NYHETER FRÅN MOVIUM CENTRUM FÖR STADENS UTEMILJÖ NR Gatans konst

Transkript

1 Bulletinen NYHETER FRÅN MOVIUM CENTRUM FÖR STADENS UTEMILJÖ NR Gatans konst

2 Gatukonst är ofta en protest mot den anonyma staden och maktstrukturer i samhället. Utövarna vill föra in tecken på mänskligt liv. De tar själva på sig ansvaret för friheten att dekorera staden. Många vill också att andra ska stanna upp och reflektera. De vill att människor reagerar på kommersialiseringen av det offentliga rummet och bristen på engagemang i samhället. Men vad är det som driver människor att lägga ner tid och pengar för att sätta upp sin konst i det offentliga rummet fast de riskerar böter och fängelse? 2 Hop Louie använder en sprayschablon i två lager till en bild som föreställer Christer Pettersson. Som alkoholist och narkoman var han längst ner i samhällshierarkin, men han var en människa precis som alla andra, säger Hop Louie. Foto: Emma Paulsson.

3 Gatans konst Av Kolbjörn Guwallius och Emma Paulsson Kolbjörn Guwallius är dokumentärfilmare, skribent och fotograf, och har gjort Rätten till staden, en film om gatukonst i Sverige. Emma Paulsson är landskapsarkitekt och doktorand vid SLU i Alnarp. Hon forskar om det offentliga rummet med gatukonst som huvudsakligt exempel. Folk upplever inte det offentliga rummet som sitt, säger Malmöbaserade gatukonstnären Erik. Han tror att det är därför så få är med och formar det. Man har ju faktiskt rätt att demonstrera i en galleria om man fått tillstånd. Men hur många vet det? Det är alltså samma regler som för ett torg. Det är vår gemensamma mark, din och min, som vi varit gentila nog att upplåta till näringsidkare. Men nu har marken nästan stulits från oss. Vi upplever den som deras. Sakta men säkert blir staden mindre och mindre vår. Gatukonstnären Hop Louie, verksam bland annat i Stockholm, är också han kritisk till att allt fler torg och andra samlingspunkter byggs in och kommersialiseras. Många gatukonstnärer är även skep tiska till utomhusreklam. Yttrandefrihet Reklam är hjärntvätt och den fungerar uppenbarligen, annars skulle företagen inte fortsätta med den, säger Hop Louie. Han frågar sig vad det är som egentligen borde vara olagligt. Det handlar om yttrandefrihet. Jag tycker det är fel att bara de som kan betala enorma summor pengar ska få sätta upp saker i allas offentliga rum. Jag vill hellre ha saker som vanliga människor tillverkat själva på väggarna. Reklam lurar oss bara att följa värderingar och ideal som är absurda, med syfte att vi ska konsumera företagens produkter, fortsätter Hop Louie. Kritisk mot reklamen Han pekar också på att reklamen utesluter majoriteten av befolkningen som inte har pengar nog att kunna uttrycka sig lagligt i det offentliga rummet. Även Erik är kritisk mot reklamen. Den konserverar och formar vår självbild och vår syn på varandra på ett gammaldags och otäckt sätt. Den får oss att känna oss missnöjda med oss själva. Vi mår illa och kan inte riktigt sätta fingret på orsaken. Det är en del av syftet med reklamen. Sedan ska vi försöka ta bort obehaget genom att köpa prylar eller upplevelser istället för att möta andra människor. Erik, Hop Louie och många andra gatukonstnärer protesterar mot kommersialiseringen av det offentliga rummet genom att förändra reklamen och sätta upp egna saker som manar till eftertanke eller bara syftar till att sprida glädje och visa att det bor människor i staden. Förmåga att tänka kritiskt Mycket av den gatukonst som manar till eftertanke handlar om att få människor att engagera sig, tänka kritiskt och ta makten över sina egna liv. Folk har alldeles för mycket respekt för lag och ordning. Jag tycker att många är rädda för att ta tag i saker som de vill göra, säger Hop Louie. Vår egen förmåga att tänka kritiskt uppmuntras knappast av att vi förväntas bry oss om dokusåpakändisars privatliv så som de skildras i media. Den ökande kameraövervakningen av offentliga rum är något som oroar många gatukonstnärer då den ses som ett försök att kontrollera människor och kanske då inte enbart kriminella. Världen kommersialiseras allt mer samtidigt som det läggs ökade resurser på att hålla folk under uppsikt genom bland annat kameraövervakning. Jag tror att 3

4 Inte bara klotter Olika begrepp och tekniker inom gatukonst och graffiti Klotter är ett ord som används av media och inom polis och offentlig förvaltning för att beteckna färg som målats någonstans utan lov. Ibland används det även för olovlig affischering. Klotter översätts ofta med färg på fel plats. Utövarna själva använder i princip endast ordet på skoj, om de talar om sina egna aktiviteter. Graffiti kommer från början från italienskan och betyder ungefär inskriptioner på vägg. Traditionellt har ordet använts i Graffitimålning pågår på P-huset Anna i Malmö. Foto: Emma Paulsson. arkeologiska sammanhang i betydelsen olovliga målningar eller ristningar. När den moderna spraymålade graffitin tog form i slutet av 1960-talet blev graffiti tidigt det ord som användes om fenomenet. Gatukonst är en svensk översättning av street art. Begreppet har uppstått för att definiera saker som målas eller sätts upp i det offentliga rummet men som inte Fågelholk. Foto: Kolbjörn Guwallius. nödvändigtvis är graffiti. När spraymålning på fri hand inte längre är den enda vanliga tekniken har ett nytt samlingsnamn dykt upp. Gatukonsten har ofta, men inte alltid, en uttalad konstnärlig ambition och inte sällan ett politiskt budskap. På engelska avser street art i princip aldrig graffiti, medan det mycket väl kan göra det på svenska. politikerna kommer att välja den vägen mer och mer. Det kommer att leda till mindre utrymme för personliga yttringar i samhället, säger Herr Ballerina, som utövar både nyare former av gatukonst och mer traditionell graffiti. Kommenterar varandras verk Gatukonstnärerna använder gatan som ett medium för att kommentera och protestera mot saker i samhället: kapitalism och kommersialisering, kameraövervakning, fra-lagen, Vattenfalls kolbrytning i Tyskland, den stela och tråkiga staden. Ofta kommenterar vanliga människor även konsten på plats. Utövarna kommenterar också varandras verk. Ett offentligt samtal uppstår på gatan. Herr Ballerina blev känd för de graffiti ballerinor som han började måla i Lund och sedan tog med sig till andra städer. Han tycker det är roligt att folk uppmärksammar hans målningar. För ett tag sedan hade någon målat en tafflig bikini med rollfärg på en av mina ballerinor. Det tyckte jag var skitkul. Då har jag ju faktiskt fått någon att reagera och sedan agera själv, dessutom olagligt, för att förändra min bild på ett kreativt sätt, berättar Herr Ballerina. Trevliga diskussioner Gatukonstnärerna bryter mot det förväntade och skapar på så sätt möjligheter till möten som annars inte hade uppstått. Hop Louie har ofta träffat på främlingar när han satt upp sin konst på stan. Ibland kommer folk fram och pratar medan jag sätter upp något. De brukar fråga hur jag gör det jag gör och varför, och det brukar vara trevligt. Hur ofta har man trevliga diskussioner med okända människor på gatan i Sverige när båda parter är nyktra? Hur hade det varit om det alltid var så? Herr Ballerina har också glatt sig åt folks kommentarer. Jag har ofta hört folk som pratat om mina målningar när jag har råkat gå förbi. De har mest kul åt dem. En gång gick jag på stan med min pappa. Han pekade på en av mina ballerinor och sa att den var rolig. Det var innan han visste att det var jag som målar dem, och jag ville nästan säga att det var jag som hade gjort den, berättar han. Erik tror att möten och samtal människor emellan är lösningen på det självförakt som han menar att reklamen skapar. Dagens tonvikt på ekonomisk utveckling sker på bekostnad av staden som mötesplats och kreativ arena, enligt honom. Erik har tillsammans med andra i gatu konstkollektivet Malmö Streets Project gjort en mängd projekt där de sätter upp en kopia av Malmö stads logga men där de istället för Malmö stad skriver Min stad. Äganderätt Det handlar om äganderätt. Fast inte den typ av äganderätt som kan köpas för pengar utan den vi alla besitter till de gemensamma ytorna. Den rätten körs över av företagen, säger Erik. Det är därför han vill poängtera att det är min stad. Men det är min stad i betydelsen vår stad eller allas stad, och inte storföretagens eller ingens stad. Många gatukonstnärer uttrycker att utövandet ger dem en annan relation till staden. De känner sig mer hemma och delaktiga. Gatukonstkollektivet Gatu- Beda har bland annat placerat ut små vita gipshus för att, som nyinflyttade i Stockholm, lära känna staden och lära sig att hitta. Frihet, ansvar och deltagande verkar höra ihop för många gatukonstnärer. Pete, som också är del av gatukonstkollektivet Malmö Streets Project, tror att fler människor skulle kunna bli delaktiga i stadens väl och ve ifall de fick mer ansvar. Jag önskar att fler skulle känna ansvar för hur gatorna ser ut. Jag tror att det finns en oerhörd kraft i människan till detta som bara ligger i dvala. Titta bara på hur det ser ut i vissa villaägares trädgårdar så mycket kraft. Medborgarnas delaktighet Samhällsplaneringen i Sverige har länge haft den representativa demokratin som norm och byggt på ett rationellt planeringsideal där ett fåtal experter har haft ansvar för planeringen. Dessa ideal förändras nu på flera håll och blir mer kommunikativa: medborgarnas delaktighet i planerings- och beslutsprocesser ses som en förutsättning för en långsiktig och hållbar stadsplanering. 4

5 Någon har satt upp en tvättlina vid en cykelväg, kanske för att visa att det bor människor i staden? Foto: Kolbjörn Guwallius. Olika sätt att fånga upp medborgarnas åsikter testas såsom möjligheter att tycka till via internet. Dessa är viktiga verktyg för att öka medborgarnas möjligheter att vara delaktiga. Men för att inkludera gatukonstnärerna och andra grupper av människor som inte använder sig av de byråkratiska vägarna utan försöker påverka genom direkt aktion i det offentliga rummet måste man använda delvis andra verktyg. Gatukonsten här för att stanna Gatukonsten har ökat de senaste åren trots att många kommuner försökt få bort den. Gatukonsten verkar vara här för att stanna. Det är en del av vår tids kultur och vi måste hitta sätt att skapa utrymme även för denna kulturyttring. Samhället förändras och i takt med det behöver även planeringsverktygen förändras. Detta behöver inte innebära att alla former av gatukonst ska vara tillåtet överallt. Det finns många aspekter och intressen att värna om när stadens offentliga rum ska göras tillgängliga för alla. En viktig del i att skapa en dialog med gatukonstnärer och motverka de låsta positioner som idag präglar en del kommuner är att skaffa kunskap om och förståelse för fenomenet. Utan kunskap om vilken betydelse olika begrepp har i olika sammanhang försvåras kommunikationen. Klotter värdeladdat ord Ordet klotter, till exempel, är en utifrån-etikett. Det är få som skulle identifiera sig själva som klottrare. Tittar man i en hyfsat ny ordbok betyder att klottra att hastigt och slarvigt skriva eller rita. Exempelfraser som klotter på telefonblocket och klotter på toalettväggarna används i Norstedts svenska ordbok. Klotter associeras historiskt till slarv, kladd och mer eller mindre onödig verksamhet, en betydelse som följt med när ordet kopplats till graffitimålning. Det är alltså inte ett neutralt begrepp utan ett värdeladdat. Dessutom existerar formen nästan bara på svenska. Det finns till exempel ingen motsvarighet i engelskan. Där talar man om graffiti vare sig det är laglig eller olaglig sådan och oavsett dess eventuella estetiska kvalitet och 1999 gav Stockholms stad och Lunds kommun i samarbete med bland andra polis och kollektivtrafik ut broschyren Till familjen om klotter, en omdiskuterad trycksak som skickades ut till alla familjer i närområdet med barn i åldrar som ansågs benägna att börja klottra. Nidbild av utövare I broschyren kopplas klotter ihop med såväl missbruk som annan kriminalitet, och summor till synes tagna ur luften presenteras för att skapa en avskräckande bild. Bland annat påstås att en klottrare kan använda färg för kr per år, något som med dagens pris på sprayfärg skulle motsvara ungefär fjorton burkar färg om dagen, varje dag, hela året. Klottrare har enligt broschyren inga konstnärliga ambitioner utan drivs av spänning och att bli erkända i ett gäng. Det här är en nidbild som stämmer illa med verkligheten och underlättar knappast en dialog med utövare. Total sanering och noll dialog har ofta inte lett till önskat resultat. Gatukonst och graffiti är redan breda ungdomskulturer, som dessutom verkar öka i omfattning. 5

6 6

7 I stadsdelen Friedrichshain i Berlin finns mängder av gatukonst. Den här väggen är som ett galleri där innehållet hela tiden växlar. Eftersom lokalen rymmer en biograf behövs inga fönster och det är troligen därför som den brokiga utsmyckningen får finnas där. Foto: Kolbjörn Guwallius. 7

8 Writer betyder närmast graffitimålare. Ordet används ofta i Sverige utan att översättas, även om en del talar om att skriva graffiti istället för att måla. Den första moderna graffitin var signaturer, tags, som skrevs på väggar. Tags, crews och alias. Crew är en graffititerm som också används utan att översättas. Ett crew är en grupp utövare som målar Tag. Foto: Kolbjörn Guwallius. tillsammans eller ensamma, och har en gemensam tag, en signatur. Ofta skriver man sin egen individuella tag och crewets tag. En crewtag är vanligen en förkortning för något. Individuella tags liknar oftare smeknamn. De första tagsen var ofta utövarens eget förnamn eller smeknamn och de tre första siffrorna i dennes postnummerområde. Hårda tag utan effekt I Stockholm har hårt motstånd från stadens sida gjort att många utövare har svarat med att skriva den ansvariga politikerns namn överallt. Kraftfull övervakning och hårdare tag riskerar att leda till slarvigare verk, men inte så mycket mer. Försök med lagliga väggar på centrala platser har gett till exempel Malmö ett utomhusgalleri under ständig omvandling på parkeringshuset Anna. Det faktum att utövarna kan ta tid på sig gör att målningarna kan tilltala en större publik. Människor som tar plats i det offentliga rummet genom att dekorera det på ett sätt som inte är önskvärt har alltid funnits. Att det sker i den omfattning som det gör idag är någonting nytt. Tittar man på gamla fotografier finns det slagord och figurer ristade eller skrivna från grottmålningar via Pompeji till förra sekelskiftet. Sedan ett par decennier görs det även med sprayfärg. Det är ett nytt kulturellt uttryck vi ser födas. Att det ska gå att stävja börjar mer och mer likna en utopisk förhoppning. Kreativitet, delaktighet och dialog är honnörsord för många kommuner idag. Finns det en positiv kraft i gatukonsten som kan tas tillvara i samhället? Många skulle nog behöva göra upp med sin syn på klotter och på vad som är skadegörelse. Gatukonst- och graffitiutövarens kanske främsta redskap sprayfärgen stjäls knappast på bensinmackar. Burkarna säljs i butiker för konstnärsmaterial. Det vanligaste fabrikatet heter Montana och deras två huvudmodeller På en stump av en mur i Malmö har någon skrivit en kort dikt. Foto: Kolbjörn Guwallius. Tags och pieces är graffiti, men ser olika ut. Utomstående som gör en distinktion mellan klotter och andra verk associerar ofta klotter till tags. En tag är helt enkelt Throw-up. Foto: Kolbjörn Guwallius. en signatur, ofta med kalligrafiska drag, skriven med tuschpenna eller sprayfärg. Bland utövarna själva är en tag på en svåråtkomlig plats ofta lika intressant som en avancerad målning på en avskild plats. Hur kunde någon lyckas med att sätta den där? Platsen och tidpunkten är avgörande för hur pass avancerat man kan måla utan att bli upptäckt. Finns det mer tid kan en tag bli större och kanske flerfärgad. En sådan tag kallas throw-up. Mer bildmässig graffiti, eller en kombination av text och bild, kallas för piece, som är en förkortning för masterpiece mästerverk. Pieces hittar man oftast på lagliga väggar eller avskilda platser där det gått att måla ostört. Det kan ta många timmar att måla en stor piece. 8

9 Black och Gold med speciell, snabbtorkande färg finns i 105 respektive 181 kulörer. Till dessa finns tjugotalet munstycken att välja mellan för att åstadkomma olika effekter. Begränsade möjligheter Många gatukonstnärer förknippar begreppet planering med styrning, maktstrukturer och begränsade möjligheter. Att söka tillstånd för att sätta upp sin konst är för många ett skämt eftersom de är övertygade om att de skulle få avslag. För många är det därför en protest mot rådande normer att inte be om lov. Många utövare associerar planering med att det är kommunen som beställer och godkänner vilken konst som ska förekomma och var den ska finnas. Mycket av kreativiteten i gatukonsten ligger i spontaniteten, normbrytandet och friheten. Planering är ett verktyg för att skapa och upprätthålla maktstrukturer, men också ett verktyg för att motverka dem. Att bryta maktstrukturer och skapa utrymme för invånarnas handlingsfrihet och tillgänglighet till de offentliga rummen kräver också planering. För att ta tillvara den kreativa kraften i gatukonsten kan det vara bra att komma bort från kommunens roll som smakpolis. Idag har kommunen i förhållande till medborgarna inte bara en stor frihet att forma och förvalta de offentliga platserna utan också ett stort ansvar. En högre grad av delaktighet hos invånarna innebär inte bara ökad frihet utan även ökat ansvar för medborgarna. När det gäller den nyare gatukonsten kännetecknas varken språkbruket eller utövandet av subkulturella drag i samma utsträckning som graffitin. Det handlar mer om individualitet, och det finns inga koder och oskrivna regler att förhålla sig till. Många ord från engelskan har åtminstone i Sverige genomgått en översättningsprocess bland utövare. Ofta används engelska och svenska växelvis, men det är också individuellt vad man kallar det man gör. Spraymall. Foto: Kolbjörn Guwallius. Spraymall/stencil/sprayschablon är oftast utskuren i papp, till exempel från pizzakartonger. Med spraymallar kan man snabbt göra detaljerade och stilrena målningar på många platser. Spraymallen förbereds precis som mycket annan modern gatukonst hemma eller i en ateljé. Arbetet är tidsödande eftersom det krävs precision för att skära ut små och ofta sirliga detaljer ur pappen. Väl ute på stan hålls bara spraymallen mot bakgrundsväggen eller marken, och bilden är klar efter några sekunders sprayande. En spraymall i flera färger består ofta av två separata schabloner, där den ena utgör en bakgrundsfärg och den andra kan innehålla flera färger som målas i olika fält. Posters/affischer behöver inte betyda affischer i vanlig bemärkelse, alltså annonser för något. En poster kan mycket Posters. Foto: Kolbjörn Guwallius. väl vara utskuren i en form som passar till innehållet, och skiljs egentligen från en sticker mest av att den inte är självhäftande och att den oftast är större. Posters sätts oftast upp med tapetklister. 9

10 Stickers/klibbor/klistermärken är mycket lätta att sätta upp eftersom inget material krävs på plats utöver själva klistermärket. Det är inte uppseendeväckande och görs därför ofta på dagtid. Stickers Ett av Sveriges mest kända stickermotiv föreställer ett rådjursansikte, som Klister- Peter har satt upp i tusental på baksidan av vägmärken i Stockholm. Foto: Kolbjörn Guwallius. är ofta hemmagjorda. Man tillverkar schabloner och trycker själv på självhäftande vinyl eller papper, men en del beställer sina stickers från tryckerier. För många utövare är det mängden man kan sätta upp med relativt liten insats som är lockelsen. Reklamsabotage/adbusting är en förändring av en reklamaffisch. Reklamsabotage är i själva utövandet en kritik mot utomhusreklam, men behöver inte innehållsmässigt vara det. Ofta har någon velat ge en annan, enligt En mycket originell sticker/klistermärke, som egentligen är flera. Bilden utgörs av 53 bitar som skurits ut i Reklamsabotage. Foto: Kolbjörn Guwallius. utövaren mer sann, bild av företaget som annonserar. Då förvandlas reklamen till en kritik av annonsören. Men det kan lika gärna vara så att man tyckt att bilden eller texten i reklamen har passat att göra om för att få fram ett helt annat budskap. Reklamsabotage har ofta ett politiskt innehåll. I Malmö vill gatukontoret, där planerarna är nyfikna på gatukonsten, arbeta för att bredda sin egen kunskap istället för att tillämpa nolltolerans. Man har inga lösningar men vill prova sig fram istället för att bli normerande direkt. Utbytt trottoarsten Gunnar Ericsson, stadsträdsgårdsmästare i Malmö stad, vill ta reda på vad gatukonst kan innebära för staden. Nolltolerans är ett förhållningssätt hos någon som vill göra sin egen norm till en generell norm. Vi har inte tillräcklig kunskap i Malmö för att säga att det ska vara nolltolerans mot gatukonst. Malmö Streets Projects är känt för att ha tagit upp trottoarsten och lagt dit egna stenar, som gatukonstnärerna dekorerat med kakelmosaik eller laminerade fotografier. Det är ett intressant tecken och en tolkning av staden som jag har förståelse och en viss sympati för, säger Gunnar Ericsson. Samtidigt funderar jag på vad som händer i förlängningen, om alla stenar skulle bli sådana. Hur ska vi göra då? Det är ett av skälen till att jag tycker att det är nödvändigt för en stad att skaffa sig mer 10

11 Pärlplattor, från början en leksak för barn, har blivit ganska vanliga inom svensk gatukonst. De är enkla att tillverka och enkla att Pärlplatta. Foto: Kolbjörn Guwallius. sätta upp med lite lim. Pärlplattor väcker ofrånkomligen associationer till barn och lek, något som dessutom ofta fångas upp i motiven. Nya gatukonsttekniker uppfinns hela tiden. Ibland inspireras andra och nya kategorier börjar skönjas. En sådan är stickgraffiti, som helt enkelt är stickningar som sätts upp på stan. Det kan vara en halsduk till en staty eller ett träd, eller en stolpe som Utbytta gatstenar. Foto: Kolbjörn Guwallius. svart självhäftande plast. Foto: Kolbjörn Guwallius. kunskap om det här fenomenet. Och jag vill vara öppen och lyssnande i den processen. Obefogad koppling Sten Göransson, biträdande chef på gatukontorets stadsmiljöavdelning i Malmö, tror att många människor gör en obefogad koppling mellan gatukonst och otrygghet. Gatukonst förekommer ofta på platser med eftersatt skötsel. Många människor kan känna sig otrygga inför den typen av miljöer eftersom de inte är vana att vistas i dem. På så sätt kopplar de ihop gatukonst med otrygghet. Varje agerande från en människa har på ett eller annat sätt en innebörd. Tags, till exempel, kanske verkligen bär på budskap, men vi förstår dem inte. Ser man det så blir gatukonst något som uppmanar oss att tänka. Många aktiviteter uppstår spontant i staden. För att fånga upp dem behöver man också intressera sig för dem. I fallet med graffiti har Malmö valt att upplåta två väggar på parkeringshuset Anna mitt i centrum för fri målning. På så sätt tar man tillvara en del av den kreativitet som finns i staden. Många Malmöbor som inte målar själva uppskattar väggen. En blivit inklädd. Det är tveksamt om stickgraffiti kan vara olaglig eftersom ingenting tar skada av att stickningen sätts upp. Uppfinningsrikedomen är stor. Det finns egentligen inga gränser. Kakelplattor som målats med spraymallar, hemmabyggda Ommålat trafikljus. Foto: Kolbjörn Guwallius. attrapper av övervakningskameror, trottoarstenar som bytts ut mot egna med kakelmosaik eller laminerade fotografier, eller till och med egenhändigt byggda stugor i trä 11

12 Posttidning B Movium-Bulletinen SLU Box Alnarp Bulletinen Movium-Bulletinen är tidskriften med utrymme för mer fördjupande essäer och artiklar om människan i den urbana miljön. Redaktör: Titti Olsson, e-post titti.olsson@movium.slu.se, Ansvarig utgivare: Anders Rasmusson, Movium. Producerad av Lindoff Communications, Lund. Omslagsbild: Erik, Malmö Streets Project, bygger och dekorerar en egen bänk till Möllevångstorget i Malmö. Foto: Kolbjörn Guwallius. Läs mer om Movium på Detta nummer av Movium- Bulletinen är delfinansierat av ett samarbete mellan Movium och Malmö stad om gatukonst. Affischkonst av gatukonstkollektivet U&IR1 i Malmö. Foto: Kolbjörn Guwallius. del kastar ett öga när de cyklar förbi på väg till jobbet, andra stannar en stund och tittar. Skapa mötesplatser Malmö stad arbetar utifrån värde orden möjligheter, mötesplatser och mångfald för att utveckla stadsrummen. Jag tror att det många gånger handlar om att få in aktiviteter snarare än att arbeta med utformning och upprustning, säger Sten Göransson. Sten Göransson berättar hur de på gatukontoret i Malmö brottas med att hitta sätt att skapa mötesplatser som används av så många som möjligt. Han menar att man strävar efter att fylla de offentliga platserna med folk genom olika aktiviteter, samtidigt som man inte vill att detta leder till att vissa grupper prioriteras på bekostnad av andra. Han tar uteserveringar som exempel. En uteservering kan förvandla en plats till en mötesplats. Tack vare att många människor vistas där blir den dessutom tryggare. Spontan användning av platser Men på samma gång gör uteserveringarna platsen tillgänglig bara för vissa grupper, nämligen de som betalar för att äta eller dricka. Gästerna tar upp plats som skulle kunna användas till andra aktiviteter. I det tyska forskningsprojektet Urban Catalyst undersökte man vad det betyder för en stads utveckling om den kan användas på ett tillfälligt och spontant sätt. Man kom fram till att spontan användning av platser är en försummad potential eftersom de platser som på något sätt faller utanför den traditionella planeringen ofta är grogrund för nya idéer. Genom att underlätta för spontan användning kan ett bredare spektrum av intresseområden, individer och platser få utrymme. 12