Bergsingenjören Elisabeth trotsade fördomarna. Eldsjälar grunden för tillväxt. karta och gps är = SANT. (re) ER PÅ SPECIALIST RE FÖRETA EFFEKTIVA ING

Transkript

1 NR 6 NOVEMBER 2008 Handelsbanken är kundernas favorit tre myndigheter satsar gemensamt karta och gps är naturligt för jan regionala elektronikindustrin i världsklass + teknisk industri upplevelseindustri = SANT SLIV NÄRING EÅ T F SKELLE vårt har vi riktat gsliv i Norr en särskild er av Närin med a I detta numm slivet i Skellefteå e 12 sidorn fokus på näring en. På de följand tationer om i tidning artikelpresen avdelning ation och rådet. hittar du inform g i Skellefteåom företa spännande OS MLING H KRAFTSA SBYRÅN N IO IS V (re) ER PÅ SPECIALIST ING G RE FÖRETA LP EFFEKTIVA RIDATAS HJÄ MED INDUST TADE STÅR RUS KAIDING LÅT NKURSVÅG KO NET OCH NY FÖR i JÖRN KÄNN LUG KALLNA AV TAR PÅ HJÄRNAN ELTECH SIK ADER NYA MARKN LER TEKNISK ISO Bergsingenjören Elisabeth trotsade fördomarna Eldsjälar grunden för tillväxt T E M A : P E N S I O N O C H S PA R A N D E

2 ETT SMAKFULLT KONFERENSKONCEPT JULBORD fr. 395:- Från 28 november dukar vi upp årets julbord på Cape East i Haparanda. Kvällen inleds med värmande glögg. Därefter slår ni er ner i restaurangen och njuter av alla de hemlagade delikatesser som hör julen till. Inför årets julbord har restaurangen utökats med bar och 40 sittplatser. I år har vi extra bra priser på boendepaket. Varmt välkommen.

3 CHEFREDAKTÖR Reinhold Andefors Sociala avgifter pressar de franska arbetsgivarna Debattens vågor går höga i Frankrike. Den franska regeringen har höjt de sociala avgifterna så mycket att arbetsgivarna, läs franska småföretagarna, anser att droppen har fått bägaren att rinna över. Höjningen kommer samtidigt som stor del av världens industri och handel går mot en lågkonjunktur. Det finansiella läget har fått en krisstämpel. Företagens konkurrenskraft har försvagats. Anställningstryggheten anses hotad. Samtidigt som affärerna går sämre blir varje anställd dyrare. Det är ett Moment 22 för företagsamheten, för dem som har arbetskraft på marginalen. Laurence Parisot, ordförande för arbetsgivarna, har skärpt tonen. De skattelättnader som regeringen föreslagit är som ett piss i Seine jämfört med de höjda arbetsgivaravgifterna, domderar Parisot. En del av den föreslagna höjningen är höjda avgifter för pensioner. Fransmännen har också problem med höga samhällskostnader för 40-talister som går i pension. Laurence Parisot har redan på försommaren påpekat för den franska regeringen att det finns bara en väg att på sikt garantera det franska pensionssystemets överlevnad och det är att gradvis höja pensionsåldern till 63,5 år. Det skulle samtidigt automatiskt öka sysselsättningen för de äldre. Så är det i en annan del av världen, inte långt från Sverige. Jean-René Buisson, ordförande i Medefs utskott för socialförsäkringar, är också bekymrad. Han anser att alla klutar måste sättas in för att skapa ett uthålligt pensionssystem i stället för att staten ska lägga beslag på pengar som de inte har rätt till. Dit hör regeringens beslut att minst 10 procent av medlen till arbetslöshetsförsäkringen ska avsättas till den nya arbetsförmedlingen och a-kassan Anpe/ Unedic-Assedic som den heter efter hopslagningen vid årsskiftet. Kostnaden för det blir cirka 600 miljoner euro per år eller 5,5 miljarder svenska kronor. Arbetsgivarna vänder sig även emot olika höjningar som signalerats av sjukförsäkringsavgifterna. Där finns även en planerad skatt på de anställdas företagssparande, något som arbetsgivarna kritiserar, då det går emot avsikterna att knyta de anställda närmare företagen. Laurence Parisot har tagit fram modeller på olika tänkbara scenarier. Hon ställer frågan: Vilket scenario har möjlighet att stå sig över tiden? Bakom förslaget att höja pensionsåldern från 60 till 63,5 år resonerar hon så här: Vi har idag ett pensionssystem som efter 40 års avgiftsinbetalningar ger oss en möjlighet att gå i pension från 60 år. Det här systemet finansierar inte sig självt, det ger ett underskott i finanserna på drygt 10 miljarder euro år 2015 och nära 16 miljarder euro år 2020, det leder till ekonomisk katastrof. Även om vi höjer pensionsåldern till 61 år från 2012 så ger det ett underskott på 10,2 miljarder euro år Den enda möjligheten är att höja pensionsåldern till 63,5 år om inte systemet fullständigt ska klappa ihop ekonomiskt, hävdar Parisot. Hon betonar att det är viktigt för moralen att ha ett pensionssystem som håller på sikt. Det har stor betydelse för ungdomarnas framtidstro, och den är ovanligt låg i Frankrike enligt nyligen presenterade opinionsundersökningar. Om vi inte nu kan lösa pensionssystemet så kommer problemet att dyka upp vartannat eller vart tredje år precis som det gjort på senare år, påpekar hon. Hon underströk även att de flesta länder i Europa har en pensionsålder på 65 år. Frankrike är det enda land där det är möjligt att gå i pension redan vid 60 år. Den låga franska pensionsåldern bidrar starkt till den låga sysselsättningsgraden hos åringar. Frankrike ligger där i mitten av EU-länderna med 37,8 procent i jobb i åldersgruppen. Räknar man sysselsättningsgraden i gruppen år ligger Frankrike däremot på sjätte plats. Har vi något att lära av Frankrike? Kan vi lära dem något? Vi ger dina affärer ett lyft! smycken, fastigheter, potatis, plåtformning, friskvård, nöjen, e-learning, sportkläder, väderskydd... NÄRINGSLIV I NORR NOVEMBER

4 NÄRINGSLIV I NORR ONLINE MEDIA PUBLISHING AB, Innehåll Sociala avgifter pressar de franska arbetsgivarna 8 Handelsbanken är kundernas favorit 10 Skatteinformation 11 Tre myndigheter samverkar 12 Offentlig upphandling 14 Lättare få lågbeskattad aktieutdelning 19 Näringsliv Skellefteå 31 Gällivare har bästa tillväxten i landet 34 Porträttet: Elisbeth trivs i den glödheta stålindustrin 38 Småföretagaren som tänjer gränserna 40 Regional elektronikindustri i världsklass 42 Teknisk industri + upplevelseindustri Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Online Media Publishing AB Nystadens Företagscentrum, Kalix. Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, , magnus@online-media.se Chefredaktör: Reinhold Andefors/Ord & Bild i Norr, , reia@telia.com Medarbetare: Stefan Bohm, Pether Nordblad/Företagarna, Torkel Westerlund Bergdahl/Deloitte, Urban Rönnblom/ Kaiding, Mats Hillbom, Imega Television. Marknad: vx. Redaktion, Grafisk form, Layout: Björn Palovaara, , bjorn@online-media.se Omslagsfoto: Reinhold Andefors Tryck: GTC Print, Luleå. Upplaga: ca ex. Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB) Adressändring: info@online-media.se Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten. Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

5 Idag. Imorgon. Du vet vad din verksamhet behöver, vilka utmaningar den står inför och hur den behöver utvecklas för att nå framgång. I alla faser. Du vet också att varje organisation behöver en stark samarbetspartner med erfarenhet och gedigen kompetens. Någon som förstår din verksamhet. Både nu och i framtiden. Deloitte erbjuder ett brett spektra av ekonomi- och redovisningstjänster som hjälper dig och ditt företag till en framgångsrik morgondag. Ett komplett program av tjänster och rådgivning för allt som händer inom ekonomi och utveckling. Som en grön tråd genom företagets alla faser. Se oss som din affärsrådgivare. Eller låt oss hjälpa dig i enstaka frågor. Du väljer själv. Deloitte idag för imorgon. Luleå Timmermansgatan 16, Luleå Telefon: Piteå Storgatan 63 B, Piteå Telefon: Sundsvall Kolvägen 6, Sundsvall Telefon: Umeå Kungsgatan 80, Umeå Telefon: Östersund Ringvägen 31, Östersund Telefon:

6 E.V.P Vi erbjuder personlig utveckling, insikt och kunskap inom områden som: ledarskap, kommunikation, säljteknik och kundvård, konflikthantering och coaching. Värmekabelspecialisten E.V.P Detta erbjuder vi på plats i företagen, i naturnära miljö, på föreläsningar och även på distans. Under Vintern/Våren 08/09 erbjuder vi bl.a: år 2004 Storgatan info@utvecklingscompagniet.com En god & roande julhälsning från Valhall RESTAURANG VALHALL PRESENTERAR STOLT JulBORD Mat, nöjen & gnistrande julstämning! Julbordslunch Adventsjulbord Schlagerjulbord Unna Er en riktigt god lunch innan julen är här! Jullunchbordet står uppdukat må-fre v.51 kl Pris: 249:- Lättdryck ingår Vi ser fram emot att ha Er som gäster vid årets julbord. Kontakta oss för bokning och mer info Ett julbord för hela familjen! Tomten bjuder barnen på film och godis. Söndagar 1:a - 3:e advent kl Pris: 275:- Lättdryck ingår Barnpris: 10kr/år gäller t.o.m. 12år Vi kommer med julbordet till Er! Catering-Julbord 295:- Fri utkörning vid min. 20p. inom Kalix tätort. Restaurang Valhall telefon: Årets Final-Julbord med hög stämning & många schlagers. Avslutas med schlagerparty i 2 plan! Lör 20/12, kl Pris: 395:- inkl. entré Dryckes-paket Fina erbjudanden på kalla drycker till julbordet. Fråga om dryckespaket vid bokning. Kalix Folkets Hus Fre 5/12 & 12/12, kl Lör 6/12 & 13/12, kl Valhalls julbord flyttar ut till Nöjespärlan Kalix Folkets Hus. De 4 männen bjuder på en galen musikalrevy, No Hablas bjuder upp till dans och Valhalls personal finns på plats runt det välfyllda julbordet för att ge Er en fulländad julfest! 495:- inkl. glöggmingel, julbord, revy & underhållning Valhalls välfyllda julbord Dansant partymusik Revy: Rum 318

7 Nya produkter i höghållfast stål Medlemsföretag A S C Arctic Steel Circle ekonomisk förening Kompetens och yrkesskicklighet i samverkan Arctic Steel Circle har samlat nytänkande och yrkesskickliga företag i stålbranschen i ett dynamiskt och kunskapsintensivt nätverk. Arctic Steel Circle utvecklar, tillverkar, säljer och transporterar kvalificerade produkter i bland annat höghållfast stål. Vi erbjuder helhetslösningar till kunder, genom samlad kompetens och yrkesskicklighet i nätverket. Mekaniska verkstäder med kompletta maskinutrustningar och kompetens. Utveckling och tillverkning av produkter, bland annat lastpallar och containers i höghållfast stål, vars egenskaper ger stora kvalitets- och miljövinster. Transportsystem Stålforskningslaboratorium Forskning och utveckling GMK AB GMK Mekaniska AB, Rönnquist & Wettainen AB LKAB MetLab NDL Mek AB Nordperf AB SLP i Övertorneå AB Scancon Industrimontage AB SSAB Tunnplåt Hard & Special Steels Teknikutveckling Nord Tooltech AB Vikströms Åkeri AB/ Luleå Transportkonstruktioner AB WSM Industriproduktion AB Samarbetspartner Luleå tekniska universitet/ltu Kontakta Arctic Steel Circle Åsa Fredriksson Tel: , Boden, Kalix, Luleå och Övertorneå kommuner

8 Handelsbanken är kundernas favorit när storbankerna har analyserats När Svenskt Kvalitetsindex 2007 mätte de privata bankkundernas kundnöjdhet fick Handelsbanken åter igen (i jämförelse med de tre andra storbankerna SEB, Swedbank och Nordea) de bästa betygen av sina egna kunder. Svenskt Kvalitetsindex är ett fristående institut som sedan 1989 mätt kundernas förtroende för bland annat banker. text: reinhold andefors Så fort man slår upp en tidning eller lyssnar på radio och teve så blir vi påminda om att det är kris i de finansiella systemen. Men på banken har vi inte märkt av det speciellt, visst är det några kunder som hört av sig och är oroade efter allt de hört och sett men det är ingen hysteri, säger Kjell- Olov Persson, den norra regionens pensionsexpert inom Handelsbanken. Kjell-Olov säger att han är förvånad. Jag trodde faktiskt att fler skulle höra av sig men jag tror att många bevakar sina pensions- och bankärenden via Internet. Till exempel premiepensionen kan man styra och greja med själv på nätet om man har intresse och lust. Många kunder ser också långsiktigt på sitt sparande så de låter sig inte oroas i onödan. De vet att det går upp, och så går det ner. Så är kapitalmarknaden. Han tycker medias rapportering från finanskrisen andas lite för mycket skrämselpropaganda för vanliga Svenssons. Det är framför allt utomlands som krisen har varit påtaglig, i Sverige betydligt skonsammare. Stolta och glada Annars är det mungiporna uppåt inom Handelsbanken. Det oberoende analysinstitutet Svenskt Kvalitetsindex har presenterat siffror som visar att Handelsbanken åter igen ligger i topp bland storbankerna (i jämförelse med SEB, Swedbank och Nordea) när det gäller kundernas nöjdhet. Det förpliktar, för det är ju just därför som banken finns till. Självklart är vi stolta och glada, medger Kjell-Olov Persson. Det positiva analysresultatet över kundernas nöjdhet gäller både privat- och företagsmarknaden. För många är Handelsbanken en Sverigebank men banken finns faktiskt representerad med en omfattande verksamhet i närmare 25 länder. 8 NÄRINGSLIV I NORR NOVEMBER 2008

9 Lös pensionsfrågan för dig själv eller dina anställda på ett mer flexibelt sätt. Du kan förvalta pensionen i värdepapper eller fonder samtidigt som du behåller kapitalet i företaget Bankdirektör Göran Stille är regionchef för Norra Sverige inom Handelsbanken. Han tillträdde tjänsten för ett halvår sedan och är en av bankens 11 regionchefer med ansvar 69 lokalkontor inom ett område som motsvarar halva Sverige. FAKTA Handelsbanken är en av Nordens ledande banker, med ett stort antal lokalkontor. I Sverige har banken 461 kontor, i Finland 45, Danmark 39, Norge 46 och Storbritannien 56 kontor. Dessutom har banken 35 kontor och fyra representantkontor i länder utanför Norden och Storbritannien. Idag har Handelsbanken verksamhet i 22 länder. En sak som utmärker Handelsbanken är att de lokala kontoren har ansvaret för alla kunder inom sitt geografiska område, även de allra största företagen, vid behov i ett nära samarbete med bankens dotterbolag eller med regionala och centrala specialister. Verksamheten drivs enligt samma koncept i Norden och Storbritannien (sedan år 2000): universalbankstjänster levererade med bättre service och lägre kostnader än konkurrenterna. Rörelseresultatet uppgick 2007 till 19,4 miljarder kronor med en balansomslutning på cirka miljarder varav utlåning till allmänheten motsvarade två tredjedelar. Regionbanken Norra Sverige Den norra regionen utgörs av Norrbottens och Västerbottens län samt delar av Västernorrlands och Jämtlands län. Regionkontoret ligger i Umeå och sammanlagt finns det 69 kontor i regionen. Styrelse Direktör Erik Orring, Umeå (ordförande), direktör Hans Jonsson, Vindeln, direktör Margareta Jonsson, Älvsbyn, direktör Gunnar Liljedahl, Luleå, direktör Jens Östensson, Nordmaling, bankdirektör Göran Stille, Umeå och personalrepresentanten banktjänsteman Eva Ranggård, Luleå Handelsbankens Tjänstepensionsprogram Ålderspension Den är obligatorisk i Handelsbankens tjänstepension och här byggs pensionskapitalet upp. Pensionen kan betalas ut redan från 55 års ålder. Den försäkrade väljer själv under hur lång tid från fem år till livsvarigt. Skulle den försäkrade avlida, kan pensionskapitalet istället betalas ut som pension till efterlevande. Sjukförsäkring Rätt till sjukersättning inträder vid minst 25 % arbetsoförmåga. Ersättningen är proportionell mot graden av oförmåga. Maximalt kan tjänstepensionen fylla ut inkomstbortfallet vid sjukdom upp till 90 % av lönen. Familjepension Om den försäkrade avlider före pensionsåldern betalas familjepension ut till förmånstagarna i 15 år. Årligt pensionsbelopp väljs av den försäkrade till 5, 10, 15 och så vidare upp till max 40 procent av lönen. Barnpension Barnpension betalas ut till barn eller make/ sambo om den försäkrade avlider före pensionsåldern. Beloppet fastställs till 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per år. Pensionen betalas ut under tio år. Efterlevandekapital - privat tillägg Om den försäkrade avlider före tidpunkten då ålderspensionen ska vara slutbetald betalas ett engångsbelopp ut till förmånstagarna. Beloppet kan vara 5, 10, 15 och så vidare till maximalt 30 prisbasbelopp. Premien för efterlevandekapital betalar den anställde själv genom löneavdrag. Premiebefrielse Premiebefrielse är ett tillägg för arbetsgivaren. Den innebär att om en anställd blir arbetsoförmögen till minst 25 % på grund av sjukdom eller olycksfall slipper arbetsgivaren betala hela eller delar av premien. Är den anställde till exempel sjukskriven till 50 % betalar arbetsgivaren endast halva premien och den andra hälften ersätts av Handelsbanken Liv. Premiebefrielse ingår automatiskt i sjukförsäkring, men kan kompletteras även till ålders-, familje- och barnpension. Handelsbankens Kapitalspar Depå Placera med stor frihet Handelsbanken erbjuder sina kunder ett sparande genom att placera i aktier, fonder och andra finansiella instrument med möjlighet till en förmånlig beskattning. Med Kapitalspar Depå slipper du kapitalvinstskatt på dina vinster med en flexibel depå och tillgång till över 1000 fonder. Kapitalspar Depå är en irländsk kapitalförsäkring där man kan placera kapitalet i aktier, aktieindexobligationer, certifikat, warranter och optioner, fonder samt obligationer - med en förmånlig beskattning. Tre fördelar - Förmånlig beskattning - Aktieaffärerna ska inte deklareras - Möjlighet till god riskspridning mellan marknader och branscher Ökat utbud med externa fonder Utöver ordinarie fondsortiment har man möjlighet att smidigt välja bland mer än 1000 externa fonder för att nå nya branscher och marknader som breddar och risksprider sparandet. Fakta om Kapitalspar Depå Minsta engångsbeloppet är kronor (extra insättningar kan göras med kronor). Gällande avkastningsskatt för 2008 är 1,12%. Engångsutbetalning. Om du avlider betalas 101 % av försäkringskapitalet ut till utvald förmånstagare eller ett dödsbo. Återköp är möjligt mot en avgift på 1 % av marknadsvärdet inom de tre första åren efter tecknandet, för år 4 och 5 är avgiften 0,5%. Skatteregler Euroben Life & Pension Ltd står som ägare till depån och de värdepapper som hör till försäkringen. Beskattningen i Sverige av Kapitalspar Depå följer liknande regler som gäller för en svensk kapitalförsäkring - skillnaden är att man deklarerar och betalar in avkastningsskatten på försäkringen. Belopp som betalas ut är fritt från inkomstskatt och kapitalvinstskatt. Värdetillväxten är skattefri enligt irländsk skattelag. På utdelning från svenska aktier betalas 15% i kupongskatt. Vad kostar det? Oavsett premiestorlek är premieavgiften och kapitalavgiften 0,5% (på den senare tillkommer 0,125% av försäkringens värde som tas ut vid utgången av respektive kvartal - courtage och depåavgift tillkommer också). NÄRINGSLIV I NORR NOVEMBER

10 Skattefrågan Vem är skattskyldig för avkastningsskatt på det individuella pensionssparandet och vem deklarerar och betalar in skatten? I Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto är skattskyldig för avkastningsskatt. Det är sedan pensionssparinstitutet som ska lämna deklaration och betala skatt för den skattskyldiges räkning. Skatteverket, Ludvikakontoret handlägger avkastningsskatt på individuellt pensionssparande. Skatteinformation Om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp Prisbasbeloppet, som bland annat används för att beräkna grundavdrag, är kronor för inkomståret 2007 och kronor för inkomståret Inkomstbasbeloppet, som används för beräkning av det så kallade PGItaket och beräkning av den allmänna pensionsavgiften, är kronor för inkomståret 2007 och kronor för inkomståret Om pensionsgrundande inkomst (PGI) Den pensionsgrundande inkomsten beslutas av Skatteverket och används Försäkringskassan som räknar ut pensionsrätten för den allmänna pensionen. Försäkringskassan skickar därefter uppgifter till Premiepensionsmyndigheten (PPM) som i sin tur köper fondandelar i de bolag som varje person själv bestämmer. Pensionsgrundande inkomsten beräknas för den som haft inkomst av anställning eller bedrivit näringsverksamhet under inkomståret och är född 1938 eller senare. Följande inkomster är pensionsgrundande: - inkomst av anställning - inkomst från aktivt bedriven näringsverksamhet - skattepliktiga inkomster från socialförsäkringen (sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning mm) Socialbidrag är inte pensionsgrundande. Som inkomst av anställning räknas ersättningar som är lägst kronor från en och samma utbetalare. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas den vid taxeringen redovisade inkomsten av aktiv näringsverksamhet. Den pensionsgrundande inkomsten av anställning och annat förvärvsarbete (näringsverksamhet mm) räknas ut var för sig. Enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension ska man vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten bortse från inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften, vilket innebär att den högsta inkomst som är pensionsgrundande är lika med 8, 07 inkomstbasbelopp. Inte heller inkomster under 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet är pensionsgrundande. Om kapitalpensionsförsäkringar De räknas som kapitalförsäkringar, vilket innebär att avdrag inte medges för inbetalningar. Utbetalningar från försäkringarna är fria från inkomstskatt. När det gäller avkastningsskatt gäller reglerna för kapitalpensionsförsäkringarna, vilket ger lägre avkastningsskatt än för vanliga kapitalförsäkringar. Dessa regler har gällt från 2005 (den deklaration som lämnades 2006). I februari 2007 upphörde ovanstående regler att gälla för nytecknade försäkringar. För försäkringar som tecknats senare kvarstår reglerna om lägre avkastningsskatt. För den som betalat till sin försäkring efter februari 2007 är avkastningsskatten högre på den del av försäkringen som avser dessa betalningar, men undantag finns för betalningar som görs enligt försäkringsavtalet. Vid 2008 års taxering var det värdet vid 2007 års ingång som låg till grund för beräkningen av avkastningsskatten. Betalningar gjorda under 2007 påverkade alltså avkastningsskatten först vid 2009 års taxering. För försäkringar som tecknats i svenska försäkringsbolag är det respektive försäkringsbolags skyldighet att betala avkastningsskatten till Skatteverket. För försäkringar som tecknats i ett utländskt försäkringsbolag är det den enskilde försäkringstagarens skyldighet som försäkringstagare att betala skatten till Skatteverket. Om försäkringen tecknats utomlands i en försäkringsrörelse som finns inom EES-området (EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein) och försäkringen uppfyller alla krav på en svensk pensionsförsäkring, bortsett från att försäkringen inte är tecknad i Sverige, ska avkastningsskatten för försäkringen beräknas som om försäkringen vore en pensionsförsäkring. Skatten blir då 15 % av ett s.k. skatteunderlag, inte 27 %. Skatteunderlaget är vid 2008 års taxering 3,61 % av försäkringens värde den 1 januari 2007 Om den återinförda flytträtten för pensionsförsäkringar Skatteverket har infört nya rutiner för hanteringen av pensionsförsäkringar från 1 maj. Då upphörde etableringskravet för pensionsförsäkringar vilket innebär att det numera är möjligt att nyteckna och flytta en pensionsförsäkring inom hela EES-området. För att kunna upprätthålla en tillfredsställande kontroll över pensionsförsäkringar som flyttas inom Sverige och inom EESområdet ska en flytt rapporteras till Skatteverket inom 14 dagar efter det att flytten har genomförts. Om återköp av pensionsförsäkring Enligt skatterättsliga regler får en pensionsförsäkring inte återköpas. Skatteverket kan dock medge dispens från återköpsförbudet om försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Detta gäller endast om det inte föreligger försäkringstekniska hinder för återköp. Återköp får ske, utan Skatteverkets medgivande, om - det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet - det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp och försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren. Rätten till återköp är inte ovillkorlig även om de skatterättsliga reglerna inte lägger några hinder i vägen (försäkringsbolaget måste medge återköp). Om dispens från förbudet mot att återköpa pensionsförsäkring Dispens kan ansökas hos Skatteverket som ett vanligt brev, där den sökande måste redogöra för skälen till återköp av pensionsförsäkringen. En förutsättning för prövning är att det sker enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Till ansökan ska bifogas uppgift från försäkringsbolaget om - huruvida det föreligger försäkringstekniska hinder eller inte för återköp, - vilket datum försäkringen tecknades, - det tekniska återköpsvärdet och återbäringen för försäkringen. Dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att du har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Om förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto Ett pensionssparkonto får inte avslutas genom en utbetalning i förtid. Skatteverket kan dock medge dispens för förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Förtida utbetalning får ske, utan Skatteverkets medgivande, i följande fall: ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid om behållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp och kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren. En sådan avslutande utbetalning i förtid får även göras vid den tidpunkt pension får börja betalas ut, om behållningen då uppgår till högst 30 procent av ett prisbasbelopp. Pension får börja betalas ut när pensionsspararen fyllt 55 år. Utbetalning får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad (före den 1 januari 2003 kallad förtidspension). Om dispens för förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto Dispens kan ansökas hos Skatteverket som ett vanligt brev där det ska redogöras för skälen till varför man vill avsluta pensionssparkontot genom en förtida utbetalning av behållningen på kontot. Till ansökan ska bifogas en uppgift från banken (sparinstitutet) med sökandes namn och personnummer, kontonummer, hur stor kontobehållningen är och datum för senaste insättning på kontot. Dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att du har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Källa: Skatteverket 10 NÄRINGSLIV I NORR NOVEMBER 2008

11 Tre myndigheter satsar stort på gemensam service - Det självklara syftet är att förbättra servicen till medborgarna, säger Mats Sjöstrand, Skatteverkets generaldirektör. - Jag tror att samverkan mellan våra myndigheter kommer att fördjupas, säger Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör. - Vi ska kunna besvara grundläggande frågor som rör Försäkringskassans och Skatteverkets handläggning, säger Lena Liljestrand, Arbetsförmedlingens tf generaldirektör. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket, tre av Sveriges största myndigheter, samarbetar idag betydligt närmare varandra än vad som varit fallet tidigare. Det självklara syftet är, enligt generaldirektören Mats Sjöstrand på Skatteverket, att servicen ska förbättras och att kontakten med myndigheterna förenklas. Tidigare har man i vissa fall tvingats kontakta flera myndigheter för att få ett sjuk- eller arbetslöshetsärende åtgärdat men nu ska det räcka med att man kontaktar en av myndigheterna. Tidigare var det också så att den ena myndigheten inte hade kunskap om vilket beslut den andra hade fattat även om besluten i sig kunde påverka varandra. Tidigare var det också så att den som ville lura samhället kunde spela ut myndigheterna mot varandra, och utan den enes vetskap få ut a-kasseersättning eller sjukpenning fastän de jobbade eller få ut bådadera medan de satt hemma eller var ute och sportfiskade. Idag är det svårt att vara lurendrejare. Fördjupat samarbete i framtiden De närmaste åren kommer drygt 80 gemensamma servicekontor att etableras runt om i Sverige och för de anställda är det här ett nytt sätt att jobba som de ser fram emot. När systemet är fullt utbyggt kommer enskilda och företag erbjudas den hjälp och den information som de har rätt att kräva av samhället oavsett vilken av myndigheterna ärendet egentligen berör. Utöver servicekontoren kommer Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att finnas i samma lokaler på ytterligare cirka 150 orter i landet. Det bästa med den här förändringen är att samarbetet mellan myndigheterna utgår från den enskilde medborgarens behov. Vi har bara sett början på det här, jag tror att vårt samarbete i framtiden kommer att fördjupas på olika sätt för att ännu mer öka nyttan för den enskilde. Kanske kan ännu fler myndigheter samverka med oss för att ytterligare förbättra samhällets service till medborgarna i stort, säger Curt Malmborg, generaldirektör för Försäkringskassan. Samverkan mellan myndigheterna innebär på flera platser att servicen kan behållas på orten och att den blir effektivare än om varje myndighet agerade var för sig, säger Mats Sjöstrand, Skatteverket. Arbetsförmedlingen ska, enligt tf generaldirektören Lena Liljestrand, kunna svara på enklare frågor om socialförsäkringen och ge stöd även när Försäkringskassans handläggare inte är på plats. Skatteverket i sin tur ska kunna besvara frågor kring folkbokföring och bouppteckningar samt fungera som borgenär för statens fordringar.t NÄRINGSLIV I NORR NOVEMBER

12 KRÖNIKA Urban Rönnblom Advokatbyrån Kaiding Offentlig upphandling, överprövning och skadestånd Den offentliga upphandlingen i Sverige är oerhört omfattande och innebär stora affärsmöjligheter för företagare/leverantörer. Enligt siffror från Konkurrensverket uppskattas värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige till mellan 400 och 500 miljarder kronor per år. Nedan ges en kort beskrivning av offentlig upphandling och vilka möjligheter som står till buds om man vill klaga på en upphandling. Offentlig upphandling Offentlig upphandling regleras, med några undantag, av en särskild lag - lagen om offentlig upphandling (LOU). För upphandlande enheter inom försörjningssektorerna finns en särskild lagstiftning som till stora delar motsvarar LOU. Offentlig upphandling förekommer när kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa offentliga bolag ska göra inköp av varor eller tjänster. När en upphandlande myndighet ska genomföra en upphandling upprättas ett förfrågningsunderlag av myndigheten. Förfrågningsunderlaget och dess kompletterande handlingar är det underlag som leverantörerna har att utgå ifrån när de ska lämna anbud till myndigheten. I förfrågningsunderlaget preciserar myndigheten bland annat vad det är som upphandlas och vilka krav som ställs på leverantören. Därefter ska upphandlingen, med något undantag, annonseras. Den leverantör som vill delta i upphandlingen kan sedan skicka in ett anbud. När anbuden kommit in till myndigheten prövas om anbuden uppfyller de krav som uppställts i förfrågningsunderlaget. Myndigheten måste pröva anbuden enbart utifrån de krav som har angivits. Den myndighet som genomför en offentlig upphandling är enligt LOU skyldig att följa några grundläggande principer. De grundläggande principerna är följande. Icke-diskrimineringsprincipen, som innebär förbud mot att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet. Likabehandlingsprincipen, som innebär att alla leverantörer ska behandlas likadant och ges likadana förutsättningar. Transparensprincipen, som bland annat innebär att det ska finnas en öppenhet kring upphandlingen och att förfrågningsunderlaget ska vara tydligt. Proportionalitetsprincipen, som bland annat innebär att uppställda krav måste stå i rimlig proportion, och ha samband, till det som upphandlas. Principen om ömsesidigt erkännande, som innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av behörig myndighet i en medlemsstat, ska gälla också i övriga EU/EES-länder. En upphandlande myndighet får inte på något sätt tilldela kontrakt efter eget tyckande. Myndigheten har endast två alternativ att välja på när det gäller utvärdering av anbuden: Antingen måste myndigheten anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller det anbud som innehåller det lägsta priset. Myndigheten måste i förväg ange vilken av de två utvärderingsgrunderna som kommer att tillämpas i upphandlingen. Överprövning och skadestånd En leverantör som anser att en upphandlande myndighet har brutit mot LOU har möjlighet att vid länsrätten begära överprövning av upphandlingen. Alla beslut under upphandlingsprocessen kan bli föremål för överprövning. Leverantören kan till exempel begära överprövning om myndigheten inte har följt de grundläggande principerna som anges ovan eller om myndighetens val av leverantör är felaktigt. Det är mycket vanligt att överprövningsmål handlar om att myndigheten brustit vid utvärderingen av anbuden eller att förfrågningsunderlaget har varit otydligt. Om länsrätten finner att myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOU och att skada uppkommit eller kan uppkomma för leverantören, ska domstolen besluta att upphandlingen ska göras om eller att upphandlingen ska rättas till. Om man vill begära överprövning av en upphandling är det viktigt att agera snabbt. Vid alla upphandlingsförfaranden (utom vid så kallad direktupphandling) kan en ansökan om överprövning nämligen inte prövas efter det att ett upphandlingskontrakt ingåtts och att tio dagar gått från det att myndigheten underrättat anbudsgivarna om tilldelningsbeslutet. Därefter anses upphandlingen avslutad. Domstolsprocessen vid överprövning av upphandling är normalt skriftlig och vardera parten betalar sina rättegångskostnader, inklusive eventuella kostnader för ombud. Efter den tidpunkt då en upphandling anses avslutad kan en leverantör, som anser sig ha lidit skada, endast föra talan om skadestånd. Talan om skadestånd ska normalt väckas inom ett år från den tidpunkt då upphandlingskontraktet slöts. En leverantör som anser att en upphandling är felaktig kan, förutom att begära överprövning och väcka talan om skadestånd, även agera mot en upphandling genom att exempelvis kontakta Konkurrensverket. Konkurrensverket utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen i Sverige och kan i vissa fall ta upp klagomål på upphandlingar till prövning. Innan man bestämmer sig för att agera mot en upphandling bör man enligt min uppfattning, om inte tidsfristerna hindrar det, ta direktkontakt med myndigheten för att efterhöra om det finns möjlighet att lösa situationen utan rättsliga åtgärder - en tvist kan lätt bli mer konfliktfylld om parterna drar ärendet till domstol. Även i de fall då upphandlingen hamnar i domstol gör leverantören (och även myndigheten) klokt i att alltid inta en affärsmässig ställning och inte låta känslorna styra vid kontakterna med motparten. Domstolen kan ju komma att ändra upphandlingen så att parterna får ett affärsförhållande och ska samarbeta framöver. Ett sådant samarbete kan bli plågsamt om parterna tidigare växlat alltför hårda och ogenomtänkta ord. I upphandlingstvister kan det alltså vara bra att bita sig i läppen ibland även om det först gör ganska ont. 12 NÄRINGSLIV I NORR NOVEMBER 2008