Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Transkript

1 SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Figur 1 Schematisk illustration av sambandet mellan metoder för att främja fysisk, faktiskt utövad fysisk och hälsa/livskvalitet. Projektgruppen Mai-Lis Hellénius (ordförande) Professor, distriktsläkare, Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet Margareta Emtner Med dr, universitetslektor, specialistsjukgymnast, Institutionen för neurovetenskap, Enheten för sjukgymnastik, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, Uppsala Lars Hagberg Master of Public Health, socionom, hälsoekonom, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting Margareta Johansson Master of Public Health, distriktssköterska, folkhälsovetare, Folkhälsoenheten, Örebro läns idrottsförbund Lena Kallings Master of Science, agronom, sakkunnig fysisk och nutrition, Statens folkhälsoinstitut och Karolinska Institutet Bernt Lindahl Docent, överläkare, Arbets- och beteendemedicinskt centrum, Norrlands universitetssjukhus Hans Lingfors Med dr, distriktsläkare, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Agneta Ståhle Docent, med dr, specialistsjukgymnast, universitetslektor, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet Berit Mørland (observatör) Dr, The Norwegian Knowledge Centre for the Health Services Från SBU: Viveka Alton (biträdande projektledare) Informatiker, SBU, Stockholm Ingemar Eckerlund (projektledare) Fil dr, hälsoekonom, SBU, Stockholm Susanne Eksell Projektassistent, SBU, Stockholm Systematiska översikter Ledord: systematik och transparens systematisk sökning av studier databassökningar systematiskt urval av studier systematisk granskning av studier 1

2 Inklusionskriterier: Syftet med studien ska vara att undersöka effekter av metoder för att främja fysisk Relevant jämförelsegrupp Effektmåttet ska vara förändring i fysisk eller i andra hand förändring i fysisk prestationsförmåga Uppföljningstid minst sex månader från interventionens början Systematisk litteratursökning Sökning i databaser tillsammans med informatiker Utgår från frågeställningarna Interaktiv process Iterativ process Sökstrategierna sparas (transparens) Sortering av publikationer, Fas I Sortering av publikationer, Fas II Abstraktlistor från databassökningar Vetenskapliga arbeten i fulltext Två personer sorterar bort irrelevanta studier utifrån inklusionskriterier Inkluderade studier, läses, granskas och bedöms av två personer De andra studierna beställs i fulltext Extraherade data förs in i tabeller (tabellering) Studien bedöms med avseende på bevisvärde 2

3 Dataextraktionstabell Bevisvärde och evidensstyrka Förste förf. År Ref. nr Carels 2004 Rejeski 2003 Land USA USA Studietyp / Design RCT, Recruited through local advertise ments RCT Recruited through advertism ent Population Bortfall % Fys. Intervention Kontroll Uppföljning Effektmått Resultat Bevisvärde Antal vid start % kvinnor Kommentar Ålder Antal vid slut Obese, sedentary, 16% Moderate Intervention weekly for No control 6 and Physical activity At 6 months (no Low to postmenopausal, nonsmoking women months, activity min/session in I 1 months energy expenditure groups) No control group (n=7) at 6 physical 6 months in both groups. group 12 (self-reported), difference between moderate n=44 25% versus min in I 2. (accelerometer), 40% increase in physical Small I 1:n=21 (n=11) at (I 1) Life-style change cardiorespiratory activity time (kcal) intervention I 2:n =23 12 months intervention (stimulus fitness (p<0.05) in both groups difference 100% control, goal-setting, (submaximal 14% increase in oxygen between groups I 1=55 years, I 2=54 self-monitoring, relapse graded treadmill consumption (p<0.05) in Small number of years prevention) test) both groups participants n=37 at 6 months, (I 2) Life-style change At 12 months (no Convenience n=33 at 12 months intervention plus selfcontrol skills groups) A mixed life- difference between sample intervention (selfcontrol, coping) (kcal) = 1100 kcal/week intervention Physical activity time style (as recommended by ACSM) in both groups Physically inactive 12 Walking I 1:Cognitive behavioural No control 3 and Maximal exercise 12 months: Increased Moderate older persons with months: and upper intervention (selfregulation, goal-setting) months Physical activity activity and self-efficacy rate group 12 test (METs) MET-capacity, physical Small drop-out risk for cardiovascular 13% body disease (CVD) (n=19) strength + exercise therapy (36h (self-reported) in both groups n=147 training for 9 months) Self-efficacy (significantly better in I 1:n=73 (moderate I 2:Exercise therapy (36 h I 1) I 2:n=74 intensity) for 3 months) MET=Metabolic 48% equivalent= I 1=65 years, I 2=65 A measure of energy years expenditure=3.5 n=128 ml/kg/min Bevisvärdet avser den vetenskapliga kvaliteten hos en enskild studie och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. Evidensstyrkan uttrycker det sammanlagda vetenskapliga underlaget för en slutsats. Kvalitetskriterier för RCT-studier bestämmer bevisvärdet på studien 1. Allokeringssprocessen till intervention resp kontroll är beskriven (Hur gick det till när deltagarna blev tilldelande behandlingsgrupp?) 2. Den som utvärderar resultatet var blindad avseende åtgärd 3. Existerande skillnader avseende baslinjemätning har beaktats 4. Bortfallet helst inte större än 20 procent. Särskild checklista användes som underlag för bevisvärderingen. Studiers bevisvärde Högt bevisvärde En randomiserad kontrollerad studie (RCT), väl genomförd och analyserad, och som uppfyller alla kvalitetskraven. Medelhögt bevisvärde En randomiserad kontrollerad studie (RCT), eller en studie med relevanta kontroller från andra geografiska områden, matchade kontroller eller liknande, och som delvis uppfyller kvalitetskriterierna. Lågt bevisvärde Ej enda grund för slutsatser. Studier med selekterade kontroller (retrospektiv jämförelse mellan patientgrupper som fått respektive inte fått en viss behandling), stora bortfall (mer än 20%) eller andra osäkerheter. 3

4 Evidensstyrka sammanvägning av studier Evidensstyrka 1 Starkt vetenskapligt underlag En slutsats med Evidensstyrka 1 stöds av minst två studier med högt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Evidensstyrka 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag En slutsats med Evidensstyrka 2 stöds av minst en studie med högt bevisvärde och två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Evidensstyrka 3 Begränsat vetenskapligt underlag En slutsats med Evidensstyrka 3 stöds av minst två studier med medelhögt bevisvärde i det samlade vetenskapliga underlaget. Om det finns studier som talar emot slutsatsen kan dock evidensstyrkan bli lägre. Otillräckligt vetenskapligt underlag När det saknas studier som uppfyller kraven på bevisvärde anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt för att dra slutsatser. Motsägande vetenskapligt underlag När det finns olika studier som har samma bevisvärde men vilkas resultat går isär anges det vetenskapliga underlaget som motsägande och inga slutsatser kan dras. Metoder för att främja fysisk En systematisk litteraturöversikt SLUTSATSER Rådgivning Handledd träning i grupp och individuellt anpassade träningsprogram Rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska med procent under minst sex månader efter rådgivningstillfället (Evidensstyrka 1). Träning i grupp under sex månader vid kranskärlssjukdom leder till ökad fysisk En ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför en ytterligare ökad fysisk snivå Handledd träning under sex månader vid benartärsjukdom leder till ökad fysisk, mätt som gångsträcka och/eller gångtid Rådgivning kompletterad med t ex recept på fysisk, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare procents ökning av den fysiska snivån 4

5 Teoribaserade beteendeinterventioner Teoribaserad beteendeintervention ökar den fysiska en procent mer än vanligt omhändertagande och i samma grad som strukturerade träningsprogram Mer omfattande beteendeinterventioner leder till ytterligare ökning i fysisk snivå, men med avtagande marginaleffekt Interventioner som inkluderar hela livsstilen inriktade på såväl fysisk som kost och stresshantering förstärker den fysiska sökningen 5