör att cellernas verksamhet i kroppen kan studeras räcker, lite förenklat uttryckt, inte till. Alltså reser hon snart till Nantes i Frankrike för att lära sig en ny teknik för cellspårning. Först när denna forskning visar ännu tydligare resultat går det att göra kliniska tester och pröva metoden på strokepatienter. Att översätta den experimentella forskningen till en klinisk behandlingsmetod brukar inom forskarvärden kallas translationell forskning, vilket är något Per Wester värderar högt. Värdefullt är också det stöd projektet har från Hjärt- Lungfonden. Stödet från Hjärt- Lungfonden är oerhört viktigt och ger hela projektet en kvalitetsstämpel. Det täcker inte hela forskningen, men räcker en bra bit, säger Per Wester. Anslagen från Hjärt- Lungfonden har också möjliggjort ett afasiprojekt där strokepatienter med modern it-teknik får intensivt logopedstöd på distans. Per Wester kallar det telemedicin. Det betyder att patient och logoped kommunicerar via en TVskärm, flera timmar per dag. Patienten slipper köra en massa mil och dessutom blir det träning varje dag jämfört med traditionell logopedbehandling en gång varannan eller var tredje vecka, förklarar Wester. Även om medelåldern på patienterna är 75 år och många inte är vana att mötas via videokonferenser verkar mediet fungera bra, säger han. Projektet har just dragits igång. Totalt kommer 50 patienter att delta. Alla kommer att undersökas med magnetkamera före och efter behandlingen för att kunna se vad som händer när man talar och jämföras med friska personer, säger han och berättar att både han själv och doktoranden och logopeden Veronica Lindberg har röntgats och ingår i en av jämförelsegrupperna. Detta anser Hjärt-LungfonDen om stroke svenskar drabbas årligen av stroke och cirka dör med diagnosen. Av de som överlever får många leva med sviter av sjukdomen resten av livet. Strokeforskningen ligger minst tio år efter övrig hjärtkärlforskning. Mer forskning behövs för att kunna rädda fler och ge dem ett drägligt liv efter stroke. Det är bland annat angeläget att hitta nya och förfinade metoder för att öppna igentäppta kärl och att hitta bättre metoder för att minimera skadorna i hjärnan. För få som drabbas av stroke vårdas vid strokeenhet, trots att det ges högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Vård vid strokeenhet har visat sig minska dödligheten och gynna rehabiliteringen. För få bland allmänheten känner till symptomen och varningssignalerna för stroke. Att inte snabbt få sjukhusvård kan vara förödande för den som drabbas. Hjärt-Lungfonden vill att så många som möjligt lär sig att känna igen varningssignalerna. 14 Forskning För hälsa 2/2011

15 aktuell Forskning Nytt läkemedel för KOL-sjuka Ett nytt läkemedel som minskar inflammationen i de finaste luftrören och i lungblåsorna och som därmed minskar antalet försämringsperioder och förbättrar lungfunktionen hos KOL-patienter har godkänts av Läkemedelsverket. De studier som föregått godkännandet visar att antalet försämringsperioder (exacerbationer) kan minska med mellan 17 och 21 procent för den som tar läkemedlet, som är en så kallad PDE4-hämmare. Läkemedlets aktiva substans roflumilast verkar antiinflammatoriskt på flera olika sätt och har visat sig dämpa KOL-relaterad inflammation. Läkemedlet tas i tablettform som komplement till de symptomdämpande läkemedel som redan används. Motion viktig Medicin Personer med lungsjukdomen KOL lider av kronisk syrebrist och blir lätt andfådda, vilket i många fall leder till att de är mindre fysiskt aktiva än andra i jämförbar ålder. Men dessa personer, om några, skulle behöva vara fysiskt aktiva på en rätt hög intensitet minst 30 minuter per dag. Den slutsatsen drar Gabriella Eliason vid Örebro universitet som studerat KOL-sjukas muskulatur på cellnivå. Patienter i senare stadier av sjukdomen uppvisar tydliga förändringar i muskulaturen där de uthålliga fibrerna minskat i antal och ersatts med mindre uthålliga fibrer. Denna utveckling kan dock bromsas om den som drabbas av KOL redan på ett tidigt stadium fokuserar på aktiviteter med hög intensitet. Fler än svenskar lider av förmaksflimmer. istockphoto illustration ann-sofi marminge Barn med astma riskerar karies Barn och ungdomar med astma drabbas i större utsträckning av karies och tandköttsinflammation än jämnåriga utan astma. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin där barn och unga i olika åldersgrupper med och utan astma undersökts med avseende på tandhälsa. Resultaten visar att barnen med långvarig astma fick mer hål i tänderna. I åldersgruppen år var endast en av tjugo i astmagruppen helt kariesfri jämfört med 13 av 20 i kontrollgruppen. Orsaken till skillnaden tros vara att barnen med astma munandas mer, vilket leder till att de blir torra i munnen. Även medicineringen leder till viss muntorrhet. Fynden understryker vikten av att sjukvården och tandvården redan tidigt etablerar ett samarbete kring barn med astma. Farlig barnfetma Högt kroppsmasseindex (BMI) i barndomen kan kopplas till kardiovaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, högt LDL-kolesterol, lågt HDL-kolesterol och höga triglycerider i tonåren. De feta barn som lyckas gå ner i vikt före års ålder förbättrar dock kraftigt sin riskprofil. Detta gäller framför allt flickor. Resultaten kommer från en brittisk studie som publicerats i tidskriften British Medical Journal. Studien omfattar barn som undersöktes när de var 9 12 år gamla och igen vid år. Cirka 19 procent av barnen var istockphoto över-viktiga och 5 procent feta vid det första undersökningstillfället. Alla barn undersöktes avseende BMI, midjeomfång och fettmassa samt blodtryck och blodfetter. Forskning För hälsa 2/

16 Rytm för röre tema Stroke Med rytmterapi kan strokedrabbade träna rörelse, balans, minne, motorik och koncentration. Och dessutom ha roligt. TexT Tove M GjeSSinG FoTo PonTuS johansson Solen flödar in genom fönstret och ur högtalaren strömmar Eagles världshit Hotel California. Fötter stampar i golvet. Armar sträcks. Händer klappar knän. Blickar riktas mot bildduken där blå och röda bokstäver och symboler uppmanar hjärnan att lyfta och sträcka armar och ben åt olika håll efter särskilda mönster och i takt till musiken. Jag spårade ur, skrattar Anita Sandberg när musiken tystnar och gruppen pustar ut. Vad gör det? frågar ledaren Ole Moe, och ställer ifrån sig gitarren. Ingenting! Och det är ju det som är det bästa, att vi är här för att ha roligt, säger Anita Sandberg, som för åtta år sedan drabbades av stroke. Tillsammans med ett tiotal andra strokedrabbade går Anita Sandberg en gång i veckan på rytmterapi enligt RGRM-metoden på Sahlgrenska sjukhusets Stroke Forum i Göteborg. Förkortningen står för Ronnie Gardiners Rytm- och Musikmetod. Den fungerar som en cirkelträning för hjärnan där färger, symboler, ord, ljud, rörelser, musik och rytm blandas och får båda hjärnhalvorna att arbeta på ett lekfullt sätt samtidigt som balanssinne, minne, motorik, koncentrations- och rörelseförmåga stimuleras. Tanken är att träningen ska väcka nervceller utanför det område i hjärnan som skadats av stroke till liv. Hjärnan kan i bästa fall etablera nya nätverk 16 Forskning För hälsa 2/2011

17 Agneta Sandberg tränar regelbundet och klarar de flesta övningar utan problem. Hon berättar att rytmterapin gör henne på samma gång trött och glad. Meningsfulla aktiviteter och gemenskap i en rik miljö har stor betydelse för hjärnans förmåga att återhämta sig efter stroke. Här pågår rytmterapi som aktiverar och stimulerar många delar av hjärnan samtidigt. lse mellan dessa nyväckta nervceller som sedan delvis kan överta de förstörda funktionerna. Meningsfulla aktiviteter och gemenskap i en rik miljö har stor betydelse för hjärnans förmåga att återhämta sig efter till exempel stroke. Forskning visar att det största hotet mot återvunnen hälsa är understimulans, säger neurologen och överläkaren vid Stroke Forum, Elisabeth Nordquist-Brandt. Jag blir både trött och glad när jag varit på rytmterapin. Det är roligt att vara bra på något när det är så mycket annat som fungerar mindre väl efter stroken. Men första gången jag var med trodde jag att jag blev lurad. Det var svårt att hänga med, berättar Anita Sandberg när gruppen fikar efter en knapp timmes tuff träning. Elisabeth Nordquist-Brandt Skillnaden var märkbar efter att jag varit med här i ett halvår, jag tänker mycket lättare och det känns väldigt bra, berättar Sten Aronsson som drabbades av stroke för fem år sedan och tillägger att hans fru, som följer med på rytmterapin, upplever detsamma. När man drabbas av en skada i hjärnan är det viktigt att så snabbt som möjligt komma igång med träning av olika slag. RGRM-metoden tycks emellertid fungera även om träningen startar en tid efter det att skadan inträffat. Vi hade en körsångare som hade råkat ut för en bilolycka med svåra hjärnskador som följd. Hon började med rytmterapi tjugo år senare och kunde efter några månader läsa noter igen, berättar Ole Moe, som är musiker och som sett många deltagare bli både gladare och friskare under de tolv år han jobbat med RGRM-metoden. I dag finns det cirka 250 ledare utbildade enligt RGRM runt om i landet och metoden är välkänd. Det kan dock vara svårt på vissa håll att få tillgång till terapin då landstingen i vissa fall säger nej till behandlingsformer som inte är vetenskapligt utvärderade, vilket RGRM-metoden blir först I den pågående studien, som utgår från Sahlgrenska sjukhuset och påbörjades 2009, jämförs en grupp strokedrabbade personer som får terapi enligt RGRM-metoden med en grupp som får ridterapi och en grupp som inte får någon terapi alls. Det mest spännande med rytmterapin är att livet återvänder för många och de upplever glädje igen. Alltför många kommer inte vidare efter den rehabilitering de får direkt efter att de insjuknat. De förblir understimulerade och upplever tillvaron som trist och tråkig, konstaterar sjukgymnasten Magnus Liljeroos som är engagerad i studien och utbildningsansvarig för RGRM-metoden sedan Fakta RGRM-metoden En dag i början av talet insåg jazzmusikern och trummisen Ronnie Gardiner hur tacksam han var över att han kunde använda både sina ben och armar och spela trummor. Att spela trummor kräver ett stort samspel mellan hjärnans olika centra då man måste kunna läsa noter, följa en dirigent samt använda armar och ben oberoende av varandra. Han började fundera på hur han skulle kunna använda sina kunskaper för att hjälpa människor med tal- och rörelsesvårigheter. Han utvecklade RGRM-metoden som är en lek med rytm, musik och rörelse i syfte att främja en harmoni av naturliga rörelsemönster i kropp och sinne. Forskning För hälsa 2/ »

18 tema Stroke Ny medicin i lovande studie Forskare vid Sahlgrenska akademin kan vara på väg att ta fram ett läkemedel mot mental trötthet, något som ofta drabbar dem som insjuknat i stroke. En av forskarna är den i dag 88-årige Nobelpristagaren Arvid Carlsson. TexT Tove M GjessiNG FoTo PoNTus johansson efter två dagars medicinering försvann hjärntröttheten. Dagen efter det att patienten slutade ta tabletterna kom tröttheten tillbaka. En ny medicin, baserad på en tidigare känd molekyl, kommer förhoppningsvis att kunna hjälpa många strokedrabbade som lider av mental trötthet. Den första delstudien där ett nytt läkemedel mot mental trötthet prövas är nu klar och resultaten ser mycket lovande ut, säger neurologen och överläkaren Elisabeth Nordquist-Brandt, ansvarig för Stroke Forum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Elisabeth Nordquist-Brandt leder studien som utförs i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet. Hon har en av världens mest erfarna och erkända forskare som samarbetspartner, Arvid Carlsson. Han utsågs till professor i farmakologi 1959, belönades med Nobelpriset år 2000 och forskar i dag, 88 år gammal, med lika stor nyfikenhet och i samma takt som alltid. Resultaten kan komma att revolutionera behandlingen av många strokepatienter och skallskadade. Jag har aldrig tidigare varit med om en studie som visat så tydliga resultat omedelbart, konstaterar Arvid Carlsson och hoppas att nästa delstudie som omfattar 30 personer mellan år och påbörjas senare i år, kommer att få samma positiva utfall. Det var efter en föreläsning om mental trötthet som Elisabeth Nordquist-Brandt höll 2006 som en av åhörarna kom fram och sade: Jag tror jag har en molekyl till dig, Elisabeth. Åhöraren var Arvid Carlsson och molekylen han Nobelpristagaren Arvid Carlsson arbetar tillsammans med bland andra Elisabeth Nordquist-Brandt och hoppas kunna ta fram ett läkemedel mot hjärntrötthet. erbjöd var OSU6162 en molekyl som han och hans forskarlag tagit fram på 1980-talet i ett samarbetade med det dåvarande läkemedelsbolaget Upjohn. Molekylen visade sig kunna påverka sjukdomar som Parkinson, Huntingtons syndrom och schizofreni. Arbetet ledde dock aldrig till något läkemedel och patentet på molekylen tillföll läkemedelsbolaget. Efter 20 år och många turer återgick patentet till uppfinnarna, bland dem alltså Arvid Carlsson. Molekylen ser ut att kunna stabilisera dopamin och serotonin, två av hjärnans signalsubstanser som sköter kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan. Många neurologiska och psykiatriska sjukdomar kan ha sin förklaring i att det råder obalans mellan dessa två signalsubstanser. Det behöver inte vara något större fel på någon signalsubstans i den meningen att den ligger för högt eller lågt. Det kan uppkomma många slags rubbningar i balansen mellan substanserna. Samverkan mellan dopaminet och serotoninet är mycket subtilare än vi tror, säger Arvid Carlsson som liknar substanserna vid smörjmedel i en servostyrd bil. Rätt mängd och balansering är viktigt. Med den dopaminstabilisator som nu ges till patienterna i studien hoppas vi kunna påverka hjärntrötthet, säger Arvid Carlsson. När ett eventuellt nytt läkemedel mot hjärntrötthet kan nå marknaden beror till stor del på projektets finansiering. Det räcker inte att forska, parallellt måste vi hela tiden jobba med att få pengar till projektet, betonar Arvid Carlsson. Fakta Mental trötthet Mental trötthet kännetecknas av att man blir mycket trött redan efter en måttlig mental aktivitet. Tröttheten kan komma mycket fort och det blir nästan omöjligt att fortsätta den aktivitet man påbörjat. Det tar lång tid att återhämta sig och det är bara möjligt att vara koncentrerad under korta perioder. Även irritation, gråtmildhet, ljud- och ljuskänslighet och huvudvärk är vanliga symptom. Mental trötthet är ofta en konsekvens av stroke, traumatiska skallskador och andra sjukdomar i nervsystemet. Fakta Arvid Carlsson Arvid Carlsson fick år 2000 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av signalsubstansen dopamin. Dopamin har stor betydelse för kontrollen över våra rörelser och dopaminbrist kan leda till Parkinsons sjukdom. 18 Forskning För hälsa 2/2011

19 Fira med blommor Om bara någon månad är det dags för studentfirande. Välj en bukett från Euroflorist så stödjer du forskningen. Buketterna finns i tre olika prisklasser. Pris: Beror på val av bukett. Finns från 325 kr. 10 procent av blomstervärdet går till Hjärt- Lungfonden. Glasklart En dalahäst är en trevlig present från Sverige. Den här hästen är tillverkad i plexi och har ett graverat kurbitsmönster. Höjd 10 centimeter. Pris: 459 kr av vilket 10 procent går till Hjärt- Lungfonden. Vårkänslor Här får du tips på fina blommor och presenter, ett smart kort och trevliga hotellnätter. Samtidigt som du köper eller bokar stödjer du forskningen. Hjärtliga gratulationer Gratulera någon vid dop, bröllop, födelsedag, disputation eller namnsdag genom att ge en gåva till förmån för hjärt- och lungforskningen. Ett vackert kort skickas hem till den som ska gratuleras. Gå in på välj gåva privat och hyllningsgåva. Eller ring Smart senior Smart senior är ett rabattkort för dig som är pensionär eller fyllt 65 år. Kortet är laddat med måner och rabatter på exempelförvis hotellnätter, mobilabonnemang och utlandsresor. När du köper kortet och uppger koden SMARTHJARTA skänker företaget en gåva till Hjärt-Lungfonden. Pris: 199 kr av vilket 50 procent går till Hjärt-Lungfonden. Rött pris på hotell Planerar du några nätter på hotell i Sverige? Välj Best Western och uppge koden Go Red vid bokning så stödjer du hjärtforskningen. För varje bokning som görs på Best Western Hotels i Sverige till och med 31 maj 2011 går 50 kr till Hjärt-Lungfonden. Boka via eller och uppge bokningskod: GO RED FORSKNING FÖR HÄLSA 2/

20 Tusentals svenskar i nya studier Nu drar inte mindre än fyra stora befolkningsstudier i gång i Sverige. En av dem har initierats av Hjärt-Lungfonden. TEXT KARIN STRAND FOTO SAM LINDH/FOLIO F ramtidens forskare kan glädjas över att kan glädjas över att inte mindre än fyra stora svenska befolkningsstudier är på väg att se dagens ljus. Studierna kommer att tillföra forskarvärlden stora mängder nytt biobanksmaterial, vilket är nödvändigt eftersom det gamla materialet är på väg att ta slut. Hjärt-Lungfonden har initierat en studie som fått namnet scapis. Målet är att finna nya och bättre verktyg att hitta personer som riskerar hjärtinfarkt. De friska män och kvinnor i åldrarna år som ska ingå i studien kommer att gå igenom omfattande undersökningar på Sveriges universitetssjukhus. Det handlar om skiktröntgen, ekokardiografi, magnetkameraundersökning och ekg. Dessutom tas blodprover och blodtryck och lungfunktionen testas.inledningsvis görs en pilotstudie som omfattar personer. Syftet är att utvärdera metoder och logistik för att säkerställa att studieupplägget blir malt. Den stora scapis-studien beräknas vara igång opti EpiHealth kallas ett forskningsprojekt som går ut på att kartlägga orsaker till våra vanligaste folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, cancer, demens, lungsjukdomar och diabetes. Eftersom dessa sjukdomar till stor del är ärftliga kommer man att studera både miljöpåverkan, livsstilsfaktorer och gener personer mellan 45 och 75 år ska ingå i studien som drivs av Akademiska sjukhuset i Uppsala och Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den tredje studien kallas Life- Gene och är ett storskaligt forsk- ningsprojekt som syftar till bättre kunskap om hur våra gener, vår miljö och vårt sätt att leva påverkar vår hälsa. Rekryteringen till studien drog igång under senhösten 2010 och under de kommande sex åren är det tänkt att en halv miljon deltagare ska rekryteras. Deltagarna får svara på en omfattande enkät om livsstil och välbefinnande samt göra en hälsokontroll som följs upp vart femte år. Bakom LifeGene står de medicinska fakulteterna vid sex svenska universitet och projektet koordineras av Karolinska institutet. I Skåne, slutligen,har Region Skåne och AstraZeneca tagit initiativ till en forskningssatsning som går under namnet Big 3 och omfattar kol, lungcancer och hjärt-kärlsjukdom. Syftet är att hitta gemensamma mönster i de olika sjukdomsmekanismerna och kunna ta fram nya läkemedel och behandlingar. Fakta fyra nya befolkningsstudier SCAPIS ska finna nya och bättre sätt att hitta personer som riskerar hjärtinfarkt. EpiHealth och LifeGene ska ge kunskap om hur gener, livsstil och miljö påverkar hälsan. Big 3 ska studera mekanismerna bakom KOL, lungcancer och hjärt-kärlsjukdom. 20 FORSKNING FÖR HÄLSA 2/2011

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning

Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Forskning. Framsteg. Hopp. En skrift om Hjärt-Lungfondens arbete för svensk forskning Hjärtsjukdom. Vår tids stora folksjukdom. I Sverige lider över en miljon människor av hjärt-kärlsjukdom. Fyra av tio

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig:

Effektrapport 2015. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Effektrapport 2015 Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Innehåll 1 Om Hjärt-Lungfonden... 1 2 Vad vill Hjärt-Lungfonden uppnå?... 1 3

Läs mer

Familjära aortadissektioner

Familjära aortadissektioner Familjära aortadissektioner Information till patienter och anhöriga Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FAAD (Familjära AortaAneurysm och Dissektioner) eller är anhörig till någon med

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Forskningsrapporten 2012

Forskningsrapporten 2012 Forskningsrapporten 2012 Det senaste inom hjärt-lungforskningen Hjärt-Lungfondens forskningsområden Hjärtinfarkt Stroke Kvinnors hjärtsjukdom KOL Barns hjärtsjukdom Kärlkramp Hjärtsvikt Astma Hjär tr ytmrubbningar

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

EFTER STROKEN. Sven Eric reste sig mot alla odds

EFTER STROKEN. Sven Eric reste sig mot alla odds EFTER STROKEN Sven Eric reste sig mot alla odds Text: Eva Nordin Foto: Conchi Gonzalez Sven Erik, 56 år och framgångsrik internationell skattejurist då han plötsligt drabbades av en stroke. Läkarnas dom

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden 90% 10% Ca 30 000 personer drabbas av slaganfall per år i Sverige Medelålder för de drabbade

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Forskningsrapporten 2014

Forskningsrapporten 2014 Forskningsrapporten 2014 Forskning är livsviktigt! FOTO: HA KAN FLANK Tack vare forskningens framsteg kan vi rädda liv, minska lidande och ge fler människor fler friska år. Hjärt-Lungfonden stöder högkvalitativ

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken Åldersförändringar i gula fläcken 1 1 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fl äcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL Hjärt-Lungfonden Augusti 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012

Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 Hjärt-Lungfondens KOL-rapport 2012 om svensk forskning kring lungsjukdomen KOL Hjärt-Lungfonden Augusti 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer