I I I I I I I I I I I I 1 I I 1 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I I I I I I I I I I I I 1 I I 1 1"

Transkript

1 i X NSTTUTONEN FÖR VÄRME- OCH KRAFTTEKNK TEKNSKA HÖGSKOLAN LUND DMENSONERNGSUNDERLAG FÖR NYA KYLVATTENPUMPAR PÅ BARSEBÄCK Max Åhman SRN LUTMDN/TMVK E DEPARTMENT OF HEAT AND POWER ENGNEERNG LUND NSTTUTE OF TECHNOLOGY BOX 8, S-2200 LUND SWEDEN

2 nstitutionen för värme- och kraftteknik Tekniska Högskolan i Lund DMENSONERNGSUNDERLAG FÖR NYA KYLVATTENPUMPAR PÅ BARSEBÄCK Max Åhman SRN/LUTMDN/TMVK-523-$E Handledare: Proffesor Tord Torisson, Värme- och kraftteknik Civilingenjör Gordon Vrgoc, Sydkraft Civilingenjör Dan Gustavsson, Sydkraft SSN02S2-990 SRN LUTMDN/TMVK SE

3 t Ookumentutgivare Dokumentnamn Dokumentbeteckning LU/LTH Examensarbete SRN LUTMDN/TMVK 523U-SE Handläggare Utgivningsdatum Ar endabe täckning Författare Max Ähman Dokumenttitel och undertitel Dimensioneringsunderlag för nya kylvattenpumpar på Barsebäck Referat (Mrnmandrag) Rapporten behandlar effekterna av ett ökat kylvattenflöde i Barsebäck. Ett ökat flöde sänker kondenseringstemperaturen. Detta leder till ett ökat entalpifall över LT-turbinen Det leder också till ökade avloppsförluster. Det finns alltså ett verkningsgradsmaximuni som beror på kondenseringstemperaturen. Uträkningar visade att den låg vid en kondenseringstemperatur på 27 C. Vid normal drift ligger Barsebäcksverkets kondenseringstemperatur mellan 28 till 45 C vilket betyder att det finns utrymme för en ökning av kylvattenflödet Rapporten kom fram till att en ökning av kylvattenflödet till 26 m^/s från nuvarande 23,4 n 3 /s ger en ökad elproduktion på 2300 MWh/år och en intäktsökning på kr/år om revisionen ligger i september och kr/år om revisionen ligger i Juni/Juli. Referat»krivet av Författaren Fo rilag till ytterligare r, Kianifikationtfvitem oc ndextermer (ange kalla)»lora <latt(er) JJ Ornffnq Ovnge bidliografitka uppgiftet u) di S 'Svenska a 0 SekretCMuppgifter SSN m J Dokumentei kan errtlllat frän Mottagarant uppgifter < nst för Värme- och kraftteknik, LTH 5 Box Lund Prit O D Blankett LU : S8N

4 nnehållsförteckning Sammanfattning Symbollista. Bakgrund 2. Syfte 3. Metod 4. Allmänt om Barsebäcksverket 5. Kondensorn 5. Allmänt om kondensorn 5.2 Teori för värmeövergång 5.3 Beräkning av värmeövergångs tal 5.4 Teori för kondenseringstemperaturen 6. Verkningsgraden 6. Verkningsgraden för T k >30 C 6.2 Verkningsgraden för T k <30 C 6.2. Avloppsförlusten Beräkning av avloppsförlusten 6.3 Verkningsgradskurvan 7. Kylvattensystemet 7. Allmänt om kylvattensystemet 7.. nloppet 7..2 Kondensorn 7..3 Utlopp 7.2 Tryckmätning 7.3 Beräkning av tryckförlusterna 8 Pumpeffekten 8. Pumparna 8.2 Affinitetslagarna

5 2(24) 9. Ekonomisk utvärdering 9. Elproduktionen 9.2 Elpriset 9.2. Spotgränser Reglering 0. Slutsatser Referenser 9.3 Ekonomiskt utfall

6 Sammanfattning Arbetet initierades av behovet att veta vad som händer om kylvattenflödet genom kondensorn ökas. Möjligheter till att öka kylvattenflödet har givits tack vare att man har bytt till Titanrör i kondensorn. Flödet kan ökas antingen genom att byta till större pumpar eller genom att minska strömningsmotståndet i kylvattensystemet. En hel del frågor restes om en kylvattenökning överhuvudtaget skulle ge någon effekt. Kondensorn undersöktes och en matematisk modell byggdes upp. Huvudmålet var att koppla sambandet mellan kylvattenflödet och kondenseringstemperaturen för att sedan i nästa steg hitta sambandet mellan flödet och uteffekten. En sänkning av kondenseringstemperaturen ger ett större entalpifall över turbinen men samtidigt ökar avloppsförlusterna. Det finns alltså ett effektmaximum vid någon kondenseringstemperatur. Undersökningen gav att störst effekt fås vid en kondenseringstemperatur på ca: 27 C. dag varierar kondenseringstemperaturen under normal drift mellan 28 "till 45 C. Det borde alltså finnas utrymme för att öka kylvattenflödet för att få ner T^. Man måste även räkna med att vid ett större flöde förbrukar pumparna mer energi. den ekonomiska bedömningen måste man också räkna på att elpriserna varierar över året och att verket är avställt för revision. rapporten finns fem viktiga diagram som visar effekten och intäkten si.a kylvattenflödet. Dom visar att vid en ökning av flödet till 26 m 3 /s får vi en elproduktionsökning på 2300 MWh/år och en intäktsökning på kr/år om vi har revisionen i juni/juli och kr/år om revisionen ligger i september. Slutsatsen är att det är motiverat för en högre elproduktion att öka kylvattenflödet från nuvarande 23,4 m 3 /s till ungefär 26 m 3 /s men knappast för större intäkter. 3(24)

7 Symbollista a å =Värmeövergångstal mellan ånga och kondensorrör a v =Värmeövergångstal mellan kylvatten och kondensorrör Xf =Kondensatfilmens värmeledningsförmåga K^Kondensorrörets värmegenomgångstal K^Kondensorns totala värmegenomgångstal v k =Kondensatets volymitet p f =Densitet för vätsksfilm Cp=Specifik värmekapacitet r=frigjord energi under kondensation m^kylvattenflöde m k =Kondensatflöde k w =Avloppsförlust Ah=Verklig entalpidifferens över LT-turbinen ho=ngångsentalpi till LT-turbinen h, =Utloppsentalpi T in =Kylvattnets inloppstemperatur T k =Kondenseringstemperatur P c =Kondensoreffekt? R =Reaktoreffekt P e =Eleffekt Re=Reynoldstal Pr=Prandtl-tal P=Tryck W=Hastighet Z=Läge A=Kondensorns kylyta [ W/m 2 K ] [ W/m 2 K ] [W/m] [ W/m 2 K ] [W/m 2 K] [mvkg] [kg/m 3 ] [kj/kgk] [ kj/kg ] [mvs] [mvs] [ kj/kg ] [kj/kg] [kj/kg] [kj/kg] [ C] r o c i L ^* J [MV/] [MW] [MW] [-] [-] [Bar] [m/s] [m] [m*] 4(24)

8 -. Bakgrund Examensarbetets titel är "Dimensioneringsunderlag för nya kylvattenpumpar på Barsebäck". Orsaken till att detta undersöks är två skäl. Det första är att pumparna är gamla och kommer, inom en inte allt för avlägsen framtid, att behövas bytas ut. Det andra skälet är att man har bytt till Titan-tuber i kondensorn. Med Titan-tuber har den övre gränsen för strömningshastigheten i kondensortuberna flyttats uppåt. Detta har rest frågan om man inte kunde öka kylvattenflödet bi.a genom att förbättra kylvattenkanalerna eller skaffa större kylvattenpumpar. Oavsett vilket behöver man underlag för vad som kan tänkas hända vid en ändring av kylvattenflödet. 2. Syfte Syftet med rapporten är att se om ett byte till större kylvattenpumpar är ekonomiskt lönsamt. En ökning av kylvattenflödet skulle ge en bättre avkylning och därmed ett större entalpifall över turbinen som i sin tur betyder en bättre verkningsgrad. Problemet är att vid för låg kondenseringstemperatur ökar avloppsförlusterna kraftigt Den ökade energi åtgången för pumparbetet sänker också verkningsgraden. Man måste undersöka vid vilket kylvattenflöde som Barsebäck drivs optimalt och vilka pumpar som krävs för att uppnå detta. 3. Metod Det faller sig naturligt att utgå ifrån kondensorn och försöka skapa en hållbar matematisk modell för denna. Utifrån kondensorn kan man sedan titta på kondenseringstemperaturen, tillståndet efter sista turbinsteget och verkningsgraden i nämnd ordning. Upplägningen av rapporten följer i stort sett detta mönster med undantag av verkningsgraden som finns med i beräkningarna nästan hela tiden. Skälet till detta är att nästan alla driftvärden på Barsebäck räknas ut med hjälp av värmebalanser som grundar sig på verkningsgraden. Verkningsgraden kräver ett eget kapitel då den är given av driftdata ner till kondenseringstemperaturen 30 C. För lägre temperaturer får vi göra en matematisk modell. 5(24)

9 Arbetet har utförts på Barsebäcksverket och grundar sig på aktuella driftdata. Eftersom de två blocken skiljer sig åt i driftdata har jag endast räknat på Bvt. Värdena gäller i absoluta tal således endast Bvt. 4. Allmänt om Barsebäck [] Barsebäcks kärnkraftverk ägs av Sydkraft AB. Verket byggdes i två etapper. Barsebäck (Bvt ) blev klart den Juli 975 och Bvt 2 i början av juni 977. Barsebäck är en kokarreaktor (BWR) och förbrukar 8 ton uran om året. Reaktoranläggningen levererades av ASEA-ATOM och turbinerna av STAL-LAVAL. Sammanlagt ger Bvtl och Bvt2 ca: 200MW och har en nettoverkningsgrad på 34%. Figur l:schema för Barsebäck (nästa sida) 5. Kondensorn 5. Allmänt om kondensorn Kondensorns uppgift är att kondensera ånga från lågtrycks-turbinen till vatten. Vid kondensering frigörs värme som måste transporteras bort och detta sker med hjälp av kylvatten. Barsebäck tas kylvattnet från havet. nne i kondensorn leds kylvattnet in i 3200 små kondenscrrör som är 9 m långa och har en ytterdiameter på 24 mm [3]. Ångan får sedan strömma tvärs rören och kondenserar på rörytorna. Ånga l&'i*tf';%;*:*'*v*i':*j j;j':*i"!*!*i& fig. 2:kondensatflödet. * * * 6(24)

10

11 - Vid högre kylvattenflöde leds mer värme bort och således kan man sänka kondenseringstemperaturen (=kondensatets temperatur). Sänkt kondenseringstemperarur leder även till ett sänkt kondenseringstryck. Lägre tryck och temperatur betyder att man får ett större entalpifall över LT-turbinen vilket ger en bättre verkningsgrad. Detta skall dock vägas mot större avloppsförluster och ett högre tryckfall i kylvattenkanalen. Ett annat problem som kan uppstå är att driftejektorerna inte orkar med. Driftejektorernas uppgift är att säkerställa att kondensorrören alltid är vattenfyllda genom att suga ut gaser och luft ur utrymmet framför kondensorn. Är rören inte vattenfyllda finns risk för överhettning. Tubsatserna är ordnade i 6 st tubsatser med vardera 950 tuber. Tuberna är tillverkade i Titan och har en y ttterdiameter på 24 mm och är 7 mm tjocka. Tuberna i varje sats är ordnade i s.k. "kyrkfönster" [3]. Stagrör och lårstårkningsplåt Aviuftningsledni Luflkytardel SiödpliL fig 3:kyrkfönster [4]. Kondensatorerna är dimensionerade för att vid normal drift hålla ett tryck på 0,04 bar. Kylvattnet värms upp 2 "C i kondensorn oavsett inloppstemperatur. 5.2 Teori för värmeövergång Vi är intresserade av att bestämma sambandet mellan kylvattenflödet och kondenseringstrycket. För att detta ska vara möjligt måste vi först ha formler för värmeövergången i kondensorn. Ångan strömmar tvärs mot rören som är horisontella. Detta ger upphov till filmkondensering. 7(24)

12 fig 4:filmkondensation på horisontella tuber [0]. Vi har tre olika värmetal att beräkna. Först måste värmeövergången mellan ångan och röret beaktas. Sedan skall värmeledningen i rörväggen räknas ut. Till sist har vi en värmeövergång mellan röret och kylvattnet. fig 5:Värmegenomgång i olika lager Enligt [2] gäller följande formler för filmkondensation. a i =0.77K/(ATd) /4 K=4/3-(Vr-g-p/(4-v))' /4 AT=T k -T f \ f =värmeledningsförmåga för kondensatfilmen 8(24)

13 Värmeledningen i rörväggen beror på väggens tjocklek och dess värmeledningsförmåga [2]. L=tjocklek ( 7 mm i kondensorrören) X=vännedningsförmåga (0,05 för Titan ) På vattensidan gäller för turbulent strömmning (Re=3800O) Dittus-Boetlers formel [2]. Nu=0.0023Re"Pr" Nu=a v D/X, Det sammanlagda värmeövergångstalet fäs på följande sätt [2]. 5.3 Beräkning av värmeövergångstal. Alla material- och ång-konstanter tas vid filmtemperaturen, T (. Fihntemperaturen är omöjlig att veta exakt i varje punkt. Därför använder jag ett medelvärde längs hela rörsträckan. Medelvärdet är satt till T f =T jn +6 d.v.s medelvärdet på kylvattnet. Vid tex. inloppstemperaturer på 0 C till 20 "C får man värdena enligt tabell 2 som är tagna från [5] efter att ha omvandlats till polynom för databeräkning. T in T, P f 000,00 999,93 999,80 999,6 999,36 999,06 998,70 998,30 997,86 997,37 996,85 Tabell : Ångkons tanter m 480,04 392,92 33,07 239,88 72,76,7 054,6 002,60 954,72 90,56 869,76 0,58 0,58 0,58 0,59 0,59 0,60 0,60 0,60 0,6 0,6 0,6 Pr, 0,80 0,08 9,44 8,85 8,3 7,82 7,37 6,97 6,59 6,25 5,94 9(24)

14 - Med hjälp av formlerna på sidan 7 och värdena i tabell kan jag räkna ut värmeövergångstalen för alla tänkbara inloppstemperaturer. T in a v tabell 2: värmegenomgångs tal K« Teori för kondenseringstemperaturen När vi visat sambanden mellan K^-värdet och T in i tabell 2 måste vi utvidga det och få fram ett förhållande mellan K tot -värdet och kondenseringstemperaturen, T k. Enligt NTU-metoden [6] för beräkning av T k : T k =T ln +(P c AnyCpjya-e-N ) [Ekv. ] A=kondensorns kylyta HLT ser man att T k beror av flera parametrar bl.a kondensoreffekten, P c. Kondensoreffekten räknas ut som P c =P R -l,006p e där P R är reaktoreffekten och P e är generatoreffekten..006 är en förlustfaktor [6]. Reaktoreffekten är konstant 800 MW. Generatoreffekten kan man räkna ut som T^-PR. Den totala verkningsgraden, r^,finns som funktion av T k i kurvform. Eftersom NTU är en funktion av T k får vi en iterativ ekvation där vi först måste bestämma det matematiska sambandet mellan P e och T k. 0 (24)

15 5 it n -i. r ' s» V

16 6. Verkningsgraden 6. Verkningsgraden T k >30 C Generatoreffekten är den effekt som uppmäts vid generatorklämmorna. Effekten mäts och utifrån denna beräknas sedan en totalverkningsgradskurva där "H^är en funktion av T k. denna verkningsgrad ingår alla förluster och delverkningsgrader vilket gör att den är beroende av ett flertal olika parametrar som t.ex. ångflödet. Jag har antagit alla parametrar utom T k att vara konstanta. Detta är sant under ideala förhållanden då hela systemet är i jämvikt Kurvan i diagram är uppmätt och beräknad på Barsebäcksverket. För att kunna applicera i ett program gör jag om kurvan till ett polynom med hjälp av värdena i tabell 3. Diagram l:(nästa sida) Uppmätt verkningsgradskurva på Barsebäck. T k C Tabell 3: r\ M och T k enligt diagram Observera att polynomet bara är giltigt ner till T k =30 C. För lägre temperaturer får vi göra på ett annat sätt. För T k >30 C är d L nu bara att sätta in i polynomet i ekvation () på föregående sida och iterera fram rätt kondenseringstemperatur. Uträknat med en dator får man med m kv =23,4 m 3 /s (driftstandard idag) nedanstående tabell. T ln C T k 'C O 28, 2 29,62 4 3,8 6 32, , , , ,44 6 4,8 8 42, ,65 Tabell 4 :Kondenserings tempera turen s.f.a inloppstemperaturen (24)

17 Värdena i tabell 4 kan jämföras med driftdata och överensstämmelsen är god [7]. 6.2 Verkningsgraden för T k <30 C För att kunna räkna på ett större kylvattenflöde måste vi veta hur verkningsgradskurvan ser ut i den nedre regionen (T k <30 C). Vi kan inte chansa på att den följer polynomet givet för 30 C< T k < 45 C. Vad påverkar verkningsgraden? intervallet 30 C< T k < 45 C ändras r\ M relativt lite. En förändring sker dock och detta i huvudsak på grund av den sänkta kondenseringstemperaturen. Desto lägre kondenseringstemperatur desto större entalpifall över turbinen och följaktigen högre verkningsgrad. Men vid T k =30 C börjar kurvan att plana ut. Orsaken till detta är att vid lägre kondenseringstemperatur och tryck ökar volymiteten drastiskt. En stor volymitet ger ett stort volyrnflöde (m 3 /s). Med ett stort volymflöde följer naturligt också en hög utgångshastighet vilket betyder stora avloppsförluster. Den ökande avloppsförlusten äter upp det ökade entalpifallet vid sänkt kondenseringstemperatur. Allt tyder på att det finns ett verkninggradsmaximum för kondenseringstemperaturen. Vid fortsatta räkningar antager jag att det bara är avloppsförlusterna och entalpidifferensen som påverkar verkningsgraden Avloppsförlusten Om man antar lite förenklat att ångan i det sista steget har axiell riktning kan man skriva utloppsförlusten enligt följande [4]. M där c=nyv k /A c=utgångshastighet Beräkning av avloppsförlusten För att kunna beräkna följderna av en sänkt kondenseringstemperatur måste vi först anta att den fortsatta expansionen sker efter samma expansionslinje. Detta är ett rimligt antagande. När väl expansionslinjen fastställts är det bara att hämta ett kondenseringstryck från den antagna expansionslinjen och räkna ut volymitet, utgångshastighet och avloppsförlust. Efter att ha fastställt expansionslinjen enligt figur 6 gjorde jag två polynom h k s.f.a P k och v k s.f.a P k så att ^ och Ah^ kan räknas ut i dator. Expansionslinjen bestämdes genom att ta ut två kända driftpunkter. Övre punkten, h 0/ är ingångspunkten i lågtrycksturbinen och den lägre punkten h, är avloppstillståndet vid normal drift. 2 (24)

18 7.0 Entropie s 75

19 Enligt fig () är h o =2500 kj/kg och h,= kj/kg. Expansionslinjen drogs sedan mellan hg och h steg där h steg =h, 4^, vid normal drift. figur 6 (nästa sida): heldragen linje visar antagen expansionslinje, sträckad visar den verkliga v k 3,569 28,922 26, ,959 22, ,636 8^89 6,7656 5,2865 3,9479 2,752 Pk 0, ,0449 0, ,0496 0,0543 0,0595 0, ,0758 0,0785 0, , , , ,98 229,9 2303,38 235, , ,4 237, ,97 K 53,589 45,659 37,9337 3, ,739 22^827 8,7305 5,6743 3,266,055 9,28602 Ah 85,742 84,7 80,784 75,94 69,593 62,248 54,495 46,689 37,7 7,609 63,4428 tabell 5 :P k,v k och h steg si.a T in. Baserat på den antagna expansionslinjen. Efter att ha räknat ut P k, v k, h 8teg och l^så får jag det verkliga entalpifallet över turbinen genom följande ekvation. Figur 6, den sträckade linjen, visar hur avloppsförlusterna äter upp det teoretiskt ökade entalpifallet vid sänkt kondenseringstryck. figuren kan vi uppskatta maximum till att vara ungefär bar vilket motsvarar en kondenseringstemperatur på 27 C. 6.3 Verkningsgradskurvan Med den uträknade avloppsförlusten kan vi sedan räkna ut verkningsgraden i intervallet 20 C C< T k <30 "C. Antagandena är än så länge att endast avloppsförlusten och entalpifallet påverkar verkningsgraden. Längre fram i rapporten kommer jag att även räkna med den ökade energiåtgången för pumparna. Med t (32 C) som känd punkt kan jag sätta allt utom det verkliga entalpifallet som konstant och räkna ut detta. 3 (24)

20 Lös ut X TU32)= [Diagram ] ny=53.8 mvs [driftdata ] Ah.^78.3 kj/kg [fig 4] =( X)/ X= Detta ger Ti(Ah tot,m k )=(m k -Ah ttt )/800-0«där AhJJJ. Detta resulterar i en verkningsgradkurva som kombinerat med intervallet T k >32 C ser ut på följande sätt. T 0,346 j 0,344 0,342-0,34 ' 0,338-0,336 0,334 0^32-0,33 0,328 22,00 27,00 Diagram 2: r\ m för m kv =23.4 m 3 /s 32,00 37,00 42,00 47,00 52,00 Kondenseringstemperatur [ C] Med denna verkningsgrad som tar hänsyn till avloppsförlusterna kan vi räkna på vilka effekter en lägre kondenseringstemperatur får. Observera att för ett kylvattenflöde skilt ifrån 23.4 m 3 /s måste vi räkna med förändringen i erfoderlig pumpeffekt. Verkningsgradskurvan gäller således enbart för 0^=23.4 mvs. 4 (24)

21 7 Kylvattensystemet 7. Allmänt om kylvattensystemet _ g _ Kylvattensystemet är intressant att titta på för att förstå pumparnas arbetssätt bättre och för att kunna räkna på den högre pumpeffekten som krävs vid ett ökat flöde p.g.a det ökade strömningsmotståndet. Vid normal drift idag försörjer kylvattensystemet kondensorn med 23,4 m 3 /s havsvatten. Mängden kylvatten är konstant men temperaturen varierar med årstiderna. Normalt ligger temperaturen mellan 2 "C till 5 "C. Skillnaden mellan inlopps- och utloppstemperatur är konstant 2 C. 7.. nloppet Vid inloppet rensas havsvattnet från grövre och finare fasta föroreningar i tre olika stationer. / Grovgaller-Tar bort de allra grövsta föroreningar i.x stockar och dunkar. 2/ Fingaller-Tar bort mindre partiklar än grovgallret. 3/ Korgbandsilar-Silar av finmaskigt nät som vattnet får rinna igenom. Rensverket har till uppgift att rensa gallren när dessa blivit igensatta. Efter rening samlas vattnet i ett schakt varifrån det pumpas upp till kondensorn. Kondensorn ligger ca: 5 m ovanför uppsamlngsschaktet men tack vare häverteffekten påverkar detta inte pumparna som är dimensionerade enbart till att hålla vattnet strömmande igenom kanalerna d.v.s övervinna strömningsmotståndet Kondensorn För att säkerställa att kondensorn alltid är vattenfylld har driftejektorerna till uppgift B - att suga ur alla gaser och luft från kylvattenkanalen före kondensorn. Efter kondensorn störtar kylvattnet ner i utloppskanalen varpå nytt vatten sugs upp i kondensorn från inloppssidan p.g.a hävert Utlopp Utloppskanalen ligger på havsvatten nivå hela vägen från kondensorn till havet och är alltid helt vattenfylld.

22 7.2 Tryckmätning 6 (24) Tryckmätning sker endast före och efter rensverken i inloppet för att kontrollera att dessa inte blir igensatta. Resten av kylvattensystemet mäts inte. Detta gör tyvärr att " beräkningar inte kan kontrolleras. Den totala förlusten kan vi säkrast få genom att titta på vilken uppfodringshöjd pumparna ger eftersom dessa enbart arbetar mot strömningsmotståndet. «7.3 Beräkning av tryckförlusterna dealt sett gäller alltid Bernoullis ekvation. Vid strömmning med förluster måste ekvationen kompletteras med en förlustterm. Ekvationen får då följande utseende: [2] P /p+w,/2+g-z =P 2 /p+w 2 /2+g-Z 2 +B där B benämns förlustterm " B=(P,-P 2 )/p=ap/p M AF benämns tryckförlust Vid strömmning i rör och kanaler har tryckförlusten följande utseende: AP=fpW 2 L/d där f är en empirisk förlustfaktor. Man kan också ha engångsförluster i form av bojar, knän och hinder. AP= pw 2 /2 där benämns motståndstal För ett strömningssystem består den totala tryckförlusten av de summerade förlusterna. APtot=summa( (f-p-w 2 -L/d)+( p-w 2 /2)) För att beräkna tryckförlusterna måste vi lita på empiriska data och uttryck angående bl.a ytråhet. Detta gör beräkningarna osäkra. Vi kan få oss en uppfattning - om hur tryckförlusterna är fördelade och vilken roll olika geometrier spelar.

23 J. Beräkningarna får följande resultat. Tryckförluster i -nloppet -Kondensorn -Utloppet Bvtl, 2,7 2,4 Sammanlagt:AP(Bvt )=5.85 mvp AP(Bvt 2 )=5.75 mvp Bvt2. 2,7 2,04 [mvpl [mvp] [mvp] Totalt sätt får vi alltså en tryckförlust på ca: 5,8 mvp. Skillnaden mellan verken är för liten att bry sig om med dessa osäkra räkningar.den uträknade tryckförlusten skall jämföras med de 6 mvp som vi vet att den totala förlusten är via pumpkurvorna. Pumparnas uppfodringshöjd är större. Detta kan bero på flera orsaker bl.a att jag kan ha valt för låga motståndskoefficienter eller det faktum att jag inte tagit med alla små hinder. Det största hindret som jag inte tagit med i ovanstående beräkningar är den betongklack som sitter i utloppet på Bvt2. Med samma beräkningar ger den ett tryckfall på ca: 0.09 mvp. Med betongklacken medräknad blir tryckförlusterna nästan samma för de båda blocken. Skillnaden är dock inte viktig. Beräkningarna visar oss var i systemet förlusterna finns. Kondensorn står för ca: 45 %, inloppet för 20% och själva utloppskanalen för 35%. 8. Pumpeffekten 8. Pumparna Kylvattensystemets flöde upprätthålls av fyra paralellkopplade pumpar som vardera ger vid normal drift (m kv =23,4 m 3 /s) en uppfodringshöjd på 6 mvp. Då vattnet pumpas in på havsvattennivå och släpps ut på samma nivå behöver inte pumparna lyfta vattnet upp till kondensorn utan det sköts av häverteffekten. Pumparna jobbar således endast mot strömningsmotståndet. Vid sådan strömmning är förlusterna en funktion av flödet i kvadrat [2]. Vid ett högre flöde behövs en högre uppfodringshöjd av pumparna för att klara av det ökade motståndet i kanaler och kondensor. En ökad uppfodringshöjd betyder även ett ökat effektbehov för pumparna. För att kunna räkna på den högre energiförbrukningen för pumparna behöver vi de s.k affinitetslagarna. Figur 2: Pumpkurva för kylvattenpumpar (nästa sida) 7 (24)

24 KAtCHiNf nratftik ÄGQtDBDira Kennlinie der Pumpentype: 220 Xannwort: BARSEBÄCK Drahz.ri&$ un*. Fabr. Nr.: K 3558/ ^r. mm D. Nr.: APU " Eimat Oaprim Datum 20X960 Nam* Stodober i i i i i

25 8.2 Affinitetslagama [8] Likformighetslagarna gäller för pumpar som arbetar med likformiga hasighetstrianglar. Man kan via Eulers turbinekvation och antagandet att hastighetstrianglarna är likformiga härleda att: Q,/Q 2 =n /n 2 -D 3 /D 2 3 Om man räknar på en och samma maskin där D,=D 2 får man de s.k affinitetslagarna: Q=f(n) P=f(n 3 ) () (2) (3) Härifrån kan vi härleda (5) och (4) via () + (2) och (3) +(2) att: P=f(Q 3 ) (4) (3) Den ökade effekten kommer alltså att vara proportionell mot flödesökningen i kubik. Då får man dessutom en ökning av uppf odringshöjden som är propotionell mot flödet i kvadrat. Detta är precis den ökning i uppfodringshöjd vi anser oss behöva för att möta det ökade strömningsmotståndet. Enligt pumpkurvorna förbrukar pumparna 400kW vardera vid normal drift. Här ges exempel på hur mycket större elförbrukning som blir resultatet av ett större flöde. m kv m 3 pump /s MW tabell 6: Pumpeffekten s.f.a kylvattenflödet. 8 (24)

26 9. Ekonomisk utvärdering 9. Elproduktion Hitintills har vi räknat på olika inloppstemperaturer från 0 C till 20 "C. För att kunna dra några slutsatser om driften och ekonomin måste vi mata in alla dygnsmedeltemperaturer och sedan räkna på den sammanlagda effekten över ett normal år. Temperaturen varierar normalt enligt diagram 3 över ett år. Vi kan tex. se att kurvan aldrig går riktigt ner till 0 C. nloppstemperatur C C) 8,00 T Dagar Diagram 3: Årsvariationen på inloppstemperaturen Man måste även ta med i beräkningarna att verket är avstängt för revision antingen under 5 juni till 23 juli eller under september månad. En månad före revisionen sänks effekten med ca:2,5 MW om dagen i en s.k. coast down. Beräkningarna grundar sig helt på den verkningsgradskurva som vi konstruerade förut. Under dessa beräkningar blir tabellerna väldigt långa och därför redovisas enbart det ihopräknade resultatet här. För normalt kylvattenflöde får vi en sammanlagd oreglerad energimängd på MWh med revision i juni/juli. Nästa steg blir att göra samma beräkningar för ett större flöde. Här får vi korrigera generatoreffekten med att räkna bort den extra energi som pumparna kräver jämfört med normal fallet. Jag har gjort beräkningar för kylvattenflödena mvs.diagram 4 visar resultatet. Allting redovisas normerat mot normalfallet. 9 (24)

27 Energimängd/å> (normerat),00,0005 0,999 0,9995 0,9985 0,998 0,9975 / jm B. i 0,9,,2 U /4 Diagram 4: Normerad effekt s.f.a normerat flöde \ \ \ Kylvattenflöde (normerat) Enligt diagrammet skulle vi alltså kunna få ut mer energi ur verket genom att öka kylvattenflödet. 9.2 Elpriset Men det är inte bara havsvattentemperaturen som kan variera utan även elpriset. Elpriset är högst på vintern och lägst på sommaren. Varje dag är också elpriset uppdelat i hög- och låglastpriser Spotgränser Sydkraft betalar bara dessa priser upp till en viss avtalad energimängd. Overskottelen betalar Sydkraft endast 75 kr/gwh för med s.k. spotpriser Reglering Sydkraft går även in och reglerar Barsebäck om man inte kan sälja elen. Regleringen är svår att räkna på då den aldrig är samma från år till år. beräkningarna har jag räknat med en lagom reglering med 45 MW januari-juli och 0 MW augustidecember. Priset på el varierar enligt följande tabell [9] (nästa sida). \ \ 20 (24)

28 nov-mars HL 23.9 öre/kwh LL 7.2 apr,sep-okt HL 7,2 LL 3 maj-aug HL 3 LL 0.8 Tabell 6: elpriserna Tabellen innehåller låglast och höglast priser varje dag. Höglast varar från kl och låglast från kl Om vi lägger in pristariffen med alla varianter (revision,coast down och avtalade spotgränser) i programmet kan vi enkelt få en ekonomisk bedömning av ett ökat kylvattenflöde. Diagram 5,6,7,8 visar de totala intäkterna sätt mot kylvattenflödet. alla diagrammen räknar vi med revision,spotgränser och coast down. Diagram 6 och 8 visar också hur regleringen kan påverka intäkterna. Av diagrammen framgår det att det går att öka intäkterna lite genom att öka kylvattenflödet. ntäkt {milj kr) , ,5 73 RA under juni/juli =- - " * Diagram 5: ntäkterna s.f.a kylvattenflödet med revision i juni/juli. Kylvattenflöde [m»/»l 2 (24)

29 ntäkt [milj kr] i / y f i RA under juni/juli med reglering A Kylvattenflöde [m»/»j Diagram 6: ntäkter s.f.a kylvattenflödet med revision i juni/juli och reglering. ntäkt [milj kr] 7,5 7 70,5 70 T RA under september i ", ,4 '* Kylvattenflöde i Diagram 7:ntäkterna s.f.a kylvattenflödet med revision i september. \ \ \ 22 (24)

30 ntäkt [milj kr] 7,5 7 70,5 70 RA under september reglerat _-- " * \ Kylvattenflöde [mv»l Diagram 8: ntäkterna s.f.a kylvattenflödet med revision i september och reglering Vinsten skiljer sig beroende på när man lägger revisionen och på hur stor regleringen är. Med revision i juni/juli blir vinsten ca: kr/år. Regleringen påverkar lite. Med revision i september blir vinsten bara ca: kr/år. Även här påverkar regleringen lite. 0. Slutsatser Slutsatsen är att elproduktionsmässigt är det motiverat att byta befintliga pumparna till fyra stycken som klarar ett större flöde (ca:26 m/s). Ekonomiskt sätt är det inte motiverat att byta pumparna förrän de är utslitna. Då ökningen av flödet enbart bör vara 5 % får man inga problem med driftejektorer, hållfasthet m.m. Vinsten man kan göra genom att öka kylvattenflödet blir ca: 2300 MWh/år motsvarande kr/år med revision i juni/juli och kr/år med revision i september. \ 23 (24)

31 REFERENSER 24 (24) []: Sydkraft;Barsebäcksverket-Teknisk information [2]: Ekroth ngvar,granryd Eric; Tillämpad termodynamik;kth m [3]: ntern material Barsebäck ;Utbildningsmaterial;993 [4]: Borglin Stig; Kondenseringsturbinens kalla ände; Kompendium LTH [5]: ÅngtabeU; nst. för mekaniskvärmeteori med strömmningslära LTH [6]: PM PTH 85-50; Asea-Stal 985 [7]: ntern material Barsebäck; Driftdata;993 [8J: Kompendium i strömmningsmaskinteknik, nst. för strömmningsmaskinteknik CTH - [9]: ntern material Sydkraft; Elpriser; Sydkraft 993 J [0]: Collier G John; Convective boiling and condensation; McGRAW-HLL / 972

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))

- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m)) Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa

Läs mer

PTG 2015 Övning 4. Problem 1

PTG 2015 Övning 4. Problem 1 PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 5. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 5 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 5 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Tentamen ges för: Årskurs 1. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik Provmoment: Ten0 Ladokkod: TT05A Tentamen ges för: Årskurs Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 202-08-30 Tid: 9.00-3.00 7,5 högskolepoäng

Läs mer

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016

Läs mer

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50p. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: ENEGITEKNIK 7,5 högskoleoäng rovmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4ET07 Bt TentamensKod: Tentamensdatum: Måndag 30 maj 06 Tid: 9.00-3.00 Hjälmedel: Valfri miniräknare Formelsamling: Energiteknik-Formler

Läs mer

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik.

anläggningar Svenska kärntekniska Vem sköter driften? ett års praktisk utbildning. Normalt rör det sig om 3 4 års praktik. Så fungerar en Kokvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p (TYPTENTA) Tid: XX DEN XX/XX - XXXX kl Hjälpmedel: 1. Cengel and Boles, Thermodynamics, an engineering appr, McGrawHill 2. Diagram Propertires of water

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster

1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att

Läs mer

B1 Lösning Givet: T = 20 C 0 T = 72 C T = 100 C D x1 = = 0.15 m 2 Det konvektiva motståndet kan försummas Beräkna X i punkten som är 6 cm från mitten T T 100 72 Y = = = 0.35 T T 100 20 1 0 m 0 (det konvektiva

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet

Kap 10 ångcykler: processer i 2-fasområdet Med ångcykler menas att arbetsmediet byter fas under cykeln Den vanligaste typen av ångcykler är med vatten som medium. Vatten är billigt, allmänt tillgängligt och har hög ångbildningsentalpi. Elproducerande

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset CHALMERS 2012-05-21 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM034 och KVM033) 2012-05-21 08.30-12.30 i V-huset Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning B:

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer:

------------------------------------------------------------------------------------------------------- Personnummer: ENERGITEKNIK II 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll

4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 4 rörelsemängd. en modell för gaser. Innehåll 8 Allmänna gaslagen 4: 9 Trycket i en ideal gas 4:3 10 Gaskinetisk tolkning av temperaturen 4:6 Svar till kontrolluppgift 4:7 rörelsemängd 4:1 8 Allmänna gaslagen

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140)

Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF140) Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Teknisk Fysik Mats Granath Tentamen i Termodynamik och Statistisk fysik för F3(FTF40) Tid och plats: Tisdag 8/8 009, kl. 4.00-6.00 i V-huset. Examinator: Mats

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp

Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp UMEÅ UNIVERSITET 2013-11-05 Tillämpad fysik och elektronik Lars Bäckström Anders Strömberg Tentamen i Turbomaskiner 7,5 hp Tid: 2013-11-05 9:00 15:00 Hjälpmedel: Valfri formelsamling, miniräknare och skrivhjälpmedel.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se

Användarhandledning. 2013 ver 1 2013-05-21. Energiberäkningar 1.0 Beta. Rolf Löfbom. www.lofbom.se Användarhandledning Energiberäkningar 1.0 Beta Rolf Löfbom 2013 ver 1 2013-05-21 www.lofbom.se Innehållsförteckning 1. Allmänt om Energiberäkningar 1.0 Beta... 3 1.1 Allmänt... 3 2. Dialogrutor... 4 2.1

Läs mer

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand

MITTHÖGSKOLAN, Härnösand MITTHÖGSKOLAN, Härnösand Förslag till lösningar TENTAMEN I TERMODYNAMIK, 5 p Typtewnta Del 1: Räkneuppgifter (20 p) 1 Hångin 2345 Hångut 556 t in 80 t ut 110 hin 335 hut 461 många 20 mv 283,9683 v 0,00104

Läs mer

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527)

Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) Tentamen i teknisk termodynamik (1FA527) 2016-08-24 Tillåtna hjälpmedel: Cengel & Boles: Thermodynamics (eller annan lärobok i termodynamik), ångtabeller, Physics Handbook, Mathematics Handbook, miniräknare

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Teknisk beskrivning Primex Matilda, E

Teknisk beskrivning Primex Matilda, E Teknisk beskrivning Primex Matilda, E 2012-03 Vägghängd V1-R2 t. om V2-R2 Golvmonterad V2-R3 t. om V2-R4 (Nedre bilden visar central med termostatisk varmvattenreglering) 1 (9) Primex Matilda Allmänt:

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta

Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V CHLMERS 1 (3) TENTMEN I TERMODYNMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-08-27 kl. 14.00-18.00 i V Hjälpmedel: Kursböckerna Elliott-Lira: Introductory Chemical Engineering Thermodynamics och P. tkins, L. Jones:

Läs mer

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson

Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessen (Rankinecykeln) Föreläsning i termodynamik 11 oktober 2011 Lars Nilsson Ångkraftsprocessens roll i svensk elproduktion Ångtabellen: mättad vätska och mättad ånga efter tryck Ångtabellen:

Läs mer

H m. P kw. NPSH m. Dessa pumper är normalt drivna av en elmotor på 2900 1/min med 2-pols motor vid 50Hz, 0 eller 1450 1/min med 4-pols motor vid 50Hz.

H m. P kw. NPSH m. Dessa pumper är normalt drivna av en elmotor på 2900 1/min med 2-pols motor vid 50Hz, 0 eller 1450 1/min med 4-pols motor vid 50Hz. Hur man väljer en centrifugalpump Valet av en centrifugalpump skall ske me beaktning av en befintliga anläggningens karakteristik samt konition. För att välja pump är följane ata növäniga: Flöe Q Kvantitet

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL Institutionen för fysik 2012-05-21 Umeå universitet SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL SAMMANFATTNING Ändamålet med experimentet är att undersöka den matematiska modellen för en fysikalisk pendel. Vi har mätt

Läs mer

PGK. Rektangulärt kylbatteri för kallvatten

PGK. Rektangulärt kylbatteri för kallvatten Rektangulärt kylbatteri för kallvatten Document translated from English 1723911-SE 25-11-2012 A001 Innehåll 1 Produktinformation... 1 2 Mått... 1 3 Montering... 2 3.1 Montering av aggregatet... 2 3.2 Vattenanslutningar...

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Projektarbete Kylska p

Projektarbete Kylska p Projektarbete Kylska p Kursnamn Termodynamik, TMMI44 Grupptillhörighet MI 1A grupp 2 Inlämningsdatum Namn Personummer E-postadress Ebba Andrén 950816 ebban462@student.liu.se Kajsa-Stina Hedback 940816

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen) Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH DELPROV /TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 4 OKTOBER 003, 08:00-:00 (Delprov), 08:00-3:00 (Tentamen) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning:

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt 6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna

Läs mer

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00

Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics

Läs mer

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2009-06-02 08.30-12.30 för K2 och Kf2 i V-huset.

TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2009-06-02 08.30-12.30 för K2 och Kf2 i V-huset. CHALMERS 2010-05-10 1 (4) Energi och miljö/ Värmeteknik och maskinlära TENTAMEN I ENERGITEKNIK OCH MILJÖ (KVM033) 2009-06-02 08.30-12.30 för K2 och Kf2 i V-huset. Tentamen omfattar: Avdelning A: Avdelning

Läs mer

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-24 4P06815-04 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

Så fungerar en Tryckvattenreaktor

Så fungerar en Tryckvattenreaktor Så fungerar en Tryckvattenreaktor Svenska kärntekniska anläggningar Vem sköter driften? Varje kärnkraftsanläggning har ett centralt kontrollrum. Där leds den direkta verksamheten av en skiftingenjör, som

Läs mer

IN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-01-16 kl. 14.00-18.00 i V

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-01-16 kl. 14.00-18.00 i V CHALMERS 1 () ermodynamik (KVM090) LÖSNINFÖRSLA ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2 och Kf2 (KVM090) 2009-01-16 kl. 14.00-18.00 i V 1. I den här ugiften studerar vi en standard kylcykel, som är en del av en luftkonditioneringsanläggning.

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Introduktion till energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2211 Tentamen ges för: Energiingenjör 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-04-04

Läs mer

MATEMATIK KURS A Våren 2005

MATEMATIK KURS A Våren 2005 MATEMATIK KURS A Våren 2005 1. Vilket tal pekar pilen på? 51 52 53 Svar: (1/0) 2. Skugga 8 3 av figuren. (1/0) 3. Vad är 20 % av 50 kr? Svar: kr (1/0) 4. Hur mycket vatten ryms ungefär i ett dricksglas?

Läs mer

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag CALMERS 1 (3) Kemi- och bioteknik/fysikalk kemi ermodynamik (KVM091/KVM090) ENAMEN I ERMODYNAMIK för K2, Kf2 och M (KVM091 och KVM090) 2010-10-19 kl. 08.30-12.30 och lösningsförslag jälpmedel: Kursböckerna

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR KEMI Fysikalisk kemi KEM040 Laboration i fysikalisk kemi Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2) ifylls

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

f (a) sin

f (a) sin Hur kan datorn eller räknedosan känna till värdet hos till exempel sin0.23 eller e 2.4? Denna fråga är berättigad samtidigt som ingen tror att apparaterna innehåller en gigantisk tabell. Svaret på frågan

Läs mer

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen

Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

foto: www.canstockphoto.com RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11

foto: www.canstockphoto.com RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11 foto: www.canstockphoto.com RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11 1 Energiberäkning enligt Eurovent 4/11 Eurovent 4/11 specificerar en beräkningsmodell för energiklassificering av

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Teknisk termodynamik repetition

Teknisk termodynamik repetition Först något om enheter! Teknisk termodynamik repetition Kom ihåg att använda Kelvingrader för temperaturer! Enheter motsvarar vad som efterfrågas! Med konventionen specifika enheter liten bokstav: E Enhet

Läs mer

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat?

Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Vad är viktigt vid val av nytt luftbehandlingsaggregat? Det är många faktorer som påverkar ditt val av nytt system för ventilation. Vi vill ge dig några tips som förenklar processen. VAD ÄR VIKTIGT VID

Läs mer

Vakuumalstrare. Vakuumalstrare

Vakuumalstrare. Vakuumalstrare 7 Om vakuumalstrare Systemets hjärta n är systemets hjärta. Här skapas det undertryck som driver sugluften. I sugsystem av den här typen ligger vakuumet på - ka. I normala punktutsugnings- och städsystem

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den

FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄKNEEXEMPEL. Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx 1, där x är populationen, r är den FÖRNYELSEBARA RESURSER ETT RÄNEEXEMPEL dx x Utgå från en logistisk tillväxtfunktion: = f ( x) = rx, där x är populationen, r är den dt inneboende tillväxttakten (alltid ett tal mellan noll och ett), och

Läs mer

Tentamen i Värmetransporter (4A1601)

Tentamen i Värmetransporter (4A1601) Tentamen i Värmetransporter (4A1601) 2005-12-15, kl. 14.00 19.00 Hjälpmeel: Uppgift 1-7: Inga hjälpmeel (enast papper och penna, ej räknare). Uppgift 8-10: Lärobok (Holman), formelsamling (Granry), räknare,

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Energi- och processtekniker EPP14

Energi- och processtekniker EPP14 Grundläggande energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: TH101A 7,5 högskolepoäng Tentamen ges för: Energi- och processtekniker EPP14 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-03-20 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 2 IKP/Mekaniksystem Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 2 Exempeltentamen 2 (OBS! Uppgifterna nedan gavs innan kursen delvis bytte innehåll och omfattning. Vissa uppgifter som inte längre är aktuella har därför tagits bort, vilket medför att poängsumman är

Läs mer

Industriel Ultra FTX Installation

Industriel Ultra FTX Installation 23Dec11 www.flobymetallprodukter.se P: 1 Industriel Ultra FTX Installation Floby Metallprodukter tillverkar specialdesignade föremål av metall. Företaget befinner sig i Sverige, 140 km norr om Göteborg.

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Tekniska data Ringhals

Tekniska data Ringhals Tekniska data Ringhals Här har vi samlat kortfattade tekniska data om våra anläggningar. Reaktor Turbin Elutrustning Värt att veta om våra anläggningar R1 R2 Nettoeffekt (el) MW 865 865 Reaktortyp Kokvattenreaktor

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

MATEMATISKT BEVIS AV ANTAGANDEN I SPIRALFLÄKT RAPPORT AV Bengt-Olof Drugge

MATEMATISKT BEVIS AV ANTAGANDEN I SPIRALFLÄKT RAPPORT AV Bengt-Olof Drugge MATEMATISKT BEVIS AV ANTAGANDEN I SPIRALFLÄKT RAPPORT AV Bengt-Olof Drugge 1998-02-24 1 INLEDNING I rapporten Spiralfläkten (1993-03-28) så hänvisar jag till ett par antaganden för att konstruera Spiralfläktar.

Läs mer

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden

PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden PM. Prognosticerade klimateffekter i Sverige för perioden 2071 2100 på dagvattenflöden - för dimensionering av transportsystem (kortare regnvaraktighet) och fördröjningsvolymen i utjämningsanläggningar

Läs mer

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.

Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll. Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du

Läs mer

Turbinkretspump system Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system Kraftvärmeverket in Borås

Turbinkretspump system Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system Kraftvärmeverket in Borås Turbinkretspump system Kraftvärmeverket i Borås Turbine pump circuit system Kraftvärmeverket in Borås Thorbjörn Gustafsson thorbjorn.gustafsson@dalkia.se Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och ingår

Läs mer

Kyla är dyrt, snö är gratis

Kyla är dyrt, snö är gratis Umeå Universitet Snökyla Kyla är dyrt, snö är gratis Ver 1, 22/1-10 Av Robert Granström Truls Langendahl Björn Olsson Inledning Under vintern har vi ett stort kylöverskott. Under sommaren har vi ett kylbehov.

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer