Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)"

Transkript

1 Stockholm 11 april Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk) Jernkontoret har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade förslag och vill framföra följande. Våra synpunkter gäller i första hand utsläppshandelsdirektivet. Några kommentarer till CCSdirektivet lämnas också i slutet av svaret. I dagsläget har vi inte möjlighet att lämna färdiga ändringsförslag till utsläppshandelsdirektivet och ber att få återkomma med det. Sammanfattning Svensk stålindustri är effektiva producenter av effektiva och moderna material både funktionellt och miljömässigt och verkar på en global marknad. Koldioxidutsläppen från ståltillverkningen kommer främst från reduktionen av malm och möjligheterna till åtgärder är mycket små. Om stålindustrin i Sverige och EU ska kunna fortsätta producera stål måste villkoren vara lika som för konkurrenterna utanför EU. I annat fall kommer stålindustrin i EU att på sikt försvinna. Extrakostnader, specifika för EU, kan inte övervältras på kunderna. I ett europeiskt system måste därför stålindustrin få tillräckligt med utsläppsrätter för att kunna fortsätta att producera och växa och denna tilldelning ska vara gratis. Våra huvudsynpunkter på direktivförslaget är: Reduktionsmålet för ETS, -21%, bör differentieras inom handelssektorn för att stålindustrin i Europa ska tilldelas tillräckligt med utsläppsrätter. Det ska i direktivet klargöras vilka sektorer som omfattas av möjligheten till gratis tilldelning pga risk för koldioxidläckage och att dessa ska ha 100% gratis tilldelning. I framtagandet av relevanta riktmärken för tilldelning måste industrin få vara delaktig i processen och den processtekniska kunskap som industrins experter har ska tas till vara. Tilldelningen av utsläppsrätter ska inte påverkas av hur restenergier omhändertas. Ett förtydligande behövs i direktivet så att elproduktion från restenergier inte bestraffas. Konkurrensutsatt elintensiv industri bör kompenseras för utsläppshandelns effekt på elpriset. En internationell överenskommelse måste innebära lika spelregler över hela världen för att vara verkningsfull. Importtullar är inte ett verkningsfullt verktyg för att kompensera för påverkan på konkurrenskraften. Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Kungsträdgårdsgatan Postadress Telefax Webbplats Box 1721, Stockholm

2 Bakgrund Branschbeskrivning Svensk stålindustri har en lång tradition och har utvecklats ur förutsättningar med god tillgång till bra malm och billig energi. I samband med den ökande globaliseringen och den därmed hårdnande konkurrensen har svensk stålindustri genomgått en omfattande strukturomvandling. Svensk stålindustri består idag av ett fåtal företag som tillverkar högt specialiserade produkter som säljs på den globala marknaden. De produkter som tillverkas innebär i många fall en effektivisering i användningsledet genom att materialet är starkare och därmed kräver mindre mängd material för samma applikation eller ger en längre livslängd. 82% av produktionen exporteras varav ¼ går utanför EU och stålindustrin står för 7% av den svenska nettoexporten. Svensk stålindustri producerade ,7 Mton råstål varav 4 Mton tillverkades i den malmbaserade processen. Inom EU tillverkades 200 Mton, Kina 490 Mton och totalt i världen tillverkades 1344 Mton. Kina har under de senaste åren ökat sin produktion med ca 70 Mton per år. Svensk stålindustri blir även på ägarsidan mer och mer internationell. Endast två företag är idag svenskägda och de flesta företag har produktion i flera länder och även på andra kontinenter. Investeringsbeslut tas på strikt företagsekonomiska grunder utan känslomässiga bindningar till land och ort. Teknisk kompetens och kostnader för råvaror, energi och miljörelaterade pålagor påverkar var en investering görs. Nationellt näringslivsklimat är avgörande för beslut om placerings av strategiska investeringar. Om företagen ska kunna fortsätta producera bra, effektiva produkter i Sverige måste de ha samma spelregler som sina konkurrenter utanför EU. Tekniska förutsättningar Tillverkning av stål från malm innebär att järnoxiderna i malmen måste reduceras till järn och för detta används kol dvs järnoxid + kol järn + koldioxid. Möjligheterna att effektivisera reduktionen med mindre mängder eller alternativa reduktionsmedel är mycket små. Masugnsprocessen, som är den huvudsakliga malmbaserade processen, är i dagsläget mycket nära den teoretiskt gränsen vad gäller mängd reduktionsmedel. På lång sikt är den enda möjliga lösningen att man kan avskilja koldioxiden och lagra den. Den tekniken, både förändringar i stålprocessen och hanteringen av koldioxiden, är fortfarande i ett mycket tidigt skede i utvecklingsprocessen. Forskning pågår, framförallt inom ett stort europeiskt forskningsprogram, ULCOS, där även svenska företag och institut deltar. För övriga processer som genererar koldioxidutsläpp finns även där relativt små möjligheter till reduktioner. Karakteristiskt för stålindustrin är att flertalet av de energikrävande processerna sker vid höga temperaturer. Energin används huvudsakligen i processer där arbetstemperaturen överstiger 1000 C. Detta förhållande innebär att stålverken för att kunna upprätthålla produktionen behöver tillgång till högvärdiga energibärare såsom kol- och oljeprodukter, gas (gasol eller naturgas) och elkraft. Några möjligheter att använda lågvärdiga bränslen som biobränslen finns inte dels av energiskäl, dels på grund av att förbränningen av olja eller gas sker i samma rum som det material som skall värmas finns. Detta ställer stora krav på atmosfär och bränslets askhalt för att inte materialkvaliteten skall försämras. En kontinuerlig effektivisering sker naturligtvis ändå eftersom energikostnaderna är en stor del av produktionskostnaderna och stålindustrin har under tiden 1990 till 2006 effektiviserat energianvändningen, exklusive processkol, med 20%. 2 (6)

3 Effektivisering inom svensk stålindustri med hänsyn tagen till process- och produktförändringar Procent Energianvändning* Koldioxidutsläpp* Elanvändning * exkl processkol till masugnar och järnsvampugnar Stålindustrin har tillsammans med Svenskt Näringsliv och McKinsey gjort en studie över vilka möjliga åtgärder som finns för minskade utsläpp och kostnader för dessa. Rapporten kommer att publiceras i slutet på april men redan nu kan sägas att åtgärder inom stålindustrin bedöms kunna ge begränsade utsläppsminskningar fram till Möjligheten att övergå till mer skrotbaserad produktion är mycket liten eftersom tillgången på skrot är begränsad och för vissa av specialprodukterna krävs att malm används som råmaterial för att egenskaperna ska vara möjliga att uppnå. Skrot används också som en råvara i den malmbaserade ståltillverkningen. Synpunkter på förslag till utsläppshandelsdirektiv Differentiera målet Målet för den handlande sektorn är -21% 2020 relativt 2005 och detta motiveras med att åtgärder är mest kostnadseffektiva inom el-sektorn. För stålindustrin är åtgärder varken enkla, billiga eller i vissa fall ens möjliga. För stålindustrin i Europa som helhet har också väsentliga utsläppsminskningar genomförts under perioden Dessa fakta ska tas hänsyn till vid den totala tilldelningen för stålindustrin som sektor. Tilldelningen ska också vara tillräckligt stor för att möjliggöra en utveckling av produktionen. 100% gratis tilldelning Direktivförslaget ger en möjlighet till "upp till 100%" gratis tilldelning för sektorer där risken för koldioxidläckage är stor, dock utan att precisera vilka sektorer detta gäller. Detta skapar en osäkerhet som innebär att företagen inte kan ha den långsiktighet i planeringen som krävs. Investeringar kommer att bromsas alternativt göras någon annanstans. Jernkontoret anser att det i direktivet måste klargöras vilka sektorer som omfattas och att dessa ska ha 100% gratis tilldelning. Stålindustrin verkar på en internationell marknad och under de konkurrensvillkor som gäller globalt. Det är självklart att stålindustrin är en av de branscher där risken för koldioxidläckage är stor och att gratis tilldelning är en förutsättning för fortsatt verksamhet i Europa. Tilldelning baserad på riktmärken Stålindustrin i Europa förordar användandet av riktmärken under förutsättning att dessa tar hänsyn till tekniska och kemiska förutsättningar relaterat till produktionsprocesserna. Vi har 3 (6)

4 tidigare presenterat principerna för ett sådant system där medelvärden för utsläpp per producerad enhet för jämförbar produktion ger ett riktvärde som respektive anläggning jämförs med. Riktvärdet multiplicerat med anläggningens faktiska produktion ger en tilldelning som innebär ett över- eller underskott beroende på anläggningens effektivitet. Modellen tar också hänsyn till vissa uppströms- och nedströmsprocesser för att uppnå jämförbarhet. Ett sådant system skulle inte begränsa produktionen men däremot ge incitament för effektiviseringar och skulle också vara möjligt att expandera globalt. I kommissionens förslag anges att tilldelningen av gratisrätter ska baseras på riktmärken (art 10a). Enligt art 10a.1 ska bestämmelserna för detta antas genom kommittologiförfarande med kontroll. Detta förfarande ger normalt ingen möjlighet för industrin att delta eller bidra med teknisk kompetens. Vi anser att denna fråga är synnerligen viktig eftersom den kommer att styra tilldelningen och ifrågasätter kommissionens skrivning om att detta är icke-väsentliga delar av direktivet. För att få fram relevanta riktmärken måste industrin få vara delaktig i processen och den processtekniska kunskap som industrins experter har måste tas tillvara. Elproduktion från restenergier Stålindustrins varma processer innebär att stora mängder restenergier i form av både gaser, ånga och vatten genereras. En stor del av dessa energier tas om hand och används som bränsle och till värmning i processerna och av lokaler samt levereras också ut som fjärrvärme till kringliggande samhällen. När värmebehovet är mättat är elproduktion ett utmärkt sätt att utnyttja restenergiresursen som annars skulle gå till spillo. Denna elproduktion är koldioxidneutral dvs energin är redan använd och i de fall fossila råvaror använts i den första processen, tex kol i masugnen, så ska koldioxidutsläppet och därmed tilldelningen av utsläppsrätter hänföras dit. Det är generellt viktigt att lagstiftning ger incitament till ökat omhändertagande av restenergier och elproduktion är ett sätt som inte är lika beroende av lokala förhållanden som t ex fjärrvärmebehov. I kommissionens förslag står i artikel 10a.1 och 10a.6 att "Gratisutdelning får inte förekomma för någon typ av elproduktion". Vi ser en risk att detta kan tolkas som att elproduktion ska särbehandlas jämfört med annat omhändertagande av restenergier. Vi anser att detta måste förtydligas genom att ange att elproduktion från restenergier inte omfattas. Tilldelning för utsläpp från fossila råvaror ska ske till den primära processen och dessa utsläppsrätter kan sedan föras vidare med den bildade restgasen till den sekundära processen internt eller externt. Utsläppshandels påverkan på elpriset Utsläppsrätternas kostnad för elproducenterna överförs direkt till kunden. I och med att förslaget förutsätter full auktionering för elproduktion så kommer det i framtiden inte att innebära samma direkta vinst som i den första handelsperioden då elproduktionen fick viss gratis tilldelning. Dock innebär marknadens funktion med marginalprissättning att kunden också debiteras för utsläppsrätter för el producerad utan koldioxidutsläpp. Stålindustrin som använder stora kvantiteter el har därmed fått väsentligt höjda kostnader i och med utsläppshandeln. Även denna effekt snedvrider konkurrensen eftersom företag utanför EU inte har denna pålaga. I kommissionens förslag finns i recital 19 en skrivning om att vidta åtgärder för att beakta elintensiva företags situation. Något förslag på hur detta ska göras finns inte i artiklarna. Vi har i dagsläget inget konkret förslag på åtgärder men detta är viktigt för stålindustrin, framförallt den skrotbaserade tillverkningen. En möjlighet skulle vara att inkludera detta när riktmärken för tilldelning tas fram. 4 (6)

5 Internationell överenskommelse Förslaget refererar till framtida internationella avtal inom klimatområdet. Om dessa sluts så ska EUs mål höjas till 30% och detta ska även påverka fördelningsmekanismerna för användandet av JI/CDM-systemen. Möjligheterna till gratis tilldelning enligt ovan ska också omprövas i ljuset av en internationell överenskommelse. För stålindustrin är det viktigt att en internationell överenskommelse innebär att konkurrerande företag i länder utanför EU får samma villkor som den europeiska stålindustrin. Stålföretagen är globala och det byggs nya moderna stålverk över hela världen. Det finns därför ingen anledning att stålindustrin i vissa länder ska ha mindre krav därför att länderna befinner sig i ett utvecklingsskede. Det grundläggande är att vi får lika spelregler över hela världen eftersom vi konkurrerar på samma marknad. Förutsättningen för att ompröva det europeiska regelverket måste också vara att åtgärder i övriga länder faktiskt genomförs och inte bara att ett antal finns påskrivet. Importtullar I artikel 10b föreslås möjligheten att som kompensation för den påverkan på konkurrenskraften som utsläppshandeln har, inkludera importen i systemet. Detta är inte ett verkningsfullt sätt att hantera problemen. Om importörer skulle tvingas handla utsläppsrätter innebär det att priset på rätter ökar vilket återigen drabbar den inhemska industrin både direkt och indirekt genom elpriset. Risken är stor att andra länder svara med motsvarande åtgärder i form av strafftullar. Att inkludera importen ger enbart en, teoretisk, jämvikt på den europeiska marknaden. De produkter som exporteras belastas fortfarande otillbörligt av det europeiska systemet. Vi har dessutom väldigt svårt att se hur detta praktiskt skulle vara genomförbart. Vilka produkter ska inkluderas och hur ska produkternas koldioxidbelastning bedömas? Kostnaden och problemet med konkurrenskraft kommer enbart att skjutas nedåt i värdekedjan. Några exempel på svårigheter med ett tullsystem redovisas nedan: Skall allt stål belastas med lika tulltaxa oavsett tillverkningsväg Om olika tullsatser gäller beroende på tillverkningsväg, hur skall detta kunna kontrolleras Skall produkter, som till viss del består av stål belastas med "klimattull", exempelvis bilar, möbler, teknisk utrustning Skall tullsatsen följa kostnaden för en utsläppsrätt? Skall stålkunder, som exporterar varor innehållande stål, kunna erhålla avdrag för erlagda tullkostnader Övrigt Definitionen av nya deltagare (artikel 3h) bör även i fortsättningen inkludera ändring eller utvidgning av anläggningen i likhet med gällande direktiv. I bilaga 1, tabellen över kategorier av verksamheter ska koksverk för produktion av metallurgiskt kol ingå i andra raden under "Produktion och bearbetning av metaller". Synpunkter på förslag till direktiv om geologisk lagring av koldioxid Vi vill först påpeka att vi stödjer kommissionens beslut att inte göra koldioxidlagring till ett obligatorium. Det är viktigt att både tekniken för avskiljning och lagring utvecklas till en nivå där de är möjliga att använda i full skala. Även då måste man vara medveten om att det tar lång tid för stora processindustrier att ställa om till nya processer. Den föreslagna ändringen av direktiv 2001/80/EG om stora förbränningsanläggningar (artikel 32) innebär trots detta 5 (6)

6 beslut att nya anläggningar måste vara förberedda för CCS. Vi ställer oss tveksamma till ett sådant krav. Direktivet omfattar enligt artikel 2 enbart lagring inom medlemsstaternas territorium och förbjudet också lagring utanför dessa områden. Att direktivet inte kan omfatta områden utanför EU är rimligt men vad innebär förbudet. Kan en geologisk lagringsplats som sträcker sig utanför EU alternativt helt ligger utanför EU därmed inte alls användas eller innebär det att koldioxiden som lagras inte får räknas av från utsläppen inom EU? Det nämns i inledningen att direktivet bör gälla inom hela EES men om så inte blir fallet skulle tex lagring i Norge inte vara tillåtet vilket vore olyckligt ur ett svenskt perspektiv. Direktivet bör innehålla någon öppning för möjligheten till lagring utanför EU. I direktivets punkt (15) och (29) och Artikel 18 punkt 1 och punkt 7 står helt innesluten under en obegränsad framtid. Principiellt är detta en omöjlighet och borde definieras bättre. Gäller det t.ex. att lagringen ska överleva nästa istid?. Det var bara 10 tusen år sedan vi hade kilometertjocka islager över norra Europa. I artikel 20.2b anges att medlemsstatens utsläppsmål ska påverka beslut om tillträde för tredje part. Innebär detta att intressenter från annat land kan hindras från att använda lagringsplatsen om medlemsstaten där platsen ligger anser att den behövs för inhemska utsläpp för att uppfylla nationella mål? JERNKONTORET Elisabeth Nilsson / Helén Axelsson 6 (6)

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030 Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Remissyttrande i fråga om Energimyndighetens rapport De Elintensiva företagens undantag från kvotplikt i elcertifikatsystemet

Remissyttrande i fråga om Energimyndighetens rapport De Elintensiva företagens undantag från kvotplikt i elcertifikatsystemet Stockholm den 29 februari 2008 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande i fråga om Energimyndighetens rapport De Elintensiva företagens undantag från kvotplikt i elcertifikatsystemet Jernkontoret

Läs mer

5. Öka resurseffektiviteten

5. Öka resurseffektiviteten 5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter för perioden Dnr M2015/03246/Kl

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter för perioden Dnr M2015/03246/Kl Stockholm 21 december 2015 Till m.registrator@regeringskansliet.se joshua.prentice@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter för perioden 2021-2030.

Läs mer

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs - med naturgas till framtiden Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: cirka

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Östersjöprojektet. Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen. Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet

Östersjöprojektet. Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen. Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet Östersjöprojektet Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet CCS viktig pusselbit även i Sverige Viktigt för att behålla industrin i Sverige. En av få åtgärder

Läs mer

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60. Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 STOCKHOLM Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat,

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid. Handel med utsläppsrätter för lägre utsläpp av koldioxid. Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar att jordens klimat påverkas på ett farligt sätt. klimatkonventionen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Sammanfattning. Till: Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Stockholm Att. Joshua Prentice

Sammanfattning. Till: Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Stockholm Att. Joshua Prentice Date 2015-12-18 Till: Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Att. Joshua Prentice Med referens till Ert remissmeddelande med diarienummer: M2015/03246/Kl och därtill bifogande handlingar

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? 1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:

Läs mer

Globalt ledarskap och en stark organisation

Globalt ledarskap och en stark organisation Vår vision Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål Globalt ledarskap och en stark

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.7.2015 COM(2015) 334 final 2015/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EESkommittén beträffande

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-19

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-19 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 9.11.2009 2009/0106(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-19 Förslag till yttrande Mario Pirillo (PE430.259v01-00) Förslag till rådets

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken

Datum 2011-11-30. Beskattning av de svenska kraftvärmeverken S V E N S K» energi Svensk* Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum 2011-11-30

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel

EU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

10:15-11:45 PLENUMSSALEN STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) TEKNOLOGI KARBONFANGST OG MILJØ ONSDAG 19.

10:15-11:45 PLENUMSSALEN STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) TEKNOLOGI KARBONFANGST OG MILJØ ONSDAG 19. STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) SEMINAR: TEKNOLOGI Karbonfangst og miljø Moderator: Ordförande Progressum AB, Thomas Björnström Karbonfangst og lagring Salgssjef Polarkonsult AS,

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter; SFS 2006:1109 Utkom från trycket den 19 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen

Läs mer

EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020

EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 EU:s system för handel med utsläppsrätter 2013-2020 Avfall Sverige 2011-04-06 Sara Berggren, Naturvårdsverket Innehåll: - Introduktion till handelssystemet - Utvecklingen av handelsystemet - Tilldelningsprocessen

Läs mer

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015

Remissyttrande. Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 59/2015 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2015/1733 Stockholm, 2015-05-04 Remissyttrande Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1

Yttrande över förslag till översyn av EU:s handelsystem för perioden 2021-2030 M2015/03246/K1 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-12-17 Ärendenr: NV-06207-15 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@jegeringskansliet.se Yttrande över förslag till översyn

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-02- 03 REMISSYTTRANDE Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Svebios synpunkter på förslaget till statsstödsregler Svebio har tagit del av förslaget

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2008 KOM(2008) 16 slutlig 2008/0013 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se

2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se 2014-10-30 Svensk* Fjärrvärme Milj ödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Kopia: erika.nygren@regeringskansliet.se Svensk Fjärrvärme AB Raziyeh Khodayari 101 53 Stockholm raziyeh.khodayari@svenskfjarrvarme.se

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober

Läs mer

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Flyget och miljöbalken

Flyget och miljöbalken Promemoria Flyget och miljöbalken Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär att utsläpp från flygverksamheter, på samma sätt som utsläpp från

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter; SFS 2006:645 Utkom från trycket den 16 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Konsekvensutredning 2010-08-30

Konsekvensutredning 2010-08-30 Konsekvensutredning 2010-08-30 Diarienummer 2010-4106 Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om aerosolbehållare 1 Problembeskrivning I vissa av EU:s medlemsstater har det

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

ER 2014:03. Direkta och indirekta kostnader för utsläppsrätter vid olika prisnivåer

ER 2014:03. Direkta och indirekta kostnader för utsläppsrätter vid olika prisnivåer ER 2014:03 Direkta och indirekta kostnader för utsläppsrätter vid olika prisnivåer Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933

Läs mer