Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62."

Bengt Johan Bergqvist
för 9 år sedan
Visningar:

1 Finansdepartementet Stockholm Att: Registraturen Remissvar avseende förslaget till skatt på fluorerade växthusgaser, SOU 2009:62. Följande synpunkter lämnas av branschorganisationen Kyl & Värmepumpföretagen. Våra synpunkter är endast att hänföra till området kyla och värmepumpar. Hur skatten kan påverka andra områden där fluorerade växthusgaser används, behandlas inte i detta remissvar. Sammanfattning och generellt ställningstagande Kyl & Värmepumpföretagen är av den uppfattningen att skatt på köldmedium inte är det bästa alternativet för reduktion av läckagemängderna i Sverige, och då främst ur ett längre perspektiv. Vi anser således att skatt på fluorerade växthusgaser inte ska införas i Sverige. Vi baserar vårt ställningstagande på de resonemang som redovisas i avsnittet resonemang och synpunkter avseende SOU 2009:62. Vi föreslår istället att Sverige, med hänvisning till skyddet av miljön, inför följande i Sverige: sid 1 av ( 5 )

Hur skatten kan påverka andra områden där fluorerade växthusgaser används, behandlas inte i detta remissvar.

2 1. Begränsningar i de tillåtna fyllnadsmängder som får installeras i Sverige. Detta görs lämpligen genom att lagstiftningen hänvisar till Svensk Kylnorm, där begränsningar av fyllnadsmängder för olika systemtyper införs på samma sätt som skedde under åren Då genom att Naturvårdsverket i sina föreskrifter hänvisade till de riktlinjer och villkor för köldmediemängder som angavs i Svensk Kylnorm. 2. Tillsyn av de certifierade kylföretagen bör återinföras i Sverige för att kvalitetssäkra företagen och garantera kompetens och utveckling även inom områden som inte direkt omfattas av EUs krav. Detta förslag välkomnas av bransch och branschföretag. Lämpligen utförs tillsynen varje eller vartannat år, av det ackrediterade certifieringsbolaget Incert, som idag utfärdar företagscertifikaten. Resonemang och synpunkter avseende SOU 2009:62 Redovisade läckagemängder De läckagemängderna som anges i underlagen från IVL, visar på läckagemängder som Kyl- och Värmepumpbranschen anser vara betydligt större än de verkliga. Vi tror att detta har att göra med att den kvartals visa sammanställningen som krävts av verksamma kylföretag genom krav i SNFS 1993:16 (senare SFS 2007:846) kräver kvartalsvis redovisning av inköpt, förbrukat och återlämnat köldmedium. Det har i denna sammanställning inte gjorts skillnad på vad förbrukningen avser. De mängder som redovisats som förbrukning kan alltså både vara förbrukning på grund av läckage, eller förbrukning på grund av nyinstallation av kylaggregat. De verkliga mängderna som fylls på med anledning av läckage är således väsentligt mindre än de läckagemängder som redovisas i IVLs rapporter. Förväntade reduktioner med skatt som styrmedel Vi vill kraftigt poängtera att den förväntade reduktionen i användningen av fluorerade växthusgaser inte kommer att bli så stor som erfarenheterna gav i Norge och Danmark. Detta då Sverige sedan 1988 har haft en hård reglering avseende CFC-, HCFC- och HFC-ämnen genom Köldmediekungörelsen, SNFS 1988:3 (senare ändrad genom SNFS 1992:16). Genom Köldmediekungörelsen sattes krav på årlig tillsyn av kyloch värmepumputrustningar. Dessutom skulle företag verksamma med installationer, service, underhåll eller utförande de obligatoriska tillsynerna, ha yrkestillstånd sid 2 av ( 5 )

Då genom att Naturvårdsverket i sina föreskrifter hänvisade till de riktlinjer och villkor för köldmediemängder som angavs i Svensk Kylnorm. 2.

3 från Naturvårdsverket, senare överfört till krav på ackreditering hos SWEDAC. Sverige har därför, relativt sina kollegor i Norge och Danmark, installerat kyloch värmepumpanläggningar som: Har haft väsentligt mindre fyllnadsmängder. Detta genom att indirekt teknik utnyttjats i stället för direktförångning, som kräver större fyllnadsmängder. Har varit väsentligt mycket tätare. Detta genom Naturvårdsvekets krav på årlig tillsyn vilket inkluderar läckagekontroll, men även krav på förebyggande åtgärder. Den reduktion av användningen av fluorerade köldmedier som kan förväntas i Sverige om en skatt införs, kommer med anledning av ovanstående att bli mycket mindre än de reduktioner som erhölls i Norge och Danmark. Med hänvisning till resonemanget ovan, är Kyl- och Värmepumpföretagen av den bestämda uppfattningen att kostnaderna och den ökade administrationen som kommer i och med att skatt införs, inte kan motiveras med den miljönytta som uppnås av skatten. Begränsningar i fyllnadsmängder krav i Svensk Kylnorm De flesta av de system som vi kommer ha om tio år är idag redan byggda. Det är också för de befintliga anläggningarna som effekten av skatten kan tänkas bli störst. Läckande anläggningar blir kostsamma varför man kan förvänta sig att incitamenten för ett kontinuerligt underhåll blir starkare. Värt att notera är att vi genom EU-lagstiftning samtidigt har krav på periodisk läckagekontroll (samt uppföljning vid fall av konstaterade läckage) av anläggningarna. Kravställningar som naturligtvis också utgör ett kraftfullt incitament för tätare anläggningar. Det går därför att ifrågasätta huruvida eventuella skatter kommer att bidra till ännu tätare anläggningar, eller ifall det riskerar att bli en resurskrävande administration som inte genererar någon mer nytta. Vad gäller tillkommande nya anläggningar är det inte alls säkert att effekten av skatten kommer att bli minskade köldmediemängder. För anläggningsägaren blir det en ekonomisk kalkyl där ökade köldmediekostnader ställs mot minskade komponentkostnader och minskade energiförluster. Lägg därtill att olika ägargrupperingar har olika tidsperspektiv på sina anläggningar, ibland så korta som två, tre år varför eventuell miljöskatt på köldmedium i ett längre perspektiv blir klart underordnat. Tidigare har vi haft ett regelverk som styrt mot minimerade köldmediemängder, genom att Naturvårdsverket i sina föreskrifter hänvisat till de riktlinjer och villkor för köldmediemängder som angetts i Svensk Kylnorm. När nu dessa hänvisningar inte längre görs föreligger heller inte några begränsningar för sid 3 av ( 5 )

Detta genom att indirekt teknik utnyttjats i stället för direktförångning, som kräver större fyllnadsmängder. Har varit väsentligt mycket tätare.

4 köldmediemängder i system. Med detta sammantaget kan vi mycket väl få se ett scenario där köldmediemängderna ökar i tillkommande system, skatten till trots. Det bör därför övervägas att återigen, från svensk regering eller myndighet, hänvisa till Svensk Kylnorm avseende goda utföranden och de fyllnadsmängder som får installeras, och då relaterat till olika systemtyper. Likviditetsproblem Om skatten införs för fluorerade köldmedier så kan konstateras att mycket stort kapital måste bindas i de köldmedier som kyloch värmepumpföretagen har i lager och i sina servicebilar, för att kunna utföra förväntade installationer och service. Kapitalbindningen i en servicebil blir i storleksordningen kr. Den totala kapitalbindningen kommer därför att allvarligt äventyra företagens likviditet. Alternativa köldmedier Oavsett miljöskatt eller inte, så ökar användningen av alternativa och naturliga köldmedier. Branschen välkomnar den ökade palletten av köldmedier. De alternativa köldmedierna är dock inte möjliga val i alla förekommande fall. Oavsett detta så är det för Sveriges och övriga världens klimatmål viktigt att de kyloch värmepumpanläggningar som installeras har minsta möjliga miljöpåverkan och bidrag till växthuseffekten. För detta måste hänsyn tas till både köldmedieval och mängd, samt anläggningens energiförbrukning. Viktigt att komma ihåg är nämligen att den huvudsakliga växthuspåverkan från en kylanläggning kan härledas till dess energiförbrukning. Inom detta område görs kontinuerliga och stora förbättringar i rask takt, och att då styra fokus enbart mot köldmedievalet kan verka direkt kontraproduktivt ur miljösynpunkt. Bedömningsverktyg så som TEWI (Total Environment Warming Impact) måste därför bli mer allmänt använda. Det gäller att i varje enskilt fall välja det köldmedium som ger minsta möjliga miljöpåverkan under utrustningens livslängd. Tillsyn av de certifierade företagen Sedan 1988 har svenska kylföretag behövt tillstånd från svenska myndigheter för att få arbeta med de miljöpåverkande köldmedierna. Initialt som ett tillstånd från Naturvårdsverket, sedermera överfört till krav på ackreditering hos SWEDAC. Nu när systemet EU-anpassats med krav på certifiering av kylföretagen, försvinner kravet på tillsyn av de verksamma företagen. För att kvalitetssäkra företagen och garantera kompetens och utveckling även inom områden som inte sid 4 av ( 5 )

5 direkt omfattas av EUs krav, så bör tillsyn av de certifierade kylföretagen återinföras i Sverige. Kontrollen skulle kunna omfatta följande: Kontroll av uppgifterna för ansökan och registrering. Kontroll att den lagstadgade registerföringen utförs korrekt Kontroll av kylföretagets "redovisande dokumentation". Stickprov av certifierad person utförande läckagekontroll och förståelsen för direkt- och indirekt läckagekontroll. Kontroll av kylföretagets hantering av köldmedium. Kontroll av kvartalsvis sammanställning av köldmedium. Stickprov på kylföretagets utrustning. Förståelse för vikten av att installera energieffektivs kyloch värmepumpsystem. Förståelsen om vikten att välja bästa möjliga köldmedium för den aktuella installationen, och då både syntetiska och naturliga köldmedier. Förstå och kunna använda TEWI-begreppet. Datum för införandet Principiellt bör införandet av skatter eller andra regleringar undvikas under semesterperioden. Med vänlig hälsning Kyl & Värmepumpföretagen Roger Wranér roger.wraner@kvforetagen.se sid 5 av ( 5 )

Stickprov av certifierad person utförande läckagekontroll och förståelsen för direkt- och indirekt läckagekontroll. Kontroll av kylföretagets hantering av köldmedium.

Relevanta dokument

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman

Kyltekniska föreningen Malmö. Bo Westman Kyltekniska föreningen Malmö Bo Westman 2017-04-19 Vad är en bransch? kyl-och värmepumpbranchen? Stationär Värmepumpar Transport AC i fordon Fartyg Flygplan Militären Vi styrs av många lagar och förordningar