Atopisk dermatit. utredning och behandling CECILIA SVEDMAN 1 OCH ÅKE SVENSSON 2
|
|
- Ingemar Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Atopisk dermatit utredning och behandling SAMMANFATTNING CECILIA SVEDMAN 1 OCH ÅKE SVENSSON 2 Atopisk dermatit (AD) debuterar vanligen i barnaåldern och är ofta lätt att diagnostisera. Det finns fortfarande ingen enskild anamnesuppgift, inget enskilt kliniskt fynd, specifik histologi eller immunologisk/biokemisk markör för att ställa diagnosen. Fortfarande är patogenesen kontroversiell, speciellt när det gäller betydelsen av allergi. Idag vet man att orsaken är multifaktoriell och att interaktion mellan genetik och miljö spelar roll. Miljöfaktorer tycks förklara den funna ökningen av AD i den yngre populationen. På senare år har fokus hamnat på den defekta hudbarriär som ses hos patienter med AD. De flesta har en torr och starkt klådbenägen hud, vilket sammanhänger med den bristande barriärfunktionen. Filaggringenen har visat sig vara den hittills viktigaste genen, där man funnit att mutationer ökar risken att få eksem. Lokala glukokortikoider är förstahandspreparat vid behandling av AD. Det är väsentligt att tillsammans med patienten formulera realistiska behandlingsmål. Det viktigaste målet för de flesta patienterna är att få kontroll över klådan d.v.s. symptomlindring. 1 Docent, specialistläkare, Yrkes och Miljödermatologiska avd, Hudkliniken Skånes universitetssjukhus, Malmö 2 Docent, chef, Hudkliniken Skånes universitetssjukhus, Malmö, Lunds Universitet kontaktadress: Åke Svensson Hudkliniken Skånes universitetssjukhus SE Malmö ake.svensson@skane.se När vi för några år sedan ombads skriva om atopisk dermatit i Allergi i Praxsis gjorde vi en sammanställning (1) som vi nu fått möjligheten att revidera och uppdatera. Vi har låtit de olika rubrikerna kvarstå och hoppas att uppdateringen i sig är till nytta. Atopisk dermatit (AD) är den vanligaste kroniska hudsjukdomen bland barn i Norden (20 % av alla 6 7- åringar har eller har haft symtom). Sjukdomen kan yttra sig med mycket lindriga symtom och med mycket utbredda. Förloppet kan variera och sjukdomen kan föregå astma och rinokonjunktivit hos individen. Trots att AD är så vanlig har vi fortfarande otillräcklig kunskap om sjukdomens orsak och otillräcklig evidens för många behandlingar. En bidragande förklaring till detta är de många teorier som finns och har funnits som förklaringsgrund för sjukdomen. Det har till och med varit svårt för olika forskargrupper att enas om definition av sjukdomen (2, 3). Arbete med att ta fram djurexperimentella modeller pågår, vilket möjliggör studier av nya terapimodeller (4 6). TABELL 1. Williams kriterier för diagnos av atopisk dermatit I denna artikel vill vi belysa kliniska aspekter på atopisk dermatit och vilken evidens vi har för hur vi idag rekommenderar behandling. För att kunna göra detta måste man först besluta sig för en definition av sjukdomen. Historiken bakom denna vanliga sjukdom och hur den fick sitt namn är intressant och pekar på svårigheterna med att avgränsa sjukdomsentiteten (1 3). Termen atopisk dermatit lanserades 1933 av Wise och Schulzberger. Fortfarande råder delade meningar om termen atopisk dermatit skall användas, eller som World Allergy Organization 2004 föreslog att kalla atopisk dermatit/atopiskt eksem för eksem. I denna artikel kommer vi att kalla atopisk dermatit det tillstånd som kliniskt ter sig som detta, oberoende av eventuell sensibilisering. Diagnostiska kriterier och standardisering av svårighetsgrad AD är ofta lätt att diagnostisera hos barn och ungdomar men ibland svårare hos de allra minsta barnen Obligatoriskt kriterium: En kliande hudsjukdom. Dessutom minst tre av följande kriterier: Anamnes på affektion av hudveck som arm- och knäveck, ventralt vid anklar eller på halsen (samt på kinderna hos barn under 10 år). Anamnes på astma eller hösnuva hos patienten (eller på atopisk sjukdom hos förstagradssläktning om patienten är under 4 år). Anamnes på generellt torr hud det senaste året. Aktuellt synligt eksem i böjveck (eller kind/panna och sträcksida av extremiteter hos barn under 4 år). Debut före 2 års ålder (kriteriet nyttjas inte om barnet är under 4 år). Williams et al; Brittiska arbetsgruppens diagnostiska kriterier för atopisk dermatit (14) 6 ALLERGI I PRAKXSIS 1/2016
2 Lokala glukokortikoider är förstahandspreparat vid behandling av AD. Lokala glukokortikoider appliceras en gång dagligen. Det är av stor vikt att ta hänsyn till patientens egen preferens vid val av styrka, salva, kräm eller fetkräm för att oppnå bättre följsamhet till behandlingsrekommendationen. FOTO: TORE FJELD (7). Fortfarande finns ingen enskild anamnesuppgift, inget enskilt kliniskt fynd, specifik histologi eller immunologisk/biokemisk markör för att ställa diagnosen. Inte heller senare tids forskning, som markant har ökat vår kunskap om hudbarriären (8 10) och biomarkörer (11, 12) har kunnat definiera någon enskild säker markör. Diagnosen ställs alltså fortfarande på basen av en sammanvägning av ett flertal kliniska fynd. Hanifin och Rajka föreslog 1979 kriterier (13) som använts sedan dess, men dessa har vidare bearbetats och förenklats (2, 14). Williams kriterier (TABELL 1) är de idag vanligast använda i kliniken (TABELL 1), men olika kriterier används ofta vid diagnostik på kliniken, i studier och i epidemiologiska undersökningar (2). Vid diagnos dels i den kliniska verksamheten och dels i studier finns också ett behov av standardisering av eksemets svårighetsgrad (15 18). Även här finns olika scoringsystem som naturligtvis påverkar möjligheterna att jämföra studier då olika system använts vid utvärderingen. Ett idag ofta använt och validerat protokoll är SCORAD (scoring atopic dermatitis) (16). Man väger då samman eksemets utbredning, intensitet, klåda samt hur eksemet påverkar nattsömnen. Detta protokoll är dock i kliniken något tidskrävande (16). När man utvärderat olika scoring-protokoll har man kommit fram till att EASI (eczema area and severity index) är det som rekommenderas för värdering av «signs» i interventionsstudier (19, 20). Prevalens På grund av avsaknaden av definitiva diagnoskriterier för AD, att det finns stora skillnader i sjukdomens kliniska uttryck samt det faktum att sjukdomen är intermittent gör prevalenssiffrorna osäkra, speciellt vad gäller vuxna (21). Man brukar ange en prevalens mellan % (22 25) bland barn och 1 3 % bland vuxna: För vuxna torde siffran vara för låg, och bör numera anges 5 10 % (21, 26). Att AD (9), liksom andra atopiska manifestationer ökat har konstaterats i flera studier, men också att ökningen tycks större i vad som brukar definieras som utvecklingsländer (9). Ökningen fortsätter i många länder men en avplaning har noterats i t.ex Sverige, England och Nya Zeeland (27). Debut och svårighetsgrad AD debuterar vanligen i barnaåldern, 45 % insjuknar innan 6 månaders ålder, 60 % innan ett års ålder och 85 % innan 5 års ålder (28). För majoriteten av patienterna försvinner symtomen, åtminstone temporärt i tidiga tonåren (29) men hos många, speciellt vid svårare former av AD kvarstår besvär även i vuxenlivet (30, 31). Prognostiska faktorer som kan antyda att patienten kommer att få besvär även som vuxen är tidig debut, svårt eksem, samtidig astma och hösnuva samt en anamnes på AD i familjen (31, 32). I en engelsk studie uppgavs att bland 1 5 åringar så hade mer än 80 % lindrigt AD, 14 % moderat och 2 % svår AD (33). A ALLERGI I PRAKXSIS 1/2016 7
3 Patogenes Fortfarande är patogenesen kontroversiell, speciellt när det gäller betydelsen av allergi (3). Barn med AD har ibland förhöjt serum IgE, emellertid saknar % med typisk klinisk bild detta (34). Även om AD är associerat med förhöjt IgE (35) är dess betydelse för utvecklingen av sjukdomen fortfarande oklar. Ibland definieras olika typer av AD med IgE-förhöjning (extrinsic) och utan IgE-förhöjning (intrinsic). Även immunsystemets utmognad har diskuterats som en förklaring till patogenesen på grund av det faktum att man hos barn med AD (med IgE-förhöjning) ser ett skifte från Th2 tillth1 svar (3). Idag vet man att orsaken är multifaktoriell och att interaktion mellan genetik och miljö spelar roll (9, 35, 36) och att miljöfaktorer tycks förklara den funna ökningen av AD i den yngre populationen. I detta sammanhang bör nämnas att det som brukar kallas hygienhypotesen (9, 37, 38) bygger på att immunsystemet triggas av tidiga infektioner d.v.s. att den livsstil vi idag har inte tillräckligt stimulerar små barns immunsystem och därigenom får vi mer atopiska besvär. Systematisk genomgång av de epidemiologiska studier som idag finns ger ej evidens för att infektion skyddar mot AD, men däremot ger såväl antroposofisk livsstil som endotoxinexponering skyddande effekt. Evidens tycks också finnas för att antibiotikabruk ökar risken för atopisk dermatit (9). Den atopiska marschen, där sambandet mellan AD, astma och allergisk rinit har diskuterats (39, 40) har på senare år delvis kommit att kritiseras, men det tidsmässiga sambandet av utvecklingen av atopiska symtom hos vissa barn kvarstår (48). På senare år har fokus hamnat på den defekta hudbarriär som ses hos patienter med AD (9). Hos patienter med AD har hudbarriären en defekt antimikrobiell och permeabilitets funktion. Grunden till detta ligger i stratum corneums struktur och funktion. Filaggringenen har visat sig vara den hittills viktigaste genen där man funnit att mutationer ökar risken att få eksem (42, 43). Proteinet filaggrin som genen ger upphov till, binder till och samlar keratincytoskelettet hos corneocyten och klyvs sedan vidare till metaboliter som är viktiga för stratum corneums vattenbevarande funktion. Filaggringendefekter ökar även risken att utveckla allergisk sensibilisering och allergisk rhinit (43). Man har funnit filaggringenmutationer hos 30 % av européer med AD (24) och i ca 10 % även hos de som ej utvecklar eksem. Detta innebär att filaggringenmutationer är en del av den «genetiska bakomliggande orsaken» till AD (9). Klinik och differentialdiagnoser Kardinalsymtomet vid AD är klåda, lokaliserad eller generaliserad och varierande i intensitet (3). Patienterna har en sänkt klådtröskel och det är väl känt att klådan utlöses/försämras av t.ex. av svettning och irritanter t.ex. kontakt med klädesfibrer som ylle. De mekanismer och mediatorer som ger upphov till klåda är otillräckligt kända (44). Antihistaminer har en mycket liten, eller ingen, effekt medan cyklosporin har snabb effekt på den vid AD upplevda klådan (45). Studier med den humana monoklonala antikroppen Dupilumab som riktas mot Il-4 och Il-3 (cytokiner aktiva i den Th2 drivna inflammationen) tycks också ha god effekt på just klådan hos vuxna med atopisk dermatit (46). Att dämpa klådan är av största vikt för att bryta den klådcirkel som patienten ofta hamnar i och vilken resulterar i rivning och ökat eksem. Den kliniska bilden vid AD varierar i olika åldrar (29) och man brukar tala om olika faser; spädbarnsfasen, barnfasen och vuxenfasen, där eksemet kan sägas gå från att vara mera beläget på sträcksidor och centralt, kinder, ansikte till att få den klassiska böjvecks- lokalisationen, även den vuxne atopikern har ofta problem med eksem i ansiktet t.ex. runt ögonen. Patienter med AD löper ca 3 gånger ökad risk för handeksem, men även eksem i ansikte och nackehals regionen är överrepresenterat hos den vuxne patienten (47, 48). Differentialdiagnoserna vid AD (3) varierar beroende på lokalisation och ålder hos patienten. Hos spädbarn är seborroiskt eksem ibland en differentialdiagnos. Scabies är i alla åldersgrupper en differentialdiagnos liksom hos barn ibland psoriasis. Svampinfektion och kontaktallergiskt eksem är också differentialdiagnoser (49) som beroende på lokalisationen och anamnesen bör övervägas. Eksem kan också vara ett av flera symtom (3) hos barn med immundefekter t.ex. severe combined immunodeficiency och Wiskott-Aldrich syndrom. Försämrande faktorer De flesta patienter med AD har en torr och starkt klådbenägen hud, vilket sammanhänger med den bristande barriärfunktionen. En lång rad faktorer har beskrivits kunna utlösa eller försämra AD. De flesta av dessa faktorer är av icke-allergisk natur (9, 50, 51). Det är välkänt att klimatfaktorer spelar roll och cirka 75 % av alla med AD här i Norden är bättre eller utläkta i sitt eksem sommartid. Tvål och vatten utgör de allra vanligaste irritanterna för huden. Orsaken till detta torde främst vara den uttorkande effekten som leder till ökad labilitet och klåda i huden. Klådan i sin tur leder till rivning som påverkar huden på ett ogynnsamt sätt. För att minska effekten av rivningen är det viktigt att man tänker på att barn har kortklippta naglar. Att ersätta rivning med ett annat beteende, till exempel nypning i huden(habit reversal) är ett värdefullt komplement i behandlingen (52). Överdrivet duschande eller badande bör undvikas men så kallad normal användning av tvål och vatten kan kompenseras genom regelbunden användning av mjukgörande hudvårdsprodukter och badolja. Detta innebär att atopiker kan leva som vanligt om regelbunden smörjning sker. Svettning leder ofta till klåda och det är många som mår bra av att sänka rumstemperaturen några grader nattetid, allra helst som klådtröskeln är lägst nattetid. Psykiska stressfaktorer spelar roll för många med AD men har ibland en tendens att överbetonas. I välgjorda studier är det drygt en tredjedel av patienterna med AD där stress tycks ha betydelse för sjukdomsaktiviteten. Emellertid är det viktigt att veta att 8 ALLERGI I PRAKXSIS 1/2016
4 svårighetsgraden av eksemet starkt korrelerar till både individens och familjens livskvalitet (53). En svår AD påverkar alla medlemmar i familjen negativt. Vilken roll spelar luftvägsallergen som eventuella triggerfaktorer? Den kliniska uppfattningen är att hos enskilda individer kan detta vara väsentligt att beakta. Emellertid är stödet i litteraturen ej så starkt (9). Förorenad luft och tobaksrök har också korrelerats till risken att utveckla atopisk dermatit men fynden är inte entydiga i olika studier (9). «Håriga»husdjur dvs pälsdjur, har till och med tillskrivits en skyddande effekt mot atopisk dermatit (9, 54). Extra tydligt är sambandet när det gäller exponering tidigt i livet för hund, men denna effekt kan åtminstone till betydande del förklaras av att riskindivider undviker husdjur (54). När det gäller katt är förhållandet något mer komplicerat, om individerna har filaggrinbrist ökade risken att få eksem om det förelåg kattexponering i hemmet, vid avsaknad av filaggrinbrist kunde ett sådant samband ej påvisas (55, 56). Vilken roll kvalsterallergi har för såväl utvecklande av eksem som exacerbation är fortfarande oklart (9, 57). Med teorin om den bristande funktionen av hudbarriären har intresset för luftvägsallergen och eksem aktualiserats. I nuläget är fortfarande eventuella samband mellan luftvägsallergen dåligt undersökta och kvaliteten på befintliga studier är otillräcklig för att dra tydliga slutsatser (9). Detta gäller framförallt kopplingen mellan pollenallergi och eksem. Födoämnens roll som utlösande faktor för AD har i decennier varit kontroversiell. Hos späd- och småbarn kan enligt klinisk erfarenhet födoämnen vara en utlösande faktor medan betydelsen hos vuxna är mycket liten eller saknas. Det är framförallt komjölk och ägg som orsakar allergi och eksem hos de små barnen. I en Cochrane review har redovisats att mjölk- resp äggfri diet till oselekterade individer med AD är utan vetenskapligt stöd. Däremot kan det till äggallergiska barn med misstänkt äggallergi och positiv specifik IgE -test för ägg vara av värde att undvika ägg (58). Det finns inget stöd för att ge generella råd angående eliminationskost till barn med atopisk dermatit (59). Värdering av födans betydelse för patientens eksem kan vara svår och i tveksamma fall eller då omfattande korrigering av kosten övervägs kan det finnas skäl att utföra dubbelblind placebo-kontrollerad födoämnesprovokation (60). Om allergi påvisats och viktiga livsmedel ska uteslutas ur barnets kost bör dietist kopplas in. Spelar tidpunkten för introduktion någon väsentlig roll för eksemutveckling? Detta har inte kunnat beläggas med säkerhet (9, 61, 62). Ett stort antal födoämnen kan ge ökad klåda och irritation i huden vid framförallt utvärtes kontakt utan att det för den skull föreligger någon allergi. Tomat och citrusfrukter är exempel på sådana födoämnen. Prebiotika, vilka i regel utgöres av oligosackarider, har använts i flera studier för att förhindra insjuknande i atopisk dermatit. Enligt en Cochrane genomgång från 2013 föreligger viss evidens för att prebiotika till spädbarn kan reducera insjuknande i atopisk dermatit (63). Probiotika vilka består av laktobaciller, bifidobakterier och enterokocker har det skrivits mycket om i den vetenskapliga litteraturen. I ett expertuttalande för World Allergy Organization 2015 (64) fastslås att vetenskapligt finns det inte evidens för att probiotika reducerar risken att utveckla allergisk sjukdom hos barn. Detta till trots så framkommer också i samma artikel att det kan vara försvarbart att ge behandling till mödrar som har stor risk att få barn med allergisk sjukdom samt till spädbarn som har hög risk att utveckla allergi. Det understrykes dock i dokumentet att dessa uttalanden endast stöds av mycket låg evidens (64). För att undvika atopisk dermatit och allergiutveckling har många olika interventioner avseende födoämnen och tillsatser till dessa föreslagits. I nuläget finns ej evidens för att undvikande av vissa födoämnen till moder eller till det nyfödda barnet har någon positiv påverkan. Inte heller kan tillskott av D-vitamin, fiskolja, majsolja, zinkpreparat eller pyridoxin rekommenderas. Slutligen kan frågan om I nuläget finns ej evidens för att undvikande av vissa födoämnen till moder eller till det nyfödda barnet har någon positiv påverkan för att förhindra insjuknande i atopisk dermatit. FOTO: COLOURBOX mjölkersättning nämnas. Det finns mycket divergerande uppgifter i litteraturen men vid kritisk granskning av artiklarna så kan ej heller dylikt tillskott anbefallas (65). Bakteriella och virala infektioner Individer med AD har en benägenhet att få sekundärinfektioner i huden. Hos de flesta med aktiva eksemförändringar finns en kolonisation med Staph. aureus. Betydelsen av denna kolonisation är i allt väsentligt fortfarande oklar. I de flesta fall läker det sekundärinfekterade eksemet ut på behandling utan att antibiotika eller antiseptika behöver ges (66). Förekomsten av munherpes orsakade av Herpes simplex är vanligare hos individer med AD. Mera betydelsefullt att känna till är att Herpes simplex kan ge utbredd infektion i huden, eczema herpeticum. Infektion med herpesvirus förväxlas lätt med akut vätskande eksem. Tillståndet är viktigt att känna igen och behandling bör ske med antivirala medel. A ALLERGI I PRAKXSIS 1/2016 9
5 Utredning En noggrann anamnes är nödvändig för att identifiera utlösande och förvärrande faktorer vilka är av relevans för den enskilde individen. IgE-medierad allergi kan spela roll för utlösandet av AD särskilt hos små barn med uttalat eksem och dåligt terapisvar. För flertalet är dock vinsten av utredning med pricktest och mätning av specifikt IgE i serum liten vad gäller eksemet. Det är viktigt att informera om detta och tona ner behovet av allergitestning avseende typ1-allergi. Atopy patch test har på sina håll under flera år använts för att diagnosticera eksem orsakat av främst luftvägsallergen och födoämnen. Testen är fortfarande otillräckligt utvärderad för att kunna rekommenderas i rutinsjukvård (67). Vid dåligt terapisvar hos främst äldre barn och vuxna bör kontaktallergi övervägas. Framförallt patienter med långvarigt handeksem och/ eller foteksem i denna åldersgrupp kan knappast anses adekvat utredda om epikutantest inte utförts (68). Kommunikation och eksemskola Det är väsentligt att tillsammans med patienten formulera realistiska behandlingsmål. Det viktigaste behandlingsmålet för de flesta patienter är att få kontroll över klådan, dvs symptomlindring och inte till varje pris uppnå total utläkning. Information/utbildning till patient och om det är barn även till föräldrarna är viktigt. Det finns numera bra stöd för effekten av detta förhållningssätt i litteraturen (69, 70). Individer med åtminstone måttlig till svår AD bör individuellt eller i grupp ges möjlighet att i s.k. eksemskola lära sig mer om behandlingsprinciper, smörjteknik, försämrande faktorer och hur man på bästa sätt hanterar det vardagliga livet. Bristande adherence är en vanlig orsak till behandlingssvikt vid AD (71). Orsakerna är komplexa och inbegriper många psykosociala faktorer (72) men en av de viktigaste orsakerna är bristande kunskap om hur lokalbehandlingen ska gå till. Det finns dessutom i befolkningen en utbredd, ogrundad rädsla för glukokortikoider, som ofta medför en underbehandling av AD (73). Alla patienter bör få allmän information om försämrande faktorer och hur dessa skall bemästras för att förhindra påverkan på eksemet. Det är också viktigt att ta upp de ogrundade råd som florerar kring både sjukdom och dess behandling. Dessa ofta välmenande råd förvirrar inte sällan patienter och föräldrar till barn med AD. Sammantaget är det en förutsättning för att få god behandlingseffekt att patienten är så välinformerad att hon/han kan ta kontroll över den egna behandlingen och därigenom få bättre kontroll över sjukdomen. Yrkesrådgivning I vuxen ålder är risken att få handeksem tredubblad för dem som haft AD som barn (47, 48). Handeksem är en vanlig orsak till arbetsbyte och sjukskrivning och påverkar påtagligt livskvaliteten. Exponering för vatten är en riskfaktor, och man har noterat att handeksem som sjukdomsgrupp går från att vara i högre grad endogent betingad hos den unga individen och allt eftersom åldern ökar, ökar de exogena faktorernas betydelse (74). Risken att utveckla handeksem i vuxen ålder är särskilt hög hos flickor och hos den som har haft handeksem som barn. Risken ökar också om man har haft svåra eksem som barn samt om huden hos den vuxna individen är torr och klådbenägen. God yrkesrådgivning och information om betydelsen av att skydda händerna leder till en minskning av handeksemproblematiken (75). Om patienten har samtidiga luftvägsallergiska symptom bör detta också beaktas vid yrkesvalet. Medicinsk yrkesrådgivning måste ske med god kännedom om både sjukdomens natur och arbetets karaktär samt med beaktande av individens förutsättningar. Lokalbehandling av AD Medel mot torr hud Mjukgörande medel används för att förhindra uttorkning och för att temporärt förstärka hudbarriären. Mjukgörande medel har även en viss klådstillande effekt. Medlen innehåller ofta karbamid, propylenglykol eller glycerol som vattenbindande ämne (76). Man bör tänka på att barn ofta upplever sveda vid användning av karbamid och till viss del även av propylenglykol. Smörjning med mjukgörande medel bör ske en till flera gånger dagligen. Det är lämpligt att den enskilda individen får prova ut olika mjukgörande medel eftersom det är synnerligen individuellt hur man upplever kosmetiska egenskaper och irritation. Lokala glukokortikoider Lokala glukokortikoider är förstahandspreparat vid behandling av AD. De lokala glukokortikoiderna indelas efter styrka i svaga (grupp I), medelstarka (grupp II), starka (grupp III) och extra starka (grupp IV) (77). Valet av glukokortikoid grundar sig på patientens ålder, eksemets svårighetsgrad samt lokalisation. Till små barn, till ansiktet, samt andra hudpartier med tunn hud rekommenderas som regel svagare preparat. Preparat i grupp III och IV bör undvikas till ansikte och intertriginösa områden. Lokala glukokortikoider appliceras en gång dagligen (78). Glukokortikoiderna finns i olika beredningar och frågan är naturligtvis när vi skall använda salva, kräm eller fetkräm. I detta sammanhang är det av stor vikt att ta hänsyn till patientens egen preferens vilket innebär att det blir en bättre följsamhet till behandlingsrekommendationen. Kräm bör normalt användas till vätskande eksem och i hudveck. Salva och fetkräm kan övervägas till torra eksemförändringar men det finns inte entydiga data som visar att de är mer effektiva än krämer (79). All smörjning bör ske med lätt hand eftersom gnuggning av huden kan ge upphov till klåda och eksemförsämring. Vid val av preparat bör man börja med en lokal glukokortikoid som har tillräckligt hög styrka och som dämpar eksemet inom loppet av några få dagar. När kliniskt svar erhållits, det vill säga klådfrihet, och inga eller ringa eksemtecken kvarstår kan en nedtrappning påbörjas. Detta kan ske på två olika sätt, antingen minskas potensen av glukokortikoiderna, eller att fortsätta 10 ALLERGI I PRAKXSIS 1/2016
6 solarium bör undvikas under ljusbehandlingstiden. Dessutom bör inte mer än 2 behandlingsserier cirka 25 behandlingar ges per år. På den ljusbehandlande enheten bör det finnas ett kontrollsystem för ljusbehandlande patienter avseende hudmaligniteter. Det är väsentligt att tillsammans med patienten formulera realistiska behandlingsmål. Det viktigaste behandlingsmålet för de flesta patienter är att få kontroll över klådan, dvs symptomlindring och inte till varje pris uppnå total utläkning. FOTO: COLOURBOX med samma steroidstyrka men med glesare applikationer (80). En fördel med att minska applikationerna är att patienten får färre preparat att hålla rätt på och att risken för förväxling av lokalbehandlingsmedel minskar. Vid nedtrappning är det betydligt bättre att styra behandling utifrån kliniskt svar än att använda generella smörjningsschema. Vid rätt användning av lokala glukokortikoider ses få lokala biverkningar och ringa systempåverkan (81). Det bör även i detta sammanhang poängteras att glukokortikoider lokalt inte är kontraindicerade vid graviditet och amning. Eksem som inte förbättras på glukokortikoidbehandling bör utredas avseende kontaktallergi för steroiden eller andra ämnen som finns i lokalbehandlingsmedlen. Calcineurinhämmare På den svenska marknaden finns två godkända preparat, Takrolimus (Protopic) och pimecrolimus (Elidel). Calcineruinhämmare är bra alternativ som andrahandsmedel hos vuxna samt barn över 2 års ålder. Preparaten appliceras två gånger dagligen och de patienter som i första hand bör bli föremål för behandling är de som inte svarar tillfredsställande på eller inte är lämpliga för glukokortikoidbehandling. Under senare år har visats att behandling med calcineurinhämmare kan hindra återfall av atopisk dermatit vid proaktiv behandling (82 83). Takrolimus är mest effektivt av de två preparaten och bieffekterna är likvärdiga (84). Behandling med antihistaminer Antihistaminer har inte i motsats till vad många föreställer sig en allmän klådlindrande effekt vid eksem. Sålunda har inte dessa medel inklusive de icke sederande preparaten någon plats i behandlingen av AD dagtid. Behandling med sederande antihistamin till natten kan övervägas främst till barn med uttalade sömnsvårigheter och besvärlig klåda (78). Ljusbehandling Vid otillräcklig effekt av lokalbehandling kan ljusbehandling vara ett bra alternativ främst för äldre barn och vuxna (78). Helkroppsbehandling är regel, men ljusbehandling kan även ges lokalt i ansikte och på händer. Vid behandling måste valet av ljuskälla individualiseras. I första hand väljes UVB som har våglängd nm eller smalbands UVB med våglängd nm. Det kan i vissa fall vara värdefullt att kombinera UVA med våglängd nm med UVB i s.k. UVAB-ljus. I speciella fall används PUVA (psoralen per os eller lokalt + UVA) eller högdos UVA 1 med våglängd nm. Behandling sker vanligtvis 3 ggr per vecka under cirka 2 månader. I % av fallen uppnås läkning eller uttalad förbättring (85). Ljusbehandling kan ge ökad risk för hudcancer. Solande i kosmetiskt Systembehandling Det är endast de patienter med de allra svåraste formerna av AD som blir föremål för systembehandling. Det finns få randomiserade och kontrollerade studier som kan ge oss vägledning i terapivalet. Emellertid har perorala steroider använts mycket genom åren och det finns en omfattande klinisk erfarenhet av denna behandling. En fördel är det snabba tillslaget men å andra sidan finns en hel del oönskade långtidsbiverkningar. Detta innebär att det är lämpligt att använda perorala steroider främst under några veckor för att hantera skov av sjukdomen (78). Vid framförallt långtidsbehandling med systemiska läkemedel finns dokumenterade behandlingar med främst cyklosporin, methotrexate, azatioprin samt mykofenolatmofetil (78, 86). Pågående studier avseende behandling med dupilimumab som är en monoklonal antikropp som blockerar IL-4 verkar ge lovande terapiresultat (46). Konklusion Atopisk dermatit tillhör de vanligaste hudsjukdomarna och på grund av sin varierande bild dels mellan individer och dels under livets gång är det svårt att sätta upp enkla behandlingsrekommendationer som kan gälla alla. Forskning har visat att trots att det finns genetiska bakomliggande orsaker spelar miljöfaktorer stor roll, även som triggerfaktorer. Vi vet att när patienten har eksem är livskvalitén påtagligt påverkad, även för den övriga familjen. Vi vet idag att information och kunskap om sjukdomen, miljöfaktorer som påverkar och behandlingsmöjligheter ökar möjligheten för god compliance och därigenom för att patienten själv skall kunna klara av sin sjukdom och erhålla en bättre livskvalité. A ALLERGI I PRAKXSIS 1/
7 REFERENSER 1. Svensson Å, Svedman C. Atopisk dermatit-utredning och behandling, Allergi i Praxis 2010;1: Andersen RM, Thyssen JP,Maibach HI. Qualitative vs. quantitative atopic dermatitis criteria in historical and present perspectives. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015 [Epub ahead of print]. 3. Weidinger S, Novak N. Atopic dermatitis. Lancet 2015 [Epub ahead of print]. 4. Jin H, He R, Oyoshi M et al. Animal models of atopic dermatitis. J Invest Dermatol. 2009; 129: Carretero M, Guerrero-Aspizua S, Illera N et al. Differential features between chronic skin inflammatory diseases revealed in skinhumanized psoriasis and atopic dermatitis mouse models. J Invest Dermatol 2015 [Epub ahead of print]. 6. Kim HJ, Kim B, Park BM et al. Topical cannabinoid receptor 1 agonist attenuates the cutaneous inflammatory responses in oxazolone-induced atopic dermatitis model. Int J Dermatol 2015; 54: von Kobyletzki LB, Berner A, Carlstedt F et al. Validation of a parental questionnaire to identify atopic dermatitis in a populationbased sample of children up to 2 years of age. Dermatology 2013; 3: Irvine AD, McLean WH. Breaking the (un) sound barrier: filaggrin is a major gene for atopic dermatitis. J Invest Dermatology 2006; 126: Flohr C, Mann J. New insights into the epidemiology of childhood atopic dermatitis. Allergy 2014; 69: Kelleher M, Dunn- Galvin A, Hourihane JO et al. Skin barrier dysfunction measured by transepidermal water loss at 2 days and 2 months predates and predicts atopic dermatitis at 1 year. J Allergy Clin Immunol 2015; 135: Mansouri Y, Guttman-Yassky E. Immune pathways in atopic dermatitis, and definition of biomarkers through broad and targeted therapeutics. J Clin Med 2015; 29: Thijs J, Krastev T, Weidinger S et al. Biomarkers for atopic dermatitis: a systematic review and meta-analysis. Curr Opin Allergy Clin Immunol 2015; 15: Hanifin J, Rajka G. Diagnostic features of atopic dermatitis. Acta Derm Venereol 1980; suppl 92; Williams H, Burney P, Pennbroke A et al. The U.K. Working Party s Diagnostic criteria of atopic dermatitis. III. Independent hospital validation. Br J Dermatol 1994; 134: Charman C, Chambers C, Williams H. Measuring atopic dermatitis severity in randomized controlled clinical trials: what exactly are we measuring? J Invest Dermatol 2003; 120: Schmitt J, Spuls PL, Thomas KS et al. The Harmonising Outcome Measures for Eczema (HOME) statement to assess clinical signs of atopic eczema in trials. J Allergy Clin Immunol 2014; 134: Chalmers JR et al. Report from the third international consensus meeting to harmonise core outcome measures for atopic eczema/dermatitis clinical trials (HOME). Br J Dermatol 014; 6: Gånemo A, Svensson Å, Svedman C et al. Usefulness of Rajka and Langeland eczema severity score in clinical practice.acta Derm Venereol 2015 [Epub ahead of print]. 19. Schmitt J, Langan S, Williams H;European Dermato-Epidemiology Network. What are the best outcome measurements for atopic eczema? A systemic review. J Allergy Clin Immunol 2007; 12: Zhao CY, Tran AQ, Lazo-Dizon JP et al. A pilot comparison study of four clinician- rated atopic dermatitis severity scales. Br J Dermatol 2015; 173: Mortz CG, Andersen KE, Bindslev-Jensen C. Recall Bias in Childhood Atopic Diseases Among Adults in The Odense Adolescence Cohort Study.Acta Derm Venereol 2015; 95: Broberg A, Svensson Å, Borres M et al. Atopic dermatitis in 5-6-year-old Swedish children:cumulative incidence, point prevalence, and severity scoring. Allergy 2000; 55: Smidesang I, Saunes M, Storrö O et al. Allergy related disorders among 2-years olds in a general population.the PACT Study. Pediatr Allergy Immunol 2010; 21: Bröms K, Norbäck D, Eriksson M et al. Prevalence and co-occurrence of parentally reported possible asthma and allergic manifestations in pre-school children. BMC Public Health 2013; 13: Ballardini N, Kull I, Söderhäll C et al. Eczema severity in preadolescent children and its relation to sex, filaggrin mutations, asthma, rhinitis, aggravating factors and topical treatment: a report from the BAMSE birth cohort. Br J Dermatol 2013; 168: Pesce G, Marcon A, Carosso A et al. Adult eczema in Italy: prevalence and associations with environmental factors. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015; 29: Williams H, Stewart A, von Mutius E et al. Is eczema really on the increase worldwide. J Allergy Clin Immunol 2008; 121: Illi S et al. The natural course of atopic dermatitis from birth to the age of 7 years and the association with asthma. J Allergy Clin Immunol 2004; 113: Williams H, Wutrich B. The natural history of atopic dermatitis. In Williams HC, ed. Atopic dermatitis. The epidemiology, causes and prevention of atopic eczema. Cambridge; Cambridge University Press 2000: Sandström M, Faergemann J. Prognosis and prognostic factors in adult patients with atopic dermatitis: a long-term followup questionnaire study. Br J Dermatol 2004; 150: Williams HC. Atopic dermatitis. The New England J Med 2005;352: Lammintausta K, Kalimo K, Raitala R et al. Prognosis of atopic dermatitis: a prospective study in early adulthood. Int J Dermatol 1991; 30: Emerson R, Williams H, Allen B. Severity distribution of atopic dermatitis in the community and its relationship to secondary referral. Br J Dermatol 1998; 139: Flohr C, Johansson SGO, Wahlgren C et al. How atopic is atopic dermatitis? J allergy Clin Immunol 2004; 114: Just J, Deslandes-Boutmy E, Amat F et al. Natural history of allergic sensitization in infants with early-onset atopic dermatitis: results from ORCA Study. Pediatr Allergy Immunol 2014; 25: Liang Y, Chang C, Lu Q. The Genetics and Epigenetics of Atopic Dermatitis-Filaggrin and Other Polymorphisms. Clin Rev Allergy Immunol 2015 [Epub ahead of print]. 37. Strachan DP, Ait-Khaled N, Foliaki S et al. HC, ISAAC Phase Three Study Group. Siblings, asthma, rhinoconjuncitivits and eczema: a worldwide perspective from the International Study of Astma and Allergies in Childhood. Clin Exp Allergy 2015; 45: Mpairwe H, Webb EL, Muhangi L et al. Antihelminthic treatment during pregancny is associated with increased risk of infantile eczema: randomised controlled trial results. Pediatr Allergy Immunol 2011; 22: Dhamarge SC, Lowe AJ, Matheson MC et al. Atopic dermatitis and the atopic march revisited. Allergy 2014; 69: Ballardini N, Kull I, Lind T et al. Development and comorbidity of eczema, asthma and rhinitis to age 12-data from the BAMSE birth cohort. Allergy 2012; 67: Weidinger S, Novak N. Atopic dermatitis revisited. Allergy 2014; 69: Palmer CN, Irvine AD, Terron-Kwiatkowski A et al. Common loss-of-function variants of the epidermal barrier protein fiaggrin are a major predisposing factor for atopic dermattis. Nat Genet 2006; 38: Irvine AD, McLean WH, Leung DY. Filaggrin mutations associated with skin and allergic diseases. N Engl J Med 2011; 365: Mollanazar NK, Smith PG, Yosipovitch G. Mediators of chronic pruritus in atopic Dermatitis: Getting the Itch Out? Clin Rev Allergy Immunol 2015 [Epub ahead of print]. 45. Wahlgren C. Itch and atopic dermatitis: clinical and experimental studies. Acta Derm Venereol 1991; 165: Hamilton JD, Ungar B, Guttman-Yassky E. Drug evaluation review: dupilumab in atopic dermatitis. Immunotherapy 2015; 7: Stenberg B, Meding B, Svensson Å. Dermatology in public health-a model for surveillance of common skin diseases. Scand J Public Health 2010; 38: Grönhagen C, Liden C, Wahlgren CF et al. Hand eczema and atopic dermatitis in adolescents: a prospective cohort study from the BAMSE project. Br J Dermatol 2015 [Epub ahead of print]. 49. Belloni Fortina A, Cooper SM, Spiewak R et al. Patch test results in children and adolescents across Europe. Analysis of the ESSCA Networkª Pediatr Allergy Immunol 2015 [Epub ahead of print]. 50. Morren M-A, Przybilla B, Bamelis M et al Atopic dermatitis: triggering factors. J Am Acad Dermatol 1994; 31: Werfel T, Kapp A. Environmental and other major provocation factors in atopic dermatitis. Allergy 1998; 53: Daunton, A, Bridgett C, Goulding JM. Habit reversal for refractory atopic dermatitis: a review. Br J Dermatol 2015 (Epub ahead of print). 53. Dalgard FJ, Gieler U, Tomas-Aragones L et al The psychological burden of skin diseases: a cross-sectional multicenter study among dermatological out-patients in 13 European countries. J Invest Dermatol 2015; 135: Langan SM, Flohr C, Williams HC. The role of furry pets in eczema: a systematic review. Arch Dermatol 2007; 143: Bispgaard H, Simpson A, Palmer CN, et al. Gene-environment interaction in the oncet of eczema in infancy:filaggrin loss-of-function mutations enhanced by neonatal cat exposure.plos Med 2008; 5:e Schuttelaar ML, Kerkhof M, Jonkman MF, et al. Filaggrin mutations in the onset of eczema, sensitization, asthma, hay fever and the interaction with cat exposure. Allergy 2009: 64: Gehring U, de Jongste JC, Kerkhog M, et al. The 8-year follow-up of the PIAMA intervention study assessing the effect of mite-impermeable mattress covers. Allergy 2012; 67: Bath-Hextall F, Delamere F, Williams H. Dietary exclusions for established atopic eczema.cochrane Database Syst Rev 2008; 4: CD Ip S, Chung M, Raman G et al. Breastfeeding and maternal and infant health outcomes in developed countries.evid Rep Technol Assess 2007; 153: Bindslev-Jensen C. Standardization of double-blind,placebo-controlled food challenges. Allergy 2001; 56: Suppl 67: ALLERGI I PRAKXSIS 1/2016
8 61. Flohr C, Nagwl G, Weinmay G, et al. Lack of evidence for a protective effect of prolonged breastfeeding on childhood eczema:lessons from the International Study of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC) Phase Two. Br J Dermatol 2011; 165: Kramer MS, Kakuma R. Optimal duration of exclusive breastfeeding. Cochrane Database Syst Rev 2012; 8: CD Osborn DA, Sinn JK. Prebiotics in infants for prevention of allergy. Cochrane Database Syst Rev 2013: CD Fiocchi A, Pawankar R, Cuello-Garcia C et al. World Allergy Organization-McMaster University guidelines for allergic disease prevention (GLAD-P): probiotics. World Allergy Organ J 2015; 8: Foisy M, Boyle RJ, Chalmers JR et al. Overview of reviews the prevention of eczema in infants and children:an overview of Cochrane and non-cochrane reviews. Evid Based Child Health 2011; 6: Bath-Hextall FJ, Birnie AJ, Ravenscroft JC et al. Interventions to reduce Staphylococcus aureus in the management of atopic eczema: an updated Cochrane review. Br J Dermatol 2010; 163: Edwards KP, Martinez BA. Atopy patch testing for foods: a review of the literature. Allergy Asthma Proc 2014; 35: Isaksson M, Olhardt S, Rådehed J et al. Children with atopic dermatitis should always be patch-tested if they have hand or foot dermatitis. Acta Derm Venereol 2015; 95: Staab D, Diepgen T, Fartasch M et al. Age related, structured educational programmes for the management of atopic dermatitis in children and adolescents: multicentre, randomized controlled trial. BMJ 2006; 332: Pustisek N, Situm M, Vurnek Zivkovic M et al. The significance of structured parental educational intervention on childhood atopic dermatitis: a randomized controlled trial. J Eur Acad Dermatol Venereol 2015 (Epub ahead of print). 71. Beattie P, Lewis-Jones M. Parental knowledge of topical therapies in the treatment of childhood atopic dermatitis. Clin Exp Dermatol 2003; 28: Ohya Y, Williams H, Steptoe A et al. A. Psychosocial factors and adherence to treatment advice in childhood atopic dermatitis..j Invest Dermatol 2001; 117: Raffin D, Giraudeau B, Samimi M et al. Corticosteroid phopia among pharmacists regarding atopic dermatitis in children: a national French survey. Acta Derm Venereol 2015 (Epub ahead of print). 74. Johannisson A, Ponten A, Svensson Å. Prevalence, incidence and predictive factors for hand eczema in young adults-a followup study. BMC Dermatol. 2013; 13: Funke U, Diepgen T, Fartasch M. Risk-group-related preventionof hand eczema at the work place. In : Elsner P, Lachapelle J, Wahlberg J, Maibach H (eds). Prevention of contact dermatitis. Curr Probl Dermatol. Karger, Basel 1996; 25: Lindh JD, Bradley M. Clinical effectivenss of moisturizers in atopic dermatitis and related disorders: A systematic reivew. Am J Clin Dermatol 2015; 16: Agrup G, Lassus A, Lidén S et al. Ranking of corticosteroid Ointments-an updating. Nord Med 1983; 98: Wollenberg A, Oranje A, Deleuran M et al. ETFAD/EADV eczema task force 2015 position paper on diagnosis and treatment of atopic dermatitis in adult and pediatric patients. J Eur Acad Dermatol Venereol 2016 (Epub ahead of print). 79. Hoare C, Li Wan Po A, Williams H. Systematic review of treatments for atopic eczema. Health Technol Assess 2000; 4: Williams H. Twice-weekly topical corticosteroid therapy may reduce atopic dermatitis relapses. Arch Dermatol 2004; 140: Atherton D. Topical corticosteroids in atopic dermatitis. Recent research reassures that they are safe and effective in the medium term. BMJ 2003; 327: Wollenberg A, Reitamo S, Girolomoni G et al. Proactive treatment of atopic dermatitis in adults with 0,1 % tacrolimus ointment. Allergy 2008; 63: Ruer-Mulard M, Aberer W, Gunstone A et al. Twice-daily versus once-daily applications of pimecrolimus cream 1 % for the prevention of disease relapse in pediatric patients with atopic dermatitis. Pediatr Dermatol 2009; 26: Kirsner R, Heffernan M, Antaya R. Safety and efficacy of tacrolimus ointment versus pimecrolimus cream in the treatment of patients with atopic dermatitis previously treated with corticosteroids. Acta Derm Venereol 2010; 90: Garritsen FM, Brouwer MW, Limpens J et al. Photo(chemo)therapy in the management of atopic dermatitis: an updated systematic review with implications for practice and research. Br J Dermatol 2014; 170: Simon D, Bieber T. Systemic therapy for atopic dermatitis. Allergy 2014; 69:
Atopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01
Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;
Läs merSvåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB
Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia
Läs merBehandling av eksem. Disposition. Referenser. Berndt Stenberg Hud- och STD-kliniken NUS
Behandling av eksem Berndt Stenberg Hud- och STD-kliniken NUS Norrländska läkemedelsdagarna i Umeå 10-11 februari 2015 Disposition Atopiskt eksem utvärtes behandling systemisk behandling förebyggande behandling
Läs merNy syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Läs merExogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI. Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013
Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2013 Exogent eksem För ytterligare information i ämnet hänvisar till sid 63-80 i RORSMANS DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI.
Läs merKopplingen atopi - eksem.
Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt
Läs merNätverksträff Allergi Astma KOL, april Föreläsare Nils Hamnerius, Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, SUS Malmö.
Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 - Föreläsare Nils Hamnerius, Yrkes- och Handeksem Nils Hamnerius Yrkes och miljödermatologiska avdelningen Skånes universitetssjukhus Malmö Handeksem orsaker:
Läs merDe senaste decennierna har med bakgrund av vad vi vet olika hypoteser om AD kommit att diskuteras 2012-10-25
S P E C I A L E D I T I O N Lisa Margareta Gunilla Ada Cecilia BEING AN AD TEAM Vård av eksembarnoch vuxna; En trestegsraket: Vad kan vi hjälpa Eksembarn/vuxna med? Vårdpersonal Föräldrar Barn Eller Mer
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merAtopisk dermatit utredning och behandling
Atopisk dermatit utredning och behandling SAMMANFATTNING Atopisk dermatit (AD) debuterar vanligen i barnaåldern och är ofta lätt att diagnostisera. Det finns fortfarande ingen enskild anamnesuppgift, inget
Läs merÅke Svensson 11 Juni 2012. Hudkliniken Skånes Universitetssjukhus
Åke Svensson 11 Juni 2012 Hudkliniken Skånes Universitetssjukhus 1 Eksem och torr hud 2 Eksem Ordet kommer från n grekiskan och betyder koka. Kliniskt karaktäriseras riseras eksem av rodnad, papler och
Läs merAtt utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merAtopiskt eksem hos barn, fakta och fall
Atopiskt eksem hos barn, fakta och fall Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn S P E C I A L E D I T I O N I Huvudet på Doktorn Vad kan vi?
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs mer2012-10-24. Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH
Exogent eksem: KONTAKT EKSEM OCH KONTAKTALLERGI Cecilia Svedman YMDA, Hudkliniken SUS Malmö 2011 Eksem- kommer från grekiskan; ek-ut-+zeein-koka Samlingsnamn på ej smittsamma, oftast långvariga, ytliga
Läs merAtopiskt eksem April 2007
April 2007 Lorens Ek Hudmottagningen Halmstad Vad är atopiskt eksem Kärt barn Atopiskt eksem Atopisk dermatit Neurodermatitis disseminata Prurigo Besnier Böjvecksesem Vad är atopiskt eksem Ökande prevalens
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merSensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort
Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Yana Velentsey, ST läkare, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Sunderby sjukhus Anna Sandin,
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merÅke Svensson Hudkliniken Skånes Universitetssjukhus
Åke Svensson Hudkliniken Skånes Universitetssjukhus 1 Atopiskt eksem (atopisk dermatit, böjveckseksem) Kontakteksem Handeksem 2 Obligatoriskt kriterium är en kliande hudsjukdom Dessutom minst tre av följande
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merAtopiskt eksem hos barn
2018-03-16 20884 1 (5) Sammanfattning Riktlinje för behandling av atopiska eksem hos barn. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Definition... 1 Klinisk bild... 1 Differentialdiagnoser...
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merPenicillinallergi hos barn
Penicillinallergi hos barn Misstänkt betalaktamöverkänslighet Dan Gustafsson Allergicentrum ÖLL Strategi ACÖ skall kännetecknas av hög kompetens i allergi frågor vad avser såväl hälsofrämjande, preventiva
Läs merAllergirond på Skärholmens Vårdcentral 120320
Allergirond på Skärholmens Vårdcentral 120320 Deltagare: 6 dsk/ssk och 3 läkare från 5 vårdcentraler, 1 läkare och 1 ssk från Hudkliniken, Karolinska Huddinge, 2 läkare och 1 ssk från Lung-allergiklniken
Läs merRegional utbildningsdag Barnallergologi/astma Hur gör vi idag? 2012-11-08 Göteborg
Atopiskt eksem Regional utbildningsdag Barnallergologi/astma Hur gör vi idag? 2012-11-08 Göteborg Maria Haraldsson Specialistläkare hud- och könssjukdomar Hudkliniken Skaraborgs Sjukhus Skövde maria.haraldsson@vgregion.se
Läs merRapport från Terapigrupp Hud
Rapport från Terapigrupp Hud Läkemedel i Skåne 20-21 mars 2019 Pernilla Svanberg, Terapigrupp Hud ST-läkare Klinisk Farmakologi, Lund Ändringar i Skånelistan 2019 -rekommenderade läkemedel Fusidinsyra
Läs merLOKALBEHANDLING praktisk guide
LOKALBEHANDLING praktisk guide Cecilia Svedman, AnnKristin Björk, Margareta Lundahl SUS Malmö 2016 Dermatologisk lokalbehandling Kan verka på tre nivåer På hudens yta I hornlagret { I hudens viabla delar
Läs merBehandling av atopiskt eksem
Behandling av atopiskt eksem Sammanfattning Atopiskt eksem (AE) är en kronisk hudsjukdom som medför inflammation och klåda i huden. Vissa faktorer kan förvärra besvären vid atopiskt eksem, till exempel
Läs merEffekter av pälsdjursallergi på livskvalitet
Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi
Läs merBehandling av svampinfektioner i huden och naglarna
Behandling av svampinfektioner i huden och naglarna Svampinfektioner i huden och naglarna hör till de vanligaste infektionssjukdomarna hos människan. Undersökningar har visat att över en femtedel av vuxna
Läs merBVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman
BVC-utbildning september 2012 Gunilla Norrman En sjukdom med många skepnader Några olika patientfall Diagnostik Behandling Uppföljning Fanny 6 mån Fult eksem bål, extremiteter, ansikte Helt ammad Pricktest
Läs merHandeksem är en sjukdom med hög
Handeksem en folks SAMMANFATTNING Handeksem förekommer hos omkring 10% av befolkningen i arbetsför ålder. Prevalensen är högst hos unga kvinnor. Debuten sker ofta tidigt i livet och prognosen är ogynnsam,
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merDELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN
DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2011-10-06 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merEndogent eksem. Cecilia Svedman Hudkliniken, Yrkes och Miljöderm SUS Malmö 2014
Endogent eksem Cecilia Svedman Hudkliniken, Yrkes och Miljöderm SUS Malmö 2014 Morfologisk beskrivning Eksem definieras morfologiskt som Ett hudområde med ett eller flera av följande: Erytem, infiltration,
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merBehandling av atopiskt eksem Behandlingsrekommendation
Behandlingsrekommendation Bakgrund Definition Atopiskt eksem (AE) är en kronisk, kliande, inflammatorisk hudsjukdom, som kan vara associerad till allergisk astma och/eller hösnuva och till familjär förekomst
Läs merD. Utredning och behandling 6. Eksem hos barn och ungdomar
Symbolen indikerar att det finns bild som illustrerar texten Alla bilder finns samlade i en pdf-fil. Definition: Diagnos: Eksem är en kliande, kroniskt återkommande, inflammatorisk hudsjukdom Diagnosen
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merMS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs merEndogent eksem 2016. Cecilia Svedman Hudkliniken, Yrkes och Miljöderm avd UMAS
Endogent eksem 2016 Cecilia Svedman Hudkliniken, Yrkes och Miljöderm avd UMAS Eksem- kommer från grekiskan; ek-ut-+zeein-koka Samlingsnamn på ej smittsamma, oftast långvariga, ytliga hudretningar av olika
Läs merBästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson
2014-02-03 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsbehandling vid astma Bästa omhändertagande 2014-01-20 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Elidel 10 mg/g kräm 8.12.2015, Version 11 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Eksem förekommer främst
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merEksemskola Anna Bernholm, al, alleergi rgisju juksköt ksköterska, rska, ba b rnm arnmot agningen, ningen, Öste Ö rsundssjukhus
Eksemskola Anna Bernholm, allergisjuksköterska, barnmottagningen, Östersundssjukhus Syftet med utbildningen En kortfattad och enkel information om eksem som ska kunna användas av alla Informationen ska
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merKvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson
Kvalsterallergi Eva Wikström Jonsson Biträdande överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Lung allergimottagningen, Karolinska Solna Medlem i Stockholms Läns Läkemedelskommittés expertråd
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merSTANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53
Bilaga 1 STANDARDVÅRDPLAN FÖR BARN MED ATOPISKT EKSEM Huddinge Universitetssjukhus AB, Hudkliniken avd I 53 Planeringsansvarig ssk: Gällande under tiden: Patient id: - Sekundäransvarig ssk: Finns IVP?
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merMOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läs merReflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merYrkesastma. Yrkesastma. Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna. Yrkesastma. Yrkesastma. Stefan Willers, HLD, USIL 1
Föredrag för SK kurs i allergologi 18 oktober 2012 av Stefan Willers, överläkare, docent lung- och Lund Är astma indelning efter utlösande faktorer adekvat? Olika fenotyper? Allergisk astma Salicylatastma
Läs merHELHETSINRIKTAD BEHANDLING EN NYCKELFRÅGA VÅRD ENLIGT SITUATIONEN STÖD FRÅN KUNSKAPER OCH EGENVÅRDFÖRMÅGA
hälsosam kost, som tillför näringsämnen men inte innehåller för mycket energi i förhållande till förbrukningen (ytterligare information ges på webben: www.ktl.fi). HELHETSINRIKTAD BEHANDLING EN NYCKELFRÅGA
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
1 TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset 2005-01-13 Namn: Personnummer: E-post: Jag har gått hudkursen utomlands, nämligen i Jag har gått hudkursen på
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merVetenskapligt Förhållningssätt
Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem
Läs merEksem och psoriasis. Lena Hagströmer
Eksem och psoriasis Lena Hagströmer 180207 Eksem Vanligaste hudsjukdomen, 10% drabbas Inflammation i epidermis och dermis Exogena Kontakt Fotoallergiskt Mikrobiellt Endogena Atopiskt Seborroiskt Asteatotiskt
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merFall. Anna 16 år 14,5 poäng. 5 delar 12 delfrågor
Fall Anna 16 år 14,5 poäng 5 delar 12 delfrågor Del 1 3,5 poäng Anna, 16 år, har pollenutlöst astma men är f.ö. frisk. Använder en inhalationssteroid (Pulmicort spray) under pollensäsongen. Tar inga mediciner
Läs mer1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3
Läs merEksem. Karl Torell, 23 April 2015
Eksem Karl Torell, 23 April 2015 För bilder rekommenderas: dermis.net, uptodate.com, internetmedicin.se m.fl. Olika utvärtes steroider MILDA (I) Hydrokortison, Ficortril, Mildison MEDEL (II) Locoid, Emovat
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset 2004-10-22 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-postadress: D S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den
Läs merEosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES. Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg
Eosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg Number of articles per year on Eosinophilic Esophagitis (EoE) in adults n / year 100
Läs merPollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:
Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens
Läs merFotodynamisk behandling med dagsljus
Fotodynamisk behandling med dagsljus För behandling av milda och måttliga aktiniska keratoser Information till patient att utdelas av behandlande sjukvårdspersonal 2 Vad är aktiniska keratoser? Hudcancer
Läs merHudtest för diagnos av IgE-medierad allergi mot betalaktam antibiotika
Hudtest för diagnos av IgE-medierad allergi mot betalaktam antibiotika - Penicillin och övriga betalaktamantibiotika tillhör de antibiotika som man använder mest. Reaktioner inträffar vid ungefär var tionde
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merMultisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?
Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merProbiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi och allergiska besvär
Karolinska Intsitutet Instittionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Handledare: Ylva Sjögren Probiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi
Läs merEn del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år
En del barn har fräknar. Det är en sorts peppar som har landat på huden. Benedikte 4 år När man fryser blir huden rund. Magnus 5 år DERMTOLOGI FALLEN ADRIANA HERRERA ÖVERLÄKARE SUNDERBY SJUKHUS HUDKLINIKEN
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merDocent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet
CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The
Läs merD vitamin roll vid kronisk urtikaria avseende patogen, prognos och behandling
D vitamin roll vid kronisk urtikaria avseende patogen, prognos och behandling Författare: Farah Hussain ST läkare Närhälsan Älvängen vårdcentral Rapport 2018:07 Rapport 2018:07 FoU i VGR: https://www.researchweb.org/is/vgr/project/edit/247331
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merAllergier och astma hos barn. Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog
Allergier och astma hos barn Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog 2018-03-26 Epidemiologi 25 % Prevalens 20 15 10 Födoämnesallergi Astma 5 Eksem 5 10 15 20 Y Eksem Tidig debut och besvärligt eksem
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merDaniel Brännström HUDUTBILDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR
12-05-08 Daniel Brännström 1 HUDUTBILDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR 2 HUDUTBILDNING FÖR SJUKSKÖTERSKOR 13.00-13.20 Allmänt om huden 13.20-13.40 Torr hud och mjukgörare 13.40-14.30 Eksem 14.30-14.50 Fika 14.50-15.00
Läs merClarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0
Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merRuxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012
Minnesanteckningar från allergironden på Rågsveds vårdcentral onsdagen den 19 september 2012 Deltagande på allergironden var 9 läkare och 2 sjuksköterskor Tack Rågsveds vårdcentral för att vi kunde vara
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merDiabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012
Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merValdoxan - Bakgrundsinformation
Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan
Läs merNya rön om atopiskt eksem
Nya rön om atopiskt eksem Anita Remitz och Sakari Reitamo Atopiskt eksem är den vanligaste hudsjukdomen i Finland. Hudens barriärfunktion är försämrad och det leder till eksem och möjligen till sensibilisering
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merTENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI
TENTAMEN I DERMATOLOGI OCH VENEREOLOGI Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset 2004-03-12 Namn: Personnummer: Kursnummer: E-mail: D T+T S:a Lycka till! Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ange den mest
Läs mer