Akademin för hälsa, vård och välfärd. Verksamhetsplan. Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV

Transkript

1 Akademin för hälsa, vård och välfärd Verksamhetsplan Akademin för hälsa, vård och välfärd HVV

2 Innehåll 1 Inledning Vision Utbildning Forskning och forskarutbildning Internationalisering Extern samverkan Lärandemiljö och pedagogisk utveckling Studentinflytande Personal Arbetsmiljö Jämlikhet och jämställdhet Kvalitetsutveckling... 17

3 1 Inledning Denna verksamhetsplan anger vision, mål och uppföljningsansvar för verksamheten vid akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) under treårsperioden Det är viktigt att det finns tydliga mål, såväl övergripande, strategiska mål som mer konkreta, uppföljningsbara mål, för all verksamhet på HVV. Väl formulerade mål bidrar till att skapa konsensus om vad som ska eftersträvas och uppnås inom den närmaste framtiden. Genom att följa upp målen, analysera eventuella brister i måluppfyllelsen och formulera nya mål för framtiden kan också verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete integreras på ett systematiskt sätt. Avsikten är att denna verksamhetsplan för perioden ska kompletteras med årliga handlingsplaner som anger vilka mål och vilka åtgärder som särskilt ska prioriteras under det kommande året inom akademins olika verksamhetsområden. På HVV ska det finnas årliga handlingsplaner för akademins olika avdelningar. Det ska också finnas årliga akademiövergripande handlingsplaner för forskning, internationalisering, extern samverkan, arbetsmiljö, jämlikhet och jämställdhet samt för kvalitetsarbetet. För att utveckla kvalitetsarbetet på akademin ska det även finnas en akademiövergripande kvalitetsplan på HVV som anger prioriterade mål, åtgärder och ansvar för kvalitetsarbetet under en treårsperiod. Koppling till högskolans strategier Verksamhetsplanen för HVV utgår från de strategier och de övergripande mål som har fastställts för Mälardalens högskola och som finns redovisade i centrala mål- och styrdokument, främst Forsknings- och utbildningsstrategi för Mälardalens högskola och Verksamhetsplan för Mälardalens högskola Den grundstrategi för högskolan som beskrivs i dessa i dokument innebär att Mälardalens högskola ska kännetecknas av vetenskaplig excellens, utbildning och forskning ska utformas i samverkan med det omgivande samhället och verksamheten ska ha en tydlig internationell prägel. Högskolan ska vara nationellt känd för att vara bäst i landet på att erbjuda akademisk utbildning som leder till jobb. All verksamhet vid Mälardalens högskola ska bedrivas med beaktande av perspektiven genus och mångfald, hållbar utveckling, innovation och entreprenörskap samt interkulturalitet. För att nå vetenskaplig excellens ska Mälardalens högskola särskilt fokusera på ett fåtal prioriterade inriktningar. Kännetecknande för dessa inriktningar är att det dels ska finnas en tydlig anknytning mellan utbildning och forskning inom inriktningen, och dels att de ska möjliggöra samproduktion med intressenter i högskolans omgivning. Hälsa och välfärd är en av de inriktningar som lyfts fram i högskolans framtidsstrategi. Utarbetning av HVV:s verksamhetsplan HVV:s verksamhetsplan har utarbetats under hösten 2009 och delar av den har diskuterats vid akademigemensamma möten och i akademins olika organ. Planen fastställdes av akademins ledningsråd den 19 januari Verksamhetsplanen ska årligen följas upp i ledningsråd och vid behov revideras. Planen gäller för en tidsperiod av tre år, , men kan i samband med en revidering förlängas. 1

4 2 Vision Den nationella konkurrensen mellan universitet/högskolor med utbildningar inom hälsa, vård och välfärd ökar. I dag finns även möjligheten för studenter att välja utbildningar vid lärosäten på olika platser i världen. För att möta denna hårdnade konkurrens ska HVV:s utbildningar hålla god kvalitet. Den pedagogiska, yrkesoch ämnesmässiga kompetensen på akademin ska vara hög för att nå upp till de krav och förväntningar som ställs i omvärlden. Vårt kvalitetsarbete ska skapa goda förutsättningar för utbildningsgranskningar och en utveckling i linje med bolognaprocessens utbildningsstruktur. För att kunna erbjuda en utbildningsmiljö som är attraktiv för studenter ses lärandet vid HVV som en livslång process där kunskap växer i samverkan med andra människor. Studenten är i centrum och i mötet beaktas hela människan. Där tillvaratas studenternas bakgrund och mångfald likväl som jämlikhets- och jämställdhetsaspekter. utbildningsstrategin för Mälardalens högskola Vid HVV:s gemensamma akademidagar 2009 har visionen diskuterats i arbetsgrupper och synpunkter från dessa har därefter sammanställts. Visionen ska vara synlig och känd för studenter, personal och samarbetspartners. Visionen som presenteras nedan har utvecklats med inspiration och idéer från Forsknings- och På HVV erbjuds studenten en modern, forskningsbaserad och internationellt gångbar utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå i nära samproduktion med det omgivande samhället. Akademins miljö präglas av öppenhet, närhet och kreativitet där studenter och medarbetare känner trygghet och stolthet i sitt dagliga arbete, vilket skapar förutsättningar för att forma såväl dagens som morgondagens kunskapssamhälle. 2

5 3 Utbildning Mer än hälften av studenterna på Mälardalens högskola studerar på utbildningar som leder till yrkesexamen. HVV svarar för en stor del av dessa studenter genom att vi utbildar sjuksköterskor, sjukgymnaster och socionomer. Därutöver finns det på HVV program som ledet till yrkesexamen på avancerad nivå. Denna inriktning stämmer bra överens med den grundval som finns i MDH:s forskningsoch utbildningsstrategi som innebär att högskolan fokuserar på utbildningar som leder till jobb och på ett begränsat antal prioriterade inriktningar. De flesta av akademins utbildningar utmärks av högt söktryck och hög genomströmning. Sjuksköterskeprogrammet på HVV är en av landets största utbildningar och kommer även under den kommande treårsperioden att utbilda ca 300 sjuksköterskor per år. Sjukgymnastutbildningen ska med sin beteendemedicinska profil befästa sin nationella position och detsamma gäller för det nya folkhälsoprogrammet. Under perioden fram till 2012 ska egen examensrätt för socionomutbildning erhållas. 3.1 Övergripande mål Hög kvalitet ska känneteckna och utgöra det övergripande målet för utbildningarna på HVV. Utbildning och samverkan Akademins utbildningar ska utvecklas så att de motsvarar det omgivande samhällets framtida behov. Kopplingen mellan utbildning och omgivande samhälle ska stärkas. Samtliga utbildningar ska förstärka sin anknytning till arbetslivet. Utbildningar vid HVV ska karaktäriseras av pedagogiskt nytänkande, studentperspektivet ska utgöra fokus och studenter utbildade vid HVV ska vara efterfrågade på arbetsmarknaden. Inom området hälsa, vård och välfärd ska samverkan med landstingen och kommunerna stärkas och etableringen av goda samverkansformer med privata aktörer fortsätta. Akademin ska erbjuda utbildning till en bred målgrupp och med god rekrytering. Marknadsföringen ska förbättras och en kommunikationsplan med syfte att stärka rekryteringen ska upprättas. Forskningsbasen för utbildningarna Att värna om och förstärka forskningsbasen för samtliga akademins utbildningar är ett viktigt mål för den kommande treårsperioden. Utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå ska utformas så att de möjliggör progression och fördjupning upp till utbildning på forskarnivå inom hälsa och välfärd. Högskoleverkets krav Utbildningarna vid HVV ska uppfylla de krav högskoleverkets nya utvärderingar ställer. Akademin ska säkerhetsställa att studenterna når målen i högskoleförordningens examensbeskrivningar. Kvalitetssäkra utbildningarna Utbildningarna ska vara planerade så att lärandemålen täcker samtliga kunskapsformer i de nationella examensbeskrivningarna och att examinationerna sker på ett relevant sätt. Akademin ska även ha tydliga kriterier för bedömning och betyg i syfte att kvalitetssäkra utbildningarna. Kvalitetsarbetet ska vidareutvecklas på akademin. Metoder för att tillvarata studenternas erfarenheter av utbildningarna och studietiden på HVV ska utvecklas i enlighet med de mål som anges i HVV:s kvalitetsplan för Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Generella mål Generella mål för samtliga utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå. För samtliga program är kvaliteten säkerställd med utgångspunkt från högskoleverkets kriterier och modell för utbildningsutvärderingar. 3

6 Progressionen inom ämnen och mot yrkesprofession har förbättrats med syfte att utveckla programmen som helhet. Samordningen mellan ämnen som ingår i programmen och samordningen mellan akademins program har ökat. Goda exempel utnyttjas! Samtliga program har granskats och reviderats för att bättre kunna möta förändringar i det omgivande samhället. Programspecifika mål Sjuksköterskeprogrammet Modeller finns utvecklade för tillämpningsövningar och praktiska examinationer i syfte att förbereda studenter teoretiskt och praktiskt. En försöksverksamhet med kliniska slutexaminationer inom programmet har genomförts. Campus Nyköping är integrerat som en naturlig del av HVV:s utbildningar med ett årligt intag av sjuksköterskestudenter i Nyköping. En sjuksköterskeutbildning har startat på Campus Telge i Södertälje kommun. Samverkan mellan HVV och vårdverksamheterna för att underlätta internationellt studentutbyte är väl etablerad. Ett fjärde år med internationell inriktning kan erbjudas sjuksköterskestudenterna i samarbete med Rangsit University i Thailand. Ett projekt i syfte att utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen har genomförts i samverkan med landstingen i Sörmland, Västmanland och Stockholm och en strategi finns för att säkra tillgången till VFU-platser och den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet. Sjukgymnastprogrammet Inom sjukgymnastprogrammet finns en utvecklad lärorganisation i den kliniska utbildningen med (adjungerade) kliniska adjunkter och/eller lektorer Samarbetsavtal med de större kommunerna i Västmanland och Sörmland avseende verksamhetsförlagd utbildning finns upprättade Den beteendemedicinska profilen är nationellt befäst och en internationell konferens har anordnats. Socionomprogrammet Det första året av en generell socionomutbildning i egen regi och med egen examensrätt har genomförts. Pedagogiska arbetsmodeller som ger studenterna stöd till professionell och personlig utveckling har vidareutvecklats och etablerats. Samarbetsavtal med vår regionala omvärld avseende verksamhetsförlagd utbildning finns upprättade. Folkhälsoprogrammet Det nya folkhälsoprogrammet är uppbyggt och de första studenterna avlägger examen våren Den folkhälsovetenskapliga profilen är befäst och en internationell konferens har genomförts utifrån programmets profil. Folkhälsovetenskapliga kurser eller moment finns i större utsträckning implementerade i akademins övriga program och i andra för ämnet relevanta program inom MDH. 4

7 Mål för påbyggnadsutbildningarna Lektorskompetensen på specialistutbildningarna är förstärkt så att det finns minst två lektorskompetenta lärare på varje specialistutbildningsprogram. Tjänster som adjungerade kliniska adjunkter inom specialistutbildningen finns inrättade. Samverkan Samarbetet med högskolorna i regionen är väl etablerat med syfte att tillgodose utbildningsbehov och utnyttja kompetenser på ett för HVV ändamålsenligt sätt. I samverkan med regionens avnämare (främst landstingen och kommunerna) har nya strategier införts i syfte att stimulera vårdpersonal att skaffa sig magisterexamen i vårdvetenskap. Magisterprogram och magisterexamen Ett magisterprogram med inriktning mot utvärdering inom socialt arbete har etablerats. Examensrätt har erhållits för magisterexamen i huvudområde sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin och minst 10 studenter har tagit magisterexamen. Mål för kurs- och ämnesutveckling Utbudet av fristående kurser utgår i större utsträckning från studenternas och det omgivande samhällets behov och flera av kurserna ges med periodicitet. Kursutbudet ger möjligheter för studenter att erhålla examen inom akademins samtliga huvudområden. Målgruppsanpassade kurspaket som har områdesinriktad bredd och djup har införts. Fler ämnesövergripande kurser har skapats. Studenternas möjlighet att genomföra utbildning garanteras i större utsträckning av arbetsgivare innan kurserna utannonseras (till exempel kurser inom hjärtsjukvård, akutsjukvård, vård vid stroke, äldrevård, funktionshinder, det mångkulturella samhället och makt/ våld inom socialt arbete). Samarbetet med kommuner, landsting och andra intressenter för att genomföra fortbildning anpassad efter de externa intressenternas behov och önskemål har fördjupats. Fristående sommarkurser har införts inom akademins samtliga ämnesområden. Ansvar och uppföljning Ansvaret för att akademins utbildningar utvecklas utifrån angivna mål och att dessa följs upp vilar på respektive avdelningschef. I de årliga handlingsplaner som varje avdelning upprättar ska en uppföljning och avstämning göras mot de uppställda målen. Måluppföljelsen ska också redovisas i akademins verksamhetsberättelse. Utbildningsledaren vid akademin har ett samordningsansvar för akademins utbildningar och ett uppdrag att aktivt medverka i det pedagogiska utvecklings- och kvalitetsarbetet. Utbildningsledaren ska också sammanställa akademins utbud av fristående kurser och ansvarar för att de uppställda målen inom detta område uppnås. Ämnesföreträdarna har ett ansvar för ämnets progression i program och kurser och ett uppdrag att säkra kvalitet i utbildningarna. De har en viktig uppgift när det gäller ansvaret för att utbildningar på grundnivå och avancerad nivå utformas så att de möjliggör progression och fördjupning upp till utbildning på forskarnivå inom området hälsa och välfärd. HVV erbjuder ett ökat utbud av kurser på engelska. 5

8 4 Forskning och forskarutbildning Hälsa och välfärd är ett av sex prioriterade forskningsområden i MDH:s forsknings- och utbildningsstrategi Under det senaste decenniet har en positiv vetenskaplig utveckling skett inom området. Professorer finns knutna till de flesta av akademins ämnen. Hösten 2009 finns det 123 lärare på HVV varav 47 är disputerade (38 %). Av de disputerade är åtta professorer och fyra docenter. På HVV finns totalt 18 doktorander som bedriver sin forskarutbildning med handledning av forskare vid Akademin för hälsa, vård och välfärd. I praktiken bedrivs forskarutbildning vid akademin även om doktoranderna är registrerade vid andra lärosäten. På HVV bedrivs forskningen inom hälsa, vård och välfärd utifrån tre perspektiv: Samhälls- och systemforskning, individ- och praktiknära forskning samt utbildnings- och professionsforskning. 4.1 Övergripande mål Det övergripande målet är att erhålla examensrätt för forskarutbildning inom området hälsa och välfärd. För att nå målet kommer HVV att fortsatt utveckla den akademiska miljön. Inom forskningsfälten (samhälls- och systemforskning, individ- och praktiknära forskning samt utbildnings- och professionsforskning) finns avgränsade forskningsområden där HVV bedriver kvalificerad forskning. En högt prioriterad målsättning är att under perioden ytterligare profilera forskningen inom forskningsmiljön hälsa och välfärd med syfte att öka miljöns attraktivitet och tydlighet. Akademin för hälsa, vård och välfärd kommer att verka för att externa forskningsmedel till forskningsmiljön ökar och att forskningsproduktionen med särskild fokus på artiklar publicerade i referee-granskade tidskrifter blir mer omfattande än idag. Samverkan med externa verksamheter inom hälsa och välfärd och andra lärosäten, såväl regionalt, nationellt som internationellt ska också stärkas vid HVV. 4.2 Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Forskarutbildning HVV är värdakademi för master- och forskarutbildning av nationellt god kvalitet inom inriktningen hälsa och välfärd. Akademisk miljö på HVV Det finns en akademisk miljö med god vetenskaplig kvalitet inom området hälsovetenskap. Det finns etablerade kollegiala grupperingar som har regelbundna möten (1-3 gånger per termin) för vetenskapligt utbyte. De grupperingar som finns är: Forskarkollegium (akademichef, forskningsledare, professorer, doktorandrepresentant) Lektorsgruppen (forskningsledare, lektorer) Handledarkollegium (professorer, handledande lektorer, doktorandrepresentant) Doktorandgruppen (doktorander) Det finns en väl inarbetad seminarieverksamhet för forskning på akademin med ämnesspecifika och ämnesövergripande karaktär. Seminarierna genomförs två till fyra gånger per termin. En gång per år genomförs forskningsdagar då forskning vid HVV presenteras. Forskningsdagarna kan vara ämnesspecifika eller ämnesövergripande. Förutom personal vid HVV och MDH, är omgivande samhälle och studenter viktiga målgrupper. Minst femtio procent av lärarna vid akademin är disputerade. Det finns minst 10 professorer och 8 docenter vid akademin. Utbildningarna har sin grund i området hälsovetenskap. Högskoleverket har granskat och godkänt utbildnings- och kursplaner för utbildningen på forskarnivå. 6

9 Minst 25 doktorander är knutna till HVV (inskrivna vid HVV:s eller externa lärosätens forskarutbildning ). Nyrekrytering sker av fem doktorander per år. Det finns en post doc-satsning med möjlighet att forska på 50 % av heltid. Det finns en möjlighet för adjunkter att kompetensutveckla sig i form av forskarutbildning. Forskningsområden Det finns en tydlig och attraktiv profilering av den hälsovetenskapliga forskningen Det finns minst tre väl avgränsade forskningsområden där kvalificerad forskning bedrivs av olika forskare, helst i samarbete över ämnesområdena. Samverkan Det bedrivs fem fleråriga forskningsprojekt i samverkan med regionala verksamheter (landsting, kommun, privata vårdgivare). Samverkan med nationella lärosäten har etablerats kring en forskarskola i hälsovetenskap. Internationella forskningsprojekt bedrivs i samarbete med utländska lärosäten. Det finns en hemsida som beskriver forskningen och forskare på HVV och som uppdateras kontinuerligt. Det finns skriftlig information på svenska och engelska som beskriver forskningen och forskare på HVV. År 2012 har HVV fastställt planer för genomförande av en internationell konferens år Externa forskningsmedel År 2012 har externa forskningsmedel ökat med 30 %. Det finns en väl etablerad struktur för samarbete med Grants Office på MDH som innefattar regelbundna möten 1-2 gånger/termin med planering av ansökningar och identifiering av aktuella forskare som är på gång att söka forskningsmedel. Årligen arrangeras workshops där anslagsansökningar kritiskt granskas. Samarbete med kommunerna i regionen (inkl Samhällskontraktet) utvecklas kontinuerligt. Forskningsproduktion Vid HVV produceras minst 60 artiklar/år som publiceras i internationella referee-granskade tidskrifter. Forskare från HVV presenterar vetenskapliga arbeten vid 20 internationella konferenser/år. Ansvar och uppföljning Forskarkollegiet vid HVV har som huvuduppgift att utveckla och stärka forskningen på akademin och ska även följa upp och utvärdera de måldokument som finns för forskning och forskarutbildning. Professorerna på akademin har huvudansvaret för att forskningen utvecklas på ett positivt sätt och att arbetet inriktas mot att de angivna målen uppnås. Forskningsledaren har samordningsansvaret och ska aktivt delta i arbetet med att utveckla forskningsmiljön vid akademin. Forskning och forskarutbildning vid HVV ska årligen utvärderas och rapporteras i akademins verksamhetsberättelse. Ansvar för utvärdering och rapportering vilar på forskningsledaren i samarbete med akademiledning och professorer. Handlingsplaner ska årligen upprättas för forskningen på akademin. I handlingsplanerna ska anges prioriterade mål för forskning och forskarutbildning för det kommande året. Forskningsledaren ansvarar, tillsammans med professorer och ämnesföreträdare, för att handlingsplanen upprättas, följs upp och årligen revideras. Handlingsplanerna ska förankras i forskarkollegium och ledningsråd och fastställs av akademichefen. 7

10 5 Internationalisering Internationalisering betyder att tillvarata de multikulturella erfarenheter av globalisering som finns i vår konkreta vardag och omgivning, från lokalt till globalt, från individ till grupp och vice versa. Det betyder att verka för en utbildningsmiljö där de många kulturyttringar som blir närvande genom konkreta möten mellan människor eller skildras i undervisning och forskning eftertänksamt och ansvarfullt används i allt från kursplanering till lärar- och studentrekrytering. De senaste årens framväxt av en sammanhållen europeisk, men också globalt präglad, utbildningssektor har betytt en ökad satsning på internationaliseringsarbetet på HVV och därmed en kraftig ökat expansion av våra internationaliseringssträvanden. Nya kontakter som kommer studenter och lärare till godo har successivt tillkommit, kunskap och förståelse om vår egen och andras kulturer växter inom akademin. Vi har till den bilden dessutom fler och djupare samarbeten med omvärlden än vi någonsin haft. Utbildning och forskning inom vård, hälsa och välfärd bedrivs idag i ett internationell och global kontext. Det kräver att vi hela tiden anpassar våra utbildningar och höjer våra ambitioner när det gäller att bygga upp internationella nätverk, utveckla lärar- och studerandeutbyten och stimulera ett internationellt forskningssamarbete. Internationaliseringen innebär också att måttstockarna för vad som är god utbildningskvalitet inte längre utformas inom nationsgränserna utan våra utbildningar och vår forskning bedöms i allt högre grad efter internationella normer. 5.1 Övergripande mål Den övergripande målsättningen med internationalisering är att utveckla en internationell miljö för akademins utbildningar och för vår forskning. HVV ska vara en attraktiv värdinstitution för svenska och utländska studenter som ställer höga krav på intellektuell utveckling genom internationell samverkan och multikulturella inslag under sin utbildning. Studenter och medarbetare Såväl studenter som lärare/forskare och TApersonal ska kunna verka i ett internationellt sammanhang och utifrån en global och interkulturell förståelse av vård, hälsa och välfärd i högre utbildning. Hög kvalitet Våra utbildningar och vår forskning ska vara av hög kvalitet inte bara i ett nationellt utan också i ett internationellt perspektiv. Akademins studenter ska efter avslutad utbildning uppleva sig vara väl rustade för att arbeta på en internationell arbets marknad och i mångkulturella miljöer. 5.2 Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Utbildningar och utbildningsmiljö Det finns en utbildningsmiljö där studenter i samarbete med anställda återkommande anordnar och erbjuder seminarier, events, workshops och debatter kopplade till globalisering och mångfaldsfrågor. HVV:s utbildningar och vår akademi presenteras och marknadsförs på konkurrensmässiga villkor med relevant information på det engelska språket i nationella och internationella sammanhang på nätet och i tryck. Det finns ett sammanhängande kursutbud på engelska språket som är attraktivt för utländska studenter och rekryterar årligen 40 studenter till fristående kurser. Akademin samarbetar med Rangsit University i Thailand om ett internationellt fyraårigt sjuksköterskeprogram och 50 thailändska studenter bedriver årligen heltidsstudier vid HVV. 8

11 Studentutbyte Studenter på sjuksköterskeprogrammet erbjuds ett fjärde utbildningsår med internationell inriktning i samarbete med Rangsit University i Thailand. Var tionde programstudent har valt att förlägga någon del av sin utbildning till ett utländskt lärosäte och minst 60 utländska utbytesstudenter genomför varje år studier på akademin. Lärare, forskare och TA-personal Minst 20 lärare från HVV vistas årligen vid utländskt lärosäte. Akademin har fördjupade internationella samarbeten med varaktiga gemensamma forsknings- och utbildningsaktiviteter med flera universitet. Minst 20 lärare på HVV undervisar regelbundet på kurser på engelska Andelen TA personal som deltar i det internationella utbytet är lika stor som andelen lärare. Ansvar och uppföljning Akademichefen har det övergripande ansvaret för att HVV utvecklas i enlighet med högskolans mål för internationalisering. Akademins strategiske samordnare för internationell verksamhet har, tillsammans med de internationella koordinatorerna, ett akademiövergripande ansvar för att stimulera och stödja akademins verksamheter för att nå de uppsatta målen. Avdelningschefer, kursansvariga lärare och utbildningsledaren har ansvar för att de dimensioner som rör internationaliseringsarbetet beaktas vid kurs- och programutveckling och att medarbetarna ges möjlighet att delta i internationellt utbyte. Internationaliseringsarbetet ska årligen redovisas i verksamhetsberättelsen och arbetet med internationalisering ska regelbundet behandlas i ledningsgruppen. Internationaliseringen på HVV ska dokumenteras, dels i HVV:s kvalitetsarbete men också genom forskning samt i databaserna Move-on och STARS. Det finns rutiner och infrastruktur för att årligen ta emot 1-3 gästforskare och doktorander från utländska lärosäten. Det finns rutiner för att ansöka om forskningsvistelser, som i huvudsak fokuserar på forskning i utländska forskningsmiljöer. Två doktorander som är knutna till akademins forskningsmiljöer vistas årligen vid utländskt lärosäte (minst två månader under sin utbildning). De externa medel som erhålls för internationellt samarbete har ökat och uppgår till 3 miljoner kronor. 9

12 6 Extern samverkan HVV har en omfattande samverkan med det omgivande samhället. Vid akademin bedrivs professionsutbildningar i nära samarbete med landsting, kommuner, statliga institutioner och företag i regionen. I akademins branschråd möts representanter för HVV:s utbildningar och regionala intressenter. Genom att flertalet av akademins utbildningsprogram innehåller verksamhetsförlagd utbildning skapas många kontaktytor mot regionen och olika modeller för pedagogisk samverkan har utvecklats. Akademin samarbetar även med lärcentra i regionen och genom webbaserade distansutbildningar kan studenter få tillgång till såväl kurser som programutbildning. Sjuksköterskeutbildning bedrivs på Campus Nyköping sedan hösten Akademin har också ingått avtal för ett regionalt samarbete med vård- och omsorgscollege i Västmanlands län. Samarbete med regionen finns även inom forskning och utveckling. Till exempel med Centrum för klinisk forskning i Västmanland, FOU-centrum i Landstinget Sörmland och med FoU Sörmland. Eskilstuna kommun finansierar doktorander som ingår i HVV:s forskningsmiljöer. Projekt med utvärderingsverkstäder pågår i samarbete med Eskilstuna kommun. 6.1 Övergripande mål HVV:s avsikt är att ytterligare förstärka, fördjupa och professionalisera akademins samverkan med företag och offentlig verksamhet i regionen. Forskningssamverkan Det är särskilt angeläget att ytterligare utveckla det regionala samarbetet inom HVV:s forskningsområden. På HVV finns forskningsmiljöer inom hälsa, vård och välfärd och målsättningen är att etablera forskarutbildning inom det hälsovetenskapliga området. Här finns ett gemensamt intresse för regionens aktörer och för HVV:s forskare att samverka kring kvalificerad kunskapsutveckling. Samhällskontraktet Ett mål är att under perioden fördjupa samarbetet med Eskilstuna och Västerås kommuner inom ramen för Samhällskontraktet. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning är en central del av akademins verksamhet. HVV ser som en angelägen uppgift att erbjuda kompetensutveckling i form av fort- och vidareutbildning för personal inom relevanta yrkesfält. En målsättning är att HVV ska ses som ett självklart centrum och den främste samarbetspartnern och anordnaren av uppdragsutbildningar i regionen inom området hälsa, vård och välfärd. 6.2 Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts HVV har ett omfattande engagemang inom ramen för Samhällskontraktet och samarbetet med Eskilstuna och Västerås kommuner har kraftigt förstärkts. Avtal om regionalt samarbete har ingåtts med vård- och omsorgscollege i Sörmland. Minst åtta doktorander vid HVV har regional finansiering. Det regionala samarbetet österut, mot Stockholms län, har fördjupats inom såväl den verksamhetsförlagda utbildningen som inom uppdragsutbildning och FoU. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningarna vid HVV är väl kända i regionen. Det finns utvecklade rutiner för att på ett professionellt sätt möta externa kontakters förfrågningar in mot akademin och former för att marknadsföra akademins uppdragsutbildningar. Arbetet för att utveckla uppdragsutbildning är väl integrerat i HVV:s befintliga organisation. Branschråd, kliniska lärare och olika medarbetare som samverkar aktivt med aktörer i regionen är aktivt engagerade för att utveckla kursutbud och uppdrag. 10

13 Särskilda insatser för att erhålla nya uppdrag har genomförts inom de områden där uppdragsutbildning för närvarande bedrivs framgångsrikt. Särskilda satsningar har också genomförts på områden där HVV har god kompetens och där vi har resurser för att genomföra uppdragsutbildningar utan att anlita extern kompetens. Samproduktion I ökad omfattning genomförs uppdragsutbildningar i samarbete med övriga akademier på MDH. Idéer och koncept som framhåller samproduktion har utvecklats och prövats i samverkan med olika samarbetspartners, till exempel nätverksmodeller, gemensamma verkstäder, kunskaps- och uppsatsbanker, gemensamma seminarieserier, utvecklingsprojekt och andra arbetsformer för samverkan som varken kan klassificeras som utbildning eller som forskning. Ansvar och uppföljning Målen för den externa samverkan ska årligen följas upp i HVV:s verksamhetsberättelse. En särskild utvärdering av arbetet med uppdragsutbildningar ska göras under perioden utifrån målsättningarna ovan. HVV:s ledningsråd och akademichefen har det övergripande ansvaret för att samverkan med det omgivande samhället bedrivs effektivt och att arbetet följs upp och utvärderas. Samordnaren för externa relationer på HVV har som huvuduppgift att tillsammans med utbildningsledaren och avdelningscheferna utveckla området uppdragsutbildningar. Samordnaren för externa relationer ska också samverka med MDH:s central funktioner för uppdragsutbildning för att på bästa sätt marknadsföra och samordna HVV:s kompetenser med den som finns inom andra delar av högskolan. Avdelningscheferna på akademin ansvarar för att den externa samverkan utvecklas optimalt inom sina respektive områden. Den externa samverkan är till sin natur mycket komplex och många på HVV är involverade och ansvarar för sina respektive områden, som kliniska lärare, handläggare av verksamhetsförlagd utbildning, informatörer, lärare i uppdragsutbildningar, forskare m fl. HVV:s forskningsledare är kontaktperson och samordnare för HVV i det s.k. samhällskontraktet. Av professorer och övriga forskare på HVV förväntas ett aktivt engagemang för att bygga forskningsmiljöer och initiera samarbetet med olika regionala intressenter. 11

14 7 Lärandemiljö och pedagogisk utveckling Studenterna på HVV ska erbjudas utbildningar av hög kvalitet och bästa möjliga betingelser för sitt lärande. Detta förutsätter att HVV ger hög prioritet åt det pedagogiska utvecklingsarbetet och att akademins lärare ständigt strävar efter att utveckla sin lärarroll och sin förmåga att stödja studenternas lärande. Akademin har ett bra utgångsläge när det gäller pedagogisk kompetens. Flertalet av HVV:s lärare har högskolepedagogisk utbildning och det pedagogiska tänkandet är centralt i akademins kultur. Den tid som finns avsatt för kompetensutveckling ger möjlighet till kontinuerlig utveckling av lärarollen. Varje lärare ska årligen tillsammans med sin arbetsledare identifiera utvecklingsbehov och upprätta individuella kompetensplaner för att fördjupa sin lärarkompetens. Det är viktigt att MDH centralt även fortsättningsvis kan ge ett bra stöd till det pedagogiska utvecklingsarbetet på HVV såsom hittills skett genom PIL (enheten för pedagogik, IKT och lärande). 7.1 Övergripande mål Den högskolepedagogiska kompetensen ska lyftas fram och värdesättas på ett tydligt sätt på HVV. Akademins lärare ska ges möjlighet till kontinuerlig utveckling av lärarrollen genom seminarier, work-shops, studiedagar och pedagogiska projekt inom akademin. Pedagogisk meritering ska tillmätas stor vikt vid anställningar. Nyanställda ska ges möjlighet att genomgå grundläggande högskolepedagogisk utbildning om så behövs. Vid lönesättning och befordran ska bedömningen av det pedagogiska arbetet väga tungt. Stöd till studenternas lärande Det pedagogiska utvecklingsarbetet på HVV ska fokusera på frågor som i vid mening handlar om hur HVV och akademins lärare på bästa sätt kan stödja studenters lärande och utveckling mot en framtida yrkesroll. Pedagogisk utveckling innefattar således en kontinuerlig dialog i lärarkollegiet om alternativa modeller för lärandets organisering, kursuppläggning, kursinnehåll, studiehandledningar, undervisningens genomförande och examinationer. Utveckling av lärandemiljön på HVV ska ske i nära samarbete med studenterna. Frågor som gäller hur vi kan ge stöd till studenter från studieovana miljöer och studenter med läsoch skrivsvårigheter ska särskilt uppmärksammas. Till de centrala pedagogiska frågorna hör också hur utbildningarna på ett bättre sätt kan forskningsanknytas och internationaliseras och hur grundläggande kunskapsområden, som genuskunskap och jämlikhetsperspektiv kan integreras i undervisningen. 7.2 Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts Samtliga lärare på HVV har genomgått högskolepedagogisk utbildning. Webbaserade interaktiva kommunikationsformer är grundläggande för all undervisning på akademin. Varje termin anordnas minst en pedagogisk temadag som är gemensam för hela akademin. HVV erbjuder ett utbyggt pedagogiskt stöd till studenter från studieovana miljöer och till studenter med särskilda behov. Ansvar och uppföljning Utbildningsledaren vid akademin har ett särskilt ansvar för att samordna och stärka det pedagogiska utvecklingsarbetet. Respektive avdelningschef ansvarar inom sin avdelning för kompetensutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete och, tillsammans med kursansvariga, för att studenternas lärandemiljö blir optimal. Ämnesföreträdarna har ett ansvar för ämnets progression i program och kurser och ett uppdrag att säkra kvalitet i utbildningarna. De har en viktig uppgift när det gäller ansvaret för att utbildningar på grundnivå och avancerad nivå utformas så att de möjliggör progression och fördjupning upp till utbildning på forskarnivå inom området hälsa och välfärd. 12

15 8 Studentinflytande Studenternas delaktighet och inflytande är viktigt av flera skäl. Möjligheten att påverka sin egen studiesituation bidrar till att skapa engagemang och ökar studiemotivationen. Studenternas erfarenheter av studietiden på HVV, från utbildningen och från studiestöd och administrativ service, utgör också en av de viktigaste källorna till förbättring och kvalitetsutveckling vid akademin och dessa erfarenheter måste tas tillvara. 8.1 Övergripande mål Studenterna på HVV ska ges reella möjligheter till delaktighet och inflytande på alla nivåer på akademin. En bra dialog mellan lärare och studenter i klassrummet är grunden för ett väl fungerande samarbete och en bra studiesituation för studenten. På HVV utgår vi från att kunskap växer i samverkan med andra människor. Studenterna ska också genom sina organisationer ges möjlighet att delta i akademins olika råd, som branschråd, programråd och ledningsråd. Akademin ska samarbeta med studentkåren och aktivt stödja linjeföreningarna på HVV. Studentsamverkan Ett positivt mottagande av nya studenter lägger grunden till ett bra samarbetsklimat. Ett förhållningssätt till studenterna, från all personal på HVV, som präglas av respekt, tillgänglighet, engagemang och god service, är en förutsättning för att kunna skapa en vi-känsla och en nära samverkan med studenterna under deras studietid på akademin. Det finns en väl fungerande återkoppling av kursutvärderingarna som också innefattar en redovisning av om och i så fall hur lärare och avdelningschefer valt att agera utifrån de synpunkter som inkommit genom kursutvärderingarna. Det finns en dialog om likartat studentinflytande på de olika akademierna, det vill säga HVV för en aktiv dialog med övriga akademier om hur studentinflytandet kan se ut, vilka forum det ska finnas för vilka frågor och hur sammansättningen av ledamöter ska se ut i de olika råden. Målet är att den enskilde studenten ska kunna känna igen sig oberoende akademitillhörighet. En väl fungerande modell för att utse studeranderepresentanter tillämpas på HVV. Samtliga utbildningsprogram väljer sina studeranderepresentanter som sedan blir formellt utsedda av studentkåren. Studeranderepresentanten ska sedan ingå i de råd där den aktuella utbildningen diskuteras. Ansvar och uppföljning 8.2 Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Det finns på HVV ett strukturerat och dokumenterat studentinflytande i alla råd där det bereds och beslutas om studenters utbildning. Studentrepresentanterna är valda av studentkåren och studentinflytandet tydliggörs i beslutprocesserna. Studentinflytandet behandlas i kursutvärderingarna. I samtliga kursutvärderingar frågas om hur studenten upplever sitt inflytande över den genomförda kursen, till exempel hur och om man har haft möjlighet att få lämna synpunkter under kursens gång. Utbildningsledaren vid HVV är ansvarig för kontakterna med studentkåren och har ett övergripande ansvar för akademins arbete med att utveckla och fördjupa studentinflytandet på akademin. Avdelningscheferna ansvarar inom sina respektive områden för frågor som rör studentinflytande och studenternas delaktighet i utbildningen och i avdelningens planerings- och utvärderingsprocesser. De svarar också för kontakterna med respektive linjeförening. Uppföljningen av målen ska regelbundet ske i de organ där studenterna ingår. Årligen ska också måluppfyllelse redovisas i HVV:s verksamhetsberättelse. 13

16 9 Personal Hösten 2009 finns 162 personer anställda på HVV. Av denna personal kommer 34 personer, eller 20 %, att fylla 65 år eller mer under den kommande treårsperioden. Dessa pensionsavgångar kan ses både som ett problem och som en möjlighet, men kommande nyrekrytering kräver god planering för att rätt kompetens ska komma in i akademin. Av de 123 personer som har anställning som lärare (professor, lektor eller adjunkt) har 47 avlagt doktorsexamen, vilket motsvarar 38 %. Hösten 2009 har 19 personer anställning som doktorand, varav fyra är tjänstlediga från anställning som adjunkt vid HVV. Två adjunkter har 50 % forskarutbildning i sin läraranställning. Av doktoranderna beräknas samtliga disputera respektive avlägga licentiatexamen under perioden den närmaste treårsperioden. 9.1 Övergripande mål HVV har som mål att nyrekrytering och kompetensutveckling av personal ska genomföras så att personalens kompetens motsvarar verksamhetens behov på bästa sätt. Som ett led i detta och för att stärka akademins forskningsmiljö ska andelen disputerade lärare utgöra minst 50 % av lärarkåren. Ett annat mål är att öka mångfalden i personalgruppen, såväl med avseende på kön som på etnisk bakgrund, så att lärarkåren på ett bättre sätt speglar studentgruppernas sammansättning. Ansvar och uppföljning Den administrative chefen på HVV ansvarar för att kompetensförsörjningsplan upprättas och att rekrytering av nya medarbetare sker i enlighet med akademins behov och kvalitetskrav. Avdelningscheferna har personalansvar och ansvarar för analyser av kompetensbehov inom sina respektive områden. De deltar också aktivt i rekryteringsarbetet. Målen för akademins personalutveckling ska årligen följas upp i verksamhetsberättelsen. 9.2 Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Nyrekryteringar i samband med pensionsavgångarna har genomförts utifrån en kompetenskartläggning och en kompetensförsörjningsplan som upprättades under Den etniska mångfalden i personalgruppen har ökat. Det finns minst 25 aktiva doktorander vid HVV. Lärarkåren utgörs av minst 50 % disputerade lärare. Det finns minst två professorer inom varje huvudområde samt minst en professor inom varje ämne. Arbetet med kompetensutvecklingsplaner har vidareutvecklats så att varje medarbetare tar ett aktivt ansvar för den egna kompetensutvecklingen. 14

17 10 Arbetsmiljö Under 2009 genomfördes en arbetsmiljöenkät och utifrån resultatet från denna ska arbetsmiljöarbetet inom följande målområden prioriteras av samtliga medarbetare vid HVV Övergripande mål Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas så att alla medarbetare och studenter känner ansvar för och delaktighet i den miljö vi arbetar i. Alla anställda ska känna att de kan påverka sin arbetssituation genom såväl lång- som kortsiktig planering av arbetsuppgifter och genomförande. Miljön vid HVV, för såväl medarbetare som för studenter, ska präglas av en öppenhet och ömsesidig respekt som möjliggör diskussion kring problem i arbetssituationerna samt tydligt signalerar nolltolerans mot kränkningar och trakasserier. Ansvar och uppföljning Den administrative chefen har ansvaret för arbetsmiljöarbetet på HVV (på delegation från akademichefen). Avdelningscheferna har arbetsledaransvar och uppdraget att verka för en god arbetsmiljö inom sina respektive ansvarsområden. Arbetsmiljöarbetet ska redovisas i verksamhetsberättelsen. Resultatet av arbetsmiljöarbetet kommer att följas upp genom att arbetsmiljöenkäten genomförs regelbundet. Arbetet ska också följas upp och utvärderas av akademins samverkansgrupp Konkreta mål > 2012 År 2012 har följande mål uppnåtts: Ett arbetssätt som minskar personalens uttryckta trötthet har införts, bland annat genom smartare sätt att arbeta genom att använda tekniken i stället för att resa för möten, genom att: organisera de verksamhetsförlagda delarna av utbildningarna så att lärare inte behöver använda för mycket tid till resor, genom att organisera arbetet i kurser utveckla andra distributionsformer av undervisning så att lärare känner att tiden kan användas på ett mer rationellt sätt. Organisation och kommunikation mellan olika nivåer har förbättras så att alla känner god akademitillhörighet och har kanaler för att känna delaktighet i akademins övergripande planering och beslutsfattande. Arbetsformerna för arbetstidsplanering har utvecklats så att t.ex. en jämnare arbetstidsbelastning under året har blivit möjlig Samverkan med studenterna har fördjupats vad gäller såväl utbildningsfrågor som arbetsmiljöfrågor 15

18 11 Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet och jämställdhet är grundläggande värden för arbets- och lärandemiljön på HVV. Detta innebär att såväl medarbetarna på HVV som akademins studenter kontinuerligt ska verka för att öka medvetenheten inom dessa områden och aktivt arbeta för att förverkliga högskolans ambitioner på området Övergripande mål Mälardalens högskola har som ett övergripande mål att skapa en miljö och ett medvetande som stödjer processen att se, förstå, värdesätta och tillvarata mångfalden bland personal, studenter och i vår omvärld. Jämlikhet och mångfald för MDH innebär att alla medarbetare och studenter behandlas och möts med tolerans och respekt oavsett ålder, kön, social bakgrund, hudfärg, etniskt och kulturellt ursprung, religion eller annan trosbekännelse, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet/uttryck. På HVV kommer vi under den kommande treårsperioden att arbeta med jämlikhets- och jämställdhetsfrågorna utifrån högskolans centrala policydokument och handlingsplaner. Vi kommer särskilt att prioritera tre uppgifter: 1) Tydliggöra och implementera jämlikhets- och jämställdhetsfrågorna på akademin. 2) Utveckla en genusmedveten pedagogik. 3) Utveckla mångkulturell kompetens bland medarbetare och studenter Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Jämlikhets- och jämställdhetsfrågorna har konkretiserats och perspektiven har implementerats i akademins samtliga styrdokument och i uppföljningar, utvärderingar och i den årliga verksamhetsberättelsen. Genusmedveten pedagogik En genusmedveten pedagogik präglar i större utsträckning akademins kurser och program och kan avläsas i lärandemål, examinationer och kurs- och programutvärderingar. Internationaliseringens möjligheter Metoder för att tillvarata internationaliseringens möjligheter och den kulturella mångfalden på akademin finns utvecklade och tillämpas på akademins kurser och program. Ansvar och uppföljning Akademichef och avdelningschefer har ett särskilt ansvar för att högskolans policy och handlingsplaner implementeras på akademin. Utbildningsledaren och kursansvariga lärare har ett ansvar för att kurser och program utvecklas i enlighet med ovanstående mål. Kontaktpersonerna för jämlikhet och jämställdhet på HVV, samt akademins internationella strateg och koordinatorer ska fungera som motorer i arbetet och ta initiativ för att ta tillvara på internationaliseringens och den kulturella mångfaldens möjligheter på akademin. Arbetet ska årligen följas upp i verksamhetsberättelsen. 16

19 12 Kvalitetsutveckling Syftet med akademins kvalitetsarbete är att skapa förutsättningar för att ständigt utveckla och förbättra utbildning, forskning och administrativ service på HVV. Det ska finnas en kvalitetsplan för HVV för den kommande treårsperioden ( ). Kvalitetsplanen ska vara ett stöd för att utveckla ett kvalitetsmedvetande och främja en kvalitetskultur på akademin Övergripande mål Kvalitetsutvecklingen vid akademin ska kännetecknas av att det finns en systematik i kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet innebär cykler av planering, genomförande, uppföljning och förbättring. Kvalitetsutvecklingen vid akademin ska kännetecknas av att alla medarbetare, såväl personal som studenter aktivt deltar i arbetet med att formulera konkreta mål, systematiskt pröva måluppfyllelse samt reflektera över hur ytterligare förbättringar kan genomföras. Det är akademin ansvar att verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet. Resultatet av kvalitetsarbetet och åtföljande åtgärdsplaner redovisas öppet. Kvalitetsutveckling vid akademin kännetecknas av att det finns en plan för uppföljnings- och utvärderingsprocesserna. Utvärdering genomförs dels för att bidra med underlag som främjar en kontinuerlig utveckling av akademins utbildningar, forskning och stöd/service, dels för att ge återkoppling och information till olika intressenter Konkreta mål > 2012 Till 2012 har följande mål uppnåtts: Systematik i kvalitetsarbetet Akademins kvalitetsplan har i sin helhet implementerats. Akademins samtliga verksamheter utvärderas och följs upp på ett systematiskt sätt med förbättring av verksamheten som övergripande målsättning. Ett system med kvalitetsindikatorer och nyckeltal har utvecklats och prövats. Ansvar och delaktighet All personal deltar aktivt i kvalitetsarbetet inom ramen för sitt ansvarsområde. Olika intressenter är delaktiga i akademins kvalitetsutveckling genom dialog och återkoppling i olika fora. Kvalitetsarbetets resultat och åtgärdsplaner finns tillgängliga för berörda parter. Utvärderingsprocessen Akademin har ett gemensamt kursutvärderingssystem. Det finns en metod för ökad svarsfrekvens på kursvärderingar i alla kurser och för prioritering och uppföljning av åtgärdsförslagen i utvärderingarna. Intervall för kontinuerliga och intermittenta utvärderingar finns angivna. Kollegial granskning genomförs av externa utvärderare och det finns en strategi för samverkan med andra lärosäten om kvalitetsutveckling. Ansvar och uppföljning Det formella och övergripande ansvaret för akademins kvalitetsutveckling ligger på akademins ledning med akademichefen och respektive avdelningschefer som huvudansvariga. En samordnare för akademins kvalitetsutveckling koordinerar arbetet på ett övergripande plan. Samtliga medarbetare har ett ansvar för att medverka i kvalitetsarbetet på akademin. Kvalitetsarbetet vid akademin redovisas årligen i verksamhetsberättelsen och ska följas upp i HVV:s ledningsråd. Akademin har ett ändamålsenligt dokumentationssystem för kvalitetsarbetet. 17

20 Akademin för hälsa, vård och välfärd Box 883, Västerås, tfn: Box 325, Eskilstuna, tfn: E-post: Webb: