Utsläppshandeln och stålindustrin - en studie om utsläppsrätternas effekter på stålindustrin och miljön

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utsläppshandeln och stålindustrin - en studie om utsläppsrätternas effekter på stålindustrin och miljön"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Uppsats påbyggnadskurs D Höstterminen 2005 Utsläppshandeln och stålindustrin - en studie om utsläppsrätternas effekter på stålindustrin och miljön Författare: Caroline Renås Handledare: Maria Vredin Johansson

2 Sammanfattning Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta Nyckelord: Kyotoprotokollet, utsläppsrätter, stålindustri, miljö, konkurrens 2

3 1. INLEDNING BAKGRUND DISPOSITION KYOTOPROTOKOLLET TEORETISKT RAMVERK KONKURRENS OCH PRISSÄTTNING KOMPARATIVA FÖRDELAR MILJÖREGLERING OCH KONKURRENS EVIDENS OCH KRITIK AV PORTERHYPOTESEN SAMMANFATTNING AV TEORETISKT RAMVERK HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER BAKGRUND TILLDELNING PRISER OCH PÅFÖLJDER FÖR- OCH NACKDELAR MED UTSLÄPPSHANDELN ANALYS EFFEKTERNA AV UTSLÄPPSHANDELN PÅ SVENSK STÅLINDUSTRI Svensk stålindustri Effekter av minskade CO2-utsläpp för stålindustrin Branschens egen syn på effekterna EFFEKTERNA AV UTSLÄPPSHANDELN PÅ MILJÖN Miljövärdering Miljövinster vs. samhällskostnader SLUTSATS OCH DISKUSSION REFERENSER

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund De ökade utsläppen av växthusgaser är idag ett av de största globala miljöhotet i vår tid. Om dessa utsläpp fortsätter i samma takt som idag kan världens klimat förändras på ett sådant sätt som hotar grundförutsättningarna för ett mänskligt liv och försörjning. Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid (CO2) för att möta problemet med växthuseffekten. Systemet kan ses som ett nytt marknadsorienterat ekonomiskt styrmedel som ger industrierna stimulans att minska utsläppen av CO2 i de anläggningar där åtgärderna är billigast. 1 I svensk ekonomi har den så kallade basindustrin 2 länge utgjort en viktig del och har sedan lång tid tillbaka aktivt verkat för att minska utsläppen av CO2. 3 Den kraftiga minskningen av utsläpp i Sverige beror främst på att förbrukningen av fossila bränslen har minskat och i stället ersatts med elkraft vilket har gett Sverige komparativa fördelar. Traditionellt sett har basindustrin varit en mycket energikrävande industri, vilket ställer den inför stora utmaningar med de utsläppsbegränsningar Kyotoprotokollet medför. Rapporter från bland annat Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Samarbetsorgan mellan branschföreningarna Skogsindustrierna, Plast & Kemiföretagen, SweMin och Jernkontoret (SKGS) har frambringat slutsatser om att utsläppshandelssystemet kommer att få betydande effekter på den energieffektiva basindustrins konkurrenskraft. Risken finns att ett flertal energiintensiva branscher slås ut eller tvingas ut ur landet till följd av kraftiga kostnadsökningar som systemet medför och förutom kostnaderna på utsläppsrätterna beräknas även stigande elpriser. 4 Detta är ett scenario som företrädare inom den svenska stålindustrin framhäver som en risk för framtidens utveckling inom stålproduktionen i Sverige. Syftet med uppsatsen är att studera vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt att kontrastera det mot den tänkbara miljönyttan som kan uppnås inom ramen för Kyotoprotokollet. Särskild uppmärksamhet ägnas följande: 1 Sommestad, Lena (22/1 2003) 2 Basindustrin omfattar produktion inom massa- och pappersbruk, järn-, stål- och metallverk, gruvor och kemisk basindustri motsvarade basindustrins totala export 20 procent av det totala värdet för industriprodukter i Sverige. LU 99 s Se bl.a. En svensk ekonomisk historia (1991) skriven av Mats Larsson eller Ds. 2001:63 4 SKGS ( ) s. 2 4

5 (i) (ii) Att deskriptivt belysa generella ekonomiska effekter, både direkta och indirekta, som handeln med utsläppsrätter kan komma att få på stålindustrin. Samt att utreda huruvida det är möjligt att beräkna företagens kostnader för CO2 minskningen inom stålindustrin. Att ekonomiskt värdera utsläppsminskningarnas effekt på samhällets miljönytta. För att undersöka de ekonomiska effekterna av utsläppshandel på svensk stålindustri har jag valt att använda mig av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar. Den gängse uppfattningen enligt dessa teorier är att det råder ett negativt samband mellan miljörestriktioner och konkurrens d.v.s. miljöreglering leder till försämrad konkurrenskraft. För att få en mer balanserad analys av utsläppsrätternas effekter på stålindustrin har jag även valt att använda mig av Porterhypotesen 5 som ser att ökade miljöregleringar kan leda till långsiktiga konkurrensfördelar. Uppsatsen avgränsas till att undersöka de ekonomiska effekterna av en av Kyotoprotokollets tre flexibla mekanismer; handeln med utsläppsrätter. Trots att stora delar av svensk basindustri ingår i utsläppshandeln kommer uppsatsen begränsas till att enbart undersöka konsekvenser för svensk stålindustri, vars största enskilda emission är CO2. Handelssystemet med utsläppsrätter är något historiskt unikt i sin storskalighet. Aldrig tidigare har ett system som ska skapa incitament för företag att minska utsläpp berört så många länder samtidigt. Kombinationen av att systemet direkt påverkar den för svensk ekonomi så viktiga basindustrin, samtidigt som den kommer att ha positiva effekter på miljön, gör systemet med utsläppsrätter till ett ytterst viktigt nutida miljöekonomiskt experiment att analysera Disposition Uppsatsen är strukturerad enligt följande. I avsnitt två ges en beskrivande bakgrund till Kyotoprotokollets införande och framväxt. Här förklaras bland annat vilka länder som ingår, vilka åtaganden som skall genomföras av respektive land samt på vilket sätt det är tänkt att åtagandena skall genomföras. I avsnitt tre behandlas det teoretiska ramverket för uppsatsen, innehållande bl.a. teorier om konkurrens och komparativa fördelar. Det fjärde avsnittet är en 5 Porter & van det Linde (1995) 5

6 djupgående beskrivning av hur handeln med utsläppsrätter fungerar, detta avsnitt börjar med en bakgrundbeskrivning av hur handeln är tänkt att fungera och följs av hur tilldelningen av utsläppsrätter har skett, hur priset ser ut samt vilka för- och nackdelar systemet har. Avsnitt fem är uppsatsens analysdel som delas in i två delar. Det börjar med att behandla stålindustrin och utsläppshandelns ekonomiska effekter på den. Den andra delen av avsnittet beskriver utsläppshandeln och dess effekter på miljön. Uppsatsens sista avsnitt är slutsatser och diskussion där de eventuella effekterna av utsläppshandeln på både stålindustrin och miljönyttan som analyserats i avsnitt fem ställs samman samt ställs emot varandra. 2. Kyotoprotokollet Redan under slutet av 1970-talet uppmärksammades allvaret kring klimatfrågan. Vid den första världsklimatkonferensen 1979 möttes forskare för att diskutera hur klimatförändringar skulle kunna påverka mänskligheten grundades den internationella klimatpanelen (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC). Vid den andra världsklimatkonferens 1990 pekade IPCC ut klimatförändringarna som en gemensam angelägenhet för mänskligheten och under detta år beslutade även FN:s generalförsamling att förhandlingar om en internationell överenskommelse skulle påbörjas. Vid världstoppmötet om miljö 1992 (The Earth Summit) i Rio de Janeiro undertecknades FN:s klimatkonvention av 154 stater och 1994 trädde konventionen i kraft. 6 Den 11 december 1997 i Kyoto, Japan, antogs det som idag i folkmun kallas Kyotoprotokollet (Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar). I enlighet med protokollet åtar sig Annex 1-länderna (Ryssland, Ukraina, ytterligare en grupp länder i Östeuropa och medlemmarna av OECD med undantag för Mexiko och Sydkorea) 7 att minska sina utsläpp av sex växthusgaser med 5,2 procent som ett genomsnitt under den första så kallade åtagandeperioden, d.v.s. mellan åren , jämfört med 1990 års faktiska utsläppsnivå. 8 Ländernas enskilda åtaganden framförhandlades särskilt och varierar från 8 procent för EU:s medlemsstater och ett antal östeuropeiska nationer till +8 procent för Australien och +10 procent för Island. Protokollet tillåter något som kallas för en bubbla, vilken består av de samlade insatserna från flera länder. Detta innebär bl.a. att EU kunde göra upp sin egen 6 SOU 2003:120 s Bergman & Radetzki (2003) s SOU 2000:45 s. 86, SOU 2003:120 s. 68, Ds 2001:55 s. 20 6

7 bördefördelning inom unionen, vilket exempelvis under den första förhandlingen gav Sverige möjlighet och tillåtelse att öka sina utsläpp med fyra procent från 1990 nivå till perioden Trots detta har riksdagen i Sverige åtagit sig att minska utsläppen med lika mycket. 10 Tabell 1: Klimatkommitténs förslag till inhemska mål. År Utsläppsnivå av koldioxid års utsläppsnivånivå procent av 1990 års utsläppsnivå procent av 1990 års utsläppsnivå procent av 1990 års utsläppsnivå Källa: Stripple (2002) Vidare identifierades tre s.k. flexibla mekanismer inom protokollet som skall hjälpa parterna att kunna minska sina åtagandekostnader. Dessa är viktiga för att uppnå den kostnadseffektivitet som klimatkonventionen betonar. Syftet med de flexibla mekanismerna i protokollet är att ge möjlighet för länder att klara delar av sina åtaganden genom att minska utsläppen i andra länder. Detta leder till att de totala kostnaderna för utsläppsminskningen reduceras. 11 Den första mekanismen är kallad gemensamt genomförande (Joint Implementation, JI). Mekanismen är projektbaserad och avser en situation där ett industriland investerar i utsläppsreducerande åtgärder i ett annat industriland i syfte att helt eller delvis kunna tillgodogöra sig utsläppsreduktionen gentemot sitt eget kvantifierade utsläppsmål. Den andra mekanismen är kallad mekanismen för ren utveckling (Clean Developement Mechanism, CDM). CMD liknar till stor del JI förutom att projekten skall vara belägna i länder som inte omfattas av protokollet. Den tredje och sista mekanismen är utsläppshandel (Emission Trading, ET). Denna mekanism är den jag kommer att fokusera på i uppsatsen och kommer därmed inte lägga någon ytterligare vikt i att förklara de två ovannämnda. ET fungerar så att den möjliggör för en part med potential att skära ner utsläppen till låg kostnad och att göra reduktioner utöver sina åtaganden och sedan sälja sitt överskott av utsläppsrätter till en part 9 LU 99 s SvD (16/2 2005) Peter Grensund 11 Bergman & Radetzki (2003) s. 32 7

8 vars kostnader för utsläppsminskning är högre. Därmed får den senare parten fortsätta släppa ut CO2 och befrias från att vidta kostsammare åtgärder. 12 Den 16 februari 2005 trädde Kyotoprotokollet i kraft, 90 dagar efter Rysslands godkännande av protokollet. Kyotoprotokollets regelverk säger nämligen att protokollet träder i kraft 90 dagar efter det att minst 55 länder med 55 procent av de totala utsläppen har ratificerats (innebär att giltiggöra den internationella överenskommelsen). 13 Idag har 141 länder, med 61,6 procent av CO2-utsläppen, ratificerat avtalet Teoretiskt ramverk Uppsatsen kommer, som tidigare nämnts, att studera möjliga effekter av handelssystemet med utsläppsrätter på svensk stålindustri. Förutsättningen i denna teoridel är således att stålindustrin, som en del av basindustrin i Sverige, utgör en viktig del i den svenska samhällsekonomin. Med detta avser jag, att en försämring av konkurrensraften för den svenska stålindustrin kan leda till en försämrad samhällsekonomisk utveckling för Sverige generellt, och vice versa. 3.1 Konkurrens och prissättning Det vanligaste kriteriet för att en verksamhet skall anses vara konkurrensutsatt är att priserna på företagets/branschens produkter är internationellt bestämda, varför kostnadsökningar i mycket liten utsträckning kan vältras över på konsumenterna. Ett företag verksamt på en marknad där det råder perfekt konkurrens är en pristagare, d.v.s. det tar marknadspriset som givet och anpassar sin produktionsvolym till detta pris. På en sådan marknad uppfattar det enskilda företaget priskänsligheten som hög, att sätta ett pris som ligger över marknadspriset skulle alltså innebära att prissätta sig ut ur marknaden. Konkurrenskraft kan avse företagsnivå, branschnivå eller makronivå d.v.s. den svenska ekonomins konkurrenskraft Bergman & Radetzki (2003) s SOU 2000:45 s SvD (16/2 2005) 15 ITPS A2004:019 s.21 8

9 Konkurrens är enklast att förklara på företagsnivå. Enkelt uttryck, ett företag som producerar till priser som gör att de får sina produkter sålda på marknaden kan anses vara konkurrenskraftigt. Det betyder att ett företag enbart är konkurrenskraftigt om det kan producera minst lika billigt som sina konkurrenter. På kort sikt är det alternativkostnaderna som avgör ett företags produktionsbeslut. Ett vinstmaximerande företag på en marknad med konkurrens fortsätter att producera så länge företaget får täckning för sina alternativkostnader. Även om företaget har sina egna resurser, till synes gratis i form av exempelvis råvaror (skog, malm, egen vattenkraft etc.), är dessa råvaror inte gratis för ett företag som beter sig ekonomiskt rationellt. Alternativkostnaden för dessa gratisråvaror är vad marknaden är villig att betala. Detta kan likställas med utsläppsrätterna för de företag som ingår i EUhandelssystemet. Oavsett om dessa rätter tilldelats gratis eller genom inköp så är det marknadsvärdet av dem som utgör företagets alternativkostnad och det är den som avgör om företaget är konkurrenskraftigt på marknaden eller inte. 16 Konkurrenskraft på företagsnivå är en fråga om reala priser på produktionsfaktorer och inte direkt en fråga om pris- och kostnadsnivå. Exempelvis om lönerna stiger med 10 procent samtidigt som arbetskraften blir 10 procent mer effektiv så påverkas inte produktionskostnaderna och inte heller konkurrenskraften. 17 Å andra sidan kan givetvis förändringar i andra faktorpriser, så som stigande energipriser, också påverka konkurrenskraften. Om exempelvis energiprisförändringarna är orsakade av en inhemsk energiskatteförändring påverkas inte internationella företag men däremot den inhemska konkurrenskraften gentemot den internationella Komparativa fördelar Ett land har alltid komparativa fördelar 19 i den internationella handeln inom minst ett område och det kommer alltid att vara minst en del av den konkurrensutsatta delen av ekonomin som är konkurrenskraftig. Orsaken är att även om ett land har absoluta fördelar i produktionen av varor och tjänster skiljer sig produktionsfördelarna åt mellan olika sektorer vilket betyder att vissa sektorer relativt sett är mer konkurrenskraftiga än andra Ibid. s Ibid. s. 22 f 18 ibid. s Kan i folkmun även kallas konkurrens fördelar. 20 ITPS A2004:019 s. 24 9

10 På lång sikt är det landets komparativa fördelar i internationell handel som är av störst intresse. Dessa är en produkt av den relativa knappheten på olika produktionsfaktorer, arbetskraft, realkapital, utbildningskapital, inhemska råvaror etc. Ett effektivt utnyttjande av de komparativa fördelarna är positivt för den ekonomiska tillväxten. Det finns dock inget klart samband mellan konkurrenskraft och tillväxt. Konkurrenskraften för enskilda företag och branscher kan exempelvis upprätthållas med hjälp av subventioner eller regleringar vilket kan påverka tillväxten negativt. Detta medan en framgångsrik konkurrenspolitik, som tvingar olönsamma företag till nedläggning, förväntas påverka tillväxten positivt. I det första fallet utnyttjas inte landets komparativa fördelar fullt ut, viket kan orsaka negativa effekter på tillväxten. 21 I en ekonomi med positiv ekonomisk tillväxt stiger lönerna i förhållande till priserna på övriga produktionsfaktorer. I tillväxtprocessen ligger en gradvis ökad konkurrens om den befintliga arbetskraften. Denna konkurrens sänker gradvis relativpriserna på övriga produktionsfaktorer. Höjda kostnader för CO2-utsläpp och handeln med utsläppsrätter innebär lägre relativpriser på övriga produktionsfaktorer och med nödvändighet en uppbromsning av lönekostnadsökningen, detta gäller dock inte om produktiviteten ökar. Relativprisförändringen kan därmed innebära en snedvridning i näringslivets komparativa fördelar mot en mera arbetsintensiv och mindre energi-, råvaru- och kapitalintensiv produktion. Denna förändring i de komparativa fördelarna kan leda till en i jämförelse lägre tillväxt som dock får vägas mot eventuella miljövinster Miljöreglering och konkurrens Man kan härleda två huvudfaktorer till uppkomsten av försämrad konkurrenskraft till följd av hårdare miljökrav. Den första är den s.k. crowding-out effekten vilket innebär att miljöinvesteringar sker på bekostnad av produktiva investeringar. Den andra effekten är att ökade miljökrav kan leda till sämre produktivitet på grund av att företagen får ett mindre handlingsutrymme, vilket kan medföra högre produktionskostnader gentemot konkurrenter. 21 ibid. s. 26 ff 22 Ibid. s. 26 f 10

11 En miljöreglering innebär att endast en delmängd av produktionsmöjligheterna är tillgängliga, vilket skulle kunna leda till högre kostnader och sämre konkurrenskraft. 23 Det enklaste sättet att definiera konkurrenskraft, som nämnts tidigare, är alltså att tala om komparativa fördelar. Genom olika länders komparativa fördelar uppstår handel mellan länder. Enligt Heckscher-Ohlin teorin förklaras detta med att länder är relativt olika rika på olika produktionsfaktorer. Det här resonemanget skulle man kunna överföra till miljöföroreningar och regleringar. Om vi utgår från att tillgångar på naturresurser är en viktig bestämningsfaktor för det internationella handelsmönstret, skulle man kunna säga att när ett företag förorenar använder det egentligen en naturresurs i form av miljö. Om företaget sedan tvingas reducera sina utsläpp kan detta upplevas som att företaget plötsligt har mindre av denna resurs. Företaget förlorar därmed delvis sin rätt att förorena samtidigt som det förlorar en mer eller mindre komparativ fördel. Resultatet blir därmed en minskad export av de varor som använder miljö som en produktionsfaktor. Den allmänna uppfattningen blir alltså att miljöregleringar leder till en försämrad konkurrenskraft och att sambandet mellan miljö och konkurrenskraft kan ses som en trade off. 24 Den vedertagna uppfattningen om försämrad konkurrenskraft som en följd utav strikta miljökrav har dock under senare år ifrågasatts bland annat av Porter och van der Linde 25 som snarare menar att en ökad miljönoggrannhet kan leda till raka motsatsen, åtminstone på lång sikt. De menar att en rätt tillämpad politik ger bättre produktivitetsutveckling och därmed förbättrad konkurrenskraft. Porter och van der Linde menar att den trade off som uppstår mellan samhällsnyttan och de privata kostnaderna för företagen beror på att man ser miljöregleringarna i ett statiskt perspektiv, där allt annat hålls konstant. Det handlar om faktorer som produkter, teknologi, konsumentbehov och processer. I denna statiska värld, med företag som redan kostnadsminimerar, ger miljöregleringen oundvikligen upphov till kostnader, vilka kan reducera de inhemska företagens möjligheter att konkurrera på en internationell marknad. Porter och van der Lindes syn är att sambandet mellan miljöregleringar och konkurrenskraft snarare ska ses i ett dynamiskt perspektiv. De utgår ifrån att konkurrenskraft kommer av högre produktivitet, relativt andra konkurrerande företag, vilket sker antingen genom att företaget har lägre kostnader än konkurrenterna eller att 23 Brännlund & Kriström (1998) s Ibid. (1998) s. 291 f 25 Porter, E.M. & van der Linde, C. (1995) 11

12 företagen erbjuder marknaden ett produktvärde, t.ex. genom miljömärkta varor, som möjliggör ett högt kundpris. Genom detta följer att företagens komparativa fördelar istället kan skapas genom innovationsförmåga och kapacitetsförbättring. 26 Porter och van der Lindes argument är att miljöregleringar av rätt sort startar innovationsprocesser som på sikt delvis eller helt och hållet neutraliserar de kostnader som regleringarna skapar hos företagen. Dessa innovationsneutraliseringar kan reducera nettokostnaderna vilket i sin tur kan leda till absoluta fördelar över konkurrerande företag i länder där miljöpolitiken inte är lika strikt. Därigenom finns en potential att höja ett lands konkurrenskraft genom miljöpolitik. Att miljöinvesteringar kan vara ett incitament till en innovationsprocess bygger enligt Porter och van det Linde på att marknadsaktören sällan fattar ekonomiskt rationella beslut och att den traditionella teorin om trade off därmed faller. Porter och van der Linde ifrågasätter det grundläggande i förutsättningen om optimerande och rationella aktörer. I praktiken är den information som företagen konfronteras med inte fullständig, företagen har därmed ingen möjlighet eller förmåga att hantera den information de faktiskt har tillgång till. Därmed faller också den traditionella statiska teorin eftersom vi inte lever i den perfekta värld som teorin på något sätt förutsätter. Med hårdför miljöpolitik kan företagen ledas till att hitta effektivare produktion med ökad produktivitet. 27 Figur 1: Miljöpolitik och konkurrenskraft enligt Porterhypotesen Varor och tjänster Q*** Q** Q* Teknisk innovation Effektivitet A C B M* M** Miljökvalitet Källa: Marklund (1997) 26 Brännlund & Kriström (1998) s ibid. (1998) s. 292 f 12

13 I Figur 1 ser vi att en ekonomis produktionsmöjligheter initialt definieras av mängden innanför den feta kurvan. Givet en miljöpolitik som kräver en miljökvalitet som uppgår till minst M * så beräknas produktionsmöjlighetsmängden till den yta som begränsas av den vertikala streckade linjen M * och den initiala produktionsmöjlighetskurvan. Hypotesen säger att om M * är en förhållandevis kraftlös miljöpolitik så kommer företagen inte att göra sitt bästa. Detta representeras i figuren av punkt A, vilken visar att produktionen av varor och tjänster är lika med Q *. Att företagen i punkt A inte gör sitt bästa är uppenbart då det vore tekniskt möjligt att producera mer varor och tjänster utan att försämra miljökvaliteten. Med andra ord kan det sägas att företagen karakteriseras av ineffektivitet. Om istället miljökraven skulle skärpas, d.v.s. att vi går från M * till M **, skulle det enligt Porter och van der Linde leda till att den initiala ineffektiviteten skulle avslöjas och att företagen skulle tvingas till effektivisering. Detta illustreras av en förflyttning från punkt A till B med en följd av att företagen utnyttjar sina resurser effektivt. Att effektiviteten i företagen har höjts illustreras i figuren av att produktionen av varor och tjänster ökar från Q * till Q **, trots de högre miljökraven. Inte nog med detta, enligt hypotesen initierar de hårdare miljökraven även en innovationsprocess med bättre produkter och effektivare processer. Detta representeras i figuren av en vridning av produktionsmöjlighetskurvan utåt. Det betyder att det med en given resursmängd är möjligt att producera en större mängd varor och tjänster utan att försaka miljökvaliteten, och vice versa. Alltså, de innovationer som kommer till stånd på grund av hårdare miljörestriktioner leder till att företagen kan gå från punkt B till C. Den sammanlagda effekten av de hårda miljörestriktionerna blir därmed summan av effektivitetsvinsten (Q ** -Q * ) och innovationsvinsten (Q *** -Q ** ). 28 De rätt utformade regleringarna tjänar enligt Porter och van der Linde åtminstone fem syften. Det första skulle vara att regleringarna ger signaler om att det finns effektivitetsvinster och teknologiska förbättringar att göra. Det andra skulle vara att regleringarna bidrar till att företagen i allmänhet blir mer miljömedvetna. Det tredje syftet är att regleringarna reducerar den osäkerhet som förknippas med investeringarna. För det fjärde skulle regleringen kunna höja den allmänna miljömedvetenheten vilket skulle medföra att företagen utsätts för påtryckningar de måsta anpassa sig till. Med detta följer antagligen att betalningsviljan för s.k. gröna produkter kan öka, d.v.s. att världens efterfrågan i allt större omfattning riktar sig mot en miljövänlig konsumtion. Det sista argumentet är att regleringarna underlättar 28 Marklund (1997) s

14 övergångsperioden till innovationsbaserade lösningar genom att inom en viss industri ställa lagstadgande krav på alla företag så att inget företag kan nonchalera miljön för att erövra marknadsandelar. Här antar de även indirekt att företagen under en initial period är konkurrenskänsliga, precis som de traditionella förespråkarna. 29 För att exemplifiera argumentet om den allmänna miljömedvetenheten och gröna produkter för miljöreglering, refererar Porter och van der Linde till den skandinaviska massa- och pappersindustrin. Producenterna inom denna sektor introducerade nya miljövänliga processer vid blekning av papper vilket i sin tur ledde till att underleverantörer av produktionsteknik, så som företagen Kamyr och Sunds, vann internationella markandsandelar i sin försäljning av ny blekningsteknik. Med andra ord tvingades den internationella marknaden anpassa sig till den skandinaviska massa- och pappersindustrins nya förutsättningar då den internationella allmänna efterfrågan förändrats p.g.a. av ökad medvetenhet Evidens och kritik av Porterhypotesen Det finns en hel del kritik gällande Porterhypotesens argument. En första invändning är att företagen frivilligt skall välja att göra de investeringar och de utsläppsminskningar som impliceras av Porters resonemang. Faktum är att företagen inte frivilligt valt dessa kostsamma minskningar vilket antyder att de inte betraktar sådana investeringar som direkt lönsamma. I och för sig ger miljöregleringar och andra styrmedel företagen tydliga incitament att söka efter olika förbättringsmöjligheter. Porterhypotesen antyder i så fall att det existerar förbättringsmöjligheter som företagen inte har sett men som genom hårda miljöregleringar blir synbara. Dessa argument skulle då tyda på att företagen är ineffektiva och inte utnyttjar sina resurser på ett effektivt sätt. En annan förklaring skulle kunna vara att företagen inte fullt ut är vinstmaximerande. 31 Trots dessa förklaringar som kan finnas för att företag inte fullt ut är effektiva är det ändå intressant att notera att det finns visst empiriskt stöd för att amerikanska företag inte alltid valt de energiinvesteringar som varit mest lönsamma. Det amerikanska naturvårdsverket har uppmärksammat detta problem och lanserat ett program vilket ger de deltagande företagen 29 Brännlund & Kriström (1998) s. 293 f 30 SOU 1997:11 s Brännlund & Kriström (1998) s. 295 f 14

15 information och råd om energibesparande åtgärder. Detta program pekar dock på värdet av information snarare än att det ger stöd åt Porters resonemang. Varje stort företag har sannolikt otaliga möjligheter till effektivisering via allt ifrån forsknings- och utvecklingsstrategier till förändrad kontakt med leverantörer o.s.v. 32 Sammanfattningsvis ger de empiriska studier som finns inte något starkt stöd för Porters argument, fast å andra sida finns det inte heller något starkt stöd för den traditionella uppfattningen att en hårdför miljöpolitik leder till konkurrensförsämringar. Att den empiriska litteraturen som finns påvisar svaga slutsatser kan dock ha att göra med att väldigt få studier direkt testar Porters idéer Sammanfattning av teoretiskt ramverk Det enklaste sättet att definiera konkurrenskraft är genom teorin om komparativa fördelar. Ett företags eller ett lands konkurrenskraft uppstår ur dess möjligheter att nyttja dessa komparativa fördelar i termer av lägre kostnader än konkurrenter. När resonemanget överförs till miljöförorening och reglering kan vi utgå ifrån att tillgång av naturresurser kan ses som en komparativ fördel. D.v.s. ett företag som drabbas av miljöreglering i form av minskade utsläpp, exempelvis genom utsläppsrätter, kan sägas förlora en komparativ fördel. Crowdingout effekten, vilken innebär att miljöinvesteringar sker på bekostnad av produktiva investeringar, kan ses som en av två huvudfaktorer vilka ger upphov till försämrad konkurrenskraft. Den andra effekten är att ökade miljökrav kan leda till sämre produktivitet på grund av att företagen får ett mindre handlingsutrymme vilket medför högre produktionskostnader jämfört med konkurrerande företag eller länder. Exporten på varor som använder miljö som produktionsfaktor kan därmed riskera att minska vid miljöreglering. Den vedertagna uppfattningen är alltså att miljöreglering leder till en försämrad konkurrenskraft samt att sambandet mellan miljö och konkurrens är en trade off. Det finns en motsatt uppfattning till denna trade off mellan miljöreglering och konkurrens som presenteras av Porter och van der Linde. Dessa två menar snarare att miljöreglering och miljönoggrannhet kan leda till en förbättrad konkurrenskraft på sikt. Porter och van der Linde syftar att konkurrenskraft kommer av högre produktivitet, relativt andra konkurrerande företag, vilket antingen sker genom lägre kostnader än konkurrenterna men också genom att företagen erbjuder marknaden ett produktvärde, exempelvis genom miljömärkta varor, som möjliggör ett högt kundpris. Med detta menar Porter och van der Linde att företagen skapar sig 32 Ibid. (1998) s Marklund (1997) s

16 komparativa fördelar genom sin egen innovationsförmåga och kapacitetsförbättring. Sammanfattningsvis har vi två alltså två motstridiga teorier om effekterna av miljöregleringar, varav den ena leder till en minskad konkurrenskraft och den andra till en större. 16

17 4. Handeln med utsläppsrätter I detta avsnitt ges en beskrivning av systemet för handeln med utsläppsrätter. Avsnittet börjar med en bakgrundsbeskrivning av utsläppshandeln som sedan följs av en mer ingående förklaring av hur tilldelningen av utsläppsrätter skett, hur priset ser ut samt vilka för- och nackdelar systemet kan tänkas ha. 4.1 Bakgrund Den 1 januari 2005 infördes ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Handelssystemet är ett klimatinstrument som syftar till att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser inom unionen. Systemet för handeln med utsläppsrätter kan ses som en hörnsten i EU:s strävan att nå unionens åtaganden under Kyotoprotokollet. 34 Inom ramen för protokollet finns det som tidigare nämnts flera olika möjligheter att genom olika samarbetsavtal minska CO2-utsläppen. En metod för att minska samhällets kostnader för att reducera utsläppen är genom handel med utsläppsrätter. Syftet är att företagen i ett land får ett antal rätter som ska summera till den nationella kvoten, alltså ett tak, och att alla länders samanlagda utsläppsrätter därigenom skall motsvara den globala utsläppsnivån man enats om vid Kyotoförhandlingarna. Ett land eller en anläggning som vet att det inte kommer att fullt ut utnyttja alla sina rätter, exempelvis eftersom deras kostnader för att reducera växthusutsläppen är lägre än priset på utsläppsrätterna, kan sälja dessa vidare till ett annat land eller företag som annars hade haft höga kostnader för att minska sina utsläpp. Av denna anledning kommer det att bli lönsamt att minska utsläppen där det är billigast och att sälja utsläppsrätterna till de delar av industrin där det relativt sett är dyrast att minska utsläppen. Detta brukar kallas för equimarginal principle. Antalet reglerade utsläppsrätter ska trygga måluppfyllelsen vad gäller utsläppsnivåerna och marknadsmekanismerna ska trygga kostnadseffektiviteten i genomförandet. 35 I Figur 2 exemplifieras hur ett enskilt företag skall välja den optimala mängd av utsläppsrätter. Vi antar att företagets kostnad för att reducera utsläpp av CO2 ges av kurvan 34 SOU 2005:10 s LU 99 s

18 MC i figuren. Utan några regleringar kommer företaget att välja att släppa ut Z *. Vi antar sedan att ett system med överlåtbara utsläppsrätter har införts och att företaget initialt tilldelats Z T, samt att det etablerats ett pris på marknaden för utsläppsrätterna som är lika med P **. Vid utsläppsnivån Z T överstiger priset på utsläppsrätterna företagets marginalkostnad för rening. Detta medför att företagets vinst ökar om de istället väljer att sälja en utsläppsrätträtt motsvarande ett ton CO2 och själva reducera sina utsläpp med ett ton. 36 Figur 2: Företagets val av optimal mängd utsläppsrätter. MC P ** MC(z T ) Z ** Z T Z * Försäljning; Z**-Z T Minskning; Z*-Z T Utsläpp Källa: Brännlund & Kriström (1998) Ur företagets synpunkt är det enligt Figur 2 lönsamt att sälja utsläppsrätter så länge marginalkostnaden för att reducera utsläppen är lägre än den intäkt företaget kan erhålla genom att sälja ytterligare en utsläppsrätt. Vid utsläppsnivån Z ** överrensstämmer kostnaden för ytterligare reduktioner med intäkten av att sälja av en utsläppsrätt. Säljer företaget av ytterligare en utsläppsrätt överstiger kostnaden för CO2-minskningar intäkten. Om företagets kostnad för CO2-minskningar ökar skiftar MC-kurvan utåt, vilket betyder att företaget till det rådande pris P **, kommer att vilja köpa tillbaka en del av utsläppsrätterna Brännlund & Kriström (1998) s. 203 f 37 Ibid. (1998) s

19 Rätten att släppa ut CO2 tillkommer i Sverige de anläggningar som enligt Lagen om handel med utsläppsrätter (SFS 2004:1199) fått ett särskilt tillstånd. 38 Däremot kan vem som helst, såväl juridiska som fysiska personer, köpa och sälja utsläppsrätterna. Handelssystemet kommer att omfattas av olika tidsperioder varav innevarande period, mellan , enbart omfattar anläggningar inom energiintensiv industri och förbränningsanläggningar. Den första perioden kommer att fungera som en slags försöksperiod medan fortsatta åtagarperioder kommer att löpa i femårsintervall. Totalt inom EU omfattas ca anläggningar av systemet och i Sverige mellan anläggningar Tilldelning Teoretiskt sett skulle tilldelningen av utsläppsrätter kunna ske på ett antal olika sätt. Exempelvis skulle rätterna kunna auktioneras ut eller så kunde verksamhetsutövaren hänvisas till att köpa rätterna på en marknad, där staten skulle kunna stå för utbudet. Men i enlighet med direktivet anges att i det handelssystem som skall vara i funktion under den första prövoperioden , så skall minst 95 procent av rätterna tilldelas gratis till de berörda verksamhetsutövarna. 40 Denna fördelning är vad som kallas grandfathering principen och bygger på att fördelningen av rätterna tilldelas utifrån hur stora utsläpp företagen har haft historiskt sett. Fördelen med grandfathering -principen är att den är enkel och att den i vissa fall anses rättvis bland förorenarna. Dock kan det ur samhällets synvinkel ses som en nackdel då företag med en föråldrad teknologi med stora utsläpp gynnas på bekostnad av företag med moderniserad teknologi och små utsläpp. Med andra ord får företag som gjort väldigt lite för att reducera utsläppen en tillgång som de har möjlighet att sälja. 41 I Sverige har vi, liksom de flesta medlemsstater, valt att tilldela alla utsläppsrätter gratis denna period, vilket skedde i god tid innan systemet satte igång. Från den första åtagandeperioden anges att minst 90 procent tilldelas gratis enligt handelsdirektiven. Hur de resterande tio procenten skall fördelas framgår inte av direktiven vilket lämnar en viss öppenhet för staten i medlemsländerna att på egen hand avyttra dessa rätter Dagens Miljö (24/1 05) 39 SOU 2005:10 s.13 f, s ibid. s. 98 f 41 Brännlund & Kriström (1998) s SOU 2005:10 s. 98 f 19

20 Regeringen och riksdagen beslutade att utsläppen från anläggningarna i Sverige skall delas in i två kategorier. Den första kategorin är råvarurelaterade utsläpp, som bildas i en process där kol är bundet i den råvara som skall förädlas, eller i en process där kol tillsätts för att avlägsna en icke önskvärd komponent från råvaran. Bland annat omfattas stålindustrin av denna kategori. Den andra kategorin är de bränslerelaterade utsläppen, som härrör från förbränning av fossila bränslen i det primära syftet att producera kraft och värme. Denna uppdelning har möjliggjort att vid tilldelning av rätterna skilja mellan sådana utsläpp som på ett ekonomiskt rimligt sätt går att substituera för (bränslerelaterade) och sådana som är bundna till en råvara och som på kort sikt inte går att till en rimlig kostnad byta ut (råvarurelaterade). Anläggningarna inom energisektorn har fått en tilldelning motsvarande 80 procent av sina historiska utsläpp. De råvarurelaterade anläggningarna har behandlats i särskild ordning och har fått en tilldelning dels på historiska utsläpp, men därutöver även en tilldelning som motsvarar prognostiserade ökningar av råvarurelaterade utsläpp under perioden Handeln med utsläppsrätter sker i antal ton koldioxidekvivalenter ur medlemsstaternas tilldelade mängder utsläppsrätter. Total har utsläppsrätter motsvarande 22,4 miljoner ton CO2 per år ( ) tilldelats till svenska företag och anläggningar inom industri- och energiproduktionen, varav drygt 7,2 miljoner utsläppsrätter tilldelats stålindustrin. 44 Detta betyder att eftersom en utsläppsrätt motsvarar ett ton CO2 kan stålindustrin på egen hand under denna period, per år, släppa ut 7,2 miljoner ton CO2. Ståljätten SSAB är det företag som tilldelats den största kvoten i Sverige motsvarande 6,6 miljoner ton, vilket av den totala mängden utsläppsrätter Sverige erhöll blir ca 30 procent SOU 2005:10 s. 43 f & Dagens Miljö (24/1 05) 20

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin

Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin 2004:026 SHU EXAMENSARBETE Koldioxidhandelns effekter på den svenska stålindustrin LINDA PETTERSSON Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar NATIONALEKONOMIPROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för

Läs mer

Det europeiska utsläppshandelssystemet och den svenska stålindustrin

Det europeiska utsläppshandelssystemet och den svenska stålindustrin Fredrik Werner: 860109-0155 Oscar Egnell: 850104-0391 Det europeiska utsläppshandelssystemet och den svenska stålindustrin Kandidatuppsats i nationalekonomi Vårterminen 2010 Handledare: Olof Ejermo Sammanfattning

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)

Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk) Stockholm 11 april 2008 registrator@environment.ministry.se david.mjureke@environment.ministry.se Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter; SFS 2011:1103 Utkom från trycket den 8 november 2011 utfärdad den 27 oktober 2011. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. 2009-10-05 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Att: Registraturen Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. Följande synpunkter lämnas av branschorganisationen Kyl

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23

Stålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23 Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Kommunala extrasteg inom klimatpolitiken

Kommunala extrasteg inom klimatpolitiken KAPITEL 3 Kommunala extrasteg inom klimatpolitiken 3. ETT AV DE stora problemen med energiomvandling är dess påverkan på miljön. Sverige har sedan länge haft styrmedel för att kontrollera en del av dessa

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people

Trading Scheme - EU Emissions EU ETS. Utsläppsrätter. Klimatförändringar. EU s Svar på. For the benefit of business and people EU Emissions Trading Scheme - EU ETS Utsläppsrätter EU s Svar på Klimatförändringar For the benefit of business and people EU ETS > Kort beskrivning av Bureau Veritas > Historik > EU s Svar på Klimatförändringar

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden. Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag

Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag Utveckling av Frivilliga avtal för energibolag och energitjänsteföretag En utveckling av till Energimyndighetens ER 2013:04 Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Bakgrund Energimyndigheten

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING INOM INDUSTRIN - En analys av europeiska och nationella styrmedel och dess effektivitet

ENERGIEFFEKTIVISERING INOM INDUSTRIN - En analys av europeiska och nationella styrmedel och dess effektivitet ENERGIEFFEKTIVISERING INOM INDUSTRIN - En analys av europeiska och nationella styrmedel och dess effektivitet Av Johanna Théry Examensarbete 30 poäng i miljörätt Stockholm vårterminen 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin

Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Industripolitik för den svenska fordonsindustrin Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/3 Rikard Forslid, Stockholms universitet Karen Helene Ulltveit-Moe, Oslo universitet Den svenska fordonsindustrin

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer